TJÄNSTESKRIVELSE. Planutredning Sönnerbergen, Råö 16:1 m.fl i Onsala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TJÄNSTESKRIVELSE. Planutredning Sönnerbergen, Råö 16:1 m.fl i Onsala"

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Datum rev Diarienummer KS/2013:239 Planutredning Sönnerbergen, Råö 16:1 m.fl i Onsala Förslag till beslut Ingen ny detaljplan genomförs tillsvidare för Sönnerbergen, Råö 16:1 m.fl i Onsala. Sammanfattning Kommunstyrelsens beslutade att ge Kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att påbörja en planutredning över Sönnerbergen, Råö 16:1 m.fl i Onsala, inom gällande detaljplaner. Planområdet i Sönnerbergen har under många år varit föremål för flera planförslag och riktlinjer utan att nya detaljplaner för hela området tagits fram. Genomförd planutredning hade till syfte att se över plansituationen i Sönnerbergen utifrån dagens förutsättningar och vara underlag för beslut. Planutredningen kommer fram till att en omvandling till åretruntbostäder påbörjats men att få bor permanent i bostäder som håller sig inom gällande detaljplanebestämmelser. Bedömningen är att det ur samhällsplaneringsynpunkt inte är långsiktigt hållbart att medverka till att ökat permanentboende i området, då det inte är förenligt med översiktsplanen eller en hållbar ekonomisk utveckling av kommunen vad gäller service, allmänna kommunikationer mm. Bedömningen är också att dagens detaljplaner går att använda vid bygglovgivning och planstudien rekommenderar därför att dagens detaljplaner ska fortsätta att gälla utan revideringar. Utifrån genomförd planutredning förordas att ingen ny detaljplan tas fram för Sönnerbergen. Ställningstagandet om att inte ta fram en ny detaljplan gäller också vid eventuell framtida VA-sanering av Sönnerbergen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, rev PM Planutredning för Sönnerbergen, Råö 16:1 m. fl. daterad april Beslutet skickas till BN för kännedom Kommunstyrelsens förvaltning Johanna Stenberg johanna.stenberg@kungsbacka.se 1 (4) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

2 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens beslutade att ge Kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att påbörja en planutredning utifrån dagens förutsättningar för att se över plansituationen i Sönnerbergen, Råö 16:1 m.fl i Onsala, inom gällande detaljplaner. Bakgrund Planområdet i Sönnerbergen var under första hälften av 90- talet föremål för en planöversyn i syfte att medge uppförande av större bostadshus. Viljan till förändring var mycket splittrad bland fastighetsägarna. Byggnadsnämnden valde dock att ta fram ett planförslag där den totala byggnadsarean ökades från 100 till 150 kvm, varav maximalt 40 kvm i förråd. Byggnadsnämnden antog planförslaget 1994 men beslutet överklagades. Slutligen upphävde regeringen antagandet av detaljplanen utifrån att processen för framtagandet för planen inte varit tillfyllest. Som en följd av regeringens beslut beslutade Byggnadsnämnden att upprätta planförslag med normalt planförfarande. Någon ny plan har aldrig tagits fram då Byggnadsnämnden vid samma tidpunkt antog riktlinjer för planområdet, vilken innebar att utbyggnad av 150 kvm, varav maximalt 40 kvm i förråd tilläts när godkännande från grannar samt av Miljö & Hälsoskydd fanns. Byggnadsnämnden tillämpar dock inte längre beslutade riktlinjer för bygglov. Riktlinjer brukades fram till hösten 2011 och i samband med avvecklingen av riktlinjerna fick förvaltningen för Plan & Bygg i uppdrag av Byggnadsnämnden att se över hur utvecklingen av området ska kunna ske på ett sätt så att en eventuell utveckling av fastigheterna i Sönnerbergen kan behandlas efter lika förutsättningar, inte beroende på grannars inställning.

3 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) I april 2013 togs ett förslag fram av förvaltningen för Plan & Bygg som visade på olika inriktningar på hur planarbetet skulle kunna fortsätta. Den samlade bedömningen var att i och med att planuppdraget var mer än 20 år gammalt bör ett nytt planuppdrag utredas med dagens förutsättningar. Kommunstyrelsens förvaltning fick i uppdrag att i samverkan med förvaltningen för Plan & Bygg påbörja en planutredning utifrån dagens förutsättningar för att se över plansituationen i Sönnerbergen inom gällande detaljplaner ( och O ). Planutredningen - sammanfattning Sönnerbergen är ett fritidshusområde från 1950-talet i den södra delen av Onsalahalvön, cirka 6 kilometer fågelvägen söder om Onsala centrum. Området är planlagt för fritidshusbebyggelse, till största del med en maximal byggnadsarea om 100 kvm, varav 40 kvm i komplementbyggnad. Pga att flera undantag till planbestämmelserna användas under årens gång är bebyggelsekaraktären blandad med både mindre fritidshus och större enbostadshus. Sedan 2011 används inga riktlinjer längre och detaljplanerna gäller utan undantag. Planutredningen kommer fram till att en omvandling till åretruntbostäder påbörjats men att få bor permanent i bostäder som håller sig inom gällande detaljplanebestämmelser. Bedömningen är att det ur samhällsplaneringsynpunkt inte är långsiktigt hållbart att bo permanent i området, då det inte är förenligt med översiktsplanen eller en hållbar ekonomisk utveckling av kommunen vad gäller service, allmänna kommunikationer mm. Bedömningen är också att dagens detaljplaner går att använda vid

4 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) bygglovgivning och planstudien rekommenderar därför att dagens detaljplaner ska fortsätta att gälla utan revideringar. En ny detaljplan skulle också vara ett omfattande arbete bl.a. med hänsyn till de naturområden och restriktioner som gäller i de yttre delarna av Onsalahalvön. Det är därför inte säkert att en ny detaljplan skulle gynna de enskilda fastighetsägarna. Ställningstagande Utifrån genomförd planutredning förordas att ingen ny detaljplan tas fram för Sönnerbergen. Att det allmänna intresset väger tyngre i det här fallet och att detaljplanernas byggrätter därför inte bör utökas. De planbestämmelser som finns främjar en hållbar samhällsplanering och går att använda vid bygglovgivning för att medverka till en god boendemiljö för de som ändå önskar bo varaktigt i Sönnerbergen. Konsekvensen av ställningstagandet medför att fastighetsägare historiskt har behandlats olika och att vid skada av huset gäller gällande detaljplan. Några andra konsekvenser får inte ställningstagandet utan det som redan gäller idag kommer också gälla fortsättningsvis. Vid olycka tex brand av större boningshus än planen medger finns alltid möjlighet för kommunen att besluta om en planändring för en enskild fastighet. Johanna Stenberg Strateg fysisk planering

5 1:6 6 1 Orre evikk 1:4 1:13 1 1:1 : :1 2 2: rk e Ky fjä un lls s d 1:6 1 6:1 1 2:86 1: Utredningsområde2:8 7:1 1 Sönnerbergen 2:2 2 16:1> :1>1 >1 RÅÖ RÅ ÅÖ Å Ö 1:59 2 Tomtningar ga ga 5 5:1 Knast ast 1: :13 3 Knallekil 2:2 2 15:1 1 1:11 S:3 3 Knaståsb K Knaståsberge e geholm g Kvarnafa rn allet 2: :1 2 Ulefjäll 5:2 2 15: :32 2 S Sönnerbergen Tomtning om mtning mtn ning g 5:4 5 5 Tomtningar To o ga 6:1 2 5:4 5 2 Planutredning för Sönnerbergen, Råö 16:1 m. fl. Upprättad i april 2015 KS /20 BN2009-P051 P4/09.08

6 Handlingar: Planutredning, denna handling Uppdragsansvarig: Johanna Stenberg Framtaget av: Erica Folkesson Jonas Alborn Källor: Jordbruksverket (2005). Ängs- och betesmarksinventering. Elektroniskt kartmaterial. Hämtat Klang, Anna (2012). Utveckling på gott och ont - Underlag till framtida planering av området Sönnerbergen. Chalmers Arkitektur, Chalmers Tekniska Universitet. Kungsbacka kommun (2006). Kungsbacka översiktsplan Kommunstyrelsens förvaltning, Kungsbacka kommun. Kungsbacka kommun (2013). VA-saneringsprogram Nämnden för Teknik, Kungsbacka kommun. Antaget Kungsbacka kommun (2014). Mål för bostadsbyggande Kommunstyrelsens förvaltning, Kungsbacka kommun. Kungsbacka kommun (2015). VA-sanering Elektronisk. Tillgänglig: kungsbacka.se/bygga-bo-och-miljo/vatten-och-avlopp/kommunalt-avlopp/va-sanering/ Hämtat Riksantikvarieämbetet (2015). Fornsök. Elektroniskt kartmaterial. Tillgängligt: fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html;jsessionid=d525b753fb363926a3cc0aad0ff6 87F3?objektid= &tab=3 Hämtat: Sveriges Geologiska Undersökning ( ). Jordarter. Elektroniskt kartmaterial. Hämtat Tvärberedning (2014). Diskussion om plantolkningar på tvärberedning på förvaltningen för Plan & Bygg där representanter inklusive chefer från planavdelningen och bygglovsavdelningen deltog Muntligt. 2 Planutredning

7 Planutredning för Sönnerbergen Sammanfattning Sönnerbergen är ett fritidshusområde från 1950-talet i den södra delen av Onsalahalvön, cirka 6 kilometer fågelvägen söder om Onsala centrum. Området är planlagt för fritidshusbebyggelse, till största del med en maximal byggnadsarea om 100 kvm, varav 40 kvm i komplementbyggnad. Under 90-talet var en planändring på gång som avbröts och både före och efter den kunde flera undantag till planbestämmelserna användas. Detta gör att bebyggelsekaraktären är blandad med både mindre fritidshus och större enbostadshus. Sedan 2011 används inga riktlinjer längre och detaljplanerna gäller utan undantag. Kommunstyrelsens förvaltning fick i uppdrag att påbörja en planutredning utifrån dagens förutsättningar för att se över plansituationen i Sönnerbergen, Råö 16:1 med flera i Onsala, inom gällande detaljplaner. Planutredningen kommer fram till att en omvandling till åretruntbostäder påbörjats men att få bor permanent i bostäder som håller sig inom gällande detaljplanebestämmelser. Bedömningen är att det ur samhällsplaneringsynpunkt inte är långsiktigt hållbart att bo permanent i området, då det inte är förenligt med översiktsplanen eller en hållbar ekonomisk utveckling av kommunen vad gäller framtida service med mera. Bedömningen är också att dagens detaljplaner går att använda vid bygglovgivning och planstudien rekommenderar därför att dagens detaljplaner ska fortsätta att gälla utan revideringar. Planutredning 3

8 Bakgrund Sönnerbergen är ett fritidshusområde från 1950-talet i den södra delen av Onsalahalvön, cirka 6 kilometer fågelvägen söder om Onsala centrum. Området är planlagt för fritidshusbebyggelse, till största del med en maximal byggnadsarea om 100 kvm, varav 40 kvm i komplementbyggnad. Under 90-talet var en planändring på gång som avbröts och både före och efter den kunde flera undantag till planbestämmelserna användas. Detta gör att bebyggelsekaraktären är blandad med både mindre fritidshus och större enbostadshus. Sedan 2011 används inga riktlinjer längre och detaljplanerna gäller utan undantag. Byggnadsnämnden har uppmärksammat att det finns ett behov av översyn av plansituationen i Sönnerbergen och lyft frågan till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens förvaltning i samverkan med förvaltningen för Plan & Bygg önskade därför ett nytt uppdrag, att ta fram en planutredning utifrån dagens förutsättningar och att utvecklingen i området ska kunna ske på ett sätt så att fastigheterna i Sönnerbergen kan behandlas efter lika förutsättningar. Kommunstyrelsens förvaltning fick i uppdrag att påbörja en planutredning utifrån dagens förutsättningar för att se över plansituationen i Sönnerbergen, Råö 16:1 med flera i Onsala, inom gällande detaljplaner. Historik Med anledning av plan- och bygglagen som började gälla 1987 fick stadsarkitektkontoret i uppdrag att göra en översyn av då gällande äldre detaljplaner. Upprinnelsen till översynen var dels att nybyggnadsförbuden som var möjliga i den tidigare lagstiftningen upphörde och dels att ge underlag för ställningstagande om områdenas användning för helårs- eller fritidsboende. Kommunfullmäktige beslutade 1990 att utredningsområdena skulle utvecklas med möjlighet att uppföra årsbostäder samt att revidera gällande planbestämmelser när beslut om utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp (VA) föreligger. Inom de områden som inte förutsatte kommunalt vatten och avlopp kunde planbestämmelserna ändras direkt. Byggnadsnämnden beslutade i slutet av 1990 att uppdra åt planavdelningen att påbörja revideringen av gällande planbestämmelser i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Nämnden godkände vid samma tillfälle ett förslag till riktlinjer för bygglovgivning i avvaktan på att planändringarna kunde genomföras. Riktlinjerna innebar att bygglov för ny- och tillbyggnad beviljades för årsbostad med beaktande av kommande planbestämmelser och av områdets befintliga bebyggelsekaraktär. Som förutsättning för bygglov gällde att eventuella avvikelser skulle godkännas av berörda grannar. Riktlinjerna bearbetades senare genom en mer systematisk sammanställning och dokumenterades även på en kommuntäckande riktlinjekarta som godkändes av byggnadsnämnden i slutet av Tidigare planarbete och riktlinjer för Sönnerbergen 1992 påbörjade förvaltningen för Plan & Bygg arbetet med att revidera bland annat planerna från mitten av 60-talet i Sönnerbergen i syfte att medge uppförande av större bostadshus. Viljan till förändring var mycket splittrad bland fastighetsägarna. Byggnadsnämnden valde dock att ta fram ett planförslag med enkelt förfarande där den totala byggnadsarean ökades från 100 till 150 kvm, varav maximalt 40 kvm i förråd. Byggnadsnämnden antog planförslaget 1994 men beslutet överklagades i flera instanser innan det nådde regeringen som beslutade att upphäva antagandet av detaljplanen. Motiveringen till upphävandet var att processen för framtagandet inte varit tillfyllest. 4 Planutredning

9 Som en följd av regeringens beslut uppdrog byggnadsnämnden vårvintern 1995, efter samråd med kommunstyrelsen, att uppdra åt förvaltningen för Plan & Bygg att upprätta planförslag med normalt planförfarande. Någon ny plan har aldrig tagits fram då byggnadsnämnden vid samma tidpunkt antog riktlinjer för planområdet, vilka innebar att utbyggnad av 150 kvm varav maximalt 40 kvm i förråd tilläts när godkännande från grannar samt av förvaltningen för Miljö- & Hälsoskydd fanns. Riktlinjerna brukades fram till hösten 2011 och i samband med avvecklingen fick förvaltningen för Plan & Bygg i uppdrag av byggnadsnämnden att se över hur utvecklingen av området ska kunna ske på ett sätt så att en eventuell utveckling av fastigheterna i Sönnerbergen kan behandlas efter lika förutsättningar. Planeringsinriktningar I april 2013 togs ett förslag fram av förvaltningen för Plan & Bygg som visade olika inriktningar på hur planarbetet skulle kunna fortsätta. Byggnadsnämndens arbetsutskott beslutade att samråda om ärendet med kommunstyrelsens arbetsutskott. Ett möte mellan dessa ägde rum i maj Den samlade bedömningen var att i och med att planuppdraget idag är mer än 20 år gammalt bör ett nytt planuppdrag utredas utifrån dagens förutsättningar. Byggnadsnämnden beslutade formellt att upphäva riktlinjerna i september Sönnerbergen ligger på Onsalahalvöns södra delar, cirka 2 mil körvägen från centrala Kungsbacka. Planutredning 5

10 6 Planutredning Utsnitt över gällande detaljplaner De streckade röda linjerna är detaljplanegränserna. Utredningsområdets gräns följer de yttre plangränserna för detaljplanerna O87 och O95. VIKEN 4:17 EKERNA 5:4 Sönnerbergsvägen Sönnerbergsv. Öckerövägen Onsala Kvarnafallsväg 2:2 1:5 15:17 15:55 15:18 15:68 15:69 15:70 4:10 4:11 4:13 4:16 4:17 2:4 2:5 2:11 2:15 2:7 2:8 1:8 1:10 1:13 BJÖRMANNEHÖG RÅÖ 5:3 5:2 15:1 1:32 5:1 5:1 1:59 1:59 2:2 2:2 2:2 15:71 4:12 4:15 2:9 2:13 2:6 1:35 1:11 4:14 EKERNA 2:30 15:1 1: Planerad rivn. Breda Gap Risholmsvägen Mönsterv. skärsvägen Sönnerbergsvägen Fjolagapet vägen Garpbacken Ris- holmsvägen Svartskärs- vägen Breda Gap Lång- Skedeviks- 5:4 19:9 3:1 5:74 5:75 5:47 5:45 5:46 5:42 5:44 5:37 5:43 5:39 2:42 2:39 2:37 2:53 2:54 15:1 1:32 6:22 4:1 ISERÅS 14:1 2:38 2:43 1:16 EKERNA 15:63 DANNEBACKA 15:16 2:28 2:52 2:46 15:60 15:74 DANNEBACKA 15:58 DANNEBACKA 2:52 15:16 15:6 ISERÅS 1:12 2:40 2:47 1:21 1:22 1:33 1:14 1:17 1:9 1:23 1:24 1:25 1:26 1:28 1:29 1:32 6:1 ISERÅS RÅÖ VIKEN 2:45 1:15 19:8 1:6 1:20 2:4 2:3 2:2 6:18 15:53 15:54 15:42 15:43 15:59 15:81 15:13 15:12 15:11 15:64 15:65 15:39 15:40 15:37 15:36 18:1 15:56 15:32 15:80 15:79 15:77 15:30 15:8 15:72 15:9 15:75 15:29 15:44 15:45 19:1 19:7 19:5 15:19 15:49 5:4 EKERNA 1:3 1:19 2:28 1:27 1:30 RÅÖ RÅÖ 2:41 19:3 1:7 2:1 1:32 6:16 15:41 15:61 15:38 15:35 15:33 15:78 15:76 15:31 15:73 15:34 15:7 19:11 19:2 15:1 5:38 5:40 2:44 2:36 15:1 15:10 5:73 DANNEBACKA 1:4 1:32 19:10 15: Mönstervägen Svart- skärsvägen Mönstervägen 11:2 5:23 5:22 5:26 5:4 5:2 5:48 DANNEBACKA 2:55 2:61 2:2 s-110 5:2 2:30 5:41 12:1 5:80 11:3 ISERÅS B A Kyrkefjälls- Byttholmsvägen vägen LYNGÅS 2:26 2:76 2:36 2:33 2:35 2:28 2:2 2:29 2:8 2:27 2:34 2:25 2:31 LYNGÅS Sönnerbergsvägen Fjolagapet Utterskärsvägen Svenskeskärsvägen RÅÖ VIKEN 19:4 2:19 7:1 15:1 15:1 15:15 15:52 15:50 15:51 15:57 12:10 12:11 12:9 12:5 12:3 12:12 15:2 15:3 15:46 15:66 15:67 15:22 15:26 15:27 15:5 15:4 14:1 19:6 7:33 7:1 15:62 15:14 15:23 12:7 12:4 12:8 15:48 15:47 15:21 15:24 15:28 16:1 15:20 7:1 15:25 RÅÖ Mönstervägen Svart skärsv. 2:51 2:29 2:58 2:59 1:9 2:19 6:1 2:56 LYNGÅS 2:57 2:60 1: m O96 O95A O95 O87 N

11 Uppdrag I september 2013 föreslog byggnadsnämnden kommunstyrelsen att återkalla uppdraget att upprätta detaljplan för Sönnerbergen (KF , 195) samt att påbörja ny planstudie för att se över plansituationen i Sönnerbergen inom gällande detaljplaner. Kommunstyrelsen beslutade att återkalla uppdraget att upprätta detaljplan för Sönnerbergen. Kommunstyrelsen beslutade samtidigt att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att påbörja en planutredning utifrån dagens förutsättningar för att se över plansituationen i Sönnerbergen, Råö 16:1 m.fl. i Onsala, inom gällande detaljplaner. Planutredningens syfte och huvuddrag Uppdragets har tolkats som att analysera hur dagens utbyggnad stämmer överens med gällande detaljplaner och tidigare tillämpade riktlinjer för att ge förslag på olika sätt att reglera bebyggelsen framöver. Utredningen behandlar också hur bebyggelseområdet förhåller sig till andra kommunala planeringsåtgärder och mål. Enligt tjänsteskrivelserna till beslutet att göra en planutredning ska utvecklingen i området kunna ske på ett sätt så att fastigheterna i Sönnerbergen kan behandlas efter lika förutsättningar. Läge, areal och markägoförhållanden Utredningsområdet är beläget på Onsalahalvöns södra delar i slutet av Häcklehagsvägen. Området är drygt 58, 1 hektar stort och består av 216 bostadsfastigheter och flera jordbruksfastigheter som äger vägmark och grönytor. Utredningsområdets gräns följer de yttre plangränserna för detaljplanerna O87 och O95. Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer och detaljplaner Sönnerbergens utredningsområde ligger i Kungsbacka översiktsplan (2006) som område där detaljplan gäller, men utanför utpekat utvecklingsområde för Onsala. Generellt för översiktsplanen gäller att ny bebyggelse ska lokaliseras i utpekade utvecklingsområden. Utanför detaljplan i de västra kommundelarna gäller särskilda bygglovskriterier med en restriktiv hållning till nylokalisering. Enligt översiktsplanen ska befintliga detaljplaner revideras när beslut föreligger om utbyggnad av det kommunala VA-nätet. Inom utredningsområdet gäller detaljplanerna O87 laga kraftvunnen och O95 laga kraftvunnen som båda anger så kallad fritidsbebyggelse. Inom området gäller också de mindre frimärksdetaljplanerna O96 laga kraftvunnen för fritidsbebyggelse samt O95A laga kraftvunnen Samtliga genomförandetider har gått ut. Riktlinjer för bostadsförsörjningen Enligt Mål för bostadsbyggande (Kungsbacka kommun, 2014) är den oplanerade utbyggnaden av småhus inom gamla detaljplaner som sker i fel kommundelar ett grundläggande problem för bostadsförsörjningen. Den oplanerade utbyggnaden får till följd att expansionen är för hög i väster, medan centralområdet och kommunens östra delar kan bebyggas med fler nya bostäder. Dessutom pågår för närvarande en mycket omfattande VAsanering i västra Onsala som driver på en bostadsexpansion som inte är förenlig med kommunens strategiska samhällsplanering. Huvudinriktningen för bostadsbyggandet är och ska vara en stark restriktivitet i de västra kommundelarna. Planutredning 7

12 Naturskydd Sönnerbergen ligger enligt 4 kap 2 miljöbalken inom riksintresset Kustområdet i Halland vilket gäller hela den västra delen av Kungsbacka kommun. Kungsbackafjorden och dess stränder är ett Natura 2000-område, vilket medför vissa krav och bestämmelser för att behålla flora och fauna samt för att låta området utvecklas naturligt. Natura 2000-området sträcker sig till detaljplanegränsen i väster, söder och öster. Kungsbackafjorden-Södra Onsalahalvön-Nidingen är ett riksintresse för naturvård som till viss del sträcker sig in i utredningsområdet. Samma gräns har den kommunala naturvårdsplanen för Hållsundsudde-Sönnerbergen. Åtgärder i ett Natura eller riksintresseområde får bara komma till stånd om det inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Även åtgärder utanför områdena kan omfattas av förbudet, om de kan skada de utpekade värdena. Riksintresse för friluftsliv Västra delen av Kungsbacka kommun ingår i Onsalalandet-Kungsbackafjorden-Tjolöholms riksintresse för friluftsliv, som också sträcker sig över hela utredningsområdet. Strandskydd Området ligger vid Kattegatt, och både de västra och östra delarna av området ligger inom 300 meter från strandkanten. I de södra delarna av området finns en mindre vattensamling samt en bäck som rinner västerut mot havet, vilken har ett strandskydd på 100 meter. Strandskyddet inom utredningsområdet är upphävt i och med detaljplanerna, men kan komma att återinträda om en ny detaljplan upprättats. Inom strandskyddsområde får nya byggnader inte uppföras och befintliga byggnader får inte ändra användning så att allmänhetens tillgänglighet till området hindras. De fastigheter som eventuellt kan påverkas av ett återinträtt strandskydd är Dannebacka 2:57 och möjligtvis Ekerna 1:12 som är obebyggda idag. Översiktsbild med utredningsområdet och berörda naturintressen markerade. 8 Planutredning

13 Beskrivning av området Natur Mark och vegetation Området består av ett kuperat skärgårdslandskap där mindre områden med bostadsbebyggelse ligger insprängda, främst i dalgångarna. Enligt Jordbruksverkets Ängs- och betesmarksinventering (2005) finns betesmark öster och väster om utredningsområdet samt en igenväxt möjlig ljunghed i söder. Geotekniska förhållanden och radon Nivåerna i området varierar mellan ca +5 och ca +39 meter. De högsta partierna är inte bebyggda. Några geotekniska undersökningar för området finns inte i kommunens arkiv. Enligt Sveriges Geologiska Undersöknings Jordartskarta ( ) består området främst av urberg med inslag av svallsediment (mellansand-grovsand alternativt finsand) samt lera (glacial alternativt postglacial) i dalgångarna. Största delen av området är normalriskområde för radon. De östra delarna, som främst består av finsand och lera, är lågriskområde för radon. Fornlämningar och kulturhistoria På höjdpartiet i områdets mitt finns enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök (2015) en oregelbunden stensättning från bronsålder/järnålder. I övrigt finns inga kända fornlämningar inom utredningsområdet. Hotade arter Enligt kommunens kartdatabas kan hotade arter finnas i områdets östra utkant. Naturområdet kallas Mönster efter lotsutkiken i söder. Ljung och björnbär växer i Natura 2000-området ner mot Koviken. Planutredning 9

14 Bebyggelseområden Historik På generalstabskartan från 1871 syns ingen bebyggelse i utredningsområdet. En mindre väg finns utritad i dalgången från Häcklehagen norr om området till en lotsstuga på Mönsterudde i söder. Stigens sträckning följer till stor del dagens sträckning av Sönnerbergsvägen. På häradsekonomiska kartan från 1925 syns flera oskiftade utmarker. Åkermark syns i utredningsområdets sydvästra del, där det idag ligger ett vattenskyddsområde. Dagens Sönnerbergsvägen är områdets enda riktiga väg. På ekonomiska kartan från 1965 är ett 80-tal fritidshus etablerade av vilka flera styckats av. Etableringen tog fart i början av 60-talet. Dagens vägnät är i stort sett etablerat. Den mest permanenta bebyggelsen med uppväxta trädgårdar syns runt korsningarna Sönnerbergsvägen-Fjolgapet samt Fjolgapet-Svartskärsvägen. De senaste årens riktlinjer för bygglov har gjort att flera fastigheter har byggt till eller nytt för att kunna bo permanent i området. Gällande planbestämmelser De gällande planbestämmelserna i detaljplan O87, som gäller för de flesta av de 216 bostadsfastigheterna i området, medger uppförande av byggnader med en största sammanlagd byggnadsarea av 100 kvm, varav maximalt 60 kvm i fristående huvudbyggnad. Byggnadshöjden är 3,5 meter utan begränsning av taklutning eller antal våningar. Planbestämmelserna för O95 som gäller för 31 stycken av bostadsfastigheterna medger fristående byggnader i 1 våning utan källare med en största sammanlagd byggnadsarea av 1/10 av fastigheten. Byggnadshöjden är 3,5 meter utan begränsning av taklutning. Frimärksplanen O96 bestod av en ändring av plankartan för att kunna använda en befintlig husgrund. Planen har samma planbestämmelser som O87. Frimärksplanen O95A är prickad på ett sätt som endast medger en huvudbyggnad om cirka 100 kvm samt komplementbyggnad om cirka 30 kvm. Byggnadshöjden för huvudbyggnad är 3,5 meter och totalhöjden är 7,0 meter. Byggnadshöjden för komplementbyggnad är 3,0 meter och totalhöjden är 5,0 meter. Planen har ingen bestämmelse om taklutning. Bygglovshandling för Råö 15:34. Då detaljplan O87 endast reglerar byggnadshöjd och ingen bestämmelse om takvinkel eller marklov finns kan byggnaderna med en innovativ markplanering uppfattas som 3 våningar höga. 10 Planutredning

15 Detaljplaneanalys - bestämmelser Detaljplanerna har båda bestämmelsen: Inom byggnadsplaneområdet får icke uppföras byggnad vars användande påkallar anläggandet av (allmän, i O87) avloppsledning Planbestämmelsen är vanlig från tiden när detaljplanerna upprättades och användes för fritidshusområden. Kungsbacka kommun har de senaste åren beviljat bygglov om sökande kan redovisa en godkänd avloppsanläggning till förvaltningen för Miljö- och Hälsoskydd, ofta en enskilda anläggning. Ett domslut från kammarrätten i Jönköping i mål nr från 2010 visar att kommunen inte längre bör resonera såhär utan istället ändra detaljplanen om man vill tillåta byggnader med avlopp. Kammarrätten avslog som sista instans ett bygglov för tillbyggnad av fritidshus med badrum och tvättstuga inom en detaljplan med ovanstående bestämmelse då åtgärden inte rymdes inom en mindre avvikelse. Kammarrätten skrev i skälen för avgörandet att en grundtanke i plan- och bygglagen är att det av gällande plan tydligt ska framgå vilka bestämmelser som gäller och att avvikelser från planen i princip inte ska kunna medges. Planen ska också genomföras. I den mån ändrade förhållanden så påkallar får ändrade eller nya planer utarbetas. Bygglovsavdelningen (Tvärberedning, ) anser dock att bestämmelsen går att tolka som att ett enskilt VA inte är att betrakta som en (allmän) avloppsledning och det därmed inte handlar om någon avvikelse mot planen. Inte heller om fastighetsägarna skulle gå ihop till en gemensamhetsanläggning innebär det enligt bygglovsavdelningens tolkning att en allmän avloppsledning behöver anläggas då en anslutningspunkt redan finns. Båda detaljplanerna har bestämmelser som anger att byggnadsnämnden i särskilt fall kan ge lov för friliggande uthus och garage om det kan ske utan olägenhet. En sådan bestämmelse skulle inte användas i en ny detaljplan idag men bygglovsavdelningen anser att formuleringen inte ställer till med något hinder vid lovgivning. Byggnadsnämnden bedömer att 1 komplementbyggnad alltid kan uppföras utan olägenhet. Den mindre detaljplanen (O95) har en bestämmelse om att byggnad får uppföras i 1 våning utan någon reglering av höjden medan den större detaljplanen (O87) endast reglerar byggnadshöjden till 3,5 meter utan något våningsantal. Byggnadsnämnden föredrar bestämmelser med byggnadshöjd och takvinkel framför bestämmelser om våningsantal. Eftersom detaljplanen O87 inte anger någon maximal takvinkel eller nockhöjd kan bebyggelsen i vissa fall få ett vertikalt uttryck som är främmande för den småskaliga fritidshuskaraktären, se illustration på föregående sida. Vidare har ingen av detaljplanerna någon bestämmelse om minsta tomtstorlek vilket kan orsaka problem då små fastigheter kan styckas av som blir svåra att bebygga. Detaljplaneanalys - karta Detaljplanerna är båda ritade på ett vis som värnar landskapet i området. De största höjdpartierna är utsparade som allmän naturmark och är tillgängliga för alla i området och bildar grönkilar mellan husen som gör att natur- och friluftslivet har passager. Utsnitt ur plankarta O87. Planutredning 11

16 Då kartorna är handritade skiljer sig avståndet med prickmark (mark som inte får bebyggas) mot gatan åt, men är oftast runt 6 meter. Området 4 meter mot gatan är oftast fråntaget byggrätt för trafiksäkerhetens skull. Den bredare prickmarken om 6 meter är troligtvis för att skapa ett luftigare gaturum och skapa natur- och fritidshuskänsla. Prickmarken mot naturområdena är till för att bebyggelsen inte ska hamna för nära den allmänna platsmarken då tomt- och hemfridszonen riskerar att nagga naturområdena i kanten. Prickmarken kan också syfta till att spara områden med höjdskillnader eller berg i dagen för att behålla tomternas naturkänsla och förhindra uppfyllnader/sprängning. De kvarvarande byggrätterna (området på fastigheterna utan prickmark) är tillräckligt stora för att rymma bebyggelsen som planbestämmelserna medger. Flertalet byggnader ligger idag på prickmark vilket kan göra att planen anses otidsenlig. När detaljplanerna gjordes var få av fastigheterna bebyggda och de byggnader som fanns ligger inom byggrätt. Olika regler har under tidens gång gjort att avvikelser från detaljplanerna accepterats och bebyggelsen har placerats på prickmark. Resonemanget ovan om prickmarkens syfte gör att byggrätterna och naturområdenas placering är aktuella även idag och plankartan bör därför inte ändras. Snarare bör ny- och ombyggnader anpassas till planens bestämmelser. Exempel på bebyggelse med karaktär av sommarbostad. Total byggnadsarea om cirka 100 kvm. Exempel på bebyggelse med permanentboende i 1,5 plan. Total byggnadsarea om cirka 150 kvm. Exempel på bebyggelse med permanentboende på högexploaterade tomter. Total byggnadsarea om 200 kvm eller mer. 12 Planutredning

17 Bebyggelsens karaktär Bebyggelsekaraktären är skiftande och sträcker sig från mindre fritidshus i en våning med flacka tak till större permanentbostäder i två våningar. Trots att riktlinjer periodvis möjliggjort större utbyggnader finns en stor del fritidsbebyggelse kvar. På föregående sida finns några exempel av bebyggelsekaraktären i Sönnerbergen. Vid en okulär besiktning i augusti 2014 har de flesta fasader av målad träpanel, med färg i hela färgskalan från ljus till mörk. Byggnaderna i detaljplan O95 ser ut att följa bestämmelserna om 1 våning medan det finns högre byggnader i vad som uppfattas som flera våningar inom detaljplan O87. Taken varierar från branta sadeltak på de större byggnaderna till platta tak på de mindre fritidshusen. Bebyggelsen på fastigheterna är i många fall uppdelad i flera mindre byggnader och/eller i olika sammanbyggda byggnadskroppar vilket ger en småskalig karaktär. Områdets topografi syns och byggnaderna underordnar sig denna genom att ligga vid bergets fot eller tar upp terrängen genom en uppdelning av byggnadskroppen. Främst på fritidshusen syns det ursprungliga landskapet på tomten: naturens växtlighet går in på tomten och tomtplatsen är inte avgränsad med staket eller liknande, berg i dagen är sparat och tomten har inte planats ut. Bebyggelseanalys Av de 184 fastigheterna i detaljplan O87 följer cirka 30% byggnadsarean när 15 kvm friggebod är exkluderat. De 31 fastigheterna i detaljplan O95 är mellan 964 till kvm och cirka 60% håller sig inom planens bestämmelser om byggnadsarea. Cirka 6% av alla de 216 fastigheterna i området är inte bebyggda alls eller har inte någon byggnad definierad som huvudbyggnad. Jämför man i istället utredningsområdet mot de riktlinjer om 150 kvm som tidigare användes i området så ökar antalet fastigheter som håller sig inom riktlinjerna till 165 stycken totalt. När andra detaljplaneområden i kommunen VA-sanerats har tidigare 250 kvm varav 50 kvm komplementbyggnad använts som en riktlinje när detaljplanerna reviderats. Om dessa bestämmelser skulle tillämpas i Sönnerbergen skulle i stort sett alla fastigheter hålla sig inom bestämmelserna. Under de senaste året har dock planrevideringarna anpassats mer till områdenas karaktär och den tillåtna byggnadsarean blir då betydligt mindre. Antal fastigheter O95-1/10 av fastigheten 2. O kvm 3. Riktlinje kvm 4. Riktlinje VA kvm Följer Följer inte 143 st 43 st 30 st Fastigheter med 1-2 permanentboende Fastigheter med 3 eller fler permanentboende Fastigheter utan permanentboende Diagram som visar hur fastigheternas byggnadsarea följer detaljplanernas bestämmelser respektive olika riktlinjer som kommunen tillämpat. Alternativen visar största tillåtna byggnadsarea + 15 kvm friggebod. Diagram som visar hur fastigheterna används. Cirka en tredjedel av fastigheterna är bebodda året runt. Av de dessa är cirka 40% troligtvis barnfamiljer. Planutredning 13

18 Boendeanalys Cirka en tredjedel av fastigheterna används som permanentboende enligt folkbokföringsregistret och inom området bor totalt 174 personer. 20% av de boende är under 19 år och 25% är över 65 år. Av de fastigheter som används som permanentboende består cirka 60% av små hushåll på 1-2 personer och cirka 40% av vad som troligtvis är barnfamiljer (fler än 3 personer). Av de fastigheter som används som åretruntbostad är den minsta fastigheten bebyggd med 75 kvm i total byggnadsarea, den största med 299 kvm och medianen med 161 kvm. Endast tre är bebyggda med 100 kvm eller mindre. Om man lägger till friggebodar (totalt 115 kvm) används 10 stycken som åretruntbostad. Kommersiell och kommunal service Cirka 8 kilometer färdvägen norrut ligger Onsala Kyrkby som har kommersiell service med mataffär, äldreboende, bibliotek etc. Cirka 5-6 kilometer norrut, i Onsala utvecklingsområde finns flera förskolor och grundskolor. Vid entrén till området från Häcklehagsvägen finns en postlåda. Trygghet och säkerhet Då mycket i området sköts via gemensamhetsanläggningar och intresseföreningar förmodas att en social sammanhållning finns. Området saknar dock gatubelysning vilket påverkar tryggheten under de mörka årstiderna. Rekreation Ungefär hälften av den detaljplanelagda marken i utredningsområdet är avsatt som allmän plats: park - plantering. Områdena är i praktiken naturmark. I anslutning till Sönnerbergsvägen finns en äng med fotbollsmål, lekplats och sittplatser som fungerar som en allmän samlingsplats. Här anordnar Sönnerbergens intresseförening till exempel midsommarfirande, brännboll och boulespel. I Orreviken, cirka 200 meter norr om utredningsområdet, finns ett segelsällskap med klubbstuga i anslutning till den allmänna parkeringsplatsen. Badplatser finns längs med kusten, till exempel i Orreviken och Koviken. Gator och trafik Gatunät, gång- och cykeltrafik Tillfarten till området går via den statliga Häcklehagsvägen med hastighetsbegränsning på km/h. Där Häcklehagsvägen övergår i Sönnerbergsvägen börjar enskilt huvudmannaskap och vägarna i området ägs och sköts av Sönnerbergens vägförening. Vägarna är asfalterade och smala med en vägbredd på cirka 3 meter vilket gör att hastigheterna blir låga. Hastigheten är skyltad till 30 km/h. Området är helt utan gatubelysning. Några separata cykelvägar finns inte till eller inom området. Gångvägar finns från utredningsområdet till badplatserna samt upp till utsiktspunkten Vida Blick. Parkering Områdets fina badplatser och naturupplevelser gör att det, framförallt sommartid, kommer mycket besökande till området (Klang, 2012). Vägrenen består ofta av klippt gräs utan diken och ytan används därför att parkera på. Anordnade parkeringsplatser finns vid Orreviken, precis innan den enskilda vägen börjar i norr samt vid naturområdets början i sydöst i korsningen Mönstervägen-Risholmsvägen En parkering för båtägare finns i slutet av Öckerövägen. 14 Planutredning

19 Kollektivtrafik Cirka 400 meter norr om utredningsområdet finns hållplatsen Orreviken där skolbussen stannar. Närmsta hållplats för kollektivtrafiken är hållplatsen Rydet vid Gathes väg, cirka 5 kilometer norr om utredningsområdet. Teknisk försörjning Vatten Idag finns ett antal olika lösningar för att få vatten till hushållen: det är möjligt att ha egen brunn, få vatten från en samfällighet som har sin vattentäkt i naturområdet söder om Breda Gap eller via en samfällighet koppla in sig på en närliggande bondgård som får sitt vatten via det kommunala vattennätet (Klang, 2012). På fastigheterna Ekerna 1:32, Björnmannehög 1:59 och 5:1 samt Råö 15:1, i utredningsområdets västra del, gäller skyddsområde och meddelande av skyddsföreskrifter för grundvattentillgång för Sönnerbergens vattensamfällighetsförening, se karta sidan 7. Det finns restriktioner för vad man får lov att göra i området och förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd är tillståndsgivare. Häcklehagsvägen är den enda tillfartvägen. Vägen är smal, saknar belysning och sikten är ofta skymd. Sittplatser och lekplats finns på den centrala ängen som fungerar som mötesplats. Seglarskolans båtar i Orreviken. Parkerad bil längs Fjolgapet. Planutredning 15

20 Avlopp Fastigheterna har även olika lösningar för avloppshantering: infiltrering på egen tomt med trekammarbrunn, slutna tankar och minireningsverk (Klang, 2012). Enkla avloppsanläggningar för fritidshusbebyggelse är sällan dimensionerade för den ökade mängd avloppsvatten som ett helårsboende medför (Kungsbacka kommun, 2015) och dagens krav från miljösynpunkt är inte uppfyllda. Där kommunalt VA inte byggs ut måste fastighetsägarna själva ordna en godkänd lösning när Miljö & Hälsoskydd ålägger fastighetsägarna att åtgärda sina avlopp så att de uppfyller dagens krav. Detta kan göras via enskilda anläggningar eller via gemensamma lösningar. I vissa tätortsnära områden där avloppen behöver åtgärdas VA-sanerar kommunen genom att lägga egna ledningar med självfallssystem och koppla dessa till kommunens reningsverk. Förvaltningarna för Teknik, Plan & Bygg och Miljö & Hälsoskydd tar fram VA-planer för hur utbyggnaden ska gå till. I den nuvarande VA-saneringsplanen för perioden (Kungsbacka kommun, 2013) är Sönnerbergen inte med. Fastighetsägarna är därför intresserade av att bilda en gemensamhetsanläggning för VA. Gemensamhetsanläggningen byggs troligtvis som ett LTA-system (lätttrycksavlopp). Ledningarna kopplas till en kommunal anslutningspunkt, antingen i Draget eller Ledet och leds till kommunens reningsverk i Lerkil. Förvaltningen för Teknik bygger aldrig LTA-system i egen regi och bedömningen är att därför att kommunen sannolikt inte önskar att ta över ansvaret för gemensamhetsanläggningen i framtiden. Värme Fastighetsägarna svarar själva för egen uppvärmning. El och tele Elledningar från Fortum och teleledningar från Skanova finns längs med alla större vägar i området. Bredband Fibernät finns inte i Sönnerbergen. Närmaste bredbandsnät finns i Onsala utvecklingsområde. Avfall Sophämtning av hushållsavfall och kompost sker vid fastigheterna. Närmaste återvinningsstation finns i Rydet, cirka 5 kilometer norrut. 16 Planutredning

21 Överväganden och konsekvenser Konsekvensbeskrivning De under åren tillämpade avvikelserna från detaljplan har lett till en variation i byggnadsstorlekar. Fastighetsägare har fått bygga olika mycket beroende på när i tiden man ansökt om bygglov. För att utreda om och på vilket sätt en ny detaljplan bör utformas ställs ett antal alternativ upp och dess konsekvenser för områdets utveckling. En VA-utbyggnad, även i privat regi, ökar troligen antalet omvandlingar från fritidsboende till permanentboende i ett område, bland annat eftersom nytt VA är en stor investeringskostnad. Då VA-saneringen hänger på privata fastighetsägare är det i dagsläget svårt att veta hur snabbt utbyggnaden kan komma att ske. Arbetet med analysen av Sönnerbergen påbörjades innan de nya reglerna om förenklat byggande och komplementbostadshus (så kallade Attefallshus) började tillämpas den 2 juni På grund av detta ingår inte dessa bygglovsbefriade åtgärder i nedanstående exempel, däremot ingår friggebodar i beräkningarna. Alternativen utgår från bestämmelserna i detaljplan O87 och bygger på att byggrätten (byggnadsarea på mark) förändras, men inte utformningen av byggnaderna. Nollalternativ gällande detaljplan (100 kvm) Nollalternativet innebär att de nu gällande bestämmelserna i detaljplanerna fortsätter att gälla. Detta skulle i de flesta fall innebära maximal byggrätt på 100 kvm + 15 kvm friggebod. Som tidigare beskrivits så är det en minoritet av fastigheterna, 65 av 216, som kan anses följa dessa bestämmelser om byggrätt (115 kvm eller mindre). Konsekvenser Med nuvarande bestämmelser kommer fastighetsägarna ha blivit behandlade på olika sätt av kommunen, med stor skillnad i tillåten byggrätt. Fritidshuskaraktären kommer med större sannolikhet bevaras jämfört med om planen tillåter större byggrätt. De byggnader som uppförts med större byggrätt kommer inte få lov att återuppföras i samma storlek om något skulle hända som kräver rivning. Alternativ kvm Detta alternativ innebär att en ny detaljplan tas fram med bestämmelser enligt de tidigare använda riktlinjerna för området, vilket även är samma som den detaljplan som togs fram 1992 men upphävdes. Byggrätten skulle då hamna på totalt 150 kvm + 15 kvm friggebod. I nuläget är det 165 fastigheter av 216 som skulle gå in under bestämmelserna. Konsekvenser Alternativet skulle stämma bättre in på befintliga förhållanden än nollalternativet, samtidigt finns det ett flertal fastigheter som byggt mer än vad som skulle tillåtas. De senare får samma problem som i nollalternativet med återuppbyggnad vid eventuell olycka. Alternativet skulle ge möjlighet till utbyggnad, främst för de hus som i dag följer gällande bestämmelser och har fritidshuskaraktär. Karaktären i området skulle därmed sannolikt förändras vid fullt nyttjande av planen och troligen medföra fler permanentboende. Planutredning 17

22 Alternativ kvm Detta alternativ innebär att området får bestämmelser enligt vad som tidigare generellt användes i VA-saneringsområden i Kungsbacka, alltså en byggrätt på totalt 250 kvm. I nuläget är det nästan alla, 210 av 216 fastigheter, som skulle följa de bestämmelserna. Det bör påpekas att dessa riktlinjer har använts när kommunen gått in och VA-sanerat och inte som här när fastighetsägarna själva initierat det nya VA-systemet. Konsekvenser Området består av bebyggelse i varierande storlekar men det är endast ett fåtal fastigheter som byggts med i sammanhanget stora byggnadsareor. En på det här viset ökad byggrätt skulle riskera att ändra hela karaktären i området. Den ökade byggrätten skulle troligen göra området ännu attraktivare som åretruntboende och även om befintliga fastighetsägare inte vill bygga ut så kan trycket på att sälja bli stort. Området skulle dock ges en möjlighet till ökat åretruntboende och utifrån ett kommunalt perspektiv bli mer likt behandlat andra VAsaneringsområden. Överväganden Är det hållbart att bo här? Området ligger inte i något av översiktsplanens utvecklingsområden och kommunen har därför inget utpekat intresse av att bebyggelsen förtätas eller permanentas här. Området har långt till kollektivtrafik, vägar med dålig kapacitet, långt till kommunal och kommersiell service och berörs av flera naturskydd. Översiktsplanens rekommendationer baserar sig på ekonomiska, ekologiska och sociala överväganden och visar att det finns bättre lämpade ställen i kommunen att bo och bygga hållbart i. Kommunen kommer utifrån kommunal praxis inte ta över förvaltningen av områdets vägar, vatten och avloppslösningar eller annan teknisk infrastruktur. Även om de boende skulle tillhandahålla god teknisk infrastruktur själva är det fortfarande långt till service av olika slag. En ökad permanentning kan göra att de boende ställer krav på kommunal service som inte bedöms ekonomiskt hållbar för kommunen på lång sikt och kan vara svårt att leva upp till. Bedömningen är att det utifrån dessa aspekter inte är långsiktigt hållbart att medverka till att permanenta bebyggelsen i Sönnerbergen vidare. Vad är en årsbostad och vad är en rimlig yta att bo på? Då detaljplaner inte längre kan reglera om byggnaderna används som permanent- eller fritidsboende är det enda sättet från planeringshåll att förhindra en åretruntbosättning att vara restriktiv i byggrätten. En diskussion bör föras om hur stor bostadsarea ett permanentboende behöver för att vara attraktiv och bli lämplig. Tidigare i kommunen har kvm räknats som en årsbostad, men det finns inget som säger att en mindre bostad inte kan fungera att bo i året runt. Undersökningen visar att människor i området bor permanent på så liten total byggnadsarea som 75 kvadratmeter, men att det är få av de fastigheter som är bebyggda med 100 kvm eller mindre som används som åretruntbostad. Om man vill motverka att området omvandlas till permanentboende är alltså bestämmelser om en total byggnadsarea om 100 kvm lämplig. 18 Planutredning

23 Kan karaktären bevaras? Områdets bebyggelse och utformning av allmän plats har fortfarande till stor del karaktär av fritidshusområde. Kungsbacka har tidigare haft flera sådana här områden men i och med VA-utbyggnad och ökad inflyttning till kommunen ändrar de karaktär. Det finns nu få områden från 60-talets semesterera kvar i kommunen och Sönnerbergen kan därför vara värt att bevara så. Dock är området inte en del av Kungsbackas nyligen framtagna kulturmiljövårdsprogram. Om kommunen trots allt skulle vilja behålla karaktären finns två sätt: antingen den mildare vägen att behålla dagens byggnadsarea och då förutsätta att omvandlingen av området inte blir så stor eller den hårdare vägen att också införa bestämmelser om utformning som kan användas vid nybyggnation. Det kan uppfattas som orättvist att lägga på fler bestämmelser som främst kommer påverka de som inte byggde om under tiden avsteg från detaljplanerna tillämpades och därför förordas inga ytterligare bestämmelser om utformning för att bevara områdets karaktär. Vad händer när reglerna om förenklat byggande och komplementbostadshus (så kalllade Attefallshus) tillämpas? Om detaljplanen inte ändras kommer som idag de nya reglerna att gälla för alla fastigheter i området, såväl de som byggt större än vad detaljplanen tillåter som de som byggt mindre. Som illustrationen nedan visar kommer alla fastigheter, även med dagens detaljplaner, att kunna bygga mer. Detta gör både att områdets karaktär kan ändras då området får mer bebyggelse samt att de som följt dagens bestämmelser får en chans att bygga större, något som troligen påskyndar områdets omvandling till åretruntbostäder. Dock kan nämnas att flera mindre byggnader eller byggnadskroppar (som dessa regler möjliggör) är bättre för områdets karaktär än en större byggnadsarea samlad i en huskropp. Kan dagens detaljplaner fortsätta att användas? Bygglovavdelningen bedömer att de kan använda nuvarande detaljplanebestämmelser men att de gärna skulle vilja komplettera med bestämmelse om minsta tomtstorlek. En ändring av en detaljplan i en redan bebyggd miljö är en komplicerad process som påverkar flera fastighetsägare och där ofta oväntade hinder dyker upp på vägen. En avvägning måste alltså göras om hur viktig en sådan bestämmelse är mot de hinder som eventuellt kan uppstå. Huvudbyggnad 60 kvm Utbyggnad +15 kvm Friggebod +15 kvm Skärmtak +15 kvm Attefallshus +25 kvm Komplementbyggnad 40 kvm Illustration som visar hur mycket byggnadsarea som får uppföras på en fastighet inom detaljplan O87 idag. Detaljplanen reglerar byggnadsarean till 60 kvm huvudbyggnad och 40 kvm komplementbyggnad. Bygglovavdelningen tillåter alltid skärmtak om 15 kvm utöver angiven byggnadsarea. Med friggebodsreglerna får en byggnad om 15 kvm uppföras och med reglerna om förenklat byggande och komplementbostadshus kan ytterligare kvm uppföras. Total byggnadsarea inom detaljplan O87 kan då i maximalfallet bli 170 kvm. Planutredning 19

24 Slutsats Utredningen har sin grund i den tradition som funnits i Kungsbacka av att utöka byggrätten för områden där kommunalt VA dragits fram. I Sönnerbergen påbörjades denna utökning av byggrätten före dess att beslut om kommunalt VA togs (och troligen aldrig kommer att tas) vilket har resulterat i en omvandling till åretruntbostäder som inte är förenlig med dagens syn på en hållbar samhällsplanering. Vi står nu vid ett vägskäl där man å ena sidan kan välja att följa den tradition som rått och utöka byggrätten och göra den mer rättvis för alla i området, å andra sidan välja att följa kommunala strategier och riktlinjer och försöka begränsa att området används som åretruntboende. I praktiken blir det en vägning av det enskilda intresset mot det allmänna. Förvaltningen föreslår att dagens detaljplaner fortsätter att gälla utan revideringar. Förvaltningen bedömer att det allmänna intresset väger tyngre och att detaljplanernas byggrätter därför inte bör utökas. De planbestämmelser som finns främjar en hållbar samhällsplanering och går att använda vid bygglovgivning för att medverka till en god boendemiljö för de som ändå önskar bo varaktigt i Sönnerbergen. Medverkande i planutredningen I planutredningen har deltagit tjänstemän från berörda kommunala förvaltningar. Upprättad av planavdelningen i april Erica Folkesson Planarkitekt Johanna Stenberg Strateg fysisk planering Jonas Alborn Planarkitekt 20 Planutredning

25 Bilaga 1 Konsekvensanalys - nollalternativ Befintliga detaljplanerna fortsätter att gälla: oftast 100 kvm + 15 kvm friggebod. 65 fastigheter av 216 kan anses följa planens bestämmelser om byggrätt (115 kvm eller mindre). Konsekvenser Fastighetsägarna kommer ha blivit behandlade på olika sätt av kommunen, med stor skillnad i tillåten byggrätt. Färre hus kommer att byggas om och ut och därmed förvandlas troligen färre till åretruntbostäder och fritidshuskaraktären kommer med större sannolikhet bevaras. De byggnader som uppförts med större byggrätt kommer inte få bygga upp de i samma storlek om något skulle hända som kräver rivning. Konsekvensanalys 150 kvm Ny detaljplan tas fram med bestämmelser enligt de tidigare använda riktlinjerna: 150 kvm + 15 kvm friggebod. 165 fastigheter av 216 skulle följa bestämmelserna. Konsekvenser Skulle stämma in bättre på befintliga förhållanden än nollalternativet. Ett flertal fastigheter har byggt mer än vad som skulle tillåtas, problem med återuppbyggnad vid eventuell olycka. Ger möjlighet till utbyggnad, främst för de hus som i dag följer gällande bestämmelser och har fritidshuskaraktär, vilket skulle ändra hela områdets karaktär. En större byggrätt medför fler åretruntboende. Konsekvensanalys 250 kvm Bestämmelser enligt vad som generellt brukade användas i VA-saneringsområden i Kungsbacka: 250 kvm + 15 kvm. 210 fastigheter av 216 skulle följa bestämmelserna. Konsekvenser Det är endast ett fåtal fastigheter som byggts med i sammanhanget stora byggrätter. Skulle riskera att ändra hela karaktären i området. Attraktivt som åretruntboende och även om befintliga fastighetsägare inte vill bygga ut så kan trycket på att sälja bli stort. Blir behandlat på samma sätt som tidigare VA-saneringsområden i kommunen. Planutredning 21

26 Kommunstyrelsens förvaltning Kungsbacka kommun Kungsbacka

27 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:255 Begäran om planändring för del av Hede 3:19 och 3:130 Förslag till beslut Kommunstyrelsen hemställer att byggnadsnämnden upprättar förslag till ändring av gällande detaljplan för utöka kvartersmarken för fastigheten Kungsbacka Hede 3:130 med del av Hede 3:19 Innan planarbetet startar ska kommunstyrelsens förvaltning upprätta ett principavtal med fastighetsägaren för att klargöra villkoren för genomförande av detaljplanen samt marköverlåtelse. Sammanfattning Fastighets AB Kungsås, ägare till fastigheten Hede 3:130, har kommit in med en förfrågan om att utöka fastigheten Hede 3:130 med del av kommunens fastighet Hede 3:19, för att skapa förutsättningar för en större byggrätt. Området är beläget inom Hede industriområde mellan Göteborgsvägen och Kungsbackaån. Enligt gällande detaljplan utgör Hede 3:130 kvartersmark för verksamheter/industri och kontor (JK). Fastigheten Hede 3:19 mark utgör enligt planen allmän plats, park, som också ska inrymma en cg-väg. Förvaltningarna Plan och Bygg samt Teknik ser positivt på frågan och föreslår att den önskade ändringen prövas inom ramen för en detaljplaneändring. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Karta Beslutet skickas till Fastighets AB Kungsås, Faktorvägen 7, Kungsbacka Plan och Bygg Inger Gennerud Björsander Strateg Mark och Exploatering Kommunstyrelsens förvaltning Inger Gennerud Björsander (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

28 i'l;;;~ : 125 ~ r:-. =-~. ~ ~ ~~~ s. -. ' 3:153 ~ I I - ~. -- '-~ - - W.k' ~, -#... '"..._ V'~ ' kj I ~(}t >:;., fj (c) Kungsbacka kommun , 13:40 Skala 1:500 ~--r--.--, m

29 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:268 Yttrande över Samrådshandling Väg 955, gång- och cykelväg utmed Östra Särövägen Förslag till beslut Kommunstyrelsen har inga synpunkter på samrådshandlingen för Väg 955, gång- och cykelväg utmed Östra Särövägen. Sammanfattning Trafikverket har översänt en samrådshandling för utbyggnad av gång- och cykelväg längs Östra Särövägen, sträckan Sofielundsvägen-Kyrkoby Dalavägen. Trafikverket arbetar med en ny planeringsprocess där samrådshandling är det andra steget. Trafikverket har tidigare översänt ett samrådsunderlag som kommunstyrelsen har yttrat sig över. Kommunstyrelsen önskade då att möjligheten att anlägga ridväg skulle utredas. Samrådshandlingen är framtagen tillsammans med Kungsbacka kommun, förvaltningen för Teknik. Sträckan finns med i kommunens cykelplan för och bedöms som angelägen att utföra för att skapa bättre förutsättningar för oskyddade trafikanter att röra sig till skola och fritidsaktiviteter. Sträckan utgör även en länk i cykelstråket mellan Särö och Kungsbacka stad. Gång- och cykelbanan föreslås anläggas på östra sidan av Östra Särövägen för att minimera intrång vid den gamla delen av kyrkomuren vid Släps kyrka och vid Wea gård, för att anslutningen vid väg 956 inte blir trafiksäker och beroende på att många bostäder ligger på den östra sidan. Den nya trumman över Weaån bör grävas ner minst 30 cm och därefter fyllas med lämpligt bottensubstrat. Möjligheten att anlägga ridväg längs gång- och cykelvägen har utretts men har valts bort. Dels beroende på att det i vissa passager är så trångt att en ridväg inte kan rymmas, dels för att markåtkomst inte kan tas med vägrätt utan måste ske på frivillig väg, men också för att behovet av en ridväg har bedömts vara begränsat. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens förvaltning Catarina Nyberg /RedigerareTelefon/ catarina.nyberg@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

30 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Trafikverket Catarina Nyberg /Kollektivtrafikstrateg/

31 SAMRÅDSHANDLING Väg 955, gång- och cykelväg utmed Östra Särövägen Kungsbacka kommun, Hallands län Vägplanbeskrivning Projektnummer:

32 Trafikverket Postadress: Göteborg E-post: Telefon: TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.2.0 Dokumenttitel: Väg 955, gång- och cykelväg utmed Östra Särövägen Författare: Karin Blomsterberg Dokumentdatum: Ärendenummer: Version: 1.0 Kontaktperson: Lars Johansson Tryck: Majornas Grafiska AB 2

33 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 6 Bakgrund 6 Vägplanens förslag 6 Miljökonsekvenser 6 Skyddsåtgärder 6 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL Bakgrund Tidigare utredningar Projektmål 9 3. MILJÖBESKRIVNING 10 Innehållsmässig avgränsning 10 Nollalternativ FÖRUTSÄTTNINGAR Vägens funktion och standard Trafik och användargrupper 12 Trafikflöden 12 Trafiksäkerhet 12 Kollektivtrafik Lokalsamhälle och regional utveckling 13 Lokalsamhället och kommunal planering 13 Målpunkter, rekreation och friluftsliv Landskapet Miljö och hälsa 15 Landskapsbild 16 Naturmiljö 16 Kulturmiljö 18 Mark- och vattenanvändning Byggnadstekniska förutsättningar. 20 Geotekniska förutsättningar 20 Ledningar 21 3

34 5. DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV Val av lokalisering Val av utformning 22 Vägplanens omfattning 22 Typsektioner 23 Plan- och profilstandard 24 Korsningar och anslutningar 24 Hydrologi och hydroteknik 24 Kollektivtrafik 24 Övriga väganordningar 25 Alternativ som valts bort Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET Trafik och användargrupper Lokalsamhälle och regional utveckling Miljö och hälsa 26 Nollalternativ 26 Landskapsbild 26 Naturmiljö 28 Biotopskydd och strandskydd 29 Kulturmiljö 29 Mark- och vattenanvändning Påverkan under byggnadstiden SAMLAD BEDÖMNING ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN 31 De allmänna hänsynsreglerna 31 Miljökvalitetsnormer 31 Hushållning med mark- och vattenområden MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Område med tillfällig nyttjanderätt 33 4

35 10. FORTSATT ARBETE 34 Vattenverksamhet 34 Masshantering 34 Geoteknik 34 Fornlämningar 34 Miljökontroll GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING Formell hantering 36 Fastställelseprövning 36 Kommunala planer Genomförande 36 Trafikföring under byggnadstiden Finansiering UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 38 5

36 1. Sammanfattning Bakgrund Trafikverket driver tillsammans med Kungsbacka kommun ett projekt med en vägplan i syfte att utreda förutsättningarna för att anlägga en gång- och cykelväg utmed väg 955, Östra Särövägen i Särö. Vägplanen drivs enligt Trafikverkets planeringsprocess och utbyggnaden av gång- och cykelvägen finansieras av Kungsbacka kommun. Väg 955, Östra Särövägen, är en allmän väg som försörjer fastigheterna längs vägen och ger möjlighet att nå målpunkter i området. Det finns befintliga gång- och cykelvägar såväl norr, söder som väster om utredningsområdet, men saknas utmed väg 955. Cykellederna Ginstleden, Cykelspåret och Sverigeleden har gemensam sträckning som löper en kort sträcka på väg 955, på befintlig körbana. Den aktuella delen av Östra Särövägen har sin sträckning från Sofielundsvägen i norr till Kyrkoby Dalavägen i söder. Omgivningarna runt Släps kyrka och Ekenäs domineras av jordbruksmark. Bebyggelsen består företrädesvis av gårdsbebyggelse och mindre husgrupperingar. Flera hus i området är utpekade kultur- eller byggnadsminnen. Vägplanens förslag Gång- och cykelvägen är planerad att anläggas på vägens östra sida, med gräsklädd skiljeremsa på de partier som har tillräckligt utrymme samt utan skiljeremsa men med någon typ av avskiljande kantstöd i trängre passager. Gång- och cykelvägen kommer att asfaltsbeläggas, i huvudsak vara 3 meter bred och utrustas med belysning enligt Kungsbacka kommuns standard. En ny trumma kommer att krävas för passage av gång- och cykelvägen över Weabäcken. Miljökonsekvenser Miljöbalkens allmänna hänsynsregler bedöms vara uppfyllda i projektet. De planerade åtgärderna kan anpassas för att undvika och begränsa skada för olika miljöintressen. Den planerade gång- och cykelvägen bedöms vara förenlig med de allmänna hushållningsbestämmelserna i miljöbalken och bedöms också medverka till att de berörda miljökvalitetsmålen uppnås. Utredningsområdet berör inte några riksintresseområden för natur- och kulturmiljövård eller Natura 2000-område. Weabäcken som har värden för fisk samt omfattas av biotopskydd och 100 meters strandskydd berörs genom att en ny trumma för gång- och cykelvägen anläggs. Länsstyrelsen utreder behovet av en särskild arkeologisk utredning. Länsstyrelsen i Hallands län har utifrån samrådsunderlaget gjort bedömningen att projektet inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Skyddsåtgärder En ny trumma i Weabäcken utformas på så sätt att vandringshinder undviks. Åtgärder vidtas för att minimera spridning av grumlande och förorenande ämnen vid bygget. En anmälan om vattenverksamhet kommer att lämnas in till länsstyrelsen. Skadeförebyggande åtgärder för kulturmiljö kommer att preciseras när en eventuell arkeologisk utredning är klar. 6

37 2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Miljöbeskrivningen kan ingå i planbeskrivningen, vilket den gör i detta projekt. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan byggnationen påbörjas. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Planläggningsprocessen 2.1. Bakgrund Trafikverket driver tillsammans med Kungsbacka kommun projektet med vägplanen som har som syfte att utreda förutsättningarna för att anlägga en gång- och cykelväg utmed väg 955, Östra Särövägen i Särö. Vägplanen drivs enligt Trafikverkets planeringsprocess och utbyggnaden av gång- och cykelvägen finansieras av Kungsbacka kommun. Bakgrunden till projektet är den cykelplan som Kungsbacka kommun tagit fram, Gång- och cykelplan , som innehåller planeringsprinciper för gång- och cykelnätet i Kungsbacka kommun. Enligt planen bör det inom den nordvästra delen av kommunen skapas ett nät med två nord-sydliga stråk, ett kustnära och ett centralt. Gamla Säröbanan från Kullaviks centrum ner till Särö Västerskog utgör det kustnära stråket. Det centrala stråket utgörs av Gamla Särövägen ner till Särö centrum och sedan vidare på Östra Särövägen förbi anslutningen mot väg 954, Guntoftavägen. Därefter vidare söderut till 7

38 korsningen med väg 158 och befintlig gång- och cykelväg norr om Vallda Trekant. Den senare sträckan längs väg 955 och 956, Östra Särövägen, har konstaterats vara en saknad länk i kommunens cykelnät. Aktuell vägsträcka för denna vägplan är sträckan från Sofielundsvägen och kopplingen mot Särö centrum i norr och fram till Kyrkoby Dalavägen i söder. Arbete med en vägplan pågår för en gång- och cykelväg längs väg 953, Gamla Särövägen. Gång- och cykelnätet i nordvästra delen av Kungsbacka kommun. Grön linje visar separat gång- och cykelväg, gul linje blandtrafik på vägar med låga flöden av bilar och röd linje blandtrafik med låg säkerhet Tidigare utredningar Vägplanen har föregåtts av en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) enligt fyrstegsprincipen, omfattande väg 955 och 956, Östra Särövägen. Fyrstegsprincipen innebär att steg för steg analysera hur ett problem i infrastrukturen kan lösas och tidigt ta fram olika åtgärdsalternativ innan planeringen fortsätter, se figur nedan. Det första steget innebär att se över och försöka påverka transportbehov och transportsätt. Det andra steget innebär att se över åtgärder som leder till ett effektivare utnyttjande av det befintliga vägnätet. Det tredje steget avser att se till vilka begränsa ombyggnadsåtgärder som kan lösa problem och brister i vägnätet. Det fjärde steget avser inventeringar i nya vägar eller större ombyggnadsåtgärder. 8

39 Fyrstegsprincipen Huvudinriktningen som förordas i ÅVS:en är att anlägga en gång- och cykelväg (steg 3- åtgärd) längs väg 955. Utöver gång- och cykelvägen föreslog ÅVS:en en rad andra åtgärder som kan kombineras med gång- och cykelvägen: hastighetssänkande åtgärder (farthinder) (steg 3-åtgärd) på vägen, mobility management-insatser (steg 1-åtgärd)i samband med att gång- och cykelvägen färdigställs samt belysning längs planerad gång- och cykelväg (steg 2- åtgärd) för ökad attraktivitet och trygghet längs sträckan. Under perioden oktober 2014 februari 2015 togs ett samrådsunderlag fram. Med samrådsunderlaget som grund beslutade Länsstyrelsen i Hallands län att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan Projektmål Projektets övergripande mål att anlägga en gång- och cykelväg utmed vägen 955 är att: förbättra framkomligheten och öka tryggheten för oskyddade trafikanter. höja trafiksäkerheten längs väg 955. skapa en länk i stråket mellan kommundelarna Särö/Kullavik och Kungsbacka stad. öka tillgängligheten till rekreationsområden vid havet och Sandsjöbacka. 9

40 3. Miljöbeskrivning Länsstyrelsen i Hallands län har beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Enligt ändring i väglagen, gällande från , ska vägprojekt som inte innebär betydande miljöpåverkan inte omfattas av kravet på en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Däremot ska projektets miljöpåverkan även i dessa fall beskrivas och värderas. Förändringarna i miljökvalitet (effekter) och vad de innebär för olika intressen ska beskrivas i en miljöbeskrivning. I detta projekt görs ingen separat miljöbeskrivning utan miljöfrågorna beskrivs i detta dokument. I kapitel 4, främst avsnitt 4.4 Landskapet och 4.5 Miljö och Hälsa, beskrivs de befintliga förhållandena och i kapitel 6, avsnitt 6.3 Miljö och Hälsa, beskrivs de miljökonsekvenser som nollalternativet och förslaget innebär. Nollalternativet beskriver vad som händer om projektet inte genomförs och används för jämförelse. I kapitel 6.6 Påverkan under byggtiden beskrivs nödvändiga skyddsåtgärder under byggtiden. I kapitel 8 redogörs för Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden och i kapitel 10 Fortsatt arbete vilka miljöfrågor som måste bearbetas vidare i nästa steg av planeringsprocessen. Innehållsmässig avgränsning I arbetet med att bedöma och beskriva miljökonsekvenser av projektet har miljöförutsättningarna och intressen inom utredningsområdet kartlagts och analyserats. Med stöd av dessa analyser har de planerade åtgärderna bedömts kunna medföra effekter som är av betydelse för de miljöaspekter som listas nedan. Naturmiljö Kulturmiljö och landskapsbild Mark- och vattenanvändning Frågor om buller och luftkvalitet samt friluftsliv och trafiksäkerhet/barriäreffekt har ej tagits med i miljöbeskrivningen, då den föreslagna gång- och cykelvägen inte bedöms medföra negativa effekter för dessa aspekter. Snarare har ny gång- och cykelväg en positiv effekt då en del lokala transporter på kortare sträckor kan överföras från bil och buss till gång och cykel. Gång- och cykelvägen underlättar för friluftslivet och skapar säkrare trafikmiljö för oskyddade trafikanter. Sträckan ligger inom ett område som är av riksintresse för Turism och rörligt friluftsliv, och för miljöaspekten innebär en ny gång- och cykelväg positiva konsekvenser. En gång- och cykelväg, vilken placeras längs en befintlig väg, är enligt Trafikverkets råd och riktlinjer inte att betrakta som väsentlig ombyggnad. Den planerade gång- och cykelvägen medför i detta fall ej att den motoriserade trafiken kommer närmare befintlig bostadsbebyggelse. Risk i samband med transport av farligt gods, buller för bostäder liksom luftkvalitet har inte utretts då vägplanen har bedömts vara icke väsentlig ombyggnad och de föreslagna åtgärderna inte påverkar förhållandena för de miljöaspekterna. Inom utredningsområdet finns inga uppgifter om risk för förorenad mark registrerade i länsstyrelsens MIFO-databas. Den aspekten har därför inte utretts vidare. Det finns en viss risk att stenkolstjära kan finnas i asfalt och/eller indränkt makadam. Arbeten kommer dock till stor del att ske utanför befintlig vägbana. Vid schakt i befintlig asfalt ska Trafikverkets 10

41 anvisningar för hantering av vägdikesmassor följas. Eventuell tjärasfalt som rivs ska hanteras enligt riktlinjer i Trafikverkets publikation 2004:90 Hantering av tjärhaltiga beläggningar och i samråd med miljömyndighet. Nollalternativ Nollalternativet är ett referensalternativ för att bedöma projektets föreslagna alternativ med avseende på miljöeffekter och konsekvenser. För miljöaspekterna har det därför gjorts en bedömning av de konsekvenser som kan uppstå vid nollalternativet. Nollalternativet beskriver miljöns sannolika utveckling i området om inte de planerade åtgärderna genomförs. Nollalternativet är inte en beskrivning av aktuella förhållanden eller ett antagande om oförändrat tillstånd, utan inkluderar de åtgärder och de förändringar som kan förväntas även utan utbyggnad enligt vägplanen. I nollalternativet ingår normala underhållsåtgärder för de aktuella vägavsnitten. Utbyggnadsalternativet och nollalternativet ska jämföras med samma tidshorisont. Horisontåret eller jämförelseåret har i det här fallet satts till Då beräknas de planerade åtgärderna vara genomförda. Gång- och cykelvägen kommer att underlätta för friluftslivet och skapar säkrare trafikmiljö för oskyddade trafikanter. 11

42 4. Förutsättningar 4.1. Vägens funktion och standard Väg 955, Östra Särövägen, är sekundär länsväg och fungerar även som omledningsväg i de fall väg 158 Säröleden behöver stängas av mellan trafikplats Särö och anslutningen till väg 955/956 vid Ekenäs. Vägen är smal, cirka 6 meter bred. På ett parti norr om Släps kyrka är vägen kurvig och går genom kuperad terräng vilket innebär dåliga siktförhållanden, avseende utfart från anslutande vägar och fastigheter. Längs vägen finns ett 20-tal anslutande mindre utfartsvägar samt ett 10-tal direktutfarter från fastigheter. Den skyltade hastigheten är 50 km/h från trafikplats Särö och söderut till strax norr om Ekenässkolan där den övergår till 30 km/h förbi skolan. Söder om Ekenässkolan är den skyltade hastigheten åter 5o km/h i cirka 50 meter innan den övergår till 70 km/h. Väg 955, Östra Särövägen, är en allmän väg som försörjer fastigheterna längs vägen och ger möjlighet att nå målpunkter i området. Väg 955 och även väg 956, som ansluter till väg 955 i söder, utgör en saknad länk mellan befintliga gång- och cykelvägar såväl norr som söder och väster om utredningsområdet. Den stora bristen på väg 955 är att den är smal och saknar bred vägren för de oskyddade trafikanterna att röra sig på. Det innebär att många undviker att gå och cykla längs vägen och att den upplevda tryggheten och säkerheten blir låg. De tre cykellederna Ginstleden, Cykelspåret och Sverigeleden har gemensam sträckning som delvis löper genom utredningsområdet. Från söder och fram till Lyckekullavägen går cykellederna på befintlig vägkörbana på väg 955 för att sedan vika av västerut på Lyckekullavägen och vidare mot gång- och cykelpassagen under väg Trafik och användargrupper Trafikflöden Den senaste trafikmätningen genomfördes 2012 och visade att trafikflödet är cirka 980 fordon ÅDT (årsmedeldygnstrafik). Andelen tung trafik uppgår till cirka fyra procent, det vill säga till cirka 40 fordon. Antalet tunga fordon bör dock ha ökat sedan verksamheten vid Ekenässkolan återupptogs höstterminen Ett 10-tal skolskjutsar, utöver ordinarie skolskjuts i området, trafikerar tillfälligt den södra delen av väg 955, Östra Särövägen, med turer till och från Ekenässkolan. Trafiksäkerhet Under tidsperioden har det inträffat sju olyckor längs den aktuella vägsträckan. Två singelolyckor har inträffat med motorcyklister, en med dödlig utgång och en med en svår skada som följd. Tre singelolyckor har inträffat med fotgängare där svårighetsgraden är okänd. Resterande två olyckor har skett mellan bilist och cyklist samt mellan mopedist och ett vildsvin, i båda fallen var det lindriga olyckor. 12

43 Kollektivtrafik Den aktuella delen av väg 955 trafikeras inte av kollektivtrafik i linjetrafik. En busshållplats, Ekenäs, finns dock i anslutning till utredningsområdets södra del, längs anslutningsvägen till väg 158. Hållplatsen trafikeras dock endast av beställningstrafik som utförs med taxi. I Särö centrum finns hållplats för kollektivtrafik med linjetrafik mot Kungsbacka samt expressbuss till Göteborg. Sträckan trafikeras av skolskjuts för de boende i området till Särö skola. Sträckan trafikeras även tillfälligt av skolskjuts från bostadsområden söder om sträckan till Ekenässkolan Lokalsamhälle och regional utveckling Lokalsamhället och kommunal planering Särö är en mindre ort i Kungsbacka kommun, belägen cirka tio kilometer nordväst om Kungsbacka. Omgivningarna längs aktuell vägsträcka, runt Släps kyrka och Ekenäs, domineras av jordbruksmark. Bebyggelsen består företrädesvis av gårdsbebyggelse och mindre grupper av hus. Flera byggnader i området är utpekade kultur- eller byggnadsminnen. Inom utredningsområdet finns inga detaljplaner som berörs av utbyggnaden av gång- och cykelvägen. Förutom en planerad exploatering i Särö centrum finns inga utbyggnadsplaner avseende bostads- eller verksamhetsbebyggelse i närområdet. Verksamheten vid Ekenässkolan lades ner under år 2012 då Särö skola, belägen i Särö centrum, byggdes ut och skolbarnen i området flyttades över dit. Hösten 2014 öppnades dock Ekenässkolan igen till följd av problem med fuktskador på Furulidskolan i Vallda. Barnen på Furulidskolan bussas till Ekenässkolan under en tid i väntan på beslut om vilka åtgärder som ska vidtas för skolverksamheten i Vallda. Ekenässkolan har byggts ut genom att uppföra temporära skollokaler (baracker) för att inrymma alla elever. Även skolans parkering och angöringsplats för skolbussar har utökats. I dagsläget är verksamheten planerad att fortsätta till Kommunens bokbuss har en hållplats vid Ekenässkolan och står uppställd i anslutning till skolan under cirka 20 minuter varannan onsdag. Kungsbacka kommun har en vision för gång- och cykeltrafikens utveckling vilken också omnämns i kommunens gång- och cykelplan : cykel ska vara det naturliga förstahandsvalet av färdmedel för resor inom kommunens huvudorter. I gång- och cykelplanen finns en objektslista där planerad utbyggnads prioriteras. I samrådsunderlaget konstaterades att det finns flera hästgårdar i området, men ingen ridklubb- eller ridskoleverksamhet. Tillgängligheten till ridvägar finns på både västra och östra sidan av väg 955, Östra Särövägen. Därmed är behovet av att anlägga en ridväg längs gång- och cykelvägen begränsat. Inom ramen för detta projekt ingår ingen ridväg. Målpunkter, rekreation och friluftsliv I Särö centrum finns bland annat vårdcentral, tandläkarmottagning, livsmedelsbutik, caféer och restauranger. Här finns också Särö skola (F-9) och kollektivtrafik (hållplats Särögården) med buss mot Kungsbacka och expressbuss till centrala Göteborg. 13

44 Kungsbacka kommun är en hästtät kommun och ridsporten är stor. I anslutning till utredningsområdet finns flera privatstall men ingen ridklubbs- eller ridskoleverksamhet. Släps kyrka som är belägen inom utredningsområdet har förutom ordinarie kyrklig verksamhet även många aktiviteter och träffar av olika slag. Här anordnas till exempel lunchmusik, caféverksamhet för varierande målgrupper, körverksamhet, fritidsgård, bebisrytmik, parklek med mera. Kyrkan driver även förskola för barn i åldrarna 1-5 år. Flera naturreservat, Sandsjöbacka, Hördalen och Särö Västerskog, är belägna på relativt nära avstånd (cirka 1-3 km) från utredningsområdet. Likaså finns ett flertal golfbanor på 1-2 km avstånd. Särö idrottsplats ligger i den norra delen av utredningsområdet och har flera fotbollsplaner samt tennishall med såväl inom- som utomhusbanor. Väster om Särö centrum finns en idrottshall, Nya Bukärrshallen, med fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Närheten till kusten och havet innebär goda förutsättningar för bad- och båtliv Landskapet Landskapet inom och i närheten av utredningsområdet karaktäriseras av ett relativt öppet odlingslandskap. Terrängförutsättningarna för att placera en gång- och cykelväg utmed östra sidan om väg 955 är goda. Det är till största del öppen plan jordbruksmark med undantag för trånga sektioner förbi fastigheter. Vid Släps kyrka finns en stenmur som avgränsar kyrkogården på västra sidan om vägen. Öster om vägen mitt emot kyrkan finns ett höjdparti som begränsar utrymmet där gång- och cykelvägen är planerad att anläggas. I närområdet finns också flera trädgårdstomter mycket nära vägen som bildar trånga sektioner. Ytterligare en trång sektion finns vid Ekenässkolan där en hög oxelhäck avgränsar skolans område mot vägen. I den norra delen av området rinner en bäck, Weabäcken, i öst-västlig riktning. Befintlig bro över bäcken rymmer inte gång- och cykelvägen. Befintlig bro över Weabäcken rymmer inte en gång- och cykelväg. 14

45 4.5. Miljö och hälsa Karta som visar befintliga natur- och kulturmiljövärden. 15

46 Landskapsbild Väg 955, Östra Särövägen, är omgiven av öppen, flack jordbruksmark i den södra och norra delen. Mitt på sträckan, vid Släp kyrka, är vegetationen tätare och terrängen mer kuperad. Där är vägen slingrande och följer landskapet. Genom jordbruksmarkerna går vägen rakt. Kyrkan med kyrkomuren och skolan med gårdsbildning och häckar är viktiga karaktärsskapande inslag, liksom klungan med hus i korsningen med väg 956. I norr passerar vägen på en bro över Weabäcken, som anas i landskapet. Förbi kyrkan är vägen slingrande och följer kuperingar i landskapet. Naturmiljö Inga Natura 2000-områden ligger inom utredningsområdet. Öster om utredningsområdet ligger hed- och bergsområdet Sandsjöbacka, som är Hallands största naturreservat. Sandsjöbacka är också av riksintresse för naturvård och friluftsliv och området utgör ett Natura 2000-område både enligt EU:s habitat- samt fågeldirektiv. Området berörs inte av föreslagen gång- och cykelväg. Inom utredningsområdet finns två vattendrag som omfattas av 100 meters strandskydd enligt strandskyddsbestämmelserna. Det norra vattendraget, Weabäcken (också kallat Veån och Skörvallabäcken), är ett viktigt vatten för öring. Länsstyrelsen i Hallands län har lämnat uppgifter om vattendraget från en inventering från 1980-talet. Bottenområdena i bäcken kring Östra Särövägen och nedströms i vattendraget har inte bedömts ha höga värden som laxfiskbiotoper. Bäcken hyser ändå en hel del öring, troligen på grund av avsaknad av rovfisk som till exempel gädda. Några vandringshinder nedströms Östra Särövägen är inte kända. Weabäcken bedöms också omfattas av biotopskyddsbestämmelserna i miljöbalken. 16

47 Weabäcken. Det vattendrag som ligger längre söderut inom utredningsområdet och som är ett biflöde till Stockaån berörs inte av den föreslagna gång- och cykelvägen. I utredningsområdets norra del finns ett bergs- och skogsområde, Tjuvaklöven, med ädellövskog som har naturvärden enligt Skogsstyrelsens naturvärdesinventering. Området uppfyller inte kraven som ställs för att vara en nyckelbiotop men är viktigt för den biologiska mångfalden och kan utvecklas till en nyckelbiotop i framtiden. Skogsområdet berörs inte av föreslagen gång- och cykelväg. Vid Släps kyrka, på vägens västra sida, finns ett stort antal träd, som dokumenterats i Trädportalen. Trädportalen är en samlingsplats för uppgifter om skyddsvärda träd. Portalen är utvecklad och drivs av Artdatabanken på uppdrag av Naturvårdsverket. De träd som står närmast vägen består av alm och lind. Enligt uppgift från Artdatabanken finns förekomster av skyddade och rödlistade arter inom och i anslutning till utredningsområdet, till exempel fågelarten mindre hackspett (nära hotad, NT) samt fjärilarna litet stamfly (NT), almsnabbvinge (NT), harrisbladplattmal (NT) och springkornfältmätare (NT) i närheten av utredningsområdet. Äldre uppgifter finns om sandödla (sårbar, VU) och hasselsnok (VU) i nära anslutning till området. Dessa arter är skyddade enligt Artskyddsförordningen. De är dels fridlysta genom 17

48 nationella bestämmelser och dessutom skyddade genom EU:s Art- och Habitatdirektiv. En översiktlig bedömning gjordes under hösten 2014 av de områden inom och i anslutning till utredningsområdet där sandödla och hasselsnok skulle kunna förekomma. En inventering av dessa områden har sedan utförts i april 2015 av Naturhistoriska museet. Inga observationer gjordes av arterna. Alla områden som tidigare hade bedömts hysa potential för arterna bedömdes vid inventeringen vara för små för att kunna hysa en permanent population. Naturhistoriska museets bedömning är att inte någon av arterna har någon permanent förekomst inom området. Kulturmiljö Utmed väg 955, Östra Särövägen, finns flera byggnader som är registrerade i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Släps kyrka, Ekenäs 6:1, med samlingslokal, Ekenäs 7:1, är från mitten av 1800-talet. Kyrkan är kyrkligt kulturminne enligt 4 kap KML och omfattas av tillståndsplikt. Samlingslokalen tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde. I anslutning till kyrkan finns en ekonomibyggnad från slutet av 1700-talet, som också har varit hönshus och avträde. Den är klassad som byggnadsminne (BM) enligt 3 kap KML och har benämningen RAÄ Släp 119:1. RAÄ Släp 184:1 är en milstolpe, inmurad i kyrkans östra långsida och klassad som övrig kulturhistorisk lämning. Bland övriga byggnader utmed väg 955 kan nämnas Wea kaptensgård med drängstuga, Ekenäs 5:18, som är byggnadsminne (BM) enligt 3 kap KML. Det finns en kulturhistorisk lämning med RAÄ benämning Släp 155:1 i nära anslutning till vägen. Det är lämningar efter ett torp inom en yta av cirka 60x30 m samt trädgård, se karta sidan 15. Enligt uppgifter i registret är det övergivet efter år I närheten, men på en höjd en bit ifrån vägen, ligger en fornlämning med beteckningen RAÄ Släp 63:1, vilken är en rund stensättning som är överväxt. En förfrågan om särskild arkeologisk utredning har skickats till länsstyrelsen. Väg 955 utgör en så kallad kulturväg. Vägar med kulturmiljövärde är ett urval av vägar och vägmiljöer i det statliga vägnätet som speglar den väghistoriska utvecklingen i landskapet. Muren kring kyrkogården är till största del från 1800-talet men har en ny del vid infarten till kyrkogården. Den nya delen har tillkommit under de senaste åren. 18

49 Den del av kyrkogårdsmuren som leder mot infarten är relativt ny. Mark- och vattenanvändning Vägen avvattnas genom öppna diken. Inom utredningsområdet dominerar jordbruksmark och tomtmark. Jordbruksmarken har klassningen 4-5 på länsstyrelsens 10-gradiga skala där klass 10 står för den bästa jordbruksmarken. Vattendrag finns i form av Weabäcken. Weabäcken beskrivs under avsnittet Naturmiljö. 19

50 4.6. Byggnadstekniska förutsättningar. Geotekniska förutsättningar Inga geotekniska undersökningar har genomförts i detta skede. Bedömningar bygger på SGU:s jordarts- och jorddjupskarta, tidigare undersökningar utförda för intilliggande byggnader samt observationer från fältbesök ( ). Alla höjdangivelser i nedanstående text avser meter över havet. För nedanstående sektionshänvisningar se längdmätningsangivelser på vägplanens illustrationsplaner. Km 0/000 km 0/700 Markytan är relativt plan med marknivåer som ligger på nivå cirka +10,5 fram till Weabäcken. Därefter stiger markytan till nivå cirka + 13 vid km 0/700. Marken bedöms bestå av glacial lera med ett djup som varierar mellan 5-25 meter längs sträckan. Största jorddjupen bedöms förekomma vid km 0/200, i närheten av Släp tennishall, och vid km 0/520, vid bron över Weabäcken, där de kan överstiga m. Stabilitetsförhållandena vid bron har studerats med en bankhöjd av cirka 0,8 m och utifrån resultat från tidigare undersökningar gjorda för Släps tennishall samt för nybyggnad av ridhus i Ekenäs 4:3, som visade likadana egenskaper för leran. Beräkningarna visar att stabiliteten är tillfredställande. Gång- och cykelvägen planeras gå på en mellan cirka 0-0,8 meter hög bank. Stabilitets- och sättningsförhållandena bedöms vara tillfredställande utmed sträckan. Inga speciella geotekniska åtgärder bedöms erfordras. Km 0/700 km 0/830 Markytan stiger mot söder från nivå cirka +13 vid km 0/700 till nivå cirka + 16 vid km 0/750, vid korsning med Sannå Dalavägen, för att sedan minska till nivå cirka +15 vid km 0/850. Marken bedöms bestå i huvudsak av berg i eller nära i dagen. Gång- och cykelvägen planeras gå på en mellan cirka 0-0,5 m bank mellan km 0/700 och 0/760 och sedan i skärning mellan km 0/760 0ch 0/830. Stabilitets- och sättningsförhållandena bedöms vara tillfredställande utmed sträckan. Inga speciella geotekniska åtgärder bedöms erfordras. Km 0/830 km 1/000 Markytan är relativt plan med marknivåer som varierar mellan cirka +14 och +15. Marken bedöms överst bestå av lerig gyttja som följs av glacial lera som kan vara upp till 10 meter djup. Tidigare undersökningar gjorda för Släps församlingshem år 1973 (ca 25 m väster om befintlig väg) visar att jorden består av ett cirka 1 meter tjockt lager av torrskorpelera på ett cirka 3 meter tjockt lager av lerig gyttja. Gyttjan följs av siltig lera ner till cirka 12 meters djup som vilar på ett tunt lager friktionsjord på berg. Ett prov på gyttjan från 3 meters djup visade att området är känsligt för sättningar vid belastning. Gång- och cykelvägen planeras gå på en cirka 0-1,8 meter hög bank mellan km 0/850 och 0/950 och sedan i skärning mellan km 0/950 och 1/000. Stabilitetsförhållandena bedöms vara tillfredställande utmed sträckan. Sättningar kan eventuellt förekomma beroende på utsträckning och tjocklek på organiskt jordlager. Åtgärder i form av förbelastning under 20

51 byggskedet alternativt lastkompensationsåtgärder kan komma att krävas samt/eller kontroll och efterjustering av körbanan. Km 1/000 km 1/200 Markytan lutar mot söder från nivå cirka +14 vid km 1/000 till nivå cirka +11 vid km 1/200. Marken bedöms bestå i huvudsak av berg i eller nära i dagen. Gång- och cykelvägen planeras gå i skärning utmed sträckan. Stabilitets- och sättningsförhållandena bedöms vara tillfredställande utmed sträckan. Inga speciella geotekniska åtgärder bedöms erfordras. Km 1/200 km 1/965 Markytan lutar svagt söderut längs hela sträckan från nivå cirka +11 vid km 1/200 till nivå cirka +4 vid km 1/965. Marken bedöms bestå av glacial lera med ett djup som varierar mellan 3 och 10 meter längs sträckan. Postglacial lera bedöms finnas från cirka km 1/850 och till sträckans slut. Berg i dagen bedöms förekomma strax öster om vägen vid km 1/900-1/965. Gång- och cykelvägen planeras gå i nivå med den intilliggande markytan utmed sträckan. Stabilitets- och sättningsförhållandena bedöms vara tillfredställande utmed sträckan. Inga speciella geotekniska åtgärder bedöms erfordras. Ledningar Det finns kommunala vatten- och spillvattenledningar som bitvis går utmed väg 955. Söder om Södra Småskolevägen korsar vattenledningar väg 955 i flera punkter. Vid Södra Småskolevägen korsar en vattenledning och löper sedan norrut längs vägens östra sida. I området kring Björkhemsvägen korsar såväl vattenledningar som en spillvattenledning vägen. Markförlagda tele- och fiberledningar löper huvudsakligen på östra sidan om väg 955 och korsar i sju punkter. I utredningsområdets södra del fram till Tubackavägen finns ledningar på båda sidor om vägen. Även i norr, mellan Weabäcken och Björkhemsvägen, löper dessa ledningar på båda sidor om vägen. Vid Sannå Dalavägen finns luftburna ledningar som löper norrut på östra sidan om vägen. Markförlagda elledningar löper längs vägen på större delen av sträckan. I söder är ledningarna till övervägande del placerade på östra sidan. Även i den norra delen finns markförlagda elledningar på vägens östra sida. Elledningar korsar vägen åtta gånger. Vid Björkhemsvägen har Trafikverket en belysningscentral dit markförlagda elledningar ansluter. Norr om Lilla Ekenäsvägen finns en jordvärmekabel öster om Östra Särövägen. Om och hur befintliga ledningar kan komma att beröras detaljstuderas i kommande skeden. 21

52 5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 5.1. Val av lokalisering Gång- och cykelvägen är föreslagen att anläggas längs östra sidan av väg 955. Anslutande gång- och cykelväg ligger på den västra sidan i norr, vid Särö IP, och på den östra sidan i söder vid Kyrkoby Dalavägen. På långa delar av sträckan är påverkan på natur- och kulturmiljö likvärdig oavsett vilken sida gång- och cykelvägen placeras på. För att undvika påverkan på den gamla delen av muren vid Släps kyrka bör gång- och cykelvägen placeras på vägens östra sida. Ytterligare fördelar med att anlägga gång- och cykelvägen på östra sidan är att det bor fler människor öster om väg 955, intrånget vid Wea gård uteblir, samt att målpunkterna Ekenäs skola och Sandsjöbacka naturreservat ligger öster om väg Val av utformning Vägplanens omfattning Vägplanen omfattar utbyggnad av en parallell gång- och cykelväg längs östra sidan av väg 955, från infarten till Sofielundsvägen i norr till Kyrkoby Dalavägen i söder. Sträckan är drygt 2 km lång. Delen mellan Björkhemsvägen och Sofielundsvägen är endast planerad att trafikeras av fotgängare och cyklister till och från Sofielundsvägen. Trafikanter med start och slut i Särö centrum ska passera väg 955 i höjd med Björkhemsvägen och röra sig längs Idrottsgången. Vägplanen omfattar en ny anslutning mellan Östra Särövägen och Idrottsgången i höjd med Björkhemsvägen. Väg 955 förses med chikaner norr och söder om Björkhemsvägen och Idrottsgången samt norr och söder om infarten till Släps kyrka för att säkerställa en låg hastighet på de fordon som vistas på väg 955. Den låga hastigheten medför att väg 955 i de punkterna är lämplig att korsa för oskyddade trafikanter. Skiss vid Björkhemsvägen och Idrottsgången. På grund av det trånga utrymmet på sträckan förbi Släps kyrka och fastigheterna Ekenäs 3:7, 3:9 och 3:10 är väg 955 5,5 meter bred på sträcka av cirka 150 meter. Avsmalningen krävs för att undvika intrång i den gamla delen av kyrkomuren vid Släps kyrka och för att minimera intrånget i den befintliga slänten öster om väg

53 Skiss vid Släps kyrka och församlingshem. Trång sektion utmed kyrkogården. På grund av det trånga utrymmet på sträckan mellan anslutningen till väg 955 och Kyrkoby Dalavägen och för att minimera intrånget i fastigheterna Ekenäs 1:33 och 1:34 är väg 956 6,5 meter bred på sträcka av cirka 40 meter. Ytterligare avsmalning är ej möjligt då sträckan ligger i en kurva och tillräckligt utrymme för två fordon att mötas måste finnas. Avsmalningen krävs för att skapa en sammanhängande gång- och cykelväg och samtidigt undvika allt för stort intrång på befintlig tomtmark. Gång- och cykelvägen förslås på denna del vara 2,5 meter, också det för att minimera intrång på befintlig tomtmark. En hastighetsöversyn bör utföras längs sträckan. Det är viktigt att gällande hastighetsbegränsningar anpassas till utformningen av vägen och dess omgivning. Typsektioner Gång- och cykelvägen är föreslagen att anläggas med 2,5-3,5 meters bredd och föreslås separeras från väg 955 med en 2 meter bred skiljeremsa där så är möjligt av utrymmesskäl. Där utrymmet är begränsat anläggs gång- och cykelvägen i direkt anslutning till väg 955, 23

54 separerad av ett kantstöd. Väg 955 behåller sin ursprungliga bredd förutom på de sträckor som beskrivits i stycket ovan. Se ritningar enligt ritningsförteckning. Plan- och profilstandard Gång- och cykelvägen följer i huvudsak plan och profil för väg 955. Korsningar och anslutningar Samtliga enskilda fastighetsanslutningar kommer att behållas. Gång- och cykelvägen passerar korsande vägar i rät vinkel. Hydrologi och hydroteknik Dagvattnet från väg 955 avleds idag via öppna diken på båda sidor om vägen. Vid sektion 1/480 (se vägplanens illustrationsplan) leds vatten från östra till västra sidan via en trumma. Dagvattnet kommer att hanteras på samma sätt fortsättningsvis och samtliga avrinningsområden och vattendelare behålls. På de sträckor där gång- och cykelvägen skiljs från väg 955 med en skiljeremsa kommer vägen och gång- och cykelvägen att avvattnas via ett längsgående makadamdike i skiljeremsan. Makadamdiket består av en grund, gräsbeklädd, skålformad yta över en makadamfyllning med en kombinerad drän- och dagvattenledning. Vid tjäle eller vid extremregn kommer ytvattnet i det skålformade makadamdiket att avledas med hjälp av lågbyggda kupolbrunnar. Den kombinerade dränoch dagvattenledningen ansluts till befintliga trummor och öppna diken längs väg 955. De tillkommande hårdgjorda ytorna från gång- och cykelvägen kommer att innebära en förändrad avbördning för dagvattnet i området. Denna förändring kommer att kompenseras genom att dagvattnet fördröjs och infiltreras i makadamdikena. En stor del av vägdagvattnets föroreningar fastläggs i vägens innerslänt och i den vegetativa skålformade grunda diket. Rening av vägdagvattnet sker då genom filtrering, sedimentation och biologiskt upptag i den växtlighet som naturligt etablerar sig. Man brukar benämna denna naturliga rening som en vegetativ rening. Med anledning av den låga trafikmängden föreslås inga ytterligare åtgärder. Längs med gång- och cykelvägens östra sida föreslås ett dike som tar emot avrinningen från natur- och åkermark. Diket ansluts till befintliga diken, Weabäcken och trummor under väg 955. På de sträckor där gång- och cykelvägen anläggs intill väg 955 följer avvattningen av gång- och cykelvägen vägens avvattning. Befintliga trummor och ledningar under väg 955 är planerade att justeras beträffande längd med anpassning till ny gång- och cykelväg. Samtliga befintliga sidotrummor för anslutande vägar, in- och utfarter raseras och ersätts med kombinerad drän- och dagvattenledning. Kollektivtrafik Den befintliga parkeringsfickan vid Lyckekullavägen kan i framtiden användas för den skolskjuts som angör Ekenässkolan och även för den skolskjuts som hämtar och lämnar skolbarn på väg till Särö skola. Parkeringsfickan behöver anpassas för att utgöra hållplats. 24

55 Övriga väganordningar Gång- och cykelvägen kommer att beläggas med asfalt och föreslås få belysning utmed hela sträckan. Berörda vattenledningar samt el-, tele- och optokablar vilka berörs av gång- och cykelvägen behöver läggas om. Samråd kommer att hållas med berörda ledningsägare. Alternativ som valts bort Ett alternativ där gång- och cykelvägen ligger på västra sidan väg 955 har utretts. Detta alternativ har valts bort bland annat på grund av intrång vid den gamla delen av kyrkomuren vid Släps kyrka, att anslutningen vid väg 956 inte blir trafiksäker, intrång vid Wea gård samt att fler bostäder ligger öster om väg 955. Möjligheten att anlägga ridväg längs gång- och cykelvägen har utretts men har av flera anledningar valts bort. Dels beroende på att det i vissa passager är så trångt att en ridväg inte kan rymmas, dels för att markåtkomst inte kan tas med vägrätt utan måste ske på frivillig väg men också för att behovet av en ridväg har bedömts vara begränsat Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs För att undvika intrång på tomtmark och för att minimera påverkan på vattendrag har gångoch cykelvägen på delar av sträckan placerats direkt intill körbanan istället för med ett avstånd emellan. I enstaka fall har gång- och cykelvägen av utrymmesskäl getts en smalare bredd än 3 meter. Detta har gjorts för att minimera intrånget i tomtmark. Vid passagen av Weabäcken ska trumman utformas så att den inte utgör ett vandringshinder. För att möjliggöra underhållsarbeten vid befintlig trumma över Weabäcken kommer den nya trumman att placeras cirka 5 meter längre uppströms. 25

56 6. Effekter och konsekvenser av projektet 6.1. Trafik och användargrupper Med en separerad gång- och cykelväg ökar trafiksäkerheten för gående och cyklister på sträckan. Idag är dessa trafikanter hänvisade till vägen som saknar bred vägren att röra sig längs vilket medför stora säkerhetsproblem. Genom att binda samman befintlig gång- och cykelväg i norr mot Särö centrum samt via Lyckekullavägen mot Guntoftavägen skapas ett sammanhängande stråk i nord-sydlig/västlig riktning i området. Detta ökar trafiksäkerheten, minskar olycksrisken och främjar tillgängligheten till lokal service samt busshållplatser i Särö centrum i norr. Gång- och cykelvägen innebär också möjligheter för skolelever att på ett mer trafiksäkert sätt ta sig till och från såväl Särö skola i Särö centrum som till Ekenässkolan längs Östra Särövägen. Den del av länken som fortfarande kommer att saknas längs väg 956 för att få ett sammanhängande gång- och cykelstråk till Kungsbacka tätort, mellan Kyrkoby Dalavägen och befintlig gång- och cykelväg i söder mot Vallda Trekant, är planerad att byggas ut år Lokalsamhälle och regional utveckling Gång- och cykelvägen kommer att ta viss mark i anspråk Inga kommunala detaljplaner berörs av gång- och cykelvägen. Utbyggnaden av gång- och cykelvägen bidrar till att skapa ett heltäckande gång- och cykelvägnät enligt Kungsbacka kommuns gång- och cykelplan Miljö och hälsa Nollalternativ Utöver normalt underhåll för den aktuella vägen förutsätts nollalternativet i det här fallet endast innebära små förändringar jämfört med dagens situation. Vägen och dess närområde förväntas inte förändras vid nollalternativet i sådan utsträckning att det påverkar natureller kulturmiljön. Sammantaget bedöms nollalternativet innebära varken positiva eller negativa konsekvenser för aspekterna natur- och kulturmiljö. För trafiksäkerhet och barriäreffekt kommer nollalternativet innebära negativa konsekvenser genom kvarstående problem med att som oskyddad trafikant röra sig längs vägen för att nå målpunkterna. Med en ökad trafik kommer också barriäreffekten att öka. Nollalternativet innebär att målen om förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet för gående och cyklister inte nås. Landskapsbild Kyrkmuren och träden berörs inte och heller inga andra skyddade miljöer som är betydelsefulla för landskapsbilden. En del av den nya kyrkogårdsmuren vid infarten behöver flyttas något, men kan byggas upp på liknande sätt så att landskapsbilden förblir oförändrad. Förbi Släps kyrka kommer schakt i den redan störda slänten på östra sidan att behövas. Norr om Släps kyrka kommer gång- och cykelvägen att ligga på bank (förlängning av vägens bankslänt). På krönet vid Sannå Dalavägen kommer schakt och eventuellt lite 26

57 sprängning att behöva göras. Några fastigheter på sträckan kan komma att beröras med intrång i staket och häckar som kan komma att flyttas. Detta kan i sin tur lokalt få viss påverkan på landskapsbilden. Gång- och cykelbanan tar jordbruksmark i anspråk men genom att den ligger på samma nivå som befintlig mark märks den endast lite i landskapet. Det är främst den nya belysningsarmaturen som kommer att innebära en förändring. Sammantaget är effekterna på landskapsbilden begränsade och konsekvenserna bedöms som små. På krönet vid Sannå Dalavägen kommer det behövas schakt i slänten för att få utrymme för gång- och cykelvägen. Weabäcken kan anas i landskapet genom att den kantas av buskar och träd. 27

58 Naturmiljö Riksintresseområde för naturvård, Natura 2000-område och Sandsjöbacka naturreservat bedöms inte påverkas av gång- och cykelvägen, då det ligger utanför utredningsområdet. Tjuvaklöven som är ett område med naturvärde enligt Skogsstyrelsens naturvärdesinventering bedöms inte påverkas av gång- och cykelvägen, då det ligger utanför utredningsområdet. Vid passagen av Weabäcken kommer en ny trumma att anläggas för gång- och cykelvägen. Trumman läggs cirka 5 meter från befintlig väg och kommer att vara cirka 5 meter lång. Diametern på den nya trumman kommer att vara 1600 mm. De hydrologiska förhållandena bedöms inte förändras till följd av åtgärderna, som därmed inte bedöms påverka bäckens djurliv. De arbeten som kommer att utföras i Weabäcken kommer att vara begränsade och skyddsåtgärder kommer att vidtas för att minimera grumling och förhindra spridning av skadliga ämnen till vattendraget. Grumling kan innebära tillfälliga överlagringseffekter, vilket tillfälligt kan påverka bottnar nedströms. Dock bedöms inte att några värdefulla lekbottnar eller uppväxtområden påverkas nedströms. Inget vatten från schakt eller annan länshållning kommer att pumpas direkt till Weabäcken innan rening och avskiljning av bland annat grumlande partiklar. Arbetena i Weabäcken kommer i möjligaste mån att utföras när ekosystemet i bäcken är mindre känsligt. Lämpliga arbetstider för grumlande arbeten är mellan den 15 juni och 30 september. Där det av utrymmesskäl är möjligt kommer dagvattnet från den nya gång- och cykelvägen att tas omhand med hjälp av gräsklädda diken som ska åstadkomma vegetativ rening. Den nya trumman ger en viss förlust av livsmiljö. De negativa konsekvenserna av arbetena i Weabäcken bedöms som små och övergående. Arbetena som berör Weabäcken bedöms utgöra anmälningspliktig vattenverksamhet enligt Miljöbalken och kommer att anmälas till Länsstyrelsen. De rödlistade arterna, som enligt uppgift finns inom utredningsområdet, bedöms generellt inte påverkas av en ny gång- och cykelväg. För de skyddade arterna sandödla och hasselsnok har en inventering gjorts under våren 2015, där inga observationer har gjorts av någon av arterna. Bedömningen är att ingen av arterna har någon permanent förekomst i området. De äldre träd som står vid Släps kyrka bedöms inte påverkas av den nya gång- och cykelvägen, då denna anläggs på andra sidan av vägen. Anläggandet av gång- och cykelvägen tar ny mark i anspråk men i vägens närområde har inte några andra höga naturvärden identifierats som bedöms bli negativt påverkade av utbyggnaden. Vissa enskilda träd kommer dock behöva tas ned, vid Ekenässkolan och söder där om. Sammantaget bedöms anläggandet av en ny gång- och cykelväg innebära små negativa konsekvenser för naturmiljön. 28

59 Biotopskydd och strandskydd De generella biotopskyddsbestämmelserna regleras i 7 kap 11 miljöbalken. Syftet med det generella biotopskyddet är att skydda biotoper i jordbrukslandskapet. Exempel på biotoper som omfattas av bestämmelserna är stenmurar, odlingsrösen, alléer samt småvatten och våtmarker i jordbruksmark. Strandskyddsbestämmelserna regleras i 7 kap miljöbalken. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. I detta fall gäller undantag från förbud mot åtgärder inom objekt som omfattas av de generella biotopskyddsbestämmelserna enligt 7 kap 11 miljöbalken och strandskyddet enligt 7 kap 16 miljöbalken. Det innebär att ingen separat dispensprövning krävs då denna vägplan kommer att fastställas. Skyddets syfte är att intrång i dessa miljöer ska undvikas. Om det inte går ska åtgärder vidtas för att minska skadorna. Ett vattendrag som omfattas av de generella biotopskyddsbestämmelserna och strandskyddsbestämmelserna kommer att påverkas av föreslagen gång- och cykelväg. Weabäcken kommer att passeras med ny trumma, som är cirka 5 meter lång, för gång- och cykelvägen. Detta gör att en del av miljön i det biotopskyddade området och strandskyddade området tas i anspråk. Det leder till en viss förlust av öppen vattenyta i vattendraget och därmed viss förlust av befintlig livsmiljö. Trumman utformas på ett sätt som inte förändrar vattenflödet eller skapar ett vandringshinder för fisk och andra vattenorganismer. Vid grävning i och i anslutning till vattendraget bör grumling undvikas i möjligaste mån och träd utmed vattendraget bör bevaras så långt möjligt. De negativa konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna bedöms som små. En anmälan om vattenverksamhet kommer att lämnas in till länsstyrelsen. Möjliga kompensationsåtgärder, som att till exempel lägga ut grövre bottenmaterial i anslutning till trumman, kommer att studeras vidare i den fortsatta processen. Med kompensationsåtgärder bedöms att den nya gång- och cykelvägen inte strider mot biotopskyddets eller strandskyddets syfte. Kulturmiljö Den kulturhistoriska lämningen RAÄ Släp 155:1, öster om väg 955, ligger på en platå en bit in från vägen och högre än körbanan. På den sträckan är vägen och diket relativt brett vilket innebär att trots att gång- och cykelvägen placeras på den östra sidan kommer en byggnation kunna utföras utan intrång i lämningen. Inga kända områden med höga kulturvärden berörs och inte heller några kända fornlämningar. Den nya delen av kyrkomuren behöver flyttas något men den äldre muren berörs inte. Gång- och cykelbanan utmed vägen gör att gaturummet breddas och ytan som är asfalterad ökar, vilket innebär konsekvenser för upplevelsen av vägen och dess kulturhistoriska värden. Men eftersom vägen är relativt bred och med asfalterad körbana så upplevs den redan idag som en modern väg. Vägens sträckning ändras inte och konsekvenserna avseende kulturvärdet för vägen bedöms som obefintliga. 29

60 Om den pågående arkeologiska utredningen inte visar på andra kulturmiljövärden än de som är kända idag, innebär vägplanens förslag inga negativa konsekvenser för kulturmiljön. Mark- och vattenanvändning Anläggande av gång- och cykelväg innebär att mark som idag nyttjas för annat ändamål, främst jordbruk, övergår till vägområde. Ytan som ianspråktas för vägändamål är begränsad till en smal remsa utmed vägen och bedöms inte försvåra nuvarande markanvändning. Därmed bedöms föreslagna åtgärder enligt vägplanen endast medföra små negativa konsekvenser ur markanvändningssynpunkt. Weabäcken kommer inte annat än tillfälligt under byggskedet att påverkas av föreslagna åtgärder. Den nya trumman anpassas till nuvarande hydrologiska förhållanden. Därmed uppstår inga negativa effekter för vattendragets funktion eller nyttjandet av omkringliggande mark. Den aktuella delsträckan berör inte några grundvattenförekomster som har pekats ut enligt VFF (vattenförvaltningsförordningen). Planerade åtgärder kommer att generera ett överskott på jordmassor. Massorna kommer att bli entreprenörens egendom. En del av jorden ska användas för täckning av slänten (återfyllning). Disponering av övriga massor kommer att beslutas senare Påverkan under byggnadstiden Påverkan under byggtiden är temporär och konsekvenserna begränsas till tiden då vägbygget pågår. Särskilda skyddsåtgärder kan behövas för att säkerställa att föroreningar i form av exempelvis drivmedel och andra oljeprodukter från arbetsfordon inte når mark- och vattenområden vid olycka eller missöde. Till exempel behövs särskilda uppställningsplatser för fordon. Särskilt viktigt är det att skydda Weabäcken från föroreningar. Arbetena kan också behöva genomföras vid särskilda tidpunkter för att minimera påverkan på naturmiljöer. 30

61 7. Samlad bedömning För naturmiljö och mark- och vattenanvändning innebär förslaget små negativa konsekvenser, genom att en ny trumma läggs i Weabäcken. Den sammanfattande bedömningen avseende miljöaspekterna är att konsekvenserna blir små för naturmiljö, landskapsbild och mark- och vattenanvändning, inga för kulturmiljö och positiva för rekreation och friluftsliv. Förslaget innebär positiva konsekvenser för trafiksäkerhet för alla trafikslag och upplevd trygghet för oskyddade trafikanter. 8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden De allmänna hänsynsreglerna De krav som ställs i de allmänna hänsynsreglerna bedöms vara uppfyllda i projektet. Trafikverket har som nationell väghållare en mycket god kunskap som garanterar skydd för människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter i det aktuella fallet. Syftet med projektet är bland annat att öka trafiksäkerheten för både fordonstrafikanter och oskyddade trafikanter. Projektet motverkar således skada och olägenhet för människors hälsa och miljön samt förbättrar möjligheten till miljövänliga transportmedel. Genom att befintlig infrastruktur förbättras ur bland annat trafiksäkerhetssynpunkt anses projektet också följa både hushållningsprincipen och lokaliseringsprincipen. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande styrmedel som regleras i miljöbalkens femte kapitel. En miljökvalitetsnorm ska tas fram på vetenskapliga grunder och ange den miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för: Luftkvalitet (utomhusluft) omfattande kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly, partiklar och ozon Buller Fisk- och musselvatten Vattenförekomster Havsmiljö För projektet har miljökvalitetsnormer om vattenförekomster bedömts som relevanta. Weabäcken (SE , Veån-Skörvallabäcken) är klassificerad som vattenförekomst enligt Förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF). Förekomsten omfattas därmed av miljökvalitetsnormer enligt 5 kap 31

62 miljöbalken, 4 kap VFF samt Länsstyrelsen Västra Götalands föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster (14 FS 2009:533). År 2009 hade Weabäcken måttlig ekologisk status och uppnådde ej god kemisk ytvattenstatus med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EU:s gränsvärden. Kvalitetskraven som framgår av bilaga till Vattenmyndighetens beslut anger att god ekologisk potential ska uppnås till år 2021 och att god kemisk ytvattenstatus ska uppnås till år Arbeten i anslutning till vattendraget kommer att utföras med försiktighet för att begränsa grumling. Dagvattnet från den nya gång- och cykelvägen kommer att tas omhand med hjälp av gräsklädda diken som ska åstadkomma vegetativ rening. Åtgärderna bedöms därför inte motverka att gällande miljökvalitetsnormer för ekologisk status och kemisk ytvattenstatus kan följas. Hushållning med mark- och vattenområden Det är få bostäder och verksamheter längs sträckan som är belägna nära vägen och därmed relativt lite tomtmark som berörs. Inga riksintressen berörs negativt. Vattenförhållandena kommer inte att försämras av ombyggnaden. Jordbruksmark av klass 4-6 kommar att bebyggas vilket är en negativ konsekvens men eftersom ytan som berörs är relativt begränsad bedöms förslaget vara förenligt med god hushållning med mark- och vattenområden. 32

63 9. Markanspråk och pågående markanvändning Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen och gång- och cykelvägen utrymme för väganordningar som till exempel slänter och diken. På planritningarna framgår nytt vägområde Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad, och när det behövs fastställd, vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna vägplan omfattar cirka m 2 (kan komma att ändras efter samråd) Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Den inskränkta vägrätten innebär att väghållaren bestämmer över markens användning under den tid vägrätten består, med undantag för skogsbruk och jordbruksändamål. Denna användning får dock inte hindra vägens funktion, drift och brukande (trafikering). Inskränkt vägrätt är inte aktuellt i detta projekt Område med tillfällig nyttjanderätt I vägplanen föreslås att cirka m 2 mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt (kan komma att ändras efter samråd). Dessa områden har markerats med gult på planritningarna. Områdena kommer att användas som uppställningsytor, transportvägar och upplag. Nyttjanderätten ska gälla från byggstart till ett år efter slutbesiktning. Marken kommer att återställas innan den återlämnas. 33

64 10. Fortsatt arbete Efter genomfört samråd fortsätter Trafikverket och Kungsbacka kommun arbetet med att ta fram vägplanen för projektet. I detta arbete kommer de synpunkter som framkommit i samrådet att beaktas och arbetas in. Därefter ska vägplanen fastställas av Juridik och Planprövning som är en enhet inom Trafikverket. Möjlighet att överklaga detta beslut finns. Efter att vägplanen vunnit laga kraft kan anläggningsarbetet med gång- och cykelvägen påbörjas. Gång- och cykelvägsutbyggnaden som sådan omfattas inte av någon ytterligare prövning när vägplanen är fastställd och har vunnit laga kraft. Däremot krävs särskild prövning för delar av arbetena. I vissa fall endast för att ange villkor för arbetenas utförande, i andra fall för att ge dispens från skyddsföreskrifter. För detta projekt kan exempelvis följande prövningar samt kontroller bli aktuella: Vattenverksamhet För mindre vattenverksamhet gäller anmälningsplikt enligt förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet. Exempel på vattenverksamhet som kräver anmälan är vattenverksamhet som sker i vattendrag med högst 1 kubikmeter per sekund i medelvattenföring eller där den bottenareal i vattendraget som omfattas av åtgärden uppgår till högst 500 kvadratmeter. För detta projekt är det aktuellt med anmälan för vattenverksamhet för arbete som berör Weabäcken för anläggning av trumma. Masshantering Föreslagna åtgärder enligt vägplanen ger ett överskott av massor som inte kan användas inom projektet. Det är ännu inte klarlagt hur dessa massor ska omhändertas. I den mån de används för terränganpassning eller liknande kommer det att hanteras utanför vägplaneprocessen enligt särskilt ordning, sannolikt genom samråd med länsstyrelsen enligt 12 kap 6 miljöbalken eller anmälan till kommunen, beroende på omfattning och typ av massor. Geoteknik Vid nästa skede rekommenderas att geotekniska fältundersökningar utförs för att: klargöra grundläggningsförhållandena vid bron över Weabäcken såsom lerans egenskaper samt djup till fast botten, då bron rekommenderas pålas till fast botten. klargöra utsträckning och omfattning på organiskt material vid Släps församlingshem och kunna bedöma omfattning på sättningar och eventuellt val av förstärkningsåtgärder vid anläggning av gång- och cykelvägen på sidan av befintlig väg. Fornlämningar Beroende på vad som framkommer vid en eventuell arkeologisk utredning kan tillståndsansökningar enligt kulturminneslagen bli aktuella. 34

65 Miljökontroll Syftet med miljökontroll är att upptäcka brister och hot så tidigt i byggskedet att man kan avhjälpa dem innan skadan hunnit bli så stor. Även miljöuppföljningen syftar delvis till att upptäcka brister som behöver rättas till, men också till att dra lärdom av resultaten från detta projekt, så att kommande projekt kan bli så bra som möjligt. Miljökontrollen ska också säkerställa att de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som arbetats in i vägplanen genomförs på ett så bra sätt som möjligt. Miljöuppföljningen är de undersökningar som huvudsakligen genomförs efter att åtgärderna är färdigställda för att kontrollera deras funktion. Det kan också komma krav på kontroll och uppföljning i de anmälningar, tillstånd eller dispenser som kan krävas enligt annan lagstiftning, till exempel miljöbalken. Både miljökontrollen och miljöuppföljning är alltså viktiga återkommande moment efter att vägplanen fastställts, det vill säga vid upprättandet av bygghandlingar, upphandling samt inte minst i själva byggskedet. Nedan beskrivs därför endast översiktligt de objekt eller moment som under arbetet med miljöbeskrivningen och vägplanen har identifierats som väsentliga att kontrollera under byggskedet eller följa upp efter genomförda åtgärder: Kontroll av att föreslagna försiktighetsåtgärder avseende tidpunkt och utförande för arbeten i Weabäcken vidtas. Kontroll av att trumman i Weabäcken inte blir ett vandringshinder för bland annat fisk. Utöver den specificerade miljökontrollen och uppföljningen så är det löpande miljöarbetet under framförallt byggskedet av stor vikt. Miljöarbetet ska vara en stående punkt på dagordningen vid plats- och byggmöten och miljöronder ska genomföras regelbundet. 35

66 11. Genomförande och finansiering Formell hantering Fastställelseprövning Denna vägplan kommer att kungöras för granskning och genomgå fastställelseprövning. Under granskningstiden kan berörda sakägare inkomma med synpunkter på och anmärkningar mot planen. De anmärkningar som inkommer sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas efter granskningstidens slut. De inkomna anmärkningarna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar vägplanen. En revidering genomförs och de sakägare som berörs av denna kontaktas och får ta del av ändringen. Vid en omfattande revidering kan planen komma att kungöras för granskning på nytt. Vägplanen samt det upprättade utlåtandet översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över vägplanen. Därefter överlämnas vägplanen till Trafikverkets enhet för planprövning i Borlänge med begäran om fastställelse. Fastställelseprövningen inleds alltid med att de som anmärkt mot vägplanen ges möjlighet att ta del av det upprättade utlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan fastställelsebeslut fattas, om planen uppfyller väglagens krav. Det eventuella fastställelsebeslutet kungörs och berörda sakägare ges möjlighet att överklaga beslutet till regeringen. Om ingen överklagar vinner vägplanen laga kraft. Vid en eventuell regeringsprövning avgörs om vägplanen ska återsändas till Trafikverket för omarbetning eller om överklagandet ska avslås. Hur vägplanen kungörs, granskas och fastställs regleras i Väglagen samt i Vägförordningen. Plankartor och eventuella skyddsåtgärder samt försiktighetsmått fastställs i beslutet. Kommunala planer Inga kommunala detaljplaner berörs av utbyggnad av gång- och cykelvägen Genomförande Fastställelse av vägplanen beräknas ske under Under förutsättning att vägplanen vinner laga kraft är utbyggnaden planerad att starta under Arbetet med bygghandlingen är beräknad att utföras vintern 2015/2016. Trafikföring under byggnadstiden Byggnadsarbeten kommer medföra att påverkan av tillfällig art uppstår i samband med jordschaktning och transporter i form av buller och dammbindning. Arbetet kommer att innebära inskränkningar i framkomligheten i anslutning till vägplaneområdet då delar av arbetet kommer att ske på befintlig väg. Framför allt ombyggnaden av väg 955 kommer att påverka framkomligheten utmed vägen under entreprenadtiden. 36

67 11.3. Finansiering Projektet finansieras i sin helhet av Kungsbacka kommun. Kalkylerad totalkostnad för vägförslaget i 2015 års prisnivå är beräknad till cirka 10 Mkr i 2012 års prisnivå. Denna kostnad inkluderar förutom direkta byggkostnader även kostnader för administration, projektering, marklösen med mera. 37

68 12. Underlagsmaterial och källor Artdatabanken: Fornsök: Kungsbacka kommun, Naturvårdsplan 2003 Kungsbacka kommun Översiktsplan 2006 Kungsbacka kommun Gång- och cykelplan Länsstyrelsernas GIS-tjänster: Skogens pärlor: SMHI: STRADA, databas över trafikolyckor Vatteninformationsystem Sverige: Telefonkontakt med Peter Norell, länsfiskekonsulent, Länsstyrelsen i Hallands län. 38

69

70 Trafikverket, Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17 Telefon: , Texttelefon:

71 Ärendenummer TRV 2014/80087 Ert ärendenummer [Motpartens ärendenummer] Dokumentdatum Sidor 1 (1) ah) \!i TRAFIKVERKET Kungsbacka kommun Stadshuset, Storgatan Kungsbacka Kopia till: Diariet Samrådsremiss för anläggning av väg 955, gång- och cykelväg utmed Östra Särövägen i Kungsbacka kommun, Hallands län. Trafikverket Region Väst har tillsammans med Kungsbacka kommun tagit fram en samrådshandling för anläggning av väg 955, gång- cykelväg utmed Östra Särövägen förändring av väghållningsområde. Samrådet syftar till att ge och få information. Syftet är att allmänheten såväl som myndigheter och organisationer ska kunna bidra med sin kunskap om förhållanden som är viktiga att ta hänsyn till i arbetet. Efter denna remiss arbetar vi vidare med handlingarna med stöd av inkomna synpunkter. Vi vill få in synpunkter och yttranden på samrådshandlingen före Synpunkter skickas till investering@trafikverket.se eller Trafikverket, Ärendemottagningen, Investering, Box 810, Borlänge, med referens till ovanstående projekt, märkt TRV 2014/ Handlingen finns tillgänglig på Trafikverkets webbplats se Hallands län och på Kungsbacka kommuns hemsida. Handlingen finns även på Trafikverkets kontor på Kruthusgatan 17 i Göteborg, på Kullaviks bibliotek samt hos Kungsbacka kommun i Stadshuset. Vid eventuella frågor kontaktas Trafikverkets projektledare Lars Johansson, eller Kungsbacka kommuns projektledare Marie Lindh, Med vänlig hälsning Lars Johansson, projektledare Bilagor: 1. samrådshandling, daterad Planläggningsbeskrivning, daterad Trafikverket Göteborg Besöksadress: Kruthusgatan 17 Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se Lars Johansson Investering, 1Vväp2 Direkt: E-post: I ars. h.johansson@trafikverket.se

72 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:121 Synpunkter Riskhanteringsplan och MKB för Kungsbackaån Förslag till beslut Kommunstyrelsen översänder tjänsteskrivelsen som sitt eget yttrande. Sammanfattning Länsstyrelsen i Hallands län har tagit fram ett förslag på riskhanteringsplan för översvämningar i Kungsbackaån. Planen omfattas av bestämmelserna för miljöbedömningar för planer och program enligt 6 kap miljöbalken (1998:808). Kungsbacka kommun har getts tillfälle att lämna synpunkter under samrådsförfarande av Riskhanteringsplan med kompletterande Miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Kungsbacka kommun har delvis deltagit i framtagandet av handlingen. I stort finns inga divergerande målsättningar mellan kommunen och länsstyrelsen vad gäller önskad kunskap och förbyggande arbete med att minimera riskerna vid en översvämning av Kungabackaån. Det råder dock oklarheter i ansvarsområden och förväntningar på parterna framöver i kommande planeringscykler. Ett syfte med riskhanteringsplanen är att den ska vara ett stöd till det arbete med översvämningsfrågor som redan pågår i Kungsbacka kommun av kommunen och andra aktörer. Det stödet uteblir för Kungsbacka kommun då utgångspunkten för planen är ett par år tillbaka och de åtgärder som viddtagits av Kungsbacka kommun nyligen inte finns med utan ses som brister. Som deltagare eller ansvarig för i planen utpekade projektet skulle kommunen vilja få en bättre uppfattning om omfattning av ansvar samt även hur mycket resurser länsstyrelsen förväntar sig att kommunen ska kunna frigöra fram till nästa cykel. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Länk till Riskhanteringsplanen Länsstyrelsen Halland Kommunstyrelsens förvaltning Johanna Stenberg johanna.stenberg@kungsbacka.se 1 (6) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

73 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (6) Beslutet skickas till Länsstyrelsen Halland Beskrivning av ärendet Inledning Länsstyrelsen i Hallands län har tagit fram ett förslag på riskhanteringsplan för översvämningar i Kungsbackaån. Planen omfattas av bestämmelserna för miljöbedömningar för planer och program enligt 6 kap miljöbalken (1998:808). Efter att stora översvämningar inträffat i Europa antog EU under 2007 ett direktiv som reglerar hanteringen av översvämningar. Avsikten är att medlemsländerna ska arbeta för att minska de negativa konsekvenserna av översvämningar och på så sätt värna om människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är ansvarig myndighet i Sverige och genomför arbetet i nära samarbete med länsstyrelserna. MSB har under 2013 tagit fram en hotkarta för Kungsbackaån. Framtagandet av hotkartan grundar sig på den översiktliga översvämningskarteringen från Kartan har uppdaterats med nya flöden, varav 100-årsflöden är klimatanpassade för slutet av sekelskiftet, ny höjddata och nytt referenssystem. Utbredning av översvämning vid tre flöden: 50-årsflöde, 100-årsflöde och beräknat högsta flöde (BHF) finns på MSB:s visningstjänst: Därefter har Länsstyrelserna i Hallands och Västra Götalands län tillsammans med Kungsbacka kommun tagit fram riskkartor och konsekvensbedömning för respektive flöde. Ett samråd genomförs under våren och sommaren Syftet med samrådet är att ge berörda kommuner, myndigheter och organisationer samt allmänheten möjlighet att lämna synpunkter på riskhanteringsplanen och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Planen skall vara färdigställd i december Synpunkter önskas i första hand kring mål och målformuleringar och om identifierade risker är relevanta samt om åtgärder saknas. Kungsbackas synpunkter är framtagna i samverkan mellan förvaltningarna. Medverkande har varit flera representanter för förvaltningen för Teknik, förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd samt Kommunstyrelsens förvaltning.

74 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (6) Påverkan på kommunen Eftersom det är länsstyrelsen som ansvarar för att ta fram och anta riskhanteringsplanen är åtgärdsförslagen i nuläget till stor del fokuserade på det arbete som länsstyrelsen ansvarar för eller kan utföra. Det innebär kunskapshöjande åtgärder, utredningar inom länsstyrelsens ansvarsområde, stöd med samordning och expertkunskap till andra berörda aktörer för att stödja deras arbete. Åtgärdsförslagen syftar till stor del till kunskapshöjning inom de områden där konsekvenserna är okända för att i nästa cykel kunna bedöma vikten av andra typer av åtgärder. Förslag på beredskapsåtgärder finns också med. Enligt översvämningsförordningen ska endast de åtgärder som har gränsöverskridande effekter på nationell nivå värderas utifrån kostnads-nyttoperspektiv. Åtgärdsförslagen i riskhanteringsplanen har därför inte bedömts utifrån kostnad-nytta, men i det fortsatta arbetet kan det vara relevant att genomföra kostnad-nyttoanalyser. Kommunerna har inget ansvar utifrån förordningen om översvämningsrisker. Kungsbacka kommun har dock deltagit i arbetet för att bidra med lokal kunskap om risker, beredskap och pågående arbete. Kommunens arbete för att hantera översvämningsrisken styrs av andra lagstiftningsområden, bland annat Plan- och bygglag (2010:900) (PBL) och lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Synpunkter på riskhanteringsplanen Riskhanteringsplanen är en bra sammanställning över alla de risker som identifierats avseende konsekvenser samt önskemål om mer kunskap för att klimatanpassa Kungsbacka stad utifrån översvämningsrisken från Kungsbackaån. Stora delar av riskhanteringsplanen är en sammanställning av det som kommunen redan vet och delvis arbetar med. I stort finns inga divergerande målsättningar mellan kommunen och länsstyrelsen vad gäller önskad kunskap och förbyggande arbete med att minimera riskerna vid en översvämning av Kungabackaån. Kungsbacka kommun har efter bästa förmåga deltagit i arbetet med riskhanteringsplanen. Kommunen har dock inte kunnat ställa upp med erforderliga insatser i alla skeden och har därför bett om utökad tid fram till augusti för att komplettera med ytterligare information och fakta om redan genomförda åtgärder etc. Detta kommer att lämnas utöver yttrandet. Granskningen av riskhanteringsplanen är ett omfattande arbete och ett stort ansvar läggs på kommunen. På grund av en styrd tidplan har Kungsbacka kommun inte kunnat ställa upp i erforderlig omfattning under främst hösten 2014, vilket delvis inneburit att stora delar av underlaget, både i planen och tillhörande MKB, är äldre material. Flera åtgärder är genomförda efter det som är valt som nollalternativ främst i Miljökonsekvensbeskrivningen. Syftet med planen skall vara: Syftet med riskhanteringsplanen är att, utifrån nuvarande kunskap om riskerna för översvämning, skapa förutsättningar för att kunna vidta åtgärder för att hindra och minska översvämningsrisken. Genom gemensamma mål, åtgärder och prioriteringar kan de negativa konsekvenserna av översvämningar minskas. Länsstyrelsen önskar även kunna ge en så heltäckande bild som möjligt över

75 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (6) vilka åtgärder som har vidtagits och pågår och vilka som kan vara nödvändiga på sikt. Riskhanteringsplanen ska vara ett stöd till det arbete med översvämningsfrågor som redan pågår i Kungsbacka kommun av kommunen och andra aktörer. Syftet med planen uppnås inte eftersom de åtgärder Kungsbacka kommun genomfört efter 2013 inte är med, däribland omfattande översvämningsskydd utmed Signeskulle. Något gemensamt dokument kan därför framtagen riskhanteringsplan inte bli. Kungsbacka kommun har kommit avsevärt längre i sitt arbete än vad som redovisas i riskhanteringplan och MKB. Vid en egen analys av liknande handlingar hittas flera skillnader i beskrivningar av mål, måluppfyllelse och ambitionsnivå som vi ställer oss frågande till. Önskemål från kommunen hade varit en större samgranskning mellan länsstyrelserna för att säkerställa att riskhanteringsplanerna ser mer lika ut än vad de gör enligt vår uppfattning. Exempel på skillnader i målsättningar är bl.a. kring ekonomisk verksamhet Mål för Kungsbacka Trafiken i Kungsbacka tätort utsätts inte för oacceptabel avbrottstid vid översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Mål för Lidköping Transportinfrastruktur som bidrar till samhällets funktion och ligger inom avgränsningen för ett beräknat högsta flöde klarar av att upprätthålla sina grundläggande funktioner. Målformuleringen ovan är ett exempel på genomgående skillnader i målsättningarna vi upplever i framtagna riskhanteringsplaner. Vi ser därför handlingen som ofärdig och vi önskar en övergripande samgranskning mellan handlingarna för att kommunerna som omfattas av riskhanteringsplaner för översvämningsrisker ska behandlas lika. Utifrån ovan finns starka frågeställningar om vad som avses som trafik i Kungsbacka och varför den inte har fått samma tydlighet om att det faktiska handlar om Transportinfrastruktur som bidrar till samhällets funktion dvs det innebär inte framkomlighet med egen bil eller liknande. Samma divergens i nyanserna finns även kring skydd av byggnader där vi anser att det är viktigt att lyfta fram att värden inte få förstöras men att byggnader kan påverkas. Ytterligare målformulering som känns tveksam är ett av målen om att människors hälsa inte ska påverkas väsentligt av en översvämning. Målet är; Bevaka frågan och ställa krav enligt PBL i ärenden gällande översiktsplaner och detaljplaner utmed Kungsbackaån. Detta torde väl vara en av länsstyrelsens grundläggande uppgifter redan idag och borde inte behöva formuleras som ett mål i riskhanteringsplanen. Som mål för länsstyrelsens eget arbete hade vi gärna sett ett större fokus på att samordna mellankommunala åtgärder/kunskaper istället för det vi redan idag arbetar med på kommunen. Som exempel kan nämnas föreslagna åtgärder som fördröjning norr om Kungsbacka i Mölndals kommun samt samordning med Trafikverket för att använda befintliga barriärer som skydd tex E6 mot Kungsbackafjorden.

76 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (6) Vi kan inte i detalj redogöra vad vi anser om alla målformuleringar men förutsätter att handlingen kvalitetsgranskas och jämförs med andra liknande handlingar. MKB: Miljökonsekvensbeskrivningen Miljökonsekvensbeskrivningens jämförelsealternativ, nollalternativet, utgår från ett läge som inte längre finns då flera åtgärder vidtagits av Kungsbacka kommun. Av olika skäl har kommunen i framtagandet av planen inte kunnat matcha det som hade behövs avseende underlag utifrån satt tidplan. Kungsbacka kommun kan inte på något sätt använda sig av eller ställa sig bakom miljökonsekvensbeskrivningen då denna helt enkelt inte avspeglar nuläget. Vi ställer oss även frågande till bedömningen av flera föreslagna åtgärder och dess konsekvenser. I miljökonsekvensbeskrivningen står att kort och gott att inget mål uppfylls genom riskhanteringsplanen i form av ett kort svar, NEJ, för varje mål på frågan om målet uppnås. Detta känns mycket märkligt och även här finns andra bedömningar i andra län. För i princip samma frågor om måluppfyllelse i planen för Lidköping står det att åtgärden bidrar positivt till uppfyllande av målet. Alltså inte att målet uppnås men att föreslagen åtgärd eller kunskapsmål bidrar till framtida måluppfyllelse av det övergripande målet. I övrig finns fler bedömningar som vi ställer oss frågande till. I sammanfattning av miljöbedömningen presenteras både negativa och positiva konsekvenser av åtgärder på de olika fokusområdena. Vi ställer oss frågande till varför och hur man har bedömt att permanent vall vid Signeskulle, mobila vallar samt muddring och rensning av ån ses som negativt i Stads- och landskapsbilden. I riskhanteringsplanen står att för att uppnå målen krävs ett kontinuerligt arbete av berörda aktörer, inte enbart länsstyrelsen, samt att detta bekräftas i MKB där bedömningen är att planens åtgärdsförslag inte leder till att uppsatta mål uppfylls, utan att ytterligare arbete behövs både på lång och kort sikt. Formuleringen ger en onödigt negativ bild av de fysiska åtgärder som vidtagits och som effektivt har minskat risken för översvämning och dess konsekvenser. Oklara frågeställningar I handlingen står att länsstyrelsen kan åta sig att genomföra och finansiera vissa åtgärder. Det framgår inte tydligt vilka åtgärder som länsstyrelsen inte åtar sig och vad som faller på kommunen. Som kommun har vi mycket svårt att bedöma vilken arbetsinsats kommunen förväntas bistå och omfattningen av densamma. Kungsbacka kommun står med på mer eller mindre varje punkt. Kommunen har i dagsläget inga särskilda resurser att avsätta för länsstyrelsens arbete. Det är också oklart om några av åtgärdsförslagen är tvingande för kommunen. I slutsatserna från hot-och riskkartorna samt utdrag ur dessa som är viktiga för riskhanteringsplanen, konsekvenser vid 100-årsflöde, påverkan på människors hälsa (s. 16) står att nära 400 personer drabbas. Då vi bedömer att man inte räknat bort de fastigheter som nu skyddas av ett permanent översvämningsskydd, ger detta en onödigt negativ bild. För Kungsbacka kommun får åtgärdsplanen något fel fokus, då mycket handlar om redan åtgärdade risker. Detta hindrar vägledning att identifiera vilka andra fysiska riskområden som behöver prioriteras. Det medför också att handlingen får begränsad funktion för kommunen då det som beskrivs i handlingarna inte längre gäller.

77 KUNGSBACKA KOMMUN 6 (6) Ställningstagande Kungsbacka är fortfarande osäker på handlingens status kontra övrig planering. Vi förutsätter att innehållet i handlingen inte på något sätt kommer att hindra eller försinka oss i den utbyggnad av staden vi ständigt arbetar med. Självklart arbetar vi förebyggande i vår planering och tar hänsyn till klimatanpassning men det finns en oro att önskemål kommer att framföras från länsstyrelsen om måluppfyllelse av olika delar enligt riskhanteringsplanen innan vi kan gå vidare med vår stadsutveckling. Tillit måste finnas från länsstyrelsen sida att Kungsbacka kommun gör erforderliga insatser avseende klimatanpassning i kommande stadsutveckling även om måluppfyllelse avseende t.ex. kunskapsmål i enlighet med riskhanteringsplanen inte prioriteras först. Kungsbacka kommuns ställningstagande är att klimatanpassat bostadsbyggande i Kungsbacka stad ska prioriteras högre än måluppfyllelse (i huvudsak kunskapsmål) enligt riskhanteringsplanen. Kungsbacka ser gärna att det finns målsättningar om att Länsstyrelsen i Hallands län tar ansvar att ha en roll mot andra statliga myndigheter och verk vad avser långsiktiga konstruktiva åtgärdsförslag. Problematiken kan ofta inte lösas enbart inom det egna geografiska området och kommunen är i ett större sammanhang endast en av många aktörer. Vi förutsätter att de riskhanteringsplaner som nu utarbetats fram av länsstyrelserna är samgranskade ur en likabehandlingssynvinkel, att mål och åtgärder och dess bedömningar för Kungsbacka överensstämmer med de kommuner som har liknande problematik. Rent generellt anser vi att materialet är svåröverskådligt och för omfattande. På grund av olika anledningar har kommunen i arbetet med riskhanteringsplanen och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning inte kunnat delta på ett för båda parter tillfredsställande sätt då tidplanen styrts av andra omständigheter. Som deltagare eller ansvarig för i planen utpekade projekt skulle kommunen vilja få en bättre uppfattning om omfattning av ansvar samt även hur mycket resurser länsstyrelsen förväntar sig att kommunen ska kunna frigöra till 2016 och fram till nästa cykel. Johanna Stenberg Strateg fysisk planering

78 SAMRÅDSUNDERLAG Riskhanteringsplan för översvämningar i Kungsbackaån enligt förordning 2009:956

79 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND Steg 1: Områden med betydande översvämningsrisk Steg 2: Hot- och riskkartor Steg 3: Riskhanteringsplan SYFTE UTGÅNGSPUNKTER OCH AVGRÄNSNINGAR BERÖRDA AKTÖRER ANSVAR OCH ROLLER Länsstyrelsen Kungsbacka kommun Verksamhetsutövare RELATION TILL ÖVRIG LAGSTIFTNING Vattenförvaltningen Plan- och bygglagen Krisberedskap och räddningstjänst Natura Klimatanpassning PROCESS OCH TIDSPLAN TERMER OCH BEGREPP BETYDANDE ÖVERSVÄMNINGSRISK I KUNGSBACKAÅN GENERELL BESKRIVNING URVALSPROCESS KARTA MED AVGRÄNSNING SLUTSATSER FRÅN HOT- OCH RISKKARTORNA SAMT UTDRAG UR DESSA SOM ÄR VIKTIGA FÖR RISKHANTERINGSPLANEN KONSEKVENSER VID 50-ÅRSFLÖDE Påverkan på människors hälsa Påverkan på ekonomisk verksamhet Påverkan på miljön Påverkan på kulturarvet KONSEKVENSER VID 100-ÅRSFLÖDE Påverkan på människors hälsa Påverkan på ekonomisk verksamhet Påverkan på miljön Påverkan på kulturarvet KONSEKVENSER VID BERÄKNAT HÖGSTA FLÖDE Påverkan på människors hälsa Påverkan på ekonomisk verksamhet Påverkan på miljön Påverkan på kulturarvet MÅL FÖR ARBETET MED RISKHANTERINGSPLANEN MÅLSTRUKTUR Övergripande mål Resultatmål Åtgärdsmål Kunskapsmål MÅL FÖR MÄNNISKORS HÄLSA Förändringar Bakgrund till mål för människors hälsa MÅL FÖR MILJÖN Bakgrund till mål för miljön MÅL FÖR KULTURARVET

80 6.4.1 Bakgrund till mål för kulturarvet MÅL FÖR EKONOMISK VERKSAMHET Förändringar Bakgrund till mål för ekonomisk verksamhet EN REDOVISNING AV ÅTGÄRDER SOM FÖRESLÅS OCH HUR PRIORITERINGAR GENOMFÖRTS GENOMFÖRT OCH PÅGÅENDE ARBETE FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Åtgärder för människors hälsa Åtgärder för miljön Åtgärder för kulturarvet Åtgärder för ekonomisk verksamhet PRIORITERING AV ÅTGÄRDER EN REDOVISNING AV ÅTGÄRDER SOM VIDTAS ENLIGT 5 KAP MB, 6 KAP MB, OCH LAG OM ATT FÖREBYGGA STORSKALIGA KEMIKALIEOLYCKOR (SEVESOLAGEN) SOM HAR ANKNYTNING TILL ÖVERSVÄMNINGAR ÅTGÄRDER ENLIGT 5 KAP MB ÅTGÄRDER ENLIGT 6 KAP MB ÅTGÄRDER ENLIGT SEVESOLAGEN SAMMANFATTNING AV MILJÖBEDÖMNINGEN OCH MKB:N SOM TAGITS FRAM I ARBETET SAMMANFATTNING AV SAMRÅD OCH JUSTERINGAR EFTER SAMRÅD BESKRIVNING AV UPPFÖLJNINGEN AV PLANEN OCH MKB:N REFERENSER Bilaga 1: Riskkartor över Kungsbacka Bilaga 2: Mål och åtgärder för människors hälsa Bilaga 3: Mål och åtgärder för miljön Bilaga 4: Mål och åtgärder för kulturarvet Bilaga 5: Mål och åtgärder för ekonomisk verksamhet 3

81 1 Sammanfattning I arbetet enligt förordning (2009:956) om översvämningsrisker har Kungsbacka tätort identifierats som ett av 18 områden med betydande översvämningsrisk. Vattenståndet i Kungsbackaån kan stiga snabbt till följd av långvarig nederbörd och kraftig sydlig vind som pressar in vatten i Kungsbackaån. Det hände till exempel i december 2006 då flera platser i Kungsbacka drabbades av översvämning. För de områden betydande översvämningsrisk har två typer av kartor utarbetats, hotkartor och riskkartor, som redovisar 50-årsflöde, 100-årsflöde och beräknat högsta flöde. För dessa områden ska även en riskhanteringsplan tas fram av berörd länsstyrelse. Länsstyrelsen i Hallands län har därmed uppdraget att ta fram en riskhanteringsplan för Kungsbackaån. Syftet med riskhanteringsplanen är att, utifrån nuvarande kunskap, skapa förutsättningar för att kunna vidta åtgärder för att hindra och minska översvämningsrisken. Riskhanteringsplanen ska vara ett stöd till det arbete med översvämningsfrågor som redan pågår i Kungsbacka kommun av kommunen och andra aktörer. Riskhanteringsplanen beskriver mål och åtgärder för att minska de negativa konsekvenserna av översvämningar. Länsstyrelsen önskar även kunna ge en så heltäckande bild som möjligt över vilka åtgärder som har genomförts och pågår samt vilka som kan vara nödvändiga på sikt. De åtgärder som Länsstyrelsen föreslår i denna plan är till stor del fokuserade på det arbete som Länsstyrelsen ansvarar för eller kan utföra. Länsstyrelsen kan själv åta sig att genomföra och då också finansiera vissa åtgärder. Åtgärderna bör dock vara förenliga med övriga uppdrag som Länsstyrelsen har, eftersom Länsstyrelsen inte får någon särskild finansiering för att genomföra de åtgärder som tas med i planen. Utgångspunkten är även att det ska vara realistiskt att genomföra åtgärderna inom en sexårsperiod. Planens möjligheter till genomförande bygger till stor del på samverkan. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har också tagits fram för att bedöma de positiva och negativa konsekvenserna av riskhanteringsplanen i sin helhet. Även kortsiktiga åtgärder som tidigare föreslagits av DHI har inkluderats i miljöbedömningen. Bedömningen har jämförts med ett nollalternativ som innebär att inga åtgärder görs för att minska översvämningsrisken. Resultaten visar att åtgärderna i planen kommer att medföra både negativa och positiva konsekvenser. Den negativa påverkan är dock ofta övergående och kortvarig. I jämförelsen med nollalternativet har planen en positiv påverkan och medför positiva konsekvenser för samhället och miljön vid ett framtida översvämningsscenario. Åtgärdsförslagen i planen riktar sig framförallt till Länsstyrelsen och Kungsbacka kommun, men även privata aktörer, Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund och Vattenråd, Trafikverket, Mölndals stad och Länsstyrelsen i Västra Götaland m.fl. berörs. Boende och anställda i Kungsbacka kommun (framförallt nära eller i de översvämningshotade områdena) berörs också av riskhanteringsplanen och de mål som formulerats för att skydda människors hälsa och samhällsservice. All information om arbetet enligt översvämningsförordningen finns publicerade på Länsstyrelsens webbplats. 1 1 Länsstyrelsen i Hallands län, Översvämningsförordningen. 4

82 2 Inledning 2.1 Bakgrund Efter att stora översvämningar inträffat i Europa antog EU under 2007 ett direktiv för översvämningsrisker som reglerar hanteringen av översvämningar. Avsikten är att medlemsländerna ska arbeta för att minska de negativa konsekvenserna av översvämningar och på så sätt värna om människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. I Sverige genomförs översvämningsdirektivet genom förordning (2009:956) om översvämningsrisker och genom föreskrift (MSBFS 2013:1) om riskhanteringsplaner. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är ansvarig myndighet och genomför arbetet i nära samarbete med länsstyrelserna. Arbetet genomförs i cykler på sex år där varje cykel består av tre steg Steg 1: Områden med betydande översvämningsrisk Steg 1 innebär en landsomfattande preliminär bedömning av konsekvenserna av en översvämning och dess risker. MSB har identifierat 18 områden med betydande översvämningsrisk, varav Kungsbacka tätort är ett. 2 Synpunkter på förslagen till områden med betydande översvämningsrisk har kunnat framföras under Mer information om slutsatserna från steg 1 presenteras i kapitel Steg 2: Hot- och riskkartor Steg 2 innebär att för de områden där det föreligger betydande översvämningsrisk ska två typer av kartor utarbetas, hotkartor och riskkartor. MSB har tagit fram en hotkarta för Kungsbackaån som redovisar 50-årsflöde, 100-årsflöde och beräknat högsta flöde. 3 Länsstyrelsen i Hallands län har tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, som ansvarar för att samordna vattenförvaltningen i Västerhavets vattendistrikt, och Kungsbacka kommun tagit fram riskkartor och konsekvensbedömning för respektive flöde. 4 Mer information om slutsatserna från steg 2 presenteras i kapitel Steg 3: Riskhanteringsplan Steg 3 innebär att riskhanteringsplaner ska utarbetas för de områden som har betydande översvämningsrisk. Riskhanteringsplanerna ska utgå från de hot- och riskkartor som tagits fram och från mål för riskhanteringen. Förordningen om översvämningsrisker och tillhörande föreskrift beskriver vad riskhanteringsplanen ska innehålla. Ytterligare riktlinjer för planen finns i MSB:s Vägledning för riskhanteringsplaner. 5 Länsstyrelsen i Hallands län ska upprätta en plan för Kungsbackaån under Arbetet ska samordnas med Kungsbacka kommun och andra berörda myndigheter och organisationer. 2 MSB, Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk. 3 MSB, Översvämningskartering utmed Kungsbackaån. ungsbacka%c3%a5n_kungsbacka.pdf 4 Länsstyrelsen i Västra Götaland, Översvämningsförordningen. 5 MSB, Vägledning för riskhanteringsplaner. teringsplaner.pdf 5

83 Ett tidigt samråd av riskhanteringsplanen genomfördes därför i augusti-september Syftet var att ge Kungsbacka kommun och länsstyrelsens olika enheter möjlighet att lämna synpunkter på riskhanteringsplanens avgränsning, mål och miljöbedömning. Mölndals stad gavs även möjlighet att lämna synpunkter då åtgärder kan vara relevanta uppströms. MSB och Länsstyrelsen bedömde att riskhanteringsplanen omfattas av bestämmelserna för miljöbedömningar för planer och program enligt 6 kap miljöbalken (1998:808). Arbetet med riskhanteringsplanen har letts av länsstyrelsens beredskapsfunktion. Representanter från miljövårdsenheten, enheten för natur och miljöövervakning och samhällsbyggnadsenheten (funktionerna för kulturmiljö respektive fysisk planering) har bidragit med sin sakkunskap. Miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram av COWI AB. Ett samråd genomförs den 16 mars till den 5 juni för att ge berörda kommuner, myndigheter och organisationer samt allmänheten möjlighet att lämna synpunkter på planen. Det är viktigt att få in så många synpunkter som möjligt för att det inte enbart ska vara Länsstyrelsens plan. Synpunkter från Kungsbacka kommun är speciellt viktiga när det gäller att får en heltäckande bild om pågående arbete och eventuella förslag på fysiska skyddsåtgärder. Läs mer i avsnitt 2.5 om ansvar och roller. 2.2 Syfte Syftet med riskhanteringsplanen är att, utifrån nuvarande kunskap om riskerna för översvämning, skapa förutsättningar för att kunna vidta åtgärder för att hindra och minska översvämningsrisken. Genom gemensamma mål, åtgärder och prioriteringar kan de negativa konsekvenserna av översvämningar minskas. Länsstyrelsen önskar även kunna ge en så heltäckande bild som möjligt över vilka åtgärder som har vidtagits och pågår och vilka som kan vara nödvändiga på sikt. Riskhanteringsplanen ska vara ett stöd till det arbete med översvämningsfrågor som redan pågår i Kungsbacka kommun av kommunen och andra aktörer. 2.3 Utgångspunkter och avgränsningar Mål Riskhanteringsplanen ska behandla de risker som identifierats i hot- och riskkartor från Länsstyrelsen bedömer att 50- och 100-årsflöde är de mest relevanta att vidta åtgärder för att begränsa konsekvenserna. Det högsta beräknade flödet är det värsta tänkbara scenariot och har en låg sannolikhet. Det finns dock anledning att vara medveten om vad en översvämning kan innebära i värsta fall. Därför har vissa mål formulerats för översvämningar oavsett återkomsttid. Målen är satta utifrån en hög ambitionsnivå och för att uppnå målen krävs ett kontinuerligt arbete av berörda aktörer, inte enbart Länsstyrelsen, över lång tid. Detta bekräftas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) till riskhanteringsplanen där bedömningen är att planens åtgärdsförslag inte leder till att uppsatta mål uppfylls, utan att ytterligare arbete behövs både på lång och kort sikt. Framförallt behövs långsiktiga åtgärder tillsammans med mer specifika och detaljerade utredningar. 6

84 2.3.2 Åtgärder Syftet med åtgärderna är att möjliggöra att målen för riskhanteringsplanen uppnås. Åtgärderna kan omfatta följande fyra kategorier: Förebyggandeåtgärder separerar översvämningsrisken och det hotade värdet, exempelvis flytt av hotad verksamhet Skyddsåtgärder vidtar skyddsåtgärder för att reducera översvämningshot, sårbarhet eller konsekvens Beredskapsåtgärder förberedelser för en översvämningshändelse i form av tidig varning, planer, övningar, utbildningar Återställningsåtgärder förberedelser för återställning och erfarenhetsåterföring Eftersom det är Länsstyrelsen som ansvarar för att ta fram och anta riskhanteringsplanen är åtgärdsförslagen i nuläget till stor del fokuserade på det arbete som Länsstyrelsen ansvarar för eller kan utföra. Det innebär kunskapshöjande åtgärder, utredningar inom Länsstyrelsens ansvarsområde, stöd med samordning och expertkunskap till andra berörda aktörer för att stödja deras arbete. Åtgärdsförslagen bör syfta till kunskapshöjning inom de områden där konsekvenserna är okända för att i nästa cykel kunna bedöma vikten av andra typer av åtgärder. Förslag på beredskapsåtgärder bör också finnas med. Enligt översvämningsförordningen ska endast de åtgärder som har gränsöverskridande effekter på nationell nivå värderas utifrån kostnads-nyttoperspektiv. Åtgärderna i denna riskhanteringsplan har därför inte bedömts utifrån kostnad-nytta, men i det fortsatta arbetet kan det vara relevant att genomföra kostnad-nyttoanalyser Tidsplan Riskhanteringsplanen ska bygga på sexårscykler. I första hand omfattar riskhanteringsplanen åtgärder som är realistiskt genomförbara inom en sexårsperiod. För att ge en helhetsbild beskriver Länsstyrelsen åtgärder som kan vara nödvändiga på sikt, men som ännu inte är beslutade eller erhållit relevanta tillstånd eller finansiering. Ett resonemang kring relevans och genomförbarhet förs om varje åtgärd, vilket i sin tur ligger till grund för prioritering av åtgärder. Länsstyrelsen kommer utifrån inkomna synpunkter i samrådet att ta ställning till vilka åtgärder som är realistiska och bör presenteras i riskhanteringsplanen. Enligt MSB:s vägledning ska riskhanteringsplanen inte innehålla åtgärder vars genomförande är osäkert beroende på behov av tillstånd och utredande av ansvar eller andra legala möjligheter att genomföra åtgärden. 6 Samtliga åtgärdsförslag lyfts dock upp i planen för att ge en helhetsbild Riskanalys Eftersom riskhanteringsplanerna utgår från de hot- och riskkartor som togs fram under 2013 innebär det vissa svårigheter att helt beakta ny information. Riskanalyser visar en nulägesbild och riskerna och förmågan att hantera dessa kan förändras över tid, vilket så också är fallet för Kungsbacka kommun och översvämningsriskerna i Kungsbackaån där både skydds- och beredskapsåtgärder vidtagits. I MKB:n beskrivs nollalternativet i huvudsak utifrån översvämningskarteringen 2013, det vill säga den betydande miljöpåverkan som en översvämning får om ingen riskhanteringsplan tas fram och inga åtgärder vidtas. I fortsättningen finns ett behov av att kontinuerligt revidera och uppdatera riskanalyserna för att pröva antaganden och kunna justera riskbilden. 6 MSB, Vägledning för riskhanteringsplaner. 7

85 2.4 Berörda aktörer Många aktörer kan beröras av riskhanteringsplanen trots att åtgärdsförslagen i första hand riktar sig till Länsstyrelsen och Kungsbacka kommun. I arbetet med att minska översvämningsrisken bedömer Länsstyrelsen att åtminstone följande aktörer berörs: Kungsbacka kommun (bl.a. teknik, plan och bygg, kultur och turism, miljö och hälsoskydd, räddningstjänst, gymnasie- och vuxenutbildning) Länsstyrelsen (bl.a. enheter för naturvård, miljövård, kulturmiljö, samhällsbyggnad och landsbygd) Räddningstjänsten Storgöteborg Privata aktörer såsom fastighetsägare, tele- och elbolag samt övriga ägare av samhällsviktig verksamhet Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund och Vattenrådet Trafikverket Mölndals stad Länsstyrelsen i Västra Götaland Boende och anställda i Kungsbacka kommun (framförallt nära eller i de översvämningshotade områdena) berörs också av riskhanteringsplanen och de mål som formulerats för att skydda människors hälsa och samhällsservice. 2.5 Ansvar och roller Länsstyrelsen Länsstyrelsen ansvarar för att ta fram, anta och följa upp riskhanteringsplanen enligt förordning och föreskrifter. Arbetet ska samordnas med berörda myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare och allmänheten. Det finns inget ansvar eller legala möjligheter för Länsstyrelsen att se till att andra aktörer vidtar eller deltar i de åtgärder som föreslås i planen. Planens möjligheter till genomförande bygger därför på samverkan. Länsstyrelsen kan själv åta sig att genomföra och då också finansiera åtgärder. Åtgärderna bör dock vara förenliga med övriga uppdrag som Länsstyrelsen har då Länsstyrelsen inte får någon särskild finansiering för att genomföra de åtgärder som tas med i planen. Länsstyrelsens generella arbete med hantering av översvämningsrisker omfattas av regional risk- och sårbarhetsanalys och samverkan i olika nätverk (älvgrupper). Det är en del av det geografiska områdesansvaret enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, där det även framgår att länsstyrelsen ska verka för samordning före, under och efter en kris Kungsbacka kommun Kommunerna har inget ansvar utifrån förordningen om översvämningsrisker. Kungsbacka kommun har dock deltagit i arbetet för att bidra med lokal kunskap om risker, beredskap och pågående arbete. Kommunens arbete för att hantera översvämningsrisken styrs av andra lagstiftningsområden, bland annat Plan- och bygglag (2010:900) (PBL) och lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). I de fall riskhanteringsplanen tar upp åtgärdsförslag för Kungsbacka kommun bör de vara väl förankrade på rätt nivå i kommunen. 8

86 2.5.3 Verksamhetsutövare Verksamhetsutövare kan vara privata och offentliga aktörer. Länsstyrelsen ser privata markägare, näringsinnehavare och ägare till samhällsviktig verksamhet som viktiga parter för samverkan på lokal och regional nivå. Dessa aktörer har inget formellt ansvar att vidta åtgärder enligt översvämningsförordningen, utan omfattas av de principer som gäller för den enskilde. Verksamhetsutövare kan också ha ett ansvar att vidta skyddsåtgärder enligt andra lagar och förordningar. Det är till exempel möjligt att i riskhanteringsplanen att beskriva åtgärder som vidtas enligt 5 kap. och 6 kap. Miljöbalk (1998:808) Den enskilde En grundläggande princip i vårt samhälle är att var och en av oss har huvudansvaret för att skydda vårt liv och vår egendom. Det är först när den enskilde inte klarar av att hantera en händelse som det offentliga ska kunna ge stöd. Det gäller även vid översvämningar. Den enskilde har stort ansvar och skyldighet att själv vidta förebyggande åtgärder för att skydda sin egendom. På Länsstyrelsens webbplats finns en broschyr om fastighetsägares ansvar vid översvämning. 7 Mer information om hur man skyddar sin fastighet finns även på Dinsäkerhet.se 8 eller hos försäkringsbolagen. 2.6 Relation till övrig lagstiftning Det pågår flera parallella arbetsinsatser med översvämningsrisker i Kungsbacka, både av kommunen och av andra aktörer. Riskhanteringsplanen och de övergripande målen ska i möjligaste mån passa ihop med övriga intressen och åtgärder. Översvämningsrisker berör också många olika lagstiftningsområden. Här nedan beskriv riskhanteringsplanens relation till andra uppdrag och lagstiftningar Vattenförvaltningen Arbetet med riskhanteringsplanen ska samordnas med vattenförvaltningen och dess åtgärdsprogram för att dels finna åtgärder som ger positiva effekter för både översvämningsrisk och vattenkvalité och dels för att säkerställa att åtgärder i riskhanteringsplanen inte påverkar vattenförvaltningens mål negativt. Det innebär att eventuella åtgärder som kan komma att föreslås i riskhanteringsplanen inte motverkar att miljökvalitetsnormen (MKN) för god status kan uppnås vid angiven tidpunkt eller att åtgärderna bidrar till att vattenförekomsternas ekologiska, kemiska eller kvantitativa status försämras. 9 Detta sker inledningsvis genom parallella samråd under mars och april, men det är framförallt efter samråden som samordningen är viktig. De juridiskt bindande åtgärder som redan föreslagits i åtgärdsprogram för vattenförvaltningen bör beaktas om de är relevanta ur ett översvämningsperspektiv. Om åtgärderna är relevanta ska de också presenteras i riskhanteringsplanen. Syftet med samordningen är även att i möjligaste mån undvika åtgärder med motstridiga intressen. 7 Länsstyrelsen i Hallands län, Till dig som är fastighetsägare Ansvar vid översvämning. 8 MSB, Dinsäkerhet.se Översvämning. 9 Se det s.k. icke-försämringskravet (4 kap. 2 förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, vattenförvaltningsförordningen). 9

87 2.6.2 Plan- och bygglagen I den fördjupande översiktsplanen för Kungsbacka stad beaktas översvämningsrisken och för ny bebyggelse finns riktvärden för lägsta golvhöjd inklusive en extra marginal på en halv meter. Kommunen lyfter även fram risken för höjning av havsvattennivån till följd av klimatförändringar. Kommunen anger att det inom området finns behov av att studera andra åtgärder än att bygga med högre sockelhöjd och ytterligare studier om vilka åtgärder som är lämpliga pågår. 10 Riskhanteringsplanen och det kunskapsunderlag som tagits fram i arbetet enligt översvämningsförordningen kan vara till stöd i den fysiska planeringen Krisberedskap och räddningstjänst Kommunen har geografiskt områdesansvar enligt LEH 11, vilket innebär att kommunen ska verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet för en extraordinär händelse. Under en sådan händelse ska krisberedskapsåtgärder samordnas. Kommunen ska även analysera vilka extraordinära händelser och dokumentera dessa i en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Kungsbacka kommun har i sin RSA värderat översvämning som en oönskad händelse som kan påverka kommunen. 12 Kommunen ansvarar även för att ha ett handlingsprogram enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Kungsbacka kommun är medlemskommun i Räddningstjänsten Storgöteborg och omfattas av deras handlingsprogram. Handlingsprogrammet är ett viktigt underlag i arbetet då det beskriver relevanta risker i kommunen som kan föranleda räddningsinsatser och hur kommunen avser hantera dessa Natura 2000 Åtgärderna i riskhanteringsplanen ska inte skada de värden som finns i Kungsbackafjorden till exempel fågelfauna och variationen av miljötyper. Mer information finns i Bevarandeplan för Kungsbackafjorden 13 och Skötselplan för naturreservatet Kungsbackafjorden i Kungsbacka kommun 14 på länsstyrelsens webbplats Klimatanpassning Länsstyrelsen har tagit fram en regional handlingsplan för klimatanpassning som beskriver pågående klimatanpassningsarbete samt vilka särskilda utmaningar som länet står inför med anledning av klimatförändringarna. Ett par åtgärdsförslag förekommer både i klimatanpassningsplanen och i riskhanteringsplanen Kungsbacka kommun, Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad. /F%c3%96P%20Kungsbacka%20stad.pdf 11 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) 12 Kungsbacka kommun RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS. 13 Länsstyrelsen i Hallands län, Bevarandeplan för Kungsbackafjorden /Kungsbackafjorden.pdf 14 Länsstyrelsen i Hallands län, Skötselplan för naturreservatet Kungsbackafjorden i Kungsbacka kommun Länsstyrelsen i Hallands län, Regional handlingsplan för klimatanpassning. ENERGI/KLIMATANPASSNING/REGIONAL-HANDLINGSPLAN/Pages/default.aspx 10

88 2.7 Process och tidsplan Tidsplanen styrs till stor del av lagstiftning och rekommendationer från MSB. Åtgärd Berörda aktörer Rapportering Leveransdatum Samråd av riskhanteringsplan och MKB För synpunkter till berörda myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare och allmänheten. MSB Färdigställande av riskhanteringsplan Slutrapportering av riskhanteringsplan Samordnas med berörda myndigheter, kommuner, organisationer och verksamhetsutövare. Tillsänds berörda myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare och allmänheten. Länsledning EU via MSB Årlig uppföljning Samordnas med berörda myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare och allmänheten. Tabell 1. Tidsplan för framtagande och uppföljning av riskhanteringsplanen. EU via MSB etc. 2.8 Termer och begrepp Översvämning: Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. 16 Samhällsviktig verksamhet: Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Acceptabel avbrottstid: Den tid under vilken en verksamhet kan acceptera ett avbrott. 17 Berörda aktörer: I målen används skrivningen berörda aktörer vilket innebär i första hand aktörer som har ansvar för att hantera en samhällsstörning enligt särskild lagstiftning. Berörda aktörer specificeras sedan för varje åtgärdsförslag. De aktörer som kan beröras av riskhanteringsplanen beskrivs i avsnitt 1.4. Väsentlig ekonomisk verksamhet: I målen används skrivningen väsentlig ekonomisk verksamhet vilket innebär verksamheter med hög omsättning och/eller större arbetsgivare i länet och/eller kommunen. I åtgärdsförslagen inkluderas att en tydligare avgränsning görs inledningsvis. 16 MSB, Översvämningar och riskhantering - En forskningsöversikt MSB, Vägledning församhällsviktig verksamhet. 11

89 3 Betydande översvämningsrisk i Kungsbackaån 3.1 Generell beskrivning Kungsbackaåns vattensystem sträcker sig över Härryda, Marks, Mölndals och Kungsbacka kommuner. Avrinningsområdet är 302 km 2 och områdes domineras av skog och åkermark (totalt 78 procent). Kungsbackaån börjar med utloppet från Västra Ingsjön och mynnar ut i Kungsbackafjorden, en sträckning på cirka 28 km. I Kungsbacka kommun rinner ån genom två tätorter, Anneberg och Kungsbacka. 18 Vattenståndet i ån kan stiga snabbt till följd av långvarig nederbörd och kraftig sydlig vind som pressar in fjordens vatten i Kungsbackaån. Det hände till exempel i december 2006 och flera platser i Kungsbacka drabbades av översvämning (se nedan). Extrema havsvattennivåer liknande den som inträffade i samband med stormen Gudrun 2004 skapar också översvämning i Kungsbacka tätort. Kungsbackaån påverkas olika beroende på översvämningstyp, vilket innebär att ån har olika karaktär med avseende på möjliga åtgärder. I den nedre delen av ån påverkas nivån huvudsakligen av havsnivån medan i den övre delen nivåerna huvudsakligen påverkas av flödet i ån. Påverkan från havet sträcker sig tydligt upp till Kraftvägen. 19 Utmed ån finns även risk för skred, vilken kan öka vid översvämning Urvalsprocessen Länsstyrelsen i Hallands län inledde arbetet hösten 2010 då MSB inkom med en begäran om att rapportera tidigare inträffade översvämningar. Kriterierna var att översvämningarna har lett till ogynnsam påverkan på människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet och att sannolikheten för liknande framtida översvämningar fortfarande är betydande. En av de inrapporterade översvämningarna skedde i Kungsbackaån i mitten på december Enligt beräkning från SMHI handlade det om ett 100-årsregn i vissa områden. Konsekvenserna blev bland annat att flera villor och Kungsmässan (köpcentrum) översvämmades. Dagvatten- och spillvattensystemet fungerade endast delvis och flera villakällare fylldes med spillvatten och avloppsvatten. Stadshusets källare med arkiv drabbades i någon mån, medan ett äldreboende och Kulturhuset Fyren var nära att översvämmas, men räddades av tillfälliga skydd. Översvämningen bedömdes inte ha medfört ogynnsam påverkan på människors hälsa då inga personer omkom, skadades allvarligt eller evakuerades. Däremot bedömdes översvämningen ha gett ogynnsam påverkan på ekonomisk och samhällelig verksamhet genom att bostäder, näringsliv (industriområde och köpcentrum) samt kommunalteknisk försörjning drabbades. Byggnader och fornlämningar med mera av värde för kulturarvet bedömdes inte ha påverkats. Flera uppgifter om översvämningen saknades, bland annat uppskattad totalt översvämmad 18 Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund och Vattenråd, Kungsbackaån genom tiderna DHI, Kungsbackaån översvämningsutredning. 20 Fallsvik, J., Hågeryd, A.-C., [2007], GIS-baserad översiktlig kartering av förutsättningarna för skred längs Kungsbackaånmed biflöden, Consultant task on commission by the Kungsbacka Municipality, SGI Reg. No

90 area och sträcka, uppskattad drabbad area och sträcka, maximalt vattendjup samt om det uppstod några negativa konsekvenser på miljön. 21 Efter inrapporteringen genomförde MSB olika urvalsprocesser där slutligen följande kriterier gällde: Kriterium 1: Minst 500 personer som berörs vid en översvämning i nivå med det beräknade högsta flöde. (2197 personer i Kungsbacka) Kriterium 2: Minst 100 personer som berörs vid en översvämning i nivå med ett 100 årsflöde. (389 invånare i Kungsbacka) Kriterium 3: Minst 100 anställda som berörs vid en översvämning i nivå med ett 100 årsflöde. (172 arbetsställen i Kungsbacka) Kriterium 4: För fokusområdet människors hälsa så måste det förekomma en eller flera ytor/polygoner inom respektive tätort. Kriterium 5: För fokusområdet ekonomisk verksamhet så måste det finnas en eller flera ytor/polygoner inom respektive tätort. Kriterium 6: För fokusområdet miljö så måste det finnas en eller flera ytor/polygoner inom respektive tätort. Kriterium 7: För fokusområdet kulturarv så måste det finnas en eller flera ytor/polygoner inom respektive tätort. Kriterium 8: Tätorten skall ha haft minst en historisk översvämning med betydande konsekvenser eller en bedömning att en historisk översvämning som inträffar i dag kan få betydande konsekvenser. Kungsbacka var en av 18 orter som berördes av samtliga kriterier och det finns således risk för ogynnsam påverkan på människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet vid en översvämning i Kungsbackaån. 21 Länsstyrelsen i Hallands län, Rapportering av översvämningsdirektivets första del för Halland. Dnr

91 4 Karta med avgränsning Länsstyrelsen har valt i denna samrådshandling att använda samma geografiska avgränsning som finns i hot- och riskkartorna. De åtgärder som föreslås fokuserar på detta område och berör hantering av flöden med samtliga återkomsttider. Den slutgiltiga avgränsningen kommer att göras efter samrådet då riskhanteringsplanens åtgärder har fastställs. 22 Figur 1. Karta över geografisk avgränsning för riskhanteringsplanens åtgärder. 22 MSB, Vägledning för riskhanteringsplaner. 14

92 5 Slutsatser från hot- och riskkartorna samt utdrag ur dessa som är viktiga för riskhanteringsplanen Under genomfördes steg 2 och hotkartor och riskkartor har tagits fram för samtliga områden med betydande översvämningsrisk. MSB har tagit fram en hotkarta för Kungsbackaån som redovisar 50-årsflöde, 100-årsflöde och beräknat högsta flöde. Mer information om hotkartorna finns i rapporten Översvämningskartering utmed Kungsbackaån 23 och översvämningsutbredningen kan studeras i detalj i MSB:s visningstjänst för översvämningskarteringar. 24 Länsstyrelsen i Hallands län har tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, som ansvarar för samordning av vattenförvaltningen i Västerhavets vattendistrikt, och Kungsbacka kommun tagit fram riskkartor och konsekvensbedömning för respektive flöde. Resultatet sammanfattas här nedan och riskkartorna finns i bilaga 1. Samtliga konsekvenser finns i beskrivna i sin helhet på Länsstyrelsens webbplats. 25 Följande konsekvensbeskrivning gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild. Omfattningen av risken för förorendingar i miljön, ras- och skred och avbrott i samhällsviktig verksamhet är inte helt utredd. Generellt visar också riskanalyser bara en nulägesbild och riskerna och förmågan att hantera dessa kan förändras över tid, vilket så också är fallet för Kungsbacka kommun och översvämningsriskerna i Kungsbackaån där både skydds- och beredskapsåtgärder vidtagits. I fortsättningen finns ett behov av att kontinuerligt revidera och uppdatera riskanalyserna för att pröva antaganden och kunna justera riskbilden. 5.1 Konsekvenser vid 50-årsflöde Påverkan på människors hälsa Vid ett 50-årsflöde påverkas inga personer direkt där de bor. Vattnet breder ut sig främst i områden norr om Varla och på obebyggd mark norr om Kungsmässan (köpcentrum). Den kommunala servicen eller annan samhällsviktig verksamhet påverkas inte Påverkan på ekonomisk verksamhet Det är få fastigheter som påverkas vid ett 50-årsflöde och få av dessa är huvudbyggnader och bostäder. Inga större transportleder eller broar påverkas, utan endast en industriväg och mindre delar av cykelvägar. Tågtrafiken kan eventuellt påverkas av hastighetsnedsättningar. Varken odlingsmark eller skogsmark påverkas. Inga arbetstillfällen påverkas. Sammanfattningsvis får ett 50-årsflöde mycket begränsade konsekvenser Påverkan på miljön Inom 50-årsflödet finns fåtal källor till risk för förorening. Förorenad mark av riskklass 1 eller 2, tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet eller Sevesoverksamhet översvämmas inte. Föroreningar kan däremot ändå komma att spridas, bland annat från förorenat dagvattnen. 23 MSB, Översvämningskartering utmed Kungsbackaån. ungsbacka%c3%a5n_kungsbacka.pdf 24 MSB, Visningstjänst - översvämningskarteringar Länsstyrelsen i Västra Götaland, Översvämningsförordningen. 15

93 Föroreningar kan ha negativ inverkan på mark, sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. Eftersom det är oklart hur mycket föroreningar det finns och hur de sprids är det svårt att bedöma vilka konsekvenser det blir vid en översvämning i området. Vid en översvämning kan eventuella föroreningar försämra den ekologiska och kemiska statusen i vattendraget, kustvattenet och grundvattnet, vilket kan försvåra att en god status kan uppnås till Generellt kan översvämningar dra ut humusämnen i sediment och mark i vattnet, vilket ger en försämrad vattenkvalitet genom ökad grumlighet och färg. Den ökade humustransporten kan också leda till att partikelbundna föroreningar dras med och på det sättet kan påverka vattenkvalitén ytterligare. Sammanfattningsvis är det mycket oklart hur miljön påverkas vid en översvämning i Kungsbackaån Påverkan på kulturarvet Vid ett 50-årsflöde påverkas ytterkanten av Kungsbacka innerstad som är riksintresse för kulturmiljövården, ett kyrkligt kulturminne genom Kungsbacka gamla kyrkogård samt fasta fornlämningar med utberedning i huvudsak under mark. 5.2 Konsekvenser vid 100-årsflöde Påverkan på människors hälsa Vid ett 100-årsflöde drabbas nästan 400 personer (nattbefolkning). Det är framförallt boende vid delar av Signeskulle och Kolla som berörs, men det är oklart i vilken omfattning dessa personer och deras hem berörs. Ett 100-årsflöde når både anläggning för elförsörjning och ITkommunikation. Det är oklart hur allvarliga konsekvenserna blir. Vid elbortfall påverkas avloppssystemet. Fjärrvärmeverket påverkas inte av ett 100-årsflöde, men det är oklart hur distributionen påverkas. Den kommunala servicen påverkas genom att Lindälvsskolan delvis översvämmas. Ett äldreboende riskerar att översvämmas. Äldreomsorgen kan även påverkas om brukare av hemtjänst bor i de drabbade områdena. Enligt Statens geotekniska instituts (SGI) översiktliga kartering av förutsättningarna för skred (stabilitetsförhållanden) längs Kungsbackaån med biflöden så klassas större delen längs med ån som stabilitetszon IÖ. Detta är den högsta klassningen och den innebär att det finns förutsättningar för initialskred och att området kan översvämmas med återkomsttiden 100 år. Dessa områden finns i störst utsträckning där biflöden möter Kungsbackaån och vid åns mynning. Det går dock inte att bedöma hur stor risken är eller hur ett 100-årsflöde påverkar risken Påverkan på ekonomisk verksamhet Vid ett 100-årsflöde påverkas bostäder i form av både villor och flerbostadshus samt byggnader med samhällsfunktion och övriga byggnader. Delar av vägnätet i tätorten påverkas, till exempel översvämmas flera av vägarna till broarna, men det är oklart hur broarna och dess konstruktioner påverkas. E6 och Västkustbanan, som är riksintresse för väg respektive järnväg, påverkas inte. Odlingsmark och skogsmark påverkas, men får begränsade konsekvenser. 26 Fallsvik, J., Hågeryd, A.-C., [2007], GIS-baserad översiktlig kartering av förutsättningarna för skred längs Kungsbackaånmed biflöden, Consultant task on commission by the Kungsbacka Municipality, SGI Reg. No

94 Ca 170 arbetsställen påverkas, men det går inte att bedöma om samtliga inte kan fungera och i så fall hur allvarliga konsekvenserna blir. Industriområdet i Varla genom att vägar delvis översvämmas. Diverse kommersiell verksamhet, bland annat. ett köpcentrum, påverkas både direkt och indirekt av ett 100-årsflöde. Kostnaderna på samhället påverkas framförallt om samhällsviktiga system (till exempel elförsörjning) påverkas och hur länge avbrottet pågår. Det blir även ekonomiska konsekvenser i form av försäkringskostnader för fastigheterna och eventuell minskning av handel. Den samlade bedömningen är att det blir begränsade konsekvenser för ekonomisk verksamhet Påverkan på miljön Kungsbacka är en relativt ny stad och det visar sig också när det gäller förorenade områden, vilka är förhållandevis få till antalet jämfört med andra orter längst med kusten. Här har tidigare förekommit industrier främst inom textil-, verkstads- och trävarubranscherna. En del av dessa är numera områden förorenad mark riskklass 2. Ingen förorenad mark av riskklass 1, tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet eller Sevesoverksamhet översvämmas. Vid ett 100-årsflöd kommer en marina och ett båtvarv som tidigare använt båtbottenfärger att översvämmas. Marinan har även översvämmats tidigare så lättrörliga föroreningar kan ha försvunnit. Eventuell risk för föroreningsspridning finns också från en grafisk industri, ett gammalt färgeri, en plats för drivmedelshantering samt en kemtvätt. Informationen om dessa objekt är bristfälliga men risken för spridning av föroreningar kan inte uteslutas. Föroreningar som främst kan innebära en risk är klorerade lösningsmedel, oljeprodukter och bensin. I Varla industriområde finns inga tillståndspliktiga verksamheter, men de kan hantera avfall och kemikalier som kan spridas vid en översvämning. Föroreningar kan även komma från förorenat dagvatten som uppkommer när stora ytor översvämmas. Föroreningar har en negativ påverkan på mark, sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. Det ökar risken för negativa vattenkemiska och vattenfysikaliska samt biologiska förändringar. Många ämnen är mycket skadliga för vattenlevande organismer. Kungsbackaåns slutliga recipient är Kungsbackafjorden, som är ett Natura 2000-område och naturreservat. Eftersom det är oklart hur mycket föroreningar det finns och hur de sprids är det svårt att bedöma vilka konsekvenser det blir vid en översvämning i området. Även känsliga områden för nitratpåverkan (Nitratdirektivet) och för näringsbelastning (UWWT-direktivet) som kan påverkas av eventuella föroreningar uppströms Påverkan på kulturarvet Vid ett 100-årsflöde påverkas en mängd kulturmiljöer av olika slag såsom fornlämningar, byggnader och bebyggelseområden av särskilt kulturhistoriskt värde. Följande miljöer berörs och finns utpekade och beskrivna i kommunens kulturmiljöprogram Bygd att bevara antaget av kommunfullmäktige den 4 februari 2014: Alafors som utgörs av en äldre kvarnplats. Hela området berörs. Norra förstaden strax öster om ån. Delar av området berörs av 100- årsflöde. Kungsbacka innerstad som är delvis även riksintresse för kulturmiljö. Delar av området berörs av 100- årsflöde. Västra villastaden. En liten del av området berörs av 100- årsflöde. Inom ovan nämnda områden finns särskilt utpekade byggnader av kulturhistoriskt värde. Inga byggnadsminnen eller statliga byggnadsminnen finns inom området. 17

95 Kungsbacka kyrka, som skyddas genom 4 kap. kulturmiljölagen (1988:950) (KML), skadas inte vid ett 100-årsflöde. Vid 100-årsflöde kommer hela/delar av ovan beskrivna områden att ställas under vatten. Detta kommer att leda till skador både på byggnader och på andra anläggningar så som broar, gator, planteringar, stenmurar m.m. som utgör betydande element i kulturmiljöerna. Skadetypen mellan objekten kommer sannolikt att variera. Det kan handla om betydande vattenskador på objekten eller att objekt raseras helt eller delvis. Det finns 14 registrerade fornlämningar inom översvämningsområdet för 100-årsflöde. Så länge marken ligger stabilt skadas troligtvis inte fornlämningarna. Om marken däremot rör sig genom skred eller liknande är risken stor att även fornlämningarna under mark skadas. För de fornlämningar som helt eller delvis ligger ovan mark föreligger samma risker och skadetyper som för den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen. Öster om ån i Kungsbacka ligger Kungsbacka Gamla kyrkogård som skyddas enligt KML. Här föreligger liknade risker som för fornlämningarna. Vid ett 100-årsflöde påverkas även ett arkiv. 5.3 Konsekvenser vid beräknat högsta flöde Påverkan på människors hälsa Vid beräknat högsta flöde (BHF) drabbas över 2000 personer (nattbefolkning). Vid BHF finns behov av att evakuera invånare i vissa områden. Det är dock oklart i nuläget exakt vilka områden som berörs och hur allvarliga konsekvenserna blir. Ett BHF når samma anläggningar som ett 100-årsflöde, men konsekvenserna kan bli mer omfattande. Det samma gäller ras- och skredrisk. Vid BHF-flöde bedöms konsekvenserna för kommunal service bli mycket allvarliga då stora delar av innerstaden påverkas. Där ligger även stadshuset. Den kommunala servicen påverkas genom att flertalet skolor drabbas, bland annat Lindälvsskolan och Aranässkolan. Ett stort äldreboende översvämmas Påverkan på ekonomisk verksamhet Kommunala och privata fastighetsbolag, privatpersoner och företag drabbas i större omfattning vid BHF. Broar riskerar att svämmas över, vilket leder till längre körsträckor. Två av vägarna in till innerstaden översvämmas och vissa områden kan bli isolerade. E6 och Västkustbanan, som är riksintresse för väg respektive järnväg, kommer att svämmas över vid vissa delar. Trafiken bör ledas om respektive stängas av. Ca 560 arbetstillfällen påverkas, men det går inte att bedöma om samtliga inte kan fungera och i så fall hur allvarliga konsekvenserna blir. Industriområdet i Varla påverkas genom att vägar översvämmas. Idrottsverksamhet i form av fotbollsplan och tennisbana vid Lindälvsskolan samt Inlags idrottsområde översvämmas Påverkan på miljön I det drabbade området förekommer något fler förorenad mark riskklass 2, men konsekvenserna på miljön vid BHF skiljer inte så mycket från 100-årsflödet. Omfattningen är i båda fallen oklar. 18

96 5.3.4 Påverkan på kulturarvet Vid ett BHF påverkas en mängd kulturmiljöer av olika slag såsom fornlämningar, byggnader och bebyggelseområden av särskilt kulturhistoriskt värde. Hela/delar av de områden som påverkas av 100-årsflöde kommer att drabbas i större omfattning vid BHF. Några byggnader inom riksintresset för kulturmiljövård (Kn 3 Kungsbacka innerstad) och två ytterligare fornlämningar kan drabbas vid BHF. Exakt omfattning av konsekvenserna på kulturarvet är oklar. 19

97 6 Mål för arbetet med riskhanteringsplanen Enligt 12 i översvämningsförordningen ska riskhanteringsplanen innehålla mål för hantering av översvämningsriskerna med särskilt beaktande av möjligheten att minska ogynnsamma konsekvenser för människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Målen ska vara vägledande och syftar till att underlätta framtagande av åtgärdsförslag. Riskhanteringsplanen ska behandla de risker som finns i det avgränsade området för riskkartorna. Länsstyrelsen bedömer att det är mest relevant att vidta åtgärder för att begränsa konsekvenserna vid 50- och 100-årsflöde. Det högsta beräknade flödet är det värsta tänkbara scenariot och har en låg sannolikhet. Det finns dock anledning att vara medveten om konsekvenserna och vad en sådan översvämning skulle innebära för samhället i form av krisberedskapsåtgärder. Därför finns också mål formulerade för översvämningar oavsett återkomsttid. 6.1 Målstruktur Länsstyrelsen använder sig av den målstruktur som MSB rekommenderar i sin vägledning Övergripande mål MSB har även tagit fram övergripande mål för de fyra fokusområdena människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Samtliga mål i denna riskhanteringsplan följer de övergripande målen Resultatmål Resultatmålen är vägledande för arbetet med att identifiera behov av eventuella åtgärder. I möjligaste mån har formulerats för att vara mätbara och uppföljningsbara. Utgångspunkten har även varit att formulera resultatmål för de områden som förväntas få de mest ogynnsamma konsekvenserna av en översvämning. Resultatmålen är långsiktiga och gäller över tid, men kommer att utvärderas efter den första sexårscykeln Åtgärdsmål Åtgärdsmål har tagits fram för vissa områden för att förenkla identifiering och prioritering av åtgärder. De visar bland annat på vilka funktioner i samhället som behöver förstärkas och vilka effekter som förväntas. Åtgärdsmålen bör vara uppfyllda senast 2021 om inget annat anges Kunskapsmål Kunskapsmål har formulerats för att förtydliga vilka frågor som ytterligare behöver studeras dels för att kunna bedöma om vissa resultatmål redan uppfylls idag och dels för att få bättre beslutsunderlag för att bedöma vilka åtgärder som bör genomföras. Kunskapsmålen bör vara uppfyllda senast 2021 om inget annat anges MSB, Vägledning för riskhanteringsplaner. 20

98 6.2 Mål för människors hälsa Övergripande mål: Människors hälsa ska inte påverkas väsentligt av en översvämning. Resultatmål Åtgärdsmål Kunskapsmål Ingen samhällsviktig verksamhet drabbas av en oacceptabel avbrottstid vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Samhällsviktig verksamhet kan återhämta sig vid en översvämning med en återkomsttid mer sällan än 100 år. Inte aktuellt Inte aktuellt Konsekvenserna för identifierade samhällsviktiga verksamheter inom riskområdet och dess påverkan på samhället vid ett 50- och 100- årsflöde är kartlagda och dokumenterade. Oacceptabel avbrottstid från identifierade samhällsviktiga verksamheterna inom riskområdet är tydliggjorda. Länsstyrelsen, Kungsbacka kommun och identifierade samhällsviktiga verksamheter har ökad kunskap om behovet av åtgärder för att nå resultatmålet. De övergripande konsekvenserna för identifierade samhällsviktiga verksamheter inom riskområdet och dess påverkan på samhället vid ett beräknat högsta flöde är kända och berörda aktörer känner till möjliga åtgärder för att återhämta sig. Behovet av nätverk, kontaktvägar och ansvarsfördelning mellan berörda aktörer före, under och efter en översvämning är tydliggjort och uppfyllt. Inte aktuellt Berörda aktörer har en god förmåga att hantera en översvämning oavsett återkomsttid. Berörda aktörer har kännedom om varandras planer och rutiner för att hantera en översvämning. Det finns en planering för utrymning vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Behovet av utrymning vid 50- och 100-årsflöde är kartlagt. 21

99 Enskilda fastighetsägare, verksamhetsutövare och boende inom utbredningsområdet för beräknat högsta flöde har information om översvämningsrisken, sitt eget ansvar och det skydd samhället kan ge vid en översvämning, innan den inträffar Inte aktuellt Inte aktuellt Översvämningsrisk beaktas alltid vid ny bebyggelse oavsett återkomsttid. Inte aktuellt Inte aktuellt Tabell 2. Förslag på mål för människors hälsa Förändringar Sedan det tidiga samrådet har kunskapsmålet Konsekvenserna för identifierade samhällsviktiga verksamheter inom riskområdet och dess påverkan på samhället vid ett 50- och 100-årsflöde är kartlagda och dokumenterade och åtgärdsbehovet är tydligt för berörda aktörer. Dessa har även klargjort vilken avbrottstid som är oacceptabel för samhället omformulerats till tre kunskapsmål. Resultatmålet Inga bostäder behöver utrymmas vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare har tagits bort och istället har kunskapsmålet Behovet av utrymning vid 50- och 100-årsflöde är kartlagt flyttats till resultatmålet Berörda aktörer har en god förmåga att hantera en översvämning oavsett återkomsttid. Detta resultatmål har även kompletterats med ett åtgärdsmål: Det finns en planering för utrymning vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare istället för Det finns planer på hur räddning och evakuering ska genomföras i drabbat område. Ett par av resultatmålen har förändrats språkligt utan att betydelsen har förändrats, till exempel målet om information till allmänheten Bakgrund till mål för människors hälsa I dagens samhälle finns många verksamheter av särskild betydelse för befolkningens liv och hälsa, för samhällets funktionalitet samt för våra grundläggande värden. Dessa behöver fungera tillfredsställande även när samhället utsätts för störningar. Till en viss nivå har samhället möjlighet att förebygga, motstå och hantera översvämningar, men när det värsta händer måste fokus läggas på att hantera och återhämta sig från händelsen. I arbetet med riskkartan så identifierades en kunskapslucka när det gäller konsekvenser för samhällsviktig verksamhet, både för den kommunaltekniska försörjningen och för den som ägs av privata aktörer. Det finns god kännedom om vilka verksamheter som kan drabbas, men det behöver tydliggöras på vilket sätt samhället drabbas för att kommunen och övriga berörda aktörer ska kunna göra en tillräcklig planering. Målet för berörda aktörer bör alltid vara att ha en god krisberedskapsförmåga. För att säkerställa denna förmåga behövs etablerade nätverk. Aktörerna bör ha kännedom om varandras ansvar och rutiner för att hantera översvämningar. En stor del av samhällets 22

100 krisberedskapsförmåga och robusthet påverkas också av medborgarnas förmåga att hantera en krissituation. Det är därför viktigt att invånarna känner till översvämningsrisken och vilket ansvar de själva har och vad de kan förvänta sig av samhället. Många Kungsbackabor har erfarenhet från översvämningen 2006, men eftersom flera år har gått finns det skäl att lyfta frågan igen. 6.3 Mål för miljön Övergripande mål: Miljön och naturvärden inom skyddade områden ska inte förorenas vid en översvämning. Resultatmål Åtgärdsmål Kunskapsmål Inga föroreningar sprids och orsakar långsiktiga negativa miljö- och hälsoeffekter vid översvämningar med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Förorenade områden inom riskområdet för 50- och 100- årsflöde åtgärdas enligt vad som tillsynsmyndigheterna anser vara motiverat utifrån riskbilden. Inte aktuellt Tillsynsmyndigheterna (och eventuell verksamhetsutövare och/eller fastighetsägare) har kunskap om de förorenade områden (riskklass 2 eller högre om det upptäckts efter att planen har fastställts), vilka risker det innebär för miljön vid översvämningar vid 50- och 100- årsflöde. Möjliga konsekvenser på skyddsvärda områden vid en översvämning oavsett återkomsttid har kartlagts. Inga planerade åtgärder för att minska översvämningsrisker orsakar långsiktiga negativa miljö- och hälsoeffekter. Tabell 3. Förslag på mål för miljön Inte aktuellt Inte aktuellt Bakgrund till mål för miljön I Hallands län finns drygt områden som är eller misstänkts vara förorenade. Inom det översvämningshotade området har fyra förorenade områden med riskklass 2 identifierats. Det finns även flera områden med riskklass 3 och 4 samt ej riskklassade. Det saknas kunskap om dessa områden när det gäller exakt plats, omfattning av förorening (ämnen och koncentration) samt hur föroreningen påverkas av en översvämning respektive påverkar miljön nedströms under en översvämning. Det behövs fortsatta inventeringar och provtagningar både för att kunna göra en säkrare riskbedömning och för att kunna vidta åtgärder. Länsstyrelsen tar varje år fram en prioriteringslista där de 30 mest prioriterade objekten ingår och utifrån den prioriteras bidrags- och tillsynsobjekt. Listan revideras allt eftersom nya resultat kommer in från inventeringsarbetet eller från undersökningar och utredningar. Listan innehåller objekt där antingen den kommunala nämnden eller länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Utöver prioriteringslistan bedriver länsstyrelsen ytterligare tillsynsarbete 23

101 med andra objekt och pågående industriella verksamheter. En del av tillsynen sker också i samband med exploatering av förorenade områden. Länsstyrelsen har också ett uppdrag att inventera förorenade områden, vilket görs utifrån olika teman, till exempel inventering av deponier. Sedan konsekvensbeskrivingen 2013 (se kapitel 4) genomfördes har ny information inhämtats och det kan bli aktuellt med ett nytt område med riskklass 1 eller 2. Svinholmens före detta avfallsanläggning (Svinholmen 1:1) från 1976 ligger inom riskområdet för 100-årsflöde och Natura 2000 och innehåller troligen farligt avfall. Detta visar att det finns behov av att fortsätta inhämta kunskap om områden där marken kan tidigare ha förorenats. I det fortsatta arbetet med att skydda andra värden än miljön (människors hälsa, kulturarvet och ekonomiska värden) bör miljöaspekten beaktas så att inga planerade åtgärder orsakar långsiktiga negativa miljö- och hälsoeffekter. Här behöver aktörerna vara uppmärksamma på att vissa förebyggande åtgärder kan få positiva respektive negativa konsekvenser på olika områden och hänsyn behöver därför tas till olika intressen. 6.4 Mål för kulturarvet Övergripande mål: Kulturarvet ska skyddas så att värdefulla lämningar och kunskap inte förloras vid en översvämning. Resultatmål Åtgärdsmål Kunskapsmål Kungsbacka innerstad som är riksintresse för kulturmiljövården skadas inte i sådan omfattning att kulturmiljövärdet försvinner vid översvämning med det beräknade högsta flödet. Inte aktuellt De övergripande konsekvenserna för riksintresset vid ett beräknat högsta flöde är kända och berörda aktörer känner till möjliga åtgärder för att skydda eller återhämta sig. Kungsbacka Gamla kyrkogård skadas inte vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Kungsbacka Gamla kyrkogård ska skyddas genom temporära eller permanenta lösningar. Omfattning av skador på Kungsbacka Gamla kyrkogård vid en översvämning är utredda. Kända fornlämningar skadas inte vid översvämningar med det beräknade högsta flödet eller lägre. Tabell 3. Förslag på mål för kulturarvet. Inte aktuellt Länsstyrelsen har kunskap om samtliga kända fornlämningar och dess värde, sårbarhet och skyddsmöjligheter vid översvämning med det beräknade högsta flödet Bakgrund till mål för kulturarvet Vid det beräknade högsta flödet drabbas endast de yttre delarna av riksintresset vilket innebär att värdet av innerstaden som helhet inte skadas, men det kan ändå vara relevant att skydda dessa delar. Riksintresset sammanfaller med stadskärnan och verksamhet som är relevant för människors hälsa och samhällets funktionalitet är värden som brukar prioriteras högst vid en krissituation. Det kan antas att de skyddsåtgärder som vidtas för att skydda människors hälsa också får en positiv skyddseffekt på riksintresset. 24

102 Det är viktigt att fastighetsägare känner till riskerna med en översvämning och att de har möjlighet att vidta rimliga åtgärder för att skydda sin fastighet. Risken för att riksintresset skadas som helhet föreligger endast vid beräknat högsta flöde, men länsstyrelsen bör bevaka kulturmiljöintresset vid en eventuell översvämning oavsett flöde. Kungsbacka Gamla kyrkogård innehåller både emotionella värden och värden för kulturmiljön. Det behöver klargöras hur dessa värden påverkas vid en översvämning, för att kunna skydda dessa. Arvika kyrkogård drabbades 2000 av en översvämning och då tvingades församlingen stänga flera lokaler, bland annat krematoriet. Gravsättningen fick givetvis också skjutas fram. En översvämning kan också leda till sättningsskador och risk för att gravstenar ska välta. 28 Begravningsverksamhet är samhällsviktig verksamhet och bör fungera även vid kris. Se information från Rådet för begravningsfrågor. 29 Länsstyrelsen rekommenderar ovanstående mål, men har endast möjlighet att bidra till kunskapsmålet genom att utreda mer noggrant och informera. Länsstyrelsen har inte möjlighet att vidta eventuella skyddsåtgärder då det faller inom fastighetsägarens ansvar. Det saknas specifik kunskap om hur de fornlämningar som finns i riskområdet ska skyddas och för att kunna göra bedömningar av åtgärdsbehov behövs mer information om till exempel ras- och skredrisk och fornlämningarnas känslighet. 6.5 Mål för ekonomisk verksamhet Övergripande mål: Ekonomisk verksamhet som bidrar till samhällets funktion ska inte utsättas för långvariga avbrott i verksamheten vid en översvämning. Resultatmål Åtgärdsmål Kunskapsmål Trafiken i Kungsbacka tätort utsätts inte för oacceptabel avbrottstid vid översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Inte aktuellt Konsekvenserna på det regionala och lokala vägnätet och möjliga åtgärder för att undvika avbrott ska klargöras. Infrastruktur med riksintresse (väg eller järnväg) utsätts inte för oacceptabel avbrottstid vid en översvämning oavsett återkomsttid. Inte aktuellt Berörda aktörer klargör vilken avbrottstid som är oacceptabel för samhället. Väsentlig ekonomisk verksamhet tar inte stor direkt skada vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Tabell 4. Förslag på mål för ekonomisk verksamhet. Inte aktuellt Konsekvenserna på väsentlig ekonomisk verksamhet vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare ska vara kända för berörda aktörer. 28 Kyrkogården# Katastrofberedskap. 29 Rådet för begravningsfrågor. Krisberedskap i begravningsverksamheten. 25

103 6.5.1 Förändringar Sedan det tidiga samrådet har resultatmålet Trafikflödet och kommunikationerna ska fungera vid översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare omformulerats till Trafiken i Kungsbacka tätort utsätts inte för oacceptabel avbrottstid vid översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Detta för att det inte förväntas att alla trafikleder ska vara öppna vid ett 100-årsflöde då det inte är kostnads-effektiv att skydda samtliga vägar Bakgrund till mål för ekonomisk verksamhet Det är inte känt hur framkomsten på vägnätet i tätorten påverkas. Mål för E6 och Västkustbanan föreslås då det behöver klargöras vilka krav samhället och Trafikverket har på redundans. Inom riskområdet för ett 100-årsflöde vistas ungefär personer och där finns det ca 170 arbetsställen. Det behöver klargöras i vilken omfattning företag drabbas och vilken påverkan det indirekt får på samhället. 26

104 7 En redovisning av åtgärder som föreslås och hur prioriteringar genomförts Länsstyrelsen vill genom riskhanteringsplanen försöka ge en helhetsbild över vilka åtgärder som har genomförts och pågår och vilka som kan vara nödvändiga på sikt. Genomförda och pågående åtgärder samt de åtgärdsförslag som kommit upp under arbetets gång beskrivs inledningsvis. Därefter presenteras vilka åtgärder som Länsstyrelsen i nuläget ser som realistiska och som bör prioriteras i riskhanteringsplanen. Åtgärderna delas upp utifrån vilket fokusområde de anses minska konsekvensen på och vilket mål de anses försöka uppfylla. 7.1 Genomfört och pågående arbete Efter översvämningen i december 2006 har flera åtgärder vidtagits för att säkra fastigheter, till exempel har en skyddsmur byggts utanför Kungsmässan (köpcentrum) och invallningar har skett bland annat vid Tennishallen. Omfattande invallningar har inte gjorts av kostnadsskäl och rasrisk (Kungsbacka centrum ligger på ett lerområde). Flyttbara skydd (plastpallar) har införskaffats. Ett förvarningssystem med flödesmätare, regn- och havsvattenprognoser har tagits fram. Pumpstationer och backventiler har säkrats. Länsstyrelsen bedömer därför att hanteringsförmågan i Kungsbacka kommun har förbättrats. 30 Kommunstyrelsens arbetsutskott lade inriktningen för ett långsiktigt arbete för att översvämningssäkra Kungsbackaån den 27 november Inledningsvis innebar det att redovisa vilka åtgärder som kan bli aktuella för att skydda översvämningshotad befintlig och planerad bebyggelse kopplat till den fördjupade översiktsplanen (som antogs 2009). Detta gjordes genom en utredning som utfördes av DHI. Utredningen syftade till att sammanställa befintliga utredningar, föreslå och bedöma rimligheten av olika åtgärdsalternativ, kostnadsberäkna åtgärder och beskriva minskade konsekvenser. Arbetet utfördes i nära samarbete med Teknik och för att kunna utvärdera olika åtgärdsalternativ togs också en hydraulisk modell fram och översvämningsytor redovisades. I utredningen gavs rekommendationer på kort och lång sikt. 31 Här presenteras en tabell över åtgärdsförslagen från DHI och en uppföljning som gjorts över dessa i samband med framtagande av riskhanteringsplan och MKB. Rekommendationer på kort sikt Åtgärd Ta fram ett prognossystem för nivåer och flöden i ån Riva bron vid Kraftvägen för att öka genomströmning Uppföljning Genomförd. Floodwatch är ett fungerande prognossystem för vattennivåer och regn. 32 Delvis genomförd. Körbanan över bron är riven, men fundamentet kvar. En ny bro har byggts en bit nedströms. Åtgärden bedöms ha gett förbättring. 30 Länsstyrelsen i Hallands län, Rapportering av översvämningsdirektivets första del för Halland. Dnr DHI, Kungsbackaån översvämningsutredning. 32 DHI, Floodwatch Prognossystem för Kungsbackaån. Vattennivåer och regn. 27

105 Bygga vallar vid Signeskulle, Fyren och Kolla Säkerställa utflöde av dagvatten Återkommande rensning av ån på sträckan Hede till havet för att minska friktionen. Översvämningsskydd har byggts vid Signeskulle (Strandgatan mellan Borgmästaregatan och slutet av Strömgatan). 33 Övriga områden kan i nuläget skyddas av mobila vallar. En översyn av dagvattenhanteringen i drabbade områden har genomförts. Ingen muddring utförd eller planerad. Rekommendationer på lång sikt Åtgärd Utjämning av flöden genom magasinering uppströms Alafors och Lindome. Invallning av åns nedre delar för att minska risken för översvämningar på grund av höga havsvattenstånd. Skyddsvall mot havet och utpumpning av hela å-flödet. Tabell 5. DHI:s rekommendationer på kort och lång sikt. Uppföljning Åtgärden är inte planerad i nuläget. Åtgärden är inte planerad i nuläget. Åtgärden är inte planerad i nuläget. Kommunen beaktar även översvämningsrisken i den fysiska planeringen bland annat genom rekommendationer för lägsta golvhöjd i olika avsnitt längs ån i den fördjupade översiktsplanen för Kungsbacka stad. Rekommendationerna baseras på den hydrauliska modellen Under togs ett gestaltningsprogram för Kungsbackaån fram och där beskrivs huvudidéer om hur de höga naturvärdena längs med ån ska tas tillvara och förstärkas. 35 Åtgärder för att skydda översvämningshotade områden ska genomföras med hänsyn till gestaltningsprogrammet, till exempel genom att en åtgärd gör årummet mer tillgängligt samtidigt som den skyddar bostäder och annan verksamhet från översvämningar. Kommunen bedriver fortsättningsvis arbete för att minska översvämningsrisken genom fortsatta utredningar och krisberedskapsplanering. Eftersom fysiska skyddsåtgärder har genomförts sedan översvämningskarteringen togs fram 2013 så bör en ny riskkartering göras för att kunna bedöma både effekt av åtgärder och behov av nya skyddsåtgärder. Ett åtgärdsförslag är därför att behovet av revidering av riskkartorna ses över årligen i samband med den årliga uppföljningen av riskhanteringsplanen. Behov av fortsatta åtgärder har kommit upp under möten mellan Länsstyrelsen och Kungsbackaåns vattenråd respektive Kungsbacka kommun. Det som har tagits upp och diskuterats är bland annat: Undersöka möjligheten att anlägga våtmarker eller fördröjningsmagasin uppströms Alafors och Lindome. Samordna information till och avtal med markägare över länsgränsen om fysiska åtgärder ska vidtas. Kontrollera säkerheten på dammar (sjöar) uppströms. Involvera försäkringsbolag i arbetet med att hantera översvämningsrisken. 33 Kungsbacka kommun, Kungsbackaån översvämningsskydd Kungsbacka kommun, Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad. /F%c3%96P%20Kungsbacka%20stad.pdf 35 Kungsbacka kommun, Gestaltningsprogram för Kungsbackaån. 28

106 Öka samverkan mellan Kungsbacka kommun och Mölndals stad, men även mellan övriga aktörer som har ansvar för att minska översvämningsrisken. Genomföra åtgärder samordnat med intresset att minska översvämningsrisker och andra samhällsintressen. Visa tydlighet i vad som gäller vid fysisk planering utmed Kungsbackaån och kommunicera ställningstaganden och konsekvenser av dessa till allmänheten. Dessa åtgärdsförslag bör fortsättningsvis diskuteras för att kunna preciseras och bedöma prioritet. Flera aktörer berörs av förslagen, bland annat Länsstyrelsen i Hallands och Västra Götalands län, Kungsbacka kommun, Mölndals stad, Trafikverket, markägare och försäkringsbolag. Samtliga åtgärdsförslag bör omhändetas i en fortsatt diskussion på initiativ av Kungsbacka kommun i samverkan med Länsstyrelsen i Hallands län. 7.2 Förslag på åtgärder Länsstyrelsen föreslår att följande 28 åtgärder inkluderas i riskhanteringsplanen för att kunna följas upp i enlighet med översvämningsförordningen. Åtgärderna delas upp utifrån dess möjligheter att minska ogynnsamma konsekvenser för människors hälsa, miljön, kulturarvet respektive ekonomisk verksamhet. En del åtgärder förväntas få en positiv effekt på flera områden. Mer information om hur åtgärderna är kopplade till målen finns i bilagorna Åtgärder för människors hälsa Här presenteras Länsstyrelsens förslag på 14 åtgärder för att minska risken att människors hälsa påverkas negativt vid en översvämning. Åtgärd Övergripande mål: Människors hälsa ska inte påverkas väsentligt av en översvämning. Bakgrund och genomförbarhet Tidsplan Ansvarig/Deltagare Prioritering Identifiera vilka verksamheter som är samhällsviktiga utifrån en översvämning i riskområdet. Inkludera identifierade samhällsviktiga verksamheter inom riskområdet i länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Tydliggöra acceptabel avbrottstid som en del av länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Tydliggöra behov av åtgärder som en del av länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Identifiera vilka verksamheter som är samhällsviktiga utifrån en översvämning i riskområdet. Samtliga fyra åtgärder kan genomföras inom ramen för Länsstyrelsens arbete med att identifiera, analysera och dokumentera regionala risker. Det finns numera även stöd för arbetet finns i MSB:s vägledning för skydd av samhällsviktig verksamhet. För att få ett användbart resultat krävs samordning med Kungsbacka kommuns arbete med risk- och sårbarhetsanalys samt deltagande från verksamhetsutövare. Samtliga tre åtgärder kan genomföras inom ramen för Länsstyrelsens arbete med att identifiera, analysera och dokumentera regionala risker. Eftersom Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun, samhällsviktig verksamhet Prioritering: Hög Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: 29

107 Inkludera identifierade samhällsviktiga verksamheter inom riskområdet i länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Genomföra kunskapshöjande åtgärder om kontinuitetshantering tillsammans med identifierade samhällsviktiga verksamheter inom riskområdet. Utveckla samverkan vid hantering av översvämning i Kungsbackaån genom att identifiera berörda aktörer och bygga nätverk. Initiera arbete för att klargöra rutiner för hantering av översvämning i Kungsbackaån i relevant nätverk. Med stöd av länsstyrelsens riktlinjer för utrymningsplanering tydliggöra risker, behov, möjligheter och svårigheter med en utrymning. Delta i tillsyn av Räddningstjänsten Storgöteborg tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län för att ta upp räddningstjänstens hantering av översvämningsrisken i Kungsbackaån. Fortsätta underhålla och utveckla prognossystemet Floodwatch. resultatmålet berör översvämningar med låg sannolikheten får åtgärderna en lägre prioritet. Även här krävs samordning med Kungsbacka kommuns arbete med riskoch sårbarhetsanalys samt deltagande från verksamhetsutövare. I Hallands län finns fyra älvgrupper, varav Länsstyrelsen i Hallands län är samordnande för tre. Det bör undersökas om motsvarande nätverk kan utvecklas för Kungsbackaån. Under arbetet med riskhanteringsplanen har det varit påtagligt att det saknas ett nätverk för att diskutera och hantera översvämningsproblematiken i Kungsbackaån. För att åtgärden ska kunna genomföras krävs ett intresse från offentliga och privata aktörer med verksamhet utmed vattendraget att delta. Det finns inga specifika krav att kommuner ska ha en planering för utrymning vid översvämningar. Länsstyrelsen har genom ett projekt under försökt att öka kunskapen om utrymning i länet. Utrymningsproblematik är aktuell inom kärnenergiberedskapen. Möjlighet finns att nyttja lärdomar på Kungsbacka tätort. För att få ett användbart resultat krävs samordning med Kungsbacka kommun. Länsstyrelserna i Hallands och Västra Götalands län har en överenskommelse om vad som gäller vid tillsyn av Räddningstjänsten Storgöteborg. Det är möjligt för Länsstyrelse i Hallands län att delta vid tillsynsbesök. Tidsplanen är beroende av Länsstyrelsens i Västra Götaland tillsynsplan. Kungsbacka kommun har ett fungerande prognossystem, men underhåll och förbättringsåtgärder behövs även i fortsättningen. Åtgärder för att uppnå målet kommer att vidtas kontinuerligt. Kungsbacka kommun, samhällsviktig verksamhet Prioritering: Låg Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun, Mölndals kommun, Räddningstjänsten Storgöteborg, vattenrådet, Trafikverket, verksamhetsutövare Prioritering: Hög Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun Prioritering: Låg Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelserna i Hallands län och Västra Götalands län Deltagare: Räddningstjänsten Storgöteborg Prioritering: Hög Tidsplan: Ansvarig: Kungsbacka kommun Prioritering: Hög 30

108 Informera om översvämningsrisken, den enskildes ansvar och befintliga rutiner för hantering av översvämning samt övrig relevant information på länsstyrelsens webbplats. Bevaka frågan och ställa krav enligt PBL i ärenden gällande översiktsplaner och detaljplaner utmed Kungsbackaån. Tabell 6. Förslag på åtgärder för människors hälsa. Länsstyrelsen har ett ansvar att informera länets invånare om regionala risker. Det är även självklart att resultat från arbetet med översvämningsförordningen bör publiceras på länsstyrelsens webbplats. Hänvisningar till MSB:s webb kan behövas. Länsstyrelsen har tagit fram en broschyr som beskriver den enskildes ansvar. Åtgärden är en del av länsstyrelsens krisberedskapsansvar. För att uppnå målet om lättillgänglighet är det viktigt att hänvisning eller motsvarande information finns på Kungsbacka kommuns webbplats, som besöks mer frekvent av målgruppen. Om information om gränsdragningen mellan eget ansvar och räddningsinsatser vid t.ex. källaröversvämningar ska gå ut behövs deltagande från Räddningstjänsten Storgöteborg. Länsstyrelsen har ett ansvar enligt PBL. Åtgärder för att uppnå målet kommer att vidtas kontinuerligt. Tidsplan: 2016 Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun, Räddningstjänsten Storgöteborg, MSB Prioritering: Hög Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun Prioritering: Hög Åtgärder för miljön Här presenteras Länsstyrelsens förslag på sex åtgärder för att minska risken att miljön påverkas negativt vid en översvämning. Övergripande mål: Miljön och naturvärden inom skyddade områden ska inte förorenas vid en översvämning. Tidsplan Åtgärd Bakgrund och genomförbarhet Ansvarig/Deltagare Prioritering I de fall där det bedöms att länsstyrelsen är tillsynsmyndighet ska länsstyreslen, där det är möjligt, ställa krav på undersökningar och eventuellt sanering. Länsstyrelsen ska även beakta förorenade områden inom 100-flöde i proriteringen av de områden som bör åtgärdas. Länsstyrelsen har under 2014 genomfört en bedömning, enligt miljötillsynsförordningen, om vem som är tillsynsmyndighet för potentiellt förorenade områden i riskklass 1 och 2. Tillsynsmyndighetens uppgift är sedan att driva arbetet med de förorenade områdena framåt. Ett av de första stegen blir att utföra en ansvarsutredning för att ta reda på om det finns någon verksamhetsutövare eller fastighetsägare som har ett ansvar enligt 10 kap miljöbalken. Detta görs för att veta vem myndigheten kan rikta krav om undersökningar och eventuella efterbehandlingsåtgärder gentemot. I de fall där ansvarig saknas och föroreningssituationen bedöms som allvarig har länsstyrelsen möjlighet att Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen, Kungsbacka kommun Prioritering: Låg 31

109 söka statliga medel. Statens medel är dock mycket begränsade och endast de mest prioriterade områdena i landet kan beviljas medel. Länsstyrelsen tar varje år fram en prioriteringslista på 30 förorenade områden och utifrån den prioriteras bidrags- och tillsynsobjekt. Det är därför osäkert om eller när objekten längs med Kungsbackaån kommer att kunna utredas vidare om det inte finns någon ansvarig enligt miljöbalken. I de fall där det bedöms att kommunen är tillsynsmyndighet ska kommunen, där det är möjligt ställa, krav på undersökningar och eventuellt sanering. Kommunen ska även beakta förorenade områden inom 100-flöde i proriteringen av de områden som bör åtgärdas. Ta upp de beskrivna riskerna enligt steg 2 i arbete med översvämningsförordningen i tillsynsvägledningen och diskutera lämplig prioritering med kommunen. Genomföra en generell bedömning och ge kriterier för vad långsiktiga negativa miljö- och hälsoeffekter innebär i fallet Kungsbackaån. Kartlägga möjliga konsekvenser på skyddsvärda områden vid en översvämning oavsett återkomsttid. Bevaka att inga åtgärder i riskhanteringsplanen orsakar långsiktiga negativa miljö- och hälsoeffekter. Tabell 7. Förslag på åtgärder för miljön. Länsstyrelsen har genom miljötillsynsförordningen (2011:13) ett uppdrag att ge tillsynsvägledning till kommunerna. Länsstyrelsen genomför tillsynsvägledning till kommunen bland annat angående tillsyn och prioritering av förorenade områden. Det behövs ytterligare kunskap om påverkan på miljön vid översvämningar, t.ex. från förorenade områden, för att kunna besluta om några åtgärder krävs för att skydda miljön. Länsstyrelsen har bedömt att riskhanteringsplanen omfattas av bestämmelserna för miljöbedömningar för planer och program enligt 6 kap MB. I framtagen MKB görs en bedömning av miljöpåverkan från åtgärder enligt riskhanteringsplanen. Åtgärden kan genomföras som en del av uppföljningen av MKB och riskhanteringsplanen. Åtgärder för att uppnå målet kommer således att vidtas kontinuerligt. Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Prioritering: Måttlig Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen, övriga åtgärdsansvariga Prioritering: Hög 32

110 7.2.3 Åtgärder för kulturarvet Här presenteras Länsstyrelsens förslag på fyra åtgärder för att minska risken att kulturarvet påverkas negativt vid en översvämning. Övergripande mål: Kulturarvet ska skyddas så att värdefulla lämningar och kunskap inte förloras vid en översvämning. Åtgärd Genomföra projektet "Kulturarv och klimatförändringar i Västsverige", där kulturvärden identifieras och utvärderas för deras sårbarheter mot klimatförändringar däribland stigande vatten. Utreda hur Kungsbacka Gamla kyrkogård påverkas vid en översvämning med en återkomsttid på 50 och 100 år. Informera fastighetsägare om risken vid en översvämning med en återkomsttid på 50 och 100 år. Utreda hur kända fornlämningar inom riskområdet påverkas vid en översvämning med det beräknade högsta flödet. Tabell 8. Förslag på åtgärder för kulturarvet. Bakgrund och genomförbarhet Ett projekt för att göra en regional översikt över klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet har påbörjats inom Västra Götalands och Hallands län. Syftet är att ta fram underlag för att kunna ge åtgärdsförslag för att hantera de förändringar som kan hota, skada eller på annat sätt påverka kulturarvet. Kungsbacka Gamla kyrkogård innehåller både emotionella värden och värden för kulturmiljön. Det behöver klargöras hur dessa värden påverkas vid en översvämning, för att kunna skydda dessa. Arvika kyrkogård drabbades 2000 av en översvämning och då tvingades församlingen stänga flera lokaler, bland annat krematoriet. Gravsättningen fick givetvis också skjutas fram. En översvämning kan också leda till sättningsskador och risk för att gravstenar ska välta. 36 Begravningsverksamhet är samhällsviktig verksamhet och bör fungera även vid kris. Se information från Rådet för begravningsfrågor. 37 Länsstyrelsen har möjlighet att utreda mer noggrant och informera, men det faller inom fastighetsägarens ansvar att vidta skyddsåtgärder. Åtgärden inkluderas i ovan nämnda projekt Kulturarv och klimatförändringar i Västsverige genom en generell studie. Därigenom får Länsstyrelsen information om behov av nya åtgärder. Tidsplan Ansvarig/Deltagare Prioritering Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Västarvet, Länsstyrelsen i Hallands län Prioritering: Hög Tidsplan: 2016 Ansvarig: Länsstyrelsen, Fastighetsägare Prioritering: Låg Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Prioritering: Hög 36 Kyrkogården# Katastrofberedskap. 37 Rådet för begravningsfrågor. Krisberedskap i begravningsverksamheten. 33

111 7.2.4 Åtgärder för ekonomisk verksamhet Här presenteras Länsstyrelsens förslag på fyra åtgärder för att minska risken att ekonomisk verksamhet påverkas negativt vid en översvämning. Åtgärd Övergripande mål: Ekonomisk verksamhet som bidrar till samhällets funktion ska inte utsättas för långvariga avbrott i verksamheten vid en översvämning. Bakgrund och genomförbarhet Tidsplan Ansvarig/Deltagare Prioritering Identifiera konsekvenserna på det regionala och lokala vägnätet. Tydliggöra acceptabel avbrottstid som en del av länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Trafikflöden och kommunikationer är viktiga för att det vardagliga i samhället ska fungera. Vid en översvämning riskerar vägar att svämmas över och det behöver då klargöras vilken nivå av framkomlighet som krävs för att samhällsviktig verksamhet ska fungera, t.ex räddningstjänst och hemtjänst. Länsstyrelsen ansvarar för att identifiera regionala risker. Kommunens deltagande behövs för att få fram de lokala riskerna och göra resultatet mer användbart. Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen, Trafikverket, Kungsbacka kommun Prioritering: Hög Tydliggöra acceptabel avbrottstid som en del av länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Identifiera väsentlig ekonomisk verksamhet som berörs och utred konsekvenserna vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Tabell 9. Förslag på åtgärder för ekonomisk verksamhet. I arbetet med den regionala risk- och sårbarhetsanalysen samlar Länsstyrelsen in underlag om regionala risker från bl.a. sektorsmyndigheter. E6 och Västkustbanan är av nationellt intresse. Länsstyrelsen ser ett behov av att klargöra förväntningar på framkomlighet även vid mycket osannolika översvämningar, t.ex. det beräknade högsta flödet. Framförallt Trafikverkets deltagande behövs för att få ett användbart resultat och eventuella åtgärder ska kunna vidtas. Länsstyrelsens fokus är i första hand att undersöka om det finns risk för regionala konsekvenser. För att få med de lokala perspektiven behövs både kommunen och verksamhetsutövare. Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen, Trafikverket, Kungsbacka kommun Prioritering: Hög Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun, verksamhetsutövare, fastighetsägare Prioritering: Låg 7.3 Prioritering av åtgärder Åtgärderna har prioriterats med en tregradig skala (låg, medel, hög) utifrån relevans och genomförbarhet. Det åtgärder som syftar till att skydda samhällsviktig verksamhet prioriteras högt, men även åtgärder som är relativt enkla att genomföra har fått en hög prioritet. Åtgärder med lägre prioritet omfattar beredskap för översvämningar som inträffar mer sällan än med 100-års återkomsttid eller områden där Länsstyrelsen inte har så stor möjlighet att genomföra 34

112 en förändring. I det fortsatta arbetet kan åtgärder behöva värderas utifrån kostnadsnyttoperspektiv. 35

113 8 En redovisning av åtgärder som vidtas enligt 5 kap MB, 6 kap MB, och lag om att förebygga storskaliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) som har anknytning till översvämningar 8.1 Åtgärder enligt 5 kap MB I riskhanteringsplanen är det relevant att beakta de åtgärder enligt 5 kap Miljöbalken (MB) som bidrar till att miljökvalitetsnormer för vatten uppnås. Dessa åtgärder tas fram inom Vattenförvaltningens åtgärdsprogram för Västerhavet Det bör bedömas om och hur åtgärderna påverkar risken för översvämning. Samordning med vattenförvaltningen kommer att intensifieras efter respektive samråd och en bedömning kommer att göras efter samråden. I bilagan till åtgärdsprogrammet presenteras en sammanställning av åtgärdsförslag för att uppnå god status i Kungsbackaån. Här finns bland annat åtgärder som innebär fysiska förändringar av vattendrag och som kan innebära påverkan på översvämningsrisken. En sjö och åtta vattendrag har bedömts ha förbättringsbehov gällande fysiska förändringar. Fyra vattenförekomster behöver förbättras på grund av flödesförändringar och en vattenförekomst behöver förbättras på grund av morfologiska flödesförändringar. De åtgärder som föreslås och som eventuellt kan påverka översvämningsrisken är ekologiskt funktionella skyddszoner, fiskväg eller utrivning av vandringshinder och omläggning eller byte av vägtrumma. Det kan även finnas behov av att samordna förslaget om inrättande av skyddszoner i jordbruksmark för att förhindra övergödning med åtgärder för att minska översvämningsrisken Åtgärder enligt 6 kap MB Åtgärder enligt 6 kap MB är åtgärder som kräver tillstånd enligt 9 kap MB (miljöfarlig verksamhet), 10 kap MB (verksamheter som orsakar miljöskador) och 11 kap MB (vattenverksamhet). Inga sådana verksamheter förekommer inom riskområdet och således är inga åtgärder aktuella. 8.3 Åtgärder enligt Sevesolagen Inga verksamheter som omfattas av lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) förekommer inom riskområdet och inga åtgärder är aktuella. 38 Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, Samråd Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, Samrådshandling. Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt. Bilaga 1: Sammanställning per åtgärdsområde bilaga1-ap.pdf 36

114 9 Sammanfattning av miljöbedömningen och MKB:n som tagits fram i arbetet I den inledande miljöbedömningen som presenterades i augusti 2014 så bedömde Länsstyrelsen att samtliga resultatmål enbart ger en positiv effekt på sina respektive fokusområden. Resultatmålen för människors hälsa och säkerhet bedömdes dessutom ge positiva effekter på både kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Det fanns dock ett behov av att undersöka den totala effekten i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I MKB:n bedöms konsekvenserna av riskhanteringsplanen i sin helhet, men även kortsiktiga åtgärder som tidigare föreslagits av DHI. Bedömningen har jämförts med ett nollalternativ där inga åtgärder görs. Konsekvensanalysen har delats in i de delsträckor som omfattas i åtgärdsförslagen med fokus på stads- och landskapsbild, kulturmiljö, naturmiljö, rekreation och friluftsliv samt människors hälsa, samhällsviktig verksamhet och infrastruktur. Se den samlade bedömningen i konsekvensmatrisen på följande sida. Resultaten visar att åtgärderna kommer att medföra både negativa och positiva konsekvenser för de olika fokusområdena. Den negativa påverkan är dock ofta övergående och kortvarig varför konsekvenserna generellt blir små. I jämförelsen med nollalternativet har planen en positiv påverkan och medför positiva konsekvenser för samhället och miljön vid ett framtida översvämningsscenario. Målen i riskhanteringsplanen uppnås inte helt i och med riskhanteringsplanens åtgärdsförslag. När det gäller mål för miljön uppfylls de inte om förorenade områden kommer att översvämmas. Översvämning av dessa områden kan leda till förorening av Kungsbackafjorden. Målet för kulturarvet bedöms inte kunna uppnås då det finns risk för översvämning av en fornlämningsyta. Genom åtgärderna enligt riskhanteringsplanen kommer risken för påverkan på människors hälsa att minska och målet uppfylls, men fler åtgärder behövs för att underlätta för tillgång till de verksamheter som har särskild betydelse för befolkningens liv och hälsa och för samhällets funktionalitet. Mål för ekonomisk verksamhet bedöms inte uppnås då kommunikationsleder som leder över ån kommer att påverkas vid ett 100-årsflöde. Den samlade bedömningen är att de åtgärder som granskats i sig inte gör att alla målen i riskhanteringsplanen uppfylls. Ytterligare arbete måste göras både på lång och kort sikt för att nå måluppfyllnad. MKB:n ger en ökad insikt i det väsentliga i att fortsätta arbetet med de planer som kommunen har med de långsiktiga åtgärderna tillsammans med ytterligare mer specifika och detaljerade utredningar. I MKB:n görs även en bedömning av hur åtgärder enligt riskhanteringsplanen kan påverka Sveriges miljömål. Samtliga miljömål påverkas positivt, förutom Levande sjöar och vattendrag. Miljömålet får även en tillfällig negativ påverkan om åtgärden med muddring och rensning av Kungsbackaån kommer att genomföras. Åtgärderna kan ha viss negativ påverkan på fiskbeståndet i Kungsbackaån men kompensationsåtgärder kan vidtas för att minska denna påverkan. 40 Det kan även lyftas att miljömålet God bebyggd miljö kan påverkas negativt om fysiska skydd, såsom vallar, anläggs utan tanke på gestaltning med hänsyn till stads- och landkapsbilden. Utförda åtgärder vid Signeskulle visar på ett gott exempel där funktion och utformning hanterats parallellt med ett lyckat resultat. 40 COWI AB, Miljökonsekvensbeskrivning. Rishanteringsplan för översvämningsrisker i Kungsbacka. 37

115 Åtgärd Stads- och landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Människors hälsa Rivning av bro Kraftvägen* Permanent vall Signeskulle* Mobila vallar * Fyren* Kolla* 0 +1 Muddring och miljöpåverkande muddring och rensning** av Kungsbackaån Total påverkan av samtliga åtgärder * Dessa åtgärder är redan utförda av Kungsbacka kommun ** Kommunen rensar kontinuerligt genom att ta bort bl.a. skräp och vassröjning Tabell 10. Konsekvensmatris är hämtad från kapitel 5 i MKB:n och ger en samlad bedömning av påverkan på samtliga miljöeffektkategorier. 38

116 10 Sammanfattning av samråd och justeringar efter samråd Skrivs efter samrådet. 11 Beskrivning av uppföljningen av planen och MKB:n Länsstyrelsen ansvarar för uppföljning av riskhanteringsplanen och MKB:n och kommer årligen att redovisa uppföljningen av planen till MSB. Länsstyrelsen I enighet med MSB:s vägledning 41 kommer den årliga uppföljningen att innehålla en sammanfattning av genomförda åtgärder, eventuella ändringar i planen samt eventuella justeringar av hot- och riskkartor. I samband med den årliga redovisningen kommer även planens MKB att ses över. Länsstyrelsen kommer att initiera en process för att möjliggöra samverkan och insamling av information till uppföljningen. När början av nästa arbetscykel infaller 2021 kommer uppföljningen att innehålla en beskrivning av genomförda åtgärder och eventuell förklaring av de åtgärder som var planerade i den förra planen men som inte har vidtagits samt en beskrivning av nytillkomna åtgärder sedan den förra riskhanteringsplanen togs fram. Då kommer även underlaget framtaget från de kunskapsuppbyggande åtgärderna som vidtas under den första sexårscykeln att användas som underlag för framtagande av de nya åtgärderna. Om fler fysiska skyddsåtgärder vidtas finns det behov av att hotkartorna uppdateras, för att kunna göra en korrekt bedömning av riskerna enligt riskkartorna och åtgärdsbehoven i riskhanteringsplanen. Behovet av revidering av riskkartorna ses över årligen i samband med den årliga uppföljningen av riskhanteringsplanen. Därefter kan Länsstyrelsen påtala för MSB om det finns behov av att uppdatera hotkartorna. 41 MSB, Vägledning för riskhanteringsplaner. teringsplaner.pdf 39

117 12 Referenser COWI AB, Miljökonsekvensbeskrivning. Rishanteringsplan för översvämningsrisker i Kungsbacka. DHI, Kungsbackaån översvämningsutredning. DHI, Floodwatch Prognossystem för Kungsbackaån. Vattennivåer och regn. Fallsvik, J., Hågeryd, A.-C., [2007], GIS-baserad översiktlig kartering av förutsättningarna för skred längs Kungsbackaånmed biflöden, Consultant task on commission by the Kungsbacka Municipality, SGI Reg. No Föreskrift (MSBFS 2013:1) om riskhanteringsplaner Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Förordning (2009:956) om översvämningsrisker Kungsbacka kommun, Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad. %c3%a4llsplanering/f%c3%96p%20kungsbacka%20stad.pdf Kungsbacka kommun, Gestaltningsprogram för Kungsbackaån. Kungsbacka kommun RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS. Kungsbacka kommun, Kungsbackaån översvämningsskydd. Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund och Vattenråd, Kungsbackaån genom tiderna Kyrkogården# Katastrofberedskap. Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Länsstyrelsen i Hallands län, Skötselplan för naturreservatet Kungsbackafjorden i Kungsbacka kommun. och-natur/skyddad-natur/naturreservat/kungsbacka/kungsbackafjorden-skotselplan pdf Länsstyrelsen i Hallands län, Bevarandeplan för Kungsbackafjorden. Länsstyrelsen i Hallands län, Rapportering av översvämningsdirektivets första del för Halland. Dnr Länsstyrelsen i Hallands län, Regional handlingsplan för klimatanpassning. ENERGI/KLIMATANPASSNING/REGIONAL-HANDLINGSPLAN/Pages/default.aspx 40

118 Länsstyrelsen i Hallands län, Till dig som är fastighetsägare Ansvar vid översvämning. Länsstyrelsen i Hallands län, Översvämningsförordningen. Länsstyrelsen i Västra Götaland, Översvämningsförordningen. Miljöbalk (1998:808) MSB, Översvämningar och riskhantering - En forskningsöversikt. MSB, Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk. MSB, Översvämningskartering utmed Kungsbackaån. ktivet/rapporter/kungsbacka%c3%a5n_kungsbacka.pdf MSB, Vägledning för riskhanteringsplaner. edning%20riskhanteringsplaner.pdf MSB, Vägledning för samhällsviktig verksamhet. MSB, Dinsäkerhet.se Översvämning. MSB, Visningstjänst - översvämningskarteringar. Plan- och bygglag (2010:900) Rådet för begravningsfrågor. Krisberedskap i begravningsverksamheten. Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, Samråd. Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, Samrådshandling. Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt. Bilaga 1: Sammanställning per åtgärdsområde mradsdokument/vh-bilaga1-ap.pdf 41

119 1 Karta 1: Kungsbacka Riskkarta för det beräknade högsta flödet Framtagen inom förordningen (SFS 2009:956) om översvämningsrisker Gräns för riskkarta Översvämmade intressen! & ;! ^! P! 2 Sjukhus och vårdcentral Skola Brandstation Polis # * Larmcentral 8! Þ! Vattenverk Distributionsbyggnad (tex transformatorstation, värmecentral) ) " Damm!! e! Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet R S R S! _ ^! r! I 2! n! R! Sevesoanläggning Förorenad mark, riskklass 1 Förorenad mark, riskklass 2 Badvatten utpekade i badvattendirektivet Riksintresse järnväg terminal Riksintresse hamn Riksintresse järnväg Riksintresse väg Kulturarv objekt Översvämmade byggnader Byggnader med samhällsfunktion Övriga byggnader Berörda intressen Kulturarv Natura 2000 Översvämmade marktyper Bebyggelse (hög, låg, sluten, annan) Industriområde Naturreservat Vattenskyddsområde Skyddade områden enligt VFF: Dricksvatten, yta Dricksvatten, linje Torg Odlad mark Skog Annan mark (ej brukad åker, annan öpen mark, ospecificerad) Befolkning inom utbredningsområdet i tätorten 1-50 Skala 1:20000 (A3) Bakgrundskarta: Lantmäteriet 0 0,5 1 2 km

120 1 Karta 2: Kungsbacka Riskkarta för det beräknade högsta flödet Framtagen inom förordningen (SFS 2009:956) om översvämningsrisker Gräns för riskkarta Översvämmade intressen! & ;! ^! P! 2 Sjukhus och vårdcentral Skola Brandstation Polis # * Larmcentral 8! Þ! Vattenverk Distributionsbyggnad (tex transformatorstation, värmecentral) ) " Damm!! e! Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet R S R S! _ ^! r! I 2! n! R! Sevesoanläggning Förorenad mark, riskklass 1 Förorenad mark, riskklass 2 Badvatten utpekade i badvattendirektivet Riksintresse järnväg terminal Riksintresse hamn Riksintresse järnväg Riksintresse väg Kulturarv objekt Översvämmade byggnader Byggnader med samhällsfunktion Övriga byggnader Berörda intressen Kulturarv Natura 2000 Översvämmade marktyper Bebyggelse (hög, låg, sluten, annan) Industriområde Naturreservat Vattenskyddsområde Skyddade områden enligt VFF: Dricksvatten, yta Dricksvatten, linje Torg Odlad mark Skog Annan mark (ej brukad åker, annan öpen mark, ospecificerad) Befolkning inom utbredningsområdet i tätorten 1-50 Skala 1:20000 (A3) Bakgrundskarta: Lantmäteriet 0 0,5 1 2 km

121 Bilaga 2: Mål och åtgärder för människors hälsa Övergripande mål: Människors hälsa ska inte påverkas väsentligt av en översvämning. Resultatmål Åtgärdsmål Kunskapsmål Åtgärd Bakgrund och genomförbarhet Tidsplan Ansvarig/Deltagare Prioritering Ingen samhällsviktig verksamhet drabbas av en oacceptabel avbrottstid vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Samhällsviktig verksamhet kan återhämta sig vid en översvämning med en återkomsttid mer sällan än 100 år. Berörda aktörer har en god förmåga att hantera en översvämning oavsett återkomsttid. Inte aktuellt Inte aktuellt Behovet av nätverk, kontaktvägar och ansvarsfördelning mellan berörda aktörer före, under och efter en översvämning är tydliggjort och uppfyllt. Konsekvenserna för identifierade samhällsviktiga verksamheter inom riskområdet och dess påverkan på samhället vid ett 50- och 100-årsflöde är kartlagda och dokumenterade. Oacceptabel avbrottstid från identifierade samhällsviktiga verksamheterna inom riskområdet är tydliggjorda. Länsstyrelsen, Kungsbacka kommun och identifierade samhällsviktiga verksamheter har ökad kunskap om behovet av åtgärder för att nå resultatmålet. De övergripande konsekvenserna för identifierade samhällsviktiga verksamheter inom riskområdet och dess påverkan på samhället vid ett beräknat högsta flöde är kända och berörda aktörer känner till möjliga åtgärder för att återhämta sig. Inte aktuellt Identifiera vilka verksamheter som är samhällsviktiga utifrån en översvämning i riskområdet. Inkludera identifierade samhällsviktiga verksamheter inom riskområdet i länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Tydliggöra acceptabel avbrottstid som en del av länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Tydliggöra behov av åtgärder som en del av länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Identifiera vilka verksamheter som är samhällsviktiga utifrån en översvämning i riskområdet. Inkludera identifierade samhällsviktiga verksamheter inom riskområdet i länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Genomföra kunskapshöjande åtgärder om kontinuitetshantering tillsammans med identifierade samhällsviktiga verksamheter inom riskområdet. Utveckla samverkan vid hantering av översvämning i Kungsbackaån genom att identifiera berörda aktörer och bygga nätverk. Samtliga fyra åtgärder kan genomföras inom ramen för Länsstyrelsens arbete med att identifiera, analysera och dokumentera regionala risker. Det finns numera även stöd för arbetet finns i MSB:s vägledning för skydd av samhällsviktig verksamhet. För att få ett användbart resultat krävs samordning med Kungsbacka kommuns arbete med risk- och sårbarhetsanalys samt deltagande från verksamhetsutövare. Samtliga tre åtgärder kan genomföras inom ramen för Länsstyrelsens arbete med att identifiera, analysera och dokumentera regionala risker. Eftersom resultatmålet berör översvämningar med låg sannolikheten får åtgärderna en lägre prioritet. Även här krävs samordning med Kungsbacka kommuns arbete med risk- och sårbarhetsanalys samt deltagande från verksamhetsutövare. I Hallands län finns fyra älvgrupper, varav Länsstyrelsen i Hallands län är samordnande för tre. Det bör undersökas om motsvarande nätverk kan utvecklas för Kungsbackaån. Under arbetet med riskhanteringsplanen har det varit påtagligt att det saknas ett nätverk för att diskutera och hantera översvämningsproblematiken i Kungsbackaån. För att åtgärden ska kunna genomföras krävs ett intresse från Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun, samhällsviktig verksamhet Prioritering: Hög Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun, samhällsviktig verksamhet Prioritering: Låg Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun, Mölndals kommun, Räddningstjänsten Storgöteborg,

122 Berörda aktörer har kännedom om varandras planer och rutiner för att hantera en översvämning. Initiera arbete för att klargöra rutiner för hantering av översvämning i Kungsbackaån i relevant nätverk. offentliga och privata aktörer med verksamhet utmed vattendraget att delta. vattenrådet, Trafikverket, verksamhetsutövare Prioritering: Hög Enskilda fastighetsägare, verksamhetsutöv are och boende inom utbredningsområ det för beräknat högsta flöde har information om översvämningsri sken, sitt eget ansvar och det skydd samhället kan ge vid en översvämning, innan den inträffar. Översvämningsri sk beaktas alltid vid ny bebyggelse oavsett återkomsttid. Det finns en planering för utrymning vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Det finns ett fungerande prognossystem för tidig varning för höga vattennivåer och flöden i Kungsbackaån. Inte aktuellt Inte aktuellt Behovet av utrymning vid 50- och 100- årsflöde är kartlagt. Inte aktuellt Inte aktuellt Med stöd av länsstyrelsens riktlinjer för utrymningsplanering tydliggöra risker, behov, möjligheter och svårigheter med en utrymning. Delta i tillsyn av Räddningstjänsten Storgöteborg tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län för att ta upp räddningstjänstens hantering av översvämningsrisken i Kungsbackaån. Fortsätta underhålla och utveckla prognossystemet Floodwatch. Informera om översvämningsrisken, den enskildes ansvar och befintliga rutiner för hantering av översvämning samt övrig relevant information på länsstyrelsens webbplats. Bevaka frågan och ställa krav enligt PBL i ärenden gällande översiktsplaner och detaljplaner utmed Kungsbackaån. Det finns inga specifika krav att kommuner ska ha en planering för utrymning vid översvämningar. Länsstyrelsen har genom ett projekt under försökt att öka kunskapen om utrymning i länet. Utrymningsproblematik är aktuell inom kärnenergiberedskapen. Möjlighet finns att nyttja lärdomar på Kungsbacka tätort. För att få ett användbart resultat krävs samordning med Kungsbacka kommun. Länsstyrelserna i Hallands och Västra Götalands län har en överenskommelse om vad som gäller vid tillsyn av Räddningstjänsten Storgöteborg. Det är möjligt för Länsstyrelse i Hallands län att delta vid tillsynsbesök. Tidsplanen är beroende av Länsstyrelsens i Västra Götaland tillsynsplan. Kungsbacka kommun har ett fungerande prognossystem, men underhåll och förbättringsåtgärder behövs även i fortsättningen. Åtgärder för att uppnå målet kommer att vidtas kontinuerligt. Länsstyrelsen har ett ansvar att informera länets invånare om regionala risker. Det är även självklart att resultat från arbetet med översvämningsförordningen bör publiceras på länsstyrelsens webbplats. Hänvisningar till MSB:s webb kan behövas. Länsstyrelsen har tagit fram en broschyr som beskriver den enskildes ansvar. Åtgärden är en del av länsstyrelsens krisberedskapsansvar. För att uppnå målet om lättillgänglighet är det viktigt att hänvisning eller motsvarande information finns på Kungsbacka kommuns webbplats, som besöks mer frekvent av målgruppen. Om information om gränsdragningen mellan eget ansvar och räddningsinsatser vid t.ex. källaröversvämningar ska gå ut behövs deltagande från Räddningstjänsten Storgöteborg. Länsstyrelsen har ett ansvar enligt PBL. Åtgärder för att uppnå målet kommer att vidtas kontinuerligt. Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun Prioritering: Låg Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelserna i Hallands län och Västra Götalands län Deltagare: Räddningstjänsten Storgöteborg Prioritering: Hög Tidsplan: Ansvarig: Kungsbacka kommun Prioritering: Hög Tidsplan: 2016 Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun, Räddningstjänsten Storgöteborg, MSB Prioritering: Hög Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun Prioritering: Hög

123 Bilaga 3: Mål och åtgärder för miljön Övergripande mål: Miljön och naturvärden inom skyddade områden ska inte förorenas vid en översvämning. Resultatmål Åtgärdsmål Kunskapsmål Åtgärd Bakgrund och genomförbarhet Tidsplan Ansvarig/Deltagare Prioritering Inga föroreningar sprids och orsakar långsiktiga negativa miljö- och hälsoeffekter vid översvämningar med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Förorenade områden inom riskområdet för 50- och 100-årsflöde åtgärdas enligt vad som tillsynsmyndigheterna anser vara motiverat utifrån riskbilden. Inte aktuellt Tillsynsmyndigheterna (och eventuell verksamhetsutövare och/eller fastighetsägare) har kunskap om de förorenade områden (riskklass 2 eller högre om det upptäckts efter att planen har fastställts), vilka risker det innebär för miljön vid översvämningar vid 50- och 100-årsflöde. Möjliga konsekvenser på skyddsvärda områden vid en översvämning oavsett återkomsttid har kartlagts. I de fall där det bedöms att länsstyrelsen är tillsynsmyndighet ska länsstyreslen, där det är möjligt, ställa krav på undersökningar och eventuellt sanering. Länsstyrelsen ska även beakta förorenade områden inom 100-flöde i proriteringen av de områden som bör åtgärdas. I de fall där det bedöms att kommunen är tillsynsmyndighet ska kommunen, där det är möjligt ställa, krav på undersökningar och eventuellt sanering. Kommunen ska även beakta förorenade områden inom 100-flöde i proriteringen av de områden som bör åtgärdas. Ta upp de beskrivna riskerna enligt steg 2 i arbete med översvämningsförordningen i tillsynsvägledningen och diskutera lämplig prioritering med kommunen. Genomföra en generell bedömning och ge kriterier för vad långsiktiga negativa miljö- och hälsoeffekter innebär i fallet Kungsbackaån. Kartlägga möjliga konsekvenser på skyddsvärda områden vid en översvämning oavsett återkomsttid. Länsstyrelsen har under 2014 genomfört en bedömning, enligt miljötillsynsförordningen, om vem som är tillsynsmyndighet för potentiellt förorenade områden i riskklass 1 och 2. Tillsynsmyndighetens uppgift är sedan att driva arbetet med de förorenade områdena framåt. Ett av de första stegen blir att utföra en ansvarsutredning för att ta reda på om det finns någon verksamhetsutövare eller fastighetsägare som har ett ansvar enligt 10 kap miljöbalken. Detta görs för att veta vem myndigheten kan rikta krav om undersökningar och eventuella efterbehandlingsåtgärder gentemot. I de fall där ansvarig saknas och föroreningssituationen bedöms som allvarig har länsstyrelsen möjlighet att söka statliga medel. Statens medel är dock mycket begränsade och endast de mest prioriterade områdena i landet kan beviljas medel. Länsstyrelsen tar varje år fram en prioriteringslista på 30 förorenade områden och utifrån den prioriteras bidrags- och tillsynsobjekt. Det är därför osäkert om eller när objekten längs med Kungsbackaån kommer att kunna utredas vidare om det inte finns någon ansvarig enligt miljöbalken. Länsstyrelsen har genom miljötillsynsförordningen (2011:13) ett uppdrag att ge tillsynsvägledning till kommunerna. Länsstyrelsen genomför tillsynsvägledning till kommunen bland annat angående tillsyn och prioritering av förorenade områden. Det behövs ytterligare kunskap om påverkan på miljön vid översvämningar, t.ex. från förorenade områden, för att kunna besluta om några åtgärder krävs för att skydda miljön. Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen, Kungsbacka kommun Prioritering: Låg Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Prioritering: Måttlig

124 Inga planerade åtgärder för att minska översvämningsrisker orsakar långsiktiga negativa miljö- och hälsoeffekter. Inte aktuellt Inte aktuellt Bevaka att inga åtgärder i riskhanteringsplanen orsakar långsiktiga negativa miljö- och hälsoeffekter. Länsstyrelsen har bedömt att riskhanteringsplanen omfattas av bestämmelserna för miljöbedömningar för planer och program enligt 6 kap MB. I framtagen MKB görs en bedömning av miljöpåverkan från åtgärder enligt riskhanteringsplanen. Åtgärden kan genomföras som en del av uppföljningen av MKB och riskhanteringsplanen. Åtgärder för att uppnå målet kommer således att vidtas kontinuerligt. Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen, övriga åtgärdsansvariga Prioritering: Hög

125 Bilaga 4: Mål och åtgärder för kulturarvet Övergripande mål: Kulturarvet ska skyddas så att värdefulla lämningar och kunskap inte förloras vid en översvämning. Resultatmål Åtgärdsmål Kunskapsmål Åtgärd Bakgrund och genomförbarhet Kungsbacka innerstad som är riksintresse för kulturmiljövården skadas inte i sådan omfattning att kulturmiljövärdet försvinner vid översvämning med det beräknade högsta flödet. Kungsbacka Gamla kyrkogård skadas inte vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Kända fornlämningar skadas inte vid översvämningar med det beräknade högsta flödet eller lägre. Inte aktuellt Kungsbacka Gamla kyrkogård ska skyddas genom temporära eller permanenta lösningar. Inte aktuellt De övergripande konsekvenserna för riksintresset vid ett beräknat högsta flöde är kända och berörda aktörer känner till möjliga åtgärder för att skydda eller återhämta sig. Omfattning av skador på Kungsbacka Gamla kyrkogård vid en översvämning är utredda.. Länsstyrelsen har kunskap om samtliga kända fornlämningar och dess värde, sårbarhet och skyddsmöjligheter vid översvämning med det beräknade högsta flödet. Genomföra projektet "Kulturarv och klimatförändringar i Västsverige", där kulturvärden identifieras och utvärderas för deras sårbarheter mot klimatförändringar däribland stigande vatten. Utreda hur Kungsbacka Gamla kyrkogård påverkas vid en översvämning med en återkomsttid på 50 och 100 år. Informera fastighetsägare om risken vid en översvämning med en återkomsttid på 50 och 100 år. Utreda hur kända fornlämningar inom riskområdet påverkas vid en översvämning med det beräknade högsta flödet. Ett projekt för att göra en regional översikt över klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet har påbörjats inom Västra Götalands och Hallands län. Syftet är att ta fram underlag för att kunna ge åtgärdsförslag för att hantera de förändringar som kan hota, skada eller på annat sätt påverka kulturarvet. Kungsbacka Gamla kyrkogård innehåller både emotionella värden och värden för kulturmiljön. Det behöver klargöras hur dessa värden påverkas vid en översvämning, för att kunna skydda dessa. Arvika kyrkogård drabbades 2000 av en översvämning och då tvingades församlingen stänga flera lokaler, bland annat krematoriet. Gravsättningen fick givetvis också skjutas fram. En översvämning kan också leda till sättningsskador och risk för att gravstenar ska välta. Begravningsverksamhet är samhällsviktig verksamhet och bör fungera även vid kris. Se information från Rådet för begravningsfrågor. Länsstyrelsen har möjlighet att utreda mer noggrant och informera, men det faller inom fastighetsägarens ansvar att vidta skyddsåtgärder. Länsstyrelsens ansvar enligt kulturminneslagen. Tidsplan Ansvarig/Deltagare Prioritering Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Västarvet, Länsstyrelsen i Hallands län Prioritering: Hög Tidsplan: 2016 Ansvarig: Länsstyrelsen, Fastighetsägare Prioritering: Låg Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Prioritering: Måttlig

126 Bilaga 5: Mål och åtgärder för ekonomisk verksamhet Övergripande mål: Ekonomisk verksamhet som bidrar till samhällets funktion ska inte utsättas för långvariga avbrott i verksamheten vid en översvämning. Resultatmål Åtgärdsmål Kunskapsmål Åtgärd Bakgrund och genomförbarhet Tidsplan Ansvarig/Deltagare Prioritering Trafiken i Kungsbacka tätort utsätts inte för oacceptabel avbrottstid vid översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Inte aktuellt Konsekvenserna på det regionala och lokala vägnätet klargörs så att eventuella åtgärder kan vidtas. Berörda aktörer klargör vilken avbrottstid som är oacceptabel för samhället. Identifiera konsekvenserna på det regionala och lokala vägnätet. Tydliggöra acceptabel avbrottstid som en del av länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Trafikflöden och kommunikationer är viktiga för att det vardagliga i samhället ska fungera. Vid en översvämning riskerar vägar att svämmas över och det behöver då klargöras vilken nivå av framkomlighet som krävs för att samhällsviktig verksamhet ska fungera, t.ex räddningstjänst och hemtjänst. Länsstyrelsen ansvarar för att identifiera regionala risker. Kommunens deltagande behövs för att få fram de lokala riskerna och göra resultatet mer användbart. Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen, Trafikverket, Kungsbacka kommun Prioritering: Hög Infrastruktur med riksintresse (väg eller järnväg) utsätts inte för oacceptabel avbrottstid vid en översvämning oavsett återkomsttid. Väsentlig ekonomisk verksamhet tar inte stor direkt skada vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Inte aktuellt Inte aktuellt Berörda aktörer klargör vilken avbrottstid som är oacceptabel för samhället. Konsekvenserna på väsentlig ekonomisk verksamhet vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare ska vara kända för berörda aktörer. Tydliggöra acceptabel avbrottstid som en del av länsstyrelsens satsning på skydd av samhällsviktig verksamhet. Identifiera väsentlig ekonomisk verksamhet som berörs och utred konsekvenserna vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. I arbetet med den regionala riskoch sårbarhetsanalysen samlar Länsstyrelsen in underlag om regionala risker från bl.a. sektorsmyndigheter. E6 och Västkustbanan är av nationellt intresse. Länsstyrelsen ser ett behov av att klargöra förväntningar på framkomlighet även vid mycket osannolika översvämningar, t.ex. det beräknade högsta flödet. Framförallt Trafikverkets deltagande behövs för att få ett användbart resultat och eventuella åtgärder ska kunna vidtas. Länsstyrelsens fokus är i första hand att undersöka om det finns risk för regionala konsekvenser. För att få med de lokala perspektiven behövs både kommunen och verksamhetsutövare. Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen, Trafikverket, Kungsbacka kommun Prioritering: Hög Tidsplan: Ansvarig: Länsstyrelsen Deltagare: Kungsbacka kommun, verksamhetsutövare, fastighetsägare Prioritering: Låg

127 MILJÖKONSEKVENSBESKIVNING RISKHANTERINGSPLAN FÖR ÖVERSVÄMNINGSRISKER 7 1 Sammanfattning Flera av de förändringar i temperatur och nederbörd som sker då klimatet förändras påverkar avrinningen till vattendragen. Både avseende totala mängden vatten men också hur den fördelas under året (Klimatanpassningsportalen 2015). Som en följd av klimatförändringar kommer ökad nederbörd både som regnmängd, intensitet och återkomstmönster tillsammans med höjning av havsnivåer att orsaka översvämningar i vissa områden. För att förebygga framtida översvämningar har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tagit fram en förordning (SFS 2009:956) om översvämningsrisker som baseras på EG direktivet 2007/60. Genom en kartläggning av översvämningskänsliga områden har bland annat Kungsbacka tätort utpekats som ett av dessa områden (MSB 2014). MSB har tagit fram hotkartor med utbredningsområden och vattendjup för olika flöden i Kungsbackaån (MSB 2014). Utifrån dessa har Länsstyrelsen i Hallands län utarbetat riskkartor för de områden som riskerar att täckas av vatten vid de olika flödena, samt påbörjat arbetet med att ta fram en riskhanteringsplan för att hantera översvämningsrisken. Riskhanteringsplanen omfattas av bestämmelserna om miljöbedömningar för planer och program enligt 6 kap miljöbalken och detta dokument utgör den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska upprättas. I miljökonsekvensbeskrivningen har konsekvenserna för riskhanteringsplanen och de åtgärdsförslag som lagts fram i en översvämningskartering från DHI (Svensson et al. 2009) bedömts. Bedömningen har jämförts med ett nollalternativ där inga åtgärder görs. Konsekvensanalysen har delats in i de delsträckor som omfattas i åtgärdsförslagen med fokus på stads och landskapsbild, kulturmiljö, naturmiljö, rekreation och friluftsliv samt människors hälsa, samhällsviktig verksamhet och infrastruktur. I DHIs översvämningskartering finns rekommendationer på åtgärder som bör utföras på kort och lång sikt för att förhindra översvämning (Svensson et al. 2009). Fokus i denna MKB ligger på att bedöma miljöpåverkan från de rekommenderade åtgärderna på kort sikt. Vissa av åtgärdsförslagen är redan utförda av Kungsbacka kommun, vilket framgår av dokumentet. En sammanfattning av konsekvenserna finns under kapitel 5 och redovisas både som en konsekvensmatris och som en måluppfyllelse av resultatmålen enligt riskhanteringsplanen. Resultaten visar att åtgärderna av planen kommer att medföra både negativa och positiva konsekvenser för de olika fokusområdena. Påverka är dock ofta övergående och kortvarig varför konsekvenserna generellt blir små. I jämförelsen med nollalternativet har planen en positiv påverkan och medför positiva konsekvenser för samhället och miljön vid ett framtida översvämningscenario. Målen i riskhanteringsplanen uppnås inte helt i och med riskhanteringsplanens åtgärdsförslag. MKB ger därför en ökad insikt i det väsentliga i att fortsätta arbetet med de planer som kommunen har med de långsiktiga åtgärderna som föreslås i planen tillsammans med ytterligare mer specifika och detaljerade utredningar. riskhanteringsplan - slutversion.docx

128 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:249 Plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen Förslag till beslut Kommunstyrelsen yttrar sig över Plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen, , enligt kommunstyrelsens förvaltnings förslag, remissvar Sammanfattning Kungsbacka kommun har för remissyttrande fått ett förslag på plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen och som saknar uppehållsrätt (bilaga 1). Planen är framtagen på uppdrag av kommunstyrelsen i Göteborgs Stad och förbundsstyrelsen i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Planen ska ge vägledning och stöd till kommunerna och syftar till att Göteborgs Stad och Göteborgsregionens övriga kommuner ska agera på ett likartat sätt. Sveriges kommuner och landstings (SKL) juridiska avdelning kom ut med ett PM om utsatta EUmedborgare i december 2014 (bilaga 2) som klargjorde det nuvarande juridiska läget. Kungsbacka kommer i sitt remissvar att hänvisa till detta PM som Kungsbacka anser är både vägledande och styrande för den nationella tolkningen av befintlig lagstiftning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Remissvar, Bilaga 1, Förslag till plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen, Bilaga 2, Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare, SKL, Bilaga 3, Göteborgsregionens kommunalförbund 41/ (2) Kommunstyrelsens förvaltning Kristin Löfgren kristin.lofgren@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

129 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutet skickas till GR Mariana Westholm Tf kommundirektör

130 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:249 Remissvar - Plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen Sammanfattning Planen som är utsänd på remiss är uppdelad i två delar. Del 1 är avsedd att ge en bakgrund och en viss kunskapsgrund och del 2 ger förslag på handlingsvägar och förhållningssätt i prioriterade frågor. Kungsbacka avser att avge sitt remissvar utifrån denna disposition. Sveriges kommuner och landstings (SKL) juridiska avdelning kom ut med ett PM om utsatta EUmedborgare i december Kungsbacka kommer i sitt remissvar att även hänvisa till detta PM som Kungsbacka kommun anser är både vägledande och styrande för den nationella tolkningen av befintlig lagstiftning. Beskrivning av ärendet Synpunkter del 1 Då SKL utkommit med ett klargörande PM kring det befintliga juridiska läget, anser Kungsbacka att del 1, som bland annat syftar till att öka kunskapen inom detta område bör utgå ifrån och harmoniera med detta dokument. I många fall överensstämmer innehållet i del 1 med det som stipuleras från SKL:s juridiska avdelning, men i vissa avseenden är skillnaderna signifikanta. De mest iögonfallande skillnaderna kommenteras nedan i syfte att exemplifiera, och sammantaget visar det på att planens del 1 är överflödig och kan leda till mer förvirring och tolkningssvårigheter, varför Kungsbackas förslag är att planen för GR helt bör hänvisa till SKL:s PM som utförligt och tydligt beskriver det juridiska läget. Synpunkter på förhållningssätt till befintlig lagstiftning och ratificerade konventioner I planen påpekas att arbetet med planen är komplext och att det finns en samhällelig rörelse avseende de frågor som planen behandlar. Detta betyder att nuvarande lagstiftning kan komma att ändras för att möta den situation som råder kring utsatta EU-medborgare. I planen lyfts även frågan om ratificerade konventioner fram såsom FN:s konvention om mänskliga rättigheter och Barnkonventionen. Författarna av planen gör gällande i del 1 att Göteborg Stads och GR:s arbete med frågorna kring utsatta EU-medborgare bör utgå från den värdegrund som de anser att innehållet i de ratificerade Kommunstyrelsens förvaltning Kristin Löfgren kristin.lofgren@kungsbacka.se 1 (9) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

131 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (9) konventionerna utgör. Vissa förslag i del 2 baseras sålunda också på konventionernas innehåll istället för befintlig lagstiftning i det fall dessa står i konflikt med varandra. I PM från SKL kring det juridiska läget står att läsa: De internationella konventioner, t.ex. barnkonventionen, som Sverige ratificerat är Sverige skyldigt att se till att de följs. Det är regeringen som är ytterst ansvarig för att dessa rättigheter tillgodoses och att nationell lagstiftning överensstämmer med Sveriges åtaganden. Kommuner och landsting har att tillämpa den nationella lagstiftningen. Kungsbackas tolkning av detta uttalande är att det inte är kommunernas roll att göra egna tolkningar huruvida en konventions innehåll har företräde framför lagstiftningen utan att detta åligger staten och ytterst regeringen som lagstiftare. Kommunerna har att följa den befintliga lagstiftningen och betrakta konventionerna som ett förhållningssätt som ska följas i möjligaste mån, men som på inget sätt har företräde framför nationell lagstiftning. Synpunkter på vad som inryms i en kommuns befogenheter enligt kommunallagen 2 kap. 1 Vad som ingår i en kommuns kompetensområde och därmed åligger en kommun är en väsentlig fråga när det gäller utsatta EU-medborgare. I PM från SKL:s juridiska avdelning skrivs följande: Kompetensreglerna innebär att kommuner och landsting inte kan göra mer än vad som är stadgat i svensk lagstiftning, hur vällovligt syftet än kan tyckas. Det är t.ex. förbjudet för en kommun att ge stöd till enskild, såvida det inte finns lagstiftning som gör det möjligt att ge stöd. I planens första del görs en tolkning av vad som anses ingå i en kommuns kompetensområde och befogenheter avseende ordnande av boende. Den tolkningen renderar sedermera konkreta förslag i planens del 2 som Kungsbacka har synpunkter på. I planens del 1(sid 10) används en dom i förvaltningsrätten för att stödja tolkningen som görs i planen och för att klargöra vad en kommun får göra utifrån kommunallagens 2 kap, 1. Tolkningen av slutsatserna av rättsfallets innebörd skiljer sig dock från beskrivningen i SKL:s PM. Rättsfallet handlade om att en kommun gav ekonomiskt stöd till Stadmissionen i syfte att tillhandahålla natthärbärge under en begränsad period av året. I PM från SKL ges följande beskrivning: Förvaltningsrätten anförde i domskälen bl.a. att kommunen enligt 2 a kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) har det yttersta ansvaret för att de som vistats inom kommunen får det stöd och den hjälp de behöver och att kommunen har ett ansvar för akuta insatser. Kommunen hade bedömt att det fanns en överhängande risk för att dessa personer skulle frysa ihjäl under den kalla årstiden något som förvaltningsrätten ansåg vara en rimlig bedömning. Mot denna bakgrund fann förvaltningsrätten att det inte hade visats att beslutet stred mot lag eller annan författning. I förslaget till plan inom GR ges en bild av att domen i sig visar att en kommuns angelägenhet kan omfatta stöd i form av boende till utsatta EU-migranter och utelämnar helt att domen utgår ifrån en akut livshotande situation. Kungsbacka ser inte att domen skulle vara ett godkännande av att en kommun med hänvisning till kommunallagens 2 kap 1 får eller ska ge stöd till individer som saknar uppehållsrätt vid annat än just

132 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (9) akuta situationer, där socialtjänstlagens skrivning om ansvar för alla som vistas i kommunen i akuta situationer är tillämpbar. Kungsbacka kommun anser att skrivningen i förelagen plan är vilseledande utifrån gällande lagstiftning. Att det skulle var komplicerat att avgöra de utsatta EU-medborgarnas uppehållsrätt eller inte som beskrivs i planen på sid 8 håller Kungsbacka heller inte med om då definitionen är klar i lagstiftningen. Sammanfattning synpunkter del 1 Det finns risker med att göra ett kunskapsavsnitt som blandar juridik och ställningstagande mer baserat på värderingar med tydlig utgångspunkt från Göteborgs sätt att arbeta och se på dessa komplicerade frågor. Skillnaderna i tolkning av de kommunala befogenheterna och på vilka grunder som en kommuns arbete ska vila är uppenbar mellan planförslaget och det juridiska PM som SKL tillhandahåller. En kommunal verksamhet måste agera juridiskt korrekt och integrera sin värdegrund utifrån vad som är möjligt att göra inom det befintliga lagrummet. Kungsbacka anser därför att planens del 1 ska strykas och istället bör kunskapsavsnittet hänvisa till SKL:s juridiska PM i frågan. Synpunkter del 2 I förslagets del 2 beskrivs åtta särskilt prioriterade frågeområden där behovet av samsyn och liknande agerande identifierats. Varje område avslutas med förslag på handlingsvägar och förhållningssätt. Kungsbacka väljer i sitt remissvar att kommentera varje område för sig. Många av kommentarerna utgår ifrån tidigare beskrivna synpunkter angående förhållningssätt till befintlig lagstiftning och ratificerade konventioner. En generell synpunkt dock är att många av förslagen till förhållningssätt och handlingsvägar beskriver aktiviteter som är reglerade i lag. Dessa punkter anses överflödiga då ett förslag till handlingsvägar inte bör innehålla saker som varje myndighet är skyldig att utföra enligt befintlig lagstiftning då insatser i detta avseende knappast ligger inom området där valfrihet råder. Mer adekvat hade varit ifall författarna delat upp avsnitten och tydliggjort vad varje kommun är skyldig att göra enligt lag ( detta gäller ), och vad som är förslag till aktiviteter och insatser utöver detta. Med en sådan disposition ökar kunskapen om skyldigheterna, parallellt som det finns ett tydligt underlag för diskussion kring det som är valfritt, det vill säga förslag att ta ställning till utifrån tanken om ett likadant agerande inom GR. I nuvarande skrivning blandas dessa perspektiv och allt betecknas förslag till förhållningssätt och handlingsplan vilket är väldigt missvisande. Utifrån föreliggande förslag till handlingsvägar och förhållningssätt har Kungsbacka följande kommentarer och synpunkter: Hur kan kommunerna få mer kunskap i frågor som rör EU-medborgare som befinner sig i socialt och ekonomiskt utsatta situationer? Kommunerna ska ha ett aktivt förhållningssätt till att hålla sig uppdaterade om det aktuella kunskapsläget som rör EU-medborgare. Ingen kommentar

133 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (9) Nya initiativ bör tas för att med grund i forskning och utifrån kommunernas behov att få mer kunskap. Kommentar/synpunkt: Ingen prioriterad fråga då målgruppen inte omfattas av insatser från kommunen mer än i akuta lägen enligt befintlig lagstiftning. Kommunerna ska samarbeta sinsemellan och med andra aktörer, såsom idéburen sektor och myndigheter, ifråga om lokal, regional, nationell och internationell omvärldsbevakning och kunskapsspridning från erfarenheter och forskning. Kommentar/synpunkt: Varje myndighet är skyldig att samverka enligt förvaltningslagen varför detta inte är fritt valt arbete utan bör istället informeras om utifrån detta gäller. Kontakt med europeiska länder bör uppmuntras, särskilt de länder varifrån den berörda målgruppen kommer. Kommentar/synpunkt: Frågan är en politiskt angelägen fråga för hela EU och diskussioner bör därför föras i dessa forum och inte specifikt mellan Sverige och de länder varifrån de utsatta EUmedborgarna kommer. Kommunerna bör använda möjligheten att söka europeiska fondmedel. Fondmedel kan användas för kommunerna att prova nya metoder, exempelvis för att genom kontakt med hemländerna arbeta för ett bra återvändande. Kommentar/synpunkt: Att söka europeiska fondmedel medför ett omfattande arbete och ska utgå ifrån ett reellt behov av projekt som man ska genomföra oavsett finansiering från EU. Att uppmana rent allmänt till att ansöka om medel är inte förenligt med Kungsbackas syn på grunden för ett EUfinansierat projekt. Hur bör kommunerna gå tillväga när en bosättning inte kan finnas kvar? Permanenta etableringar av bosättningar ska undvikas. Ingen kan eller får bosätta sig var man vill. Bosättningar som strider mot gällande lag är således illegala och kommunerna bör därför agera utifrån gällande lagstiftning. Förfarandet kring särskild handräckning/avhysning skiljer sig inte om boplatsen bebos av kommunens medlemmar eller av andra personer. Kommentar/synpunkt: Vad som är tillåtet avseende bosättningar på annans mark är reglerat i lag. Att förfarandet vid avhysning är detsamma oavsett vilka som etablerat en illegal bosättning är också självklart. Punkten är mer information om vad som gäller än förslag till förhållningssätt/handlingsvägar. Det omfattande regelverk som är aktuellt innebär att det är av vikt att flera sektorer inom kommunerna samverkar så att det kommunala agerandet sker i ett samspel och där de olika sektorerna har kännedom om varandras processer. Kommentar/synpunkt: Skyldigheten att samverka är reglerad i förvaltningslagen varför punkten bör ligga under detta gäller.

134 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (9) Det är samtidigt viktigt att kommunernas agerande sker utifrån ett socialt perspektiv. Vistelsebegreppet gäller och det är därför som den stadsdel/kommun där boplatsen är belägen har yttersta ansvaret för eventuella insatser. Kända platser ska besökas av socialtjänsten i respektive stadsdel/kommun. Vid besöken ska särskild uppmärksamhet fästas vid om det finns barn, unga eller andra personer som kan riskera att fara illa. I dessa fall agerar kommunen alltid. Kommentar/synpunkt: Vad menas med första meningen? I övrigt så har kommunen inte alltid yttersta ansvaret för eventuella insatser utan det åligger markägaren. Här kan dock förtydligas kommunens ansvar kring uppsökande verksamhet utifrån socialtjänstlagens barnperspektiv samt miljölagstiftningen. Denna uppsökande verksamhet är ju dock inte på nivån att det kan vara förslag till förhållningssätt då det är en lagstadgad skyldighet och bör hamna under detta gäller. Vid handläggning bör ett riskperspektiv beaktas. Vid bosättningar där det saknas fasta elinstallationer innebär det exempelvis att uppvärmning och matlagning sker med brandfarliga produkter viket utgör brandfara. Boende i tält och husvagnar kan även innebära en förhöjd risk för korta skyddsavstånd mellan enheterna. Det kan även förekomma risk för avsiktliga destruktiva handlingar riktat mot boplatserna, exempelvis anlagd brand. Riskbedömningar kan utformas med hjälp av räddningstjänst. Kommentar/synpunkter: Kommunen är inte ansvarig för riskbedömning av illegala bosättningar, utan ska bistå ansvariga myndigheter och i förekommande fall markägaren inom de områden som kommunen enligt lag är skyldiga att ansvara för. Punkten bör förtydligas utifrån vad som är skyldigheter och vad som författaren lyfter fram som förslag till önskvärda insatser från kommunernas sida. Ingen avhysning ska ske utan information om andra möjligheter. Information om insatserna ska i möjligaste mån finnas översatt på de språk som berörda personer förstår. Eftersom en del av de EUmedborgare som vistas i kommunerna är analfabeter kan informationsspridningen underlättas genom att ha beskrivning av insatserna i en enkel folder med symboler som komplement till text. Kommentar/synpunkt: Vilka andra möjligheter syftas på i första meningen? Det räcker också att påpeka kommunens ansvar att informera om socialtjänstens möjligheter att ge akut hjälp, men överflödigt att skriva ut vilken form på informationen varje kommun bör använda. Lämpligare i sådant fall vore ett förslag om framtagande av ett gemensamt informationsmaterial kring vilken hjälp man som utsatt EU-medborgare har rätt att söka i det fall man är överens om det. Göteborgs Stad har i samarbete med den idéburna sektorn beslutat att inrätta nattplatser för målgruppen. I kommunens uppgift ingår att informera och erbjuda dessa platser, men även att informera om andra insatser som kommunen har och om legala alternativ. Övriga GR-kommuner ska ha en beredskap för att kunna anordna eller hänvisa till övernattningsmöjligheter och kan inrätta nattplatser. Kommentar/synpunkt: Kommunen har inte skyldighet att inrätta nattplatser och Kungsbacka anser inte att detta ska vara ett skallkrav i beskrivningen av förhållningssätt. Skyldigheterna finns vid akuta nödsituationer då tillfälliga nattplatser kan vara en insats som anordnas. Det bör finnas en punkt under detta gäller i planen som beskriver kommunens yttersta ansvar i akut nöd som omfattar alla

135 KUNGSBACKA KOMMUN 6 (9) som vistas i kommunen. Insatsernas art i en akut nödsituation kan dock variera efter behov och situation, och ska därför inte beskrivas. En särskild rutin kring hanteringen av illegal bosättning finns upprättad för Göteborgs Stad. För att stärka ett likartat förhållningssätt i Göteborgsregionens kommuner föreslås övriga kommuner att anta huvuddragen i rutinen, med anpassningar till förhållanden i respektive kommun Kommentar/synpunkt: Omöjligt att anta en rutin som utgår ifrån en organisation som ser helt annorlunda ut och som arbetar helt annorlunda ihop med övriga myndigheter än vad Kungsbacka gör. I föreslagen rutin ser det också ut som om kommunen tar på sig en koordinerande roll i samtliga ärenden kring illegal bosättning, något som inte överensstämmer med Kungsbackas syn på att det är aktuell markägare som innehar den rollen i samverkan med andra aktörer där kommunen är en aktör. Endast när kommunen själv är markägare och/eller vi talar om en allmän plats är kommunen huvudansvarig och koordinerar insatserna. Ett dilemma är att samma personer flyttar från plats till plats inom och mellan kommunerna. Det är svårt att förhindra, men kommunernas inriktning bör vara att fortsätta informera om vad som gäller samt att informera om andra möjligheter som kan finnas och om de insatser som kommunen har. Det finns också ett ansvar för varje individ, som har möjlighet, att sörja för sin boendesituation själv. Beträffande familjer med barn, se avsnittet om hur kommunerna bör bedöma barns situation. Kommentar/synpunkt: Kommunens informationsplikt är viktig att lyfta fram, men det är även viktigt att i lyfta fram andra myndigheters informationsplikt då illegal bosättning i första hand är ett polisiärt ärende. Hur bör kommunerna bedöma ansökningar som rör försörjning och boende? Kommunerna ska lämna upplysningar, råd och vägledning i frågor som rör kommunens verksamhetsområde. Kommentar/synpunkt: Kommunens informationsansvar bör lyftas fram men inte som ett förslag till förhållningssätt utan som en skyldighet. Ansökningar om bistånd ska tas emot. Varje ansökan ska bedömas individuellt och leda till ett formellt beslut som kan överklagas. Uppehållsrätt ska utredas vid ansökan om bistånd. Kommentar/synpunkt: Detta förfaringssätt regleras i socialtjänstlagen och bör beskrivas under detta gäller om det ska vara med och inte som ett förslag. Övriga GR-kommuner kan, som Göteborgs Stad, erbjuda övernattningsmöjligheter (nattplatser) utan biståndsbedömning. Kommentar/synpunkt: Endast i akuta nödsituationer vilket bör förtydligas. Biståndsbehov till hushåll där barn ingår ska bedömas utifrån barnets bästa och innebära ett skäligt boende för barnet.

136 KUNGSBACKA KOMMUN 7 (9) Kommentar/synpunkt: Barnets bästa ska alltid beaktas enligt socialtjänstlagen vid utredning av biståndsbehov, vare sig det gäller boende eller annat. Då planen syftar till förhållningssätt gentemot utsatta EU-medborgare utan uppehållsrätt, och därmed utan rätt till bistånd mer än i akuta nödsituationer så är denna punkt formulerad på ett något förvirrande sätt. Hur bör kommunerna bedöma barns situation? Kommunerna ska bedriva ett uppsökande arbete, även efter kontorstid, för att särskilt uppmärksamma om det finns barn. Vid behov ska tolk användas. Kommentar/synpunkt: Kommunernas ordinarie uppsökande verksamhet sker under kontorstid varför kravet på att detta ska bedrivas utanför kontorstid bör strykas. I övrigt är det helt i enlighet med socialtjänstlagen varför det inte bör vara ett förslag utan information om vad som gäller. Dialogen med vårdnadshavare om barnets situation är grundläggande. Vårdnadshavare ska få möjlighet att samtala om hur de kan sörja för att barnets boende och övriga behov tillgodoses. Kommentar/synpunkt: Helt i enlighet med socialtjänstlagen varför det inte bör vara ett förslag utan information om vad som gäller. Vid bedömningar av familjens behov i akuta situationer ska barnets bästa alltid stå i första rummet. Akut hjälp är inte tidsbegränsad, en utredning ska ske vid varje tillfälle. Att sörja för barnets bästa innefattar även ett skäligt boende. Kommentar/synpunkt: Att ha barnet bästa för ögonen är helt i enlighet med socialtjänstlagen varför det inte bör vara ett förslag utan information om vad som gäller. Korrekt att det inte finns en tidsgräns för akut hjälp i socialtjänstlagen, men med tanke på de utsatta EU-medborgarnas status som turister utan uppehållsrätt finns inget lagstöd för akut hjälp under obegränsad tid, utan nödhjälpen bör utformas med sikte på att individen ska kunna ta sig hem och leva skäligt med barnperspektivet för ögonen fram till dess. En skriftlig information ska kunna lämnas om vilken hjälp som finns att få på det språk som vårdnadshavare förstår. Kommentar/synpunkt: Informationsplikten bör lyftas fram, formen behöver dock inte specificeras. Och med tanke på att många av de utsatta EU-medborgarna är analfabeter vilket tidigare påpekats, kan lämpligheten i skriftlig information ifrågasättas. Information om att barn vistas i miljöer som kan vara olämpliga ska handläggas som orosanmälningar på sedvanligt sätt. Socialtjänsten ska genast göra en bedömning av om barnet är i behov av omedelbart skydd (11 kap. 1a socialtjänstlagen). Handläggningen ska ske på det sätt som stadgas i socialtjänstlagen. Barnet ska ges inflytande och delaktighet på samma sätt som andra barn. Kommentar/synpunkt: Bra formulerad punkt men bör sättas under en rubrik detta gäller då det är helt enligt lagstiftningen, istället för att ligga som ett förslag.

137 KUNGSBACKA KOMMUN 8 (9) Hur bör kommunerna se på barns rätt till skola? Barn till EU-medborgare som befinner sig i social och ekonomisk utsatthet ska ha möjlighet till utbildning i Göteborgs Stad och de övriga GR-kommunerna. Kommentar/synpunkt: Då dokumentet syftar till att ge riktlinjer för utsatta EU-medborgare utan uppehållsrätt, kan inte grunden vara att utbildning ska tillhandahållas i det land de för tillfället vistas då kommunen inte är skyldig att innefatta tillfälliga besökare i det allmänna skolsystemet. Varje kommun måste ha en beredskap för att hantera information om eleverna i dokumentationssystemen. En följd av att barnen inte har personnummer eller inte kan uppge någon adress kan vara att ansökningar till en skola inte kommer att vara fullständiga. Det innebär att kommuner och skolor kan behöva göra vissa avsteg från sedvanliga rutiner vid bedömningen av sådana ansökningar. Kommentar/synpunkt: Denna beredskap är nödvändig i det fall kommunen bestämmer sig för att tillhandahålla utbildning till den målgrupp som utsatta EU-medborgare tillhör. Kungsbacka har inte för avsikt att göra detta, varför punkten ifråga inte är aktuell. Hur kan kommunerna agera i förhållande till behov av hälso- och sjukvård, tandvård och medicin? Bedömningar av en ansökan om bistånd för exempelvis patientavgift och kostnader för mediciner bör grundas i hälso- och sjukvårdens ställningstagande till om vården är nödvändig. Kommentar/synpunkt: Ordet nödvändig bör bytas ut till akut och ej möjlig att vänta med. Punkten bör sedan stå under detta gäller då det är helt förenligt med sedvanliga utredningsrutiner enligt socialtjänstlagen vid inkommen ansökan. Kan det finnas risk för människohandel, utnyttjande, våld med mera och vad bör kommunerna göra för att motverka det? Kommunerna ska vara uppmärksamma på om människor som vistas i GR-kommunerna är utsatta för exempelvis människohandel, utnyttjande eller våld i alla dess former. Socialtjänsten har en viktig roll i mötet med människor i utsatta situationer. Socialtjänstens huvudsakliga ansvar är att ge stöd utifrån en individuell bedömning. Ingen kommentar Det kan vara svårt för den utsatta personen att göra en polisanmälan. Socialtjänsten behöver ge möjlighet att låta var och en reflektera över om man vill/kan/törs polisanmäla. Ingen kommentar Kommunerna ska samverka med polisen för att få gemensamma bilder av om risk för människohandel, utnyttjande eller våld förekommer. Ingen kommentar

138 KUNGSBACKA KOMMUN 9 (9) Bör kommunerna stödja civilsamhällets engagemang? Insatser till EU-medborgare som vistas i kommunen kan betraktas som kommunens angelägenhet som en del av den kommunala kompetensen. Kommentar/synpunkt: Kungsbacka delar inte denna uppfattning utan det är endast kommunens angelägenhet när akuta situationer uppstår eftersom det gäller personer som vistas här utan uppehållsrätt. Samverkan med idéburen sektor och civilsamhället är värdefull och ska ses som en av kommunens uppgifter. Kommunerna ska främja en god dialog och samverkan kan formaliseras i exempelvis partnerskap. Kommentar/synpunkt: Det finns inget skall-krav i att samverka med idéburen sektor eller civilsamhället varför detta ord bör strykas i meningen. Sammanfattning synpunkter del 2 Kungsbacka kommun anser att del två bör delas upp i två avsnitt där ett förtydligar vad som gäller enligt lagstiftning, och ett presenterar de förslag som finns kring övriga önskvärda, icke lagstadgade aktiviteter och insatser. Vidare anser Kungsbacka att utgångspunkten är att de utsatta EU-medborgarna vistas i kommunen utan uppehållsrätt, något som också beskrivs i planens första del. Detta medför att förslagen om att tillhandahålla utbildning och inrätta boenden vid annat än akuta nödsituationer i egen eller annans regi för målgruppen, inte är förenliga med kommunens befogenheter och/eller skyldigheter. Mariana Westholm Tf kommundirektör

139 FÖRSLAG TILL Plan fo r kommunala insatser som ro r EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfa lligt i Go teborg eller i na gon av de o vriga kommunerna i Go teborgsregionen

140 Innehåll Inledning Syfte Arbetsformer Begrepp EU-medborgare Vad innebär det att vara unionsmedborgare? Länder inom EU/EES Tredjelandsmedborgare Papperslös EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer Situation Regelverk Den fria rörligheten och uppehållsrätten Kommunallagen 1991: Lag om vissa kommunala befogenheter 2009: Socialförsäkringssystem Socialtjänstlagen 2001: Rätten till sjukvård Nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster Lokala ordningsföreskrifter och tiggeri Miljölagstiftning Särskild handräckning Rätten till skola Utlänningslagen 2005: Konventioner och grundläggande rättigheter inom EU Konventioner om mänskliga rättigheter Konventionen om barnets rättigheter De grundläggande rättigheterna inom EU Aktörer Kommunala aktörer Övriga offentliga aktörer

141 Övriga aktörer Handlingsplan för prioriterade frågor Hur kan kommunerna få mer kunskap i frågor som rör EU-medborgare som befinner sig i socialt och ekonomiskt utsatta situationer? Hur bör kommunerna gå tillväga när en bosättning inte kan finnas kvar? Hur bör kommunerna bedöma ansökningar som rör försörjning och boende? Hur bör kommunerna bedöma barns situation? Hur bör kommunerna se på barns rätt till skola? Hur kan kommunerna agera i förhållande till behov av hälso- och sjukvård, tandvård och medicin? Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt Kan det finnas risk för människohandel, utnyttjande, våld med mera och vad bör kommunerna göra för att motverka det? Bör kommunerna stödja civilsamhällets engagemang? Referenser Trycksaker Internet Bilagor

142 Inledning Planen är framtagen på uppdrag av kommunstyrelsen i Göteborgs Stad och förbundsstyrelsen i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Bakgrunden är att kommunerna upplever en osäkerhet i hur de ska agera i vissa frågor som rör insatser till EU-medborgare som vistas tillfälligt i kommunerna för att få möjlighet till försörjning. De berörda personerna befinner sig i en social och ekonomisk utsatthet med fattigdom, hemlöshet och ofta med erfarenheter av diskriminering i sina hemländer. Planen ska ge vägledning och stöd till kommunerna. Den utgår från frågor som kommunerna bedömer vara prioriterade. Handlingsplanen uttrycker förslag på förhållningssätt och handlingsvägar så att Göteborgs Stad och Göteborgsregionens övriga kommuner kan agera på ett likartat sätt. Arbetet med planen är komplext. Frågorna rör vid regelverk som Sverige tillämpar, men det finns vissa gråzoner. De frågor som planen behandlar befinner sig mitt i en samhällelig rörelse. Det sker en levande dialog på alla nivåer om hur Sverige ska förhålla sig till situationen och där regelverken i vissa delar ifrågasätts. En nationell samordnare har tillsatts. Frågan handlar inte heller bara om regelverk utan också om konventioner. Den värdegrund som planen utgår från är att all verksamhet som bedrivs i Göteborgs Stad och de övriga GRkommunerna ska utgå från alla människors lika värde och rättigheter. Grundläggande är de konventioner Sverige anslutit sig till som FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen, FN:s konventioner för kvinnors rättigheter och om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 1 I planen har vissa rättigheter för gruppen papperslösa tagits i beaktande. Lagstiftaren har särskilt uttalat sig för denna grupp och erkänt rätten till sjukvård och skolgång. EUmedborgare inbegrips inte i begreppet papperslösa och omfattas därmed inte av den aktuella lagstiftningen. Planen rör insatser i 13 kommuner och möjligheter till samverkan kommunerna emellan har tagits tillvara. Planen är uppdelad i två delar. Del 1 är avsedd att ge en bakgrund och en viss kunskapsgrund och del 2 ger förslag på handlingsvägar och förhållningssätt i prioriterade frågor. Planen bör följas upp ett år efter verkställighet. 1 Förslag till budget 2015 och flerårsplaner för Göteborgs Stad - 4 -

143 DEL 1: BAKGRUND - 5 -

144 Planen är framtagen på uppdrag av kommunstyrelsen i Göteborgs Stad samt förbundsstyrelsen vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Planen riktar sig till Göteborgs Stad och till de övriga GR-kommunerna som är Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Mölndal, Lerum, Lilla Edet, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. När arbetet med planen påbörjades var planeringen att Göteborgs Stads och GR:s arbete skulle följa Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) arbete med en nationell handlingsplan. Efter hand stod det klart att SKL framför allt kommer att göra en genomgång av det juridiska läget och inte lämna några rekommendationer. Uppdraget för den nationella samordnare som tillsattes i februari 2015 är framför allt att bidra till förbättrad samverkan mellan aktörer som möter socialt utsatta EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige. Syfte Planen har det övergripande syftet att identifiera förhållningssätt och handlingsvägar i sådana frågor där Göteborgs Stad och de övriga GR-kommunerna upplever ett behov av vägledning. I ett individperspektiv har planen som syfte att stärka likabehandlingen och att motverka risken för utsatthet när man som EU-medborgare befinner sig i Göteborg eller någon av de övriga GR-kommunerna. På en strukturell nivå är avsikten att planen ska ha en betydelse för samarbetet kommunerna emellan och i samspelet med nationella aktörer. Arbetsformer Arbetet med planen har pågått under perioden oktober 2014 till mars Vissa justeringar har skett efter inkomna remissyttrande. Efter presentation i Social resursnämnd samt förbundsstyrelsen i GR i mars skickas planen ut på remiss till berörda nämnder, kommuner, styrelser och organisationer. Begrepp I avsnittet förklaras ett antal begrepp som används i planen samt även begrepp som ger en förståelse för området. EU-medborgare Som medborgare i ett EU-land är man samtidigt unionsmedborgare, även kallat EUmedborgare. Unionsmedborgarskapet ersätter inte det nationella medborgarskapet utan handlar istället om att medborgaren får vissa rättigheter kopplade till EU. 2 Det kan ses som att unionsmedborgarskapet kompletterar det nationella medborgarskapet. 3 Det bör uppmärksammas att svenska medborgare även är EU-medborgare Europeiska kommissionen, 2010, sid 4-6 -

145 Vad innebär det att vara unionsmedborgare? Som unionsmedborgare har man ett antal rättigheter, exempelvis Rätten att röra sig fritt inom unionen och att bosätta sig var som helst inom dess territorium Rätten att rösta och att kandidera i val till Europaparlamentet och i kommunala val i det EU-land där man är bosatt, även om man inte är medborgare i det landet Rätten att skyddas av varje EU-lands diplomatiska eller konsulära myndigheter på ett tredjelands territorium (ett land utanför EU) där det egna EU-landet inte är representerat Rätten att göra framställningar till Europaparlamentet, vända sig till ombudsmannen och skriva till alla EU:s institutioner och organ 4 Länder inom EU/EES EU har i dag 28 medlemsländer. Ett av medlemsländerna är Sverige, som gick med De nyaste medlemsländerna är Kroatien som gick med 2013, samt Bulgarien och Rumänien som gick med Grunden till dagens EU bildades 1952, då med bara sex medlemsländer. Följande länder är medlemmar i EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. 5 När det gäller den fria rörligheten kan EU-medborgare utöva rätten att röra sig och uppehålla sig i vilket EU-land som helst. Här ingår Azorerna, Madeira, Åland, Kanarieöarna, Ceuta och Melila och de franska utomeuropeiska departementen samt Gibraltar. Däremot omfattas inte Kanalöarna, Isle of Man, Färöarna och de utomeuropeiska länderna och territorierna. Rätten kan också utövas på Island, i Liechtenstein och i Norge, eftersom de länderna deltar i Europeiska kommissionens samarbetsområde (EES). Medborgare i dessa länder har på samma sätt rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i EU. Direktivet gäller inte i förhållande till Schweiz, dock finns rättigheter enligt avtal mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer, men de är mer begränsade än de rättigheter som direktivet ger. 6 Ytterligare information om den fria rörligheten behandlas i avsnittet om regelverk. Som begrepp används ofta CEE-länderna, som är benämningen på de länder som tidigare ingick i östblocket, de länder som tidigare tillhörde Jugoslavien samt de tre baltiska länderna, Estland, Lettland och Litauen. Många av de EU-medborgare som är mobila i syfte att söka försörjning kommer från dessa länder. Tredjelandsmedborgare I gruppen som nyttjar den fria rörligheten inom EU ingår även så kallade tredjelandsmedborgare, det vill säga personer som är medborgare i ett land utanför EU/EES och som ses som varaktigt bosatta i ett EU-land. Personer som har bott i minst fem år i ett EU-land med uppehållstillstånd kan ansöka om att få status som varaktigt bosatt i det landet. 4 Europeiska kommissionen, 2010, sid Europeiska kommissionen, 2010, sid 9-7 -

146 Den som får status som varaktigt bosatt får ett särskilt EG-uppehållstillstånd som innebär att personen har vissa rättigheter som liknar de som en EU-medborgare har. 7 Tredjelandsmedborgare har inte automatiskt rätt att bosätta sig och arbeta i något av EU:s medlemsländer. Generellt måste tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd i ett medlemsland ansöka om nytt uppehållstillstånd och eventuellt arbetstillstånd enligt nationella regler om han eller hon flyttar till ett annat medlemsland. 8 Papperslös I Sverige lever människor, som inte är EU-medborgare, utan tillstånd. De benämns papperslösa eller irreguljära migranter. Begreppet har betydelse exempelvis för tillämpningen av hälso- och sjukvårdslagen och skollagen. Det finns olika skäl till att människor lever papperslöst i Sverige och det finns olika vägar som leder till situationen. En del har fått avslag på sin asylansökan, andra har haft ett giltigt visum men där giltighetstiden gått ut. Ytterligare andra kan ha smugglats in över Sveriges gränser. Det kan också vara barn som fötts i Sverige, av papperslösa föräldrar. 9 EU-medborgare inbegrips inte i begreppet papperslösa och omfattas därmed inte av den aktuella lagstiftningen. EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer Handlingsplanen avser personer som är EU-medborgare eller tredjelandsmedborgare utan försörjning, arbete eller bostad i Sverige och som är socialt och ekonomiskt utsatta samt vistas i Göteborg eller i någon av de övriga GR-kommunerna utan att inneha uppehållsrätt och uppehållstillstånd. Det är sällan okomplicerat att avgöra om en EU-medborgare har uppehållsrätt eller inte. Varje myndighet eller kommunal förvaltning har att självständigt avgöra den frågan. Det är avgörande när kommunen står inför frågor där kommunens insatser kan komma ifråga för att kunna avhjälpa en social eller ekonomisk bristsituation för en EU-medborgare. Det behövs ingen registrering av uppehållsrätten hos Migrationsverket eller någon annan myndighet. Situation Göteborgs Stad har sedan år 2006 uppmärksammat att antalet socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare ökat, framför allt i gatumiljön. Stadens fältarbetare gjorde den första kartläggningen år Då uppmärksammade de ett tiotal personer som försörjde sig i gatumiljö. En uppföljning gjordes året efter, vilken visade att antalet hade stigit något. Under åren har antalet personer i gatumiljön ökat, och under år 2012 genomfördes intervjuer med ett hundratal personer som försörjde sig i gatumiljö. Antalet EU-medborgare utan uppehållsrätt och som befinner sig i Göteborg eller i någon av de andra GR-kommunerna vid ett givet tillfälle är svårt att definiera. Vi vet att gruppen är rörlig och att antalet som har kontakt med de insatser kommunen har inte ger en totalbild. Eftersom ingen registrering sker, vet vi inte heller om samma person gör besök i flera verksamheter eller tar del av flera av insatserna

147 Sedan år 2013 har Göteborgs Stad aktivt arbetat tillsammans med organisationer inom den idéburna sektorn för att, på humanitär grund, erbjuda insatser till EU-medborgare som befinner sig i en socialt och ekonomiskt utsatt situation och som vistas i Göteborg. Som en redovisning kan nämnas att under ett år 10 har nästan 600 unika personer sovit inne på det nattboende som Göteborgs Stad finansierar och staden har samtidigt haft ett 60-tal illegala bosättningar, d.v.s. platser där man campat illegalt. På platserna har det vistats mellan personer. Kranskommunerna bedömer att det inte sällan är så att personerna bor i Göteborg men vistas i andra kommuner dagtid för att söka sin försörjning. En kartläggning i GR-kommunerna genomfördes inför vintern 2014 med frågeställningar som exempelvis Bedömer ni att det kan finnas behov av särskild inkvartering under vintern? och Går det att uppskatta det ungefärliga antalet personer som kan ha ett sådant behov?. Kartläggningen visar bland annat att det i kranskommunerna handlar om ett uppskattat behov av boendeplatser för högst ett tiotal personer per kommun. Kommunerna bedömer att det finns möjligheter att kunna lösa akuta behov av boende, ofta i samarbete med frivilligorganisationer och främst i avvaktan på hemresa. Många, men inte alla, av de EU-medborgare som kommunerna ser försörja sig i gatumiljö är romer. Romer är EU:s största etniska minoritet. År 2013 förnyade större institutioner inom EU sin politiska vilja och lanserade initiativ för att bekämpa den utestängning och diskriminering som sker gentemot romer. 11 De flesta länder inom EU har en nationell strategi för integration och en nationell handlingsplan, dock skiftar det hur länderna går framåt med implementeringen av strategierna. 12 Sverige har en strategi som sträcker sig under åren Den tjugoåriga strategin görs inom ramen för den minoritetspolitiska strategin och ska ses som en förstärkning av minoritetspolitiken och ska säkerställa romers mänskliga rättigheter i Sverige. Målgruppen för den svenska strategin är framför allt de romer som är bofasta i Sverige. Även många av dem befinner sig ofta i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering. 13 Inom strategin utsågs fem pilotkommuner av regeringen, varav Göteborgs Stad är en. Pilotverksamheten pågår under åren och tanken är att ta fram goda exempel på hållbara strukturella förändringar som ska spridas över landet. 14 Det bör nämnas att strategin och pilotverksamheter riktar sig mot de romer som är bofasta i Sverige och har uppehållsrätt. I den nationella hemlöshetsplanen nämns EU-medborgare som en ny utmaning för de sociala myndigheterna. 15 I rapporten konstateras att det är svårt att få en uppfattning om hur många hemlösa EU/EES medborgare som befinner sig i Sverige. Hemlöshetssamordnaren anser att både omfattningen av och situationen för dessa människor, samt förslag till förbättringar för gruppen, är något som behöver utredas vidare Perioden nov 2013-nov FRA, European Agency for fundamental rights, 2014, sid FRA, European Agency for fundamental rights, 2014, sid Regeringens skrivelse 2011/12:56, En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering Arbetsmarknadsdepartementet, Pressmeddelande 20 april Regeringskansliet, 2014, sid Regeringskansliet, 2014, sid

148 Regelverk Här görs några sammanfattande beskrivningar från aktuella regelverk som en grund för de områden som tas upp i handlingsplanen. Den fria rörligheten och uppehållsrätten Alla EU-länder omfattas av reglerna om fri rörlighet. Den fria rörligheten är en grundprincip inom EU. EU-medborgare har rätt att röra sig, bo, studera, arbeta och etablera sig samt tillhandahålla tjänster i medlemsstaterna. För vistelse i högst tre månader ställs inga andra krav än att personen kan identifiera sig med giltigt pass eller annan id-handling. För att få uppehållsrätt under längre tid än tre månader ska personen antingen vara anställd, egenföretagare, arbetssökande med verklig möjlighet att få anställning, studerande med heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sig själv och sina familjemedlemmars försörjning eller enbart vistas i den mottagande medlemsstaten men ha en heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sig och sina familjemedlemmars försörjning. 17 Direktivet om fri rörlighet för EU-medborgare omfattar inte bara EUmedborgare utan även deras familjemedlemmar, som inte behöver vara medborgare i ett EUland. 18 Den lagstiftning som rör EU-medborgare som vistas i Sverige gör skillnad i rättigheter mellan den som har uppehållsrätt och den som inte uppfyller kraven för uppehållsrätt. En person med anställning och lön har uppehållsrätt oavsett om det går att försörja sig på lönen eller inte. Det avgörande är om det arbete som utförs kan anses vara sådant som normalt hör hemma på arbetsmarknaden. 19 Tanken med den fria rörligheten är att det ska vara enkelt för EU-medborgare att arbeta i alla länder inom EU. En kartläggning visar att det finns hinder för den fria rörligheten för EUmedborgare i Sverige. Konsekvenserna av att inte ha ett personnummer konstateras vara det i särklass största problemet. Många funktioner och tjänster är kopplade till personnummer, det är svårt för personer utan personnummer att etablera sig i Sverige. 20 Kommunallagen 1991:900 I kommunallagen regleras kommunernas och landstingens befogenheter, vad kommunerna och landstingen kan göra. Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där. 21 I 2 kap. 1 kommunallagen anges att kommuner och landsting själva får ta hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte enbart ska handhas av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. 22 Utifrån insatser till EU-medborgare har detta prövats i Förvaltningsrätten. 23 En kommuns beslut om att bevilja medel till stöd för EU-migranter överklagades. Förvaltningsrätten avslog överklagandet, med hänvisning till ovanstående 17 Regeringskansliets rättsdatabaser, Utlänningslagen 2005: Europeiska kommissionen, 2010, sid 7 19 Socialstyrelsen, 2014, sid Kommerskollegium, 2013: Regeringskansliets rättsdatabaser, Kommunallagen, senast ändrad Förvaltningsrätten i Linköping, dom , mål nr

149 paragraf och utifrån bedömningen att de EU-migranter som befinner sig inom berörd kommuns kommungränser är en angelägenhet för kommunen. Förvaltningsrätten anser också att socialtjänstlagens 2 kap. 1 förstärker detta utifrån att det där framgår att den kommun där den enskilda vistas i huvudsak ansvarar för stöd och hjälp till den enskilda. En förvaltningsrätts dom är inte prejudicerande. Domen kan ändå utgöra ett underlag för kommuner som planerar insatser för målgruppen. Lag om vissa kommunala befogenheter 2009:47 Befogenhetslagen reglerar vilka befogenheter en kommun har utöver kommunallagen. I befogenhetslagen anges bland annat kommuners befogenheter till bistånd i andra länder. Kommuner och landsting får enbart lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning, utbildning eller på annat sätt till ett land som får svenskt statligt bistånd. Till länder som inte får svenskt statligt bistånd kan kommunerna lämna utrustning som kommuner och landsting inte längre behöver inklusive medel för att transportera och ställa i ordning utrustningen. Det är också möjligt att besöka hemländerna för att skaffa sig kunskap om medborgarnas situation och lämna information om den egna kommunen, vilket ses som ett led i utvecklingen av den egna kommunens arbete och därmed ligger inom den kommunala kompetensen. Många kommuner väljer att ha vänorter i andra länder. 24 Socialförsäkringssystem Många av de frågor som uppkommer kring mottagande av EU-medborgare handlar om socialförsäkringssystemet, vilket även omfattar hälso- och sjukvård. Det finns EU-regler som fastställer vilket lands socialförsäkringssystem som skall ansvara för en unionsmedborgare som flyttar mellan medlemsstaterna. Det vill säga vilket lands lag som är tillämplig för att bedöma om en person har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård eller inte. Kortfattat kan man säga att personer som arbetar omfattas normalt sett av socialförsäkringssystem i landet där de arbetar. Personer som inte arbetar omfattas av lagstiftning i det medlemsland där de är bosatta. I EU:s samordningsregler för socialförsäkring finns en EU-rättslig definition för vem som ska anses vara bosatt. 25 Socialtjänstlagen 2001:453 Socialtjänstlagen har inte genomgått några förändringar med anledning av Sveriges EUmedlemskap. EU-rättens princip om likabehandling innebär att en EU/EES-medborgare som bedöms ha uppehållsrätt i Sverige har rätt till socialt bistånd och andra sociala förmåner på samma villkor som svenska medborgare. 26 Socialtjänsten har också ett särskilt ansvar för barn, därför måste i en bedömning av en ansökan alltid beaktas om det finns barn i familjen. Detta utifrån bedömningen av barnets bästa. Ansvaret innefattar bland annat att genom den uppsökande verksamheten försäkra sig om att barn inte far illa. Om det finns en oro för att barn riskerar att fara illa är socialtjänsten skyldig att agera Kommerskollegium, 2013, sid 9 26 Socialstyrelsen, 2014, sid 7 27 SKL, 2014, sid

150 Kommunens yttersta ansvar innebär att de som vistas där får den akuta hjälp och det stöd de behöver. I motiven betonas skyldigheten att hjälpa den enskilde när han har svårt att finna vägarna till den hjälp och service som samhället kan ge. Det gäller, framhålls det, grupper av hjälpbehövande som på grund av sin utsatta situation ibland saknar tillräcklig initiativkraft för att nå rätt i det komplicerade samhället. 28 Kommunens yttersta ansvar gäller alla som vistas i kommunen. Det finns således inga krav på att personen ska vara bosatt där. Bistånd till personer som inte har sitt bo och hemvist i kommunen kan begränsas till de akuta behoven, så kallat nödbistånd. Det nödbistånd som kan bli aktuellt innefattar exempelvis mat och logi. Särskilt om det finns barn i hushållet ökar socialtjänstens ansvar att undanröja nöd. Ofta uppkommer frågan under hur lång tid sådant nödbistånd kan utges. Socialtjänstlagen innehåller inte några tidsmässiga begränsningar för vad som avses med akut. Å andra sidan står det i Utlänningslagen att en person avvisas från landet under de tre första månaderna efter inresan om han eller hon visar sig utgöra en orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen. 29 Vad som är orimlig belastning är inte utrett. En fråga som behöver utredas är huruvida personen har uppehållsrätt i landet. I och med att det inte längre krävs någon registrering av sådan uppehållsrätt måste socialtjänsten göra ett självständigt ställningstagande i frågan. Om utredningen visar att personen i fråga har uppehållsrätt är det likabehandlig som gäller. Rätten till sjukvård Rätten till nödvändig vård i andra EU/EES- länder regleras i förordning (EEG) 883/ Personer som är försäkrade enligt dessa regler ska kunna intyga sin rätt till vård i Sverige till vanliga patientavgifter genom att visa upp det Europeiska sjukförsäkringskortet (EU-kortet, även kallat blåkortet), provisoriskt intyg om innehav av EU-kort eller annat intyg som ger rätt till vård i Sverige. Rätten innebär att de försäkrade ska kunna vistas här den tid de har planerat och ska inte behöva återvända till sitt hemland på grund av medicinska skäl. Med nödvändig vård menas även vård som orsakas av kronisk sjukdom, provtagningar, medicinska kontroller, förebyggande mödra- och barnvård samt förlossning. Om vården kan vänta tills patienten kommer tillbaka till sitt hemland betraktas den inte som nödvändig. Behandlande läkare avgör i det enskilda fallet vad som anses vara nödvändig vård. 31 Patient som är berättigad till nödvändig vård, betalar till landstinget samma vårdavgifter som personer som är bosatta i Sverige. 32 Om det uppstår en osäkerhet i om den vårdsökande är berättigad till nödvändig vård till vanlig patientavgift, om till exempel EU-kortet eller det provisoriska intyget saknas eller är ogiltigt, kan landstinget begära att personen kontant eller mot faktura betalar hela beloppet för vården. I den situationen bör också den vårdsökande underrättas om möjligheten att få ersättning för sina utlägg i hemlandet. 33 Sammanfattningsvis kan sägas att när det gäller sjukvård har EU-medborgare rätt att få nödvändig sjukvård på samma villkor som landets egna medborgare under förutsättning att de 28 Sveriges Riksdag, prop 1979/80: 1 Del A, sid Utlänningslagen, 2005:716, 8 kap, 9 30 Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april om samordningen av de sociala trygghetssystemen. 31 SKL, 2013, sid SKL, 2013, sid 7 33 SKL, 2013, sid

151 har ett europeiskt sjukförsäkringskort. I verkligheten är det så att många personer i målgruppen för den här planen saknar ett sådant sjukförsäkringskort från hemlandet och har då ingen tillgång till subventionerad vård i Sverige. Parallellt har Sveriges riksdag lagstiftat om rätt till sjukvård för papperslösa 34. Vuxna papperslösa har laglig rätt till subventionerad hälso- och sjukvård på samma villkor som asylsökande i Sverige. Papperslösa barn har rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor som andra barn i Sverige. 35 Socialstyrelsen skriver att alla barn under 18 år, undantaget barn vars vistelse i Sverige är avsedd att vara tillfällig, ska erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning och på samma villkor som folkbokförda barn som är bosatta i Sverige. 36 I propositionen om sjukvård för papperslösa klargörs dock att det inte är uteslutet att föreslagen lagstiftning om hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd i enstaka fall kan komma att bli tillämplig även på unionsmedborgare. 37 Socialstyrelsen lyfter fram propositionens text och att lagen även i enstaka fall gäller unionsmedborgare som vistats i landet mer än tre månader. 38 Nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster För nordiska EU/EES-medborgare gäller den nordiska konventionen. Konventionen kompletterar EU-förordningarna och ger i vissa fall ytterligare rättigheter till sociala förmåner för personer som flyttar mellan de nordiska länderna. 39 Lokala ordningsföreskrifter och tiggeri Tiggeri är inget nytt fenomen i Sverige, men debatten har blivit aktuell sedan flera personer från EU-länder börjat använda sig av det här sättet att försörja sig. Det är inte straffbart eller otillåtet enligt svensk lag att be om ekonomiskt understöd utan motprestation (så kallat tiggeri). Dock kan det vara straffbart om det sker under hot eller handgripligheter eller under vilseledande former. I de lokala ordningsföreskrifterna anges att ordningsföreskrifterna finns för att upprätthålla ordning och säkerhet på offentliga platser. Sala kommun beslutade om en ändring av de lokala ordningsföreskrifterna genom att förbjuda tiggeri. Länsstyrelsen i Västmanland fann dock att ett sådant förbud inte är förenligt med ordningslagen. 40 Miljölagstiftning Frågor som rör miljölagstiftning är oftast kopplade till om det finns boplatser/bosättningar. I 15 kap. 20 miljöbalken regleras att ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. På naturmark där allmänheten fritt får färdas är det i 34 Svensk författningssamling, Lag om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (SFS 2013:407) Regeringen, prop 2012/13:109, sid Länsstyrelsen Västmanland, Beslut

152 första hand den som skräpat ner som har ansvaret för att städa upp. Om denna är okänd kan miljö- och hälsoskyddsnämnden i vissa fall ställa krav på fastighetsägaren att denna accepterat verksamheten/åtgärden som orsaka nedskräpningen. Om ett sådant krav bedöms orimligt blir det kommunen som får ansvara för uppstädningen enligt 4 i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Platsen ska då återställas i sådant skick som med hänsyn till ortsförhållandena, platsens belägenhet och omständigheterna i övrigt tillgodoser skäliga anspråk. Det är vanligt förekommande när det gäller städning efter att en boplats har lämnats. När det gäller tomtmark kan byggnadsnämnden ställa krav enligt plan- och bygglagen på att fastighetsägaren håller sin tomt i vårdat skick. Fastighetsägaren ska även ta hänsyn till säkerhet och trafiksäkerhet, dvs. se till att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte förekommer. 41 Särskild handräckning Om en person illegalt vistas på en markägares mark, kan Kronofogdemyndigheten genom verkställighet av särskild handräckning begära att personen ska avlägsna sig. För att Kronofogdemyndigheten ska kunna genomföra handräckningen krävs att en identitetskontroll av de som vistas på platsen är gjord samt att en begäran om handräckning inkommit från markägaren. Rätten till skola Förutsättningen för skolgång i Sverige är att man är bosatt i Sverige. Det gäller förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare. Personer med uppehållsrätt och deras familjemedlemmar anses vara bosatta och har rätt till skolgång. Barn har rätt till utbildning om de bor i Sverige. Det gäller även de barn som vistas i landet utan tillstånd, så kallade papperslösa barn. Det kan vara: Barn som aldrig har gett sig till känna för myndigheterna Barn som har haft rätt att vistas här under det att deras ansökan om uppehållstillstånd prövas men där den rätten har upphört Barn som med stöd av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd vistats här men vars tillstånd har upphört. 42 Dessa barn har rätt till skola, men har ingen skolplikt. Den grupp EU-medborgare som är aktuell för planen finns inte omnämnd i de förarbeten som reglerar skolgång. Enligt en promemoria från SKL konstateras att det inte synes vara den grupp som lagstiftaren haft sikte på vid beskrivningen av gruppen som har rätt till skolgång. Utifrån att man grundar sin vistelse i landet på EU:s rörlighetsdirektiv, anses man inte vara bosatt här utan får anses vara här tillfälligt. 43 Dock ger 4 kap. 2 skolförordningen en möjlighet att även i andra fall ta emot ett barn som inte anses bosatt i Sverige som elev i sin grundskola. 44 Denna möjlighet gäller barn som påbörjar utbildning innan de fyller 18 år. 41 Regeringens rättsdatabaser, Miljöbalken SKL, 2014, sid 7 44 Svensk författningssamling, skolförordning 2011:

153 Utlänningslagen 2005:716 I utlänningslagens första kapitel beskrivs dess innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser. Lagen innehåller föreskrifter om exempelvis villkor för att en utlänning ska få resa in i samt vistas i Sverige, uppehållsrätt, uppehållstillstånd, EU-kort, avvisning och utvisning. 45 I lagen anges att den ska tillämpas så att en utlännings frihet inte begränsas mer än vad som är nödvändigt i varje enskilt fall. 46 En EU-medborgare eller dennes familjemedlem kan utvisas från en annan medlemsstat av skäl som rör allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa. Under inga omständigheter får ett sådant beslut fattas på ekonomiska grunder. Beslut om åtgärder som rör den fria rörligheten måste ta hänsyn till proportionalitetsprincipen och får endast grunda sig på den berörda personens eget uppförande. Tidigare domar för brott får inte i sig utgöra anledning att vidta sådana åtgärder. Personens uppförande ska utgöra ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse. Förekomsten av fällande domar kommer inte automatiskt att kunna ligga till grund för utvisning. Att den identitetshandling som har möjliggjort inresan i den mottagande medlemsstaten har löpt ut får inte ligga till grund för ett sådant beslut. 47 Konventioner och grundläggande rättigheter inom EU Några konventioner har särskild betydelse i förhållande till kommunernas agerande. Det är konventionen om mänskliga rättigheter och konventionen om barnets rättigheter. I EU:s grundläggande rättigheter anges även sociala och ekonomiska rättigheter för unionsmedborgare. Konventioner om mänskliga rättigheter Sverige har anslutit sig till de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter allteftersom de har tillkommit. 48 FN:s konventioner om mänskliga rättigheter utgör ett universellt ramverk för arbetet med de mänskliga rättigheterna. I de allmänna förklaringarna anges bland annat att erkännandet av det inneboende värdet hos alla, och människans lika och obestridliga rättigheter. De allmänna förklaringarnas första artikel statuerar att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. 49 Konventionen om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) erkänner FN:s mänskliga rättigheter och att alla barn som vistas i ett land har rätt att få dem tillgodosedda. Barnkonventionen säger bland annat att barnets bästa alltid ska komma i första rummet och att konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka 45 Regeringskansliets rättsdatabaser, 2005: Regeringskansliets rättsdatabaser, 2005: _sv.htm 48 Regeringskansliet, 2011, sid 1 49 Regeringskansliet, 2011, sid

154 förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. I en artikel i konventionen erkänner konventionsstaterna barnets rätt till utbildning. 50 De grundläggande rättigheterna inom EU De gällande grundläggande rättigheterna i EU är sammanfattade i en stadga för att göra dem synligare, stadgan om de grundläggande rättigheterna. Stadgan inkluderar de allmänna principerna i de mänskliga rättigheterna i Europarådets konvention och principerna i EUländernas gemensamma författningstraditioner. Dessutom omfattar stadgan EU-medborgarnas grundläggande rättigheter som gäller för EUmedborgare samt de ekonomiska och sociala rättigheterna i Europarådets sociala stadga och Gemenskapens stadga om de grundläggande sociala rättigheterna. Stadgan ska även spegla de principer som följer av rättspraxis från EG-domstolen och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Som en del av de grundläggande rättigheterna, anges ickediskriminering och att all diskriminering på grund av nationalitet ska vara förbjuden. 51 Aktörer Det finns flera andra aktörer utöver kommunerna som möter målgruppen för handlingsplanen och som det finns anledning för kommunerna att samarbeta med. Det är viktigt att betona att olika aktörer har olika ansvar och uppdrag, men det är viktigt med samverkan för att man i samarbete ska kunna förhålla sig gemensamt till det arbete som sker. Kommunala aktörer Frågor som rör EU-medborgare som vistas i Göteborg och GR-kommunerna berör även flera aktörer inom den kommunala sektorn. Några exempel är markförvaltare, socialtjänst, grundskola och enheter som arbetar med säkerhetsfrågor, miljö- och hälsa. Det är därför viktigt att ha ett angreppssätt i handlingsplanen som speglar och motsvarar det här breda perspektivet. Övriga offentliga aktörer Det finns flera offentliga aktörer som kan möta målgruppen, några exempel: Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen, Migrationsverket, Försäkringskassan, Polismyndigheten samt Skatteverket. Övriga aktörer Den idéburna sektorn kan ofta spela en angelägen roll för utsatta EU-medborgare. Det gäller till exempel kyrkor, frivilligorganisationer och intresseföreningar. Inte minst kan det finnas ett engagemang bland medborgare i civilsamhället. 50 Regeringskansliet, 2014, sid Europeiska Unionen, Konsoliderande fördrag, stadgan om de grundläggande rättigheterna, sid

155 DEL 2: HANDLINGSPLAN

156 Handlingsplan för prioriterade frågor Handlingsplanen utgår från vardagsfrågor som i dialogen med förvaltningar inom Göteborgs Stad och de övriga GR-kommunerna har lyfts upp som angelägna att belysa. De prioriterade frågorna bedöms vara följande: Hur kan kommunerna få mer kunskap i frågor som rör EU-medborgare som befinner sig i socialt och ekonomiskt utsatta situationer? Hur bör kommunerna gå tillväga när en bosättning inte kan finnas kvar? Hur bör kommunerna bedöma ansökningar som rör försörjning och boende? Hur bör kommunerna bedöma barns situation? Hur bör kommunerna se på barns rätt till skola? Hur bör kommunerna agera i förhållande till behov av hälso- och sjukvård och medicin? Kan det finnas en risk för människohandel, utnyttjande, våld med mera och vad bör kommunerna göra för att motverka det? Bör kommunerna stödja civilsamhällets engagemang? Handlingsplanen innefattar en beskrivning av vissa dilemman för kommunerna utifrån frågorna. Ett resonemang kring regelverk, konventioner och förhållandet jämfört med gruppen papperslösa förs också. Utifrån varje fråga ges även förslag till handlingsvägar och förhållningssätt. Samtidigt måste naturligtvis varje situation beaktas utifrån sina unika förutsättning och en bedömning göras i varje enskilt fall. Hur kan kommunerna få mer kunskap i frågor som rör EU-medborgare som befinner sig i socialt och ekonomiskt utsatta situationer? Kommunerna i Sverige har under senare år skaffat sig kunskap och erfarenheter kring målgruppen och vilka insatser som är möjliga. Många kommuner upplever att situationen är komplex och att den lagstiftning vi har idag inte ger tillräcklig vägledning. Behovet av erfarenhetsutbyte är stort och det förekommer idag kontakt mellan kommuner både sporadiskt och mer regelbundet. I GR-kommunerna har det bildats ett nätverk tillsammans med några kommuner i Halland för att diskutera de frågor man ställts inför. Vissa kommuner har även kommunövergripande samordnare för att bevaka området och för att ta del av och sprida aktuell kunskap i kommunen. Aktörer inom den idéburna sektorn som möter socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare får erfarenheter som är viktiga för kommunerna att ta del av. Även från forskningshåll har situationen väckt intresse. Bland annat pågår ett samarbete mellan Göteborgs Stad, Göteborgs universitet samt andra storstäder och universitet i Europa där vissa frågor studeras, exempelvis om hur mottagandet ser ut idag och vilka utvecklingsområden som finns. 52 Däremot är det många frågor som ännu inte studerats och som arbetet med den här handlingsplanen har aktualiserat. Exempelvis har vi inte en forskningsgrund att stå på när det gäller kunskap om vad berörda människor säger sig behöva, vad olika insatser betyder för människorna eller vad de professionellas och idéburna sektorns erfarenheter kan säga oss. 52 Proposals JUST/2013/FRC/AG, Application no Local Welcome Policies EU-migrants

157 Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt Kommunerna ska ha ett aktivt förhållningssätt till att hålla sig uppdaterade om det aktuella kunskapsläget som rör EU-medborgare. Nya initiativ bör tas för att med grund i forskning och utifrån kommunernas behov få mer kunskap. Kommunerna ska samarbeta sinsemellan och med andra aktörer, såsom idéburen sektor och myndigheter, ifråga om lokal, regional, nationell och internationell omvärldsbevakning och kunskapsspridning från erfarenheter och forskning. Kontakt med europeiska länder bör uppmuntras, särskilt de länder varifrån den berörda målgruppen kommer. Kommunerna bör använda möjligheten att söka europeiska fondmedel. Fondmedel kan användas för kommunerna att prova nya metoder, exempelvis för att genom kontakt med hemländerna arbeta för ett bra återvändande. Hur bör kommunerna gå tillväga när en bosättning inte kan finnas kvar? Begreppen bosättning eller boplats används här för att benämna den plats där personer lever utan tillstånd från markägaren. När en bosättning etableras inom en kommun är det flera lagrum som har betydelse. Allemansrätten utifrån var och när man får tälta och när man ska kontakta markägare. Exempelvis om man tältar i stora grupper med många tält måste man be markägaren om lov eftersom risken för markskador, nedskräpning och olägenheter för människors hälsa är större. Ställer man upp en husvagn ska man också kontakta markägaren. Ofta påverkas miljön kring platsen på grund av att det saknas både renhållnings- och sanitära möjligheter. Det kan uppstå ett dilemma när processen för avhysning tar tid samtidigt som kommunerna får synpunkter från allmänhet och samtidigt som det sker en miljöpåverkan på platsen. Det gör att olika intressen inte alltid blir samspelta. Det finns också exempel på att bosättningar påverkar kommunens medborgare, exempelvis på idrottsplatser. Allmänhet har kontaktat kommuner på grund av att de bland annat upplevt att platsen skräpats ner och att det förekommit sanitära problem på idrottsplanen. I de lokala ordningsföreskrifterna i Göteborgs Stad anges att förbud mot nedskräpning gäller utifrån vad som stadgas i miljöbalken. 53 Ett lagrum som också är aktuellt vid etableringar av boplatser är socialtjänstlagen. Varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I socialtjänstlagen anges också att socialtjänst ska bedriva uppsökande arbete för att förhindra att barn och unga far illa. 54 Att kommunen måste bedriva uppsökande arbete för att förhindra att enskilda far illa betonas i en skrivelse från SKL. De framhåller att det särskilt gäller barn och unga. 55 Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt Permanenta etableringar av bosättningar ska undvikas. Ingen kan eller får bosätta sig var man vill. Bosättningar som strider mot gällande lag är således illegala och kommunerna bör därför agera utifrån gällande lagstiftning tn.nsf/0/bd32b23c92dfdb4cc1257b b?opendocument SKL, 2015, sid

158 Förfarandet kring särskild handräckning/avhysning skiljer sig inte om boplatsen bebos av kommunens medlemmar eller av andra personer. Det omfattande regelverk som är aktuellt innebär att det är av vikt att flera sektorer inom kommunerna samverkar så att det kommunala agerandet sker i ett samspel och där de olika sektorerna har kännedom om varandras processer. Det är samtidigt viktigt att kommunernas agerande sker utifrån ett socialt perspektiv. Vistelsebegreppet gäller och det är därför som den stadsdel/kommun där boplatsen är belägen har yttersta ansvaret för eventuella insatser. Kända platser ska besökas av socialtjänsten i respektive stadsdel/kommun. Vid besöken ska särskild uppmärksamhet fästas vid om det finns barn, unga eller andra personer som kan riskera att fara illa. I dessa fall agerar kommunen alltid. Vid handläggning bör ett riskperspektiv beaktas. Vid bosättningar där det saknas fasta elinstallationer innebär det exempelvis att uppvärmning och matlagning sker med brandfarliga produkter viket utgör brandfara. Boende i tält och husvagnar kan även innebära en förhöjd risk för korta skyddsavstånd mellan enheterna. Det kan även förekomma risk för avsiktliga destruktiva handlingar riktat mot boplatserna, exempelvis anlagd brand. Riskbedömningar kan utformas med hjälp av räddningstjänst. Ingen avhysning ska ske utan information om andra möjligheter. Information om insatserna ska i möjligaste mån finnas översatt på de språk som berörda personer förstår. Eftersom en del av de EU-medborgare som vistas i kommunerna är analfabeter kan informationsspridningen underlättas genom att ha beskrivning av insatserna i en enkel folder med symboler som komplement till text. Göteborgs Stad har i samarbete med den idéburna sektorn beslutat att inrätta nattplatser för målgruppen. I kommunens uppgift ingår att informera och erbjuda dessa platser, men även att informera om andra insatser som kommunen har och om legala alternativ. Övriga GR-kommuner ska ha en beredskap för att kunna anordna eller hänvisa till övernattningsmöjligheter och kan inrätta nattplatser. En särskild rutin kring hanteringen av illegal bosättning finns upprättad för Göteborgs Stad. 56 För att stärka ett likartat förhållningssätt i Göteborgsregionens kommuner föreslås övriga kommuner att anta huvuddragen i rutinen, med anpassningar till förhållanden i respektive kommun Ett dilemma är att samma personer flyttar från plats till plats inom och mellan kommunerna. Det är svårt att förhindra, men kommunernas inriktning bör vara att fortsätta informera om vad som gäller samt att informera om andra möjligheter som kan finnas och om de insatser som kommunen har. Det finns också ett ansvar för varje individ, som har möjlighet, att sörja för sin boendesituation själv. Beträffande familjer med barn, se avsnittet om hur kommunerna bör bedöma barns situation. Hur bör kommunerna bedöma ansökningar som rör försörjning och boende? Ett fåtal personer har vänt sig till GR-kommunerna med ansökningar om bistånd, främst till uppehälle, boende och hemresa. Alla personer som vistas i en kommun har rätt att ansöka om ekonomiskt bistånd och få sin sak utredd med ett formellt beslut. Varje ansökan måste bedömas individuellt. 56 Bilaga

159 EU-rättens princip om likabehandling innebär att en EU/EES-medborgare som har uppehållsrätt i Sverige, har rätt till socialt bistånd på samma villkor som svenska medborgare. Personer som inte bedöms ha sin hemvist i Sverige, det vill säga de har inte uppehållsrätt, har samma rätt som andra som vistas i kommunen till bistånd för att avhjälpa en akut nödsituation som inte går att avhjälpa på annat sätt. Det finns i socialtjänstlagen inga tidsbegränsningar angivna för en akut nödsituation. Vid en enkätundersökning genomförd av Social resursförvaltning 2014 riktad till stadsdelsförvaltningarna i Göteborg visade det sig att flera stadsdelar beviljat bistånd, de flesta utifrån att de först utrett uppehållsrätten. Uppehållsrätten har varit vägledande för stadsdelarna för vilket bistånd som är möjligt att bevilja. Göteborgs Stad har beviljat stöd till idéburen sektor, för att kunna erbjuda att under en begränsad period få övernattningsmöjlighet (nattplatser), utan biståndsbedömning. Dessa övernattningsmöjligheter är inte öppna för familjer med barn. Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt Kommunerna ska lämna upplysningar, råd och vägledning i frågor som rör kommunens verksamhetsområde. Ansökningar om bistånd ska tas emot. Varje ansökan ska bedömas individuellt och leda till ett formellt beslut som kan överklagas. Uppehållsrätt ska utredas vid ansökan om bistånd. Övriga GR-kommuner kan, som Göteborgs Stad, erbjuda övernattningsmöjligheter (nattplatser) utan biståndsbedömning. Biståndsbehov till hushåll där barn ingår ska bedömas utifrån barnets bästa och innebära ett skäligt boende för barnet. Hur bör kommunerna bedöma barns situation? Vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och barnets utveckling. 57 Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn och unga enligt reglerna i socialtjänstlagen Kommunernas yttersta ansvar för stöd och hjälp enligt 2 kap. 1 socialtjänstlagen gäller oavsett om personerna har uppehållsrätt eller inte. Vid insatser som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Enligt barnkonventionen har alla barn utan åtskillnad rätt till god hälsa och social trygghet. Det finns ingen skillnad när det gäller barn till socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare och när det gäller exempelvis barn som är svenska medborgare bosatta i Sverige. Socialnämnden är skyldig att utan dröjsmål inleda en utredning om det kommer in en anmälan, eller information lämnas på annat sätt, och som kan innebära någon åtgärd från socialnämndens sida. 58 Kommunerna har ett ansvar om barn far illa eller riskerar att fara illa. Bedömning av barns behov kan bli svårare när det gäller barn som tillfälligt vistas i kommunen. Det kan ibland finnas barn som vistas i en annan kommun än den där vårdnadshavare söker sin försörjning. En situation när det finns medföljande barn kan vara att barn vistas i miljöer som kan 57 Regeringskansliet, 2014, sid

160 upplevas olämpliga och ovärdiga. En försvårande omständighet kan vara att det kan finnas en ömsesidig rädsla och osäkerhet i kontakt mellan berörda och myndigheter. Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt Kommunerna ska bedriva ett uppsökande arbete, även efter kontorstid, för att särskilt uppmärksamma om det finns barn. Vid behov ska tolk användas. Dialogen med vårdnadshavare om barnets situation är grundläggande. Vårdnadshavare ska få möjlighet att samtala om hur de kan sörja för att barnets boende och övriga behov tillgodoses. Vid bedömningar av familjens behov i akuta situationer ska barnets bästa alltid stå i första rummet. Akut hjälp är inte tidsbegränsad, en utredning ska ske vid varje tillfälle. Att sörja för barnets bästa innefattar även ett skäligt boende. En skriftlig information ska kunna lämnas om vilken hjälp som finns att få på det språk som vårdnadshavare förstår. Information om att barn vistas i miljöer som kan vara olämpliga ska handläggas som orosanmälningar på sedvanligt sätt. Socialtjänsten ska genast göra en bedömning av om barnet är i behov av omedelbart skydd (11 kap. 1a socialtjänstlagen). Handläggningen ska ske på det sätt som stadgas i socialtjänstlagen. Barnet ska ges inflytande och delaktighet på samma sätt som andra barn. Hur bör kommunerna se på barns rätt till skola? Även om barn som vistas tillfälligt i Sverige varken har skolplikt eller rätt enligt lag till skola, ger skolförordningen kommunen möjlighet att erbjuda skolgång. Barnkonventionen stadgar att alla barn utan åtskillnad har rätt att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Utbildning är en sådan mänsklig rättighet. Forskning visar att skolan kan innebära en skyddsfaktor för barn i utsatta situationer. 59 Några kommuner i Göteborgsregionen har uttalat att alla barn ska ha rätt till utbildning. Dessa kommuner utgår från Barnkonventionen och gör därmed en bedömning av att barn som är unionsmedborgare jämställs med barn som hör till gruppen papperslösa. Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt Barn till EU-medborgare som befinner sig i social och ekonomisk utsatthet ska ha möjlighet till utbildning i Göteborgs Stad och de övriga GR-kommunerna. Varje kommun måste ha en beredskap för att hantera information om eleverna i dokumentationssystemen. En följd av att barnen inte har personnummer eller inte kan uppge någon adress kan vara att ansökningar till en skola inte kommer att vara fullständiga. Det innebär att kommuner och skolor kan behöva göra vissa avsteg från sedvanliga rutiner vid bedömningen av sådana ansökningar. Hur kan kommunerna agera i förhållande till behov av hälso- och sjukvård, tandvård och medicin? Enligt överenskommelse om beställd primärvård i Västra Götalandsregionen ser Socialstyrelsen över regelverket för sjukvård avseende EU-medborgare som saknar sjukförsäkringskortet. Flertalet landsting ger sjukvård till dessa patientgrupper enligt samma regelverk som gäller sjukvård för personer som vistas i Sverige utan tillstånd ( papperslösa ). Vårdgivaren Vårdcentralen för hemlösa har möjlighet att erbjuda subventionerad medicinsk nödvändig vård enligt samma förutsättningar som till personer som vistas i Sverige utan

161 tillstånd, till dess att annat beslut fattas. 60 Socialtjänsten kan få ansökningar om bistånd för patientavgifter och förskrivna mediciner. Det är rimligt att anta att den tidigare nämnda översynen även kommer att beakta den kommunala hälso- och sjukvården i förhållande till EU-medborgare. Frågan om hälso- och sjukvård till EU-medborgare som saknar socialförsäkringskort bör finna sin lösning på nationell och regional nivå. Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt Bedömningar av en ansökan om bistånd för exempelvis patientavgift och kostnader för mediciner bör grundas i hälso- och sjukvårdens ställningstagande till om vården är nödvändig. Kan det finnas risk för människohandel, utnyttjande, våld med mera och vad bör kommunerna göra för att motverka det? Man bör alltid vara uppmärksam på risker för utnyttjande. Att leva i en utsatt situation innebär en förhöjd risk för att utsättas för utnyttjande. I en rapport från 2013 har Socialstyrelsen beaktat en eventuell koppling mellan människohandel och de hemlösa utrikesfödda personerna som vistas i Sverige. De konstaterar att bland de verksamheter som möter dessa människor råder det delade meningar om ifall det finns en sådan koppling eller inte. Vissa tycker sig se en stark koppling, medan andra menar att det är för lite pengar som personerna får in genom att till exempel tigga i den offentliga miljön, och att det därför inte är tillräckligt inkomstbringande för mer organiserad människohandel. Däremot, anges i rapporten, finns mer pengar att tjäna på att utnyttja människor som arbetskraft till låg lön och under bristande förhållanden eller i kriminell verksamhet. 61 Mika-mottagningen, Kris och relationsenheten i Göteborgs stad, har träffat personer som är utsatta för människohandel. De har under 2015 påbörjat ett arbete för att få till ett samverkansavtal, gällande människohandel, mellan Göteborgs stad och Polismyndigheten. Socialjourens utredningsenhet i Göteborgs Stad har under de första månaderna under 2015 fem ärenden bland EU-medborgare där det rört sig om människohandel. Sverige har antagit FN-protokollet mot människohandel, det så kallade Palermokontraktet. Protokollet behandlar exempelvis staternas skyldighet till bistånd och skydd av offer för människohandel. 62 Sverige har också i och med sitt EU-medlemskap, antagit även EU:s rambeslut gällande bekämpande av människohandel. 63 Att vistas och att behöva försörja sig i gatumiljö samt att leva i hemlöshet, innebär att man lever i en svår situation. Vi kan anta att kvinnor som vistas här lever i en än mer utsatt situation. Utsattheten drabbar också medföljande barn, som behöver leva och vistas i osäkra miljöer. 60 Västra Götalandsregionen, 2014, sid Socialstyrelsen, 2013, sid Regeringen, 2004, sid Regeringen, 2004, sid

162 Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt Kommunerna ska vara uppmärksamma på om människor som vistas i GRkommunerna är utsatta för exempelvis människohandel, utnyttjande eller våld i alla dess former. Socialtjänsten har en viktig roll i mötet med människor i utsatta situationer. Socialtjänstens huvudsakliga ansvar är att ge stöd utifrån en individuell bedömning. Det kan vara svårt för den utsatta personen att göra en polisanmälan. Socialtjänsten behöver ge möjlighet att låta var och en reflektera över om man vill/kan/törs polisanmäla. Kommunerna ska samverka med polisen för att få gemensamma bilder av om risk för människohandel, utnyttjande eller våld förekommer. Bör kommunerna stödja civilsamhällets engagemang? Det finns en lång tradition av samarbete mellan kommuner och idéburen sektor och övrigt civilsamhälle, som är en styrka för samhällsutvecklingen. Att värna om människor som vistas i våra kommuner, är inte enbart kommunens ansvar utan ett humanitärt ansvar. Föreningar och idéburen sektor kan, utöver kommunens ansvar, erbjuda stöd och insatser till grupper och individer. Allt offentligt stöd till det civila samhället innehåller de motstridiga målen att å ena sidan bidra till självständighet för organisationerna och å andra sidan påverka och ge uppdrag. 64 I arbetet med insatser till EU-medborgare kan olika synsätt prägla kommunens arbete kontra den idéburna sektorns arbete. Det blir en balansgång för varje kommun med att bidra med stöd till praktiskt arbete där den idéburna sektorn på ett vis blir kommunens förlängda arm. Det har blivit tydligt i arbete med EU-medborgare i utsatta situationer i Göteborg, där stöd ges för ett område där kommunen själv inte utför insatser. Stöd till idéburen sektor kan utformas på olika vis, genom föreningsbidrag, upphandling eller genom partnerskap (Idéburet offentligt partnerskap). Göteborgs Stad ser positivt på och avser även fortsättningsvis stödja det arbete idéburen sektor gör för utsatta EU-medborgare. Staden har därför medverkat till och bidragit till finansieringen av insatser för målgruppen. I enkäten för beredskap inför vintern 2014 uppger flertalet GR-kommuner att man har ett uppbyggt samarbete med idéburen sektor för att lösa boendebehovet hos målgruppen. Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt Insatser till EU-medborgare som vistas i kommunen kan betraktas som kommunens angelägenhet som en del av den kommunala kompetensen. Samverkan med idéburen sektor och civilsamhället är värdefull och ska ses som en av kommunens uppgifter. Kommunerna ska främja en god dialog och samverkan kan formaliseras i exempelvis partnerskap. 64 SKL, 2009, sid

163 Referenser Trycksaker Arbetsmarknadsdepartementet, Pressmeddelande 20 april 2012, 2012 Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för rättsliga frågor, Friheten att röra sig och bo i EU. En vägledning till dina rättigheter som unionsmedborgare, 2010 Europeiska Unionen, Konsoliderande fördrag, stadgan om de grundläggande rättigheterna, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2010 FRA, European agency for fundamental rights, Fundamental rights: challenges and achievements in Annual report 2013, Vienna, 2014 Förslag till budget 2015 och flerårsplaner för Göteborgs Stad (Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ) Förvaltningsrätten i Linköping, dom , mål nr Kommerskollegium, Att flytta till Sverige- hinder för den fria rörligheten för EU-medborgare, Stockholm, 2013 Länsstyrelsen Västmanland, Beslut , Anmälan enligt 3 kap, 13 paragrafen, ordningslagen av lokala ordningsföreskrifter, Dnr Proposals JUST/2013/FRC/AG, Application no Local Welcome Policies EU-migrants Regeringen, Regeringens proposition 2012/13:109 Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, 2013 Regeringens skrivelse 2011/12:56, En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering , Skr. 2011/12:56 Regeringen, Regeringens proposition 2003/2001:11, Ett utvidgat straffansvar för människohandel, 2004 Regeringskansliet, FN:s konventioner om Mänskliga rättigheter, 2011 Regeringskansliet, S , Bostad sökes: Slutrapport från den nationella hemlöshetssamordnaren, 2014 Regeringskansliet, Konventionen om barnets rättigheter. En strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, 2014 SKL, Civilsamhället som utvecklingskraft, Stockholm, 2009 SKL, Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare, 2014 SKL, Utsatta EU-medborgare. Inför tillsättande av en nationell samordnare, Dnr , 2015 Socialstyrelsen, Hemlöshet bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige, Socialstyrelsen, 2013 Socialstyrelsen, Rätten till socialt bistånd för medborgare inom EU/EES-området En vägledning, 2014 Socialstyrelsen, Vård för papperslösa, 2014 Västra Götalandsregionen, Överenskommelse om beställd primärvård Närhälsan Västra Götaland, 2014 Internet (141204) (141204) (150127)

164 (150205) (150205) & dominourl= FDB4CC1257B B? OpenDocument (150302) (150211) Regeringskansliets rättsdatabaser, Kommunallagen, (150211) Regeringskansliets rättsdatabaser, Utlänningslagen (150211) Regeringskansliet rättsdatabaser, Miljöbalken (150211) (150223) (150227) (150304) (150504) (150227) (150227) (150303) (150211) (150303) (150303) (150504) Bilagor Bilaga 1: Rutin vid illegal bosättning

165 Rutin för hantering av illegala bosättningar i Göteborg Under de senaste åren har ett nytt fenomen uppstått i Göteborg: fattiga EU-medborgare kommer från främst Bulgarien och Rumänien för att söka jobb i staden. Under tiden de är i Göteborg slår de sig ner med husvagnar och tält på olika platser utan att fråga markägaren. Det har hänt att fler än hundra personer bosatt sig illegalt på parkeringsplatser, i grönområden eller parker. Allemansrätten gör det möjligt för människor att tälta någon enstaka natt på undanskymt ställe utan att fråga markägaren. Har man husvagn ska man dock alltid fråga om lov och är man flera måste man också prata med markägaren eftersom boplatsen sliter på naturen. Illegala bosättare gör sig rent juridiskt skyldiga till egenmäktigt förfarande. Vid bosättningarna uppstår också ofta problem med nedskräpning och olägenheter för människors hälsa. Om bosättarna därför inte frivilligt flyttar på sig återstår avhysning. På nästa sida hittar du en rutin för hur Göteborgs Stad hanterar illegala bosättningar. På efterföljande sidor hittar du även dokument eller länkar som du kan ha nytta av i handläggningen. Grundinformationen på olika språk nedan kan behöva varieras utifrån situation. BILAGOR Sid 2. Rutin för handläggning när en illegal bosättning upptäcks Sid 3. Frågor och svar rörande illegala bosättningar i Göteborg

166 Frågor och svar rörande illegala boplatser i Göteborg Varför finns det illegala boplatser i Göteborg? Det har alltid funnits illegala boplatser i staden i större eller mindre utsträckning. Under tidigt tal har det rört sig om ett fåtal boplatser där personer, ofta med missbruks- och/eller psykisk problematik, slagit sig ner. Det som är nytt är att vi de senaste åren ser stora grupper av arbetssökande EU-medborgare komma till Göteborg. Det har att göra med att Sverige gick med i EU 1995 men främst ser vi en skillnad efter att fattigare länder som Rumänien och Bulgarien anslöt sig Som EU-medborgare har man rätt att söka arbete i andra EU-länder. Fattiga EU-medborgare slår sig ner på ängar, parkeringsplatser och ibland mitt i staden utan att fråga markägaren. Det kan ibland röra sig om över 100 personer som sätter upp tält, bygger hyddor eller bor i husvagnar och bilar. Vilka är det som bor på illegala boplatser? De illegala boplatser vi ser i dag i Göteborg bebos av fattiga EU-medborgare. De kommer ofta från Rumänien eller Bulgarien och de är här för att söka jobb. Även om de lever under svåra förhållanden här i Sverige säger många att de har det bättre här än hemma. Vilka lagar gäller för illegala bosättningar? Allemansrätten tillåter att man får tälta något enstaka dygn i naturen om man inte stör markägaren eller skadar naturen. Vid längre tids tältning ska man dock alltid kontakta markägaren. Tältplatsen får inte ligga nära boningshus

167 Om man tältar i stora grupper med många tält måste man be markägaren om lov eftersom risken för markskador, nedskräpning och olägenheter för människors hälsa är större. Ställer man upp en husvagn ska man kontakta markägaren. De som bryter mot reglerna ovan gör sig skyldiga till egenmäktigt förfarande. Egenmäktigt förfarande är inom svensk rätt ett tillgreppsbrott enligt 8 kap 8 brottsbalken. Påföljden är böter eller fängelse i högst två år. Vilket ansvar har Göteborgs Stad i frågan om illegala bosättningar med fattiga EU-medborgare? EU-medborgare har rätt att vistas i Sverige i tre månader men vistelserätten är formulerad så att personerna inte ska vara en belastning för biståndssystemet. Var och en har ansvar för att planera sitt boende, arbetssituation eller hemresa. Enligt socialtjänstlagen har staden det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen, oavsett om man är svensk medborgare eller inte. Det handlar då om att i akuta situationer säkra att människor inte far illa. Den hjälp staden kan bistå med i dessa situationer är akuta boendelösningar, akut mathjälp eller i vissa fall hemresa. Om det finns barn med i bilden eller svåra problem med missbruk och/eller psykisk sjukdom kan det påverka socialtjänstens bedömning och göra situationen mer akut. Hur jobbar Göteborgs Stad med illegala bosättningar? Staden har ett samarbete med polisen, Kronofogdemyndighet och markägare för att kunna agera snabbt efter att en anmälan om en illegal bosättning kommit in. Våra fältassistenter besöker också platsen och informerar de boende om vilka regler som gäller och vilket stöd man kan få som EUmedborgare (se frågan om vilka insatser Göteborgs Stad kan erbjuda). Staden har ett väl utvecklat samarbete med olika frivilligorganisationer såsom Stadsmissionen, Räddningsmissonen, Frälsningsarmén och Bräcke diakoni. Om det finns barn på platsen kopplas socialtjänsten in för att göra en bedömning av barnens situation utifrån socialtjänstlagen. Är situationen med illegala bosättningar unik för Göteborg? Nej, den finns i många svenska städer och över hela Europa. Är det inte inhumant att avhysa fattiga människor från en boplats? Staden hjälper till med akuta insatser, övernattning, mat, stöd i att söka arbete i Sverige och hemresa. Göteborgs Stad kan inte lösa en global fattigdomsproblematik, det finns flera miljoner mycket fattiga människor i Europa. Om vi låter vissa bosätta sig och inte andra, kommer det i förlängningen att hota förtroendet för rättsamhället. Vilka insatser kan Göteborgs Stad erbjuda de fattiga EU-medborgarna? EU-medborgare som kommer till staden har rätt till en prövning av det akuta behovet om det inte kan tillgodoses på annat sätt. Det handlar om mat för dagen, möjlig övernattning och resa tillbaka till hemlandet. Göteborgs Stad kan i samarbete med frivilligorganisationer erbjuda ett flertal insatser för målgruppen; dagcentral, öppen förskola, nattplatser samt råd- och stöd i arbetssökande. Varför öppnar inte staden fler nattplatser eller en camping?

168 Situationen är relativt ny och det är mycket svårt att beräkna efterfrågan. Vi vet inte när stora grupper av EU-medborgare kommer och när de åker tillbaka till hemlandet. Människorna reser dit de tror att det finns arbete. EU-medborgare som kommer hit har enligt regelverket rätt till prövning av det akuta behovet men de ska inte belasta det svenska biståndssystemet. Göteborgs Stad kan inte ta ansvar för alla fattiga EU-medborgare. Det rör sig om många miljoner människor. De nattplatser som staden i dag erbjuder har inte varit fullbelagda. De människor som bosätter sig illegalt vill i första hand ha arbete. De är inte här för att hitta en plats att bo på. På de illegala boplatserna bor ibland släkter och stora familjer ihop. Det är svårt att tillmötesgå detta boendebehov. De legala boendealternativ som står till buds i Göteborg för alla EU-medborgare är hotell, vandrarhem, campingar, att bo inneboende hos någon eller att nyttja boendet Stjärnklart. Hur många är romer? Göteborgs Stad för bara statistik om nationalitet och medborgarskap, inte vilken etnisk grupp människor tillhör. Är de fattiga EU-medborgarna hemlösa? De flesta har någon form av bostad i sina hemländer. Varför tar det så lång tid med en avhysning? Själva processen att avhysa människor som bosatt sig illegalt är juridiskt reglerad. Steg ett är att fastställa att det faktiskt rör sig om en bosättning, därefter ska markägaren kopplas in och sedan ska de boende identifieras innan kronofogden kan avhysa dem. Kommer staden nu se till att avhysning sker på alla illegala boplatser? Formellt finns det inga rättigheter att bosätta sig var man vill. På ett humanitärt plan utgör illegala boplatser en oacceptabel boendemiljö med hygieniska problem, miljöproblem, brandsäkerhetsproblem, hälsoproblem med mera. Alla människor måste anpassa sig till de lagar och regler som gäller. Att det uppstår illegala boplatser i Göteborg är inte långsiktigt hållbart. Boplatserna skapar också både oro och ilska hos grannar och andra som kommer i kontakt med dem. Göteborgs Stad kommer även fortsättningsvis att avhysa de som bosatt sig på en plats utan markägarens tillåtelse. Vi kommer då hänvisa till andra möjligheter i form av akuta insatser eller hemresa. Vad kan man som göteborgare göra för utsatta EU-medborgare? Man kan engagera sig genom att ge bidrag till frivilligorganisationer, bli volontär eller kanske ta emot en familj i sitt hem. Man kan också arbeta på strukturell eller politisk nivå med fattigdomsfrågor i Europa. Var kan man vända sig om man ser en bosättning eller har andra frågor? Man kan kontakta Kontaktcenter i Göteborgs Stad som förmedlar frågan vidare. Telefon: E-post: goteborg@goteborg.se

169 (12) Ann Sofi Agnevik, Avd. för juridik Emilia Danielsson, Avd. för juridik Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare Sammanfattning På senare år har allt fler utsatta EU-medborgare sökt sig till Sverige, flera försörjer sig genom tiggeri. Nya frågor och nya uppgifter för kommuner, regioner och landsting har uppkommit och frågor om vilka skyldigheter det offentliga har gentemot dessa EUmedborgare har aktualiserats. Nedan redogörs helt kort för aktuella regelverk såsom kompetensreglerna enligt kommunallagen, uppehållsrätten, lokala ordningsstadgor, regler om avhysning samt kommunernas och landstingens skyldigheter enligt hälso- och sjukvårdslagen, skollagen och socialtjänstlagen för utsatta EU-medborgare i Sverige. Fri rörlighet inom EU EU har idag 28 medlemsländer. Bland de nyaste medlemsländerna är Bulgarien och Rumänien som gick med för bara några år sedan. Medlemmar idag är Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. De s.k. ESS-länderna Norge, Island och Liechtenstein omfattas även genom särskilt avtal av delar av regelverket inom EU. Den fria rörligheten för personer är en grundprincip som garanteras av EU. Varje unionsmedborgare och deras familjemedlemmar har rätt att röra sig, bo, studera, arbeta, etablera sig eller tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat utan att diskrimineras på grund av sin nationalitet. EU:s politik, bland annat avseende de sociala trygghetssystemen, syftar till att göra det lätt och smidigt att röra sig och vara verksam inom EU:s område. Det är emellertid inte meningen att man ska utnyttja denna rätt till rörlighet helt utan begränsningar. Av det s.k. rörlighetsdirektivet (2004/38/EG) framgår under vilka förutsättningar en unionsmedborgare har rätt att uppehålla sig i en annan medlemsstat. Rörlighetsdirektivet har implementerats i den svenska utlänningslagen, där begreppet uppehållsrätt reserverats för rätten att vistas i Sverige längre än tre månader utan uppehållstillstånd. För vistelse i högst tre månader ställs inga andra krav än att personen kan identifiera sig med giltigt pass eller annan id-handling. En EU-medborgare kan dock enligt 8 kap. 9 utlänningslagen (2005:716) avvisas från Sverige under de tre första månaderna efter inresa om han eller hon visar sig utgöra en orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

170 (12) För att få uppehållsrätt inom en annan medlemsstats territorium under längre tid än tre månader ska personen antingen vara anställd, egenföretagare, arbetssökande med verklig möjlighet att få en anställning, studerande med heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning eller enbart vistas i den mottagande medlemsstaten men ha en heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning. EU-rätten kan inte åberopas i samband med missbruk eller bedrägeri, ett s.k. svart arbete kan därför inte ligga till grund för uppehållsrätt. Rätten till fri rörlighet har på senare år använts av de nyaste medlemmarnas, Bulgarien och Rumänien, medborgare. De som har kommit hit tycks inte ha haft som huvudsyfte att söka arbete alternativt ha en verklig möjlighet att få ett arbete, utan försörjer sig genom att tigga. Det innebär att deras rätt att uppehålla sig i Sverige sträcker sig till högst tre månader. Beslut om avvisning fattas av Migrationsverket eller Polismyndigheten. Beslut om utvisning fattas av Migrationsverket. Kommunallagen Enligt 2 kap. 1 kommunallagen (1991:900) får en kommun och ett landsting själva ta hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Kompetensreglerna innebär att kommuner och landsting inte kan göra mer än vad som är stadgat i svensk lagstiftning, hur vällovligt syftet än kan tyckas. Det är t.ex. förbjudet för en kommun att ge stöd till enskild, såvida det inte finns lagstiftning som gör det möjligt att ge stöd. Socialtjänstlagen medger t.ex. stöd till enskild i form av bistånd efter behovsprövning. Individuellt stöd till näringsidkare godtas enligt en särskild bestämmelse i kommunallagen bara om det finns synnerliga skäl. I praxis finns exempel på kommunalt stöd som godtagits då det givits för att förhindra bortfall av service i glesbygd, t.ex. bensinmack, livsmedelsbutik eller hotell. Frågan om möjligheterna att ge individuellt stöd enligt socialtjänstlagen kommenteras nedan i ett särskilt avsnitt. I vilken utsträckning en kommun har möjlighet att vidta allmänna åtgärder t.ex. i form av föreningsbidrag för att underlätta situationen för utsatta EU-medborgare i kommunen är inte helt klarlagt. Förvaltningsrätten i Linköping har dock nyligen avgjort ett mål där en kommun ingått en överenskommelse med Stadsmissionen om stöd till utsatta EU-medborgare avseende bl.a. natthärbärgen för perioden januari till juni 2014 (mål ). Förvaltningsrätten kommer i målet fram till att utsatta EU-medborgare som befinner sig inom kommunens gränser är en angelägenhet för kommunen. Förvaltningsrätten anförde i domskälen bl.a. att kommunen enligt 2 a kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) har det yttersta ansvaret för att de som vistats inom kommunen får det stöd och den hjälp de behöver och att kommunen har ett ansvar för

171 (12) akuta insatser. Kommunen hade bedömt att det fanns en överhängande risk för att dessa personer skulle frysa ihjäl under den kalla årstiden något som förvaltningsrätten ansåg vara en rimlig bedömning. Mot denna bakgrund fann förvaltningsrätten att det inte hade visats att beslutet stred mot lag eller annan författning. Kammarrätten i Jönköping beviljade inte prövningstillstånd i målet och tog därmed inte ställning i sak (mål ). En förvaltningsrättsdom är inte prejudicerande utan är en prövning av det enskilda ärendet. Domen innebär inte någon skyldighet för andra kommunerna att agera på liknande sätt. Det yttersta ansvaret enligt socialtjänstlagen kan tillgodoses även på andra sätt, t.ex. genom biståndsbeslut. Det förekommer att kommuner och landsting besöker t.ex. Bulgarien och Rumänien för att skaffa sig kunskap om medborgarnas situation och för att lämna information om förutsättningarna för t.ex. arbete och bostad i den egna kommunen. Detta för att få bättre förutsättningar för arbetet i kommunen och för att de enskilda ska ges möjlighet att fatta välgrundade beslut innan avresa. Då detta görs som ett led i utvecklingen av arbetet i den egna kommunen är vår bedömning att detta ligger inom den kommunala kompetensen. Internationellt bistånd är ett statligt ansvar. Under vissa specifika förutsättningar i 4-9 lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter kan dock även kommuner och landsting lämna visst bistånd. Kommuner och landsting får lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning, utbildning eller på annat sätt till ett land som får svenskt statligt bistånd. Bistånd i form av ekonomisk ersättning får endast lämnas för att genomföra utbildning och rådgivning. Bistånd till ett land som får svenskt statligt bistånd ska anmälas till Sida. Bistånd till ett land som inte får statligt bistånd får lämnas i form av utrustning som kommunen eller landstinget inte längre behöver i sin verksamhet. Därutöver måste regeringen ge sitt tillstånd. Möjligheten för kommuner och landsting att genomföra insatser i ett annat EU-land är alltså mycket begränsad. Socialtjänstlagen Den som uppfyller kraven för uppehållsrätt och därmed har rätt att vistas i Sverige längre än tre månader har även rätt till likabehandling. Det innebär att de har samma rättigheter och skyldigheter som övriga svenska medborgare och att socialtjänstlagen ska tillämpas fullt ut. För personer som är ekonomiskt aktiva, dvs. arbetstagare, egenföretagare och arbetssökande, ställer upphållrätten inte krav på att de ska vara självförsörjande. Vid behov av eventuellt bistånd är det i första hand bosättningskommunen som har ansvaret. När en person inte är bosatt i Sverige har vistelsekommunen biståndsansvaret. För utländska medborgare som inte är bosatta i Sverige men som vistas här för besök följer av Regeringsrättens praxis (RÅ 1995 ref. 70) att vistelsekommunen endast ansvarar för akuta insatser, s.k. nöd. Personer som inte har för avsikt att söka arbete

172 (12) har inte rätt till långvarigt försörjningsstöd, men har rätt till akuta insatser om behov uppstår och personen vänder sig till socialtjänsten i vistelsekommunen. Kommunen är skyldig att lämna bistånd om en person ansöker om bistånd och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. För att kontrollera om behovet kan tillgodoses på annat sätt i här aktuella fall, kan en första åtgärd vara att efterhöra med aktuell ambassad om ambassaden har möjlighet att bistå sin medborgare med medel till hemresa. Om ambassaden ger besked om att de kan hjälpa sin medborgare, kan vistelsekommunen bistå med medel för resa till ambassaden i Stockholm, i annat fall kan bistånd lämnas till biljett från vistelsekommunen direkt till hemlandet. Annat bistånd som kan bli aktuellt är pengar till mat eller härbärge. Alla beslut enligt socialtjänstlagen ska ske efter ansökan och efter en individuell bedömning av sökandes behov. Socialtjänsten har även ett särskilt ansvar för barn. Vid en bedömning av om bistånd till akuta insatser behövs, och i så fall till vad, måste därför särskilt beaktas om det finns barn i familjen. Även om en familj inte själv söker sig till socialtjänsten har socialtjänsten genom bl.a. den uppsökande verksamheten ett ansvar att försäkra sig om att det inte finns barn i kommunen som far illa. Påträffar socialtjänsten eller på annat sätt får kännedom om att ett barn far illa är socialtjänsten skyldig att ingripa och inleda utredning enligt 11 kap. 1 och 2 socialtjänstlagen oavsett barnets nationalitet och hemvist. Enligt 17 kap. 1 utlänningslagen ska socialnämnden lämna ut uppgifter om en utlännings personliga förhållanden, om Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen begär det och uppgifterna behövs för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd eller ett ärende om ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Detsamma gäller när fråga har uppkommit om utlänningen har uppehållsrätt. Vad ambassaden kan göra Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för de personer som vistas i en kommun. Den uppkomna situationen med utsatta EU-medborgare som söker sig till Sverige har påverkat berörda socialtjänster. Det har aktualiserat frågan om vilket ansvar ambassaden har. Enligt ambassadens konsulära regelverk hjälper dock ambassaden endast till med medel för att bekosta en hemresa om släktingar eller vänner deponerar den erforderliga summan på statens utrikesdepartement eller det ekonomiska direktoratet. I de fall vi nu talar om torde det inte finnas så många bulgariska eller rumänska medborgare som har vänner eller familj som kan deponera resekostnaden hos landets utrikesdepartement. Hjälp från ambassaden kan man alltså troligen få i ytterst få fall.

173 (12) Hälso- och sjukvårdslagen Av 4 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) framgår att om någon som vistas inom landstinget utan att vara bosatt där behöver omedelbar hälso- och sjukvård, ska landstinget erbjuda sådan vård. Denna skyldighet gäller för alla som vistas inom landstinget, oavsett medborgarskap. Därutöver har EU-medborgare (gäller även personer från EES-länderna och Schweiz) rätt till nödvändig vård i ett annat medlemsland, t.ex. Sverige, genom förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Med nödvändig vård avses att den försäkrade under trygga medicinska förhållanden ska kunna vistas här den tid som planerats. De personer som är försäkrade enligt dessa regler ska kunna intyga sin rätt till vård i Sverige till vanliga patientavgifter genom att visa upp det Europeiska sjukförsäkringskortet (EU-kortet), provisoriskt intyg om innehav av EUkort eller annat intyg som ger rätt till vård i Sverige. Om patienten saknar EU-kortet eller annat intyg som styrker rätten till vård, kan landstinget begära att personen kontant eller mot faktura betalar hela kostnaden för vården. Den försäkrade personen har sedan möjlighet att få ersättning för sina utlägg från sin socialförsäkringsinstitution i hemlandet. En person som är försäkrad enligt förordning (EG) nr 883/2004 har också möjlighet att ansöka om förhandstillstånd hos sin socialförsäkringsinstitution för att finansiera planerad vård (dvs. då syftet med resan är att specifikt söka vård) i en annan EU/EES-stat. Det s.k. patientrörlighetsdirektivet (2011/24/EU) innebär att en person från ett annat EU/EES-land kan vända sig direkt till en vårdgivare i Sverige för vård (nödvändig eller planerad) och sedan ansöka om ersättning i efterhand enligt bestämmelserna i den nationella lag som berört medlemsland tillämpar som en följd av patientrörlighetsdirektivet. I dessa fall betalar patienten själv hela vårdkostnaden direkt till berörd vårdgivare. De personer som kommer från andra EU/EES-länder och som arbetar här i Sverige, under högst 12 månader är som regel registrerade hos Försäkringskassan. Försäkringskassan betalar ersättning till landstingen för både nödvändig och planerad vård för denna kategori av patienter som inte är bosatt i Sverige. Om anställningstiden överskrider 12 månader ska personen i fråga folkbokföra sig i Sverige. Därmed är personen bosatt här och har tillgång till hälso- och sjukvården på samma förutsättningar som övriga bosatta i landstinget. Den 1 juli 2013 trädde lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd i kraft. Lagen omfattar dels personer som håller sig undan verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning, och dels personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om nödvändiga tillstånd för att vistas i landet. Lagen innebär att personer under 18 år ska erbjudas hälso- och sjukvård samt tandvård i samma omfattning som barn och ungdomar som är bosatta i landstinget samt en hälsoundersökning. Personer som har fyllt 18 år ska erbjudas vård

174 (12) och tandvård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning samt en hälsoundersökning. Vården är subventionerad enligt bestämmelser i förordning (2013:412) om vårdavgifter m.m. för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd års lag omfattar således endast utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd. Eftersom de utsatta EU-medborgare som här är aktuella har rätt att vistas i ett annat medlemsland i tre månader utan särskilt tillstånd är därför utgångspunkten att de inte omfattas av denna lag. Det förekommer även att dessa personer saknar sjukförsäkring i sina hemländer och därmed omfattas de inte heller av förordning (EG) nr 883/04. Konsekvensen av detta är att dessa EU-medborgare måste betala hela kostnaden för den vård som de får här i Sverige. Av förarbetena till lagen (prop. 2012/13:109 s. 41) framgår att regeringen anser att för unionsmedborgare ska så långt som möjligt de EU-rättsliga författningarna tillämpas. Emellertid säger regeringen också att det inte är uteslutet att föreslagen lagstiftning om hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd i enstaka fall kan komma att bli tillämplig även på unionsmedborgare. Sammanfattningsvis innebär detta att frågan huruvida 2013 års lag kan bli tillämplig måste avgöras efter omständigheterna i varje enskilt fall. Skollagen Ansvarig för all undervisning är hemkommunen. Med hemkommun avses i 29 kap. 6 skollagen (2010:800) den kommun som personen är folkbokförd i. Om man är bosatt i landet utan att vara folkbokförd avses med hemkommun den kommun som han eller hon stadigvarande visats i eller, om han eller hon saknar stadigvarande vistelseort, den kommun som han eller hon för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller den som är kvarskriven i en kommun. Enligt 7 kap. 2 skollagen har barn som är bosatta i Sverige skolplikt, dvs. bosatta barn ska gå i grundskola eller grundsärskola. Enligt 8 kap. 3 skollagen ska barn som är bosatta i Sverige och som inte har börjat förskoleklassen eller i någon utbildning för fullgörande av skolplikten erbjudas förskola från och med ett års ålder. Enligt 9 kap. 5 skollagen ska barn som är bosatta i Sverige erbjudas förskoleklass från och med höstterminen det år de fyller sex år. Även för andra skolformer som gymnasieoch gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare gäller att rätten till utbildning förutsätter att eleven är bosatt i landet. Som bosatt i landet anses enligt 29 kap. 2 skollagen även den som inte är folkbokförd här men som 1. är asylsökande, 2. har tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 utlänningslagen, 3. har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EUrätten, avtalet om Europeiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan

175 (12) Europeiska unionen och dess medlemstater, å ena sidan, och Schweiz, å andra sidan, om fri rörlighet för personer. 4. är familjemedlem till en person som tillhör en främmande makts beskickning, eller 5. vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller författning (s.k. papperslösa). Den sistnämnda gruppen har enligt 7 kap. 2 inte skolplikt men har samma rätt till utbildning som skolpliktiga barn. Har ett beslut om avvisning eller utvisning meddelats mot en asylsökande ska denne fortfarande anses vara bosatt i Sverige på den grunden till dess att han eller hon lämnar landet. Om den som avvisats eller utvisats håller sig undan så att beslutet inte kan verkställas ska personen dock anses som fortsatt bosatt i Sverige enligt femte punkten. Personer som åsyftas i denna sista punkt är de som haft rätt enligt författning att vistas här, men för vilka denna rätt upphört. Som exempel kan nämnas personer som enligt 5 kap. 18 utlänningslagen har haft rätt att vistas här under den tid som deras ansökan om uppehållstillstånd har prövats, men vilkas ansökan har avslagits och som därefter håller sig undan verkställighet. Bestämmelsen avser även andra personer som tidigare har haft ett av myndighet beslutat tillstånd att vistas här men vars tillstånd har upphört, till exempel personer vars tidsbegränsade uppehållstillstånd har upphört men som ändå väljer att stanna kvar i landet. Det kan också vara fråga om personer som vistas här, men som aldrig har givit sig till känna för någon myndighet (prop. 2012/13:58 s.39). Enligt förarbeten omfattar bestämmelsen inte barn med tidsbegränsade uppehållstillstånd som vistas i landet kortare tid än ett år. För dessa saknas alltså rätt till utbildning. Dessa barn vistas lagligen i landet, men är här under så kort tid att de inte ska folkbokföras. Eftersom dessa barn inte heller omfattas av 29 kap. 2 andra stycket skollagen har de ingen rätt till utbildning (prop. 2012/13:58 s. 16). Den grupp utsatta EU-medborgare som är aktuell i denna promemoria finns inte omnämnd i förarbetena till bestämmelsen i femte punkten. Det synes inte heller vara den grupp som lagstiftaren tagit sikte på vid beskrivning av målgruppen. Gruppen utsatta EU-medborgare grundar sin vistelse i landet på EU:s rörlighetsdirektiv/utlänningslagen. Såsom redogjorts för ovan har EU-medborgare rätt att vistas i ett annat medlemsland i tre månader utan särskilt tillstånd. Man anses inte vara bosatt här, utan får anses vara här tillfälligt dvs. som turist. För uppehållsrätt och vistelse längre än tre månader måste den enskilde vara; - anställd eller egenföretagare i värdlandet, - arbetssökande med verklig möjlighet att få en anställning, eller - studerande eller annan med tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring. Familjemedlemmar till de som uppfyller ovanstående krav har också uppehållsrätt. De personer som omfattas av denna grupp har enligt rörlighetsdirektivet/utlänningslagen

176 (12) rätt till likabehandling och därmed värdlandets sociala trygghetssystem. Enligt 29 kap. 2 tredje punkten skollagen ska dessa anses bosatta i landet och har rätt till skolgång. Den EU-medborgare som inte uppfyller kraven i rörlighetsdirektivet/utlänningslagen på uppehållsrätt har bara rätt att vistas här tillfälligt och omfattas inte av värdlandets sociala trygghetssystem. De personer som då ligger det sociala biståndssystemet enligt socialtjänstlagen till last, kan enligt 8 kap. 9 utlänningslagen avvisas. Beslut om avvisning fattas av Migrationsverket eller Polismyndigheten. Utsatta EU-medborgare kan alltså inte enligt vår bedömning anses omfattas av uppräkningen i 29 kap. 2 skollagen och har därmed ingen i skollagen grundad rätt till skolgång. I 4 kap. 2 skolförordningen (2011:185) regleras emellertid skyldigheterna att ordna skolgång för elever från utlandet i grundskolan och grundsärskolan, dvs. i de skolformer då skolplikt gäller. Barn som anses bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare har samma rätt till utbildning i grundskolan eller grundsärskolan, om vårdnadshavarna eller en av dem är svensk medborgare. Den kommun där barnet stadigvarande vistas ska anses som barnets hemkommun vid tillämpningen av skollagen. Frågan om mottagande av ett sådant barn prövas på begäran av barnet vårdnadshavare. Vidare anges i bestämmelsens sista mening att en huvudman även i andra fall får ta emot ett barn som inte anses bosatt i Sverige som elev i sin grundskola. Detta innebär att det får anses vara tillåtet enligt kompetensreglerna i 2 kap. 1 kommunallagen, att i sin grundskola ta emot ett barn även om man inte har någon skyldighet att göra det. Internationella konventioner De internationella konventioner, t.ex. barnkonventionen, som Sverige ratificerat är Sverige skyldigt att se till att de följs. Det är regeringen som är ytterst ansvarig för att dessa rättigheter tillgodoses och att nationell lagstiftning överensstämmer med Sveriges åtaganden. Kommuner och landsting har att tillämpa den nationella lagstiftningen. Lokala ordningsföreskrifter Tiggeri, dvs. att utan erbjudande av någon motprestation utbe sig om ekonomiskt understöd, är inte straffbart eller ens otillåtet enligt svensk lag. Det gäller även då sådan verksamhet bedrivs i former som kan beskrivas som organiserade, om man med detta menar att enskilda som tigger samordnar sin aktivitet samt bor, reser och lever tillsammans. Det är en annan sak att vissa organisatörer i sådana sammanhang kan tänkas ägna sig åt verksamhet som är straffbar såsom människohandel enligt 4 kap. 1 a brottsbalken. I förening med andra omständigheter kan tiggeri dock vara straffbart. Det kan till exempel vara fallet när den som tigger tar till hot eller handgripligheter som utgör ofredanden enligt 4 kap. 7 brottsbalken. Ett annat exempel är om tiggeriet innefattar vilseledande av dem tiggaren vänder sig till med exempelvis med förespegling av påhittade handikapp m.m., vilket under vissa ytterligare

177 (12) förutsättningar skulle innefatta bedrägeribrott enligt 9 kap. brottsbalken (JO 2011/12 s. 171). Kommunens rätt att meddela lokala ordningsföreskrifter måste enligt regeringsformen anges i lag. Enligt 3 kap. 8 ordningslagen (1993:1617) bemyndigas därför regeringen eller, efter regeringens bemyndiganden, en kommun att meddela lokala ordningsföreskrifter. Bemyndigande för en kommun att meddela lokala ordningsföreskrifter återfinns i 1 förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen. Ordningsföreskrifter får enligt bemyndigandet meddelas om de behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på en offentlig plats. Av 3 kap. 1 ordningslagen framgår att en offentlig plats inom ett detaljplanelagt område enligt huvudregeln inte utan Polismyndighetens tillstånd får användas på ett sätt som inte stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för eller som inte är allmänt vedertaget. Ordningslagens krav på tillstånd motiveras av att ett obegränsat användande av marken för något annat ändamål än det för vilket den i första hand är avsedd kan orsaka påtagliga störningar i trafiken eller av den allmänna ordningen eller säkerheten. Föreskrifterna får inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Tillsynen av att ordningen på allmän plats upprätthålls ansvarar Polismyndigheten för. Ingripanden som kan komma att genomföras för att upprätthålla ordningen sker därför genom Polismyndighetens försorg. I förarbetena till ordningslagen anförs att det kan finnas behov av lokala bestämmelser som reglerar penningsinsamling på offentligt plats. Undantag från tillståndskrav för sådan verksamhet bör emellertid regelmässigt göras i de fall då penninginsamlingen är ett led i en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning som i sig är tillståndskrävande. Skälet till detta tycks vara att någon prövning från ordningssynpunkt utöver den som görs i tillståndsärendet rörande sammankomsten eller tillställningen inte anses behövlig. Enligt dåvarande Kommunförbundets cirkulär 1995:41 är penninginsamling i samband med framförande av gatumusik inte tillståndspliktig, dels med hänvisning till att den enskildes frihet att framföra ett musikaliskt eller annat konstnärligt verk i sådant fall begränsas, dels med hänvisning till att en musikants insamling i en instrumentlåda eller på ett klädesplagg är en passiv handling. Det förhåller sig annorlunda om musikanten går runt bland publiken och samlar in pengar. Ett sådant tillvägagångssätt betraktas som en penninginsamling som kan omfattas av tillståndskrav genom en lokal ordningsföreskrift (prop. 1992/93:210 s. 141 f). Undantag från tillståndskravet kan göras för till exempel skolklasser som samlar in pengar till hjälporganisationer. Länsstyrelsen i Västmanlands län beslutade den 26 april 2011 (Dnr ) att Sala kommuns ordningsföreskrifter, där ett generellt förbud mot tiggeri på offentlig

178 (12) och därmed jämställd plats införts, skulle upphävas. Länsstyrelsen ansåg bland annat att föreskriften om förbud mot tiggeri inte var motiverad med hänsyn till ordningen och säkerheten på offentlig plats. Att lägga fram ett klädesplagg för att samla in pengar ansågs påverka ordningen på den offentliga platsen i mindre omfattning och insamlingen ansågs vara passiv. Förbudet var för vidsträckt och enligt länsstyrelsens uppfattning innebar föreskriften vidare ett onödigt tvång mot allmänheten och en alltför långtgående inskränkning i den enskildes frihet. Rörande gatuförsäljare har man i förarbetena (prop. 1992/93:210 s. 274 f) till ordningslagen resonerat så att ju mer omfattande och till sin karaktär trafik- eller ordningsstörande ett ianspråktagande är, desto snävare blir utrymmet för ett tillståndsfritt ianspråktagande av platsen. Ett nyttjande av platsen som sträcker sig längre än någon timme kan som regel inte anses vara ett tillfälligt ianspråktagande. Inte heller blir ianspråktagandet att anse som tillfälligt, om platsen används endast under någon timme men nyttjaren efter ett kortare uppehåll återkommer till platsen och återupptar sin verksamhet där. Sålunda krävs tillstånd om en gatuförsäljare nyttjar en plats på till exempel en gågata under någon timme, varefter han avbryter sin verksamhet för att kort därefter återkomma till platsen och återuppta sin försäljningsverksamhet. I än högre grad gäller detta om ett avbrott beror på att polisen uppträder på platsen. För att ett ianspråktagande av en offentlig plats inte ska kräva tillstånd uppställs som ett ytterligare krav att ianspråktagandet är endast obetydligt. Av avgörande betydelse i sammanhanget blir då storleken på ytan av den offentliga platsen. Är det fråga om en begränsad yta kan således ett mycket blygsamt ianspråktagande komma att omfattas av krav på tillstånd, om en större del av den offentliga platsen därigenom tas i anspråk. Av betydelse för bedömningen av omfattningen av ianspråktagandet blir också om flera personer nyttjar den offentliga platsen samtidigt, t.ex. om ett stort antal gatuförsäljare samtidigt belamrar en gågata med stånd och filtar. Det får i så fall göras en samlad bedömning av ianspråktagandena. Inte heller blir sådana gatuförsäljares verksamhet fri från kravet på tillstånd enbart av den anledningen att de under verksamhetens gång byter platser med varandra. Även om en enskild nyttjare skulle anses ta en offentlig plats i anspråk endast i obetydlig omfattning kan hans verksamhet således anses falla under kravet på tillstånd, om flera andra personer tar platsen i anspråk på samma eller något liknande sätt. Samma resonemang som här ovan förs rörande gatuförsäljare skulle kunna tillämpas på tiggare. Sammanfattningsvis kan konstateras att utrymmet för att i lokala ordningsföreskrifter förbjuda tiggeri är begränsat, men att en sådan möjlighet troligen finns. Framförallt torde det finnas en möjlighet att förbjuda tiggeri på livligt trafikerade platser, såsom exempelvis vid gallerior där ett stort antal personer passerar eller vid omstigningsplatser för kollektivtrafik. Ett krav är dock att förbudet är erforderligt för att upprätthålla den allmänna ordningen. Detsamma gäller för en föreskrift i lokala ordningsföreskrifter om krav på tillstånd för tiggeri.

179 (12) I sammanhanget kan nämnas att JO i beslut den 24 september 2014 (Dnr ) kritiserade Polismyndigheten efter en händelse då polisen hade gripit tre personer för tiggeri, med hänvisning till kommunens lokala ordningsföreskrifter som säger att det krävs Polismyndighetens tillstånd för insamling av pengar. Gripandet varade i tre timmar. Grunden för att gripa personerna uppgavs vara att de saknade hemvist i Sverige och att det fanns risk för att de genom att bege sig från riket skulle undandra sig lagföring eller straff. JO fann att det stred mot proportionalitetsprincipen att gripa personerna för misstanke om en förseelse som endast kan medföra penningböter. Åtal väcktes sedermera mot de tre personerna, men tingsrätten ogillade åtalet. Tingsrätten motiverade detta med att de gärningar som personerna hade åtalats för inte var att betrakta som aktiv penningsinsamling. Ordningsföreskriften om krav på tillstånd var därmed inte tillämplig på deras agerande (Södertälje tingsrätt den 21 februari 2014, B ). Nedskräpning vid läger Enligt de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. 3 miljöbalken gäller att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Av 15 kap. 30 miljöbalken följer vidare att ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till döms för nedskräpning till böter eller fängelse i högst ett år. Med nedskräpning enligt miljöbalken avses bl.a. plåt, däribland bilvrak, glas, plast, papper, avfall eller annat liknande. Enligt lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning finns en regel i 4 som ger kommunen en skyldighet att återställa en plats som skräpats ned. Dessa bestämmelser ska inte tillämpas, om skyldigheten ska fullgöras av någon annan enligt lag eller annan författning eller särskilda föreskrifter. Enligt plan- och bygglagen (2010:900) är det fastighetsägaren som ska hålla en tomt i vårdat skick. Fastighetsägaren ska även ta hänsyn till säkerhet och trafiksäkerhet, dvs. se till att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte förekommer. Om krav framställs på kommunen att kommunen ska städa upp får kommunen hänvisa till fastighetsägaren. Det är dock skillnad om det är fråga om nedskräpning inom ett populärt friluftsområde jämfört med ett trist kalhygge där ingen går. Detta innebär att i

180 (12) ett allmansrättsligt tillgängligt skogsområde på privat mark där nedskräpning skett och man inte vet vem som är skyldig, så kan kommunen ha ett visst ansvar. Det är dock svårt att säga hur långt detta ansvar går. Ytterst får frågan prövas av länsstyrelse och förvaltningsdomstol. Även i fall då nedskräpning skett kan polisanmälan bli aktuell. Avhysning För att avhysning ska kunna ske av personer så som exempelvis personer som slagit läger på ödetomter, måste kronofogden ha personuppgifter på var och en som ska avhysas. Varje person måste nämligen ha ett individuellt beslut om avhysning. Detta kan innebära ett tidskrävande förarbete innan avhysning av flera personer i ett läger kan ske.

Ärende Beteckning Förslag. 1. Val av justerare Lisa Andersson (M)

Ärende Beteckning Förslag. 1. Val av justerare Lisa Andersson (M) KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-05-06 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträde 12 maj 2015 klockan 8.30 i Kungsbackarummet, stadshuset Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare Lisa Andersson

Läs mer

Planutredning för Sönnerbergen, Råö 16:1 m. fl.

Planutredning för Sönnerbergen, Råö 16:1 m. fl. :6 6 Orre evikk :4 : : : 6: :87 7 rk e Ky fjä un lls s d :6 6: :86 :6 6 Utredningsområde:8 7: Sönnerbergen : 6:> 6 6:> > RÅÖ RÅ ÅÖ Å Ö :9 Tomtningar ga ga : Knast ast :9 9 : Knallekil : : : S: Knaståsb

Läs mer

Ändring genom tillägg av detaljplan (byggnadsplan) för. Tillägg till planbeskrivningar och planbestämmelser

Ändring genom tillägg av detaljplan (byggnadsplan) för. Tillägg till planbeskrivningar och planbestämmelser 1 (7) Datum Dnr 2017-01-02 2013-306 Samrådshandling Ändring genom tillägg av detaljplan (byggnadsplan) för Moningssand å fastigheten Böle 3:2 m. fl. (1965-10-30) Ändring och utvidgning av byggnadsplan

Läs mer

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun Växthus Skummeslöv M LL L LL Lo Skummeslövs kyrka Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR 3 PLANENS SFTE OCH HUVUDDRAG 3 PLANDATA 3 Lägesbestämning

Läs mer

Detaljplan för Bukärr 22:28 m fl, i Släp Kungsbacka kommun

Detaljplan för Bukärr 22:28 m fl, i Släp Kungsbacka kommun Över Planbeskrivning, Samrådshandling Bukärr Detaljplan för Bukärr 22:28 m fl, i Släp Kungsbacka kommun mmun Skala 1:20000 Upprättad i februari 2015 0 2014/P029 D 228 Handlingar: Planbeskrivning, denna

Läs mer

Ändring av detaljplan för Trolleboda 1:149 m.fl.

Ändring av detaljplan för Trolleboda 1:149 m.fl. Ändring av detaljplan för del av Trolleboda 1:149 m.fl. Ronneby kommun Blekinge län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Plankarta Planbeskrivning Behovsbedömning Fastighetsförteckning

Läs mer

DP Dnr MSN 2011/

DP Dnr MSN 2011/ 1 (5) DP 532 2012-09-02 Dnr MSN 2011/135-214 Tillägg till PLANBESTÄMMELSER PLANBESKRIVNING PLANKARTA och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Ändring genom tillägg till Detaljplan 19, del av Kummelnäs (Kummelnäs III),

Läs mer

i Olofströms samhälle, Olofströms kommun Röd text - förslag på ändringar Överstruken text text från gamla planbeskrivningen som föreslås tas bort

i Olofströms samhälle, Olofströms kommun Röd text - förslag på ändringar Överstruken text text från gamla planbeskrivningen som föreslås tas bort Ändring av detaljplan för del av Holje 204:5 m. fl, i Olofströms samhälle, Olofströms kommun Ändring av P L A N - O C H G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G Läsanvisning Röd text - förslag på

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 1 Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. PLANBESKRIVNING 2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR 3 2 PLANPROCESSEN- EN ÖVERSIKT AV NORMALT

Läs mer

ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7

ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 ANTAGANDEHANDLING 160302 ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Ändring av byggnadsplan för Köpmanholmsområdet å Norra delen av Yxlan, avseende fastigheten Yxlö 2:174 Dnr 14-2290.214 Ks 14-2073.214 ÄNDRING

Läs mer

Detaljplan för del av Tomelilla 10:224 i Tomelilla, Tomelilla kommun

Detaljplan för del av Tomelilla 10:224 i Tomelilla, Tomelilla kommun SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för del av Tomelilla 10:224 i Tomelilla, Tomelilla kommun TEAM SAMHÄLLSBYGGNAD TOMELILLA KOMMUN PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 2 (6) Detaljplan för del av

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

PLANBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDLING II DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHET KULLTORP 2:2 (KLOCKAREGÅRDEN) I GNOSJÖ KOMMUN

PLANBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDLING II DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHET KULLTORP 2:2 (KLOCKAREGÅRDEN) I GNOSJÖ KOMMUN PLANBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDLING II DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHET KULLTORP 2:2 (KLOCKAREGÅRDEN) I GNOSJÖ KOMMUN HANDLINGAR Planbeskrivning Behovsbedömning Plankarta med bestämmelser Fastighetsförteckning

Läs mer

Antagandehandling upprättad 2004-12-21

Antagandehandling upprättad 2004-12-21 Detaljplan för Åkarp 19:1 m.fl., Burlövs kommun, Skåne län. 209 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I handlingarna ingår denna beskrivning, genomförandebeskrivning, plankarta med planbestämmelser och illustrationsplan

Läs mer

ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Björnö 1:20 Dnr: 13-1876.214 Ks 13-1532.214

ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Björnö 1:20 Dnr: 13-1876.214 Ks 13-1532.214 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-11-07, rev. 2015-03-25 och 2015-07-03 ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Björnö 1:20 Dnr: 13-1876.214 Ks 13-1532.214 TILLÄGG TILL

Läs mer

Hedesunda Prästbord 4:17, Gamleområdet

Hedesunda Prästbord 4:17, Gamleområdet P L AN- OCH GENOMFÖR AN DEBE S KRIVNII NG 2010-11-09 Antagen: 2011-01-26 Revideringsdatum: 2011-01-03 Laga kraft: 2011-02-24 Dnr: 10BMN341 Handläggare: Emma Svedberg Hedesunda Prästbord 4:17, Gamleområdet

Läs mer

SAMRÅDSFÖRSLAG , rev ANTAGANDEHANDLING

SAMRÅDSFÖRSLAG , rev ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2011-09-05, rev 2011-12-12 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 TILLÄGG till detaljplan för del av fastigheten Oxhalsö 2:112 i Blidö församling Dnr 11-30.214 Ks 11-69

Läs mer

PL AN BES K R I VN I N G

PL AN BES K R I VN I N G 1 Nordanstigs kommun, Gävleborgs län Laga kraft PL AN BES K R I VN I N G Planförfarande Prövning av detaljplanen sker genom enkelt planförfarande enligt plan- och bygglagen. Förfarandet tillämpas eftersom

Läs mer

(6) LAGA KRAFT. Tillägg till detaljplan för Gereby 1:2 M.M. Karlsborgs kommun, Västra Götalands län Dnr B

(6) LAGA KRAFT. Tillägg till detaljplan för Gereby 1:2 M.M. Karlsborgs kommun, Västra Götalands län Dnr B 2015-05-25 1(6) LAGA KRAFT Tillägg till detaljplan för Gereby 1:2 M.M. Karlsborgs kommun, Västra Götalands län Dnr B 2014-0212 2015-05-25 2(6) HANDLINGAR Detaljplan fastställd 1976-08-11 - bestämmelser

Läs mer

PLANBESTÄMMELSER, PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLANBESTÄMMELSER, PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 1 (7) DP 545 MSN 2010/40-214 Tillägg till PLANBESTÄMMELSER, PLANBESKRIVNING och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av detaljplan 391 för Grävlingsberg och Söder Grävlingsberg (DP 391)

Läs mer

ÄNDRING AV BYGGNADSPLANER FÖR LISSMA KVARNTORP INOM KOMMUNDELEN LISSMA I HUDDINGE KOMMUN

ÄNDRING AV BYGGNADSPLANER FÖR LISSMA KVARNTORP INOM KOMMUNDELEN LISSMA I HUDDINGE KOMMUN Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Antagandehandling 2004-01-27 SBN PL 2003/67.319 rev 2004-04-15 DP 22-H-2 ÄNDRING AV BYGGNADSPLANER FÖR LISSMA KVARNTORP INOM KOMMUNDELEN LISSMA

Läs mer

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16 Detaljplan för KEBAL 1:33 Kebal, Strömstads kommun Samrådshandling 2008-10-16 PLANBESKRIVNING Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser,

Läs mer

Ändring av del av detaljplan 66 för fastigheten Björknäs 1:768 på Björknäsplatån i Nacka kommun

Ändring av del av detaljplan 66 för fastigheten Björknäs 1:768 på Björknäsplatån i Nacka kommun 1 (5) SAMRÅDSHANDLING Dnr MSN 2016/18-214 Standardförfarande Ändring av PLANBESTÄMMELSER OCH PLANBESKRIVNING Ändring av del av detaljplan 66 för fastigheten Björknäs 1:768 på Björknäsplatån i Nacka kommun

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Gottsunda 16:2 Enkelt planförfarande

Planbeskrivning Detaljplan för Gottsunda 16:2 Enkelt planförfarande PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Diarienummer Marie-Louise Elfström PLA 2012-020254 018-727 45 56 Planbeskrivning Detaljplan för Gottsunda 16:2 Enkelt planförfarande LAGA KRAFT 2015-09-25 Postadress:

Läs mer

Planbeskrivning Samrådshandling

Planbeskrivning Samrådshandling Planbeskrivning Samrådshandling Datum 2010-06-08 Dnr BMR/2010:28 Bygg-, miljö- och räddningsförvaltningen Detaljplan för fastigheten Svalan 10 inom Sparreholm, Flens kommun, Södermanlands län Handlingar

Läs mer

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Ändring av detaljplan för Sydöstra delen av Gertrudsviks Sjöstad (C309) Västerviks kommun Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2014-04-17 Antagen: 2014-04-28 Laga Kraft:

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

VAXHOLMS STAD Samhällsbyggnadsavdelningen Stadsbyggnadsenheten , rev

VAXHOLMS STAD Samhällsbyggnadsavdelningen Stadsbyggnadsenheten , rev LAGA KRAFT 2002-10-02 1 VAXHOLMS STAD Samhällsbyggnadsavdelningen Stadsbyggnadsenheten 2002-05-08, rev 2002-08-15 Detaljplan för Edholma 1:135 Vaxholms stad, Stockholms län Dp 371 HANDLINGAR Handlingarna

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(10) Planbeskrivning. tillhörande detaljplan för fastigheten Frukten 9. inom Pryssgården i Norrköping

ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(10) Planbeskrivning. tillhörande detaljplan för fastigheten Frukten 9. inom Pryssgården i Norrköping 1(10) Planbeskrivning tillhörande detaljplan för fastigheten Frukten 9 inom Pryssgården i Norrköping den 19 september 2014 reviderad den 22 oktober 2014 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2014-11-11, 221

Läs mer

Antagen av MBN Laga kraft

Antagen av MBN Laga kraft Antagen av MBN 2008-09-11 Laga kraft 2008-10-15 !"##$%&& ' ()*+,-+. / Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Tillägg till planbestämmelser Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

i Olofströms samhälle, Olofströms kommun

i Olofströms samhälle, Olofströms kommun Ändring av detaljplan för del av Holje 204:5 m. fl, i Olofströms samhälle, Olofströms kommun Ändring av P L A N - O C H G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G HANDLINGAR Till detta planförslaget

Läs mer

PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR FASTIGHET NISSAFORS 1:199 M.FL (BOSTÄDER VID ISABERGS GOLFBANA) I GNOSJÖ KOMMUN

PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR FASTIGHET NISSAFORS 1:199 M.FL (BOSTÄDER VID ISABERGS GOLFBANA) I GNOSJÖ KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR FASTIGHET NISSAFORS 1:199 M.FL (BOSTÄDER VID ISABERGS GOLFBANA) I GNOSJÖ KOMMUN Antagen av samhällsbyggnadsnämnden: 2012-06-13 Laga Kraft: 2012-07-19 HANDLINGAR

Läs mer

40-45 B II 3,6. Grundkartans beteckningar. Fastighetsgräns Traktgräns Rutnät Fastighetsbeteckning Registerområde. Mossarp. Byggnad, takkontur

40-45 B II 3,6. Grundkartans beteckningar. Fastighetsgräns Traktgräns Rutnät Fastighetsbeteckning Registerområde. Mossarp. Byggnad, takkontur Planbestämmelser PLANKARTA Följande gäller inom de områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området. Kronvägen

Läs mer

Floda kyrkby 4:4 m.fl (Norr om Paviljongvägen) Dala Floda Kyrkby (Strandbacken) Dala-Floda. Samrådshandling 1 (7) Miljö- och byggförvaltningen

Floda kyrkby 4:4 m.fl (Norr om Paviljongvägen) Dala Floda Kyrkby (Strandbacken) Dala-Floda. Samrådshandling 1 (7) Miljö- och byggförvaltningen 1 (7) Miljö- och byggförvaltningen Detaljplan för Floda kyrkby 4:4 m.fl (Norr om Paviljongvägen) Samt upphävande av del av Dala Floda Kyrkby (Strandbacken) Dala-Floda Samrådshandling 2 (7) Plan- och genomförandebeskrivning

Läs mer

Åsen 1:69. Detaljplan för fastigheten. i Sköllersta, Hallsbergs kommun, Örebro län

Åsen 1:69. Detaljplan för fastigheten. i Sköllersta, Hallsbergs kommun, Örebro län Dnr KS 140/2007 Detaljplan för fastigheten Åsen 1:69 i Sköllersta, Hallsbergs kommun, Örebro län HALLSBERGS KOMMUN Upprättad 2007-11-19 Kommunkansliet Antagen 2008-03-11 Laga kraft 2008-04-14 2 (8) Dnr

Läs mer

Ändring av Detaljplan för Del av Gällivare 1:15 m fl Vid Vassaraträsket Antagen av miljö- och byggnämnden 12 juni 1998, akt P 2000/92. Ändrad P03/132.

Ändring av Detaljplan för Del av Gällivare 1:15 m fl Vid Vassaraträsket Antagen av miljö- och byggnämnden 12 juni 1998, akt P 2000/92. Ändrad P03/132. 1 (5) Ändring av Detaljplan för Del av Gällivare 1:15 m fl Vid Vassaraträsket Antagen av miljö- och byggnämnden 12 juni 1998, akt P 2000/92. Ändrad P03/132. Miljö- och Byggnämnden Gällivare kommun Upprättad

Läs mer

GRANSKNINGSHANDLING

GRANSKNINGSHANDLING GRANSKNINGSHANDLING 2019-01-10-2019-01-24 Ändring av detaljplan A139 för Pepparriskan 1 m.fl. i Alvesta tätort ALVESTA KOMMUN KRONOBERGS LÄN Planområde Översiktskarta Skala 1:5 000 (A4) INFORMATION i anslutning

Läs mer

Gällande fastigheterna Öregrund 4:53, del av 8:1, 54:4-10 samt 54:12-19

Gällande fastigheterna Öregrund 4:53, del av 8:1, 54:4-10 samt 54:12-19 ANTAGANDEHANDLING 1(6) Detaljplan för TALLBACKEN Gällande fastigheterna Öregrund 4:53, del av 8:1, 54:4-10 samt 54:12-19 Östhammars kommun, Uppsala län Upprättad 2009-06-01 Reviderad 2009-11-11 Godkänd

Läs mer

Tillägg till PLANBESKRIVNING

Tillägg till PLANBESKRIVNING Antagandehandling Februari 2018 Laga kraft 2018-03-23 Ändring av del av stadsplan för del av Askersunds stad, Kv. Skolan m.fl. (Sjötomten 1 och 2) Askersunds kommun Örebro län Tillägg till PLANBESKRIVNING

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

PLANHANDLING. ADOLFSSTRÖM 2:5, del av DETALJPLAN. Samrådshandling MBR 2014/472. Arjeplogs kommun. Arjeplogs kommun, Norrbottens län

PLANHANDLING. ADOLFSSTRÖM 2:5, del av DETALJPLAN. Samrådshandling MBR 2014/472. Arjeplogs kommun. Arjeplogs kommun, Norrbottens län Arjeplogs kommun Samrådshandling 2014-11-03 MBR 2014/472 PLANHANDLING ADOLFSSTRÖM 2:5, del av DETALJPLAN Arjeplogs kommun, Norrbottens län Upprättat av GG-arkitekter i Piteå Förslag till detaljplan för

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Stadsarkitektkontoret 2012-01-12 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE Ändring av detaljplan för Gällstaö 1:29 m fl på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2010.27.214 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

Ansökan om planbesked enligt 5 kap. 2-5 PBL, för Ilända 8:13

Ansökan om planbesked enligt 5 kap. 2-5 PBL, för Ilända 8:13 1(7) Stadsarkitektkontoret 2014-05-07 Ansökan om planbesked enligt 5 kap. 2-5 PBL, för Ilända 8:13 Stockholms län Fastighetskartan utredningsområdets avgränsning markerat. Begäran om planbesked Begäran

Läs mer

Gällivare kommun Norrbottens län

Gällivare kommun Norrbottens län SAMRÅDSHANDLING Ändring av byggnadsplan för fritidsbebyggelse över del av Gällivare 25:1, 64:1 m fl Vid Vassaraträsket Gällivare kommun Norrbottens län Akt 25-P75/2, fastställd den 20 december 1974 13218

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (6) Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län ANTAGANDEHANDLING 2013-04-17 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (6) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PLANDATA

Läs mer

Ändring av. Detaljplan för Rostorp 2:1 m.fl. (Tisnarebaden), Katrineholms kommun

Ändring av. Detaljplan för Rostorp 2:1 m.fl. (Tisnarebaden), Katrineholms kommun SAMRÅDS - OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING 2009-10-02 1(9) Ändring av Detaljplan för Rostorp 2:1 m.fl. (Tisnarebaden), Katrineholms kommun Planområde SAMRÅDS OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING SAMRÅDS - OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING

Läs mer

Ändring av Detaljplan 66 för fastigheten Björknäs 1:768 på Björknäsplatån

Ändring av Detaljplan 66 för fastigheten Björknäs 1:768 på Björknäsplatån 2016-03-31 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2016/18-214 Standardförfarande Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Ändring av Detaljplan 66 för fastigheten Björknäs 1:768 på Björknäsplatån Förslag till beslut Miljö-

Läs mer

Planbeskrivning Ändring genom tillägg till stadsplan för Berthåga, Pl 90 A, avseende Berthåga 20:5

Planbeskrivning Ändring genom tillägg till stadsplan för Berthåga, Pl 90 A, avseende Berthåga 20:5 PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Annika Danielson 2015-03-09 PBN 2014-922 Rev. 2015-03-19 Planbeskrivning Ändring genom tillägg till stadsplan för Berthåga, Pl 90 A, avseende Berthåga

Läs mer

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Ändring av detaljplan II för Sydöstra delen av Gertrudsviks Sjöstad (C309) Västerviks kommun Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2016-12-20 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING

Läs mer

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län PLANBESKR1VNING SAMRÅDSHANDLING 1 (5) Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län SAMRÅDSIIANDLING PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 2(5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PIANDATA Plankarta

Läs mer

Detaljplan för Högstrand 1:11-1:54

Detaljplan för Högstrand 1:11-1:54 Detaljplan för Högstrand 1:11-1:54 Malung-Sälens kommun Dalarnas län Upprättad i juni 2013 av Bygg-Teknik i Malung AB Instans Datum Beslut om samråd BN 2013-08-28 Beslut om granskning Antagen Vunnit laga

Läs mer

(5) SAMRÅDSHANDLING. Tillägg till detaljplan för Gereby 1:2 M.M. Karlsborgs kommun Västra Götalands län

(5) SAMRÅDSHANDLING. Tillägg till detaljplan för Gereby 1:2 M.M. Karlsborgs kommun Västra Götalands län 2015-03-05 1(5) SAMRÅDSHANDLING Tillägg till detaljplan för Gereby 1:2 M.M. Karlsborgs kommun Västra Götalands län 2015-03-05 2(5) HANDLINGAR Detaljplan fastställd 1976-08-11 - bestämmelser och beskrivning

Läs mer

- MARK OCH PLANERING - 3 JUNI 2015 Dnr 2015/33 DP/ä 225/351

- MARK OCH PLANERING - 3 JUNI 2015 Dnr 2015/33 DP/ä 225/351 ANTAGANDEHANDLING 1 (9) - MARK OCH PLANERING - SAMRÅDSTID 7 april 2015 28 april 2015 ANTAGANDE 11 maj 2015 LAGA KRAFT 3 juni 2015 ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Diken 1:51 och 1:52 Harbo tätort Heby kommun,

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

DEL AV NORRKÄMSTA TILLHÖRANDE FASTIGHETERNA NORRKÄMSTA 9:10, 9:11, 9:12

DEL AV NORRKÄMSTA TILLHÖRANDE FASTIGHETERNA NORRKÄMSTA 9:10, 9:11, 9:12 SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN FÖR DEL AV NORRKÄMSTA TILLHÖRANDE FASTIGHETERNA NORRKÄMSTA 9:10, 9:11, 9:12 PLANBESKRIVNING LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2017-05-31 Dnr 00016/2016

Läs mer

Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Hanna Tell 040-43 91 43 hanna.tell@burlov.se

Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Hanna Tell 040-43 91 43 hanna.tell@burlov.se Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Hanna Tell 040-43 91 43 hanna.tell@burlov.se Datum Diarienummer 2012-03-15 KS/2010:236-214 1 (1) Lagakraftbevis detaljplan nr 234 Detaljplan för Åkarp

Läs mer

OLOF MARKUSGÅRDEN. Detaljplan för. Del av fastigheten Mark Näktergalen 1. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer BN 2005/

OLOF MARKUSGÅRDEN. Detaljplan för. Del av fastigheten Mark Näktergalen 1. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer BN 2005/ Diarienummer BN 2005/0279 214 Detaljplan för OLOF MARKUSGÅRDEN Del av fastigheten Mark Näktergalen 1 Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-06-03 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (8) ANTAGNA PLANHANDLINGAR

Läs mer

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen LAGA KRAFTHANDLING Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Svensson, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen Hanviken

Läs mer

Tillägg till PLANBESKRIVNING

Tillägg till PLANBESKRIVNING Detaljplan för Kråkebacken 7:161-7:193 samt del av 7:138 i Kågeröds samhälle Svalövs kommun, Skåne län. Antagen 2003-08-18 Laga kraft 2003-09-08 Tillägg till PLANBESKRIVNING Planområdet markeras med skraffering

Läs mer

Pålsjö 1:1 m.fl., Pålsjöbaden. Underlag för planuppdrag

Pålsjö 1:1 m.fl., Pålsjöbaden. Underlag för planuppdrag Ändring av detaljplan (1283K-15840) för del av fastigheten Pålsjö 1:1 m.fl., Pålsjöbaden Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med ändringen av detaljplanen

Läs mer

ÄNDRING AV DETALJPLAN SÖDRA TÄLLBERG, Kusbacken (L560) Leksands kommun, Dalarnas län

ÄNDRING AV DETALJPLAN SÖDRA TÄLLBERG, Kusbacken (L560) Leksands kommun, Dalarnas län SÖDRA TÄLLBERG, Kusbacken (L560) Leksands kommun, Dalarnas län Upprättad i oktober 2014 Tillägg till PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan SÖDRA TÄLLBERG, Kusbacken (L560) Leksands kommun, Dalarnas län

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Kaggebo 2:121 Valdemarsviks kommun

Detaljplan för fastigheten Kaggebo 2:121 Valdemarsviks kommun Vy visar del av fastigheten med befintligt bostadshus. Tillägg till gällande detaljplan "Förslag till byggnadsplan för fritidsbebyggelse för Kaggebo 2:1, Tjust Eds kommun". Detaljplan för fastigheten Kaggebo

Läs mer

Tillägg till. Detaljplan för kv. Murgrönan m.fl. i Tranås stad Lantmäteriets register nummer 0687-P348. Planbeskrivning och genomförande

Tillägg till. Detaljplan för kv. Murgrönan m.fl. i Tranås stad Lantmäteriets register nummer 0687-P348. Planbeskrivning och genomförande Tillägg till Detaljplan för kv. Murgrönan m.fl. i Tranås stad Lantmäteriets register nummer 0687-P348 Antagen av byggnadsnämnden 2009-05-19 med laga kraft 2009-06-23 med genomförandetid till 2019-06-22

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande.

Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING. 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande. Ändring av detaljplan för del av HALVORSTORP Halvorstorp TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 14P ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Plankontoret Upprättad i oktober 2014 ANTAGEN

Läs mer

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR

Läs mer

PLANHANDLING. ADOLFSSTRÖM 1:7, del av DETALJPLAN. Samrådshandling 2015-01-30 MBR 2014/472. Arjeplogs kommun. Arjeplogs kommun, Norrbottens län

PLANHANDLING. ADOLFSSTRÖM 1:7, del av DETALJPLAN. Samrådshandling 2015-01-30 MBR 2014/472. Arjeplogs kommun. Arjeplogs kommun, Norrbottens län Arjeplogs kommun Samrådshandling 2015-01-30 MBR 2014/472 PLANHANDLING ADOLFSSTRÖM 1:7, del av DETALJPLAN Arjeplogs kommun, Norrbottens län Upprättat av GG-arkitekter i Piteå Förslag till detaljplan för

Läs mer

ÄNDRING AV BYGGNADSPLANEBESTÄMMELSER - del 2

ÄNDRING AV BYGGNADSPLANEBESTÄMMELSER - del 2 2016-03-16 Dnr: 2015/3881 Samrådshandling Bilaga 2 Ändring av byggnadsplaner B1, B3, B7, B15, B16, B18, B21 och B25 i Asarum, Karlshamns kommun, Blekinge län ÄNDRING AV BYGGNADSPLANEBESTÄMMELSER - del

Läs mer

Upphävande av byggnadsplan nr. 772, Harg 1:1 del av, i Östra Harg, Linköping kommun. Planbeskrivning och bedömning av konsekvenser

Upphävande av byggnadsplan nr. 772, Harg 1:1 del av, i Östra Harg, Linköping kommun. Planbeskrivning och bedömning av konsekvenser Upphävande av byggnadsplan nr. 772, Harg 1:1 del av, i Östra Harg, Linköping kommun Planbeskrivning och bedömning av konsekvenser Planområde 2016-09-27 Dnr. Sbn 2012-268 Upphävande av Byggnadsplan (detaljplan)

Läs mer

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län Samrådshandling 2014-06-12 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR

Läs mer

Detaljplan Fjugesta 1:2 del av (Ändring av detaljplan 18 FJU-93) Knista församling i Lekebergs kommun

Detaljplan Fjugesta 1:2 del av (Ändring av detaljplan 18 FJU-93) Knista församling i Lekebergs kommun Lekebergs kommun Kommunstyrelsen Detaljplan Fjugesta 1:2 del av (Ändring av detaljplan 18 FJU-93) Knista församling i Lekebergs kommun 1814-P23 18-FJU-93 18-FJU-123 Planområde 18-FJU-231 P 35 m Samråd:

Läs mer

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29 Diarienummer PBN 2010/0086 214 Detaljplan för SJÖBY 3:40 Horred, Marks kommun, Västra Götalands län Karta 1-1. Fastigheten Sjöby 3:40 i Horred omringad med svartlinje Upprättad 2010-03-29 Behnam Sharo

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

Planbeskrivning. Datum Dnr (8)

Planbeskrivning. Datum Dnr (8) 2019-05-15 2016-223 1 (8) Detaljplan för Gnarps-Berge 12:43 Gnarp Nordanstigs kommun, Gävleborgs län Upprättad av Nordanstigs Kommun Planområdets läge i Gnarp Handlingar som hör till planen: Plankarta

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

Upphävande av Bp 12 för Vålan

Upphävande av Bp 12 för Vålan Samrådshandling Dnr: MK BN 2017/00958 Färnäs, Mora kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING September 2018 Handlingar Planbeskrivning Gällande detaljplan Bp 12 Övriga handlingar Fastighetsförteckning med registerkarta

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KV LJUNGEN SAMT DEL AV PAJALA 9:3 Bostadsändamål

DETALJPLAN FÖR DEL AV KV LJUNGEN SAMT DEL AV PAJALA 9:3 Bostadsändamål DETALJPLAN FÖR DEL AV KV LJUNGEN SAMT DEL AV PAJALA 9:3 Bostadsändamål Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I ANTAGANDEHANDLING Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Plankarta

Läs mer

Ändring genom tillägg till del av byggnadsplan 26 för Lillängen, avseende Sicklaön 147:6 på Sicklaön, Nacka kommun

Ändring genom tillägg till del av byggnadsplan 26 för Lillängen, avseende Sicklaön 147:6 på Sicklaön, Nacka kommun 1 (5) ANTAGANDEHANDLING MSN 2012/72-214 Tillägg till PLANKARTA, PLANBESTÄMMELSER OCH PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av byggnadsplan 26 för Lillängen, avseende Sicklaön 147:6 på Sicklaön,

Läs mer

Detaljplan för Övrarp 2:14 m.fl. i Tranås kommun Upprättad i juni 2010 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 151/2007

Detaljplan för Övrarp 2:14 m.fl. i Tranås kommun Upprättad i juni 2010 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 151/2007 Detaljplan för Övrarp 2:14 m.fl. i Tranås kommun Upprättad i juni 2010 av Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 151/2007 Sommen Planområde Krämarp Övrarp Skoboviken Romanäs Antagen

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun ANTAGANDEHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-12-10 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

Ändring av planerna S123, S186 och DP 574 för Solsidan i Saltsjöbaden

Ändring av planerna S123, S186 och DP 574 för Solsidan i Saltsjöbaden 1 (5) SAMRÅDSHANDLING MSN 2017/168 Standardförfarande Ändring av planerna S123, S186 och DP 574 för Solsidan i Saltsjöbaden Upprättad på planenheten i april 2018 Ändring av PLANBESKRIVNING OCH PLANBESTÄMMELSER

Läs mer

Tillägg till planbeskrivning vid ändring av detaljplan PL 161 för Dåvö Berghagen, Köpings kommun

Tillägg till planbeskrivning vid ändring av detaljplan PL 161 för Dåvö Berghagen, Köpings kommun Tillägg till planbeskrivning vid ändring av detaljplan PL 161 för Dåvö Berghagen, Köpings kommun Upprättad den 5 februari 2019 1 (6) 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 1.1 PLANÄNDRINGENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet

Läs mer

Boberg 3:122 A N T A G A N D E H A N D L I N G. Detaljplan för bostäder. Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G

Boberg 3:122 A N T A G A N D E H A N D L I N G. Detaljplan för bostäder. Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G A N T A G A N D E H A N D L I N G Detaljplan för bostäder Boberg 3:122 Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G Upprättad 2014-05-14 B74 Laga kraft 2014-12-27 Till detaljplanen hör följande handlingar:

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av kv. LÄSTEN 4 Katrineholms kommun ANTAGANDEHANDLING. Antagandehandling. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av kv. LÄSTEN 4 Katrineholms kommun ANTAGANDEHANDLING. Antagandehandling. tillhörande PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för del av kv. LÄSTEN 4 Katrineholms kommun ANTAGANDEHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2012-09-25 2(10) HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

DETALJPLAN FÖR RÖDLUVAN 11, ROTEBRO. Laga kraft Dnr 2012/0180 KS.203 Nr 635

DETALJPLAN FÖR RÖDLUVAN 11, ROTEBRO. Laga kraft Dnr 2012/0180 KS.203 Nr 635 DETALJPLAN FÖR RÖDLUVAN 11, ROTEBRO Laga kraft 2013-11-19 Dnr 2012/0180 KS.203 Nr 635 INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING: Handlingar 3 Syfte 3 Planområdet 3 Bakgrund 4 GÄLLANDE PLANER OCH BESLUT 4 Översiktsplaner

Läs mer

Planområde ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE. Plan E 273 K Detaljplan för EKETÅNGA 2:19, del av (vid Svanhallavägen) Söndrum, Halmstad

Planområde ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE. Plan E 273 K Detaljplan för EKETÅNGA 2:19, del av (vid Svanhallavägen) Söndrum, Halmstad ANTAGANDEHANDLING BYGGNADSKONTORET EKETÅNGA 2:19, del av (vid Svanhallavägen) Söndrum, Halmstad Byggnadskontoret 2010-03-24 Planområde 1 ANTAGANDEHANDLING EKETÅNGA 2:19, del av. (Vid Svanhallavägen.) Söndrum,

Läs mer

Detaljplan för del av Tranås 2:1 i Skåne Tranås, Tomelilla kommun

Detaljplan för del av Tranås 2:1 i Skåne Tranås, Tomelilla kommun SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för del av Tranås 2:1 i Skåne Tranås, Tomelilla kommun TEAM SAMHÄLLSBYGGNAD TOMELILLA KOMMUN PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 2 (6) Detaljplan för del av Tranås

Läs mer

Bagaren 10 m.fl. PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. PLANOMRÅDE

Bagaren 10 m.fl. PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. PLANOMRÅDE Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Bagaren 10 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. PLANOMRÅDE PLANBESKRIVNING 2

Läs mer

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl.

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Habo kommun Plan- och genomförandebeskrivning 2014-10-09 Upphävd av byggnadsnämnden 2014-10-09, 86 Laga kraft 2014-11-08 2 Plan- och genomförandebeskrivning

Läs mer

Ändring genom tillägg till detaljplan för Fredriksberg 14, Rudboda

Ändring genom tillägg till detaljplan för Fredriksberg 14, Rudboda 2015-02-13 Dnr MSN/2014:1421 Planutskottet Start-PM Ändring genom tillägg till detaljplan för Fredriksberg 14, Rudboda Ärendet Fastighetsägaren för Fredriksberg 14 har ansökt om en ändring genom tillägg

Läs mer

Norrtull 14:1 mfl, kv Ärlan

Norrtull 14:1 mfl, kv Ärlan LAGAKRAFTBEVIS 2011-08-18 Byggnads- och miljönämnden Dnr: 11BMN28 Handläggare: Sari Svedjeholm Norrtull 14:1 mfl, kv Ärlan Detaljplan för bostäder Gävle kommun, Gävleborgs län Detaljplanen antogs av Byggnads-

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Revisorn 3-8 inom stadsdelen Teg i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheterna Revisorn 3-8 inom stadsdelen Teg i Umeå kommun, Västerbottens län Planbeskrivning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2014/01458 Datum: 2015-06-08 Handläggare: Maria Norstedt för fastigheterna Revisorn 3-8 inom stadsdelen Teg i, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta med

Läs mer

PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. Ändring av detaljplan för del av Lomma 28:1 LILLEVÅNG Lomma, Lomma kommun, Skåne län TILLÄGG TILL

PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. Ändring av detaljplan för del av Lomma 28:1 LILLEVÅNG Lomma, Lomma kommun, Skåne län TILLÄGG TILL 1 (5) ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan för del av Lomma 28:1 LILLEVÅNG Lomma, Lomma kommun, Skåne län TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen omfattas av följande handlingar: - Fastighetsförteckning

Läs mer

1:5. Till planändringen hör plankarta med ändrade planbestämmelser, denna beskrivning samt fastighetsförteckning.

1:5. Till planändringen hör plankarta med ändrade planbestämmelser, denna beskrivning samt fastighetsförteckning. BESKRIVNING Sid 1(5) 2013-04-26 Dnr PLAN.2012.3 Tillägg till stadsplan P 86:1 Sigtuna 2:139 och 2:196-2:248 (Vikingavägen) i Gnesta tätort, Gnesta kommun HANDLINGAR 1:1 Stationsvägen Till planändringen

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, Krokom, Krokoms kommun

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, Krokom, Krokoms kommun D 1 (7) Datum 2018-06-27 Detaljplan för Hissmoböle 2:281, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING KROKOM1000, v1.0, 2012-10-09 Granskningshandling Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Kaggebo 2:121 Valdemarsviks kommun

Detaljplan för fastigheten Kaggebo 2:121 Valdemarsviks kommun Vy visar del av fastigheten med befintligt bostadshus. Tillägg till gällande detaljplan "Förslag till byggnadsplan för fritidsbebyggelse för Kaggebo 2:1, Tjust Eds kommun". Detaljplan för fastigheten Kaggebo

Läs mer

Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (5) Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta

Läs mer

Planbeskrivning. Bönan 2:16 m fl, Holmudden (del av) Detaljplan för bostäder Gävle kommun, Gävleborgs län. Granskningstid: 13 November 11 December

Planbeskrivning. Bönan 2:16 m fl, Holmudden (del av) Detaljplan för bostäder Gävle kommun, Gävleborgs län. Granskningstid: 13 November 11 December SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE GRANSKNINGSHANDLING 2013-11-08 HANDLÄGGARE: LOUISE GRANÉR Planbeskrivning Bönan 2:16 m fl, Holmudden (del av) Detaljplan för bostäder Gävle kommun, Gävleborgs län Granskningstid:

Läs mer