Y:arens Guide till Galaxen, eller Guiden som den också kallas, innehåller information om de flesta kurser man kan läsa på Y-, Yi- och µ-programmen.

Transkript

1 Förord Y:arens Guide till Galaxen, eller Guiden som den också kallas, innehåller information om de flesta kurser man kan läsa på Y-, Yi- och µ-programmen. Denna första del, del 1, av Guiden inleds med nyttig information som kan vara bra att känna till som ny student. Därefter behandlas de kurser man läser under årskurs 1 till 3. Informationen om kurserna kommer till stor del från studiehandboken och institutionernas egna kurshemsidor, men innehåller även värdefulla tips från äldre studenter och examinatorer. De sista sidorna tillägnas valbara eller frivilliga kurser som inte listas i studiehandboken men som kan vara nyttiga eller intressanta att läsa, de kurserna är sådana som institutionerna har rekommenderat. Guiden uppdateras av oss i studienämnden inför varje läsår. Kurser kan dock ändras efter Guidens tryck, och därför ber vi er att alltid kontrollera kursdata mot studiehandboken, eller kurssidan för respektive kurs. I början av Guiden finns en lista på alla institutionerna med adresser till deras hemsidor där du kan hitta mer kursinformation. De kurser vi presenterar i Guiden är de som finns i den preliminära programplanen för de som börjar Y-, Yi- och µ-programmen Ht I Guiden står det när kurserna kommer att ges, för vilka de ges och även hur många högskolepoäng som kursen ger. Inför profilvalen som görs i årskurs 3 finns Guiden del 2. Den behandlar alla profiler och kurser som ges årskurs 4 och 5. Lycka till med studierna! Studienämnden Y 15/16 Tobias König Sofia Bengtsson Justus Johansson-Lindkvist Ordförande (Y) Vice ordförande (Yi) Vice ordförande (µ) snordf@y.lintek.liu.se vsnordf-yi@y.lintek.liu.se vsnordf-med@y.lintek.liu.se Sara Nilsson Jacob Steneteg Oscar Pettersson Sekreterare Kandidatledamot Masterledamot snysekreterare@y.lintek.liu.se snykandidat@y.lintek.liu.se snymaster@y.lintek.liu.se Jonas Ehn Philip Bernborg Carin Sintorn Arbetsmiljöombud Arbetsmiljöombud Guidenredaktör amo@y.lintek.liu.se amo@y.lintek.liu.se guidenredaktor@y.lintek.liu.se 1

2 Tack... Y-arens guide till galaxen har funnits i flera år. Initiativtagare är Magnus Albinsson och Magnus Andersson som 92/93 framställde den ursprungliga varianten med hjälp av alla klassrepresentanter. Anders Karlsson och Anna Wik fick den i tryck för första gången följande år. Niklas Rauk Hellgren gjorde omslaget. Björn Knuthammar och Jonas Larsson stod för 94/95-års uppdatering. Fredrik Svahn, Rickard Elg, Lotta Janzon och Mårten Waldenfjord uppdaterade Guiden 95/96. Magnus Andersson, Gunnar Wärnfeldt, Anders Englund och Christian Karlsson uppdaterade Guiden 96/97. David Ranner, Richard Fahlquist, Anders Weitman och Zandra Jansson uppdaterade Guiden 97/98. Anders Brun, Anna-Karin Sundquist, Camilla Borgelin och Rikard Andersson uppdaterade Guiden 98/99. Rikard Andersson, Michael Öster, Mia Karlsson och Jonas Gustavsson uppdaterade Guiden 99/00. Jens Näsström, Katrin Karlsson, Linda Rattfält och Martin Sjökvist uppdaterade Guiden 00/01. Åsa Wiklund, Niklas Svenzén, Regina Rosander och Peter Holmqvist uppdaterade Guiden 01/02. Johan Gunnar, Andreas Jerhammar, Elin Eklund och Karl Andersson uppdaterade Guiden 02/03. Johan Kinnander, Peter Steneteg, Malin Jeppsson, Anders Nordlund och Erika Ödlund uppdaterade Guiden 03/04. Carl Wernhoff, Hanna Svensson, Jan Betshammar, Maria Pihl och Ida Johnsson uppdaterade Guiden 04/05. Richard Mannerbro, Henrik Salomonsson, Hanna Fager, Johan Midbjer och Martin Ranlöf uppdaterade Guiden 05/06. Peter Rosander, Kim Andersson, Niclas Wahlström, Nils Nedfors och Johanna Rost uppdaterade Guiden 06/07. Daniel Eriksson, Niclas Lerede, Viola Tomasson, Axel Landgren och Ylva Jung uppdaterade Guiden 07/08. Pontus Stenberg, Majda Dzidic, Peter Jason, Carl-Fredrik Arndt och Per Sundström uppdaterade Guiden 08/09. Sara Örn, Patrik Åkesson, Marija Kljajic, Bo Lü och Johan Jönsson uppdaterade Guiden 09/10. Li Sandsveden, Karl Berggren, Amanda Berg, Gustav Jagbrant, Nora Björklund och Carl Jönsson uppdaterade Guiden 10/11. Johan Högdahl, Claudia Nohlgård, Måns Klingspor, Patrik Hallsjö, Victoria Alsén, Mikaela Ivars, Josef Högberg och Nikolaus West uppdaterade Guiden 11/12. Erik Hedberg, Martin Lindfors, Andreas Svensson, Karl Linderhed, Johan Berneland, Alexander Börjesson, Oskar Kleback och Fredrik Kvillborn uppdaterade Guiden 12/13 Rasmus Andersson, Jonas Hartman, Mikael Walter, Tobias Grundström, Madeleine Stein, Pernilla Petersson, Tobias Norlund, Linnea Nordvall och Daniel Brattgård uppdaterade Guiden 13/14 Jonas Hartman, Simon Karlsson, Karl Holmquist, Johanna Karlsson, Evelina Hansson, Martin Hultman, Jessica Fritzen Guiden 14/15 Studienämnden tackar dessa föregångare för allt nedlagt arbete och givetvis alla studenter som bidragit med åsikter om kurserna. Vi vill även tacka alla andra som på något sätt bidragit med nytt material till Guiden, så som SNY 14/15 och examinatorer som tålmodigt svarat på våra frågor om kursförändringar. Tack! 2

3 Innehåll Förord 1 Tack... 2 Studiebevakning 8 Y-sektionen Utan motstånd ingen spänning! 9 Y-sektionens Utskott 10 LinTek 12 Studieteknik 14 Tentaplugg 14 Schema, lokalbokning och salsjakt 15 Utskrift och kopiering 15 Något om tentamensanmälan 16 Något om kursanmälan 16 Uppdatering av LiU-kort 16 Utlandsstudier 16 Y-examen 18 Yi-examen 19 µ-examen 20 CDIO - ett projekt för att förbättra ingenjörsutbildningen 22 Institutioner 23 Årskurs 1 24 TATM79 Matematisk grundkurs TSEA51 Digitalteknik

4 TBME11 Anatomi och fysiologi TATA24 Linjär algebra THTY21 Teknisk kommunikation på tyska I - del THTY22 Teknisk kommunikation på tyska I - del THSP21 Teknisk kommunikation på spanska I - del THSP22 Teknisk kommunikation på spanska I - del THFR21 Teknisk kommunikation på franska I - del THFR22 Teknisk kommunikation på franska I - del TEII21 Teknisk kommunikation på japanska I - del TEII22 Teknisk kommunikation på japanska I - del TEIK21 Teknisk kommunikation på kinesiska I - del TEIK22 Teknisk kommunikation på kinesiska I - del TFYY51 Ingenjörsprojekt TATA41 Envariabelanalys TATA42 Envariabelanalys TDDC74 Programmering - abstraktion och modellering TFYA81 Oscillationer och mekaniska vågor TFYA82 Oscillationer och mekaniska vågor TFYA84 Optik - teori och tillämpning TSRT04 Introduktionskurs i Matlab TATA43 Flervariabelanalys Valbart/frivilligt i årskurs 1 48 TFFM12 Fysikaliska utblickar TBMT32 Medicintekniska utblickar TSIT04 Matematisk kommunikation TATA40 Matematiska utblickar TGTU50 Industrikunskap (frivillig) TGTU35 Intro. för universitetsstudier Årskurs 2 55 TATA44 Vektoranalys TANA21 Beräkningsmatematik

5 TFYA76 Mekanik TSTE05 Elektronik och mätteknik TATA45 Komplex analys TMME12 Mekanik, del THTY41 Teknisk kommunikation på tyska II - del THTY42 Teknisk kommunikation på tyska II - del THSP41 Teknisk kommunikation på spanska II - del THSP42 Teknisk kommunikation på spanska II - del THFR41 Teknisk kommunikation på franska II - del THFR42 Teknisk kommunikation på franska II - del TEII41 Teknisk kommunikation på japanska II - del TEII42 Teknisk kommunikation på japanska II - del TEIK41 Teknisk kommunikation på kinesiska II - del TEIK42 Teknisk kommunikation på kinesiska II - del TMME04 Mekanik, del TAOP07 Optimeringslära grundkurs TSEA28 Datorteknik Y TMME32 Mekanik, fortsättningskurs TFYA13 Elektromagnetism TAMS14 Sannolikhetslära TATA57 Transformteori TBME03 Biokemi och cellbiologi TBMT18 Medicinsk teknik TFYA70 Elektromagnetism - teori och tillämpning TFYA62 Introduktion till biosensorteknik TFYA63 Material för medicinsk teknik Valbart/frivilligt i årskurs 2 84 TGTU55 Forskning vid LiTH TPTE06 Praktik Årskurs 3 87 TAMS24 Statistisk teori, grk

6 TDDC76 Programmering och datastrukturer TATA77 Fourieranalys TSBB31 Medicinska bilder TFYA67 Modern fysik TFYA12 Termodynamik och statistisk mekanik TSDT18 Signaler och system TFYA73 Modern fysik I TSEA56 Elektronik Kandidatprojekt TFYA75 Fysik Kandidatprojekt TSRT12 Reglerteknik TSRT03 Reglerteknik TVFA02 Medicinsk strålningsfysik TBMT41 Projekt i medicinsk teknik Valbart/frivilligt i årskurs TFYA74 Modern fysik II TSKS10 Signaler, information, kommunikation TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs TFYA43 Nanoteknologi THEN18 Engelska THTY05 Kommunikativ tyska THFR05 Kommunikativ franska THSP05 Kommunikativ spanska Extra kurser 111 TATA53 Linjär algebra överkurs TATA32 Diskret matematik TATA34 Analys överkurs TFYA60 Astronomi och geofysik TATM85 Funktionalanalys TATA78 Komplex analys, fk TFYA40 Analytisk mekanik TFYY67 Elektromagnetisk fältteori och vågutbredning

7 TFYA18 Fysikens matematiska metoder TFYA36 Kaos och ickelinjära fenomen TFYA71 Kosmologi Kursregister 119 7

8 Studiebevakning Studienämnden Y (SNY) Studienämnden består av en grupp studenter tillhörande Y-sektionen. Studienämnden väljs precis som Y-sektionens styrelse på sektionens vårmöte. Studienämndsordföranden (SNOrdf) sitter även med i Y-sektionens kansli. Arbetet leds av ordföranden som till sin hjälp har två vice ordförande, en sekreterare, en kandidatledamot, en masterledamot, en Guiden-redaktör och två arbetsmiljöombud. Under året organiserar studienämnden bland annat årskursråd och vid behov halvtidsutvärderingar. Studienämnden bevakar också studenternas intressen i de instanser som tar beslut rörande utbildningen, till exempel Programnämnden för elektronik, fysik och matematik (EF). Klassrepresentanter Klassrepresentanterna är SNY:s ögon och öron. De ska föra klassens talan på halvtidsutvärderingar och årskursråd. Klassrepresentanternas uppgift är att undersöka vad klassen har för åsikter innan dessa möten och att informera klassen om vad som sagts efter ett årskursråd. Studiebevakningens kvalitet beror mycket på hur väl kommunikationen mellan klassrepresentanter och klass fungerar eftersom det är studenterna som ska företrädas och därmed deras åsikter som ska ventileras. Varje klass företräds av två klassrepresentanter. Yi-klassen har en representant per profilspråk. Årskursrådet (ÅR) Årskursråden leds av studienämnden. Till ÅR inbjuds de olika klassernas representanter, och examinatorer från de kurser som har lästs perioden innan. Här har studenterna möjlighet att framföra konstruktiv kritik direkt till examinatorn samt diskutera kursens utformning. ÅR äger rum efter varje period, utom i period 4 då man sammanträder strax före terminens slut. Protokollen justeras av en klassrepresentant innan de skickas till de deltagande och läggs upp på sektionens hemsida. Halvtidsutvärderingar Halvtidsutvärderingar sker vid behov när ungefär halva kursen är genomförd. Till viss del liknar de årskursråden men något formellt protokoll skrivs inte. Syftet med en halvtidsutvärdering är att kunna genomföra förbättringar "innan det är för sent", det vill säga innan kursen är slut. En uppföljning av halvtidsutvärderingen sker på årskursrådet. Klassrepresentanterna ska vara uppmärksamma under kurserna och meddela SNY om en halvtidsutvärdering är nödvändig. Programnämnden för elektroteknik, fysik och matematik (EF) Programnämnden består av representanter för studenterna, institutionerna, näringslivet och universitetet. EF är det högsta beslutande organet för en grupp utbildningsprogram, där Y, Yi, µ-programmen ingår. EF är den instans som formellt beställer kurser från institutionerna och som förfogar över de pengar som staten betalar för vår utbildning. I EF fattas många beslut rörande utbildningen. I programnämnden har studenterna sju representanter varav tre har rösträtt. Av dessa tre besitter LinTek:s UAO och SNOrdf platser med rösträtt, så våra möjligheter att påverka är stora. Programplansgruppen (PP1) PP1 är ett arbetsutskott till EF. Nästan alla frågor som ska behandlas i EF förbereds där. Till exempel diskuteras programplaner, kursplaner, budget, tentaperioder och alternativa examinationsformer. Här sitter fyra representanter för studenterna, EFs ordförande (Håkan Örman, IMT), tre representanter från universitetet (Martin Enqvist, ISY, Urban Forsberg, IFM och Mats Aigner, MAI), EF-nämndens utbildningsledare (Torun Berlind), EF-nämndens studievägledare (Elin Önstorp) samt nämndsamordnare (Helena Rosander Johansson). De program som ingår i PP1 är Y, Yi och µ-programmen, Fysikprogrammet och Matematikprogrammet. 8

9 Verkställande Avdelningen (VA) VA består bland annat av LinTeks utbildningsansvarige (UAO) som representerar studenterna och EF:s ordförande som representerar universitetet. VA tar beslut i frågor gällande dispens från spärregler, tillgodoräknande av kurser och mindre beslut som inte kräver hela EF. Arbetsmiljöombud (AMO) AMO för Y-, Yi- och µ-studenternas talan i arbetsmiljöfrågor på universitetet. Med arbetsmiljö menas de psykologiska och fysiska förhållandena på platsen där vi studerar. Man kan alltså till exempel vända sig till AMO om man tycker att det är bristfällig belysning, finns för få mikrovågsugnar eller känner att relationerna mellan studenter och personal är dålig. Y-sektionen Utan motstånd ingen spänning! Y-sektionen är till för studenter på civilingenjörsutbildningarna Teknisk fysik och elektroteknik (Y), Teknisk fysik och elektroteknik internationell (Yi) samt Medicinsk teknik (µ/med). Sektionen grundades 1971 och har i dag omkring 650 medlemmar, varav ungefär 100 utexamineras varje år. Alla studenter som är registrerade på något av Y-, Yi- eller µ-programmen är också berättigade till medlemskap i Y-sektionen. Hur blir man medlem? Alla som pluggar Y, Yi eller µ kan gå med i Y-sektionen. Det är gratis och kommer garanterat att göra tiden på universitetet mycket roligare! För att bli medlem loggar du bara in på Y-sektionens hemsida. Du använder ditt LiU-ID som du får från universitetet under de första veckorna för att logga in (samma som du har till din studentmail) samt fyller i lösenordet kopplat till ditt LiU-ID. Så styrs Y-sektionen Det finns många aktiva på sektionen som jobbar hårt för att förbättra studietiden för sektionens medlemmar. I toppen sitter Styret som består av Kärnstyret, dvs. ordförande, vice ordförande, skattmästare och chefsbyråkrat, samt tre övriga ledamöter. Kärnstyrets medlemmar väljs på sektionens vintermöte, medan övriga medlemmar väljs in på sektionens vårmöte. Därefter sitter Styret under ett år, med start 1 juli. För att ta så bra beslut som möjligt får Styret hjälp av Y-kansliet. Y-kansliet består, förutom av Styrets medlemmar, av alla utskottsordföranden, Arbetsmiljöombud och ordförande för LINK-dagarna. Du kan läsa mer om de olika utskotten på kommande sidor. Vanligtvis söker man till utskotten i slutet av varje läsår men de nya studenterna har möjlighet att söka i början av ettan. Om man vill gå med i ett utskott utanför ansökningsperioderna kan man alltid ta kontakt med utskottets ordförande och fråga om det finns plats. Sektionsrummen Y-sektionen har två sektionsrum. De är döpta efter två av våra sponsorer, och byter därför ibland namn när det tillkommer nya sponsorer. Det ena rummet är ett kontor där sektionens aktiva kan arbeta; just nu heter det Cybercom och ligger på tredje våningen i Kårallen. Det andra rummet heter för tillfället Prevas och är ett umgängesrum där alla sektionens medlemmar är välkomna. Där kan man hitta broschyrer, surfa på datorn, spela kort eller bara sitta och dricka kaffe i soffan. Prevas ligger på bottenvåningen i Kårallen, i närheten av Baljan-kön. 9

10 Yrla Yrla är Y-sektionens bil. Det är en Volvo V70 från 2004 som du kan boka oavsett om du är sektionsmedlem eller inte. För sektionsmedlemmar kostar hon 35 kr milen och för icke sektionsmedlemmar 50 kr milen. Om du vill kan du hyra den med dragkrok till en engångskostnad på 50 kr. Information om bokning kan du hitta på Y-sektionens hemsida under YMV. Y-sektionens Utskott I Y-sektionen finns flera olika utskott. Dessa arbetar med en mängd olika saker, bland annat med att hitta på olika aktiviteter för sektionens medlemmar, bjuda in intressanta företag för spännande företagskvällar och lunchföreläsningar, marknadsföra sektionens olika program mot gymnasieelever, informera om utlandsstudier samt behålla kontakten med tidigare studenter. Nedan presenteras samtliga utskott på Y-sektionen. Aktivitetsutskottet Aktivitetsutskottet, AktU, jobbar med att skapa en bra stämning och gemenskap mellan Y-sektionens alla medlemmar. Detta genom att erbjuda aktiviteter som ska vara något för alla. Man har ganska fria tyglar så inget år är det andra likt, men några återkommande arrangemang är bl.a. CSN-sittningen och Ärtor & Punsch. I övrigt kan AktU erbjuda diverse sektionsfester, uteaktiviteter, sportarrangemang och massor av annat skoj! AktU består av tio personer från olika klasser och årskurser. Då det inte finns några specifika poster så kommer man att få ansvar över olika saker vid varje arrangemang. Tidigare erfarenheter spelar inte så stor roll, utan det är viljan och engagemanget som är det viktiga. Tillsammans med AktU får man möjlighet att testa sina idéer och vem vet, kanske skapa nästa stora grej på Y! Om du vill veta mer om AktU kan du kontakta deras ansvarige via aktuordf@y.lintek.se. Alumniutskottet Alumniutskottet, Alumni, jobbar först och främst för alumner, men även för att stärka relationen mellan dagens studenter och utexaminerade alumner. Huvudsyftet är att binda samman det som är med det som varit för att skapa kontakter mellan alumner och studenter. För att lyckas med detta anordnar Alumni bland annat ett mentorsprogram, där studenter i de högre årskurserna får möjlighet att träffa en alumn som man kan utbyta tankar och funderingar med inför steget ut i arbetslivet. I övrigt försöker Alumni få till arrangemang för endast alumner eller för studenter och alumner, så som sittningar, pubar eller liknande. Dessutom försöker Alumni hålla i gästföreläsningar av inspirerande alumner och håller då och då i någon Y-pub. Som engagerad i Alumni får man bland annat kontakt med alumner ute i näringslivet, en uppfattning om vad som kan hända efter examen och framförallt ett roligt år med härliga människor! Om du vill veta mer om Alumniutskottet kan du kontakta deras ansvarige via alumniordf@y.lintek.liu.se. Informationsutskottet Informationsutskottets uppgift är att informera medlemmarna om allt som händer på Y-sektionen. Idag består utskottet av Informationsansvarig, Nattredax samt övriga utskottsmedlemmar. Det är informationsutskottets uppgift att nyhetsbrevet skickas ut, att det som står på hemsidan är korrekt samt hanterandet av Y-sektionens konton i sociala medier. Nattredax sammanställer Y-Organet som publiceras i LinTeks medlemstidning LiTHanian, där de informerar om, samt driver med, sin samtid. Om du vill vara med i eller veta mer om Informationsutskottet så hör av dig till infoordf@y.lintek.liu.se. 10

11 Marknadsföringsutskottet Marknadsföringsutskottet, MafU, ansvarar för Y-sektionens marknadsföring mot gymnasieelever och jobbar bland annat med sektionens hemsida, katalog, hemmissionering och mässor. Under året vill MafU väldigt gärna ha hjälp av dig genom hemmissionering. Hemmissionering innebär att du får en resa hem och tillbaka till Linköping betald om du under resan håller en presentation om Y, Yi eller µ och LiTH på din gamla gymnasieskola. MafU har också hand om Y-sektionens mentorskapsprogram där nya studenter får chans att ha kontinuerlig kontakt med en äldre student som kan svara på frågor rörande allt från tentaplugg till fester. Vill du vara Y-sektionens ansikte utåt eller vill du vara hjärnan bakom sektionens yttre? MafU passar många personer eftersom det finns många olika arbetsuppgifter. Om du är intresserad av att engagera dig i marknadsföringsutskottet eller vill veta mer kan du kontakta deras ansvarige via mafuordf@y.lintek.liu.se. Näringslivsutskottet Ta chansen och passa på att vidga både dina och sektionsmedlemmarnas vyer över arbetsmarknaden. Det är Näringslivsutskottets, NärUs, uppgift att förbereda studenterna mer inför arbetslivet samt att vara en hjälp på vägen i jakten att hitta rätt jobb. I NärU får du möjligheten att knyta kontakter med både företagsrepresentanter, de som anställer personal, och de som kanske sitter på ditt framtida drömjobb. Arbetet omfattar allt från att beställa mat till en lunchföreläsning till att sitta i möten och förhandla fram en samarbetsplan och/eller ett kontrakt, mellan ett företag och Y-sektionen. Stora delar utgörs av att föra en dialog med företagen via e-post och per telefon. Oavsett om du är van att ta kontakt med företag eller inte så har du i NärU möjligheten att utveckla dina färdigheter vad gäller att både kommunicera, planera och arrangera. Om du vill veta mer om NärU kan du kontakta deras ansvarige via naruordf@y.lintek.liu.se. Pubutskottet Meningen med Pubuskottet, PubU, har sedan starten 2003 varit att ge tillbaka av sektionens pengar till dess medlemmar utan krusiduller. Genom att anordna pubar i Gasquen i Kårallen ungefär varannan tisdag där Y:aren kunnat äta och dricka för en billig penning uppnås detta ädla mål. Det har även från början varit en viktig poäng att det är en verksamhet som inte bara de sektionsaktiva medlemmarna kan ta del av, utan vänder sig till en bred front av hela Y-sektionen; aktiva eller ej. Arrangerandet av pubarna står inte PubU för per se, utan sektionens övriga utskott turas om med detta. Uppgiften för PubU är istället att bidra med kunskap om hur pubverksamhet på Kårallen fungerar eftersom det inte är alla utskottsmedlemmar som vet detta. Man håller även koll på pubarnas ekonomi och ser till att de går enligt den plan sektionsmötet fastslagit i sektionsbudgeten. Genom detta får man en kontinuitet i verksamheten som vore svår att uppnå ifall det inte fanns ett utskott i ryggen på de arrangerande medlemmarna. Om du vill veta mer om PubU kan du kontakta deras ansvarige via pubordf@y.lintek.liu.se. Webbgruppen Webbgruppen är de som ser till att Y-sektionens hemsida är den bästa hemsidan. Hemsidan är en del av Y- sektionens ansikte utåt, mot nya studenter som vill börja plugga och till företag som vill komma i kontakt med studenter. Hemsidan är även till för dig som redan pluggar med information om evenemang, sektionen och dess utskott, exjobb mm. Webbgruppen är de som ansvarar för hemsidan och framför allt dess vidareutveckling. Vi söker dig som gillar att programmera och vill hitta på nya, smarta funktioner till hemsidan. Man behöver absolut inte vara expert på allt vad gäller programmering för att söka till Webbgruppen, bara du är intresserad och vill lära dig. Har man synpunkter, felrapporter eller förslag på förbättring av sidan hör man av sig till webmaster@y.lintek.liu.se. Hit hör man också av sig om man är sugen på att vara med i Webbgruppen och driva utvecklingen av hemsidan framåt. 11

12 Y-sektionens materialverk Y-sektionens meterialverk (YMV) ansvarar bl.a. för uthyrning av sektionsbilen Yrla, diverse verktyg, spelkonsoller med tillhörande spel och projektorer. Utskottet leds av Y-sektionens intendent som bland annat ansvarar för sektionens lokaler och beställning av de fina svarta overallerna. Om du är intresserad av hyra något eller har några frågor om YMV kan du kontakta ansvarig via Y-sektionens sexmästeri Y-sektionens sexmästeri, Y6, är en grupp hängivna tvåor vars huvudsakliga uppgift är att anordna fester och sittningar åt gemene Y:are och övriga studenter. De tre största arrangemangen är Hic Haec Hoc, TK och självklart norra Europas största saucertävling Valla Saucer Rennen, VSR. Hic Haec Hoc är ett legendariskt äventyr i de östgötska skogarna endast för de tuffaste hjältarna. Kvällen avslutas sedan med en sittning och fest av gudomliga proportioner. När omtenta-p efter jul lider mot sitt slut, är det dags att skaka bort tentaångesten på årets första kravall, TK. Så dra på dig din overall och bege dig mot Kårallen för en festkväll du sent kommer att glömma! I februari är det sedan dags för Y6 största arrangemang, VSR, en fest i dagarna tre. Festen kulminerar på lördagen då den magnifika och fartfyllda saucertävlingen går av stapeln i Vallamassivet. Så plocka fram festhumöret och de finaste festkläderna och kom och festa med Y6! Om du vill veta mer om Y6 kan du kontakta deras ansvarige via sexmastare@y.lintek.liu.se. Yvette Yvette är tjejföreningen på Y-sektionen och finns främst för att stärka gemenskapen mellan sektionens tjejer. För att uppnå detta anordnar de varje år ett antal aktiviteter för dessa. Under året anordnar Yvette diverse sittningar, till exempel Vårmiddagen som är en finmiddag på Ryds Herrgård där sektionens tjejer får äta gott och lyssna på roliga gyckel. De ordnar även kontakt med företag, till exempel genom föreläsningar och studiebesök för tjejer. Dessutom arrangerar Yvette overallsinvigningen för alla Y:are, såväl killar som tjejer, som ska inviga sina nya och (lite för) rena overaller. Tillsammans med tre andra tjejföreningar anordnar de även Stilletracet. Det är en stafett där deltagarna iförda stilletklackar på tid ska ta sig igenom en bana i Märkesbacken. Kvinnokläder är obligatoriskt för alla deltagare! Om du vill veta mer om Yvette kan du kontakta yvetteordf@y.lintek.liu.se. LinTek LinTek tar tillvara på Linköpings teknologers intressen. LinTek är dess medlemmars och teknologernas gemensamma röst mot högskolan, kommunen och andra organisationer som påverkar och vill komma i kontakt med studenter. LinTek samlar även en rad förmåner och aktiviteter för studenterna på LiTH. Läs mer om fokusområdena Utbildning, Gemenskap och Framtid. Gemenskap Upplevelser under din studietid Detta område handlar om att det t.ex. ska finnas tillräckligt många mikrovågsugnar för att värma lunchmaten eller att du ska slippa bli trakasserad eller illa bemött. Det handlar om att din studietid ska vara fylld med upplevelser och goda minnen. Studenttiden är full av möjligheter och kan bli en mycket social tid. Under året arrangerar LinTek flertalet arrangemang med fokus på studentgemenskapen: Nolle-P, München Hoben, Utediscot, SOF m.m. 12

13 Framtid Ett steg närmare karriären En del i LinTeks arbete är att marknadsföra teknologerna gentemot näringslivet, och den andra naturligtvis att visa teknologerna en bredd av olika karriärmöjligheter. Kåren skapar plattformar för nätverksbyggande där studenter och företag kan komma närmare varandra. Allt detta genom föreläsningar, besök, casetävlingar, jobbannonser och informella möten. Kronan på verket i detta arbete är LARM - LinTeks arbetsmarknadsdagar där du kan få kontakt med ca 140 företag. Ledning LinTeks verkställande organ är styrelsen och kårledningen. Styrelsen består av kårordförande och vice kårordförande samt 4 externa ledarmöter som är helt vanliga studenter. Kårledningen består av 15 personer varav 9 är heltidsarvoderade. Kårledningen är den operativa delen av LinTeks verksamhet. Studenter ska få det bättre. Styrelsen och kårledningen jobbar varje dag med att göra det bättre för LiTHstudenterna. Detta t.ex. genom att verka som lobbyorgan mot universitetet, kommunerna och andra som kan påverka LinTek-medlemmarnas vardag. Styrelsen och kårledningen väljs på ett års mandat av fullmäktige. Studenter utgör LinTeks ledning. De som sitter i kårledningen är vanliga teknologstudenter som blivit valda till uppdraget av fullmäktige. Vissa tar ett uppehållsår för att kunna engagera sig på heltid medan andra har kåren som ett ideellt engagemang vid sidan av skolan. Att ha studenter som kärna gör att LinTek verkligen kan driva studenters frågor mot universitetet! Fullmäktige Fullmäktige, förkortat FuM, är LinTeks högst beslutande organ som består av 27 st ledamöter som är invalda av LinTeks medlemmar. En ledamot sitter på ett års mandat, därefter är det nyval. FuM består av 27 studentledamöter. FuM är ansvarig för fatta beslut om övergripande frågor som exempelvis den verksamhet LinTek ska bedrivas under kommande år. Fullmäktige tillsätter LinTeks styrelse. Andra uppgifter som fullmäktige har är att klubba igenom LinTeks budget varje år. FuM granskar styrelsens verksamhet men framför allt så är det FuMs uppgift att utforma LinTeks ställningstagande i stora och avgörande frågor. Alla LinTek-medlemmar har närvaranderätt på FuM-möten. Väljs du även in som ledamot i fullmäktige har du dessutom yttrande-, röst- och yrkanderätt i de frågor som tas upp. Om du vill tycka till eller delta på ett av LinTeks fullmäktigemöten är du därför varmt välkommen. Handlingarna för tidigare och kommande möten hittar du på LinTeks hemsida, Utbildningsbevakning Utbildningsbevakning är LinTeks kärnverksamhet och kan sammanfattas i två delar: kursutvärderingar och påverkan. Kursutvärderingarna är det sektionerna som utför och LinTek fungerar i detta fall som en samordnare för alla sektioner vid LiTH. Påverkansarbetet innebär att representanter från LinTek sitter med i alla viktiga beslutsfattande organ för att framföra studenternas åsikter och för att hålla koll på utbildningarnas utveckling. Du kan alltid fråga LinTek om du har några funderingar kring din utbildning eller studiesituation genom att mejla eller besöka dem på plan tre i Kårallen. Studeranderepresentant För studenternas talan på universitetet På universitetet finns det många intressenter: lärare, administratörer, forskare, ledare och så finns vi studenter. För att vi ska vara säkra på att universitetet gör det bästa för oss behöver vi vara med i så många forum som möjligt för att övervaka och ha möjlighet att påverka. 13

14 Här är exempel på några instanser där studenter sitter med: Institutionsstyrelser (MAI, IDA, ISY, IEI, IFM, ITN och IMT): Här behandlas frågor som rör institutionens verksamhet Lokal samverkansgrupp (MAI, IDA, ISY, IEI, IFM, ITN och IMT): Behandlar frågor som rör arbetsmiljön på institutionerna Lika villkorsgrupper: Här behandlas frågor som motverkar att någon blir illa behandlad IT-råd: Systemägarstyrelsen är ett exempel som äger och förvaltar system på universitetet Om du är intresserad av att föra fram studenternas åsikter i olika forum eller om du vill veta mer om vilka platser som finns, kolla på eller kontakta uas@lintek.liu.se. Studieteknik Hur man lär sig bäst är en individuell fråga, och det är därför viktigt att du gör dig själv medveten om vad som fungerar bäst för just dig. Med det sagt, så följer här några goda råd som förhoppningsvis kan hjälpa dig i dina studier. Ha överblick! Det blir lätt mycket detaljer att hålla ordning på, och det är lätt att missa skogen för alla träden. Försök att skaffa dig en överblick över vad det är du faktiskt håller på med: Vad handlar de olika delarna i kursen om? Hur hänger de ihop? Hur kan du sammanfatta kursens innehåll på en Post-it-lapp? I vilka situationer är vilka lösningsmetoder applicerbara, och varför? Vad har vi gjort för begränsningar i de problem vi studerar? osv. I många av frågorna på tentor, särskilt de som svarar mot högre betyg, är det här viktigt att ha koll på, även om det kanske inte frågas om det uttryckligen. Repetera! Läs igenom aktuella sidor i kurslitteraturen före en föreläsning, gå igenom anteckningarna efteråt. Diskutera med kurskamrater. Även om föreläsningarna ofta innehåller allt som behövs, så är det en kompakt presentation av ett ofta mycket omfattande material, och sannolikheten att du ska hinna ta till dig allt bara under de två timmarna är liten. En föreläsning kräver ofta mer tid och ansträngning från din sida än bara närvaro i föreläsningssalen. Ta vara på de möjligheter som erbjuds! För att få ut så mycket som möjligt av en lektion så kan det vara bra att titta på den redan i förväg, och förbereda frågor till lektionsledaren. Lektionsledaren får betalt för att hjälpa just dig under lektionerna, och föreläsaren har förberett föreläsningen för just din skull. Laborationerna är utformade för att du ska lära dig, och ju mer du själv lägger ner på att förbereda dig, desto mer kommer du troligen att lära dig. Jobba intensivt - och ta ledigt! Det är ofta en bra idé att ta en fika, lägga ner böckerna för kvällen, eller att ha en helt pluggfri dag per vecka. Men se till att hålla skillnad på när du pluggar och när du har paus. Trekvarts intensiva studier kan många gånger ge dig mer än två timmars ofokuserat läsande. Se till att hänga med på föreläsningarna, och att vara fokuserad när lektionsledaren går igenom något. Så kan du ta slappna av med gott samvete senare istället. Det finns flera bra böcker på ämnet studieteknik, bland annat Björn Liljeqvists Plugga smart och lär dig mer. En hemsida med en del tips är Tentaplugg Se till att du sitter någonstans där störmomenten är så få som möjligt. För många är det på campus, förslagsvis med en avstängd mobiltelefon. Att studera i grupp kan ofta vara nyttigt, då man kan diskutera problem och hjälpa varandra, men se till att hålla skillnad på när ni studerar och när ni har paus. Att börja plugga först i tentaperioden är i allmänhet en väldigt dålig idé. Kurserna omfattar mycket, och tentaperioden är ofta bara någon vecka, så se till att du hänger med i kursen redan under läsperioden. Att hänga med i 14

15 kursen ökar ju förstås också möjligheten att kunna tillgodogöra sig föreläsningarna och andra moment ordentligt. Många studenter uppskattar att plugga inför tentorna genom att lösa gamla tentor. Sådana finns oftast på kurshemsidan, och går även att få tag på via tentadatabasen hos kårexpeditionen i Kårallen. Tänk dock på att kursernas innehåll och fokus, och även tentornas upplägg, kan ha förändrats med tiden och examinatorsbyten, så förlita dig inte enbart på gamla tentor. Schema, lokalbokning och salsjakt För att hitta ditt schema går du in på LiU:s hemsida, väljer länken LiU-student i menyn, och därefter Schema ur listan Genvägar till höger. Du kommer då till TimeEdit, där du väljer Schema. Där kan du sedan söka på Studentgrupp, förslagsvis Y1 och följa anvisningarna. Ur listan Genvägar kan man även klicka på Boka lokal för att boka rum på LiU. Detta kan vara grupprum eller lektionssalar. Du loggar in på TimeEdit med ditt LiU-id. Väl inloggad kan du välja att söka på lokal eller tid för att hitta en ledig sal. Man kan i regel boka en sal tidigast dygnet innan. För att hitta lediga salar underlättar det att välja studietider som få andra pluggar på; under tidiga morgnar, kvällar och helger är det lättare att hitta en ledig sal än under vardagar. Det finns salar som ej är bokningsbara, där gäller principen först till kvarn. Utskrift och kopiering Utskriftsenheter, skrivare och kopiatorer, finns i eller utanför alla institutioners och studentsektioners datorsalar samt i alla universitetsbibliotek och vid vissa öppna servicepunkter. Du betalar genom att koppla ett PayEx-konto till ditt LiU-ID och därmed till ditt LiU-kort. PayEx-kontot skapar du lätt genom att följa instruktionerna som finns på LiUs hemsida om du söker på PayEx. Det går alldeles utmärkt att ansluta till LiUs skrivare och skriva ut från din privata dator, men du behöver installera ett klientprogram för Cirrato-systemet först, mer info på Då kan du sedan gå till vilken skrivare som helst på campus, logga in med ditt LiU-kort och hämta ut dina utskrifter. Scannar gör du gratis och filerna skickas då till din , men värt att nämna är att systemet inte låter dig scanna om ditt PayEx-konto har slut på pengar. De flesta skrivarna kan ge utskrifter i färg. De platser på campus Valla där du kan skriva ut med hjälp av LiU:s datorer är: A-huset: Valhall, Bifrost B-huset: CYD-poolen, Sjösystemet, ISY:s datorsalar (Freja, Southfork, Asgård, Olympen m.fl.) C-huset: AV-service (de enda som tar kontant betalning utöver PayEx-kontot) D-huset: Valla-biblioteket Key-husets datorsalar Om du vill kopiera eller skriva ut från egen dator kan du göra det på fyra olika ställen: A-huset: Utanför Embassaden/Island C-huset: Vid AV-service i korridor 18 och vid studentkök R D-huset: Foaljén, ingång 43 Om du skulle få en dålig utskrift kan du kontakta LiU-IT och få en ny enligt utskriftsgarantin, gå in på för mer info. 15

16 Något om tentamensanmälan Möjligheten att anmäla sig till en tentamen öppnar ungefär en månad innan själva tentamenstillfället och stänger i regel cirka tio dagar innan. Exakta tider för varje anmälningsperiod går att hitta på studentportalen under fliken Tentamensanmälan så fort tentamen kommer in i systemet. Om anmälningstiden har gått ut finns ej möjlighet till efteranmälan, utan för att få skriva tentamen måste man skriva upp sig på en lista utanför aktuell lokal innan tentamens början. Uppskrivning är ingen garanti för att få delta i tentamen, utan det sker i mån av plats. Det ska dock understrykas att det oftast finns plats. Genom att logga in på Studentportalen med jämna mellanrum, särskilt när tenta-p närmar sig, minskar du risken att missa anmälan. Tänk på att du blir insläppt en halvtimme sent till tentamen om du inte har anmält dig! Du kan alltså spara ovärderlig tid och förmodligen lyckas bättre om du anmäler dig i tid. För mer detaljerad information se Något om kursanmälan Kursanmälan sker två gånger över ett läsår, vanligen 1-10 april respektive 1-10 oktober, via Studentportalen under Kursanmälan/Val. Att kursanmälan har öppnat aviseras tydligt både via mejl och via studentportalen. Om man trots allt glömmer bort anmälan är det dock inte helt kört; man får göra en efteranmälan via en pappersblankett, men tänk på att det ofta tar tid och kan vara arbetsamt eftersom man behöver ett godkännande från respektive institutions studierektor, men om det handlar om en programkurs brukar det inte vara några större problem. För mer detaljerad information, se Uppdatering av LiU-kort Vid varje ny termin måste du uppdatera ditt LiU-kort för att komma åt datorsalar, skriva tentamina, låna böcker och mycket annat. Eftersom LiU-kortet är så centralt i studentens vardag är det självklart många som vill uppdatera sina kort samtidigt, och det blir ofta långa köer vid terminens start. För att slippa dessa köer, undvik lunchtimmarna de första dagarna då belastningen är som högst, och gå istället under håltimmar och andra obekväma tider. Tänk också på att du måste ha registrerat dig senast dagen innan för att uppdateringen av LiU-kortet ska fungera. Exempel på vad LiU-kortet används till: Legitimation vid tentamen. Passerkort för att komma in i byggnader, datorsalar, laborationssalar, etc. Kaffekort i sektionscaféet Baljan. Betalkort för utskrift, kopiering, etc. Lånekort till universitetsbiblioteken. Busskort till Campusbussen. Legitimation på studentpubar, kravaller etc. Utlandsstudier Passa på att läsa ett år utomlands av dina studier! Förutom att det är roligt och otroligt lärorikt, så anses utbytesstudier som mycket meriterande av många arbetsgivare i näringslivet. Yi-programmet har ett i princip obligatoriskt utbytesår, som vanligen genomförs i årskurs tre. För de flesta program är annars årskurs fyra det vanligaste året för utbytesstudier; dels för att kraven på vilka kurser man behöver ta på så sätt bli mindre stränga (eftersom det i princip inte finns några obligatoriska kurser i årskurs fyra, det räcker att du tar kurser som skulle kunna passa i 16

17 din examen, och till viss del även i din profil), och dels för att undervisningen ofta är på engelska på masternivå (årskurs 4-5), men inte på bachelornivå (årskurs 1-3), på många universitet. För dig som funderar på att läsa utomlands gäller numera ett enda ansökningsdatum, 1 november. Tidigare gällde olika datum för inom respektive utom Europa, men det är förändrat sedan sommaren Blankett för intresseanmälan finns på där det även finns listor på de utbytesplatser som finns tillgängliga. Blanketten ska skrivas ut och lämnas in till Studerandeexpeditionen i Hus Zenit eller direkt till kontaktpersonerna vid LiTH International på TFK tillsammans med relevanta bilagor. (Kom ihåg att kontrollera vilka just du ska bifoga.) LiU har många avtal om utbytesplatser, så sannolikheten att du ska hitta något som passar dig är stor. Om du, mot all förmodan, inte hittar någon plats du tycker passar så kan man ordna en egen plats, som en s.k freemover, genom att kontakta det universitet du är intresserad av. Mer information finns på Till din ansökan måste du bifoga ett Learning Agreement (en lista på vilka kurser du tänker läsa vid det utländska universitetet). Var medveten om att du troligtvis kommer att behöva ändra dina kursval vid ankomst, till exempel på grund av schemakrockar eller andra administrativa ändringar. Vid ändringar av ditt Learning Agreement, kontakta din utbildningsledare. Till din ansökan ska du också bifoga ett personligt brev där du berättar kort om dig själv och där du motiverar varför du vill åka till just de universitet du söker till. Det är då bra om du kan motivera till exempel din Australienplats med något mer än att du bara vill bada och surfa. För att ha behörighet att läsa ett år utomlands måste du som Y och µ:are ha klarat alla obligatoriska kurser från årskurs ett vid söktillfället om du vill åka i årskurs 3 alternativt alla obligatoriska kurser från årskurs ett och två om du vill åka i årskurs 4. Du behöver dessutom ha ett medelbetyg som är minst 3,5. För Yi gäller särskilda behörighetsregler som finns att läsa i studiehandboken. Vid utdelandet av platser är det, givet att du över huvud taget är behörig, i första hand medelbetyg, och i andra hand antal tagna poäng som avgör. Medelbetyget beräknas på betygen på de kurser som gör att du är behörig för att ansöka om utbytesstudier. Medelbetyget är oviktat, det vill säga en femma i en kurs på 4 hp är lika mycket värd som en femma i en kurs på 8 hp. För Yi gäller särskilt regelverk enligt studiehandboken. Någon intervju sker normalt inte, men för utbytesplatser på vissa prestigefyllda universitet finns krav på extra höga medelbetyg, och där kan även intervju förekomma i urvalsprocessen. Om du åker inom ett utbytesprogram (dvs inte som freemover ) behöver du inte betala några terminsavgifter vid det mottagande universitetet, men eventuellt en kåravgift vid det utländska universitetet. Studiemedel för studier utomlands kan sökas från CSN. Bidraget från CSN är i lika stort för studier utomlands, men lånedelen kan vara betydligt större än när du studerar i Sverige, beroende på vilket land du åker till. Nya regler har tillkommit från och med Utförlig information finns på Det finns många stipendier för utlandsstudier att söka, som kan vara värt att kolla upp. Alla som åker inom EU (och Schweiz) får ta del av Erasmusstipendiet, som ofta är drygt kr (bestäms från år till år). Prata med de studenter som varit utomlands tidigare, de vet hur det är att ha en massa frågor och funderingar. På kan du också hitta reseberättelser från svenska studenter som studerat vid olika utländska universitet. På finns resedagböcker från studenter som är ute nu. På finns Yi:s utlandsblogg där man kan läsa om erfarenheter och hur det är att studera utomlands. Reglerna och rutinerna för hur fördelning av utbytesplatser sker kan ändras ibland av universitetet, så håll utkik och passa på att gå på informationstillfällen så att du alltid har den senaste informationen! Nedan är en summering av länkar samt information om vem du vänder dig till om du har några frågor: Utbildningsledare för Y, Yi och µ: Ingela Wiklund, ingwi@tfk.liu.se

18 Y-examen Gå in på Studiehandboken, och klicka dig vidare till Civilingenjörsutbildning och gå därefter in på Utbildningsplan för Teknisk fysik och elektroteknik. Där finns fullständig information och aktuella regler för en civilingenjörsexamen inom Teknisk fysik och elektroteknik. Uppflyttning till högre årskurs Inför termin 4 ska 45 högskolepoäng vara avklarade För att få påbörja sitt kandidatarbete ska man senast den 1 oktober terminen innan ha klarat 90 högskolepoäng från termin 1-4, där är också ett krav på vissa specifika kurser som man måste ha klarat av. Tänk på att frivilliga kurser inte räknas bland de 90 högskolepoängen. För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart avslutade kurser om minst 150 hp inom programmets första 6 terminer Profiler En profil omfattar hp Profilen består av obligatoriska kurser, däribland en CDIO-projektkurs, samt valbara kurser Profilerna påbörjas termin 7 Examensbeviset anger namnet på profilen som inriktning Inom utbildningsprogrammet för Teknisk fysik och elektroteknik (Y) finns ett flertal profiler. Profiler kan med tiden variera och aktuella profiler anges varje år i programplanen, y.html. Examensarbete Tillåtna huvudområden för masterexamen som krävs för civilingenjörsexamen inom civilingenjörs-programmet för Teknisk fysik och elektroteknik är teknisk fysik, elektroteknik, tillämpad matematik, datateknik samt medicinsk teknik. Examenskrav För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen 300 hp, ska studenten ha: Godkänt resultat på alla obligatoriska kurser Följt en profils regelverk för profilkurser 90 hp på avancerad nivå, inklusive examensarbete (30 hp) varav 60 hp (kurser + examensarbete) inom huvudområdet Examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Minst 45 hp sammantaget från kurser på grundläggande nivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik Särskilda kurskrav För antagna 2009 eller senare gäller även nedanstående krav på kurser: Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling; minst 6 hp MTS människa, teknik, samhälle Företags- och affärsmässiga villkor; minst 6 hp 18

19 Kommunikation på främmande språk; antingen examensarbetet skrivet på engelska (eller annat främmande språk) eller engelska 6 hp eller utlandsstudier inom Y-programmet under minst ett halvår utanför Skandinavien Maximalt kan 18 hp av kurser utanför programplanen, inom språk, ekonomi, ledarskap eller annat område relevant för utbildningen, räknas med i examen. Övrigt om examen Från och med 2014 ingår obligatoriskt kandidatprojekt under termin 6. Yi-examen Gå in på Studiehandboken, och klicka dig vidare till Civilingenjörsutbildning, gå därefter in på Utbildningsplan för Teknisk fysik och elektroteknik Internationell. Där finns fullständig information och aktuella regler för en civilingenjörsexamen inom Teknisk fysik och elektroteknik - internationell. Uppflyttning till högre årskurs Inför termin 4 ska 45 högskolepoäng vara avklarade För att få påbörja sitt kandidatarbete ska man senast den 1 oktober terminen innan ha klarat 90 högskolepoäng från termin 1-4. Tänk på att frivilliga kurser inte räknas. För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart avslutade kurser om minst 150 hp inom programmets första 6 terminer Profiler En profil omfattar hp Profilen består av obligatoriska kurser, däribland en CDIO-projektkurs, samt valbara kurser Profilerna påbörjas termin 7 Examensbeviset anger namnet på profilen som inriktning Inom utbildningsprogrammet för Teknisk fysik och elektroteknik internationell (Yi) finns ett flertal profiler. Profiler kan med tiden variera och aktuella profiler anges varje år i programplanen, Examensarbete Tillåtna huvudområden för masterexamen som krävs för civilingenjörsexamen inom civilingenjörsprogrammet för Teknisk fysik och elektroteknik-internationell är teknisk fysik, elektroteknik, tillämpad matematik, datateknik samt medicinsk teknik. Examenskrav För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen 300 hp, ska studenten ha: Godkänt resultat på alla obligatoriska kurser Följt en profils regelverk för profilkurser alternativt följt en individuell profil 90 hp på avancerad nivå, inklusive examensarbete (30 hp) varav 60 hp (kurser + examensarbete) inom huvudområdet Utlandsstudier om ett läsår (60hp) varav minst 30 hp ska vara utförda på inriktningsspråket och tillgodoräknat i programmet 19

20 Examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Minst 45 hp sammantaget från kurser på grundläggande nivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/ tillämpning inom matematik Särskilda kurskrav För antagna 2009 eller senare gäller även nedanstående krav på kurser: Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling; minst 6 hp MTS människa, teknik, samhälle. Företags- och affärsmässiga villkor; minst 6 hp. Maximalt kan 12 hp av kurser utanför programplanen, inom språk, ekonomi, ledarskap eller annat område relevant för utbildningen räknas med i examen. Övrigt om examen Från och med 2014 planeras kandidatprojekt under termin 6 Beroende på möjligheten att göra kandidatprojekt under utlandsåret undantas Yi från det obligatoriska kravet om kandidatprojekt för civilingenjörsprogram vid LiU. µ-examen Gå in på Studiehandboken, och klicka dig vidare till Civilingenjörsutbildning, gå därefter in på Utbildningsplan för Medicinsk Teknik. Där finns fullständig information och aktuella regler för en civilingenjörsexamen inom Medicinsk teknik. Uppflyttning till högre årskurs Inför termin 4 ska 45 högskolepoäng vara avklarade För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart avslutade kurser om minst 150 hp inom programmets första 6 terminer Profiler En profil omfattar hp Profilen består av obligatoriska kurser, däribland en CDIO-projektkurs, samt valbara kurser Profilerna påbörjas termin 7 Examensbeviset anger namnet på profilen som inriktning Programmets profiler är: Bildanalys och visualisering Medicintekniska modeller Medicintekniska material Examensarbete Tillåtna huvudområden för masterexamen som krävs för civilingenjörsexamen inom civilingenjörs-programmet för Medicinsk teknik är teknisk fysik, elektroteknik samt medicinsk teknik. 20