Samhällsbyggnadsnämnden

Transkript

1 Mötesbok: Samhällsbyggnadsnämnden ( ) Samhällsbyggnadsnämnden Datum: Plats: Oskarshamnssalen Kommentar:

2 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 Samhällsbyggnadsnämnden Datum Samhällsbyggnadsnämnden kallas till sammanträde Datum och tid: kl. 10:00 Plats: Oskarshamnssalen Vid förhinder kontakta: Håkan Lönnbom, tel: , e-post: hakan.lonnbom@oskarshamn.se Mathias R Karlsson (S) Ordförande Håkan Lönnbom Sekreterare Ledamöter Mathias R Karlsson (S), ordförande Frida Bergvall (S) Joakim Rylin (S) Matti Wahlström (V) Anna Lingman (MP), 2:e v ordförande Johannes Lindberg (L) Berit Sjöö (KD) Richard Karlsson (M), 1:e v ordförande Dan Bengtsson (SD) Ersättare Lars Wingerup (S) Heléne Bolling (S) Yusuf Sheekh (S) Hans Åslund (V) Kerstin Karlsson (C) Roland Johansson (L) Belinda Luong (KD) Felicia Åström (M) Robin Hagström (SD)

3 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2 Samhällsbyggnadsnämnden Datum Dagordning Ärende 1. Upprop 2. Val av justerare, förslag Joakim Rylin den 19 december kl. 14:00 3. Fastställande av dagordning 4. Underhandsremiss av förslag till föreskrifter för anmälningspliktiga verksamheter med strålning, omedelbar justering i SBN 5. Översyn av Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industri och annan verksamhet 6. M Ansvarsbedömning för riskklassat objekt på fastigheten Malghult 2: Svar på Motion nr 9/16 - Sanera den gamla soptippen i Fredriksberg 8. Synpunkter på Kalmar Länstrafiks ändring av försäljningsställen för biljetter i Oskarshamn 9. Uppdragsbeslut och samrådsbeslut detaljplan för del av Oskarshamn 3:2 m.fl. fastigheter, Stenbergsvägen och Gyllings väg 10. Granskningsbeslut för detaljplan för Manhem 2, Norra skolan, centralorten, Oskarshamns kommun 11. Antagandebeslut för detaljplan del av Oskarshamn 3:1 med flera fastigheter, Färjeterminalen 12. Antagandebeslut, Detaljplan för Emmekalv 4:298 och del av Emmekalv 4:169, "Förskolan" 13. Information om länsstyrelsens revision av livsmedelskontrollen i Oskarshamns kommun 14. Behovsutredning och tillsynsplan för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet inom områdena miljö, livsmedel, hälsoskydd, naturvård, receptfria läkemedel, tobak och folköl 15. Uppföljningsplan för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet 2017 inom områdena miljö, livsmedel, hälsoskydd, naturvård, receptfria läkemedel, tobak och folköl 16. Val av ny ledamot och 2:e vice ordförande i samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott

4 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 3 Samhällsbyggnadsnämnden Datum Redovisning av internkontroll för samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämndens sammanträdesplan för 2017, ändrat datum i februari 19. Budgetuppföljning för samhällsbyggnadsnämnden 2016, januari - november 20. Riktlinjer för bedömning av bygglov, Lathund för bygglovs- och anmälningspliktiga åtgärder 21. Skrivelse om "Klimatsmarta Oskarshamn"-Solenergi 22. Uppdrag att upprätta en ordning för möten mellan Oskarshamns Handikappkommitté och samhällsbyggnadsnämndens presidium 23. Uppdrag att granska befintlig information samt upprätta en kommunikationsplan för samhällsbyggnadskontorets information på kommunens nya hemsida 24. Återrapportering till samhällsbyggnadsnämnden 25. Anmälningsärenden 26. Anmälan av delegationsbeslut

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Marie Lindström E-post: marie.lindstrom@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Underhandsremiss av förslag till föreskrifter för anmälningspliktiga verksamheter med strålskydd Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar samhällsbyggnadskontorets yttrande som sitt eget. Ärendet Enligt Europeiska unionens ministeråds strålningsdirektiv, ska medlemsländerna kräva att verksamheter underkastas reglering och tillsyn som står i proportion till omfattningen av och sannolikheten för exponering från dessa verksamheter. Av strålskyddsdirektivet framgår att vissa särskilt angivna verksamheter alltid ska omfattas av krav på tillstånd. Utifrån en riskanalys får medlemsländerna avgöra om övriga verksamheter ska anmälas eller om de helt eller delvis ska undantas från reglering. Mot bakgrund av strålskyddsdirektivets krav på riskanpassad reglering inför Strålsäkerhetsmyndigheten anmälningsplikt för vissa verksamheter med joniserande strålning och icke-joniserande strålning. Syftet med att införa anmälningsplikt är att anpassa de krav som ställs utifrån vad som är nödvändigt med hänsyn till de risker som finns med olika verksamheter. De verksamheter som föreslås omfattas av anmälningsplikt har bedömts vara av sådan art att Strålsäkerhetsmyndigheten inte behöver göra en tillståndsprövning innan dessa verksamheter inleds. Förfarandet med ansökan om tillstånd till Strålsäkerhetsmyndigheten kommer således att tas bort i vissa fall och ersättas med anmälningsförfarande. Ett förslag till föreskrifter med tillhörande vägledning om bestämmelser för anmälningspliktiga verksamheter med strålning har tagits fram och skickas nu på underhandsremiss. Förslaget bifogas och samhällsbyggnadsnämnden ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget och att lämna underlag till den konsekvensutredning som Strålsäkerhetsmyndigheten ska ta fram. Synpunkter lämnas till Strålsäkerhetsmyndigheten senast 16 december Bakgrund Den 5 december 2013 beslutade EU:s ministerråd om ett direktiv om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning (2013/59/Euratom). I Sverige sker detta genom utarbetande av en ny lag och förordning om strålskydd och genom framtagande av nya eller reviderade föreskrifter (SSMFS). Sedan 2013 pågår ett omfattande arbete med översyn av Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling, som är nödvändigt för införandet av strålskyddsdirektivet i svensk lagstiftning.

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Samhällsbyggnadskontorets yttrande Samhällsbyggnadskontoret avstår från att lämna synpunkter på den föreskrift som gäller kontrollköp. Den bedöms följa de upplägg som finns i föreskrifter om kontrollköp av t ex tobaksvaror som nämnden tidigare beslutat om. Synpunkter lämnas på föreskriften Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter för kosmetiska exponeringar och solarier : De paragrafer som kontoret lämnar synpunkter på finns i bilagan till tjänsteskrivelsen, dock inte 3 1 kap på grund av dess omfattning. Samtliga paragrafer återfinns också i vägledningsmaterialet gällande kosmetiska exponeringar och solarier. De verksamheter som föreslås bli anmälningspliktiga med avseende på icke-joniserande strålning anges i 1 kap 1. Fördelningen mellan Strålsäkerhetsmyndigheten och den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet görs i föreskriftens 2-4 kapitel. Enligt föreskriftens förslag ska anmälan endast ske till Strålsäkerhetsmyndigheten när det gäller medicinska solarier och det beskrivs i kapitel 4. Övriga verksamheter föreslås bli anmälningspliktiga till den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet enligt kapitel 2 och 3 Synpunkt på komplettering av 1 kap 3 I föreskiftens 1 kap 3 definieras många termer, samhällbyggnadskontoret bedömer att det saknas några definitioner. Paragrafen behöver kompletteras med definitioner av termerna solarium och kosmetiskt solarium. Synpunkter på kap 2 I kapitel två uppfattar samhällsbyggandskontoret att det finns två olika sorters exponering av stålning till människor, dels den som avser direktexponering, dels den som inte utgör direktexponering. I föreskriftsförslaget beskriver Strålsäkerhetsmyndigheten bland annat att deras riskbedömning av den tekniska utrustningens utformning medför ett tillräckligt skydd för att begränsa exponering av strålning. Denna bedömning är en av anledningarna till att det är möjligt att ändra från tillståndsplikt till anmälningsplikt. Det är möjligt att den tekniska utrustningen erbjuder tillräckligt skydd för omgivingen så länge användningen av utrustningen enligt 2 kap inte avser direktexponering av människor. Denna del kan vara möjlig att ha i ett anmälningsförfarande till den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet inklusive den anmälningsplikt som föreslås enligt kap 3. Däremot bedöms det krävas en helt annan kompetens för bedömning av direktexponering av människor hos den som ska pröva anmälan när det gäller denna sorts verksamhet som föreslås bli anmälningspliktig enligt 2 kap i föreskriften. Lämpligen överförs de delar av anmälningsförfarande avseende direktexponering av människor i 2 kap till Strålsäkerhetsmyndigheten. Dessutom är flera av paragraferna i 2 kap nya, vilket medför att det även saknas erfarenhet av tillämpningen. Samhällsbyggnadskontoret är tveksamt till om kravet på kunddeklarationen enligt 2 kap 7 är förenlig med nuvarande personuppgiftslagen eller den kommande dataförordningen samt om verksamhetsutövaren har rådighet att fullfölja kravet. Synpunkt på komplettering av 2 kap 2 2 behöver kompletteras med en punkt i anmälans innehåll att det även ska ingå ett program för egenkontroll som avses i 14 och förslag på rutiner och dokumentation inom program för egenkontroll som avses i 15.

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 3 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Om anmälningsförfarandet kommer kvarstå hos den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet framförs synpunkter främst gällande direkt exponering av icke joniserade strålning enligt 2 kap. T ex behövs vägledning om: Hur ska den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet bedöma och säkerställa att ansvarig läkare har tillräcklig insyn i verksamheten enligt 5. Hur ska den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet hantera kunddeklarationerna i sin tillsyn enligt 7. Även verksamhetsutövaren behöver vägledning för korrekt hantering, t ex gällande journalföring, sekretesshantering, rutiner för hur länge uppgifter ska sparas med mera. Det behöver klargöras och förtydligas hur kunddeklarationer styrs och samordnas med annan lagstiftning. Hur ska den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet kunna bedöma verksamhetsutövarens förmåga att göra individuell anpassning av exponering för att undvika onödiga skador eller effekter enligt 9. Kompletterande vägledning om vilken kunskap krävs för att avgöra om hudfläckar ska studeras av sjukvården innan exponering tillåts enligt 10. Hur undantag ska hanteras enligt 16. Synpunkter på kap 3 Komplettera kap 3 2 med ytterligare en punkt angående anmälan. Den ska även innehålla ett förslag till program för egenkontroll som avses i 3 kap 11 och 12. Förslagsvis kompletteras vägledningen till kap 3 4 med funktionskrav på den avskärmande väggen. Förslagsvis kompletteras vägledningen till 3 kap. 14 och 15 med avseende på vilka funktionskrav som ska ställas på erbjudna solglasögon. Kap 4 Kontoret konstaterar att få bestämmelser gällande medicinska solarier finns i beskrivningen i kapitel 4 i föreskriften men eftersom dessa är anmälningspliktiga till strålsäkerhetsmyndigheten så lämnas inga synpunkter på detta kapitel. Synpunkter på bilagor Kommentar på förbättring av föreskriftens bilagor I olika kapitel och paragrafer i föreskriften hänvisas det till bilagor. Läsbarheten av bilagorna kan förbättras genom att det i bilagorna anges till vilken kapitelparagraf respektive bilaga tillhör. Bilaga 3 kan som vägledning kompletteras med ett beräkningsexempel. Övriga synpunkter Strålsäkerhetsmyndigheten kan, enligt inledningen av föreskriften, bestämma i det enskilda fallet att en anmälningspliktig verksamhet istället ska tillståndsprövas. De beskriver vidare att de ska utöva tillsyn över anmälningspliktaga verksamheter. Ett förtydligande behövs i vägledningen angående fördelningen av det operativa tillsynsansvaret mellan myndigheterna.

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 4 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Viss samordning sker mellan den nya strålskyddslagen och miljöbalken. Bland annat ska prövning och tillsyn ske mot miljöbalkens allmänna hänsynsregler som finns i andra kapitlet. Förtydliga i vägledningen om det finns möjlighet att koppla föreskriften till miljöbalkens egenkontrollförordning gällande anmälningspliktiga verksamheter med strålning. Förtydliga vilka befintliga föreskrifter som ska ersättas av den föreslagna föreskriften. Föreskrifterna för kosmetiska exponeringar och solarier bedöms kräva utbildning och kompetenshöjning hos den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet för handläggning av anmälningar enligt föreslagna föreskrifter, eftersom anmälningsförfarande blir en ny arbetsuppgift. Samhällsbyggnadskontorets synpunkter på innehåll i konsekvensutredning/beskrivning Konsekvensutredningsförslaget behöver beskriva vad det innebär för den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet och hur den påverkas av att flera tidigare tillståndspliktiga verksamheter hos Strålsäkerhetsmyndigheten blir anmälningspliktiga på kommunal nivå. Av underlaget framgår inte omfattningen av dagens tillståndspliktiga verksamheter och hur många som beräknas övergår till den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Det försvårar bedömningen av vilken påverkan förändringen får vid tillämpning av föreskrifterna för de olika myndigheterna. Samhällsbyggnadskontoret vill att konsekvensen av att det tillsynsområdet utökas för den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet tydligare ska utredas och beskrivas. Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Marie Lindström Miljö- och hälsoskyddsinspektör Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande Underhandsremiss av förslag till anmälningspliktiga verksamheter med strålning - Följebrev till underhandsremisser - Förslag till Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter för kosmetiska exponeringar och solarier - Förslag till Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontrollköp Skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten via e-post till eva.brusell@ssm.se. Synpunkterna sammanställs och skickas även i en bifogad excel-fil. Ange ärendenummer SSM

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 5 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Bilaga med utdrag av paragrafer ur föreskiften. Kap 1 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om strålskydd för verksamheter med icke-joniserande strålning som innefattar 1. kosmetiska exponeringar med laser i laserklass 3B eller 4, 2. kosmetiska exponeringar med intensivt pulserat ljus, 3. kosmetiska exponeringar med teknisk anordning som kan alstra elektromagnetiska fält som överskrider de gränsvärden som anges i bilaga 4, 4. kosmetiska exponeringar med ultraljud, 5. kosmetiska exponeringar med annan till sin biologiska verkan likartad strålning som avses i punkt 1 4, 6. kosmetiska solarier, 7. artificiella solningsanläggningar, eller 8. medicinska solarier. 2 kap 2 En anmälan enligt 1 ska innehålla uppgifter om 1. verksamhetsutövarens namn, adress, organisationsnummer, firmatecknare och fakturaadress, 2. kontaktperson med kontaktuppgifter, 3. plats för verksamheten, 4. typ av verksamhet som ska bedrivas och tidpunkt för påbörjande av verksamheten, och 5. tillverkare och modell för varje teknisk anordning som kan alstra strålning och som används för kosmetiska exponeringar. Uppgifterna enligt första stycket ska hållas aktuella. Varje förändring av de förhållanden som avses eller om verksamheten upphör ska snarast meddelas till den nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet i den kommun där verksamheten bedrivs. 5 Bestrålning av ögon eller området inom två centimeter från ögats öppning med laser i laserklass 3B eller 4 eller teknisk anordning som kan alstra intensivt pulserat ljus, får endast utföras under ansvar av en legitimerad läkare. 6 Varje kosmetisk exponering ska anpassas till de individuella fysiska förutsättningarna hos den som exponeras, så att oönskade effekter och skador kan undvikas. 7 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att kunden fyller i en kunddeklaration inför varje exponeringstillfälle. Kunddeklarationen ska minst innehålla frågor om 1. sjukdomar, 2. medicinering, 3. ålder, 4. solning, och 5. andra kontraindikationer. Kunddeklarationen ska dokumenteras. 8 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att den som ska exponeras får ta del av all relevant information som behövs om 1. risker, 2. förberedelser som behöver göras inför exponeringen, och 3. eventuell eftervård. 9 Det ska finnas dokumenterade rutiner för hur skador som kan uppkomma i verksamheten ska hanteras. Verksamhetsutövaren ska säkerställa att de som arbetar i verksamheten är väl förtrogna med rutinernas innehåll och att de tillämpas.

10 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 6 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Verksamhetsutövaren ska säkerställa att hudfläckar som kan vara hudcancer eller förstadium till hudcancer inte exponeras. 11 Varje kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning som utförs på en kund, ska dokumenteras avseende den använda utrustningens inställningar samt eventuella oönskade effekter eller skador 12 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att lämplig skyddsutrustning finns tillgänglig i varje lokal där kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning utförs och att den används vid varje exponering. 13 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att de lokaler där kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning utförs är utformade så att det finns ett gott strålskydd och så att exponeringar kan utföras utan att någon exponeras oavsiktligt 14 Ett program för egenkontroll ska vara upprättat när verksamheten påbörjas och hållas tillgängligt för tillsyn. Programmet ska vara dokumenterat, uppdaterat och anpassat för den aktuella verksamheten. Verksamhetsutövaren ska säkerställa att de som arbetar i verksamheten är väl förtrogna med innehållet i programmet. 15 Programmet för egenkontroll ska omfatta dokumenterade rutiner för att säkerställa att 1. förbudet i 7 kap. 3 lagen (20xx:xxx) om strålskydd mot att yrkesmässigt utföra kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning på personer som inte har fyllt 18 år upprätthålls, 2. kravet i 4 kap. 1 3 lagen om strålskydd efterlevs, 3. att kraven i 3 13 efterlevs, och 4. de som arbetar i verksamheten har tillräckliga kunskaper om lagen om strålskydd samt dessa föreskrifter. 16 Trots förbudet i 7 kap. 3 lagen (20xx:xxx) om strålskydd mot att yrkesmässigt utföra kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning på personer som inte har fyllt 18 år, får sådana exponeringar utföras om den minderårige 1. har remitterats till verksamhetsutövaren av en legitimerad läkare, legitimerad psykolog eller kurator inom landstinget, eller 2. har ett intyg från en legitimerad läkare, legitimerad psykolog eller kurator inom landstinget som bekräftar behovet av att en kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning utförs. Kap 3 1 Den som avser att bedriva sådan verksamhet med strålning som avses i 1 kap. 1 6 och 7 som är riktad till allmänheten, ska anmäla detta till den nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet i den kommun där verksamheten ska bedrivas minst sex veckor innan verksamheten ska påbörjas. Verksamheten får inte påbörjas innan en bekräftelse på anmälan från kommunen har mottagits. 2 En anmälan enligt 1 ska innehålla uppgifter om 1. verksamhetsutövarens namn, adress, organisationsnummer, firmatecknare och fakturaadress, 2. kontaktperson med kontaktuppgifter, 3. plats för verksamheten, 4. typ av verksamhet som ska bedrivas och tidpunkt för påbörjande av verksamheten, 5. tillverkare och modell för varje kosmetiskt solarium eller artificiell solningsanläggning, 6. huruvida en solarieverksamhet är bemannad eller obemannad, 7. UV-typ för solarier, och 8. solarietillverkarens intyg om att solarierna överensstämmer med kraven i svensk standard SS-EN : utgåva 7, 2014 som anges i bilaga 1. Uppgifterna enligt första stycket ska hållas aktuella. Varje förändring av de förhållanden som avses i anmälan eller om verksamheten upphör ska snarast meddelas till den nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet i den kommun där verksamheten bedrivs. 4 I verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten ska solariet vara placerat eller avskärmat så att människor inte kan bli exponerade oavsiktligt.

11 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 7 Datum Vår beteckning SBN 2016/ I verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten ska ett program för egenkontroll vara upprättat när verksamheten påbörjas och hållas tillgängligt för tillsyn. Programmet ska vara dokumenterat, uppdaterat och anpassat för den aktuella verksamheten. Verksamhetsutövaren ska säkerställa att den som arbetar i verksamheten är väl förtrogen med innehållet i programmet. 12 Programmet för egenkontroll ska omfatta dokumenterade rutiner för att säkerställa att 1. förbudet i 7 kap. 1 lagen (20xx:xxx) om strålskydd mot att yrkesmässigt låta någon som inte har fyllt 18 år att sola i ett kosmetiskt solarium upprätthålls, 2. solariets utformning uppfyller kraven i 3, 3. solariet är avskärmat i enlighet med 4, 4. kraven i 5 och 6 efterlevs, 5. kravet i 7 uppfylls, 6. skyddsglasögon finns tillgängliga i enlighet med 8, 7. kravet i 9 uppfylls, 8. kravet i 10 uppfylls, och 9. de som arbetar i verksamheten har tillräckliga kunskaper om lagen om strålskydd samt dessa föreskrifter. 14 Solglasögon ska finnas tillgängliga för varje person som använder en artificiell solningsanläggning som upplåts till allmänheten. 15 Vid en artificiell solningsanläggning som upplåts till allmänheten med lampor vars luminans överstiger candela per kvadratmeter ska det finnas väl synliga varningsskyltar med texten: VARNING Intensivt ljus. Användning av solglasögon rekommenderas. Se inte på lamporna.

12 Enligt sändlista Datum: Er referens: Diarienr: SSM Dokumentnr: SSM Underhandsremiss av förslag till föreskrifter om bestämmelser för anmälningspliktig verksamhet med strålning samt begäran om underlag till konsekvensutredning Sedan 2013 pågår ett omfattande arbete med översyn av Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Målet är bland annat att få fram ett överskådligt regelverk med tydligt utformade föreskrifter som ger god förutsägbarhet om vad som gäller för olika strålsäkerhetsaspekter och verksamhetsområden, och därmed rättstrygghet för de tillståndshavare som berörs. Framtagna föreskrifter ska dessutom vara utformade så att de bidrar till en ständig utveckling av strålsäkerheten samt att de på ett ändamålsenligt sätt stödjer myndighetens tillsyn, dock utan att gå för långt i detaljreglering så att det blir oklarheter om tillståndshavarnas strålsäkerhetsansvar. Arbetet bedrivs i ett projekt som involverar flertalet av myndighetens avdelningar och enheter. Föreskrifter som tas fram inom projektet kommer att remitteras i flera steg: 1. En första internremiss inom SSM 2. En underhandsremiss till berörda tillståndshavare 3. En andra internremiss inom SSM 4. En formell extern remiss till berörda tillståndshavare samt ett antal svenska myndigheter och andra organisationer. I denna sista remiss bifogas en utredning av de konsekvenser som de nya föreskrifterna får för berörda verksamheter. Syftet med underhandsremissen är att myndigheten i ett tidigt skede dels ska få synpunkter från berörda tillståndshavare på förslag till föreskrifter om bestämmelser för anmälningspliktig verksamhet med joniserande strålning, dels ska få underlag till kommande konsekvensutredning. Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning ska en myndighet innan den beslutar om föreskrifter eller allmänna råd så tidigt som möjligt 1. utreda föreskrifternas eller de allmänna rådens kostnadsmässiga och andra konsekvenser i den omfattning som behövs i det enskilda fallet och dokumentera utredningen i en konsekvensutredning, och 2. ge statliga myndigheter, kommuner, landsting, organisationer, näringslivet och andra som kostnadsmässigt eller på något annat betydande sätt berörs tillfälle att yttra sig i frågan om konsekvensutredningen. En konsekvensutredning ska enligt 6 i förordningen innehålla följande: Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

13 Sida 2 (4) Dokumentnr: SSM en beskrivning av vad man vill uppnå, 2. en beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer tillstånd, 3. uppgifter om vilka som berörs av regleringen, 4. uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutande rätt grundar sig på, 5. uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser som regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen, 6. en bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, och 7. en bedömning av om särskild hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för i kraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser. Enligt förordningen 2011:118 ska en myndighet innan den beslutar om föreskrifter som kan få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller i övrigt ge Regelrådet tillträde att yttra sig över såväl förslaget till föreskrifter, och den konsekvensutredning som legat till grund för förslaget. Mot denna bakgrund behöver Strålsäkerhetsmyndigheten i ett tidigt skede dels få era synpunkter på förslaget till föreskrifter om bestämmelser för anmälningspliktig verksamhet med joniserande strålning, dels få underlag till den konsekvensutredning som myndigheten ska ta fram. Detta gäller främst underlag för att Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna utreda frågorna enligt 6 punkterna 5 och 7 i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning. Strålsäkerhetsmyndigheten önskar därför senast den 16 december 2016 få era synpunkter på förslag till föreskrifter och er bedömning av vilka ekonomiska och andra konsekvenser det skulle bli om det nu underhandsremitterade förslaget beslutas. Det senare gör ni genom att besvara frågorna i bilaga 1. Eventuella frågor besvaras av Petra Sjöström, petra.sjostrom@ssm.se, tel Med vänlig hälsning STRÅLSÄKERHETSMYNDIGETEN Petra Sjöström Delprojektledare Enheten för människa-teknik-organisation Avd. för kärnkraftssäkerhet Enligt sändlista: michael.ohlund@skl.se ann-sofie.eriksson@skl.se (info@skl.se ) anna-karin.niemi@uppsala.se miljoforvaltningen@uppsala.se miljo@malmo.se miljoforvaltningen@stockholm.se vadstena.kommun@vadstena.se miljokontoret@smohf.se sbk@oskarshamn.se

14 Sida 3 (4) Dokumentnr: SSM

15 Sida 4 (4) Dokumentnr: SSM Frågor om ekonomiska och andra konsekvenser om underhandsremitterat förslag till föreskrifter om bestämmelser för anmälningspliktig verksamhet med joniserande strålning 1. Beskriv översiktligt vilka åtgärder som behövs för att anpassa verksamheten till de föreslagna föreskrifterna. 2. Medför förslaget att investeringar måste göras (inköp av utrustning, material eller liknande)? Ange i så fall de kostnader i kronor som detta kan beräknas medföra. 3. Påverkas personalstyrkans storlek, sammansättning, lönenivå av förslaget? Ange i så fall de kostnader i kronor som detta kan beräknas medföra. 4. Kan förslaget antas leda till ökad administration? Ange i så fall vilken typ av administration och de kostnader som detta kan beräknas medföra. 5. Finns det andra förhållanden av ekonomisk karaktär för verksamheten som kan påverkas av förslaget? Ange i så fall de kostnader som detta kan beräknas medföra. 6. Kan regleringen i andra avseenden komma att påverka verksamheten? Ange i så fall hur och eventuella kostnader i kronor som detta kan beräknas medföra. 7. Vid tidsåtgång för anpassning av verksamheten till de olika bestämmelserna i förslaget bedöms föreligga? Ange i förekommande fall de bestämmelser som bedöms ta längst tid att anpassa verksamheten till.

16 Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling ISSN: Klicka här för att ange ISSN. SSFMS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (Klicka här för att ange SSMFS-nummer.) för kosmetiska exponeringar och solarier

17 Fastställd: Datum: Dokumentnummer:

18 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Innehållsförteckning Anmälningspliktig verksamhet... 5 Kapitel 1. Tillämpningsområde och definitioner... 8 Tillämpningsområde... 8 Definitioner... 9 Kapitel 2. Kosmetiska exponeringar Anmälan Kapitel 3. Kosmetiska solarier och artificiella solningsanläggningar Anmälan Artificiella Solningsanläggningar Kapitel 4. Medicinska Solarier Anmälan Bilaga 1 Avsnitt i svensk standard som ska vara uppfyllda Bilaga 2 Märkning och instruktioner för användning av kosmetiskt solarium som upplåts till allmänheten Bilaga 3. Värden för ultraviolett strålning Bilaga 4. Grundläggande gränsvärden för elektromagnetiska fält

19 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. 4

20 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Bakgrund Strålsäkerhetsmyndigheten inledde i januari 2013 en större översyn av föreskrifter och allmänna råd i myndighetens författningssamling (SSMFS). Denna översyn är motiverad av flera skäl. Ett viktigt skäl är sammanläggningen 2008 av dåvarande Statens kärnkraftinspektion (SKI) och Statens Strålskyddsinstitut (SSI) till Strålsäkerhetsmyndigheten. Vid sammanläggningen överfördes de tidigare myndigheternas föreskrifter till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSMFS). Utöver rent redaktionella ändringar gjordes inte någon översyn eller omfattande omarbetningar av föreskrifterna. I viss utsträckning innehåller de tidigare myndigheternas föreskrifter samma eller liknande bestämmelser. Dessutom visar vunna tillämpningserfarenheter sedan 2008 på behov av ändringar och förtydliganden. I arbetet med att utforma föreskrifterna har även hänsyn tagits till de slutsatser som drogs i samband med en IRRS-granskning 1 av Strålsäkerhetsmyndighetens verksamhet i februari I IRRS:s granskningsrapport 2 redovisas exempel inom olika områden som bedöms vara bristfälligt reglerade i förhållande till IAEA:s säkerhetsstandarder. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderades därför att utarbeta en enhetlig och mer heltäckande uppsättning av föreskrifter i myndighetens författningssamling. Den 5 december 2013 beslutade EU:s ministerråd ett direktiv om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning (2013/59/Euratom). Den 8 juli 2014 beslutade ministerrådet om ändring av direktiv 2009/71/Euratom om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar (2014/87/Euratom). Av direktiv 2013/59/Euratom följer att medlemsstaterna ska ha genomfört direktivet senast den 6 februari Motsvarande datum för direktiv 2014/87/Euratom är den 15 augusti I Sverige sker detta genom utarbetande av en ny strålskyddslag och strålskyddsförordning samt ändringar i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet med tillhörande förordning samt genom framtagande av nya eller reviderade föreskrifter (SSMFS). Sammantaget har det således funnits ett stort behov av att se över det svenska regelverket i sin helhet avseende strålsäkerhet i såväl kärnkraftreaktorer som andra tillståndspliktiga verksamheter med strålning. Anmälningspliktig verksamhet Enligt artikel 24 i rådets direktiv 2013/59/Euratom (BSS-direktivet) ska medlemsstaterna kräva att verksamheter underkastas reglering och tillsyn som står i proportion till omfattningen av och sannolikheten för exponering av strålning från dessa verksamheter (så kallad graded approach). Av direktivet framgår att vissa särskilt angivna verksamheter alltid ska omfattas av krav på tillstånd. Utifrån en riskanalys får medlemsländerna avgöra om övriga verksamheter ska anmälas eller om de helt eller delvis ska undantas från reglering. 1 IAEA stödjer medlemsländer med bland annat fristående granskningar (peer review) av myndighetsstruktur, lagstiftning och myndighetsarbete inom kärn-, strål-, avfalls- och transportsäkerhet. Detta kallas för Integrated Regulatory Review Service (IRRS) och görs mot de av IAEA:s standarder som i varierande grad är aktuella för myndigheter och myndighetsarbete. 2 Integrated Regulatory Review Service to Sweden 6 to 17 February International Atomic Energy Agency, IAEA-NS-IRRS-2012/01. 5

21 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. 6 Syftet med att införa anmälningsplikt är att anpassa de krav som ställs utifrån vad som är nödvändigt med hänsyn till de risker som finns med olika verksamheter. De verksamhetsområden som omfattas av anmälningsplikt har bedömts vara av sådan art att Strålsäkerhetsmyndigheten inte behöver göra en tillståndsprövning innan start. Ansökningsförfarandet för tillstånd har tagits bort och istället gör verksamhetsutövaren en anmälan till myndigheten. Vilken information som anmälan ska innehålla framgår av föreskrifter för respektive verksamhetsområde. Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att utöva tillsyn över anmälningspliktiga verksamheter och möjligheten att vidta sanktioner kvarstår. Anmälningsplikt införs för verksamheter med joniserande och icke-joniserande strålning. För verksamheter som omfattas av anmälningsplikt kan Strålsäkerhetsmyndigheten i det enskilda fallet bestämma att den i stället ska tillståndsprövas. Till exempel kan tillsynserfarenheter leda till att Strålsäkerhetsmyndigheten beslutar att en verksamhetsutövare omfattas av tillståndsplikt istället för den anmälningsplikt som är föreskriven. Olika bestämmelser gäller beroende på verksamhetens art. Anmälan är avgiftsbelagd i form av anmälningsavgift. Genom anmälningsplikten blir verksamhetsutövaren även medveten om att verksamheten regleras i strålskyddslagen, strålskyddsförordningen och SSM:s föreskrifter. Anmälan ska göras till myndigheten innan verksamheten påbörjas och innehålla den information som myndigheten föreskriver. Verksamheten får påbörjas först efter att myndigheten har lämnat en bekräftelse på att anmälan har mottagits och registrerats. Detta sker när föreskriven information har lämnats in och anmälan är komplett. En bekräftad anmälan tidsbegränsas på samma sätt som ett tillstånd och behöver därmed förnyas vid dess utgång. Strålsäkerhetsmyndigheten har använt följande kriterier för att bedöma vilka verksamhetsområden som kan omfattas av anmälningsplikt istället för krav på tillstånd: - Strålskyddet säkerställs till stor del genom utformningen av lokaler och val av utrustning. För radioaktiva ämnen innebär detta bland annat att inga eller endast försumbara utsläpp kan ske. - Utförandet varierar inte nämnvärt utan är standardiserat och rutinmässigt. - Beskrivningar av hur aktiviteter ska utföras är enkla att följa. - Omfattningen av nödvändig strålskyddsutbildning för personalen är relativt liten. - Det finns en historik av få problem med strålsäkerheten, till exempel få inträffade allvarliga händelser. - Strålskyddet är till stora delar oberoende av mänskligt felhandlande. I vissa fall har SSM valt att införa anmälningsplikt för verksamheter som tidigare inte var anmälnings- eller tillståndspliktiga för att öka tillsynsmyndighetens kunskap om verksamheterna och förbättra möjligheterna att utöva tillsyn. SSM kan besluta att en anmälningspliktig verksamhet åter blir tillståndspliktig om förändringar har skett så att kriterierna inte längre uppfylls. En del verksamhetsutövare kommer att omfattas av både tillståndsplikt och anmälningsplikt. För dessa gäller att de ansöker om tillstånd för den tillståndspliktiga delen av verksamheten och anmäler den del av verksamheten som är anmälningspliktig. För tillståndspliktig verksamhet gäller bestämmelser för tillståndspliktig verksamhet och

22 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. för anmälningspliktiga verksamheter gäller bestämmelser för anmälningspliktig verksamhet. Verksamhetsutövaren kan välja att tillämpa de bestämmelser som gäller för tillståndspliktig verksamhet för all sin verksamhet, det vill säga både den tillståndspliktiga och anmälningspliktiga delen. Detta är dock inget krav. Syftet med att införa anmälningsplikt är att verksamheten kan starta utan att prövas i samband med en tillståndsprövning och att anpassa de krav som ställs utifrån vad som är nödvändigt med hänsyn till de risker som finns med olika verksamheter. Syfte Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om xxx beslutades av myndighetens generaldirektör den XX månad 201X och har fått benämningen SSMFS YYYY-xxx. Denna vägledning riktar sig såväl till verksamhetsutövare som till tillsynsmyndigheten och syftar till att underlätta tolkningen av bestämmelser och öka förståelsen för kravbilden genom att redovisa bakgrund, förklaringar och motiv till de föreskrifter och allmänna råd som ingår och varför de har utformats på det sätt som gjorts. Om praxis ändras kommer även vägledningen att uppdateras för att tydliggöra Strålsäkerhetsmyndighetens syn. Strålsäkerhetsmyndighetens författningsstruktur och kopplingar mellan olika delar av författningssamlingen Dessa verksamheter avser bestämmelser för anmälningspliktig verksamhet. Bestämmelserna är framtagna med utgångspunkt från kraven i lagen (20xx:xxx) om strålskydd, förordningen (20xx:xxx) om strålskydd, Strålsäkerhetsmyndighetens tidigare reglering inom området samt aktuella artiklar i EU:s strålskyddsdirektiv, 2013/59/Euratom. Utöver de bestämmelser som finns i dessa föreskrifter finns även bestämmelser i lagen (20xx:xxx) om strålskydd som verksamheterna måste följa. I 4 kap. lagen (20xx:xxx) om strålskydd finns allmänna skyldigheter som bland annat specificerar kravet att den som bedriver denna typ av verksamhet ska se till att den som är sysselsatt i verksamheten ska ha god kännedom om förhållanden, villkor och föreskrifter under vilka verksamheten bedrivs samt blir upplyst om de risker som kan vara förenade med verksamheten. I 7 kap. 1 4 lagen (20xx:xxx) om strålskydd finns det bestämmelser som gäller kosmetiska exponeringar och kosmetiska solarium vad gäller åldersgräns samt egenkontrollprogram. Förkortningar 7

23 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Kapitel 1. Tillämpningsområde och definitioner Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om strålskydd för verksamheter med ickejoniserande strålning som innefattar 1. kosmetiska exponeringar med laser i laserklass 3B eller 4, 2. kosmetiska exponeringar med intensivt pulserat ljus, 3. kosmetiska exponeringar med teknisk anordning som kan alstra elektromagnetiska fält som överskrider de gränsvärden som anges i bilaga 4, 4. kosmetiska exponeringar med ultraljud, 5. kosmetiska exponeringar med annan till sin biologiska verkan likartad strålning som avses i punkt 1 4, 6. kosmetiska solarier, 7. artificiella solningsanläggningar, eller 8. medicinska solarier. Syfte Syftet med bestämmelsen är att klargöra att dessa föreskrifter gäller för de verksamheter med icke-joniserande strålning som listas i bestämmelsen. Tillämpning av bestämmelsen Kosmetisk exponering definieras i lagen (20xx:xxx) om strålskydd som exponering av en person i kosmetiskt syfte utan medicinsk grund. Exempel på kosmetiska exponeringar är hårborttagning, hudföryngring, tatueringsborttagning, borttagning av synliga blodkärl eller oönskad pigmentering och fettreducering med hjälp av icke-joniserande strålning eller ultraljud. Kosmetiska solarier definieras i lagen (20xx:xxx) om strålskydd som teknisk anordning för att exponera människor för ultraviolett strålning i syfte att göra huden mörkare. Definitionen av artificiell solningsanläggning och medicinskt solarium framgår av 1 kap 2 i dessa föreskrifter. Bakgrund och överväganden Det har länge funnits ett behov av att reglera användningen av icke-joniserande strålning för kosmetiska exponeringar. Användningen av laser och IPL är sedan tidigare reglerat i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter men inte kosmetiska exponeringar med EMF eller ultraljud. År 2011 gjordes en utredning av Karin Lindell om estetiska behandlingar på uppdrag av Socialstyrelsen, Estetiska behandlingar - förslag till rättslig reglering m.m. (Socialstyrelsen, dnr /2011). Socialdepartementet gjorde en utredning 2015, Kroppsbehandlingar - Åtgärder för ett förstärkt konsumentskydd, SOU 2015:100. Båda utredningarna fann att det behövs en starkare reglering av estetiska behandlingar, däribland kosmetiska behandlingar med icke-joniserande strålning. Strålsäkerhetsmyndigheten har vid sin tillsyn av verksamhetsutövare som utför kosmetiska behandlingar med IPL och laser funnit att de föreskrifter som finns i dag på området inte är tillräckliga och behöver bli mer precisa med högre krav på verksamhetsutövaren. 8

24 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Äldre bestämmelser Bestämmelser för solarier och artificiella solningsanläggningar har tidigare funnits i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Bestämmelser för verksamheter som använder laser eller IPL för kosmetiska exponeringar har tidigare funnits i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (SSMFS 2014:4) om laser, starka laserpekare och intensivt pulserat ljus. Strålsäkerhetsmyndigheten har tidigare inte reglerat kosmetiska exponeringar med EMF och ultraljud. Referenser 2 Bestämmelserna i 2 kap. gäller endast för sådana verksamheter som avses i Bestämmelserna i 3 kap. gäller endast för sådana verksamheter som avses i 1 6 och 7. Bestämmelserna i 4 kap. gäller endast för sådana verksamheter som avses i 1 8. Syfte Tillämpning av bestämmelsen Bakgrund och överväganden Äldre bestämmelser Referenser Definitioner 3 Termer och uttryck som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i lagen (20xx:xxx) om strålskydd, förordningen (20xx:xxx) om strålskydd och miljöbalken. I dessa föreskrifter betyder Term Definition Artificiell solningsanläggning Lokal, rum, utrymme eller anordning avsedd för samtidig exponering av flera personer med artificiellt ljus, huvudsakligen i syfte att åstadkomma upplevelser av välbefinnande och avkoppling. 9

25 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. En artificiell solningsanläggning brukar ibland gå under namnet solrum eller vara ett inslag i verksamheter som arbetar med ljusterapi. Term Definition Ekvivalenskod Solarielysrörs märkning med effekt, rörtyp och strålningsegenskaper enligt svensk standard SS-EN 61228:2008. Term Definition Intensivt pulserat ljus Optisk bredbandsstrålning i det synliga och infraröda våglängdsområdet alstrad för att orsaka termisk, mekanisk eller kemisk skada på hud. Intensivt pulserat ljus kallas ofta IPL, men det förekommer även andra termer, till exempel FPL. Definitionen av intensivt pulserat ljus är avsedd att täcka alla dessa tekniker oavsett vad de kallas. Det är vanligt att intensivt pulserat ljus används i kombination med ett filter för att begränsa våglängdsområdet. Intensivt pulserat ljus används ofta för borttagning av bland annat hår, oönskad pigmentering, synliga blodkärl, oönskade tatueringar samt för hudföryngring. Term Definition Laser Teknisk anordning som kan alstra laserstrålning, eller produkt som innehåller en sådan anordning, och som inte är en stark laserpekare. Starka laserpekare definieras och regleras särskilt i förordningen (20xx:xxx) om strålskydd. I föreskrifterna avser därför ordet laser samtliga lasrar som inte är starka laserpekare. Term Definition Laserklass Beteckning enligt svensk standard SS-EN , utgåva 5, 2014, som anger hur riskfylld användningen av en laser eller stark laserpekare är. 10

26 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Lasrar, och tekniska anordningar som innehåller lasrar, är klassificerade efter laserns styrka och vilka riskerna är vid normal användning. Laserklasserna definieras i svensk standard SS-EN , utgåva 5, Term Definition Laserstrålning Elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 180 nanometer till 1 millimeter, huvudsakligen alstrad genom processen stimulerad emission. Term Definition Medicinskt solarium Teknisk anordning för att exponera människor för ultraviolett strålning i syfte att behandla, förebygga eller motverka sjukdom. Term Definition Ultraviolett strålning Elektromagnetisk strålning med våglängder inom området nanometer (nm). Term Definition UV-kod Del av ett solarielysrörs ekvivalenskod som anger rörets strålstyrka och strålningsegenskaper, Term Definition UV-typ Kategoriindelning av solarier med hänsyn till strålningsegenskaperna enligt svensk standard SS-EN :2014. Den svenska standarden är identisk med europastandard CENELEC EN :2014. Standarden beskriver UV-typerna på följande sätt: UV-typ 1 och UV-typ 2 är kosmetiska solarier vars biologiska verkan enbart respektive huvudsakligen åstadkoms av långvågig ultraviolett strålning (>320 nm) och som är avsedda för professionell användning under överinseende av en person som har lämplig utbildning, UV-typ 3 är kosmetiska solarier vars biologiska verkan åstadkoms av både kort- och långvågig ultraviolett strålning och som kan användas utan särskild utbildning, UV-typ 4 är solarier 11

27 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. vars biologiska verkan huvudsakligen åstadkoms av kortvågig ultraviolett strålning (< 320 nm) och som är avsedda för användning enligt läkares ordination. För UV-typ 3 solarier gäller att total erytemeffektiv irradians ( nm) inte får överstiga 0,3 W/m². Dessutom ska mätvärden i det kortvågiga spektralintervallet nm och i det långvågiga nm vara mindre än 0,15 W/m². Term Definition X- och Y-värden Del av UV-koden som anger ett solarierörs ultravioletta strålningsegenskaper. X anger erytemverksam strålstyrka och Y anger kvoten för kortvågig/långvågig hudcancerverksam UV-strålstyrka mätt enligt svensk standard SS-EN 61228:

28 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Kapitel 2. Kosmetiska exponeringar Anmälan 1 Den som avser att bedriva sådan verksamhet med strålning som avses i 1 kap. 1 punkt 1 5, ska anmäla detta till den nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet i den kommun där verksamheten ska bedrivas minst sex veckor innan verksamheten ska påbörjas. Verksamheten får inte påbörjas innan en bekräftelse på anmälan från kommunen har mottagits. Syfte Syftet med bestämmelsen är att tillsynsmyndigheten ska få kännedom om verksamheten i god tid innan verksamheten påbörjas. Tillsynsmyndigheten har då möjlighet att tillhandahålla information om de krav som gäller för verksamheten. Tillsynen är viktig för att upprätthålla strålsäkerheten bland verksamhetsutövarna, och därmed skydda kunderna mot oönskade effekter av strålning. Tillämpning av bestämmelsen Bakgrund och överväganden Enligt 10 kap. 3 förordning (20xx:xxx) om strålskydd ska en kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet ha tillsyn över verksamheter med kosmetiska solarier eller kosmetiska exponeringar inom kommunen över att lagen (20XX:YY) om strålskydd och föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen följs. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Referenser Uppgifter vid anmälan 2 En anmälan enligt 1 ska innehålla uppgifter om 1. verksamhetsutövarens namn, adress, organisationsnummer, firmatecknare och fakturaadress, 2. kontaktperson med kontaktuppgifter, 3. plats för verksamheten, 4. typ av verksamhet som ska bedrivas och tidpunkt för påbörjande av verksamheten, och 5. tillverkare och modell för varje teknisk anordning som kan alstra strålning och som används för kosmetiska exponeringar. Uppgifterna enligt första stycket ska hållas aktuella. Varje förändring av de förhållanden som avses eller om verksamheten upphör ska snarast meddelas till den nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet i den kommun där verksamheten bedrivs. Syfte Syftet med bestämmelsen är att tillsynsmyndigheten ska ha aktuella uppgifter om verksamheten som ett underlag för myndighetens tillsyn och att verksamhetsutövaren fortlöpande ska uppdatera de uppgifter som rör verksamheten. 13

29 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Bestämmelsen om kontaktperson syftar till att det ska finnas en person som är tillsynsmyndighetens första kontakt mot verksamhetsutövaren. Det är därför viktigt att kontaktpersonen har kunskap om verksamhetsutövarens verksamhet med strålning. Tillämpning av bestämmelsen Om verksamheten bedrivs på flera platser anges samtliga platser i anmälan. Bakgrund och överväganden Enligt 10 kap. 3 förordning (20xx:xxx) om strålskydd ska en kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet ha tillsyn över verksamheter med kosmetiska solarier eller kosmetiska exponeringar inom kommunen över att lagen (20xx:yy) om strålskydd och föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen följs. För att tillsynsmyndigheten ska kunna utöva tillsyn över verksamheten behöver myndigheten ha aktuella uppgifter om verksamhetsutövaren. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Referenser Kompetens 3 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att de som arbetar i verksamheten har den kompetens som behövs avseende hur utrustningen i verksamheten ska användas, hur strålningen påverkar kroppen och de risker som verksamheten kan innebära. Syfte Syftet med bestämmelsen är att säkerställa strålskyddet vid kosmetiska exponeringar genom att de som arbetar i verksamheten har den kompetens som behövs. Tillämpning av bestämmelse Med kompetens avses här i enlighet med Svensk Standard (SS : ) en förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter. Förmåga innebär att ha erfarenhet, förståelse och omdöme att omsätta kunskap och färdigheter. Med vilja avses attityd, engagemang, mod och ansvar. Kunskap är fakta, metoder, och att veta. Färdigheter betyder att kunna utföra i praktiken och att göra. Exempel på områden som det är viktigt att ha kompetens inom är: - hur icke-joniserande strålning och ultraljud påverkar kroppens vävnader, - utrustningens funktioner, till exempel inställningar, kylning och fel som kan uppstå, - vilka skador icke-joniserande strålning och ultraljud kan orsaka, till exempel brännskador, ärrbildning, hyper - och hypopigmentering, nervskador och skador på blodkärl, 3 Svensk Standard. Ledningssystem för kompetensförsörjning Krav SS :

30 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. - hudtumörer och risker med att ta bort hudförändringar som inte har diagnosticerats, - hud och hudtyper, - mekanismen bakom den önskade effekten och skaderisken, - hantering av skador som till exempel brännskador, - behov av eftervård, till exempel att inte utsätta huden för solljus, - vad som är en normal reaktion hos huden, eller annan exponerad kroppsdel, så att det är möjligt att avgöra om utrustningen inte fungerar som förväntat, - kontraindikationer, exempelvis sjukdomar, graviditet, medicinering eller pigmentering. Bakgrund och överväganden Kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning innebär en risk för skador i form av exempelvis brännskador, ärrbildning, hyper- och hypopigmentering samt ögonskador. För att undvika dessa skador är det viktigt att den som utför exponeringen har goda kunskaper om hur utrustningen ska användas, strålningens verkan i människokroppen och vilka riskerna med exponeringen är. Det är också viktigt att den som utför exponeringen har tillräcklig kompetens för att kunna göra bedömningar om vilka inställningar av utrustningen som ska användas och när det inte är lämpligt att genomföra en kosmetisk exponering, t.ex. vid sjukdom eller viss medicinering. Äldre bestämmelser Motsvarande bestämmelse har tidigare delvis funnits för laser och IPL i 3 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (SSMFS 2014:4) om laser, starka laserpekare och intensivt pulserat ljus. Den aktuella bestämmelsen preciserar tidigare krav. Skydd mot obehörig befattning med teknisk anordning 4 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att det finns skydd mot obehörig befattning med verksamhetens tekniska anordningar som kan alstra icke-joniserande strålning. Syfte Syftet med bestämmelsen är att förhindra att någon obehörig person avsiktligen eller oavsiktligen använder utrustning som kan alstra icke-joniserande strålning för att undvika skada på person. Tillämpning av bestämmelse Kravet kan exempelvis uppfyllas genom att utrustningen förvaras i utrymmen dit endast behörig personal har tillträde eller genom att utrustningen har nyckelströmsbrytare. Bakgrund och överväganden Bestämmelsen har tillkommit för att öka skyddet mot ofrivillig exponering och skador. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. 15

31 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Exponering av området kring ögonen 5 Bestrålning av ögon eller området inom två centimeter från ögats öppning med laser i laserklass 3B eller 4 eller teknisk anordning som kan alstra intensivt pulserat ljus, får endast utföras under ansvar av en legitimerad läkare. Syfte Syftet med bestämmelsen är att förhindra att verksamhetsutövare som saknar medicinsk kompetens utför behandlingar med laser i laserklass 3B eller 4 eller intensivt pulserat ljus i närheten av ögat. Ögat är den kroppsdel som är känsligast för optisk strålning, och skador från exponering med optisk strålning kan orsaka bestående funktionsnedsättning. Tillämpning av bestämmelsen Med begreppet under ansvar av en legitimerad läkare avses att behandlingen antingen utförs av en legitimerad läkare eller att en legitimerad läkare, som finns knuten till verksamheten genom till exempel ett avtal, är villig att ta på sig ansvaret för behandlingar som utförs av någon annan. Det är viktigt att läkaren, i det senare fallet, har gjort en bedömning av kompetensen hos den som utför behandlingen och har gett instruktioner om hur behandlingen ska utföras och vad som ska beaktas vid val av behandlingsmetod. Det är också viktigt att läkaren har kontinuerlig insyn i verksamheten och löpande kontrollerar att behandlingarna utförs på ett korrekt sätt. Bakgrund och överväganden År 2012 infördes bestämmelsen i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter för att öka skyddet mot ögonskader till följd av kosmetiska exponeringar med laser eller IPL. Äldre bestämmelser Bestämmelser om kosmetisk exponering av ögon eller området inom 2 cm från ögats öppning har tidigare funnits i 5 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2014:4) om laser, starka laserpekare och intensivt pulserat ljus. Referenser SSM2010/ Konsekvensutredning förslag till föreskrifter och allmänna råd om laser och IPL. Individuellt anpassad exponering 6 Varje kosmetisk exponering ska anpassas till de individuella fysiska förutsättningarna hos den som exponeras, så att oönskade effekter och skador kan undvikas. Syfte Bestämmelsen syftar till att undvika oönskade effekter och skador genom att varje enskild exponering anpassas till kundens förutsättningar. Tillämpning av bestämmelse Bestämmelsen innebär att varje enskild exponering anpassas till kundens förutsättningar vad gäller val av metod, utrustningens inställningar, till exempel strålningens våglängd, intensitet och pulsfrekvens, behov av kylning, exponeringens längd och antal exponeringar. Exempel på faktorer som påverkar hur behandlingen ska anpassas till kunden är hudtyp, pigmentering, sjukdomar och medicinering. 16

32 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Bakgrund och överväganden Icke-joniserande strålning kan orsaka skador på människokroppen, till exempel ögonskador och brännskador. Vid kosmetiska exponeringar används icke-joniserande strålning för att åstadkomma en kontrollerad skada på en viss del av kroppen, till exempel hårsäcken vid hårborttagning. Kroppens reaktion på strålningen är beroende av ett flertal faktorer, så som pigmentering, medicinering och sjukdomstillstånd. Det är därför viktigt att exponeringen anpassas till kundens individuella fysiska förutsättningar för att undvika oönskade effekter och skador. Enligt optimeringskravet i 2 kap. 2 lagen (20xx:xxx) om strålskydd ska sannolikheten för att exponeras, antal personer som utsätts för strålning och storleken på stråldosen eller exponeringsnivån till varje enskild person ska hållas så låg som det är möjligt och rimligt med beaktande av befintlig teknisk kunskap samt ekonomiska och samhälleliga faktorer. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Referenser Kunddeklaration 7 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att kunden fyller i en kunddeklaration inför varje exponeringstillfälle. Kunddeklarationen ska minst innehålla frågor om 1. sjukdomar, 2. medicinering, 3. ålder, 4. solning, och 5. andra kontraindikationer. Kunddeklarationen ska dokumenteras. Syfte Syftet med bestämmelsen är att verksamhetsutövaren ska samla in all relevant information om kunden för att kunna göra de bedömningar som behöver göras för att kunna uppfylla kravet i 6. Syftet är också att denna information samlas in vid varje enskilt exponeringstillfälle, och att informationen sparas så att man har information tillgänglig om det uppstår skador vid exponeringen. Tillämpning av bestämmelse Kravet kan exempelvis uppfyllas genom att kunden fyller i en blankett som innehåller de frågor som är relevanta för den typ av exponering som kunden ska genomgå. Bakgrund och överväganden De inspektioner som Strålsäkerhetsmyndigheten genomfört av verksamheter som använder laser eller IPL för kosmetiska exponeringar och de anmälningar om skador som inkommit till myndigheten visar att verksamhetsutövare ofta brister i att ta reda på tillräckligt mycket information om kunden för att kunna göra en anpassning av exponeringen vid varje enskilt exponeringstillfälle. Strålsäkerhetsmyndigheten har därför vid ett flertal tillfällen förelagt verksamhetsutövare att införa en dokumenterad kunddeklaration som rutin i verksamheten. 17

33 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Referenser Information om risker 8 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att den som ska exponeras får ta del av all relevant information som behövs om 1. risker, 2. förberedelser som behöver göras inför exponeringen, och 3. eventuell eftervård. Syfte Syftet med bestämmelsen är att ge kunden tillgång till all information som behövs för att kunden själv ska kunna avgöra om det är berättigat att genomföra den planerade exponeringen med avseende på den förväntade nyttan och riskerna. Syftet är också att undvika skador och komplikationer som kan uppstå i samband med exponeringen, eller efteråt, om kunden inte vidtar de åtgärder, i form av förberedelser och eftervård, som behövs. Tillämpning av bestämmelse Kravet kan exempelvis uppfyllas genom att verksamhetsutövaren tar fram informationsblad om de behandlingar som erbjuds, med information om risker, förberedelser som behöver göras inför exponeringen samt eventuell eftervård och ger informationsbladet till kunden i god tid innan exponeringen. Informationen kan även förmedlas muntligt. Det är viktigt att försäkra sig om att kunden har förstått innehållet i informationen. Bakgrund och överväganden Enligt lagen (20xx:xxx) om strålskydd ska varje verksamhet med strålning vara berättigad på så sätt verksamheten ska medföra en nytta för person eller samhälle som överstiger den skada som verksamheten eller åtgärden förväntas leda till. För kosmetiska exponeringar av personer över 18 år ska berättigandeprövningen göras på individnivå av den exponerade själv i samråd med den som utför exponeringen. För att kunna ta ställning till berättigandet av exponeringen behöver kunden ha tillgång till all relevant information om risker, förberedelser som behöver göras inför exponeringen samt eventuell eftervård. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Referenser Hantering av skador 9 Det ska finnas dokumenterade rutiner för hur skador som kan uppkomma i verksamheten ska hanteras. Verksamhetsutövaren ska säkerställa att de som arbetar i verksamheten är väl förtrogna med rutinernas innehåll och att de tillämpas. 18

34 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Syfte Syftet med bestämmelsen är att begränsa konsekvenserna av eventuella skador som uppkommer vid kosmetiska exponeringar genom att den som utför exponeringen snabbt kan agera på korrekt sätt. Tillämpning av bestämmelse Bakgrund och överväganden De inspektioner som Strålsäkerhetsmyndigheten har genomfört av verksamheter som använder laser eller IPL för kosmetiska exponeringar och de anmälningar om skador som inkommit till myndigheten visar att det förekommer att skador som uppkommer vid kosmetiska exponeringar behandlas på ett felaktigt sätt. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Referenser Exponering av hudfläckar 10 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att hudfläckar som kan vara hudcancer eller förstadium till hudcancer inte exponeras. Syfte Syftet med bestämmelsen är att förhindra att hudförändringar som är tecken på eller förstadier till hudcancer tas bort och därmed försenar en medicinsk diagnos och eventuell medicinsk behandling. Tillämpning av bestämmelse Kravet kan exempelvis uppfyllas genom att alltid avstå från att behandla hudförändringar och pigmenteringar, eller genom att kräva att kunden först uppsöker sjukvården för att säkerställa att det hudområde som ska exponeras inte innehåller några hudförändringar som kan vara tecken på hudcancer. Bakgrund och överväganden Vid de inspektioner som Strålsäkerhetsmyndigheten har genomfört av verksamheter som använder laser eller IPL för kosmetiska exponeringar och av de anmälningar om skador som inkommit till myndigheten har det visat sig att det förekommer att hudfläckar tas bort med kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning utan att den som utför exponeringen har säkerställt att hudfläcken inte är ett tecken på eller förstadium till hudcancer. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Referenser 19

35 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Dokumentation om utförda exponeringar 11 Varje kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning som utförs på en kund, ska dokumenteras avseende den använda utrustningens inställningar samt eventuella oönskade effekter eller skador. Syfte Syftet med bestämmelsen är att skapa förutsättningar för att verksamhetsutövaren ska kunna dra lärdom av tidigare utförd behandling och vidta åtgärder för att förhindra oönskade effekter och skador. Att dokumentera genomförda exponeringar är också viktigt för att vid kommande exponeringar kunna uppfylla kravet i 6 om att anpassa varje exponering till varje kunds individuella fysiska förutsättningar för att undvika oönskade effekter och skador. Tillämpning av bestämmelse Kravet kan exempelvis uppfyllas genom att den som utför kosmetiska exponeringar nedtecknar och sparar information om vilka inställningar av utrustningen som används, avseende exempelvis våglängd, intensitet, pulslängd, antal pulser, levererad energi, pulsenergi, samt bedömningar som gjorts och eventuella skador eller reaktioner hos kunden. Informationen kan användas till att utforma påföljande exponeringar och för erfarenhetsåterföring då skador uppstår. Bakgrund och överväganden De inspektioner som Strålsäkerheten genomfört av verksamheter som använder laser eller IPL för kosmetiska exponeringar och de anmälningar om skador som inkommit till myndigheten visar att det är vanligt att verksamhetsutövare inte dokumenterar utförda exponeringar. I de fall skador uppkommit finns då ingen dokumentation att dra lärdom av och verksamhetsutövaren har fortsatt bedriva sin verksamhet utan att ändra sina rutiner för att undvika oönskade effekter och skador. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Referenser Skyddsutrustning 12 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att lämplig skyddsutrustning finns tillgänglig i varje lokal där kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning utförs och att den används vid varje exponering. Syfte Syftet med bestämmelsen är att förhindra att skador uppkommer, genom att korrekt skyddsutrustning, såsom skyddsglasögon och kylning, används vid varje kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning. Tillämpning av bestämmelse Kravet kan uppfyllas genom att lämplig skyddsutrustning förvaras och finns tillgänglig i varje utrymme där kosmetiska exponeringar utförs. Det är viktigt att skyddsutrustningen 20

36 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. används vid varje exponeringstillfälle och är anpassad till den strålning som används, avseende t.ex. våglängd och intensitet. Bakgrund och överväganden Denna bestämmelse har tillkommit för att tydliggöra för verksamhetsutövare och för tillsynsmyndigheten vilka åtgärder som en verksamhetsutövare ska vidta för att användningen av strålning ska vara säker. Icke-joniserande strålning kan orsaka skada på människokroppen på olika sätt, till exempel är ögonen känsliga för optisk strålning och hög intensitet av icke-joniserande strålning kan orsaka brännskador. Vid kosmetiska exponeringar använder man strålningen för att orsaka kontrollerade skador på en viss del av kroppen, till exempel på hårsäcken för att minska behåring. Det finns då en risk att man av misstag skadar andra delar av kroppen, till exempel huden eller ögonen. Genom att använda korrekt skyddsutrustning kan man minska risken för oönskade skador. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Utformning av lokaler 13 Verksamhetsutövaren ska säkerställa att de lokaler där kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning utförs är utformade så att det finns ett gott strålskydd och så att exponeringar kan utföras utan att någon exponeras oavsiktligt. Syfte Syftet med bestämmelsen är att förhindra att skador uppkommer, genom att minska risken för oavsiktlig exponering av person. Tillämpning av bestämmelse Exempel på hur lokaler kan utformas på ett sådant sätt som säkerställer ett gott strålskydd är att de kosmetiska exponeringarna utförs i avskilda rum utan speglar och fönster, eller att speglar och fönster placeras så att reflexioner av strålningen inte träffar någon person. Personer som befinner sig utanför behandlingsrummet ska inte riskera att exponeras. Det kan också vara aktuellt att förse rummen med varningsskyltar. Bakgrund och överväganden Icke-joniserande strålning kan orsaka skada på människokroppen på olika sätt, till exempel är ögonen känsliga för optisk strålning och hög intensitet av icke-joniserande strålning kan orsaka brännskador. Det är därför viktigt att endast den som väljer att genomgå en kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning exponeras för strålningen, och att endast den kroppsdel som ska behandlas exponeras. Enligt optimeringskravet i 2 kap. 2 lagen (20xx:xxx) om strålskydd ska sannolikheten för att exponeras, antal personer som utsätts för strålning och storleken på stråldosen eller exponeringsnivån till varje enskild person hållas så låg som det är möjligt och rimligt med beaktande av befintlig teknisk kunskap samt ekonomiska och samhälleliga faktorer. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Referenser 21

37 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Program för egenkontroll 14 Ett program för egenkontroll ska vara upprättat när verksamheten påbörjas och hållas tillgängligt för tillsyn. Programmet ska vara dokumenterat, uppdaterat och anpassat för den aktuella verksamheten. Verksamhetsutövaren ska säkerställa att de som arbetar i verksamheten är väl förtrogna med innehållet i programmet. Syfte Bestämmelsen syftar bland annat till att se till att samtliga som arbetar med strålning inom verksamheten har kunskap om programmet för egenkontroll och följer dess innehåll. Verksamhetsutövaren ska använda programmet för egenkontroll för att kontinuerligt kontrollera verksamheten. Programmet för egenkontroll underlättar tillsynen av verksamheten. Tillämpning av bestämmelsen Det är verksamhetsutövarens ansvar att ta fram egenkontrollprogram. Programmet ska minst innehålla det som framgår av 2 kap. 15 och vara skriftligt dokumenterat och på begäran kunna uppvisas för tillsynsmyndigheten. Egenkontrollprogrammet är i första hand ett verktyg för verksamhetsutövaren att kontinuerligt säkerställa att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att kraven på strålskydd tillgodoses. I andra hand är det ett verktyg för tillsynsmyndigheten att kontrollera att gällande krav för verksamheten är uppfyllda. Bakgrund och överväganden Av 7 kap 4 3p i lagen (20xx:xxx) om strålskydd framgår bland annat att den som yrkesmässigt utför kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning ska enligt ett särskilt program för egenkontroll kontrollera verksamheten och svara för att verksamhetens personal har nödvändiga kunskaper om det som gäller för verksamheten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Enligt 8 kap 1 2 förordning (20xx:xxx) om strålskydd får Strålsäkerhetsmyndigheten meddela ytterligare föreskrifter om egenkontroll. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Referenser Dokumentation inom program för egenkontroll 15 Programmet för egenkontroll ska omfatta dokumenterade rutiner för att säkerställa att 1. förbudet i 7 kap. 3 lagen (20xx:xxx) om strålskydd mot att yrkesmässigt utföra kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning på personer som inte har fyllt 18 år upprätthålls, 2. kravet i 4 kap. 1 3 lagen om strålskydd efterlevs, 3. att kraven i 3 13 efterlevs, och 4. de som arbetar i verksamheten har tillräckliga kunskaper om lagen om strålskydd samt dessa föreskrifter. 22

38 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Syfte Syftet med bestämmelsen är att klargöra vad programmet för egenkontroll ska innehålla för att vägleda verksamhetsutövaren hur kraven i lagen (20xx: xxx) om strålskydd och dessa föreskrifter ska uppfyllas. Syftet är också att underlätta tillsynsmyndighetens tillsynsarbete. Tillämpning av bestämmelsen Enligt 2 kap. 14 ska programmet för egenkontroll vara skriftligt dokumenterat och hållas tillgängligt för tillsyn och kontroll. Samtliga punkter 1 4 ska vara dokumenterade och hållas aktuella samt kontinuerligt användas av verksamhetsutövaren för att kontrollera verksamheten. Sysselsatta i verksamheten ska ha god kännedom om programmet för egenkontroll i dess helhet och följa de instruktioner och rutiner som finns. Bakgrund och överväganden Krav på egenkontroll regleras i 7 kap. 4 p.3 lag (20xx:xxx) om strålskydd. Enligt 8 kap 1 p 2 förordning (20xx:xxx) om strålskydd får Strålsäkerhetsmyndigheten meddela ytterligare föreskrifter om egenkontroll. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. Undantag 16 Trots förbudet i 7 kap. 3 lagen (20xx:xxx) om strålskydd mot att yrkesmässigt utföra kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning på personer som inte har fyllt 18 år, får sådana exponeringar utföras om den minderårige 1. har remitterats till verksamhetsutövaren av en legitimerad läkare, legitimerad psykolog eller kurator inom landstinget, eller 2. har ett intyg från en legitimerad läkare, legitimerad psykolog eller kurator inom landstinget som bekräftar behovet av att en kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning utförs. Syfte Syftet med bestämmelsen är att personer under 18-år som av särskilda skäl har behov av kosmetiska exponeringar med icke-joniserande strålning, för exempelvis borttagning av besvärande hårväxt eller oönskade tatueringar, även i fortsättningen ska ha tillgång till den hjälp de behöver. Tillämpning av bestämmelsen Ett undantag från 18-årsgränsen är nödvändig eftersom det annars kan leda till oönskade konsekvenser för barn och ungdomar med exempelvis besvärande hårväxt eller oönskade tatueringar. Om behandlingen inte kan anses ha medicinsk grund innebär åldersgränsen att dessa barn och ungdomar inte kommer att kunna göra en behandling före 18- års ålder trots att nyttan med behandlingen kan anses väga tyngre än riskerna med behandlingen. Det ska föreligga starka skäl för att undantaget ska kunna göras varför kravet på remiss eller intyg införs så att undantag inte ska kunna göras godtyckligt. Bakgrund och överväganden Från remissvaren angående förslag till ny lag om strålskydd framkom att det finns ett behov av undantag från 18-årsgränsen för kosmetiska exponeringar för personer under 23

39 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. 18-år som av särskilda skäl har behov av exempelvis borttagning av besvärande hårväxt eller oönskade tatueringar. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. 24

40 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Kapitel 3. Kosmetiska solarier och artificiella solningsanläggningar Anmälan 1 Den som avser att bedriva sådan verksamhet med strålning som avses i 1 kap. 1 6 och 7 som är riktad till allmänheten, ska anmäla detta till den nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet i den kommun där verksamheten ska bedrivas minst sex veckor innan verksamheten ska påbörjas. Verksamheten får inte påbörjas innan en bekräftelse på anmälan från kommunen har mottagits. Syfte Syftet med bestämmelsen är att tillsynsmyndigheten ska få kännedom om verksamheten i god tid innan verksamheten påbörjas. Tillsynsmyndigheten har då möjlighet att tillhandahålla information om de krav som gäller för verksamheten. Tillsynen är viktig för att upprätthålla strålsäkerheten bland verksamhetsutövarna, och därmed skydda kunderna mot oönskade effekter av strålning. Tillämpning av bestämmelsen Bakgrund och överväganden Enligt 10 kap. 3 förordning (20xx:xxx) om strålskydd ska en kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet ha tillsyn över verksamheter med kosmetiska solarier eller kosmetiska exponeringar inom kommunen över att lagen (20xx:xxx) om strålskydd och föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen följs. Äldre bestämmelser Bestämmelser om anmälan för verksamheter som tillhandahåller kosmetiska solarier har tidigare funnits i 10 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Referenser 25

41 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Uppgifter vid anmälan 2 En anmälan enligt 1 ska innehålla uppgifter om 1. verksamhetsutövarens namn, adress, organisationsnummer, firmatecknare och fakturaadress, 2. kontaktperson med kontaktuppgifter, 3. plats för verksamheten, 4. typ av verksamhet som ska bedrivas och tidpunkt för påbörjande av verksamheten, 5. tillverkare och modell för varje kosmetiskt solarium eller artificiell solningsanläggning, 6. huruvida en solarieverksamhet är bemannad eller obemannad, 7. UV-typ för solarier, och 8. solarietillverkarens intyg om att solarierna överensstämmer med kraven i svensk standard SS-EN : utgåva 7, 2014 som anges i bilaga 1. Uppgifterna enligt första stycket ska hållas aktuella. Varje förändring av de förhållanden som avses i anmälan eller om verksamheten upphör ska snarast meddelas till den nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet i den kommun där verksamheten bedrivs. Syfte Syftet med bestämmelsen är att tillsynsmyndigheten ska ha aktuella uppgifter om verksamheten som ett underlag för myndighetens tillsyn och att verksamhetsutövaren fortlöpande ska uppdatera de uppgifter som rör verksamheten. Tillämpning av bestämmelsen Om verksamheten bedrivs på flera platser ska samtliga platser anges i anmälan. Det är viktigt att kontaktpersonen har kunskap om verksamhetsutövarens verksamhet med strålning. Bakgrund och överväganden Enligt 10 kap. 3 förordning (20xx:xxx) om strålskydd ska en kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet ha tillsyn över verksamheter med kosmetiska solarier eller kosmetiska exponeringar inom kommunen över att lagen (20xx:yy) om strålskydd och föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen följs. Äldre bestämmelser Bestämmelser om anmälan för verksamheter som tillhandahåller kosmetiska solarier har tidigare funnits i 10 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. 26

42 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Utformning av kosmetiska solarier 3 Kosmetiska solarier som upplåts till allmänheten ska uppfylla 1. strålskyddskraven i svensk standard SS-EN , utgåva 7, 2014, som anges i bilaga 1, eller 2. likvärdiga krav som uppfyller a) bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/35/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser (LVD) 4, b) bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (maskindirektivet) 5, samt c) kraven på UV-typ 3 enligt svensk standard SS-EN , utgåva 7, Syfte Syftet med bestämmelsen är att alla solarier som upplåts till allmänheten ska uppfylla samma typ av produktsäkerhetskrav. Solarier som uppfyller kraven på UV-typ 3 enligt standarden är den typ av solarier som inte kräver någon specifik utbildning hos användaren. Tillämpning av bestämmelsen För att avgöra huruvida ett solarium uppfyller kraven i standarden SS-EN , utgåva 7, 2014 som anges i bilaga 2 kan tillsynsmyndigheten vid en inspektion kontrollera vissa delar av kraven i standarden. Exempel på sådant som kan kontrolleras är att alla solarium är märkta med UV-typ. Alla soltider som anges på det exponeringsschema som hör till solariet är möjliga att ställa in. Nödstoppsknapp för avstängning är väl synlig och finns lättåtkomlig för användaren av solariet. Vidare kan kontrolleras att solariet är märkt med en rörskylt som anger vilka rör och lampor som är anpassade för solariet. För solarierör av lysrörstyp ska solariet vara märkt med ett ekvivalenskodintervall. Ett exempel på hur denna märkning kan se ut är: 100 R (35-47)/(2,7-3,7) Siffran 100 anger rörets effekt (Watt), R anger rörtypen och intervallen i parenteserna anger intervallen på två olika strålningsegenskaper. Alla delar i standarden kan dock inte kontrolleras fullständigt vid en okulär besiktning. Tillsynsmyndigheten kan kräva att verksamhetsutövaren visar upp ett intyg från tillverkare, leverantör eller motsvarande för att kontrollera om solariet uppfyller alla kraven i standarden som anges i bilaga 2. Bakgrund och överväganden UV-typ 3 solarier kräver inte någon specifik kompetens hos utövaren och är därför den UV-typ som används i dessa verksamheter. Tidigare har även solarier av UV-typ 1,2 och 4 varit tillåtna, men det har då krävts tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålsäkerhetsmyndigheten har dock aldrig mottagit en tillståndsansökan för upplåtelse av 4 EUT L 96, , s EUT L 157, , s. 24 Maskindirektivet, avseende faror förenade med elektricitet, hänvisar till säkerhetskraven i lågspänningsdirektivet 27

43 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. någon annan UV-typ än UV-typ 3 solarier. Mot bakgrund av ovanstående ska kosmetiska solarier vara av UV-typ 3. Äldre bestämmelser Bestämmelser om utformning av solarier har tidigare funnits i 4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Avskärmning 4 I verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten ska solariet vara placerat eller avskärmat så att människor inte kan bli exponerade oavsiktligt. Syfte Syftet med bestämmelsen är att endast den person som avser att sola i solariet ska exponeras för strålningen. Tillämpning av bestämmelsen För de solarium som är i ett avskilt rum kommer kravet vara uppfyllt. I de fall då solariet inte är i ett avskilt rum så måste det vara tydligt avskärmat med väggar eller på annat sätt säkerställa att personer som befinner sig i lokalen inte blir exponerade oavsiktligt. Bakgrund och överväganden Äldre bestämmelser Bestämmelser om skydd mot oavsiktlig exponering har tidigare funnits i 6 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Exponeringsschema 5 I verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten ska ett exponeringsschema med tillhörande anvisningar anslås väl synligt för den som ska använda solariet. Övriga uppgifter för solariets märkning och korrekta användning enligt bilaga 2, avsnitt 1 och 2, ska finnas tillgängliga. Syfte Syftet med paragrafen är att det ska finnas en anvisning om hur ofta och hur länge man bör sola beroende på hur känslig man är för UV-strålning och genom detta minska risken för en överdriven exponering. Syftet är också att de varningstexter som solariet ska vara märkt med ska upplysa kunderna om riskerna med solarier. Tillämpning av bestämmelsen För att bestämmelsen ska vara uppfylld så ska man vid tillsyn lätt kunna se ett eller flera exponeringsschema för de solarier som finns i verksamheten. För att verifiera att exponeringsschemat är korrekt kan man kontrollera vilka tider som är möjliga att ställa in på solariet. Enligt standarden för solarier ska alla tider på exponeringsschemat kunna ställas in på solariet. 28

44 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Övriga uppgifter för solariets märkning och korrekta användning är exempelvis att solariet ska vara märkt med UV-typ och UV-lysrörs ekvivalenskod och XY-intervall samt referenstypbeteckning hos andra UV-strålkällor. Solariet ska även vara märkt med en varningstext med följande innebörd: VARNING: Ultraviolett strålning kan skada ögon och hud, åldra huden och ge hudcancer. Läs bruksanvisningen noga. Använd avsedda skyddsglasögon. Vissa mediciner och kosmetiska preparat kan orsaka överkänslighet. Varningstexten kan också anslås på väggen intill solariet. Texten läs bruksanvisningen noga får ersättas med rådfråga personalen. Bakgrund och överväganden Äldre bestämmelser Bestämmelsen om exponeringsschema och övriga uppgifter för solariets märkning har tidigare funnits i 7 Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Information till allmänheten 6 Affischen Råd för att skydda din hälsa i det utförande som framgår av bilaga 2, avsnitt 3, ska anslås på eller intill varje solarium som upplåts till allmänheten och plats där betalning eller bokning för solningen sker. Anslagen ska minst ha format A3 och vara placerade så att de är väl synliga och så att texten är läslig för den som ska använda solariet. Syfte Syftet med paragrafen är att kunderna ska få information om riskerna med solariesolande samt instruktioner om vad man bör tänka på om man väljer att sola i ett solarium. Tillämpning av bestämmelsen Alla kunder ska lätt kunna se affischen både i samband med soltillfället och innan man har gjort valet och genomfört betalningen för soltillfället. Detta medför att affischen ska sitta synligt vid en reception eller vid mynt- eller pollettautomater, samt uppsatta synligt i anslutning till varje solarium. Bakgrund och överväganden Äldre bestämmelser Bestämmelser om affischen råd för att skydda din hälsa har tidigare funnits i 9 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Godkända rör 7 I verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten ska solarierna vara försedda med sådana lampor eller lysrör som framgår av tillverkarens märkning eller som är märkta med ekvivalenskod och har UV-kod med X- och Y-värden inom det intervall som framgår av solariets märkning enligt SS-EN :

45 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Syfte Syftet med bestämmelsen är att solarier ska vara försedda med de rör som solariet är anpassat för. Syftet är också att det ska vara tydligt för både verksamhetsutövaren och tillsynsmyndigheten vilka rör som är godkända. Tillämpning av bestämmelsen De rör som får användas i ett solarium som upplåts till allmänheten ska för lysrörstyp vara märkta med en ekvivalenskod, i enlighet med svensk standard SS-EN 61228:2008, som har värden som ligger inom det ekvivalenskodintervall som anges på solariet. Ett exempel på en ekvivalenskod: 100-R-29/2,4. Den första siffran anger rörets effekt (Watt) och bokstaven R anger rörtypen. Siffran 29 brukas benämnas X-värde och siffran 2,4 Y-värde. X-värdet är ett mått på den totala erytemeffektiva irradiansen och Y-värdet anger, lite förenklat, hur stor andel av UVstrålning som är kortvågig. Ett exempel på ett ekvivalenskodintervall är: 100-R-(22-29)/(2,0-2,8). Watt-talet och rörtypen på röret ska vara identiskt med solariets märkning. För övriga lampor som inte är av lysrörstyp ska de rör som sitter i solariet motsvara de som anges på solariets märkning. Exempel på denna typ av lampor är högtryckslampor som ofta brukar sitta bakom filterglas. Bakgrund och överväganden Tidigare bestämmelser har även godkänt rör som listats på Strålsäkerhetsmyndigheten hemsida och angett ett generellt godtagbart intervall för godkända rör som gällde för alla solarium. Detta orsakade under många år frågor och osäkerhet kring vilka rör som var godkända både hos verksamhetsutövaren och hos tillsynsmyndigheten. Avsikten med de nya bestämmelserna är att det ska vara tydligt både för verksamhetsutövaren och tillsynsmyndigheten vilka rör som är godkända. Äldre bestämmelser Bestämmelser om godkända rör i ett solarium har tidigare funnits i 5 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Ögonskydd 8 Skyddsglasögon som uppfyller kraven i svensk standard SS-EN :2014 ska finnas tillgängliga för varje person som använder ett kosmetiskt solarium som upplåts till allmänheten. Syfte Syftet med paragrafen är att skydda ögonen från UV-strålningen i solariet. Det exponeringsschema som ska finnas anslaget vid varje solarium tar endast hänsyn till hudens känslighet för UV-strålning. Tillämpning av bestämmelsen Enligt standarden ska det för varje solarium finnas minst två par ögonskydd som uppfyller de transmissionskrav som anges i standarden. 30

46 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Ögonskydd som ger lika bra skydd eller bättre som de ögonskydd som specificeras i standarden får också finnas tillgängliga för kunden. Bakgrund och överväganden Äldre bestämmelser Bestämmelser om tillgängliga ögonskydd har tidigare funnits i 11 Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Obemannad verksamhet 9 I obemannad verksamhet med solarier som upplåts till allmänheten ska strömförsörjningen vara försedd med ett extra tidur som slår ifrån matningsspänningen till solariets lampor och lysrör efter högst 15 minuters användning. Längsta möjliga soltid ska vara 15 minuter. Syfte Syftet är att säkerställa att obemannade verksamheter erbjuder en extra säkerhet genom att soltiderna begränsas. Tillämpning av bestämmelsen Det test man kan utföra för att kontrollera om bestämmelsen är uppfylld är att lägga i pengar för en soltid som är längre än 15 minuter. Om solariet stängs av inom 15 minuter är kravet uppfyllt. Bakgrund och överväganden Äldre bestämmelser Bestämmelser om en begränsning av soltiden för obemannade solarier har tidigare funnits i 8 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Om försäljning av kosmetiska eller hygieniska produkter 10 I verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten får det inte tillhandahållas eller förmedlas kosmetiska eller hygieniska produkter som är avsedda att appliceras på huden och som kan orsaka en ökad fotosensitivitet och därigenom förstärka den ultravioletta strålningens verkningar. Syfte Syftet med bestämmelsen är att kunderna inte ska applicera en kosmetisk eller hygienisk produkt innan solning som kan göra huden känsligare för UV-strålning och därigenom öka risken för hudskador. Tillämpning av bestämmelsen Om verksamhetsutövaren tillhandahåller kosmetiska eller hygieniska produkter ska denne kunna visa för tillsynsmyndigheten att produkterna inte innehåller ämnen som kan öka hudens fotosensivitet. Detta görs enklast genom att verksamhetsutövaren får visa ett intyg från den som tillverkat produkterna. 31

47 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Bakgrund och överväganden Äldre bestämmelser Bestämmelsen har tidigare funnits i 12 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. En ändring av formuleringen har syftat till att specificera och förtydliga vilken egenskap hos produkterna som främst är relevant i detta sammanhang. Program för egenkontroll 11 I verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten ska ett program för egenkontroll vara upprättat när verksamheten påbörjas och hållas tillgängligt för tillsyn. Programmet ska vara dokumenterat, uppdaterat och anpassat för den aktuella verksamheten. Verksamhetsutövaren ska säkerställa att den som arbetar i verksamheten är väl förtrogen med innehållet i programmet. Syfte Bestämmelsen syftar bland annat till att se till att samtliga som arbetar med strålning inom verksamheten har kunskap om programmet för egenkontroll och följer dess innehåll. Verksamhetsutövaren ska använda programmet för att kontinuerligt kontrollera verksamheten. Programmet för egenkontroll underlättar tillsynen av verksamheten. Tillämpning av bestämmelsen Det är verksamhetsutövarens ansvar att ta fram ett program för egenkontroll. Programmet ska minst innehålla det som framgår av 3 kap. 12 och vara skriftligt dokumenterat. Programmet för egenkontroll är i första hand ett verktyg för verksamhetsutövaren att kontinuerligt säkerställa att verksamheten bedrivs på ett strålsäkert sätt, och i andra hand är det ett verktyg för tillsynsmyndigheten att kontrollera att gällande krav för verksamheten är uppfyllda. Bakgrund och överväganden Av 7 kap 2 3p i lagen (20xx:xxx) om strålskydd framgår bland annat att den som yrkesmässigt låter någon sola i ett kosmetiskt solarium ska enligt ett särskilt program för egenkontroll kontrollera verksamheten och svara för att verksamhetens personal har nödvändiga kunskaper om det som gäller för verksamheten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Enligt 8 kap 1 2 förordning (20xx:xxx) om strålskydd får Strålsäkerhetsmyndigheten meddela föreskrifter om program för egenkontroll. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. 32

48 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Dokumentation inom programmet för egenkontroll 12 Programmet för egenkontroll ska omfatta dokumenterade rutiner för att säkerställa att 1. förbudet i 7 kap. 1 lagen (20xx:xxx) om strålskydd mot att yrkesmässigt låta någon som inte har fyllt 18 år att sola i ett kosmetiskt solarium upprätthålls, 2. solariets utformning uppfyller kraven i 3, 3. solariet är avskärmat i enlighet med 4, 4. kraven i 5 och 6 efterlevs, 5. kravet i 7 uppfylls, 6. skyddsglasögon finns tillgängliga i enlighet med 8, 7. kravet i 9 uppfylls, 8. kravet i 10 uppfylls, och 9. de som arbetar i verksamheten har tillräckliga kunskaper om lagen om strålskydd samt dessa föreskrifter. Syfte Syftet med bestämmelsen är att klargöra vad programmet för egenkontroll ska innehålla för att vägleda verksamhetsutövaren hur kraven i lagen (20xx:xxx) om strålskydd och dessa föreskrifter ska uppfyllas. Syftet är också att underlätta tillsynsmyndighetens tillsynsarbete. Tillämpning av bestämmelsen Enligt 3 kap. 11 ska programmet för egenkontroll vara skriftligt dokumenterat och hållas tillgängligt för tillsyn och kontroll. Samtliga punkter 1-9 ska vara dokumenterade och hållas aktuella samt kontinuerligt användas av verksamhetsutövaren för att kontrollera verksamheten. De som arbetar i verksamheten ska ha god kännedom om programmet för egenkontroll i dess helhet och följa de instruktioner och rutiner som finns. Bakgrund och överväganden I 7 kap 4 3 lag (20xx:xxx)om strålskydd finns krav program för egenkontroll lagen (20xx:xxx) om strålskydd 7 kap. 4. Enligt 8 kap 1 2 förordning (20xx:xxx) om strålskydd får Strålsäkerhetsmyndigheten meddela ytterligare föreskrifter om program för egenkontroll. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny Artificiella Solningsanläggningar Avskärmning 13 Exponeringen av personer i en artificiell solningsanläggning som upplåts till allmänheten får inte överstiga de värden som framgår av bilaga 3. Syfte Syftet med bestämmelsen är att begränsa strålningens styrka i en artificiell solningsanläggning så att risken för att en skada på huden ska uppkomma är relativt liten. 33

49 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Tillämpning av bestämmelsen Exempel på verksamheter som använder sig av det som benämns artificiella solningsanläggningar är de som erbjuder solrum eller ljusterapi. Vanligtvis och något förenklat är syftet med dessa verksamheter att erbjuda personer ett rum med starkt, synligt ljus i uppiggande syfte speciellt under vinterhalvåret. Om man i verksamheten använder lampor som är väldigt starka eller emitterar strålning med kortare våglängder än det synliga ljuset finns det en risk att man överstiger de gränsvärden som anges i bilaga 4. I de fall man använder lampor som främst avger synligt ljus så kommer det att krävas mycket långa tider av exponering för att man ska överstiga gränsvärdena och det är en mycket liten risk att man ska kunna skada sig i en sådan anläggning. Bakgrund och överväganden De i bilaga 3 specificerade värden för beräkning av begränsning av ultraviolett strålning överensstämmer med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/25/EG av den 5 april 2006 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (artificiell optisk strålning) i arbetet (EUT L 114, , s. 38. Äldre bestämmelser Bestämmelser om gränsvärden av strålning i en artificiell solningsanläggning har tidigare funnits i 16 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Ögonskydd 14 Solglasögon ska finnas tillgängliga för varje person som använder en artificiell solningsanläggning som upplåts till allmänheten. Syfte Syftet med bestämmelsen är att skydda ögonen från skador orsakade av icke-joniserande strålning. Tillämpning av bestämmelsen Verksamhetsutövaren ska se till att solglasögon eller andra ögonskydd alltid finns tillgängliga för varje person som använder den artificiella solningsanläggningen. Bakgrund och överväganden Den typ av skador som skulle kunna uppkomma i denna typ av verksamhet är ögonskador. Den optiska strålningen absorberas och reflekteras dock väl av solglasögon vilket gör att detta skydd är tillräckligt som ska finns tillgängligt för kunderna. Äldre bestämmelser Bestämmelser om ögonskydd på artificiella solningsanläggningar har tidigare funnits i 17 Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. 34

50 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Om varningsskylt 15 Vid en artificiell solningsanläggning som upplåts till allmänheten med lampor vars luminans överstiger candela per kvadratmeter ska det finnas väl synliga varningsskyltar med texten: VARNING Intensivt ljus. Användning av solglasögon rekommenderas. Se inte på lamporna. Syfte Syftet med bestämmelsen är att informera de som vistas i lokalen att det finns lampor som avger ett intensivt ljus och därmed kan undvika att vistas i lokalen i de fall man vet om man är extra känslig för intensivt ljus. Tillämpning av bestämmelsen Bakgrund och överväganden Äldre bestämmelser Bestämmelser om varningsskylt i artificiella solningsanläggningar har tidigare funnits i 18 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. 35

51 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Kapitel 4. Medicinska Solarier Anmälan 1 Den som avser att bedriva sådan verksamhet med strålning som avses i 1 kap. 1 8 ska anmäla detta till Strålsäkerhetsmyndigheten minst sex veckor innan verksamheten ska påbörjas. Verksamheten får inte påbörjas innan en bekräftelse på anmälan från Strålsäkerhetsmyndigheten har mottagits. Syfte Syftet med bestämmelsen är att tillsynmyndigheten ska få kännedom om verksamheten i god tid innan verksamheten påbörjas. Tillsynsmyndigheten har då möjlighet att tillhandahålla information om de krav som gäller för verksamheten. Tillsynen är viktig för att upprätthålla strålsäkerheten bland verksamhetsutövarna, och därmed skydda kunderna mot oönskade effekter av strålning. Tillämpning av bestämmelsen Bakgrund och överväganden Äldre bestämmelser Bestämmelser är ny. Referenser Uppgifter vid anmälan 2 En anmälan enligt 1 ska innehålla uppgifter om 1. verksamhetsutövarens namn, adress, organisationsnummer, firmatecknare och fakturaadress, 2. kontaktperson, med kontaktuppgifter och befattning, 3. plats för verksamheten, 4. typ av verksamhet som ska bedrivas och tidpunkt för påbörjande av verksamheten, och 5. tillverkare och modell för det medicinska solarium som används i verksamheten. Uppgifterna enligt första stycket ska hållas aktuella. Varje förändring av de förhållanden som avses i anmälan eller om verksamheten upphör ska snarast meddelas till Strålsäkerhetsmyndigheten. Syfte Syftet med bestämmelsen är att tillsynsmyndigheten ska ha aktuella uppgifter om verksamheten som ett underlag för myndighetens tillsyn och att verksamhetsutövaren fortlöpande ska uppdatera de uppgifter som rör verksamheten. Bestämmelsen om kontaktperson syftar till att det ska finnas en person som är tillsynsmyndighetens första kontakt mot verksamhetsutövaren. Det är därför viktigt att kontaktpersonen har kunskap om verksamhetsutövarens verksamhet med strålning. 36

52 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Tillämpning av bestämmelsen Om verksamheten bedrivs på flera platser ska samtliga platser anges i anmälan. Bakgrund och överväganden Äldre bestämmelser Bestämmelsen än ny. Kompetens 3 En legitimerad läkare med specialistkompetens i dermatologi ska vara knuten till verksamhet där ett medicinskt solarium används. Läkaren ska se till att exponeringen bara sker på medicinska indikationer och att goda strålskyddsförhållanden råder. Syfte Syftet med bestämmelsen är att det ska finnas en ansvarig person med den kompetens som behövs för att kontrollera att behandlingarna är optimerade och berättigade. Syftet är att patienterna inte ska överexponeras för UV-strålning. Tillämpning av bestämmelsen Bakgrund och överväganden Äldre bestämmelser Bestämmelser om kompetens har tidigare funnits i 13 Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Gränsvärden för oavsiktlig exponering 4 Exponeringen från ett medicinskt solarium av personer som inte ska behandlas får inte överstiga de värden som framgår av bilaga 3. Syfte Syftet är att personer som inte behandlas ska skyddas från en exponering som kan överskrida hygieniska gränsvärden. Tillämpning av bestämmelsen Bestämmelsen är uppfylld om man fysiskt avgränsar området runt solariet, exempelvis med en vägg av trä eller dylikt material som inte släpper igenom någon strålning, så att de personer som befinner sig i rummet utanför denna avgränsning inte löper någon risk att exponeras för strålning som kan överstiga de gränsvärden som framgår av bilaga X. Bestämmelsen kan också anses vara uppfylld om man har en rutin som gör att personer inte rör sig i rummet där solariet finns när behandling sker. 37

53 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Bakgrund och överväganden De i bilaga 3 specificerade värden för beräkning av begränsning av ultraviolett strålning överensstämmer med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/25/EG av den 5 april 2006 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikalisk agens (artificiell optisk strålning) i arbetet (EUT L 114, , s. 38, Celex 32006L0025). Äldre bestämmelser Bestämmelser om gränsvärden för oavsiktlig exponering har tidigare funnits i 14 i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. Strålningsmätning 5 Strålningsmätningar för bestämning av ultraviolett strålning från ett medicinskt solarium ska utföras omedelbart före och efter byte av lysrör och lampor samt när det i övrigt bedöms nödvändigt. Syfte Syftet är att verksamheten ska säkerställa att man har kontroll över strålningens styrka och därigenom ha kontroll över behandlingen samt minska risken för en överexponering av patienten. Tillämpning av bestämmelsen Bakgrund och överväganden Äldre bestämmelser Bestämmelser om strålningsmätning har tidigare funnits i 15 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar. 38

54 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Bilaga 1 Avsnitt i svensk standard som ska vara uppfyllda Denna bilaga anger de avsnitt i svensk standard som ska vara uppfyllda enligt 4 i dessa föreskrifter. Avsnitt i SS-EN :2014 som avser strålskydd Avsnitt Handlar om 1 Omfattning och giltighet 1 Not 101 p. 2 Påpekande att nationella myndigheter kan lägga till eller ha särskilda krav beträffande användning Definition av UV-strålkälla Definition av effektiv irradians Definition av filter 4 Allmänna krav 5 Allmänna provningskrav 6,101, Annex BB Kategorisering av solarier i UV-typ. Solarier ska vara en av UV-typerna 1 4. Definition av UV-typ 1 4 och irradiansgränsvärden 7.1 Märkning (UV-typ, UV-källor, rör och rördata, varningstexter) 7.12 Uppgifter som ska finnas i instruktioner för ett solariums korrekta användning Krav på synlig placering av märkskyltar och Varningstexter 10 Nominell effekt, spänning och ström vid provning Beröringsskydd för strålkällorna Krav på automatisk avstängning (extra inbyggt tidur) vid fel på timer i liggsolarier Tidur, inställbart för rekommenderade soltider Nödstoppsknapp för avstängning ska finnas lättåtkomlig 6 I bilaga 2 till dessa föreskrifter återges utförliga uppgifter i svensk standard SS-EN :2014 om korrekt användning av kosmetiska solarier. 39

55 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer Specifikation av XY-intervall för ersättningsrör baserat på UV-koden för de originalrör som använts vid solariets typprovning Konstruktionskrav att UV-strålningen ska upphöra (eller inte öka) om ett filterglas lossnar, saknas eller är trasigt Gränsvärden för total irradians och UVC-strålning, mätförutsättningar, mätregler, mätinstrument Krav på skyddsglasögon som ska gå att se genom Figur 103 Annex AA Annex CC UV-strålningens aktionsspektrum (även tabeller) Luminansmätning Förklaring av och exempel på UV-lysrörs märkning med ekvivalenskod där UV-kod och X- och Y-värden ingår. 40

56 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Bilaga 2 Märkning och instruktioner för användning av kosmetiskt solarium som upplåts till allmänheten Denna bilaga innehåller de uppgifter för märkning och användning som enligt 5 ska finnas tillgängliga i verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten. Uppgifterna är hämtade från Svensk standard SS-EN :2014 om märkning och instruktioner i solariefabrikantens bruksanvisning för korrekt användning av kosmetiska solarier. 1. Märkning Ett solarium ska vara märkt på ett varaktigt och lätt synligt sätt med 1. uppgift om kategori (UV-typ 1, 2, 3 eller 4), 2. UV-lysrörs ekvivalenskod och XY-intervall, referenstypbeteckning hos andra UV-strålkällor, och 3. varningstext med följande innebörd: VARNING: Ultraviolett strålning kan skada ögon och hud, åldra huden och ge hudcancer. Läs bruksanvisningen noga. Använd avsedda skyddsglasögon. Vissa mediciner och kosmetiska preparat kan orsaka överkänslighet. För ett solarium som är avsett för användning i en solariesalong eller liknande får varningen i punkt 3 finnas på ett permanent anslag på väggen intill solariet. Texten läs bruksanvisningen noga får ersättas med rådfråga personalen. Solarier av UV-typ 4 ska dessutom vara märkta med texten Varning används endast efter läkares ordination. Solarier vars luminans överstiger candela per kvadratmeter ska vara märkta med texten Varning intensivt ljus. Se inte på strålkällan. Om varningarna kombineras behöver inte ordet Varning upprepas flera gånger. Varningar ska vara synliga utanpå solariet efter dess installation. 2. Uppgifter som ska finnas i instruktioner för ett solariums korrekta användning Följande information och uppgifter ska enligt svensk standard SS-EN :2014 finnas i solarietillverkarens bruksanvisning för solariet. Barn ska inte vara närvarande då solariet används. Solariet ska inte användas av personer under 18 år, med fräknar, med naturligt rött hår, med abnorma missfärgade hudfläckar, med många födelsemärken på kroppen (mer än 15, över 2 mm), med stora osymmetriska födelsemärken (över 5 mm), med solsveda, som i solen inte kan bli bruna eller inte blir det utan att bränna sig, som har svårt för att bli bruna och lätt bränner sig i solen, som vet de har bränt sig allvarligt upprepade gånger i barndomen, 41

57 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. som har eller haft hudcancer eller har en känd risk att få det, som har en nära släkting som har eller haft melanom, under läkarvård för sjukdomar innebärande ljuskänslighet, eller som tar fotosensibiliserande medicin. - Ingen exponering får överskrida en persons lägsta erytemdos, dvs. den UV-dos som kan ge skönjbar hudrodnad. Om hudrodnad uppträder efter en exponering ska ingen ytterligare exponering ske på en vecka. Exponeringar kan därefter återupptas om de börjar om från exponeringsschemats början. - Om oväntade biverkningar, t.ex. klåda, uppstår inom 48 timmar efter första exponeringen ska medicinsk sakkunskap tillfrågas före fortsatt exponering. - Avsett exponeringsavstånd (om det inte är givet av solariets konstruktion) - Rekommenderat exponeringsschema som specificerar soltiders längd och uppehåll mellan dem baserat på UV-strålningen i solariet, hudkänslighet och eventuellt avståndsberoende. Den första solningen, som med osolad hud är en testsolning, får inte överskrida exponeringen 100 J/m2 erytemeffektiv ultraviolett strålning eller ska baseras på ett test på en liten begränsad hudyta. - Antalet exponeringar som inte bör överskridas per år. Uppgiften ska kompletteras med informationen: Varje solariesolning ökar risken för hudcancer. Inget antal är ofarligt. - Solariet ska inte användas om dess tidur eller ett filter är trasigt eller saknas. - Identifiering av reservdelskomponenter som kan påverka den ultravioletta strålningen - Identifiering av utbytbara UV-strålkällor och att de bara ska ersättas av sådana som anges på solariets märkning. UV-lysrör ska bara ersättas med sådana som har en ekvivalenskod vars UV-kodsuppgifter faller inom ekvivalensområden angivna på solariet. - UV-strålning från sol eller solarier kan orsaka bestående hud och ögonskador som beror såväl av stråldos och strålegenskaper som individuell hudkänslighet - Solsveda kan uppstå efter överexponering. Alltför många upprepade exponeringar kan leda till att huden åldras i förtid och ökad risk att få hudtumörer. Ju mer ett solarium används desto högre risk. - Utan skyddsglasögon finns risk för ögonskador. Hornhinnan ytterst i ögat kan bli inflammerad av solariets UV-strålning och som resultat av för mycket UVstrålning kan ögats inre delar och näthinna ta skada. Katarakt kan uppstå av många upprepade exponeringar. - Vid allergiska reaktioner av UV-strålning eller utpräglad individuell känslighet ska medicinsk sakkunskap rådfrågas innan exponeringar påbörjas - Följande försiktighetsåtgärder måste vidtas inför användning av ett solarium: Använd alltid skyddsglasögon avsedda för solariet. Kontaktlinser och solglasögon är otillräckliga. Avlägsna kosmetika i god tid före exponering och använd inte solkrämer eller medikamenter som kan påskynda eller förstärka solariesolbrännan. Ultraviolett strålning kan göra medicinska sjukdomstillstånd eller bieffekter av medicinering allvarligare. Vid osäkerhet ska medicinskt sakkunnig konsulteras. 42

58 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Gör uppehåll minst 48 timmar mellan första solning och andra. Uppehållstid mellan fortsatta solningstillfällen ska också vara ungefär 48 timmar på grund av UV-strålningens kumulativa erytemverkan. Sola aldrig både i solarium och ute i solen samma dag. Följ exponeringsschemats rekommendationer om soltider, uppehåll och i förekommande fall avstånd från solarielamporna. Sök läkare om det blir bestående knölar eller sår på huden eller om leverfläckar förändras. Skydda känsliga hudpartier som t.ex. sår, tatueringar och könsorgan. 43

59 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. 3. Strålsäkerhetsmyndighetens råd och information med den text och i det utförande som enligt X ska finnas anslaget i minst format A3: 44

60 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Bilaga 3. Värden för ultraviolett strålning16 För en strålkälla som har flera spektrallinjer eller som har en kontinuerlig spektralfördelning bör den viktade strålningsexponeringen under ett dygn inte överstiga värdet 30 J/m², som gäller för den biologiskt mest effektiva våglängden 270 nm. Den viktade strålningsexponeringen beräknas med tillräcklig noggrannhet för alla praktiska bedömningar ur nedanstående analytiska uttryck: (270 - λ) 220 < λ 270 S(λ) = 0, < λ 300 S(λ) = 1-0,36((λ -270)/20) 1, < λ 400 S(λ) = 0,3 0,736 (λ -300) + 10 (2-0,0163 λ) λ ska uttryckas i nm. Eftersom de olika våglängderna har olika biologisk effektivitet beräknas först en viktad irradians, Eeff, genom att irradiansen för varje våglängd multipliceras med den biologiska effektiviteten, S(λ), för denna våglängd. De erhållna produkterna summeras: E eff = Σ E λ S(λ) Δλ E λ = spektral irradians i W/m²nm S(λ) = relativ biologisk effektivitet (dimensionslös) Δλ = våglängdsintervall i nm E eff är då den viktade irradiansen ("biologiskt effektiva irradiansen") relativt en monokromatisk strålkälla med våglängden 270 nm. Den viktade strålningsexponeringen erhålls som produkten av den viktade irradiansen och exponeringstiden. Den längsta rekommenderade exponeringstiden t max (s) beräknas ur E eff tmax = 30 J/m² varav t max = 30/ Eeff 45

61 Vägledning till SSMFS Klicka här för att ange SSMFS-nummer. Bilaga 4. Grundläggande gränsvärden för elektromagnetiska fält Denna bilaga innehåller de gränsvärden för elektromagnitiska fält som avses i 1 kap. 1 3 i dessa föreskrifter. 46

62 Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling ISSN: Klicka här för att ange ISSN. SSMFS Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontrollköp

63 Fastställd: Datum: Dokumentnummer:

64 Vägledning till SSMFS Innehållsförteckning Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontrollköp av solning i kosmetiskt solarium eller behandling med kosmetisk exponering med ickejoniserande strålning

65 Vägledning till SSMFS 4

66 Vägledning till SSMFS Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontrollköp av solning i kosmetiskt solarium eller behandling med kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning Strålsäkerhetsmyndigheten föreskriver följande med stöd av 9 kap 8 lagen (20xx:xxx) om strålskydd. 1.1 Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om kommuners genomförande av kontrollköp av soltid i kosmetiska solarier som upplåts till allmänheten eller behandling med kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning i tillsynssyfte. Syfte Syftet är att definiera för tillsynsmyndigheten vilka verksamhetsområden där man har har möjlighet att använda kontrollköp som tillsynsmetod. Tillämpning av bestämmelsen - Bakgrund och överväganden Enligt 9 kap 8 lag (2XXX:xxx) om strålskydd får tillsynsmyndigheten göra kontrollköp som syftar till att få fram underlag för en dialog med en verksamhetsutövare i frågor som rör skyldigheten att förvissa sig om att den som genomgår behandling enligt 7 kap. 2 eller 4 lagen (20XX:xxx) om strålskydd har fyllt 18 år. Tillsynsmyndigheten för dessa verksamheter är kommunen. Dessa föreskrifter om kontrollköp efterliknar i den mån det varit möjligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter (FoHMFS 2015:1) och allmänna råd om kontrollköp av folköl och tobaksvaror. Syftet med detta är att kommunen ska kunna utöva tillsyn på liknande sätt oavsett om tillsynen avser kontrollköp av alkohol och tobaksvaror enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter eller kontrollköp enligt dessa föreskrifter. Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. 2 I dessa föreskrifter avses med kontrollköpare den person som köper soltid i ett kosmetiskt solarium som upplåts till allmänheten eller behandling med kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning i syfte att tillämpa kontrollköp som tillsynsmetod. Enligt lagen (20xx:xxx) om strålskydd 9 kap 8 får tillsynsmyndigheten inte anlita någon som är under 18 år för ett kontrollköp. Kontrollköp är en metod som är till för att förbättra rutinerna för ålderskontroll. För att metoden ska vara ändamålsenlig bör kommunen anlita personer med ungdomligt utseende som ska utföra kontrollköp. 5

67 Vägledning till SSMFS 1.2 Avtal mellan kommunen och kontrollköparen 3 Kommunen ska upprätta ett avtal med kontrollköparen. I avtalet ska uppdraget och ansvarsförhållandet mellan kommunen och kontrollköparen fastställas. Kommunen får inte ge kontrollköparen i uppdrag att själv underrätta verksamhetsutövaren om ett genomfört kontrollköp. Syfte Syftet är att kommunen och kontrollköpare ska ha tydliga ramar för hur kontrollköpet ska göras och vilket ansvarsområde de båda har. Tillämpning av bestämmelsen Bakgrund och överväganden Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. 1.3 Information och instruktion om kontrollköp 4 Kommunen ska informera kontrollköparen om tillsynsmetoden. Kommunen ge kontrollköparen instruktioner om hur ett kontrollköp ska utföras. Syfte Syftet är att kontrollköparen ska veta hur kontrollköpet ska genomföras. Tillämpning av bestämmelsen Instruktion inför kontrollköp kan till exempel innehålla följande - hur kontrollköparen ska agera vid kontrollköpet, - vilka behandlingar som kontrollköparen ska försöka köpa, - vad kontrollköparen behöver uppmärksamma och därefter dokumentera i - samband med kontrollköpet, - hur rapportering till kommunen sker, och - hur kontrollköparen kan hantera eventuella konfliktsituationer. Dokumentation kring kontrollköp kan innehålla följande uppgifter - datum och tidpunkt för kontrollköpet, - försäljningsställe, - om verksamheten är obemannad eller bemannad - hur verksamheten säkerställer att den inte upplåter ett kosmetiskt solarium i de fall verksamheten är obemannad - kön och ungefärlig ålder på personen i kassan, samt namn om det gått att utläsa exempelvis av en namnbricka, - vilken typ av behandling som kontrollköpet avsåg, - om kontrollköparen blev tillfrågad om sin ålder, - om kontrollköparen blev ombedd att visa legitimation, 6

68 Vägledning till SSMFS - om kontrollköparen fick eller inte fick köpa soltid eller behandling behandlingen, - en notering om att kommunen underrättat verksamhetsutövaren om kontrollköpet, och - en notering om dialogens innehåll. Dialogens innehåll: Syftet med kontrollköp är att ge underlag för en dialog mellan kommunen och den som säljer behandling i en verksamhet som erbjuder kosmetiska exponeringar eller i ett kosmetiskt solarium om skyldigheten att förvissa sig om att mottagaren har uppnått 18 år. Om den person som säljer soltiden eller behandlingen är någon annan än verksamhetsutövaren kan kommunen inkludera verksamhetsutövaren i dialogen. Kommunen kan i dialogen ta upp följande - resultatet av kontrollköpet, - varför det finns en åldersgräns, - svårigheter med att bedöma om en kund fyllt 18 år, - verksamhetens rutiner för ålderskontroll, - personligt straffansvar vid försäljning av soltid i kosmetiskt solarium eller behandling med kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning en person som inte fyllt 18 år, och - verksamhetsutövarens ansvar att informera personal om försäljningsbestämmelserna om för den aktuella behandlingen Verksamhetsutövaren kan få möjlighet att ta upp eventuella problem med att uppfylla kravet att förvissa sig om att kunden har fyllt 18 år samt få dela med sig av erfarenheter på området. Kommunen kan i dialogen med verksamhetsutövaren beröra verksamhetens egenkontrollprogram och särskilt delen om ålderskontroll. Bakgrund och överväganden Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. 1.4 Lämnande av korrekta uppgifter vid kontrollköpet 5 Kontrollköpet ska genomföras utan att kontrollköparen lämnar felaktiga eller vilseledande uppgifter eller utövar andra påtryckningar för att få köpa soltid i ett kosmetiskt solarium eller behandling med kosmetisk exponering med icke-joniserande strålning. Syfte Syftet är att kontrollköpet inte ska vara en brottsprovokation. Tillämpning av bestämmelsen 7

69 Vägledning till SSMFS Bakgrund och överväganden Äldre bestämmelser Bestämmelsen är ny. 8

70 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Anna Göthberg E-post: Anna.Gothberg@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Översyn av Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industri och annan verksamhet Förslag till beslut Alternativ 1 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att dokumentet Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industri och annan verksamhet i Oskarshamns kommun omarbetas så att det utgör riktlinjer för att vägleda förvaltningens tjänstemän vid prövning och tillsyn av utsläpp av förorenat vatten till recipient (dike, vattendrag, sjö eller hav) och dagvattenutsläpp. I samband med omarbetning ska metallen silver tas bort från riktlinjerna. Övriga metaller (arsenik, bly, kadmium, krom, koppar, nickel, kvicksilver och zink) bör kvarstå. Något tillägg av andra metaller bedöms inte nödvändigt. Alternativ 2 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att dokumentet Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industri och annan verksamhet i Oskarshamns kommun upphör att gälla. Ärendet Arbetsutskottet har gett samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att se över vilka metaller som ska ingå i dokumentet "Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industri och annan verksamhet i Oskarshamns kommun" som antogs av samhällsbyggnadsnämnden , SBN0220/11. Bakgrund I de riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industri och annan verksamhet i Oskarshamns kommun som togs fram 2011 finns varningsvärden för följande metaller: bly, krom (tot), kadmium, koppar, zink, nickel, silver och kvicksilver. De varningsvärden av metaller som ingår i riktlinjerna följer rekommendationerna i Svenskt Vattens publikation P95 Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet. I de lokala riktlinjerna har även halvmetallen arsenik tagits med. Metaller är grundämnen och därför bryts de inte ned i miljön. En viss halt av dem finns naturligt i berggrund, jord, vatten och organismer. Mänsklig verksamhet kan dock leda till förhöjda halter av metaller. Växter och djur kan anpassa sig till metallerna i omgivningen. I områden med högre naturliga metallhalter kan metallerna ha en mindre negativ effekt jämfört med i andra områden. Blir halterna för höga kan metallerna bli giftiga även i dessa områden. Förutom naturliga halter beror giftigheten på metallens kemiska form. Om metallerna är bundna till partiklar eller organiskt material blir de inte lika tillgängliga för växter och djur som när de är lösta i vatten.

71 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Det finns olika begrepp som reglerar metaller som miljögift eller föroreningar vilket beskrivs nedan. Utfasningsämnen Utfasningsämnen är särskilt farliga ämnen som har så farliga egenskaper att de inte bör användas. Det är den europeiska kemikalielagstiftningen som ligger till grund för de kriterier som ställs för dessa ämnen. Det finns också ett regeringsbeslut på att dessa ämnen ska avvecklas. Egenskaper som gör att ämnen klassas som utfasningsämnen är till exempel att ämnet är cancerogent, mutagent, reproduktionstoxiskt, hormonstörande, långlivat, bioackumulerbart, ozonnedbrytande eller innehåller kvicksilver, kadmium eller bly. Prioriterade riskminskningsämnen Prioriterade riskminskningsämnen är ämnen med egenskaper som ska ges särskild uppmärksamhet. De är inte lika farliga som utfasningsämnen, men tillräckligt farliga för att verksamheter ska överväga att byta ut dem eller minska riskerna vid hantering av dessa ämnen. Prioriterade riskminskningsämnen har egenskaper som hög akut giftighet, eller är allergiframkallande, mutagent, kroniskt giftigt, miljöfarligt, potentiellt långlivat och bioackumulerbart. Till de prioriterade riskminskningsämnena tillhör arsenik och nickel samt olika krom- koppar- och zinkföreningar. Denna grupp av ämnen har fastställts av kemikalieinspektionen. Vattendirektivet innebär gränsvärden för farliga ämnen EU:s vattendirektiv innehåller en lista med 33 farliga ämnen som är prioriterade när det gäller att minska föroreningar i vatten. Målet är att EU:s länder gemensamt ska övervaka, minska och få stopp på utsläppen av dessa farliga ämnen. I vattendirektivet ingår metallerna bly, kadmium, nickel och kvicksilver. Övrigt Vid fastställande av ett ytvattens ekologiska status för miljökvalitetsnormer ingår metallerna krom, koppar och zink i bedömningen som särskilt förorenade ämnen. Naturvårdsverket anger att metallerna arsenik, bly, kadmium, koppar, kvicksilver och zink är att anse som miljögift i högre koncentrationer. När det gäller föroreningar i mark har Naturvårdsverket tagit fram riktvärden för ett antal vanligen förekommande metaller på förorenade områden med gränsvärden för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Naturvårdsverket har också tagit fram riktlinjer när det gäller halter och urlakning av vissa ämnen från avfall. De har delats in i nivåer för mindre än ringa risk samt nivåer för deponitäckning ovan tätskikt. Se tabell 1.

72 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 3 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Tabell 1. Jämförelse mellan metaller som finns i med Oskarshamns riktlinjer idag (markerade med asterisk), och andra riktlinjer. Ämne Varningsvärden Svenskt Vatten P95 Gränsvärden finns för KM/MKM förorenad mark Nivå finns för mindre än ringa risk (avfall) Vattendirektivsämnen Antimon Nej Ja Nej Nej Nej Arsenik* Nej Ja Ja Nej Nej Barium Nej Ja Nej Nej Nej Bly* Ja Ja Ja Ja Ja Kadmium* Ja Ja Ja Ja Ja Kobolt Nej Ja Nej Nej Nej Koppar* Ja Ja Ja Nej Nej Krom tot* Ja Ja Ja Nej Nej Krom (VI) Ja Ja Nej Nej Nej Kvicksilver* Ja Ja Ja Ja Ja Molybden Nej Ja Nej Nej Nej Nickel* Ja Ja Ja Ja Nej Silver* Ja Nej Nej Nej Nej Vanadin Nej Ja Nej Nej Nej Zink* Ja Ja Ja Nej Nej Utfasningsämnen Av sammanställningen ovan kan utläsas att de metaller som omfattas av utfasningsämnen eller vattendirektivsämnen (dvs bly, kadmium, kvicksilver samt nickel) ingår i de aktuella riktlinjerna. Krom, koppar och zink är metaller som vid bedömning om ett vattens ekologiska status anses vara ett särskilt förorenade ämnen och dessa finns också med i dagens riktlinjer. Metallen silver finns idag med i riktlinjerna och det är bara i Svenskt vattens råd detta ämne finns medtaget. Detta beroende på att det finns gränsvärden för hur mycket silver avloppslam får innehålla för att kunna spridas på åkermark. Arsenik är ett priorietrat riskminskningsämne, det är ett välkänt gift som kan ge allvarliga hälsoeffekter. Metaller som finns med som riktvärden för förorenad mark men som inte anges i de lokala riktlinjerna är: Antimon som används i exempelvis företrädesvis i flamskyddsmedel, men dess föreningar används även i bilbatterier plast, gummi, glas och färg. Barium, används i färger och glas, fyrverkerier. Kobolt, används som legeringsmetall och efterfrågas i konstruktionen av bland annat jetmotorer, rymdskepp och turbiner. Det kan också finnas i metallföremål på kläder, i oäkta smycken, nycklar och mynt, tatueringsfärger och dyl. Molybden, används som legeringsmetall inom stålindustrin. Vanadin, största källan till vanadin från mänskliga aktiviteter kommer främst från gruvavfall. Tanken är att riktvärdeslistan ska omfatta de vanligaste parametrarna. För andra ämnen än de som nämns i de kommunala riktlinjerna får en bedömning göras från fall till fall. Att ett ämne inte finns med i tabellen behöver inte betyda att det får släppas till avloppsnätet utan restriktion.

73 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 4 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Varningsvärden enligt de kommunala riktlinjerna: De varningsvärden som är angivna i de befintliga riktlinjerna medför att avloppsvattnet i oväsentlig mån inte ska avvika från hushållsspillvatten. Detta gäller för parametrar som kan påverka reningsprocesserna vid avloppsreningsverket, slamkvalitén, eller kvalitén på utgående vatten från reningsverket. De varningsvärden som är angivna i de kommunala riktlinjerna är värden som är framtagna av Svenskt Vatten publikation P95 råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet. I de allra flesta kommuner har de kommunala riktlinjerna för utsläpp till avloppsvatten tagits fram av huvudmannen för spillvattennätet, med samma utsläppshalter och ämnen som anges i Oskarshamns kommuns riktlinjer. Avloppsreningsverken är, enligt vattentjänstlagen, inte skyldiga att ta emot avloppsvatten som skiljer sig avsevärt från vanligt hushållsspillvatten och som kan skada avloppsreningsprocessen, recipienten eller slammet. Då det i Oskarshamns kommun är Samhällsbyggnadsnämnden som tagit fram dokumentet, som ett stöd för att vägleda förvaltningens tjänstemän vid prövning av avloppsvattenutsläpp, blir de utsläppsriktvärden som används inte alltid tillämpbara. Samhällsbyggnadskontoret ansvarar för att pröva verksamheter med prövningsnivå C samt har ett tillsynsansvar över de miljöfarliga verksamheter som finns i kommunen. Det innebär att Samhällsbyggnadskontoret kan komma att pröva verksamheter med utsläpp av avloppsvatten. Avloppsreningsverket är också en miljöfarlig verksamhet som samhällsbyggnadsnämnden har tillsynsansvar för. Avloppsreningsverken måste själva i sin egenkontroll ställa krav på vilken typ av avloppsvatten de kan ta emot från andra verksamheter utan att reningsprocessen eller slamkvalitén påverkas för att de ska klara sina utsläppskrav. Samhällsbyggnadsnämnden kan som tillsynsmyndighet över avloppsreningsverken inte besluta om vilka halter av respektive ämne verksamheten får ta emot. När samhällsbyggnadsnämnden får in en anmälan om miljöfarlig verksamhet måste hänsyn tas när det gäller utsläpp till vattenmiljön. Hänsyn ska också tas till att bästa möjliga teknik används och en rimlighetsavvägning ska göras där nyttan av skyddsåtgärden ska vägas mot kostnaderna för sådana åtgärder. Detta kan innebära att det inte finns teknik som klarar att rena avloppsvattnet så att det uppfyller de krav som ställs på att avloppsvattnet mer eller mindre ska likna ett dricksvatten. Det är inte självklart att det alltid är Svenskt vattens riktlinjer som ska gälla för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Det kan finnas verksamheter som enligt sina tillstånd har villkor som medger högre halter än vad kommunens riktlinjer gör. Riktvärdena blir inte heller juridiskt bindande för en verksamhet förrän prövningsmyndigheten (miljöförvaltningen/länsstyrelsen/mark- och miljödomstolen) har fattat ett beslut om dem i det enskilda fallet. - Länsstyrelsen har år 2013 gett tillstånd till en ytbehandlingsanläggning med utsläppsvillkor på utgående halter av metallerna krom och zink. Enligt villkoren får utsläpp av föroreningar till dagvattnet inte får överstiga månadsmedelvärdena: Krom, tot 0,5 mg/l Zink 1,0 mg/l - Länsstyrelsen har år 2015 gett tillstånd till en verksamhet där bland annat maskinell bearbetning förekommer. I detta tillstånd finn utsläppsvillkor till det kommunala avloppsnätet med begränsningsvärden för oljeindex samt metallerna bly, koppar, krom, nickel och zink med samma värden som anges i Svenskt Vattens P95 samt Oskarshamns lokala riktlinjer. - I naturvårdsverkets allmänna råd (97:5) för oorganisk ytbehandling, finns utsläppsriktvärden för föroreningshalter i utgående behandlat avloppsvatten för diverse metaller.

74 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 5 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Livsmedelsverket har gränsvärden för vissa metaller när ett dricksvatten anses otjänligt som livsmedel. Tabell 2. Jämförelse med gränsvärden för dricksvatten, samt Naturvårdsverkets allmänna råd med utsläppsriktvärden för föroreningshalter i behandlat avloppsvatten. Parmeter Varningsvärde kommunala riktlinjer (mg/l) Gränsvärde tjänligt med anmärkning SLV Gränsvärde otjänligt dricksvatten enligt SLV (mg/l) Arsenik 0,07 0,01 Bly 0,05 0,01 0,5 Kadmium Bör ej förekomma 0,005 0,1 Koppar 0,2 0,2 2 0,5 Krom 0,05 0,05 0,5 Kvicksilver Bör ej förekomma 0,001 Nickel 0,05 0,02 0,5 Silver 0,05-0,1 Zink 0,2-0,5 NV allmänna råd 97:5 utsläppsriktvärden föroreningshalter behandlat avloppsvatten (mg/l) Av tabell 2 kan man utläsa att det varningsvärde som är satt i de kommunala riktlinjerna för utsläpp av koppar till avloppsreningsverket ligger långt under gränsvärdet för otjänligt dricksvatten. Av tabellen framgår också att Naturvårdsverkets allmänna råd anger riktvärden som är 10 gånger högre än de kommunala varningsvärdena för metallerna krom och nickel. Även för zink anger naturvårdsverket högre riktvärden än vad de kommunala riktlinjerna gör. Riktvärden för fordonstvättar De riktvärden som är framtagna för utsläpp från fordonstvättar i de kommunala riktlinjerna följer Naturvårdsverkets råd enligt branschfakta för fordonstvättar (2005) som är allmänt vedertagna utsläppsnivåer från biltvättar. Tabell 3. riktvärden för utsläpp från fordonstvättar, enligt kommunala riktlinjer. Analysparameter Personbil Lastbil, buss annat vägfordon Oljeindex 5 g/fordon 15 g/fordon Samlingsparameter bly, krom 10 mg/fordon 30 mg/fordon och nickel Kadmium 0,25 mg/fordon 0,75 mg/fordon Zink 50 mg/fordon 150 mg/fordon Riktlinjerna motsvarar för en personbil vid en vattenförbrukning mellan liter per tvätt en halt på: Oljeindex mg/l Samlingsparameter bly, krom och nickel 0,1-0,2 mg/l Kadmium 0,005-0,0025 mg/l Zink 0,5-1 mg/l Om man jämför värdena på zink i utsläpp från biltvätt (0,5-1 mg/l) jämfört med värdena på zink i varningsvärdeslistan (0,2 mg/l) skiljer dessa sig åt. Värdet 0,5 mg/l stämmer bättre överens med naturvårdsverkets allmänna råd (97:5) om utsläppsriktvärden för föroreningshalter i behandlat avloppsvatten. Medan övriga värden ligger ungefär i linje med utsläppsvärden enligt de kommunala riktlinjerna.

75 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 6 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Länsstyrelsen har år 2013 gett tillstånd till en lastbilstvätt med villkor på halter i utgående vatten. Enligt villkoren får utsläpp av föroreningar till det kommunala reningsverket inte får överstiga månadsmedelvärdena: Oljeindex Samlingsparameter bly, krom och nickel Kadmium Zink 7,5 g/fordon 15 mg/fordon 0,3 mg/fordon 150 mg/fordon Länsstyrelsen har i detta fall varit hårdare med parametrarna oljeindex, bly, krom, nickel samt kadmium men går på naturvårdsverkets råd när det gäller zink. Sammanfattning De metaller som finns i dokumentet anses relevanta utom när det gäller silver, som bedöms kunna tas bort ur listan då silver inte är en metall som anses utgöra någon egentligt miljörisk. Övriga metaller som ingår i riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industri och annan verksamhet är relevanta ämnen och bör kvarstå. Något tillägg av andra metaller bedöms inte heller nödvändigt. Vid förekomst av mer ovanliga metaller får en bedömning göras i det enskilda fallet. De framtagna varningsvärdena är värden som normalt används som riktlinjer för vad avloppsreningsverken kan ta emot utan att reningsprocesser, recipient eller slamkvalitén påverkas. Sett ur huvudmannen för avloppsreningsverkets perspektiv är dokumentet mycket bra, och anger olika ämnens konsekvenser på ledningsnät, avloppsreningsverk och i recipienten. Samhällsbyggnadskontoret anser att hela dokumentet riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industri och annan verksamhet som det ser ut idag är avsett för huvudmannen för avloppsreningsverken. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar inte för de kommunala avloppsreningsverken och samhällsbyggnadskontoret anser därför att dokumentet inte bör gälla vid prövning och tillsyn på utsläpp från industri och annan verksamhet. Vid samhällsbyggnadskontorets prövning och tillsyn tas i stället hänsyn till eventuella tillstånd för verksamheterna, de allmänna råd som finns från Naturvårdsverket samt att det görs en bedömning i varje enskilt fall vilka möjliga tekniker som finns på området, kostnaderna jämfört med nyttan osv. En vägledning för förvaltningens tjänstemän bör inrikta sig på utsläpp till recipienter (mark, dike, vattendrag, sjö, hav), och eventuellt dagvattensystem. Därför föreslår samhällsbyggnadskontoret att riktlinjerna upphävs eller omarbetas så att de utgör ett stöd för miljö- och hälsoskyddsinspektörerna vid frågor om utsläpp av avloppsvatten i samband med prövning och tillsyn av verksamheter. Samhällsbyggnadskontorets förslag: Samhällsbyggnadskontoret föreslår att hela dokumentet Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industri och annan verksamhet i Oskarshamns kommun : Omarbetas så att det utgör riktlinjer för att vägleda förvaltningens tjänstemän vid prövning och tillsyn av utsläpp av förorenat vatten till recipient (dike, vattendrag, sjö eller hav) och dagvattenutsläpp. alternativt Vid omarbetning av dokumentet ska metallen silver tas bort från riktlinjerna. Övriga metaller (arsenik, bly, kadmium, krom, koppar, nickel, kvicksilver och zink) bör kvarstå. Något tillägg av andra metaller bedöms inte nödvändigt.

76 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 7 Datum Vår beteckning SBN 2016/ upphör att gälla Lena Saksi Samhällsbyggnadskontoret Anna Göthberg Miljö- och hälsoskyddsinspektör Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Skickas till För åtgärd: Samhällsbyggnadskontoret

77 Författningssamling Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industri och annan verksamhet i Oskarshamns kommun Fastställd av samhällsbyggnadsnämnden , SBN0220/11 1

78 Innehållsförteckning Förord 3 Bakgrund 3 Begreppsförklaringar 4 Avloppsvatten 4 Dagvatten 4 Hushållsspillvatten 4 Industrispillvatten 4 Recipient 4 Spillvatten 4 Förbindelsepunkt 4 Avloppsreningsprocess 4 Kommunal reningsprocess 4 Egen rening 4 Lagar, bestämmelser och andra krav 5 Vattentjänstlagen 5 ABVA 5 Miljöbalken 5 Miljöfarlig verksamhet 5 Egenkontroll 5 Vattendirektiv och vattenförvaltning 6 Sveriges miljömål 6 Regionala och lokala miljömål 6 Riktlinjer för utsläpp 6 Farliga/olämpliga ämnen och produkter 6 Farligt avfall 7 Oljeavfall 7 Fett avfall 7 Dagvatten 7 Övrigt avfall 7 Konsekvenser 7 Vattenavstängning och polisanmälan 8 Riktvärden 8 Parametrar som kan påverka ledningsnätet 8 Parametrar som kan påverka reningsprocesserna och/eller vatten- och slamkvaliteten 8 Riktvärden för fordonstvättar 8 Andra parametrar 10 Olyckshändelser 10 Tillämpning av riktvärdeslistan 10 2

79 Förord Denna skrift är tänkt att utgöra ett verktyg och stöd i arbetet med att minimera mängden farliga och olämpliga ämnen i avloppsvattnet. Till grund ligger Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter, som arbetats fram av VA-verksamheterna i Eskilstuna, Gävle, Karlstad, Linköping, Norrköping, Uppsala, Västerås och Örebro samt Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet publicerad av Svenskt Vatten AB, Bakgrund Förorenat processavloppsvatten inklusive förorenat dagvatten släpps ut från olika processer och verksamheter. På grund av detta problem finns det ett behov av utarbetade riktlinjer eller riktvärden för att kunna vägleda och reglera utsläppen till allmänna avloppsledningsnätet i kommunen. Grundläggande miljökrav bör ställas med avseende på avloppsvattenutsläpp med hänsyn till skydd av vattenmiljön. De riktlinjer som anges i denna handling är främst avsedd att vägleda förvaltningens tjänstemän vid prövning av avloppsvattenutsläpp. Men förhoppningsvis kan även riktvärdena underlätta för andra kommunala förvaltningar och andra verksamhetsutövare. Alla måste medverka till att det så långt som det är tekniskt ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat, förhindra utsläpp av skadliga ämnen för att medverka till förbättringar i recipienterna. Var och en som släpper ut avloppsvatten har ansvar för att det inte innehåller ämnen som skadar miljö, hälsa eller kommunala reningsverks processer. Avloppsreningsverk är byggda för att ta emot och rena spillvatten som huvudsakligen innehåller organiskt material (BOD) och näringsämnen (fosfor och kväve) från hushåll innan det släpps ut i recipienten. De kommunala reningsverken är enligt Vattentjänstlagen inte skyldiga att ta emot avloppsvatten som skiljer sig avsevärt från vanligt hushållsspillvatten och som kan skada avloppsreningsprocessen, recipienten eller slammet. Fastighetsägaren/VA-abonnenten ansvarar för att avledning sker enligt VA-huvudmannens anvisningar. 3

80 Begreppsförklaringar Nedan följer förklaringar för en del av de begrepp som används i skriften. Avloppsvatten Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för förorenat vatten som avleds i rörledning, dike eller liknande. Exempel på avloppsvatten är spill-, dag-, dränerings-, process och kylvatten. Dagvatten Dagvatten är regn- och smältvatten som avleds från tak, gator, parkeringsytor och andra hårdgjorda ytor. Hushållsspillvatten Hushållspillvatten är spillvatten från bostäder, kontor, restauranger, skolor, vårdinrättningar och andra anläggningar av icke industriell typ. Industrispillvatten Industrispillvatten är spillvatten från industriell verksamhet, bestående av processspillvatten och ibland även spillvatten från omklädningsrum (förorenade kläder), toalett, kök eller liknande inom industriområdet. Recipient Recipient är det vattenområde som tar emot det renade avloppsvattnet, exempelvis hav, sjöar och åar eller liknande. Spillvatten Spillvatten är förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar eller liknande. Förbindelsepunkt Förbindelsepunkten är gränsen mellan det kommunala ledningsnätet och fastighetens ledningar. Avloppsreningsprocess Kommunala reningsverk är konstruerade för att rena hushållsspillvatten. För att minimera halten av farliga och olämpliga ämnen i spillvatten och slam kan krav ställas på verksamhetsutövarna om egen rening av processvatten och eventuellt spillvatten. Kommunal reningsprocess Den kommunala reningsprocessen är konstruerad för att bryta ner organiskt material och minska kväve- och fosforhalten i avloppsvattnet (d.v.s. sådana föroreningar som kan förväntas finnas i ett vanligt hushållsspillvatten) innan det släpps ut i recipienten. Kommunala reningsverk har processer med biologisk rening där mikroorganismer arbetar med att bryta ner de organiska föroreningarna. Mikroorganismerna är väldigt känsliga för störande ämnen, t.ex. lösningsmedel, färgrester och motorolja. I reningsprocessen avskiljs slam ur avloppsvattnet. Slammet är en avfallsfraktion som innehåller näringsämnena kväve och fosfor samt mullbildande ämnen. Slammet kan användas som jordförbättringsmedel, därför är det viktigt att det inte förorenas. Egen rening Avloppsvatten som inte är behandlingsbart i det kommunala avloppsreningsverket renas i verksamhetens egen reningsanläggning innan avledning sker till ledningsnätet eller recipient. 4

81 Om egen rening inte är tillräcklig eller möjlig, kan annat omhändertagande av avloppsvattnet bli aktuellt (t.ex. som farligt avfall). Lagar, bestämmelser och andra krav Det finns ett antal lagar och bestämmelser som reglerar anslutning av industriellt spillvatten till avloppsreningsverk. Här följer en översikt över de viktigaste bestämmelserna. Vattentjänstlagen Lag (SFS 2006:412) om allmänna vattentjänster, reglerar ansvaret för vattenförsörjning och avloppshantering inom fastställda verksamhetsområden. En allmän VA-anläggning ska brukas så att det inte uppkommer olägenhet för VA-huvudmannen, tredje part samt uppstår svårigheter att uppfylla kraven ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. ABVA Den kommunala VA-huvudmannen i respektive kommun meddelar allmänna VAbestämmelser med stöd av vattentjänstlagen. I ABVA finns bland annat bestämmelser om avledning av avloppsvatten och vad som får tillföras avloppsvattnet. VA-huvudmannen kan begära att fastighetsägaren/va-abonnenten kan redovisa innehållet i avloppsvattnet, t.ex. genom vattenanalyser (lämplig provpunkt bör därför finnas). VAhuvudmannen har också rätt enligt vattentjänstlagen att vid behov låta undersöka fastighetens VA-installation. Miljöbalken Miljöbalken (SFS 1998:808) är en övergripande lagstiftning som rör all miljöpåverkan. Observera att miljöbalkens allmänna hänsynsregler gäller för alla verksamheter, även de som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga. I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för bland annat principen om bästa möjliga teknik, produktvalsprincipen, försiktighetsprincipen och kunskapskravet. Miljöfarlig verksamhet Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) behandlar tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet. I förordningen finns en förteckning över miljöfarlig verksamhet för vilken tillstånds- eller anmälningsplikt gäller. Prövning görs av miljödomstolen eller länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Anmälan om miljöfarlig verksamhet ska göras till kommunens miljönämnd. Egenkontroll I förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (SFS 1998:901) finns bestämmelser om verksamhetsutövarens kontroll av den egna verksamheten för att motverka eller förebygga olägenhet för människors hälsa eller påverkan på miljön. Exempel på egenkontrollskrav är att den som bedriver tillstånds eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken är skyldig att dokumentera det organisatoriska ansvaret för miljöfrågor. Rutiner ska finnas för fortlöpande kontroll av utrustning för drift och övervakning. Riskerna med verksamheten från miljö- och hälsosynpunkt ska fortlöpande identifieras och bedömas. Miljö- och hälsofarliga kemiska produkter som hanteras inom verksamheten ska förtecknas. Driftstörningar som har betydelse ur miljösynpunkt ska omgående meddelas till tillsynsmyndigheten och VA-huvudmannen. 5

82 Vattendirektiv och vattenförvaltning År 2000 antog alla EU-länder det så kallade Ramdirektivet för vatten (EG-direktiv 2000/60/EG). Utifrån detta direktiv kompletterades miljöbalken och en ny förordning om vattenförvaltning (SFS 2004:60) antogs i Sverige. Vattendirektivet syftar till att få alla Europas invånare att vårda sina vattenresurser bättre för att säkerställa att det kommer att finnas god tillgång på bra vatten i framtiden. Vattenförvaltningen omfattar alla förekomster av ytvatten och grundvatten och följer vattnets väg (ofta tvärs över nations-, läns- och kommungränser). I ett samordnat vatten förvaltningsarbete ska vattenresurserna betraktas både som ett naturvärde och en social och ekonomisk resurs. Sveriges miljömål Till kommande generationer ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Miljömålen har blivit riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. Ett flertal av miljömålen berör slam- och vattenkvalitet, bl.a. mål som Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Giftfri miljö. Regionala och lokala miljömål Vill du veta vilka miljömål som berör just din verksamhet kontakta Länsstyrelsen eller miljökontoret i din kommun för mer information. Riktlinjer för utsläpp Skriften Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter i Oskarshamns kommun innehåller riktvärden för högsta tillåtna halter av vissa ämnen vid utsläpp till det allmänna VA-ledningsnätet. Farliga/olämpliga ämnen och produkter Det krävs att farliga ämnen helt undviks eller minimeras för att minska påverkan på avloppsvatten och slam. I första hand ska produkter som inte ger miljöpåverkan användas. I de fall detta inte är möjligt ska bästa tillgängliga reningsteknik tillämpas för att förhindra oönskade utsläpp, vare sig det gäller utsläpp till avloppsnätet eller direkt till recipienten. För att uppnå bästa möjliga reningsresultat är avskiljning av ämnen nära källan (t.ex. fett och olja) att föredra. Ett ämnes miljöpåverkan bestäms utifrån ämnets nedbrytbarhet och vattenlöslighet, ämnets akuta giftighet samt risken för att det ska ansamlas i levande organismer. Om misstanke finns att ett avloppsvatten är svårnedbrytbart kan krav ställas på att ett nedbrytbarhetstest utförs på verksamhetens utgående avloppsvattnet varefter VA-huvudmannen tar ställning till om avloppsvattnet kan tas emot för behandling i reningsverket. Till farliga ämnen hör t.ex. metaller, olja och miljöfarliga organiska ämnen. Dit hör även konserveringsmedel, algbekämpningsmedel, inhibitorer och andra giftiga ämnen. De farliga ämnena kan finnas i såväl processkemikalier som tvätt- och rengöringsmedel. Dessa ämnen utgör ett hot mot såväl reningsverkens biologiska process och kvalitén på slammet som recipienten. Om misstanke finns att avloppsvattnet innehåller farliga ämnen kan krav ställas att ett påverkanstest eller ett micro-toxtest utförs för att se om särskilda åtgärder behöver vidtas. Till olämpliga ämnen och produkter hör bl.a. fett och dagvatten. Fettet ställer till problem i ledningsnätet och dagvattentillskottet medför överbelastning på ledningsnätet och i förlängningen en försämring av reningseffekten på allt inkommande spillvatten till avloppsreningsverket. 6

83 Farligt avfall Vissa processbad och andra vätskor klassificeras som farligt avfall enligt avfallsförordningen (2001:1063). Exempel på farligt avfall är förbrukade processbad, spillolja, förbrukad kylarglykol samt färg- och limrester. Farligt avfall tas om hand och skickas med godkänd transportör för behandling eller destruktion vid särskild anläggning. Oljeavfall Olja i avloppsvattnet skadar mikroorganismerna och kan helt slå ut det biologiska reningssteget, det förorenar dessutom slammet och recipienten. Om misstanke finns att avloppsvattnet innehåller olja kan krav ställas på att prov tas för att se om särskilda åtgärder behöver vidtas. Ett enkelt och vanligt sätt att förebygga problem p.g.a. olja är att installera oljeavskiljare i avlopp från verksamheter där oljehaltigt avloppsvatten kan uppstå. Behov av ytterligare reningsutrustning utöver oljeavskiljare beror på avloppsvattnets innehåll och egenskaper. Fettavfall Fettavlagringar i VA-huvudmannens avloppsledningar kan bli ett stort problem med t.ex. igensättningar och översvämningar som följd. Det enklaste och vanligaste sättet att förebygga problem p.g.a. fett är att installera fettavskiljare i avlopp från verksamheter där fetthaltigt avloppsvatten kan uppstå. Fettavskiljare ska installeras på installationer där halten fett överstiger 50 mg/l (se ABVA 09). Dagvatten Dagvattnets föroreningsinnehåll beror på vilka ytor vattnet passerar. Kraftigt trafikerade ytor kan ge ett stort tillskott av exempelvis metaller och oljor. Det kan därför ställas krav på att dagvattnet ska renas inom fastigheten innan det avleds till recipient. Förutom föroreningsaspekten på dagvatten ska det inte vara kopplat till spillvattennätet eftersom det kan bidra till källaröversvämningar. Det ökade flödet till reningsverket minskar även reningseffekten på allt inkommande spillvatten. Därför ska alltid möjligheterna till ett lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) undersökas. Övrigt avfall Hushållsavfall från matavfallskvarnar, kasserad råvara eller produkt, får inte tillföras spillvattennätet utan att särskild överenskommelse träffats med VA-huvudmannen. Konsekvenser Utsläpp av farliga och olämpliga ämnen kan ge upphov till olika typer av skador eller störningar på vägen från fastighetens VA-installation till det vattendrag där avloppsreningsverkets renade vatten släpps ut. I ledningsnätet genom t.ex. Explosion Igensättning Korrosion I avloppsreningsverket genom t.ex. Förgiftning av mikroorganismer i den biologiska reningen Överbelastning Försämrad kemisk rening Försämrad syreupptagningsförmåga för aktivt slam Försämrade slamegenskaper/slamkvalitet 7

84 I arbetsmiljön genom t.ex. Hälsorisker I recipienten genom t.ex. Förgiftning av vattenmiljö och ekosystem Fiskdöd eller minskade fiskbestånd Skador på bottendjur och växter Rekreation, bad och fritid Vattenavstängning och polisanmälan De kommunala reningsverken är enligt Vattentjänstlagen inte skyldiga att ta emot avloppsvatten som kan skada avloppsreningsprocessen, recipienter eller slam. VAhuvudmannen kan därför stänga av vattentillförseln eller upphöra att ta emot avloppsvatten från fastigheter med olämpliga avloppsutsläpp. VA-huvudmannen kontaktar tillsynsmyndigheten för att gemensamt med denna vidta lämpliga åtgärder. Vid misstanke om miljöbrott ska polisanmälan alternativt åtalsanmälan ske. Riktvärden Med ett riktvärde avses ett värde som inte bör överskridas. Observera att dessa värden kan uppdateras och förändras. I detta kapitel beskrivs några av de ämnen i avloppsvatten som påverkar avloppshanteringen. Att ett ämne saknas i tabellerna innebär inte att det fritt får släppas till avloppsnätet. Överskrids dessa värden medför det vanligen krav på interna åtgärder. När ett utsläpp ska godkännas görs även bedömning av totala mängder/år eftersom detta har stor betydelse för kvaliteten på slammet och det utgående renade avloppsvattnet. Parametrar som kan påverka ledningsnätet I tabell 1 beskrivs parametrar som kan påverka ledningsnätet. Parametrarna anges som riktvärden i förbindelsepunkten till avloppsnätet. Förbindelsepunkten ligger vanligen i anslutning till tomtgränsen. Såväl långvariga som kortvariga överskridanden kan orsaka skada. Riktvärden för utsläpp av parametrar som kan påverka ledningsnätet avser därför momentanvärden, d.v.s. värden vid en viss tidpunkt. Parametrar som kan påverka reningsprocesserna och/eller vatten- och slamkvaliteten I tabell 2 anges riktvärden för vissa parametrar som kan påverka reningsprocesserna och/eller vatten- och slamkvaliteten. Den negativa effekten av dessa utsläpp visar sig tydligast som förhöjda halter i avloppsslammet, men också i det spillvatten som renats och släpps ut i recipienten. Riktvärden för dessa parametrar avser därför medelvärden. Målet med riktvärdena är att det inte ska ske någon negativ inverkan på ledningsnät, arbetsmiljö, reningsprocesser, recipient, hälsa och slam. Riktvärden för fordonstvättar I tabell 3 anges riktvärden utsläpp från fordonstvättar. För att minska utsläppen av olja och metaller och annan miljöpåverkan från fordonstvättar behöver spillvattnet behandlas (renas) på lämpligt sätt före utsläpp till avloppsnät eller recipienten. Ur miljösynpunkt är det viktigast att utsläppen av oljekolväten och metaller hålls nere. För att klara värdena i tabell 3 behövs normalt installation av kompletterande reningsteknik utöver slam- och oljeavskiljare. Enligt miljöbalken skall bästa möjliga teknik användas, om det inte kan anses orimligt att uppfylla det. 8

85 Tabell 1 Parametrar som kan påverka ledningsnätet. Värdena bör inte överskridas ens under en kort tid. Parameter/kemikalie, formel Riktvärde (momentanvärde) Skador ph 6,5-10 Materialskador, Temperatur 45 C korrosionsrisk och Klorid 2500 mg/l frätskador betong Konduktivitet 500 ms/m Sulfat 400 mg/l Ammoniak, ammonium (NH3, NH4) 60 mg/l Magnesium (Mg) 300 mg/l Fett, avskiljbart 50 mg/l 1 Igensättning Tabell 2 Parametrar som kan påverka reningsprocesserna och/eller vatten och slamkvaliten. Överskrids dessa värden medför det vanligen krav på interna reningsåtgärder. Parameter Varningsvärde = likvärdigt med hushållsspillvatten. I ej oväsentlig mån avviker från hushållsspillvatten (samlingsprov för dygn, vecka och månad) Avsättbart max 10 ml/l Arsenik (As) 0,07 mg/l Bly (Pb) 0,05 mg/l Krom total, (Total-Cr) 0,05 mg/l 4 Kadmium (Cd) bör ej förekomma 6 Koppar (Cu) 0,2 mg/l Zink (Zn) 0,2 mg/l Nickel (Ni) 0,05 mg/l Silver (Ag) 0,05 mg/l Kvicksilver (Hg) Bör ej förekomma 7 Oljeindex (opolära alifater) 5-50 mg/l 5 Totalcyanid (Total-CN) 0,5 mg/l 2 Miljöfarliga organiska ämnen bör inte förekomma 3 Nitrifikationshämning vid inblandning av 20 % hämning 20 % processavloppsvatten Nitrifikationshämning vid inblandning av 50 % hämning 40 % processavloppsvatten Tabell 3 Riktvärden för fordonstvättar Analysparameter Personbil Lastbil, buss eller annat vägfordon Samlingsparameter: Pb, Cr och Ni 10 mg/fordon 30 mg/fordon Cd 0,25 mg/fordon 0,75 mg/fordon Zn 50 mg/fordon 150 mg/fordon Oljeindex 5 g/fordon 15 g/fordon Nedbrytbarhet (kvot BOD 7 /COD cr ) > 0,3 > 0,3 1 Se under rubrik Fettavfall. 2 Cyanidoxidationsprocessen ska drivas maximalt så att lättillgängligt (fri) cyanid inte släpps till avloppsnätet. 3 Kemikalieförteckningen tillsammans med Kemikalieinspektionens prioriteringsverktyg (PRIO) och begränsningsdatabasen utgör en grund för att identifiera och ersätta dessa ämnen. 4 Sexvärt krom ska reduceras till trevärt i internt reningsverk före utsläpp det kommunala avloppsledningsnätet. 5 En skälighetsbedömning ska göras av huvudmannen. 6 Kadmium förekommer i låga halter i normalt hushållsspillvatten men bör inte tillåtas industriellt processavloppsvatten som släpps till avloppsnätet. Men kan tillåtas vara samma halt som i aktuellt dricksvatten. 7 Kvicksilver förekommer i låga halter i normalt hushållsspillvatten men bör inte tillåtas industriellt processavloppsvatten som släpps till avloppsnätet. Men kan tillåtas vara samma halt som i aktuellt dricksvatten Andra parametrar 9

86 För ämnen som inte finns angivna i tabellerna, t.ex. organiska ämnen och metallsalter, får en bedömning göras från fall till fall. Tillsynsmyndighetens bedömning i samråd med VAhuvudmannen avgör om utsläpp får ske till avloppsnätet. Det är heller inte tillåtet att avsiktligt späda ut processavloppsvatten för att skapa lägre halter av förorenande ämnen. Olyckshändelser Inträffar en olyckshändelse som medför utsläpp av alla typer av störande/farliga ämnen, t.ex. syror, lösningsmedel, metaller, oljor eller andra produkter som kan misstänkas medföra problem i ledningsnät, reningsverk eller recipient ska VA-huvudmannen, tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen eller kommunens miljökontor) och räddningstjänsten omgående kontaktas. Tillämpning av riktvärdeslistan Riktvärdeslistan måste tillämpas med eftertanke och med insikt om att den kan förändras, inte minst beroende på anpassningar till vad den lokala miljön klarar av att ta emot. På sikt kommer riktvärdeslistan dessutom sannolikt att behöva kompletteras med nya parametrar. En indikation på miljöns krav på avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet ges i Underlag för gränsvärdeslista av Hellström med flera (VA-forsk rapport ) och EU:s ramdirektiv för vatten. Riktvärdeslistan är antagen av Samhällsbyggnadsnämnden i Oskarshamns kommun och gäller tills dess att annat meddelats. Riktvärdeslistan omfattar klassiska parametrar. För andra parametrar än de som nämns i tabellen görs en bedömning från fall till fall. Att ett ämne inte finns i tabellen behöver inte betyda att det får släppas till avloppsnätet utan restriktion. VA-huvudmannen bedömer i vilken omfattning utsläpp får ske. Högre krav än vad riktvärdeslistan anger kan ställas om recipienten eller annan miljöfaktor kräver det. Om ett företag vidtar vattenbesparande åtgärder som innebär att vattenförbrukningen väsentligt minskas kan högre föroreningshalter accepteras, om den totala föroreningsmängden inte ökar. Högre föroreningshalter kan i enstaka fall accepteras om så är avtalat (skriftligt, villkorat och tidsbegränsat). Denna riktvärdeslista ska även tillämpas på avloppsvatten från verksamheter som inte ingår i Oskarshamns verksamhetsområde för kommunalt avlopp. 10

87 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Anna Göthberg E-post: Anna.Gothberg@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Svar på Motion nr 9/16 - Sanera den gamla soptippen i Fredriksberg Förslag till beslut Området vid Fredriksbergs deponi är inte aktuellt för byggande av bostäder. Det är inte aktuellt för samhällsbyggnadsnämnden att undersöka, sanera eller utreda möjligheterna att ansöka om bidrag för att sanera den gamla deponin i Fredriksberg. Ärendet Kommunstyrelsen har remitterat en motion från Liberalerna i Oskarshamn gällande att sanera den gamla soptippen i Fredriksberg. Samhällsbyggnadsnämnden ska svara senast den 31 december. Naturvårdsverket har ett bidrag som kommuner kan söka för att finansiera sanering av förorenad mark och bygga bostäder på. Liberalerna menar att i samband med saneringen av hamnen känns det extra viktigt att ta tag i de områden som direkt kan ge en fortsatt förorening av hamnen. Bakgrund Under tidsperioden har del av fastigheten Oskarshamn 3:2 använts som deponi för avfall från Oskarshamn. I området har det bland annat deponerats hushållsavfall, industriavfall, byggavfall, schaktmassor, och miljöfarligt avfall. Deponins utbredning har uppskattats till ett ca 10 hektar stort område sluttäcktes deponin med lera och utgrävda massor av moräntyp, utifrån de krav som fanns på den tiden. Vid sluttäckningen lades i norr och nedströms deponin en dränering som skulle fånga upp avrinnande lakvatten från deponin. Denna dränering leds till en brunn och en pumpstation där insamlat lakvatten pumpas vidare till Ernemar avloppsreningsverk. En MIFO fas 1 undersökning och riskklassning för deponin gjordes Enligt denna riskklassning så har deponin fått riskklass 2 vilket innebär att den utgör en stor risk för människors hälsa eller miljön. I motiveringen till riskklassningen anges att områdets känslighet och skyddsvärde bedöms som stort med anledning av att området idag används som rekreationsområde. Föroreningarnas farlighet bedöms också som stora liksom föroreningsnivån på grund av deponins storlek. Spridningsförutsättningarna från deponin bedöms däremot som små utifrån att deponin delvis ligger på material som är täta samt att en inneslutning i celler har gjorts av farligt avfall. Deponin är täckt med täta skikt. Lakvatten från deponin samlas upp och pumpas till reningsverk. Mellan åren genomfördes en utökad provtagning vid Fredriksbergs deponi med provtagning av grundvatten, ytvatten och lakvatten. Slutsatserna från dessa provtagningar är att det sannolikt finns en påverkan på Döderhultsbäcken från den nedlagda deponin i Fredriksberg, men den är inte så stor att den bedöms påverka statusen i bäcken. Halter av vissa ämnen ökar i bäcken vid passagen vid Fredriksberg, men inte i sådan omfattning att några åtgärder bedöms nödvändiga i nuläget. Halter av vissa ämnen har hittats i grundvattnet utanför deponigränsen som tyder på ett visst läckage från deponin. Grundvattnet för området bedöms inte vara skyddsvärt och det är framförallt påverkan på Döderhultsbäcken som bör styra om åtgärder ska vidtas. Den provtagning som utfördes medverkade till att ett skärpt kontrollprogram för fortsatt kontroll av läckaget från deponin tagits fram. Årliga kontroller i olika intervall utförs nu på ytvatten, grundvatten och lakvatten.

88 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Samhällsbyggnadskontorets bedömning Förhållandena vid en nedlagd deponi skiljer sig från dem som råder vid andra typer av förorenade områden. Innehållet i en deponi är ofta extremt heterogent. Och i princip inga föroreningar kan uteslutas finnas i deponin. Deponier utgör också ofta stora volymer vilket gör att det i många fall inte är möjligt att sanera deponierna genom att gräva bort avfallet. De flesta nedlagda deponier innehåller organiskt material vilket gör att det bildas deponigas som kan utgöra en risk för explosioner vid grävning. Vanligaste förekommande åtgärderna på nedlagda deponier är att provtagning av lakvatten och grundvatten sker, lakvattenrening och eventuellt en slutlig täckning av deponin. Att gräva bort deponin, eventuellt också genom sortering och eventuell återvinning av det material som finns i deponin är väldigt kostsamt. Det betyder också att stora mängder massor måste läggas på en deponi någon annan stans. För att söka bidrag från Naturvårdsverket för sanering av förorenade områden för att bygga bostäder krävs följande: Utförda miljötekniska undersökningar som visar föroreningens omfattning. Framtagna lämpliga saneringsåtgärder och uppskattade kostnader. Ett beslut om att upprätta detaljplan för bostäder. En huvudman för saneringsåtgärden. En av Naturvårdsverkets godkänd Ansvarsutredning. En bedömning av värdeökningen. Utförda miljötekniska undersökningar En utökad provtagning är utförd vid den nedlagda deponin i Fredriksberg. Denna utökade provtagning har dock inte medfört någon ny riskklassning enligt MIFO fas 2 vilket skulle behöva kompletteras för att ansöka om bidrag för sanering. Deponins utbredning är inte heller helt avgränsad och ytterligare provtagning för att bedöma vart deponins gränser går skulle behövas inför en eventuell sanering. I och med den utökade provtagningen som är utförd bedöms inte bortgrävning av materialet som en lämplig saneringsåtgärd och några uppskattade kostnader för en sådan åtgärd finns inte framtagna. Beslut om att upprätta detaljplan för bostäder Marken har inte ansetts lämplig för framtida bostäder enligt fördjupad översiktsplan för Oskarshamns stad. Några beslut om att upprätta detaljplan för bostäder i detta område finns inte. Ansvar Att förvara avfall i en deponi räknas som pågående miljöfarlig verksamhet även om deponin inte tar emot något nytt avfall, enligt 9 kap miljöbalken. Det beror på att utsläppen av föroreningar ändå fortsätter. Därför gäller miljöbalkens regler, och den som är ansvarig för deponin måste också utföra åtgärder för att minska miljöpåverkan. Enligt miljöbalken är det i första hand verksamhetsutövaren (förorenaren) som är ansvarig för att undersöka, bedöma risker samt att betala för en eventuell sanering av förorenade områden. När det gäller nedlagda kommunala deponier är detta ansvaret väldigt tydligt, kommunen (tekniska kontoret) har bedrivit en verksamhet där avfall har tagits emot efter 1969 och kommunen är en verksamhet som kvarstår idag. En ansvarsutredning behöver ändå göras om saneringsåtgärder blir aktuella. Naturvårdsverket anger att en ansvarsutredning godkänd av Naturvårdsveket är en förutsättning för att få bidraget för sanering av förorenade områden för att bygga bostäder. Om det finns en ansvarig måste denna också stå för sin del av saneringen.

89 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 3 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Samhällsbyggnadskontoret är tillsynsmyndighet för den miljöfarliga verksamheten på den nedlagda deponin vid Fredriksberg. Tillsynsmyndigheternas uppgift är att granska miljöfarliga verksamheter som bedrivs inom kommunen så att dessa följer miljöbalkens och tillhörande lagstiftnings bestämmelser. Ansvarig för att deponin blir undersökt och en eventuell sanering ligger på verksamhetsutövaren som i detta fall är Tekniska kontoret, Oskarshamns kommun. Samhällsbyggnadskontoret har medverkat i ett länsgemensamt projekt inom ramen för Miljösamverkan sydost som har genomförts under åren I projektet har verksamhetsutövarna uppmanats att riskklassa de nedlagda deponierna enligt naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden MIFO fas 1. Så har skett även på den nedlagda deponin i Fredriksberg. En utökad provtagning är också gjord på deponin. Slutsatsen från denna är att inga ytterligare åtgärder vid deponin behöver vidtas i nuläget. Det finns alltså inga framtagna saneringsåtgärder som visar att bortgrävning av deponin är en lämplig åtgärd. Samhällsbyggnadskontoret arbetar vidare i tillsynsfrågan över den nedlagda deponin. Skulle det visa sig att förhållandena förändras och det blir en betydande påverkan på Döderhultsbäcken får ställning tas till vilka åtgärder som kan vara lämpliga då. En bedömning av värdeökningen Någon bedömning av hur en sanering av deponin i Fredriksberg skulle förändra värdet på fastigheten finns inte framtagen. För att kunna söka bidrag från Naturvårdsverket krävs alltså att flertalet punkter enligt ovan undersöks vidare. Sammanfattning Området vid Fredriksbergs deponi är inte aktuellt för byggande av bostäder. Samhällsbyggnadskontoret bedömer att det inte är aktuellt för samhällsbyggnadsnämnden, som är tillsynsmyndighet för den nedlagda deponin i Fredriksberg, att undersöka, sanera eller utreda möjligheterna att ansöka om bidrag för att sanera den gamla deponin i Fredriksberg, sådana eventuella utredningar åligger verksamhetsutövaren för deponin, som är tekniska kontoret. Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Anna Göthberg Miljö- och hälsoskyddsinspektör Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande Motion nr 9/16 Sanera den gamla soptippen i Fredriksberg Skickas till Kommunstyrelsen

90

91 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Håkan Lönnbom E-post: hakan.lonnbom@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Synpunkter på Kalmar Länstrafiks ändring av försäljningsställen för biljetter i Oskarshamn Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ställer sig bakom skrivelse Synpunkter på Kalmar Länstrafiks ändring av försäljningsställen för biljetter i Oskarshamn daterad Ärendet Mark- och planingenjör Håkan Johansson informerade samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskottet om att KLT kommer att ha försäljning av biljetter via så kallad Quickomat vid järnvägsstationen och vid Kulturtorget när Resecentrum flyttas till järnvägsstationen. Via Quickomat kan man köpa biljetter till KLT:s trafikutbud, Kustpilen samt SJ-tåg i hela landet. I Coop:s spelbutik med manuell betjäning kommer man att kunna köpa biljetter till KLT:s trafikutbud samt Kustpilen. Arbetsutskottet gav samhällsbyggnadschefen i uppdrag att ta fram ett förslag till skrivelse med argument för att KLT bemannar biljettförsäljningen i järnvägsstationen. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Samhällsbyggnadskontoret har upprättat en skrivelse i enlighet med arbetsutskottets beslut , 175, och samhällsbyggnadskontoret föreslår att nämnden ställer sig bakom denna. Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Håkan Lönnbom Nämndsekreterare Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande Skrivelse Synpunkter på Kalmar Länstrafiks ändring av försäljningsställen för biljetter i Oskarshamn daterad Skickas till Kalmar Länstrafik, Box 54, Högsby För kännedom: Kommunstyrelsen

92 1 (1) SKRIVELSE Datum Vår beteckning SBN Tjänsteställe/handläggare Ert datum Er beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Håkan Johansson E-post: Tel: Kalmar Länstrafik Box Högsby Synpunkter på Kalmar Länstrafiks ändring av försäljningsställen för biljetter i Oskarshamn På samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskotts sammanträde , 175, behandlades KLT:s lösning på hur biljettförsäljning ska ske när nuvarande Resecentrum (RC) flyttas till järnvägsstationen. Lösningen, som inte har förankrats hos nuvarande berörd personal inom Oskarshamns kommun, är följande: Vid järnvägsstationen och nya storbusshållplatsen vid nya Kulturtorget ska försäljning av biljetter ske via så kallade Quickomater. I dessa finns biljetter för KLT:s trafikutbud, Kustpilen samt för SJ-tåg i hela landet. I Coop:s förbutik (spelbutiken) sker försäljning av biljetter med manuell betjäning. Utbudet är detsamma som i Quickomaterna med undantag av biljetterna till SJ:s tåg. I arbetsutskottet diskuterades denna biljettlösning och man anser det mycket olyckligt att inte biljettförsäljning för alla restyper med bemanning flyttar till det nya RC vid järnvägsstationen. Detta var tanken från början när beslut togs om att flytta gamla RC. Arbetsutskottet tänker särskilt på äldre och funktionshindrade som av någon anledning inte kan köpa biljett i automat. Dessa är de kategorier som i hög grad utnyttjar kollektivtrafiken. Man har ofta frågor vad gäller tågtider och priser, vilket man nu inte kan få något svar på då dessa biljetter endast säljs via Quickomat. Tillgängligheten att köpa biljetter kommer att öka jämfört med i dag men det uppväger inte de nackdelar som KLT:s förslag till biljettförsäljning ger upphov till. Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott yrkar på att KLT bemannar biljettförsäljningen i järnvägsstationen i Oskarshamn. FÖR SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Håkan Johansson Mark- och planingenjör Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel kommunen@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

93 Stensbergsvägen Sandåsavägen CYKEL ,4 GÅNG dagvatten OSKARSHAMN 14.8 CYKEL Gyllings Väg J CYKEL 12.2 U OSKARSHAMN GÅNG hpl n1 GÅNG BROMSEN ,0 +13, Grustagsvägen 13.5 J Lr U Lr n1 U 12, Sv 13.9 Sv Åsavägen Sv 13.5 E E u u h GATA +22,0 12, J 3 Sv Sv FLAKET Sv Sv 13.4 N N HJULET 12.8 Lr 12, OSKARSHAMN 18.5 Sv Sv Sv N N E E E PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. Gränser Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ gräns Administrativ- och egenskapsgräns Användning av allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap (PBL 4 kap 5 punkt 2) GATA CYKEL GÅNG Gata Cykel Gång Användning av kvartersmark (PBL 4 kap 5 punkt 3) J1 J2 J3 Industri med skyddsavstånd 350 m Industri med skyddsavstånd 500 m Industri med skyddsavstånd 600 m Egenskapsbestämmelser för utformning av allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap +0.0 Plushöjd (PBL 4 kap 5 punkt 2) dagvatten hpl dagvatten Hållplatsområde där där väderskydd får uppföras, gång- och 5 dagvatten hpl dagvatten 2439 Hållplatsområde där där väderskydd får uppföras, gång- och cykelväg ska finnas Utfartsförbud (PBL 4 kap 5 punkt 2) Egenskapsbestämmelser för kvartersmark 0,0 Högsta nockhöjd 12 meter (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Huvudbyggnader ocg komplementsbyggnader får inte uppföras närmare än 6 m från fastighetsgräns mot gata som är allmän plats. Huvudbyggnad får inte uppföras närmare fastighetsgräns mot kvartersmark än 4 m. Komplementbyggnader får inte uppföras närmare fastighetsgräns mot kvartersmark än 2 m. (PBL 4 kap 16 punkt 1) Minst 25% av fastighetsarean på kvartersmark inom plangränsområdet ska vara genomsläpplig och får inte hårdgöras (PBL 4 kap 10 och 13 ) Prickmark - marken får inte förses med byggnad (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Administrativa bestämmelser Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft (PBL 4 kap 21 ) u h Planavgift ska tas ut vid bygglov Underjordiska ledningar - Område eller utrymme som ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar (PBL 4 kap 6 ) Energianläggningar - Område eller utrymme som ska vare tillgänglig för allmännyttiga energianläggningar (PBL 4 kap 6 ) Skala: 1: meter 12.8 Till planen hör: Planprogram Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Samrådshandling Detaljplan för del av Oskarshamn 3:2 m.fl. fastigheter, Stenbergsvägen och Gyllings väg Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad november 2016 Ida Cronquist Planarkitekt Miljökonsekvensbeskrivning Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Illustrationskarta Reviderad Regina Laine Planchef Kalmar län Utlåtande efter utställning Beslutsdatum Samrådsbeslut 2016-XX-XX Granskningsbeslut Antagande Laga kraft Instans SBK SBK SBK

94 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av Oskarshamn 3:2 m.fl. fastigheter, STENBERGSVÄGEN OCH GYLLINGS VÄG Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret november 2016 Dnr SBN 2016/174 Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut Antagande Laga kraft 201x-xx-xx 201x-xx-xx 201x-xx-xx 201x-xx-xx 201x-xx-xx

95 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV STENBERGSVÄGEN OCH GYLLINGSVÄGEN M.FL. FASTIGHETER MEDVERKANDE I PLANARBETET Detaljplanen har upprättats av samhällsbyggnadskontoret i Oskarshamns kommun. Följande personer har medverkat i planarbetet: Oskarshamns kommun Ida Cronquist Farnaz Wigh Regina Laine Stefan Sämfors Jerry Svensson Göran Svensson Lennart Nilsson Håkan Johansson Göran Landenius Oskarshamn Energi Mikael Nilsson Anders Engström Planarkitekt Planarkitekt Planchef Trafikingenjör Projektör Gatuchef Kommunekolog Mark- och planingenjör Exploateringsstrateg Fjärrvärme Driftchef Elnät Sida 2

96 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV STENBERGSVÄGEN OCH GYLLINGSVÄGEN M.FL. FASTIGHETER INNEHÅLL INLEDNING...4 Vad är en detaljplan? Detaljplaneprocessen - standardförfarande SYFTE OCH OMFATTNING...6 Planens syfte Läge och areal Markägoförhållanden TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN...7 Översiktliga planer Detaljplaner Strandskydd Riksintressen Fornlämningar Behovsbedömning av miljöpåverkan Kommunala beslut i övrigt FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR...9 Natur Miljöförhållanden Risk och säkerhet Bebyggelseområden Gator och trafi k Teknisk försörjning Sociala frågor(inkl. tillgänglighet) GENOMFÖRANDE...15 Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser Tekniska frågor Ekonomiska frågor KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE...17 Sida 3

97 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV STENBERGSVÄGEN OCH GYLLINGSVÄGEN M.FL. FASTIGHETER INLEDNING Bakgrunden till planuppdraget är att kommunen bedömmer att det behövs mer industrimark i området för att möjliggöra framtida utbyggnader. En ny detaljplan görs för Stenbergsvägen och del av Gyllings väg i anslutning till Västra industriområdet söder därom. Detta möjliggör en överföring av mark till angränsande fastigheter som kan vara strategiskt viktigt för företagen i området i framtiden. En del av verksamheterna inom planområdet har idag tidsbegränsade bygglov. Detta beror på att användningen inte överensstämmer med dagens gällande detaljplan. För att verksamheterna ska kunna finnas kvar och utvecklas ändras detaljplanen så att ett permanent bygglov kan ges. Detaljplanen möjliggör byggrätt för verksamheter med ändamålet industri inom planområdet. Elledningen i stråket som tidigare var en luftledning, men nu är nedgrävd, möjliggörs genom markreservat. VAD ÄR EN DETALJPLAN? En detaljplan ska upprättas när det ska byggas nytt eller när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Med en detaljplan reglerar kommunen användningen av mark- och vattenområden och redovisar hur gränserna mellan allmänna platser, privat kvartersmark och vattenområden ska se ut. En detaljplan medför i princip en rätt att bygga i enlighet med planen under en särskild genomförandetid, som är minst 5 år och högst 15 år. Planen är bindande vid prövning av lov. Detaljplanen reglerar även andra rättigheter och skyldigheter, inte bara mellan markägare och samhället utan också markägare emellan. Det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark och vatten. Detta kallas ofta det kommunala planmonopolet och innebär att det är kommunerna som antar planer inom de ramar som samhället bestämt. Det kommunala planmonopolet innebär att kommunen bestämmer om planläggning ska komma till stånd eller inte. Detaljplanen består av följande handlingar: - Plankarta med bestämmelser - Planbeskrivning - Fastighetsförteckning - Behovsbedömning - Barnchecklista Plankartan med planbestämmelser är detaljplanens viktigaste handling och är det dokument av planhandlingarna som är juridiskt bindande. Planbeskrivningen (detta dokument) är till för att beskriva detaljplanens syfte och dess förutsättningar och förändringar. I planbeskrivningen ingår också beskrivningar av planens konsekvenser och hur det är tänkt att planen ska genomföras. Nedan ges en inledande beskrivning av vad en detaljplan är och hur processen för just den här detaljplanen ser ut. Sida 4 INLEDNING

98 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV STENBERGSVÄGEN OCH GYLLINGSVÄGEN M.FL. FASTIGHETER INLEDNING DETALJPLANEPROCESSEN - STANDARD FÖRFARANDE Processen för att upprätta en detaljplan kan ske med standard eller utökat förfarande. Planförfarandena skiljer sig något åt, men i stora drag följer de samma mönster. I det här fallet upprättas detaljplanen med standard förfarande och nedan följer en kortare beskrivning av processen, se även figuren nedan. Samråd Under samrådet är ett första förslag till detaljplan allmänt tillgängligt under minst tre veckor. Syftet med samrådet är att hämta in synpunkter och kunskap från de som berörs av planen. Under samrådet ska länsstyrelsen, kända sakägare samt andra som har ett väsentligt intresse av planförslaget ges möjlighet att lämna synpunkter. Inför samrådet ska kommunen kungöra förslaget till detaljplan i tidningen samt på kommunens anslagstavla. Granskning Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och eventuella ändringar görs i planhandlingarna. Inför granskningen ska kommunen underrätta dem som berörs av förslaget, exempelvis sakägare, boende och övriga som har yttrat sig under samrådet om förslaget till detaljplan. Därefter görs det nya planförslaget allmänt tillgängligt för granskning under minst två veckor. Under granskningen är det återigen möjligt att lämna in synpunkter på förslaget. Antagande och laga kraft Efter granskningen sammanställs inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande och eventuella ändringar görs i planhandlingarna. Detaljplanen antagandeprövas sedan av samhällsbyggnadsnämnden. Om inga överklaganden inkommer vinner detaljplanen laga kraft tre veckor efter det att protokollet från samhällsbyggnadsnämnden justerats. INLEDNING Sida 5

99 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV STENBERGSVÄGEN OCH GYLLINGSVÄGEN M.FL. FASTIGHETER SYFTE OCH OMFATTNING PLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att ändra gällande markanvändning från högspänningsledning (El) och gatutrafik (Ta) till industri (J) och gata. Planens huvudsyfte är att skapa möjligheter till utökning av byggrätter norr om fastigheterna som ligger söder om Gyllings väg och Stenbergsvägen samt en reglering av gatumarken. På så vis frigörs mark som tidigare varit planlagd som Högspänningsledning och kommunen kan därmed sälja industrimark till angränsande fastigheter och reglera över marken efter en överenskommelse om fastighetsreglering. Området avgränsas i söder av gränsen mellan prickmark och mark med byggrätt i gällande detaljplaner på Flaket 2, 4, 5, 8, 9, 10, Bromsen 4, 8 och 9. MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Större delen av planområdet innefattar del av fastigheten Oskarshamn 3:2 samt en mindre del av Oskarshamn 3:3 som båda ägs av Oskarshamns kommun. Även en del av fastigheten Bromsen 8 och en liten del av Flaket 2,4,5,6,8,9 och 10 samt Bromsen 4 och 9 samt Ratten 24, vilka alla är privatägda, berörs. Röd markering visar planområdets läge i Oskarshamn. LÄGE OCH AREAL Planområdet är beläget inom Västra industriområdet, cirka 2,5 kilometer från Oskarshamns centrum. Totalt omfattar området ca m 2. I nordost avgränsas området av Gyllings väg och dess korsning till Kolmilevägen. I sydväst utgörs avgränsningen till natur och södra infarten. I norr gränsar planområdet till fastigheterna, Ratten 5, Ratten 24, Karossen 12. Röd markering visar planområdets avgränsning Gällande detaljplaner. Sida 6 SYFTE OCH OMFATTNING

100 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV STENBERGSVÄGEN OCH GYLLINGSVÄGEN M.FL. FASTIGHETER TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ÖVERSIKTLIGA PLANER Området anges som befintligt verksamhetsområde i fördjupningen av översiktsplan över Oskarshamn stad, antagen av kommunfullmäktige Vidare anger översiktsplanen att industrier i första hand ska lokaliseras runt södra trafikplatsen. Detaljplan A4734 Färgmarkering visar detaljplaner som gäller inom planområdet DETALJPLANER Följande detaljplaner gäller inom planområdet. -Del av detaljplan A4734 (rosa markering på kartan ovan), laga kraft Planen anger bland annat vägområdet för industrigatan Gyllings väg med formen av en genomfartsslinga anpassad till den före detta högspänningsluftledningen. -Del av detaljplan A4851(blå markering), laga kraft Planen anger idag ett reservat för den före detta luftledningen samt underjordiska kablar. Även en smal remsa av av A4953(Grustagsvägen) och A4586 berörs då prickmark längs fastighetsgränsen kan göras om till mark med byggrätt. Detaljplan A4851 STRANDSKYDD Området omfattas ej av strandskydd. RIKSINTRESSEN Inga riksintressen berörs inom planområdet. Åsavägen söder om planområdet utgör riksintresse för kommunikationer enligt Miljöbalken 3 kap 8. Detaljplanen bedöms endast påverka Åsavägen marginellt. FORNLÄMNINGAR Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Vid påträffande av intressanta objekt ska behörig expertis rådfrågas och en ansökan om tillstånd för exploatering ställas till Länsstyrelsen i Kalmar Län, Kulturmiljöfunktionen, som fattar beslut i ärendet och avgör vilka eventuella fortsatta arkeologiska insatser som krävs. Om fornlämningar påträffas inom området råder anmälningsplikt enligt Kulturminneslagen. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Sida 7

101 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV STENBERGSVÄGEN OCH GYLLINGSVÄGEN M.FL. FASTIGHETER TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN Samhällsbyggnadskontoret har gjort en behovsbedömning med tillhörande checklista för att undersöka om planen innebär betydande miljöpåverkan. Enligt behovsbedömningen bedöms detaljplanens genomförande inte medföra betydande miljöpåverkan enligt MKBförordningens tredje och fjärde bilaga samt enligt 4 kap.34 plan- och bygglagen (PBL). Någon miljöbedömning med separat miljökonsekvensbeskrivning bedöms därför inte nödvändig. Behovsbedömningens ställningstagande motiveras enligt följande: Detaljplanen utgör först och främst en anpassning till rådande förhållanden för att befintliga företag ska kunna bedriva sin verksamhet på fastigheterna. Stor del av planområdet består av i anspråkstagen mark. Detaljplanen medger viss utökning av byggrätten men endast inom idag redan hårdgjord mark. Industriområden är i sig ingen lämplig plats för barn och unga att vistas på. Gång- och cykelvägar genom området bidrar till en ökad trafiksäkerhet. Detaljplanen innebär att ett tidigare delvis oexploaterat grönområde tas i anspråk för industrimark. Grönområdet är idag svårtillgängligt och bedöms inte användas som lekområde. Se behovsbedömningen för ställningstagande och motivering. För barns bästa Enligt beslut i kommunfullmäktige ska alla barn och unga ha rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Oskarshamn. Som en del i att uppnå detta har en checklista tagits fram som ska genomarbetas i samband med planärenden. Sida 8 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

102 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV STENBERGSVÄGEN OCH GYLLINGSVÄGEN M.FL. FASTIGHETER FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR NATUR Mark, vegetation och djurliv Marken inom planområdet består av såväl naturmark som ianspråktagen mark för industriverksamheter. Större delen av planområdet är ianspråktaget med körytor och ett skogsområde. I västra delen av planområdet finns en vändplan med ett skogsområde i norra delen. En mindre del av detta skogsområde ingår i planområdet. Naturmarken är kuperad och består av barr- och blandskog med stor andel berg i dagen. Övriga ytor är till största delen Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer När planen genomförs kommer marken att beläggas med grus och asfalt. Markbeskaffenhet och geotekniska förhållanden Befintligt naturområde består av berg medan övrig mark för industri till stor del består av fyllning och normalblockig sandig morän. Korsningen mellan Gyllings väg/ Stenbergsvägen och Sandåsavägen fyllning lera Jordartskarta morän, sandig berg Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Grundläggningsförhållandena bedöms som goda, men viss sprängning kan komma att krävas. MILJÖFÖRHÅLLANDEN Gyllings väg och Stenbergsvägen asfaltsbelagda. En översiktlig inventering har gjorts av kommunen, där några särskilda naturvärden inte har hittats på platsen. Miljökvalitetsnormer Det finns tre aktuella förordningar om miljökvalitetsnormer; en för föroreningar i utomhusluft, en för vattenförekomst och en för omgivningsbuller. En detaljplan får inte medföra att en miljökvalitetsnorm överträds. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 9

103 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV STENBERGSVÄGEN OCH GYLLINGSVÄGEN M.FL. FASTIGHETER FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Luftföroreningar Luftkvalitetsförordningen (2010:477) anger normer för ämnena kvävedioxid/kväveoxid, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren i utomhusluft. Miljökvalitetsnormer för luft gäller enligt Naturvårdsverket endast i tätorter med en befolkning som överstiger personer. Vattenförekomst Avrinningen från planområdet sker till Klämnabäcken som inte är en klassad vattenförekomst enligt Vattenmyndighetens statusklassning. Närliggande Applerumeån är en vattenförekomsten med måttlig ekologisk status och ej god kemisk status. Åtgärdsinsatser sker genom Oskarshamns kommuns arbete med VA-planering. VA-planeringen sker i fyra steg; framtagande av VA-översikt, VA-policy, VA-plan samt implementering i den kommunala budgeten. I kommunens VA-policy står det att dagvattenlösningar ska bidra till att miljökvalitetsnormerna för hav, sjöar och vattendrag kan uppnås. Dagvattensystemen ska vara utformade så att en så stor del av föroreningarna som möjligt kan avskiljas eller nedbrytas under vattnets väg till recipienten. Tillförseln av föroreningar till dagvattensystemen ska begränsas så långt som möjligt och föroreningar ska i första hand angripas vid källan. Dagvattnet från Västra industriområdet går under järnvägen till Klämna våtmark där det renas och fördröjs. Klämnabäcken mynnar ut i Sjöbovikens naturreservat med statusklassningen måttlig ekologisk status samt uppnår ej god kemisk status. Oskarshamns vattenverk ligger väster om E22 och norr om riksväg 37/47 i Döderhultsdalen nära Fredriksbergs herrgård. Vattenverket som numera får vatten från sjön Hummeln står för stadens vattenförsörjning. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Längs södra sidan av Stenbergsvägen planläggs ett område som gata där dagvattnet kan tas om hand i svackdike. Utfarter till gatan från industrifastigheterna ska vara möjliga på befintliga platser. Längs Gyllings väg finns rännstensbrunnar. En yta för fördröjningsdamm planläggs söder om Stenbergsvägens östligaste del. En planbestämmelse om att infiltration ska vara möjlig på 25% av kvartersmarken införs. Miljöfarlig verksamhet får inte företas där infiltration ska ske. Ett område för allmännyttiga underjordiska ledningar där VA-ledningar finns planläggs på ny industrimark längs Oskarshamns 3:2:s södra sida från Flaket 4 i väster och österut med fortsättning i samma riktning till och med Bromsen 8. Omgivningsbuller I förordningen om omgivningsbuller (2004:675) anges skyldighet att kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram för kommuner med över invånare. Enligt kommunens bedömning kommer detaljplanens genomförande inte leda till en betydande miljöpåverkan. Miljökvalitetsnormerna befaras inte överskridas. Förorenad mark På Flaket 2, Bromsen 4 och Bromsen 8 utanför planområdet finns potentiellt förorenad mark. Marken inom planområdet på Bromsen 8 har varit tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar respektive luftledningar enligt gällande plan. Upplag av brandfarligt material har inte varit tillåtet vid markreservatet för luftledning. Marken har använts som parkering. Fastighetsreglering från kommunens fastighet Oskarshamn 3:3 till Bromsen 8 gjordes 1990 och ledningsrätt upplätts samtidigt. Byggnad eller annan anläggning som kan försvåra ledningsrätten har inte fått uppföras, marknivån har heller inte fått ändras utan medgivande. Sida 10 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

104 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV STENBERGSVÄGEN OCH GYLLINGSVÄGEN M.FL. FASTIGHETER FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Området av Bromsen 8 som ingår i planområdet bedöms inte vara potentiellt förorenat från ackumulationsindustrin och tillverkning av plast-polyester. Enligt flygfoton har området tidigare varit bevuxet med träd. I de arrendeavtal inom planområdet som finns på mark på Oskarshamn 3:2 som gränsar till Bromsen 4 står inskrivet att marken inte får användas på ett sätt som gör att miljöskada uppkommer. Radon Inom planområdet föreligger risk för förhöjda och normala radonnivåer. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Radon medför i vanliga fall ingen hälsorisk på vanliga arbetsplatser. Frågan behandlas av flera myndigheter efter det att planen antagits. Boverkets byggregler innehåller föreskrifter rörande radonhalt i nybyggda hus och Arbetsmiljöverket har regler och gränsvärden för bland annat radon. Störningar (buller, lukt, luftföroreningar) Ökad trafik medför en viss ökning av buller och luftförorening. Ökningen är dock förhållandevis liten och bedöms inte medföra att högsta rekommenderade gränsvärden överskrids. Idag kommer lastfordon till verksamheterna längs Stenbergsgatan och Gyllingsväg. Närmsta bostäder ligger 350 meter från planområdet och med en hastighetgräns på 50 km/h kommer riktvärden för buller inte att överskridas enligt Hur mycket bullrar vägtrafiken? med information från Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting. På Sandåsavägen går 2855 total trafik och 110 tung trafik ÅVDT. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Naturområdet öster om detta planområde som har sparats vid Södra Fabriksgatan skyddar befintliga bostäder i öster från visuell påverkan i form av störande ljus och dämpar samtidigt buller från trafik och verksamheter. En gång- och cykelväg planläggs. RISK OCH SÄKERHET Planområdet ligger inte kustnära och det löper inte risk för att drabbas av förhöjda vattenstånd i Östersjön. Det föreligger ingen risk för skred. Planområdet ligger inom ett område där insatstiden för räddningstjänsten beräknas till mellan fem och tio minuter. E22 är riksintresse och rekommenderad väg för farligt gods och byggnadsfritt område gränsar till planområdet. Allmännyttiga underjordiska elledningar finns i området. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Markreservat för underjordiska allmännyttiga ledningar införs. BEBYGGELSEOMRÅDEN Bostäder Inom planområdet finns ingen befintlig bostadsmark. Närmaste bostadsbebyggelse är flerbostadshusen längs Ekvägen i nordost, 350 m från planområdet, som utgör en del av bostadsområdet Södertorn. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplanen medger inte bostadsbebyggelse inom planområdet. Arbetsplatser Planområdet inrymmer väg och befintliga grönytor, utanför planområdesgränsen finns många andra verksamheter av olika karaktär. Planområdet ligger inom Västra industriområdet som är ett större befintligt verksamhetsområde i Oskarshamns tätort. Idag finns här bland annat lokaler för uthyrning, tillverkningsindustri och reparationsverkstad. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 11

105 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV STENBERGSVÄGEN OCH GYLLINGSVÄGEN M.FL. FASTIGHETER FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planen medger en utökning av kvartersmark för industri, J, för att säkerställa befintliga förhållanden på platsen och medge en viss utveckling. Marken planläggs som industri med skyddsavstånd 350 m, 500 m och 600 m till bostäder. Nockhöjden regleras till högst meter. Den del av marken där byggnad inte får uppföras är prickad i detaljplanen. Offentlig service Cirka 1 kilometer nordost om planområdet ligger Södertorns förskola och Oscarsgymnasiet. Oskarshamns sjukhus ligger cirka 2,5 kilometer norr om planområdet. Närmaste livsmedelsaffär är ICA Nära Södertorn som ligger 700 meter nordost om planområdet. FRIYTOR Lek och rekreation Inom planområdet finns idag inga ytor som används för lek. Befintliga grönytor bedöms heller inte användas för rekreation i någon större omfattning, på grund av deras läge intill ett större industriområde och Södra infarten. Däremot är cykelvägen inom området viktig för möjligheten till rekreation. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer I planen säkerställs gång- och cykelvägar inom området, vilket bidrar till säkra och rekreativa stråk som förbinder området med övriga Oskarshamns tätort. GATOR OCH TRAFIK Gatunät Inom planområdet finns nuvarande Gyllings väg som består av en östlig och en västlig del som idag inte är sammanlänkade. I öster utgör Gyllings väg huvudentré till fastigheten Bromsen 8 med utfart mot Kolmilevägen. I väster ansluter Gyllings väg till Sandåsavägen. Sandåsavägen(huvudled), Grustagsvägen och Kolemilevägen ansluter planområdet till Åsavägen som utgör riksintresse för kommunikationer. Sektionen för gatorna Stenbergsvägen och Gyllings väg ska vara GC-väg 4m + gata 7m + ställplats 3m. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Ett fungerande vägnät finns inom ett industriområdet. Alla fastigheter längs Gyllings väg och Stenbergsvägen har möjlighet att ha utfart till gatan. Gång- och cykelvägar En gång- och cykelväg behövs parallellt med Gyllings väg och Stenbergsvägen. En sådan sträckning bidrar till att skapa förbindelser inom industriområdet och kan öka trygghetskänslan då fler människor rör sig längs med samma stråk. Gång- och cykelväg planläggs även längs med Sandåsavägen, vilket överensstämmer med översiktsplanen. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer En gång och cykelväg planeras längs Stenbergsvägen och Gyllings väg. Utfarter från kvartersmarken ska vara möjlig. Parkering, varumottagning, utfarter Parkering och varumottagning sker på privata fastigheter. Befintlig varumottagning och utfarter kan användas. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Utfartsförbud införs mot Sandåsavägen som är huvudled. Utfart från Flaket 6 till gata Sida 12 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

106 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV STENBERGSVÄGEN OCH GYLLINGSVÄGEN M.FL. FASTIGHETER FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR möjliggörs genom prickmark. Kollektivtrafi k Närmaste busshållplatser är i öster Tallvägen södra och i väster Gyllings väg inom planområdet. Gyllings väg är hållplats för Oskarshamns industrilinjer och ligger i planområdets östra del. Hållplatserna trafikeras huvudsakligen morgon och eftermiddag under vardagar. Tallvägen södra ligger cirka 600 meter nordost om planområdet. Hållplatsen trafikeras av centrumlinjen 710 som bland annat går via sjukhuset och resecentrum. Turtätheten är ungefär en gång i timmen under måndag-lördag. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planbestämmelse hpl med möjlighet till väderskydd införs på norra sidan om Gyllings väg. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten, avlopp och dagvatten Befintliga ledningar för vatten, avlopp och dagvatten finns i området, bl.a. längs med fastighetsgränsen till Bromsen 4, 8 och 9, se ledningskarta sid 14. Gräsklädda svackdiken anläggs på gatumark längs med gång- och cykelvägen. Dikena är ett effektivt sätt att fördröja och rena dagvattnet samtidigt som grönska förs in i industriområdet. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Inom område betecknat med u ska marken vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. I detaljplanen planläggs markreservat för underjordiska ledningar för de vatten- och avloppsledningar som ligger inom kvartersmark. Inom gatumarken längs Stenbergsvägen finns utrymme för diken. Där Stenbergsvägen möter Sandåsavägen planläggs ett utrymme för dagvatten för framtida behov av dagvattenfördröjning. El, tele och värme En lufthögspänningsledning gick tidigare inom planområdet, men numera finns en nedgrävd kabel på 50 kv istället. Ett antal lågspänningsledningar ligger dessutom inom planområdet, se ledningskarta. Opto- och teleledningar ligger i samma stråk som högspänningsledning, längs med gatan samt i nordvästra delen av planområdet. Fiber/ kopparledningar går även på andra platser inom planområdet och här har marken planerats som prickmark.fjärrvärme finns i området. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Inom område betecknat med u ska marken vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. I detaljplanen reserveras u-områden för de allmänna ledningar som ligger inom kvartersmark. En del av ledningsstråken går i gatumark. Mark planläggs även som prickmark för fiber/kopparledningar, se karta. Avfall Södertorns källsortering på Stengatan och Storskogens avfallsanläggning kan användas. Renhållningsordning med föreskrifter om avfallshantering för Kalmarsundsregionens renhållare(ksrr) och Avfallsplan ska följas. SOCIALA FRÅGOR Tillgänglighet Ett handikappolitiskt program för Oskarshamns kommun antogs av kommunfullmäktige (reviderat 2007). Programmet är en kommunal handlingsplan baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Det övergripande syftet med programmet är att ange GENOMFÖRANDE Sida 13

107 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV STENBERGSVÄGEN OCH GYLLINGSVÄGEN M.FL. FASTIGHETER FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR riktlinjer för kommunens nämnder, styrelser och förvaltningar i deras planering av verksamheten. Detta för att förbättra tillgängligheten för alla människor i Oskarshamns kommun. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planen förutsätter att dess innehåll anpassas för att uppfylla gällande lagar och kommunens handikappolitiska program rörande tillgänglighet. Eventuella åtgärder för att uppfylla tillgänglighetskraven sker i första hand på den egna fastigheten. Barnperspektivet Se Barnchecklistan. ± Brandposter Nedstigningsbrunn Servisventil Luftningsventil Tillsynsbrunn Vakuumbrunn m Avstängningsventil Spolpost Tillsynsbrunn Nedstigningsbrunn UtloppVakuumbrunn Mätbrunn Proppning Avstängningsventil Proppning Ledningskarta - el, VA, fjärrvärme Pumpstation Oskarshamns kommun Enbart för internt bruk Ledningskarta - koppar/fiber Sida 14 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

108 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV STENBERGSVÄGEN OCH GYLLINGSVÄGEN M.FL. FASTIGHETER GENOMFÖRANDE I genomförandedelen redovisas de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder och konsekvenser som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Här redovisas kommunens utgifter och inkomster som föranleds av planen. Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) 6 kap. 2 ska detaljplanens genomförande grunda sig på planbeskrivningen till plankartan. Kapitlet om genomförande är i likhet med övriga delar av planbeskrivningen inte juridiskt bindande utan ska ses som vägledande vid genomförandet av detaljplanen. ORGANISATORISKA FRÅGOR Beräknad tidplan Samråd januari 2016 Granskning våren 2017 Antagandeprövning våren 2017 Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är fem år från den dag planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden kan planen normalt inte ändras eller upphävas om inte särskilda skäl finns. Om kommunen inte ändrar eller upphäver planen efter genomförandetidens utgång fortsätter den att gälla. Efter genomförandetidens utgång kan dock planen ändras eller upphävas utan att uppkomna rättigheter i planen behöver beaktas. Ansvarsfördelning/ Huvudmannaskap Oskarshamns kommun ska vara huvudman för de allmänna platser inom planområdet betecknade med GATA, dagvatten, GÅNG och CYKEL. Kommunen har därmed ansvar för dessa områdens anläggande, drift och skötsel. Planområdet ingår i kommunens verksamhetsområde för VA. Byggande och underhåll inom kvartersmark betecknade med (h) och (u) avseende transformatorstation och underjordiska elektriska ledning avses ske i Oskarshamns Energis regi. Byggande och anläggande inom kvartersmark betecknad Industri med skyddsavstånd 350 m, 500 m och 600 m från bostäder avses ske i enskild regi. Avtal Plangenomförandeavtal kommer att upprättas i samband med försäljning av kommunal mark till enskild via fastighetsreglering inom planområdet förutsatt att planen vinner laga kraft. I avtalen regleras bland annat köpeskilling och överlåtelsefrågor. Arrendeavtal ( ) finns inom planområdet och avser två markområden inom Oskarshamn 3:2 på mark som nu planläggs som industrimark. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR OCH KONSEKVENSER Fastighetsplan En fastighetsplan (f.d. tomtindelning) betecknad 0882K-3555 Ratten 24 finns till en liten del inom planområdet. Arbete med att upphäva fastighetsplanen pågår. Fastighetsindelningsbestämmelser bedöms inte behöva upprättas. Markägoförhållanden inom planområdet Detaljplanen berör följande fastigheter med enskild ägare: Bromsen 4, 8 och 9 samt Flaket 2, 4, 5, 6, 8, 9 och 10 samt Ratten 24. Detaljplanen berör följande fastigheter kommunens ägo: Oskarshamn 3:2 och 3:3. Fastighetsbildning och fastighetskonsekvenser Ett led i genomförandet av en detaljplan är fastighetsbildningen. med fastighetsbildning avses bl.a. marköverföringar, säkerställande av rätt till utfart m.m. Fastighetsbildningsfrågor upptas till prövning av lantmäterimyndigheten efter ansökan från fastighetsägaren, ledningshavare eller i vissa fall kommunen. I det GENOMFÖRANDE Sida 15

109 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV STENBERGSVÄGEN OCH GYLLINGSVÄGEN M.FL. FASTIGHETER GENOMFÖRANDE fall fastighetsindelningen inte stämmer överens med detaljplanen gäller att ansökan om fastighetsbildning ska vara inlämnad till lantmäterimyndigheten innan bygglov kan beviljas. Konsekvenser av detaljplanen blir att mark från de kommunägda fastigheterna Oskarshamn 3:2 och Oskarshamn 3:3 kan mark betecknad J längs den norra gränsen av Flaket 2,4,5, 8, 9, 10 samt Bromsen 4 och 9 föras över till respektive angivna fastigheter. Utfart för Flaket 6, 11 och 12 möjliggörs genom prickmark och behöver säkerställas vid en lantmäteriförrättning. Del av sydvästra hörnet av Ratten 24 regleras över till Oskarshamn 3:2. Ledningsrätt och servitut Ledningsrätt för luftledning finns idag inom fastigheten Bromsen 8. Eftersom luftledningen tagits bort och elledningen nu är förlagd under jord ska ledningsrätten omprövas. I samband med detta ska ledningsrätt bildas för hela sträckningen av den nedgrävda elledningen. Officialservitut avseende rätt till utfartsväg finns till förmån för Flaket 11 och 12 belastande Flaket 10. Utfart för Flaket 6 kan säkerställas med servitut. Servitut och möjlighet till utfart säkerställs i planen med prickmark. Kommunens VA-ledningar behöver säkerställas med rättighet på kvartersmark. TEKNISKA FRÅGOR Vatten och avlopp Planområdet ingår i det kommunal verksamhetsområdet för VA och ledningar finns i området som är ett befintligt industriområde. Svackdike längs Stenbergsvägen är befintligt. Energi och tele Fjärrvärme, optofiber, fiber/koppar och transformatorstation finns i området. Elledningar från Ställverket väster om E22 går genom planområdet och försörjer en stor del av Oskarshamn med el. Det har tidigare varit luftledningar som har grävts ner. Parkering Ställplatser för lastbilar kommer att finnas längs Stenbergsvägen och Gyllings väg. Tekniska utredningar De geotekniska förhållanden i planområdet liknar troligtvis förhållanden i befintligt verksamhetsområdet som gränsar till detaljplanen. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Planavgift ska tas ut inom planområdet vid bygglovsgivning. Utgifter Kommunen har utgifter för arbetet med framtagandet av detaljplanen. Förrättningskostnader och ersättning tillkommer. Reglering av Ratten 24 beräknas till SEK. Framtida kostnad SEK för fördröjningsdamm för dagvatten samt drfiftkostnad/år. Inkomster Försäljning av mark betecknad I (industri) samt planavgift vid bygglovsgivning ger en inkomst. Inlösen, ersättning I korsningen av Sandåsavägen/Gyllingsväg är sydvästra hörnet av Ratten 24 planlagd som Gatutrafik i gällande plan och planläggs nu som Gata, denna del av fastigheten Ratten 24 ska regleras över till Oskarshamn 3:2. Kommunen har här en inlösenskyldighet och rättighet. Ersättning utgår till den privata fastighetsägaren. Planavgift Planavgift ska tas ut inomplanområdet vid bygglovsgivning. Sida 16 GENOMFÖRANDE

110 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV STENBERGSVÄGEN OCH GYLLINGSVÄGEN M.FL. FASTIGHETER KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE EVENTUELLA KONSEKVENSER AV AVVIKELSE FRÅN ÖVERSIKTSPLAN Denna detaljplan avviker inte från fördjupningen av översiktsplan över Oskarshamns stad från MILJÖKONSEKVENSER Alla verksamheter längst på Stenbergsvägen och Gyllings väg har viss miljöpåverkan. Påverkan regleras i den miljöanmälan som varje företag har att hålla sig till och hanteras inom ramen för företagets miljöcertifiering enligt ISO Verksamhetsområdet blir större och planen ger möjligheter till större byggnadsyta men verksamhetens sammantagna påverkan bibehålls ändå under de maxnivåer som gäller enligt miljöanmälan. Buller Utökningen av verksamheten kan leda till något fler transporter till och från företagen. Idag kommer ca lastfordon per arbetsdag. Vid en utökning av verksamheterna kommer dock antalet fordonsrörelser att öka marginellt. Detta uppvägs av att köbildning av lastbilar vid Gyllings väg upphör då fordonen kan ställa sig längs vägkant eller köra in på den nya kvartersmarken samt av att en gång- och cykelväg planläggs. Närmsta bostäder ligger 350 meter från planområdet och med en hastighetgräns på 50 km/h kommer riktvärden för buller inte att överskridas enligt Hur mycket bullrar vägtrafiken? med information från Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Vatten Utrymme för diken finns på gatumark, ett utrymme planläggs som dagvatten för att möjliggöra en fördröjningsdamm och infiltration ska vara möjlig på en del av industrimarken vilket bidrar till att säkerställa att vattenkvaliteten och hindra översvämningar. Bostäder Utökningen av området innebär inte att industriverksamheten kommer närmre bostäder. Lastbilar vid Gyllings väg försvinner genom att det blir bättre plats för uppställning inom planområdet. Närmsta bostäder ligger 350 meter från planområdet. Industrimark med skyddsavstånd 350 m, 500 m och 600 m till bostäder planläggs. Park och naturmiljö Planområdet ligger nära E22 och befintliga verksamheter och utnyttjas inte av allmänheten. Några nämnvärda naturvärden finns inte. SOCIALA KONSEKVENSER Utökning av industrin kan leda till fler arbetstillfällen vilket är positivt. Gång- och cykelväg och busshållplats är positivt för trygghet och säkerhet. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Sida 17

111 Samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun, Varvsgatan 8, Box 706, Oskarshamn tel: , fax: , e-post:

112 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2015/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Erik Hjertqvist E-post: erik.hjertqvist@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Granskningsbeslut för detaljplan för Manhem 2, Norra skolan, centralorten, Oskarshamns kommun Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner att planområdet utökas för att möjliggöra ny trafiklösning avseende snabb angöring vid Norra skolan. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner detaljplan för Manhem 2, Norra skolan, med tillhörande handlingar för granskning. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret fick i uppdrag att ta fram en ny detaljplan för Norra skolan. Syftet med planen är att ändra gällande markanvändning från allmänt ändamål till skolverksamhet och kontorsverksamhet, samt att säkerställa byggrätt för befintliga byggnader genom att se över begränsning av markens nyttjande inom planområdet. Planförslaget har varit ute för samråd mellan den 2 maj och den 3 juni Efter samråd har huvudsakligen buller- och riskfrågorna studerats och utvecklats. Ett risk-pm har tagits fram där riskbilden förknippad med transportleder för farligt gods och Sevesoanläggningen SAFT AB belyses. Detta gav inte upphov till några omfattande förändringar av plankartan. Fördjupade bullerberäkningar har genomförts med följden att detaljplanen nu möjliggör för ett bullerplank eller motsvarande längs Björngatan och Länsmansgatan. Skolans huvudbyggnad har inför granskningen försetts med rivningsförbud i detaljplanen. Planområdet föreslås efter dialog med tekniska kontoret utvidgas med ca 900 m 2 för att utöka gatumarken och möjliggöra en ny trafiklösning för att hämta och lämna barn vid Norra skolan. Ursprungligt planområde visas med röd markering nedan. Det föreslagna nya tillägget till planområdet visas i blå färg. Observera att hela det blå området inte planeras att ianspråktas för en ny trafiklösning, utan finns med för att anpassa planområdesgränser efter kringliggande gällande detaljplaner. Det är i den norra delen av det blå området som det finns en idé om att med små åtgärder skapa en trafiksäkrare plats.

113 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning SBN 2015/ Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Erik Hjertqvist Planarkitekt Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Plankarta 2. Planbeskrivning 3. Risk-PM 4. Samrådssammanställning 5. Behovsbedömning 6 Barnchecklista Skickas till För åtgärd: Samhällsbyggnadskontoret För kännedom: Tekniska kontorets fastighetsavdelning samt gatuavdelning

114 36 10 HÄLSAN GA:1 8 7 HÄLSAN GATA 7.0 SK qrm e 1 3,0 16, JUNO GA:1 JUNO GA:1 MANHEM m 12, Lek 4.6 Lek Lek Lek mb 7, Skolparksgatan 7 Länsmansgatan PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. Gränser Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Användning av allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap (PBL 4 kap 5 punkt 2) GATA Gata Användning av kvartersmark (PBL 4 kap 5 punkt 3) 6.7 E , GATA P Lasarettsplan S: Illustrationsplan TUBEN Repslagaregränd OSKARSHAMN FRIGG Björngatan Borgmästaregatan Klockaregatan KOLBERGA 5.4 Jungnergatan 3.5 Jungnergatan Skala: 1:1000 E P SK Tekniska anläggningar Parkering Skola, Kontor Egenskapsbestämmelser för kvartersmark Ny bebyggelse ska uppföras radonsäkert. b q (PBL 4 kap 16 punkt 1) Körbar förbindelse för service- och cykeltrafik. (PBL 4 kap 9 ) 0,0 Högsta byggnadshöjd i meter (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Ny bebyggelse ska utformas och utföras så att naturligt översvämmande vatten upp till 2,7 m.ö.h. inte skadar byggnaden. Under denna nivå ska byggnandens konstruktion vara tät och uppfylla tekniska egenskapskrav så att byggnandens avsedda funktioner kan bibehållas. (PBL 4 kap 16 punkt 1) Befintlig byggnads exteriör samt karaktärsdrag får ej förvanskas. Karaktärsdrag som rött tegel, sandsstensfärgad utsmyckning och välvd fönsterutformning ska bevaras intakt vid om-/nybyggnad. (PBL 4 kap 16 punkt 3) r Rivningsförbud (PBL 4 kap 16 punkt 4) m e 1 Friskluftsintag ska placeras i riktning bort från Sevesoanläggning, Norra strandgatan och Björngatan. (PBL 4 kap 12 och 14 punkt 4-5) Utfartsförbud (PBL 4 kap 9 ) Förråd och komplementbyggnader som inte är menade för stadigvarande vistelse får uppföras. Korsmark - på marken får endast komplementbyggnad placeras med högsta byggnadshöjd respektive totalthöjd på 3,0 respektive 4,5 meter. (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Prickmark - marken får inte förses med byggnad. Bullerplank till en höjd av 3,0 meter får uppföras. (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Administrativa bestämmelser Planens genomförandetid är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. (PBL 4 kap 21 ) Marklov krävs för fällning av träd längs med fastighetens långsidor. (PBL 4 kap 15 ) Upplysning Tomtindelning som regleras av fastighetsplan med beteckning 0882K-3085, upprättad , upphävs. Till planen hör: Plankarta med illustration Planbeskrivning Barnchecklista Behovsbedömning Fastighetsförteckning Detaljplan för Manhem 2 m.fl. fastigheter, Norra skolan Centralorten, Oskarshamns Kommun Kalmar län Granskningshandling Upprättad av ÅF Consult, maj 2016, reviderad november 2016 Beslutsdatum Instans Samrådsbeslut SBN Granskningsbeslut Antagande Laga kraft Erik Hjertqvist, Planarkitekt Oskarshamns kommun Charlotte Wingårdh, Plan-/Landskapsarkitekt ÅF

115 GRANSKNINGSHANDLING PLANBESKRIVNING Detaljplan för Manhem 2 m.fl. fastigheter, Norra skolan Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av ÅF Consult för samhällsbyggnadskontoret maj 2016, reviderad november 2016 Dnr SBN 2015/ Uppdragsbeslut Samrådsbeslut

116 MEDVERKANDE I PLANARBETET Detaljplanen har upprättats av ÅF Consult i samband med Oskarshamns kommuns samhällsbyggnadskontor. Följande personer har medverkat i planarbetet: Oskarshamns kommun Erik Hjertqvist Planarkitekt ÅF Consult Charlotte Wingårdh Plan-/landskapsarkitekt 1

117 INNEHÅLL... 2 INLEDNING... Vad är en detaljplan? Detaljplaneprocessen - normalt planförfarande SYFTE OCH OMFATTNING... Planens syfte Läge och areal Markägoförhållanden TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... Översiktliga planer Detaljplaner Riksintressen Behovsbedömning av miljöpåverkan FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR... Natur Miljöförhållanden Risk och säkerhet Bebyggelseområden Gator och trafik Teknisk försörjning Sociala frågor GENOMFÖRANDE... Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser Tekniska frågor Ekonomiska frågor KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE

118 GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Manhem 2 m.fl. fastigheter, Norra skolan INLEDNING Det aktuella planområdet är beläget i Oskarshamns tätort, strax norr om inre hamnen. Norra skolan invigdes 1900 och är idag en F-6 skola med cirka 350 elever. Inom området finns det utöver skolbyggnad, med utbyggd matsal, en idrottsbyggnad samt lokal för fritidshem. Totalt har planområdet en area på cirka m 2. Allmän platsmark som ingår inom planområdet är gatu- samt parkmark. Detaljplanen syftar till att ändra gällande markanvändning från allmänt ändamål (A) till skolverksamhet (S) samt kontorsverksamhet (K). Detaljplanen syftar även till att säkerställa byggrätt för befintliga byggnader genom att se över begränsning av markens nyttjande inom planområdet. Inget planprogram har upprättas inför detta planarbete eftersom detaljplanen bedöms ha stöd i den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad som antogs i februari Detaljplanen består av följande handlingar: - Plankarta med bestämmelser och illustration - Planbeskrivning - Fastighetsförteckning - Behovsbedömning - Barnchecklista Plankartan med planbestämmelser är detaljplanens viktigaste handling och är det dokument av planhandlingarna som är juridiskt bindande. Planbeskrivningen (detta dokument) är till för att beskriva detaljplanens syfte och dess förutsättningar och förändringar. I planbeskrivningen ingår också beskrivningar av planens konsekvenser och hur det är tänkt att planen ska genomföras. VAD ÄR EN DETALJPLAN? En detaljplan ska upprättas när det ska byggas nytt eller när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Med en detaljplan reglerar kommunen användningen av mark- och vattenområden och redovisar hur gränserna mellan allmänna platser, privat kvartersmark och vattenområden ska se ut. En detaljplan medför i princip en rätt att bygga i enlighet med planen under en särskild genomförandetid, som är minst 5 år och högst 15 år. Planen är bindande vid prövning av lov. Detaljplanen reglerar även andra rättigheter och skyldigheter, inte bara mellan markägare och samhället utan också markägare emellan. Det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark och vatten. Detta kallas ofta det kommunala planmonopolet och innebär att det är kommunerna som antar planer inom de ramar som samhället bestämt. Det kommunala planmonopolet innebär att kommunen bestämmer om planläggning ska komma till stånd eller inte. DETALJPLANEPROCESSEN Detaljplanen föreslås tas fram som standardförfarande, enligt PBL (2010:900) 5 kap 7, se bild nedan. Standardförfarandet kan tillämpas om detaljplaneförslaget bedöms vara förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande. Detaljplanen får inte vara av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse och får inte antas medföra en betydande miljöpåverkan. Figur 1. Illustrerar de olika stegen för detaljplaneprocessen i samband med standardförfarande. 3

119 GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Manhem 2 m.fl. fastigheter, Norra skolan Samråd Under samrådet är ett förslag till detaljplan allmänt tillgängligt under minst fyra veckor. Syftet med samrådet är att hämta in synpunkter och kunskap från de som berörs av planen. Under samrådet ska länsstyrelsen, kända sakägare samt andra som har ett väsentligt intresse av planförslaget ges möjlighet att lämna synpunkter. Granskning Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och eventuella ändringar görs i planhandlingarna. Därefter görs det nya planförslaget allmänt tillgängligt för granskning under minst tre veckor. Antagande och laga kraft Efter granskningen sammanställs inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande och eventuella ändringar görs i planhandlingarna. Detaljplanen prövas sedan för godkännande av samhällsbyggnadsnämnden. Förutsatt att planen godkänns samt att inga överklaganden inkommer vinner detaljplanen laga kraft tre veckor efter det att protokollet från samhällsbyggnadsnämnden justerats. 4

120 GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Manhem 2 m.fl. fastigheter, Norra skolan SYFTE OCH OMFATTNING BAKGRUND Norra skolan invigdes 1900 och är idag en F-6 skola med cirka 350 elever. Inom området finns det utöver skolbyggnaden med tillhörande matsalen en idrottsbyggnad samt lokal för fritidshem. PLANENS SYFTE Syftet med detaljplanearbetet är att ändra gällande markanvändning från allmänt ändamål (A) till skolverksamhet (S) och kontorsverksamhet (K). Detaljplanen syftar även till att säkerställa byggrätt för befintliga byggnader genom att se över begränsning av markens nyttjande inom planområdet. LÄGE OCH AREAL Planområdet är cirka m 2 stort och beläget strax norr om inre hamnen i Oskarshamn. MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Kommunen är markägare av planområdet. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ÖVERSIKTLIGA PLANER I Oskarshamns Översiktsplan 2000, antagen , redovisas inga särskilda intressen eller ställningstaganden för planområdet. I den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad, antagen , konstateras det att Norra skolans upptagningsområde förväntas utökats i samband en befolkningsökning. I dagsläget är skolan nära sin högsta kapacitet och utbyggnadsmöjligheterna bedöms vara begränsade. Den fördjupade översiktsplanens rekommendation är därmed att se över möjlighet för omlokalisering av skolverksamheten till en större skola med kapacitet att rymma skolbarn från både Norra skolan och Saltviksskolan. Figur 2. Karta från den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad. Kartan illustrerar utbyggnadsetapper och markanvändningsindelning för stadsdelsutvecklingsprojektet Inre hamnen. Planområdet för Manhem 2 är markerat med blå cirkel. 5

121 GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Manhem 2 m.fl. fastigheter, Norra skolan DETALJPLANER Planområdet omfattas sedan tidigare av stadsplan för Kv. Manhem, ändrad och antagen av KF samt av detaljplan för del av Kv. Manhem 2, laga kraft vunnen Genomförandetiden har gått ut för både planerna. En fastighetsplan, 0882K-3085, som reglerar tomtindelning finns för planområdet, upprättad ANGRÄNSANDE PLAN-/ BYGGPROJEKT Planområdet ligger nära stadsdelsutvecklingsprojektet Inre hamnen. Projektet syftar till att planlägga för bostäder, handel och kontor samt att stärka hamnens koppling till centrum genom en publik och allmän utformning. Det aktuella planområdet ligger nära det omvandlingsområde för bostäder, kontor och handel som är utpekat för etapp 1. I etapp 1 ingår kvarteret Laxen, ett gammalt industriområde, där planarbetet pågår med syftet att planlägga för bostadsändamål. Kvarteret Laxen ligger strax sydöst om det aktuella planområdet. STRANDSKYDD/RIKSINTRESSEN Planområdet omfattas inte av strandskydd eller av något riksintresse. BYGGNADSMINNE Ingen byggnad inom planområdet är klassad som byggnadsminne. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖPÅVERAKAN Kommunen har gjort en behovsbedömning enligt PBL 4 kap. 34 och Miljöbalken (MB) 6 kap. 11 för aktuell detaljplan. Kommunen har bedömt att ett genomförande av detaljplanen inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan. Vid behovsbedömningen har kriterier i MKB-förordningen bilaga 4 särskilt beaktats och ansetts vara uppfyllda. Planförslaget medger inte användning av planområdet för de ändamål som anges i PBL 4 kap. 34, varför kriterierna i MKB-förordningen bilaga 2 inte behöver särskilt beaktas. Figur 3. Fotografi på den nybyggda folkskolan, tidigt 1900-tal. Bild från Kalmar länsmuseum 6

122 GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Manhem 2 m.fl. fastigheter, Norra skolan Kommunens ställningstagande grundar sig på bedömningen att ett genomförande av detaljplanen: Inte påverkar något Natura 2000-område och därmed inte kräver tillstånd enligt MB 7 kap. 28. Inte anger förutsättningar för kommande verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt MKB-förordningen (1998:905) 3 och bilaga 3. Inte bedöms negativt påverka möjligheterna att uppfylla nationella och regionala miljömål. Inte bedöms ge upphov till en betydande miljöpåverkan på biologisk mångfald, landskap, fornlämningar, vatten etc. Inte ger upphov till betydande risker för människors hälsa eller för miljön. Inte bidrar till att några miljökvalitetsnormer överskrids. Inte påtagligt påverkar några områden eller natur som har erkänd nationell eller internationell skyddsstatus, t ex riksintressen eller naturreservat. Bedömningen är därmed att en miljökonsekvensbeskrivning inte behövs för aktuellt planförslag. Se behovsbedömningen för ytterligare motivering. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR NATUR Mark, vegetation och friytor Planområdet består framförallt av asfalterad markyta med inslag av mindre gräsytor längs med områdets kort- respektive långsidor. En trädplantering av stora lindar är planterad längs fastighetens långsidor i den västra delen. Längs med kortsidan som angränsar till Björngatan finns ett antal mindre träd så som pil och björk. På skolgården finns det i den östra delen ytor för lek och bollspel, anpassade för både yngre och äldre elever. Strax norr om planområdet finns ett större grönområde med bollplan som nås från skolområdet via en gångtunnel under Länsmansgatan. Boverket hänvisar till forskning som visar att rimliga mått på friyta för barn i förskola är cirka 40 m 2 och 30 m 2 per barn i grundskola. Vid en avvägning om en friyta är tillräckligt stor bör hänsyn tas till både storleken på friytan per barn samt till den totala storleken på friytan. Den totala storleken på friyta ska helst överstiga 3000 m 2. Om en yta eller gård är mindre, oavsett antal barn, kan barn får svårigheter att utveckla socialt samspel samt leka på ett sätt som tillgodoser barnens behov. Enligt Boverkets allmänna råd om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet (FRI-BFS 2015:1) bör en friyta vara så rymlig att det utan svårighet eller risk för omfattande slitage går att ordna varierande terräng- och vegetationsförhållanden. Vid utformning och placering av friyta bör hänsyn tas till tillgänglighet, säkerhet samt ändamålsenlig verksamhet som avser att friytan kan brukas för lek, rekreation samt fysisk och pedagogisk aktivitet för den verksamhet som friytan är avsedd för. Vidare bör friytan kännetecknas av varierande terräng- och vegetationsförhållanden, goda sol- och skuggförhållanden, luftkvalitet samt ljudkvalitet. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer De uppvuxna lindarna bör i hög grad bevaras eftersom de skapar en stark rumslig karaktär samt bidrar till att skugga delar av skolgården. Marklov föreslås för fällning av befintliga träd längs med långsidorna. Stora delen av planområdets planläggs som korsmark, som innebär att endast komplementbyggnader får uppföras, vilket medför en begräsning av markens utnyttjandegrad. Planförslaget bedöms därmed möjliggöra att Boverkets riktlinje för en friyta på 3000 m 2 kan tillgodoses. Vid framtida exploatering alternativ om-/nybyggnad av planområdet bör hänsyn tas till Boverkets allmänna råd för friytor Topografi, Markbeskaffenhet och geotekniska förhållanden Planområdet är i den västra delen relativt plant. I den östra delen av planområdet finns det en höjdskillnad på ca 3-3,5 meter som tas upp av asfalterade slänter samt trappor. Hela området bedöms ha goda geotekniska förhållanden. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planförslaget bedöms inte påverka områdets topografi, markbeskaffenhet eller dess geotekniska förutsättningar. 7

123 GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Manhem 2 m.fl. fastigheter, Norra skolan MILJÖFÖRHÅLLANDEN Förorenad mark Söder om planområdet finns området Norra kajen och kvarteret Laxen, ett äldre industriområde som berörs av ombyggnation i samband med utvecklingen av Inre hamnen. Området är till stor del utfyllt med fyllnadsmassor från tidigare verksamheter. Utredning som har gjorts inom området för Inre hamnen visar att miljöfarliga ämnen som förekommer är bland annat bly, koppar, kadium och PAH. Det aktuella planområdet ligger inte inom det område som är utfyllt med utfyllandsmassor. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Ingen utredning för förorenad mark har sedan tidigare tagits fram för planområdet. Enligt miljöbalken 10 kap 11 skall fastighetsägare, oavsett om området tidigare har bedömts förorenat, genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäckts en förorening på fastigheten som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. Radon Enligt en markradonsundersökning som genomfördes i mitten av 1980-talet av Sveriges Geologiska AB (SGAB) klassificeras Oskarshamns centralort som högriskområde för radon. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplan förses med bestämmelse att ny bebyggelse ska uppföras radonsäkert. Störningar (buller, lukt, luftföroreningar) I samband med projektet för Inre hamnen har SMHI genomfört beräkningar av partikelhalter i luften. Beräkningar har utgått från hur föreslagen exploatering av inre hamnen kan komma att påverka luftkvalitén avseende partiklar. I beräkningarna har även omkringliggande verksamheter i hamnområdet inkluderats. Beräkningarna visar att halter inom Inre hamnen är låga och att utvärderingströsklarna ej överskrids. Dessa halter förväntas ökas i ett framtidsscenario (2030) vilket resulterar i att den nedre utvärderingströsklen överskrids för den norra delen av Skeppsbron, cirka 130 meter från planområdet. Detta Figur 4. Bullerkarta från Trafikutredning skolgård, Manhem 2, Oskarshamn (ÅF, 2016) 8

124 GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Manhem 2 m.fl. fastigheter, Norra skolan innebär att kontroller och mätningar för luftföroreningar behöver ske vid norra delen av Skeppsbron. De ökade föroreningshalterna bedöms, enligt SMHI, inte bero på lokala eller regionala utsläpp utan är kopplade till nationella utsläpp. Föroreningssituationen kring norra Skeppsbron bedöms därmed inte påverkas av om exploatering inom Inre hamnen genomförs eller ej. En trafikbullerutredning har tagits fram planområdet (Trafikbullerutredning skolgård, Manhem 2, Oskarshamn, ÅF 2016). Bullerutredningen har utgått ifrån prognostiserade trafikflöden för 2030 för intilliggande vägar till planområdet; Björngatan, Länsmansgatan, Pilgatan, Jugnergatan och Norra strandgatan. Bullerutredningen har även tagit hänsyn till det industribuller som genereras från hamnverksamheten. Bullerberäkningarna för planområdet visar att de ekvivalenta ljudnivåerna för den största delen av skolgården är mellan dba. Närmast Länsmansgatan och Björngatan beräknas de ekvivalentnivån vara dba. Invid skolbyggnaderna som skärmar av en del av trafiken finns partier där ekvivalentnivån beräknas till under 50 dba, se figur 4. med egenskapsbestämmelse e 1 att endast förråd eller komplementbyggnader som inte är menade för vistelse får uppföras. Undantag görs för befintlig byggrätt i det sydvästra hörnet. Vattenförekomster och dagvatten Planområdet är i dagsläget till stora delar hårdgjort vilket motverkar lokal infiltration av dagvatten. Dagvatten leds från planområdet via dagvattenledningar, utan renande behandling, vidare till den slutliga recipienten Inre hamnens hamnbassäng. Inre hamnen är slutrecipient Det finns inga regler för bullernivåer utomhus för skolor och förskolegårdar. Dock reglera förordning (2015:216) att trafikbuller vid bostadsbyggnader inte bör överskrida 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad. För uteplats som anordnas i anslutning till bostadsbyggnad bör ljudnivån inte överskrida 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå. Enligt Boverket är det önskvärt att gällande ljudnivåer för trafikbuller vid utemiljöer till bostäder är vägledande vid de delar av skol- och förskolegårdar som är avsedd för lek och rekreation. Enligt uppgift från skolans rektor under planprocessen upplever man i dagsläget inga omfattande bekymmer eller olägenheter avseende buller på skolgården. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer. För att möjliggöra bullerreducerande åtgärder för skolgården regleras ett 3 meter brett område längs med planområdetsgränsen mot Björngatan och Länsmansgatan som prickmark med bestämmelse att bullerplank får uppföras. För att motverka att bebyggelse uppförs i anslutning till planområdesgränsen mot Björngatan begränsas marken, inom 25 meters avstånd, genom korsmark Figur 5. Bild från Dagvattenutredning, Inre Hamnen (WSP, ). Rött: spillvatten, blått: vatten, grönt: dagvatten. Gröna stjärnor illustrerar dagvattenutlopp. Planområdet är utmarkerat med orange streckad linje. för stora dela av Oskarshamn och i dagsläget finns det ingen begränsning för utsläpp av dagvatten till recipienten. Detta bedöms ha en stor negativ påverkan på vattenkvalitén i Inre hamnens hamnbassäng och motverkar att miljökvalitetsnormer för vatten uppnås. Utifrån gällande miljökvalitetsnormer för vatten klassas Inre Oskarshamnsområdet som måttlig ekologisk status. Vattenmyndigheten har bedömt att det finns skäl att miljökvalitetsnormen kan fastställas till god ekologisk potential med tidsfrist till 2021 om alla möjliga och rimliga åtgärder vidtas innan dess. Vattenförekomsten i inre Oskarshamnsområdet bedöms ej uppnå god kemisk status. Hamnbassängen är starkt förorenad av tungmetallerna kadmium, bly och kvicksilver. Spridning 9

125 GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Manhem 2 m.fl. fastigheter, Norra skolan av tungmetaller, dioxiner och Tributyltenn (TBT) har konstaterats ut till Kalmarsund. Vattenmyndighetens bedömning är att det kommer ta tid att uppnå miljökvalitetsnormerna för kemisk status med hänsyn till befintliga föroreningar. Först vid år 2021 kan man förvänta sig att uppnå God kemisk ytvattenstatus med förutsättning att åtgärder som minskar koncentrationen av förorenade ämnen i vattenförekomsten genomförs. I kommunens VA-policy konstaterats det att dagvattenlösningar ska bidra till att miljökvalitetsnormerna för hav, sjöar och vattendrag uppnås. Dagvattensystemen ska utformas så att en så stor del av föroreningarna som möjligt kan avskiljas eller nedbrytas under vattnets väg till recipienten. Tillförseln av föroreningar till dagvattensystemen ska begränsas så långt som möjligt och föroreningar ska i första hand angripas vid källan. Enligt översiktsplanen för Oskarshamns stad, antagen i februari 2014, ska dagvatten i första hand tas omhand lokalt där det är möjligt för att bidra till att MKN för hav, sjöar och vattendrag ska kunna uppnås. Där dagvatten inte kan infiltreras ska öppen dagvattenavledning och fördröjning genomföras, och som sista utväg där inget av ovanstående är möjligt kan dagvattnet ledas bort i dagvattenledning. I den dagvattenutredningen för Inre hamnen, framtagen 2015, konstateras det att de föroreningar som förekommer i dagvattnet främst kan härledas till vägar, parkeringar och småindustri. Utifrån detta rekommenderas reningsåtgärder med fokus på ytor med sådan användning. Bedömningen har gjorts att dagvatten från innergårdar och tak ej anses vara förorenat och därmed kan ledas till recipienten utan rening. Dagvattnet som leds från det aktuella planområdet kommer i stor utsträckning från skolgården och tak, och endast en liten andel från gator och parkeringar. Andelen hårdgjord yta är stor men bedöms inte att öka i aktuellt planförslag utan mer sannolikt att minska genom utökad byggrätt. I samband med Inre hamnens genomförande planeras en skärmbassäng att anläggas utmed den norra kajen dit dagvatten ska ledas och renas innan det leds vidare till slutrecipienten Inre hamnen. Eftersom infiltration av dagvatten inte anses vara en genomförbar åtgärd inom planområdet, eftersom området redan är ianspråktaget, bedöms avledande av dagvatten från planområdet till skärmbassängen vara en lämplig lösning. Skärmbassängen ska dimensioneras för att kunna omhänderta dagvatten även från Manhem 2. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Eftersom området redan till stor del är bebyggt alternativt hårdgjort bedöms planförslaget inte påverka den befintliga situationen för dagvattenhantering. Inga verksamheter som kan påverka yt- och grundvatten negativt planeras inom området. Dagvattenmängderna bedöms heller inte nämnvärt öka inom planområdet. Inga betydande morfologiska ingrepp såsom grävning kommer att ske. Genom att möjliggöra utökade byggrätter finns det möjlighet att vid framtida omalternativt nybyggnad integrera dagvattenhanteringen genom exempelvis gröna tak, plantering av grönytor etc. Planförslaget möjliggör att andelen hårdgjorda ytor inom planområdet kan komma att minska vid framtida ut-/eller tillbyggnad vilket kan medföra en minskad avrinning jämfört med i dagsläget. Planförslaget bedöms inte medföra ytterligare överskridande av miljökvalitetsnormerna i slutrecipienten. I samband med utbyggnaden av Inre hamnen projekteras en skärmbassäng för rening av dagvatten i den norra delen av inre hamnen, söder om planområdet. Möjligheten att leda dagvatten från planområdet till kommande skärmbassäng för rening innan det når slutrecipienten ska utredas vidare. RISK OCH SÄKERHET Efter länsstyrelsens synpunkter har aktuella riskfrågor för planområdet studerats och bedömts, vilket sammanfattats i ett Risk PM (PM Riskhantering Kv. Manhem 2 m.fl., Oskarshamn, ÅF 2016) tillsammans med föreslagna riskreducerande åtgärder, PM:et bifogas till planhandlingarna. Planområdet ligger väster om SAFT AB som är en sevesoanläggning eftersom verksamheten hanterar storskaliga mängder av kemikalier. Rekommenderat skyddsavstånd till SAFT AB enligt tidigare utredningar är 200 meter. Inom detta avstånd ska riskreducerande åtgärder vidtas. Mellan planområdet och SAFT AB är det ca 270 meter. Norra Strandgatan, som är en sekundär transportled för farligt gods, går söder om Kvarteret Laxen i den norra delen av Inre hamnen. Längs med Norra Strandgatan löper ett järnvägsspår för godstrafik, på vilket farligt 10

126 GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Manhem 2 m.fl. fastigheter, Norra skolan gods får passera. Spåret leder till industriområdet nordöst om inre hamnen. I riskbedömningarna som har gjorts för Norra Strandgatan och järnvägsspåret har ett skyddsavstånd om 25 meter fastlagts. Från planområdet till Norra strandgatan är det cirka 160 meter. Planområdet bedöms inte ligga inom ett riskområde för urspårning eller hantering av farligt gods. Även på Björngatan förekommer tung trafik och vissa farligt godstransporter, dock i mindre omfattning än på Norra Strandgatan. Slutsatsen från Risk PM, utifrån att föreslagna skyddsåtgärder vidtas samt vad tidigare riskutredningar har visat, är att riskbilden för planområdet som SAFT AB och aktuella transportleder för farligt gods ger upphov till bedöms vara acceptabel enligt tillämpade acceptanskriterier. Med anledning av detta anses vidare riskutredning för planområdet inte vara behövlig. Planområdet ligger kustnära men bedöms inte ligga inom ett riskavstånd för förhöjda vattenstånd eller översvämningar. Enligt en GIS-kartering gjord av Länsstyrelsen i Kalmar län ligger området utanför havsnivåhöjningar vid 1,5-3,0 m, se figur 6. En del av planområdets sydöstra hörn ligger lägre än +2, 7 meter. Ett skyddsområde på 25 meter från Björngatan till huvudskolbyggnad regleras i plankartan genom korsmark med egenskapsbestämmelse e 1 att endast förråd eller komplementbyggnader som inte är menade för stadigvarande vistelse får uppföras med undantag för befintlig byggrätt i det sydvästra hörnet. Byggrätt i det sydöstra hörnet regleras med planbestämmelse att byggnader ska utformas och så att naturligt översvämmande vatten upp till + 2,7 m.ö.h inte skadar byggnaden. BEBYGGELSEOMRÅDEN Inom planområdet finns skolbyggnaden, byggd i slutet av 1800-talet med tidstypisk arkitektur och invigd Byggnaden är av tegel i tre våningar med källare. Utöver skolbyggnaden, som har en utbyggd matsal med cirka 90 platser, finns förrådsbyggnader, en idrottsbyggnad samt fritidslokal inom planområdet. Byggnaden i den östra delen av planområdet, längs med Skolparksgatan, är byggda på prickmark enligt gällande plan. Verksamheter, övrig bebyggelse I planprogrammet för Inre hamnen konstateras att den dominerade skalan för bebyggelsen ska ligga runt 3-4 våningar med med inslag av högre så väl som lägre byggnader. Den högsta bebyggelsestrukturen ska lokaliseras till norra delen av Inre hamnen dvs. området närmst planområdet för Manhem 2. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer För att trygga befintlig skolverksamhet inom planområdet är den föreslagna markanvändningen skolverksamhet (S). Utöver skolverksamhet föreslås även kontorsverksamhet (K) för att möjliggöra en flexibel användning av planområdet. Figur 6. Karta illustrerar en kartering av en potentiell havsnivåshöjning i Oskarshamns tätort. Karta från Kalmar länsstyrelse Regional klimatanpassnings plan för Kalmar län, Planområdet är markerat med röd cirkel. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planbestämmelse att friskluftsintag för ny bebyggelse placeras i riktning bort från SAFT AB, Norra Strandgatan och Björngatan. Med syfte att planlägga för befintlig markanvändning upphävs planbestämmelsen prickmark för den befintliga byggnaden i planområdes östra del. Byggnaden föreslås regleras som byggrätt med byggnadshöjd 7 meter. Byggrätten för byggnaden längs med Länsmansgatan utökas för att möjliggöra framtida utbyggnad, byggnadshöjd 12 meter. Befintlig byggrätt för huvudbyggnaden, den tillbyggda matsalen och för byggnaden i det sydvästra hörnet behålls. Med hänsyn till existerande markledningar regleras en större del av planområdet som korsmark vilket 11

127 GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Manhem 2 m.fl. fastigheter, Norra skolan innebär att endast komplementbyggnader får uppföras. Komplementbyggnader får uppföras inom kryssmarkerat området med högsta byggnadshöjd respektive totalhöjd på 3,0 respektive 4,5 meter. Klockaregatan och den del av Länsmansgatan som ingår i planområdet regleras som gatumark. Gång- och cykelbana, plantering och parkering får anordnas inom gatumark. Byggnadskultur och gestaltning Den befintliga huvudbyggnaden är inte klassad som byggnadsminne dock bedöms den ha ett högt kulturhistoriskt värde. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer. Planförslaget föreslår skyddsbestämmelse q för den befintliga skolbyggnaden med syfte att förhindra att huvudbyggnadens exteriör samt karaktärsdrag förvanskas. Karaktärsdrag som rött tegel, sandsstensfärgad utsmyckning och välvd fönsterutformning ska bevaras intakt vid om-/ nybyggnad. Parkeringsytan söder om skolområdet, i anslutning till Klockaregatan, planläggs som kvartersmark med användning Parkering för att möjliggöra uthyrning av befintliga parkeringsplatser. För att tillgängliggöra ytan för gående, cyklister, skolleveranser och räddningstjänst regleras användningsgränsen som körbar förbindelse för service- och cykeltrafik. Gång- och cykelvägar Söder om planområdet finns det en GC-tunnel som leder under Björngatan och som ansluter till Klockaregatans vändplats. GC-vägen går parallellt med planområdet längs med Björngatan samt Länsmansgatan. Planbestämmelse med rivningsförbud föreslås för huvudbyggnaden. GATOR OCH TRAFIK Planområdet nås söderifrån från Klockaregatan som avslutas i en vändzon. Fastigheterna Tuben 4 och 5 har sin tillfart över vändplanen. Leveranser till skolan och skolköket sker idag från Klockaregatan. Den befintliga parkeringsytan i planområdets sydöstra hörn nås via Skolparksgatan. Parkeringsplatser är iordningställda längs med Jungnergatan för att möjliggöra lämning och hämtning av skolbarn. Ytterligare en lärar- och besöksparkering finns inom fastigheten Manhem 6, längs med Jungnergatan, cirka 65 meter öster om planområdet. Länsmansgatan, norr om skolområdet, klassas som en huvudgata och har en årsdygnstrafik på cirka 5700 fordon. Den nordvästra delen av Länsmansgatan som gränsar till skolområdet ingår i planområde. Björngatan går längs med planområdets västra kortsida. Utanför planområdet har Länsmansgatan och Björngatan en tillåten körhastighet på 40 km/h. Söderut övergår Björngatan över till Skeppsbron med ca fordon/dygn, som ansluter till hamnområdet. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Utfartsförbud föreslås längs med sydvästra delen av skolområdet mot Klockaregatan som planläggs som gautmark. Parkering anordnas inom planområdet. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer. Det befintliga GC-vägnätet bedöms vara av god standard och ingen utbyggnad föreslås i samband med planarbetet. Kollektivtrafik En busshållplats, Norra skola, finns strax sydväst om planområdet, vid Björngatan, som trafikeras av linjerna 703 och 160. Ytterligare en busshållplats finns nordöst om planområdet, längs med Länsmansgatan. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planförslaget bedöms inte föranleda en utökning av existerande busslinjer. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten, avlopp och dagvatten Planområdets omfattas av kommunens verksamhetsområde för VA, avfall och dagvattenhantering. Planområdet ingår i verksamhetsområdet för Kalmarssunds regions renhållare (KSRR) som ansvarar för hämtning av hushållssopor. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Det åligger fastighetsägare att själv anmäla och förbereda för att ansluta till befintligt VA-nät och avfallshämtning. KSRR s rekommendationer för avfallshämtning ska tillämpas. 12

128 GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Manhem 2 m.fl. fastigheter, Norra skolan El, tele och värme Inom Oskarshamns stad är Oskarshamn Energi elnätsägare. Planområdet ingår i kommunens fjärrvärmenät. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Inom planområdet finns det en elcentral. Den säkerställs genom att planläggas för teknisk anläggning (E). En ledningskoll har gjorts för området som visar att majoriteten av markledningar finns i områdets östra del. För att begränsa markens användande i den östra delen föreslås större del regleras som korsmark bortsett från befintliga byggnader som planläggs med byggrätt. Framtida om- eller tillbyggnad som kan påverka och resultera i en omdragning av befintliga ledningar ska bekostas av fastighetsägare eller den part som initierar åtgärden. SOCIALA FRÅGOR Tillgänglighet Ett handikappolitiskt program för personer med funktionsnedsättning utifrån FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder antogs av kommunfullmäktige Programmet är en kommunal handlingsplan baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Programmets syftet är att ange riktlinjer för kommunens nämnder, styrelser och förvaltningar i deras planering av verksamheten med mål att förbättra tillgängligheten för alla människor i Oskarshamns kommun. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planen förutsätter att dess innehåll anpassas för att uppfylla gällande lagar och kommunens handikappolitiska program rörande tillgänglighet vid eventuell om-/nybyggnad. Eventuella åtgärder för att uppfylla tillgänglighetskraven sker i första hand på den egna fastigheten. Barnperspektivet Enligt beslut i kommunfullmäktige skall alla barn och unga ha rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Oskarshamn. För att uppnå detta mål har bland annat en checklista tagits fram som ska genomarbetas i samband med planarbeten. Eftersom planområdet planläggs för skolverksamhet möjliggör det att fler barn kan komma att vistas i området utöver dem som redan gör det i dagsläget. Planområdets omgivande småskaliga bostadsbebyggelse samt det utbyggda GC-vägnätet som angränsar till planområdet bedöms vara anpassat för att barn i olika åldrar ska kunna röra sig säkert till och från skolområdet. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplaneförslaget föreslår inga specifika bestämmelser med hänsyn till barn. Dock föreslås att hänsyn tas till Boverkets allmänna råd för friytor (BFS 2015:1 - FRI 1) vid framtida exploatering alternativ om-/nybyggnad av planområdet. Barnchecklistan har genomarbetats och utgör en del av planhandlingarna. GENOMFÖRANDE I genomförandedelen redovisas de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder och konsekvenser som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Här redovisas kommunens utgifter och inkomster som föranleds av planen. Genomförandedelen är en del av planbeskrivningen som i likhet med övriga delar av planbeskrivningen inte har någon självständig rättsverkan utan ska ses som vägledande vid genomförandet av detaljplanen. Vid framtida om- eller tillbyggnad som kan påverka och resultera i en omdragning av befintliga ledningar ska omdragningen eller skyddsåtgärder bekostas av fastighetsägare eller den part som initierar åtgärden. ORGANISATORISKA FRÅGOR Beräknad tidplan Samråd maj 2016 Antagande våren 2017 Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är fem år från den dag planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden kan planen normalt inte ändras eller upphävas om inte särskilda skäl finns. Om kommunen inte ändrar eller upphäver planen efter genomförandetidens utgång 13

129 GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Manhem 2 m.fl. fastigheter, Norra skolan fortsätter den att gälla. Efter genomförandetidens utgång kan dock planen ändras eller upphävas utan att uppkomna rättigheter i planen behöver beaktas. Huvudmannaskap Byggande inom kvartersmark, betecknat S, K och P avses ske i kommunal regi. Tillåten användning är skolsamt kontorsverksamhet. Byggnation inom kvartersmark med beteckning E avses ske i Oskarshamns Energi ABs regi. Kommunen har huvudmannaskap för den allmänna platsmarken inom planområdet. Planavtal Eftersom Oskarshamns kommun är enskild markägare inom planområdet har inget planavtal upprättas. I samband med bygglovsbeslut tillkommer en planavgift. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR OCH KONSEKVENSER Fastighetsplan En fastighetsplan som reglerar tomtindelning finns sedan tidigare upprättad för planområdet. Fastighetsplanen 0882K-3085, upprättad , avses upphävas i samband med antagande av detaljplan för Manhem. Fastighetsbildning All mark inom detaljplan ägs av Oskarshamns kommun. Vid eventuell ny fastighetsbildning ska initiativ tas av kommunen. Ansökan om förrättning initieras av Oskarshamns kommun. Ny fastighetsreglering föreslås ske enligt figur 7. Figur 7. Karta illusterar gällande detaljplaner som påverkas samt föreslagna ytor som avses fastighetsregleras. 14

130 GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Manhem 2 m.fl. fastigheter, Norra skolan TEKNISKA FRÅGOR Vatten och avlopp (VA) För detaljplanens genomförande krävs inga ytterligare utbyggnader av det kommunala vatten- och avloppsnätet. Planområdet ingår i VA-verksamhetsområdet för den allmänna VA-anläggningen i Oskarshamns tätort. Befintliga byggnader inom planområdet är redan anslutna till VA-nätet. Dagvatten Dagvatten från kvartersmark inom planområdet leds i dagsläget till dagvattenledningar som ansluter till recipienten i norra hamnen. El och fjärrvärme Planområdet ingår i kommunens fjärrvärmenät, befintliga byggnader är anslutna till el- och fjärrvärmenätet. Parkering Parkeringsplatser avses anläggas inom planområdet. EKONOMISKA FRÅGOR Skol- och kontorsverksamhet Genom att reglera markanvändningen för befintlig skolverksamhet samt utöka byggrätten för existerande byggnader och förutsättningar möjliggör en positiv utveckling av Norra skolan. Att utöver skolverksamhet planlägga för kontorsverksamhet bedöms skapa en flexibilitet lämplig för området med dess närhet till bland annat utvecklingsprojektet Inre hamnen. Vatten Dagvattnet bör omhändertas lokalt inom planområdet för att därefter anslutas till kommunalt ledningsnät för dagvatten. Vidare utredning krävs för att avgöra om dagvattnet från planområdet kan ansluta till en skärmbassäng för rening och fördröjning innan det leds till slutrecipienten. SLUTSATSER KONSEKVENSER Planförslaget bedöms sammantaget som positivt ur miljö- och hushållningssynpunkt då det bidrar till en attraktiv utveckling av Oskarshamns tätort. Planekonomi Framtagande av detaljplan bekostas av Oskarshamns kommun. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Planen skapar möjlighet till en attraktiv skolmiljö centralt i Oskarshamns tätort. I den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad betonas möjlighet att på sikt utreda möjlighet att omlokalisera Norra skolan till annan plats. Bevarandebestämmelse Varsamhetsbestämmelsen bidrar till att förhindra att huvudbyggnadens tidstypiska arkitektur förvanskas vid eventuell om-/nybyggnad. 15

131 Detaljplan för Manhem 2 m.fl. fastigheter Norra skolan OSKARSHAMN KOMMUN, KALMAR LÄN SAMMANSTÄLLNING SAMRÅDSYTTRANDEN Upprättad Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att ge samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta ny detaljplan för Manhem 2 m.fl. fastigheter. Detaljplanen har upprättats av ÅF Consult i samband med Oskarshamns kommuns samhällsbyggnadskontor Syftet med detaljplanearbetet är att ändra gällande markanvändning från allmänt ändamål (A) till skolverksamhet (S) och kontorsverksamhet (K). Detaljplanen syftar även till att säkerställa byggrätt för befintliga byggnader genom att se över begränsning av markens nyttjande inom planområdet. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att ställa ut detaljplaneförslaget för samråd, planförslaget har varit ute för samråd mellan den 2 maj till den 3 juni Under samrådsperioden har planhandlingarna funnits tillgängliga via kommunens hemsida samt på kommunhuset. Under samrådsperioden har 13 stycken yttranden inkommit. 1. LÄNSSTYRELSEN Yttrande: Sammanfattande bedömning Enligt 11 kap. 10 ska länsstyrelsen överpröva kommunens beslut att anta detaljplanen, om beslutet kan antas innebära att detaljplanen inte kan tillgodose riksintresse, hälsa och säkerhet, mellankommunal samordning, miljökvalitetsnormer samt strandskydd. Länsstyrelsens bedömning utifrån nu kända förutsättningar är att det inte finns skäl för länsstyrelsen att överpröva kommunens beslut och detaljplanen med stöd av 11 kap. 10 PBL. Denna bedömning förutsätter dock att kommunen åtgärdar planförslaget i enlighet med synpunkterna som framförs avseende hälsa och säkerhet miljökvalitetsnormer Seveso och farligt gods Som anges i planbeskrivningen så ligger det en Sevesoanläggning på högre kravnivå öster om planområdet. Enligt länsstyrelsens tolkning ligger anläggningen cirka 270 meter, inte 350 meter, från planområdets närmsta gräns. Vid anläggningen finns risk för brand och explosion. En brand vid anläggningen riskerar spridas vidare till flera lokaler inom fabriksområdet. Brand kan även utlösa sekundära förlopp med fara för person. En utredning av riskerna har gjorts för området Inre hamnen, men den bifogas inte detta plansamråd. I utredningen har man kommit fram till ett skyddsavstånd på 200 meters radie inom 1

132 vilken det inte får förekomma bostäder eller andra känsliga verksamheter som är svårutrymda. Skolor faller in under denna kategori. Längs med skolan går en led där farligt gods transporteras. Ett skyddsavstånd på 25 meter, där endast komplementbyggnader får placeras, har lagts in mellan Björngatan och huvudskolbygganden. Skyddsavståndet avser dock främst skyddet av inomhusmiljön. Länsstyrelsen anser att kommunen behöver utveckla ett mer konkret resonemang kring riskerna för planområdet vad det gäller närhet till Sevesoanläggningen, transporter med farligt gods, samt eventuella behov av skyddsåtgärder. Kommunen behöver konkretisera att relevanta aspekter för skolor tagits med i utredningen samt att samtliga relevanta scenarier vid anläggningen och för farligt gods tagits med. Har något värsta scenario analyserats för exempelvis brand vid anläggningen? När det gäller rekommenderade skyddsavstånd för ny bebyggelse intill väg med transport av farligt gods anges i RIKTSAM, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, att skola inte bör placeras närmare än 150 meter till led för farligt gods utan särskilda åtgärder eller analyser. Kommunen behöver motivera att inga andra skyddsåtgärder behövs än en rekommendation att friskluftsintaget vänds från Sevesoanläggningen och ett skyddsavstånd på 25 meter till huvudskolbygganden vad det gäller farligt gods. Rekommenderas några ytterligare skyddsåtgärder för byggnader strax utanför 200 meter i utredningen? Hänsyn bör i den aspekten tas till att det är barn som vistas inom området, som anses vara mer känsliga vad det gäller vissa aspekter, samt att skolbyggnader faller in under känslig verksamhet som är svårutrymd. Behövs skyddsåtgärder i form av exempelvis materialval på fasad och fönster, utformningskrav eller andra brandskyddskrav etcetera? Hur säkras snabb in- och utrymning? Behövs ytterligare hastighetsbegränsning på vägarna närmast skolan eller skydd som hindrar att transporter med farligt gods välter eller kör in på om områden som utgör skolgård eller skolväg. Bör skolgården utformas och begränsas på något särskilt sätt? Behövs buffertzoner? Länsstyrelsen anser att det är av stor vikt att riskfrågor noggrant beaktades under kommande skede. Det är även av vikt att eventuella förslag på riskreducerande åtgärder som anges i riskanalysen redovisas och beaktas. Skyddsåtgärder bör säkerställas i planen. Buller På delar av skolgården överstiger de beräknade ekvivalenta ljudnivåer som redovisas i planbeskrivningen, 50 dba. Det har inte angetts att några åtgärder ska vidtas för att säkra en ljudnivå under 50 dba. Vidare så har inte Länsmansgatan och Jungnergatan inkluderats i beräkningen. Det framgår inte om hamnverksamheten, inklusive maximala ljudnivåer och impulsljud/ ljud med tydligt hörbara ljudkomponenter, från hamnverksamheten, har inkluderats i beräkningen. Då byggrätten utnyttjas kommer även skolgårdens yta att minska och så även ytor med låga ljudnivåer. I MÖD 2000:32, M , beslutades att bullerreducerande åtgärder skulle vidtas så att den ekvivalenta ljudnivån inte någonstans på skolgård överstiger 55 dba. Sedan domen kom har riktlinjerna för önskvärda ljudnivåer sänkts. Enligt Boverket, vilket kommunen själv angett, så är det på skol- eller förskolegårdar önskvärt att ha en ljudnivå om högst 50 dba (ekvivalentnivå dagtid) på de delar av gården som är avsedda för lek, rekreation och pedagogisk verksamhet. 2

133 Domen visar på att det är hela skolgården som är viktig och länsstyrelsen har svårt att se att någon yta i planområdet, med undantag av vägen, inte är avsedd för lek, rekreation eller pedagogisk verksamhet, varför 50 dba bör eftersträvas på hela skolgården. Länsstyrelsen anser att Länsmansgatan, Jungnergatan och hamnverksamheten (inte enbart kopplat till Visbyfärjan) bör inkluderas i beräkningarna av ljudnivåerna. Vidare så anser länsstyrelsen att nödvändiga skyddsåtgärder för att de ekvivalenta ljudnivåerna inte ska överstiga 50 dba på någon del av skolgården, bör säkras i planen. Miljökvalitetsnormer vatten Kommunen behöver utveckla beskrivningen av påverkan på närliggande vattenförekomster och miljökvalitetsnormer för vatten för både grundvatten och ytvatten. Kommunen ska även tydligare motivera sitt ställningstagande berörande planförslagets påverkan på MKN vatten med tanke på att markanvändningen inom planområdet föreslås bli skola och kontor. Med användningen kontor kan det förväntas att stora delar av planområdet kan komma att bli parkeringsyta. Resonemanget kring dagvattenhanteringen bör kopplas samman med resonemanget kring MKN-vatten. Behovsbedömning I behovsbedömningen beskriver kommunen att en miljökonsekvensbeskrivning inte behöver upprättas då detaljplanen inte antas medföra någon betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen anser att kommunen behöver utveckla och motivera sina ställningstaganden avseende rubrikerna: hälsa och säkerhet, samt miljökvalitetsnormer i behovsbedömningen. Därför kan inte länsstyrelsen i nuläget ta ställning till behovsbedömningen. Allmänt och rådgivande Naturvård Bra om de grövre träden skyddas i planen. Kulturmiljövård Med planbestämmelsen q borde även ett rivningsförbud tilläggas. Även en tydligare beskrivning av miljön och berörda byggnader borde utvecklas. Under q borde också framgå de karaktärsdrag som avses skyddas, inte bara en hänvisning till planbeskrivningen. Luft Alla fartyg som anlägger hamnen behöver inte vara anslutna till land-el. Har hänsyn tagits till hamnverksamheten då beräkningarna av partikelhalten i luften gjorts? Övrigt Huvudmannaskap ska anges i plankartan när allmän platsmark redovisas. Kommunens kommentar: Efter länsstyrelsens synpunkter har aktuella riskfrågor för planområdet studerats och bedömts, vilket sammanfattats i ett Risk PM tillsammans med föreslagna riskreducerande åtgärder, PM:et bifogas till planhandlingarna. Utifrån detta dokument kompletteras planbeskrivningen under rubriken Risk och Säkerhet med hur riskbilden bedöms för planområdet samt föreslagna skyddsåtgärder utifrån dess närhet till Sevesoanläggningen och till transporter med farligt gods. Avståndet mellan planområdet och Sevesoanläggning revideras i planbeskrivningen. En bullerutredning för Manhem 2 har tagits fram, utifrån denna har stycket Störningar (buller, luft och luftföroreningar) under rubriken Miljöförhållande kompletteras med gällande riktlinjer för trafikbuller vid bostadsbyggnader. 3

134 För att säkerställa att trafikljudnivå ej överskrider 50 dba ekvivalentnivå vid planområdets utemiljöer föreslås egenskapsbestämmelse plank att bullerplank får upprättas längs med den västra kortsidan mot Björngatan samt längs med den norra långsidan mot Länsmangatan. I den beräkning som har gjorts av SMHI för luftkvalité och partikelhalter i luften i samband med exploatering av Inre hamnen har även omkringliggande verksamheter i hamnområdet inkluderats. Förtydligande av detta görs i planbeskrivningen under rubriken Miljöförhållande - Störningar (buller, lukt och luftföroreningar). Resonemanget angående dagvattenhantering och MKN-vatten utvecklas och kopplas samman. q-bestämmelse för huvudbyggnaden kompletteras med planbestämmelse om rivningsförbud. Enligt Boverkets allmänna råd anges det ej på plankartan när kommunen är huvudman för allmän platsmark. Behovsbedömningen revideras angående störningar gällande buller, luft och luftföroreningar samt aspekter för risk och säkerhet. 2. STATLIGA VERK 2.1 Lantmäteriet, Yttrande: Lantmäteriet har inget att erinra. Kommunens kommentar: Noteras 2.2 Trafikverket, Yttrande: Planförslaget berör inte statlig infrastruktur. Trafikverket bedömer att förslaget, som det är utformat inte medför ökade risker eller försämrad trafiksäkerhet. Det är bra att utfartsförbud mot Björngatan införs som planbestämmelse eftersom gatan utför en av transportlederna till hamnen. Trafikverket har inget att erinra mot planförslaget. Kommunens kommentar: Noteras 3. ÖVRIGA REMISSINSTANSER 3.1 Attraktiva Oskarshamn AB Yttrande: Attraktiva Oskarshamn har inga invändningar mot planförslaget. 4

135 Kommunens kommentar: Noteras 3.2 Bildningsnämnden Yttrande: Bildningsförvaltningen har studerat detaljplaneförslaget utifrån bildningsnämndens verksamheter och har inget att erinra gällande förslaget. Kommunens kommentar: Noteras 3.3 E.ON Elnät Sverige AB Yttrande: Vi konstaterar att området inte berör vårt koncessionsområde för elnät och tar därmed inte ställning till planförslaget. Kommunens kommentar: Noteras 3.4 Handikappskommiten Yttrande: Enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Artikel 9 där står det att den fysiska miljon, transporter, information, kommunikation, IT och tjänster ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Gör tillägg "Tillgänglighet" i innehållsförteckningen. Lägg till "Program for personer med funktionsnedsättning utifrån FN-konventionen rättigheter for personer med funktionshinder", som antogs av kommunfullmäktige i stycket ''Tillgänglighet". Synpunkter allmänt Gång- och cykelvägar som leder till skolområdet är viktigt att de uppfyller normerna. Gång- och cykelvägar ska vara separerade, jämna, hårdgjorda och utan hinder. På öppna ytor ska det finnas ledstråk och kontraster i ljushet, färg och struktur. Använd sinusplattor i två rader och släta plattor vid val av riktning. Ledstråken ska leda till angöringsplatser, entréer och andra viktiga målpunkter. Säkra övergångsställen for personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga ska finnas. Synpunkter detaljplan Handikapparkering på övre plan intill Norra skolan är viktigt, för att det är kuperat och många har svårt att klara lutningen mellan skolgårdarna. 5

136 Gångytor ska vara lätta att använda för personer med nedsatt rörelseförmåga. Gångytor ska inte ha mer sidolutning än 1:50 och vara utan hinder. Belysning ska vara god, jämn och bländfri. Belysningen på gångvägar/cykelvägar och vid viktiga målpunkter ska vara utformade så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan orientera sig, se marken, läsa skyltar. Markytan ska vara tillräckligt och jämt belyst. Fast belysning ska inte vara bländande. Viktigt att ljuskällan är avskärmad. Trappor och ramper ska vara synmarkerad, ha räcken och ledstänger, samt ramper ska ha avåkningsskydd. Gäller även på befintliga trappor och ramper. Alla elanläggningar och elinstallationer ska göras enligt försiktighetsprincipen. Det ska vara växter och material som är vänliga för personer med allergi och doftöverkänslighet. Träden som finns idag är viktigt att de bevaras. Radon finns i området med förhöjd risk. Här är försiktighetsprincipen nödvändig. Buller är viktigt att eftersträva dba. Oskarshamns Handikappkommitté använder Bygg ikapp och BBR vid ritningsgranskning och vi emotser att vara synpunkter beaktas. Mera utförlig information om genomförande av BBR:s regler finns i Bygg ikapp. Kommunens kommentar: Planbeskrivningen kompletteras under rubriken Sociala frågor - Tillgänglighet. Övriga synpunkter noteras men medför inga ändringar av planförslaget. 3.5 Kalmar Läns museum Yttrande: Kalmar läns museum har granskat förslag till ny detaljplan för Manhem 2. Vi uppmärksammar att ni har föreslagit en q märkning av den äldsta skolbyggnaden, vilket är bra. I övrigt har vi inga synpunkter. Kommunens kommentar: Noteras 3.6 KSRR, Kalmarsundsregionens Renhållare Yttrande: Vid fortsatt planering för eventuell ombyggnation och förändring av områdets användande, så förutsätter KSRR att bifogade rekommendationer gällande avfallshämtning tillämpas. Kommunens kommentar: Synpunkt noteras, stycket Vatten, avlopp och dagvatten, under rubriken Tekniska försörjning, kompletteras med att KSRR s rekommendationer gällande avfallshämtning ska tillämpas. 3.7 Oskarshamn energi Yttrande: Oskarshamns energi har inget att erinra mot förslaget. 6

137 Kommunens kommentar: Noteras 3.8 Räddningstjänsten Yttrande: - Vid eventuell utbyggnad av fastigheterna bör räddningstjänstens tillträde säkerställas. - Det bör utredas hur mycket farligt gods som transporteras förbi skolan från norra infarten till hamnen. Mellersta infarten-norra Fabriksgatan kan vara lämpligare som led för farligt gods. Kommunens kommentar: Säkerställande av räddningstjänstens tillträder till fastigheter vid nybyggnad ska behandlas i samband med framtida bygglovsansökan. En utredning för att avgöra om Mellersta infarten-norra Fabriksgatan är lämpligare som led för farlig gods än norra infarten till hamnen är relevant. Dock bedöms det inte vara ett underlag som behöver tas fram i samband med aktuellt planarbete. Riskbilden för intilliggande transportleder för farligt gods är belyst i ett risk-pm som tagits fram efter samrådsskedet och som bifogas till planhandlingarna. I PM:et görs bedömningen att de skyddsåtgärder som föreslå vidta i samband med detaljplanen är tillräckliga. Förslagsvis görs efterfrågad utredning i samband med fortsatt utredningsarbetet för det närliggande projektet Inre hamnen. Synpunkterna medför inga revideringar av planförslaget. 3.9 Skanova Yttrande: Skanova har markförlagd serviceledning inom detaljplaneområdet, som försörjer skolan, se karta nedan. Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Denna ståndpunkt skall noteras i planhandlingarna. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller Karta över Skanovas ledningar inom Manhem 2. 7

138 skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Kommunens kommentar: Skanovas markledning som leder mellan huvudbyggnaden och byggnaden parallellt med Länsmansgatan går i planförslaget genom utökad byggrätt. Under rubriken Teknisk försörjning - El, tele och värme konstateras att framtida om- eller tillbyggnad som kan påverka och resultera i en omdragning av befintliga ledningar ska bekostas av fastighetsägare. Synpunkterna föranleder ingen revidering av planhandlingarna Tekniska nämnden Yttrande: 1. Tekniska nämnden har inget att erinra mot planförslaget för kv. Manhem 2, Norra skolan, Oskarshamn. 2. Tekniska nämnden förutsätter att byggnation som åläggs nämnden finansieras via särskilda anslag. Kommunens kommentar: Noteras 4. FÖRSLAG TILL KOMPLETTERING Följande kompletteringar föreslås: - Stycket Vatten, avlopp och dagvatten under rubriken Tekniska försörjning kompletteras med att KSRR s rekommendationer gällande avfallshämtning ska tillämpas. - Stycket Tillgänglighet under rubriken Sociala frågor i planbeskrivningen revideras. - Utifrån framtaget Risk PM för planområdet kompletteras planbeskrivningen under rubriken Risk och Säkerhet angående den bedömda riskbilden för planområdet utifrån dess närhet till Sevesoanläggningen och närheten till transporter med farligt gods. - Plankartan kompletteras med bestämmelse för friskluftsintag för ny bebyggelse och bestämmelse att ny bebyggelse ska anläggas med utrymningsvägar i nordvästlig riktning. - Stycket Störningar (buller, luft och luftföroreningar) under rubriken Miljöförhållanden revideras utifrån framtagen bullerutredning för planområdet. - För att möjliggöra att trafikljudnivå ej överskrider 50 dba ekvivalentnivå vid planområdets utemiljöer föreslås planbestämmelse m att bullerplank får upprättas längs med den västra kortsidan mot Björngatan samt längs med den norra långsidan mot Länsmangatan. - q-bestämmelse för huvudbyggnaden kompletteras med planbestämmelse om rivningsförbud på plankartan. - Plankartan kompletteras med att kommunen har huvudmannaskap för allmän platsmark inom planområdet. - Planbeskrivning revideras under rubriken Miljöförhållanden - Vattenförekomster och dagvatten. - Utifrån föreslagna ändringar och kompletteringar revideras behovsbedömningen. - För att möjliggöra en säkrare trafiklösning söder om skolområdet föreslås planområdet utökas söderut ner mot Repslagaregränd och en del av Klockaregatan planläggas för parkering. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 8

139 PM RISKHANTERING Handläggare Henrik Georgsson Tel Mobil E-post Datum Projekt-ID Kv. Manhem 2 m.fl., Oskarshamn 1 Inledning Denna PM är upprättad av brandingenjör Henrik Georgsson på uppdrag av Erik Hjertqvist, Oskarshamns kommun. Kvalitetssäkring har genomförts av Jennie Ossmark Torstensson. I denna PM redovisas en sammanställning och analys av genomfört riskhanteringsarbete i samband med ny detaljplan för Kv. Manhem 2 m.fl. samt genomfört riskhanteringsarbete för angränsande fastigheter. Syftet med denna PM är att belysa riskbilden förknippad med transportleder för farligt gods och Sevesoanläggningen SAFT AB samt i vilken omfattning denna kan förväntas påverka förutsättningarna för den nya detaljplanen för Kv. Manhem 2 m.fl. Denna PM har upprättats med anledning av Länsstyrelsens samrådsyttrande, daterat , över planbeskrivning daterad för samrådsbeslut Objektsbeskrivning och bakgrund Planområdet ligger väster om SAFT AB, som är en Sevesoanläggning eftersom verksamheten hanterar stora mängder kemikalier. I samband med detaljplanering av angränsande fastigheter har riskutredningar genomförts för området. Rekommendationer utifrån dessa utredningar är att skyddsavståndet från SAFT AB är 200 meter. Inom detta avstånd ska riskreducerande åtgärder vidtas. Avståndet mellan aktuellt planområde och SAFT AB är ca 270 meter. Norra Strandgatan, som är en sekundär transportled för farligt gods, går söder om Kvarteret Laxen i den norra delen av Inre hamnen. Längs med Norra Strandgatan löper ett järnvägsspår för godstrafik, på vilket farligt gods får passera. Spåret leder till industriområdet nordöst om inre hamnen. I riskutredningarna som har gjorts för Norra Strandgatan och järnvägsspåret har ett skyddsavstånd om 25 meter fastlagts. Från planområdet till Norra strandgatan är det cirka 160 meter. Även på Björngatan förekommer tung trafik och vissa farligt godstransporter, dock i mindre omfattning än på Norra Strandgatan. ÅF-Infrastructure AB, Hallenborgs gata 4, Box 585, SE #delete# Sverige Telefon , Säte i Stockholm, Org.nr , VAT nr SE PM Risk Manhem 2.docx Sida 1 (4)

140 PM I Länsstyrelsens samrådsyttrande anges bl.a. följande: Ett mer konkret resonemang kring riskerna för planområdet vad det gäller närhet till Sevesoanläggningen, transporter med farligt gods samt eventuella behov av skyddsåtgärder behöver utvecklas. Kommunen behöver konkretisera att relevanta aspekter för skolor tagits med i utredningen samt att samtliga relevanta scenarier vid anläggningen och för farligt gods tagits med. Kommunen behöver motivera att inga andra skyddsåtgärder behövs än en rekommendation att friskluftsintaget vänds från Sevesoanläggningen och ett skyddsavstånd på 25 meter till huvudskolbygganden vad det gäller farligt gods. Hänsyn bör tas till att det är barn som vistas inom området, som anses vara mer känsliga vad det gäller vissa aspekter, samt att skolbyggnader faller in under känslig verksamhet som är svårutrymd. 3 Tidigare genomfört riskhanteringsarbete De analyser och slutsatser som redovisas i denna PM baseras på tidigare genomfört riskhanteringsarbete och som redovisas i följande handlingar. [1] WSP Sverige AB, Bemötande av synpunkter i yttranden, [2] WSP Sverige AB, Detaljerad riskbedömning inför detaljplan, [3] WSP Sverige AB, PM Komplettering av riskbedömning, Laxen och Brädholmen Olycka med brandfarlig vätska, [4] Ramböll Sverige AB, Riskanalys för Inre hamnen Förutsättningar med avseende på farligt gods, [5] Ramböll Sverige AB, Riskanalys för Inre hamnen Påverkan från Sevesoanläggningar, Analys av tidigare utredningar samt slutsats Det tidigare genomförda riskhanteringsarbetet har granskats med utgångspunkt i Länsstyrelsens yttrande. Sammantaget visar tidigare utförda riskutredningar på att ett skyddsavstånd om 200 m från SAFT respektive 25 m från transportled för farligt gods medför att en acceptabel risknivå erhålls utan att ytterligare riskreducerande åtgärder vidtas. Vid bedömning av vilken risknivå som är att betrakta som acceptabel har DNV:s förslag till kriterier för acceptabel risk enligt rapport P21-182/97 Värdering av risk tillämpats. Det saknas idag fastställda acceptanskriterier avseende acceptabel risk varför DNV:s förslag till kriterier är allmänt vedertagna i samband med riskhantering i detaljplaneprocessen. Med anledning av detta bedöms dessa kriterier vara fullt tillämpliga och relevanta för det riskhanteringsarbete som har utförts. Avståndet mellan aktuellt planområde och SAFT AB uppgår till ca 270 m vilket med god marginal överstiger det föreslagna enligt tidigare utredningar PM Risk Manhem 2.docx Sida 2 (4)

141 PM Norra Strandgatan utgör sekundär transportled för farligt gods. Avståndet mellan aktuellt planområde och Norra Strandgatan är ca 160 m. Strax söder om Norra Strandgatan löper ett järnvägsspår där farligt gods tillåts transporteras till närliggande industriområde. Utöver dessa transportleder förekommer även viss transport av farligt gods på Björngatan. Avståndet mellan Björngatan och huvudskolbyggnad inom planområdet är ca 25 m. De aktuella avstånden från planområdet, alternativt från byggnad inom planområdet, överstiger eller är lika med de skyddsavstånd som tidigare utredningar visar på. Med anledning av detta bedöms hänsyn vara tagen till rådande riskbild i det aktuella planförslaget. I det tidigare genomförda riskhanteringsarbetet har ett scenario inom SAFT AB:s anläggning som genererar ett konsekvensavstånd som överstiger 200 m identifieras. Sannolikheten för detta scenario är dock mycket låg vilket innebär att dess riskbidrag ej ger anledning att utöka skyddsavståndet. Av Länsstyrelsens yttrande framgår ett tydligt fokus på konsekvenserna av en potentiell skadehändelse inom SAFT AB:s anläggning eller längs en transportled för farligt gods. De båda riskkällorna har den inneboende potentialen att kunna generera konsekvenser på ett längre avstånd än de rekommenderade skyddsavstånden. Det är dock inte detta som en riskutredning syftar till att belysa. Syftet med en riskutredning i en planprocess är snarare att visa på vilket riskbidrag en riskkälla representerar för det aktuella området, d.v.s. med vilken sannolikhet konsekvenserna av en skadehändelse påverkar det aktuella området och om detta innebär en förhöjd risk jämfört med valda referensnivåer. Dessa referensnivåer utgörs i detta fall av de tillämpade kriterierna för individ- respektive samhällsrisk. Undertecknad bedömer tidigare utfört riskhanteringsarbete som adekvat och relevant även för aktuellt planområde. Det riskhanteringsarbete som har genomförts belyser rådande riskbild på ett heltäckande sätt, varvid slutsatser om planbestämmelser för även det aktuella planområdet kan dras. Baserat på tidigare utfört riskhanteringsarbete bedöms följande riskreducerande åtgärder vara relevanta för aktuellt planområde: Ett skyddsavstånd om 270 m till SAFT AB. Detta är det faktiska avståndet mellan planområdet och SAFT AB och det säkerställer med god marginal att riskbidraget från SAFT AB:s anläggning inte är så stort att de tillämpade acceptanskriterierna överskrids. Ett skyddsavstånd om minst 25 m mellan Björngatan och byggnad där personer vistas stadigvarande inom planområdet. Utöver detta bör fasader som vetter mot Björngatan utföras med obrännbara material. Friskluftsintag ska placeras i riktning bort från SAFT AB, Norra Strandgatan och Björngatan. Hastigheten på Björngatan bör reduceras till 30 km/h i anslutning till planområdet. Luftbehandlingsinstallationer för byggnader inom planområdet bör förses med nödstopp PM Risk Manhem 2.docx Sida 3 (4)

142 PM Utöver dessa åtgärder bör en barnkonsekvensanalys genomföras i planprocessen i syfte att belysa helhetsbilden kopplad till barns säkerhet i skolmiljön och färdväg till och från skolan. Under vidtagande av ovanstående åtgärder, i kombination med vad tidigare utfört riskhanteringsarbete har visat, bedöms den riskbild som SAFT AB och aktuella transportleder för farligt gods ger upphov till för planområdet vara acceptabel enligt tillämpade acceptanskriterier. Med anledning av detta bedöms vidare riskutredning med avseende på det specifika planområdet vara obehövlig. Upprättad av Kvalitetssäkrad av Henrik Georgsson Brandingenjör Jennie Ossmark Torstensson PM Risk Manhem 2.docx Sida 4 (4)

143 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2014/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Sarah Hassib E-post: Sarah.Hassib@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Antagandebeslut för detaljplan del av Oskarshamn 3:1 med flera fastigheter, Färjeterminalen Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner samhällsbyggnadskontorets förslag till detaljplan för del av Oskarshamn 3:1 med flera fastigheter, Färjeterminalen, med tillhörande handlingar för antagande. Ärendet Detaljplanens syfte är att möjliggöra för en ny trafikföring från färjeterminalen för att frigöra Skeppsbron och Skeppsbrokajen från tung trafik i samband med att Inre Hamnen ska exploateras. Planen ska möjliggöra för nya utfartsfiler, rangeringsområden och parkering. Gång- och cykelväg för allmänheten ska finnas genom området. Efter granskningen som ägde rum i juli 2016 hade länsstyrelsen ytterligare synpunkter på bullersituationen. Planhandlingarna har förtydligats efter granskningen gällande bullrets påverkan på området. Länsstyrelsens synpunkter har blivit tillgodosedda. Utöver förtydligande av bullersituationen har endast redaktionella ändringar gjorts. Detaljplanen kan därför antas av samhällsbyggnadsnämnden. Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Sarah Hassib Planarkitekt Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Plankarta Planbeskrivning Behovsbedömning Granskningsutlåtande Fastighetsförteckning Bilagor 1-7 Skickas till Samhällsbyggnadskontoret

144 FLODHÄSTEN :3 2: Varvsgatan Sv u MARS : :3 Sv 5.83 Sv 4 T LOKALGATA URANUS 14 a1 13 Verkstadsgatan plank : VERKSTADEN Villabacken Åsavägen 7.0 Sv Sv Sv :7 Sv NATUR URANUS Spantgränd REPSLAGAREN Adelsgatan v.y Parkgatan 7.9 2: URANUS Sv 9.80 Sv 6.0 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser LOKALGATA NATUR Kvartersmark T Lokaltrafik Naturområde Område för trafik från och till färjeterminalen samt för rangeringsytor och parkering. Byggnader får ej uppföras. UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER u Marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar STÖRNINGSSKYDD plank Bullerplank med skärmtak får anordnas ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats Verkan på fastighetsplan Fastighetsplan (f.d tomtindelning) A2153, Kv Järpen, fastställd , upphör att gälla. a1 Marklov får inte ges till åtgärder som innebär väsentlig ändring av markens användning förrän markföroreningar har avhjälpts till nivåer som motsvarar MKM, mindre känslig markanvändning (4 kap. 14 PBL). Skala: 1:1000(A2) MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) Staket ska finnas. Staket ska utformas så att det passar in i stationsmiljön. (Se planbeskrivning sid 25 - under rubriken Järnväg) meter Till planen hör: Planprogram Planbeskrivning Behovsbedömning Miljökonsekvensbeskrivning Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Illustrationskarta Utlåtande efter utställning Detaljplan för del av Oskarshamn 3:1 m. fl fastigheter Färjeterminalen Oskarshamn kommun Kalmar län Granskning Upprättad sep 2015 Reviderad september 2016 Beslutsdatum Instans Granskningsbeslut SBN Antagandebeslut SBN Laga kraft Regina Laine Planchef Sarah Hassib Planarkitekt

145 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av Oskarshamn 3:1 med flera fastigheter Färjeterminalen Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret september 2015, reviderad november 2016 Dnr SBN 2014/149 Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut Antagande Laga kraft 201x-xx-xx

146 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN MEDVERKANDE I PLANARBETET Detaljplanen har upprättats av samhällsbyggnadskontoret i Oskarshamns kommun. Följande personer har medverkat i planarbetet: Oskarshamns kommun Sarah Hassib Erik Hjertqvist Regina Laine Lennart Nilsson Håkan Johansson Viktor Zettergren Frida Kjäll Göran Svensson Jerry Svensson Stefan Sämfors Claes Moldén Carolina Montan Pernilla Troberg Johanna Gervide Planarkitekt Planarkitekt Planchef Kommunekolog Mark- och planingenjör Planarkitekt Planarkitekt Gatuchef Projekteringsingenjör Trafikingenjör Oskarshamns Hamn AB Terminalchef Iterio Norconsult Sida 2

147 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN INNEHÅLL INLEDNING...4 Vad är en detaljplan? 5 Detaljplaneprocessen - normalt planförfarande 5 SYFTE OCH OMFATTNING...6 Planens syfte 6 Läge och areal 6 Markägoförhållanden 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN...8 Översiktliga planer 8 Detaljplaner 8 Angränsande plan-/byggprojekt 8 Strandskydd 8 Riksintressen 9 Byggnadsminne 9 Behovsbedömning av miljöpåverkan 9 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR...11 Natur 11 Miljöförhållanden 13 Risk och säkerhet 17 Bebyggelse 17 Gator och trafik 18 Teknisk försörjning 26 Sociala frågor 26 GENOMFÖRANDE...27 Organisatoriska frågor 27 Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser 27 Tekniska frågor 28 Ekonomiska frågor 28 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE...29 Miljökonsekvenser 29 Sociala konsekvenser 29 Fastighetskonsekvenser 29 BILAGOR 31 Sida 3

148 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN INLEDNING Bild 1. Illustration över framtidens Brädholmen. (Nyréns Arkitektkontor) I samband med Oskarshamns stads stora stadsomvandlingsprojekt Inre Hamnen har behovet av nya trafiklösningar och en förändrad trafikföring i hamnorådet och längs Skeppsbron blivit aktuella. Inre Hamnen med Brädholmen i spetsen ska bli Oskarshamns nya stadsdel vid vattnet med fokus på attraktiva stadsmiljöer för oskarshamnarna och besökare. Skeppsbron som idag används som utfartsväg vid tömning av Gotlandsfärjan och rangering av trailers är del i Inre hamnen-projektet och ska på sikt få en ny användning. En ny trafiklösning från färjeterminalen är således en förutsättning, dels för att frigöra Skeppsbron från rangering men även för att trafiken från färjan inte ska ledas genom Inre hamnen. På uppdrag av Oskarshamns kommun har WSP under 2014 studerat alternativa sätt att tömma Gotlandsfärjan och kommit fram till ett förslag till trafiklösning som ligger till grund för det fortsatta arbetet. Huvuddragen i den nya trafiklösningen är att all trafik dirigeras söderut via Verkstadsgatan samt via ny väg längs järnvägsspåren. Plats för rangering skapas vid terminalen samt längs järnvägsspåret och i Lokgatans slut. För att möjliggöra och vidare utreda områdets och markens lämplighet för föreslagen förändring behöver ny detaljplan upprättas. Detaljplanen består av följande handlingar: - Plankarta med bestämmelser - Planbeskrivning - Behovsbedömning - Miljökonsekvensbeskrivning - Fastighetsförteckning - Samrådsredogörelse Plankartan med planbestämmelser är detaljplanens viktigaste handling och är det dokument av planhandlingarna som är juridiskt bindande. Planbeskrivningen (detta dokument) är till för att beskriva detaljplanens syfte och dess förutsättningar och förändringar. I planbeskrivningen ingår också beskrivningar av planens konsekvenser och hur det är tänkt att planen ska genomföras. Sida 4 INLEDNING

149 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN Nedan ges en inledande beskrivning av vad en detaljplan är och hur processen för just den här detaljplanen ser ut. VAD ÄR EN DETALJPLAN? En detaljplan ska upprättas när det ska byggas nytt eller när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Med en detaljplan reglerar kommunen användningen av mark- och vattenområden och redovisar hur gränserna mellan allmänna platser, privat kvartersmark och vattenområden ska se ut. En detaljplan medför i princip en rätt att bygga i enlighet med planen under en särskild genomförandetid, som är minst 5 år och högst 15 år. Planen är bindande vid prövning av lov. Detaljplanen reglerar även andra rättigheter och skyldigheter, inte bara mellan markägare och samhället utan också markägare emellan. Det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark och vatten. Detta kallas ofta det kommunala planmonopolet och innebär att det är kommunerna som antar planer inom de ramar som samhället bestämt. Det kommunala planmonopolet innebär att kommunen bestämmer om planläggning ska komma till stånd eller inte. DETALJPLANEPROCESSEN - NORMALT PLANFÖRFARANDE Uppdraget för detaljplanen gavs före och bedrivs enligt tidigare förfarande där processen för att upprätta en detaljplan kan ske med enkelt eller normalt planförfarande. Planförfarandena skiljer sig något åt, men i stora drag följer de samma mönster. I det här fallet upprättas detaljplanen med normalt planförfarande och nedan följer en kortare beskrivning av processen, se även figuren nedan. Samråd Under samrådet är ett första förslag till detaljplan allmänt tillgängligt under minst fyra veckor. Syftet med samrådet är att hämta in synpunkter och kunskap från de som berörs av planen. Under samrådet ska länsstyrelsen, kända sakägare samt andra som har ett väsentligt intresse av planförslaget ges möjlighet att lämna synpunkter. Granskning Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och eventuella ändringar görs i planhandlingarna. Därefter görs det nya planförslaget allmänt tillgängligt för granskning under minst tre veckor. Under granskningen är det återigen möjligt att lämna in synpunkter på förslaget. Antagande och laga kraft Efter granskningen sammanställs inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande och eventuella ändringar görs i planhandlingarna. Detaljplanen prövas sedan för godkännande av samhällsbyggnadsnämnden. Förutsatt att planen godkännes samt att inga överklaganden inkommer vinner detaljplanen laga kraft tre veckor efter det att protokollet från samhällsbyggnadsnämnden justerats. INLEDNING Sida 5

150 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN SYFTE OCH OMFATTNING PLANENS SYFTE Detaljplanens syfte är att möjliggöra för en ny trafikföring från färjeterminalen för att frigöra Skeppsbron och Skeppsbrokajen från tung trafik i samband med att Inre Hamnen ska exploateras. Planen ska möjliggöra för nya utfartsfiler, rangeringsområden och parkering. Gång- och cykelväg för allmänheten ska finnas genom området. LÄGE OCH AREAL Planområdet är lokaliserat i centrala Oskarshamn och ligger mellan järnvägsstationen och färjeterminalen och sträcker sig ner till Lokgatan i söder, se karta 1. Planområdet omfattar cirka 1,5 hektar. MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Detaljplanen berör följande fastigheter: Oskarshamn 2:1, 3:1, 3:3 samt Uranus 14, 15, 16. Följande fastigheter ägs av Oskarshamns kommun: Oskarshamn 3:1 Oskarshamn 3:3 Uranus 14 Uranus 15 Följande fastighet är privatägd: Uranus 16 Följande fastighet ägs av Trafikverket: Oskarshamn 2:1 Norra infarten Mellersta infarten Centrum Gröndal Södra infarten Karta 1. Planområdets lokalisering i Oskarshamn Sida 6 SYFTE OCH OMFATTNING

151 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN Karta 2. Ägandeförhållanden,gråmarkerad mark ägs av Oskarshamns Kommun. Planområdets ungefärliga avgränsning markeras med röd linje. Nedan, Karta 3. Gällande detaljplaner SYFTE OCH OMFATTNING Sida 7

152 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ÖVERSIKTLIGA PLANER Detaljplanen bedöms stämma överens med intentionerna i den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad antagen i kommunfullmäktige Planen pekar ut järnvägsstationen som en knutpunkt för kollektivtrafik. Tillsammans med Inre hamnen föreslås färjeterminalen som omvandlingsområde. Färjeterminalen föreslås flytta till nytt läge vid Månskensviken. Förändrade förutsättningar har lett till att planerna på att flytta färjeterminalen skjutits fram. Planeringen av de andra delarna av Inre hamnen-projektet pågår. DETALJPLANER Hela planområdet är sedan tidigare planlagt och berörs av följande detaljplaner: A 2843 A 4564 A 4788 A 4930 A 4943 (Se karta 3, sid 7.) ANGRÄNSANDE PLAN-/ BYGGPROJEKT Inre hamnen Inre hamnen är Oskarshamns stora stadsomvandlingsprojekt och kommer att skapa nya attraktiva bostäder och allmänna platser som samtidigt förbättrar den centrala stadens vattenkontakt. Projektet har hög prioritet och är viktigt för att öka stadens och kommunens attraktivitet och skapa förutsättningar för en befolkningstillväxt. särskilt den tunga trafiken på Skeppsbron och genom Inre Hamnen är också en viktig del för att göra stadsdelen attraktiv. Resecentrum Området kring järnvägsstationen ska bli Oskarshamns nya resecentrum. Med den nya placeringen blir kopplingen mellan bussar, tåg och färja bättre och det blir smidigare att byta mellan olika trafikslag. Projektet är påbörjat och planeras vara klart första halvan av STRANDSKYDD Idag finns inget strandskydd för planområdet. I samband med ny detaljplan återinträder strandskyddet enligt regler i plan- och bygglagen. Marken inom planområdet är sedan tidigare ianspråktagen. Den naturliga strandlinjen är sedan länge förändrad i centrala Oskarshamn genom utfyllnader och är idag hårdgjorda kajer. Planområdets norra gräns ligger cirka 50 meter ifrån kajkanten. Området mellan planområdet och kajlinjen används för hamnändamål/färjeterminal och är inte tillgängligt för allmänheten. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer För de delar inom planområdet där strandskydd återinträder upphävs strandskyddet utifrån bedömningen att området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften (MB 7:18 C, punkt 1). Ett planprogram för Inre hamnen antogs En viktig del i projektet är att frigöra Skeppsbrokajen från rangering och trafik från färjeterminalen. Kajen kan ges en ny utformning och fler användningsområden för stadens invånare och besökare. Att minska trafiken och Sida 8 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

153 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN RIKSINTRESSEN Oskarshamns hamn är efter beslut av Sjöfartsverket av riksintresse för sjöfarten. Riksintresset preciserades i rapport 2007:20 Riksintresset Oskarshamns hamn. Förutom hamnen med tillhörande farled ingår anslutande vägar och järnväg i riksintresset. I karta 4, sidan 10, framgår statens samlade syn på riksintresset Oskarshamns hamn. Till riksintresset hör även ett störningsområde inom vilket verksamheter och bebyggelse som kan komma att försvåra för/hindra hamnens verksamhet inte får uppföras. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN (EV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING) En behovsbedömning har upprättats i samband med planarbetet. Denna visar att det kan föreligga en risk för att planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Se behovsbedömning för ställningstagande och motivering. En miljökonsekvensbeskrivning har upprättats parallellt med planarbetet och finns att läsa i sin helhet i bilaga 3. Detaljplanen bedöms inte negativt påverka riksintresset utan stärker det genom att skapa en tydligare trafikföring från färjeterminalen. BYGGNADSMINNE Järnvägsstationen, lokaliserat strax utanför planområdet, är klassat som byggnadsminne. Byggnadsminnet bedöms inte påverkas av planförslaget. Bild 2. Oskarshamns järnvägsstation TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Sida 9

154 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN Karta 4. Riksintresset Oskarshamns hamn (Länsstyrelsen 2007) Sida 10 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

155 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR NATUR Planområdet har en del växtlighet och grönska öster om järnvägsområdet och upp mot bostadsbebyggelsen på kullen. En inventering av området genomfördes 21 april 2015 av Oskarshamns kommunekolog med nedanstående beskrivning som resultat. Mark, vegetation och djurliv Området präglas starkt av glest bevuxna hällmarker av lite olika karaktär. Nedanför klipphällarna finns smala bårder av lövträd av främst yngre träd och buskar. Utmed själva spåren finner man glest bevuxna grusmarker med en typisk ruderatmarksflora. Längst i söder ligger ett skogsparti med ett tätt trädskikt av lövträd, främst lönn. Hällmarkerna består av en blandning av rena hällmarksytor och sprickor med gräs och örter. Berget utgörs av en rödaktig granit och de nakna hällarna är helt övervuxna av ett tätt lager av skorplavar. I sprickor och skrevor växer en tät gräsvegetation med inslag av örter som bergssyra, kärleksört, stensöta och blåstjärna (trädgårdsflykting). I vissa sprickor har även björnbär och slån fått fäst på en del ställen. På hällarna ovanför norra delen av den stora asfaltsytan växer ett flertal riktigt gamla tallar. Några är flerstammiga och flertalet har utvecklat en riktigt grov bark. Lövträdsridåerna har en mycket varierande artsammansättning. Huvuddelen består av unga träd av björk, sälg och tall. I höjd med stationshuset är dock inslaget av alm framträdande. Almarna är ganska grova och här förekommer även viss föryngring. Närheten till tomtmark gör sig till känna genom att några arter av trädgårdsväxter är vanliga utmed vissa sträckor. Främst gäller det murgröna som ibland är helt marktäckande. Ibland täcker de även stammarna på träden. Några typiska trädgårdsbuskar har också rymt från intilliggande tomter. Längst i söder återfinns ett mindre lövskogsparti. De äldre träden utgörs främst av lönn. Men här växer även asp, tall och björk. I rätt stora delar täcker murgröna både marken och trädstammarna. Flera av asparna är lite grövre. I något öppnare delar täcks marken av en gles gräsvegetation. Utmed och invid järnvägsspåren växer en gles gräs- och örtflora. Marken är mycket grusig och torr. Täckningsgraden av växterna är ofta inte större än %. Till de vanligaste växterna hör bergssyra, fibblor, rölleka, vitklöver, fårsvingel, nagelört och kärleksört. På de öppna ytorna ses här och där mindre uppslag av björk och sälg. Vid besöket kunde också noteras två kulturhistoriska inslag. Uppe på hällmarken finns utmed kortare sträckor rester av en stenmur. Muren är av skalmurstyp och är relativt raserad. En hel del av stenarna utgörs av sprängsten, vilket tyder på att stenmuren kanske inte är så gammal. Den andra typen av kulturhistorisk lämning är fackverksstolpar byggda av u-järn. Sammanlagt sågs tre stycken sådana, främst i områdets norra del. Stolparna har troligen hållit upp någon form av ledning, då det överst på en av dessa fanns isolatorer. Stolparna verkar ha varit uppstagade med vajrar. Sammanfattning natur: Området innehåller vanlig och mycket typisk natur för Oskarshamnstrakten. Det som särkilt bör värnas är de glest tallbevuxna hällarna i områdets södra del. Tallarna är mycket gamla och bör om möjligt skyddas. Även inslaget av alm invid stationen är intressant. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Ett område NATUR avsätts i planen mot fastigheterna på kullen ovan järnvägsspåren, naturområdet omfattar ca 20 % av planområdet. Dagens planlagda naturområde kommer att öka med ca 300 m 2. Natur som inte behöver tas i anspråk för att genomföra planen bör sparas för att bevara en viss nivå av grönska i området. Inslag av träd och annan grönska uppmuntras i utformningen av rangerområden, parkeringar och längs med körfiler för att göra området attraktivare och minska belastningen på dagvattennätet då träd och grönska hjälper till att ta hand om regnvatten. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 11

156 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN Topografi Planområdet har en varierad topografi, från ett flackt område med lägre punkter längs med järnvägen och i norr till att även innefatta delar av det höjdparti som ligger öster om planområdet. Lägsta punkterna inom planområdet är cirka 3 meter över havet medan de högsta ligger på cirka 14 meter över havet. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplanen medger att topografin ändras längs med järnvägsspåren för att rymma fler körfiler. Markbeskaffenhet och geotekniska förhållanden Järnvägsstationen och järnvägen ligger i en dalgång med morän som jordart. Höjdpartier i och runt planområdet består av berg. Området kring färjeterminalen och kajerna är utfyllda områden, beskaffenhet okänd. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planområdets grundläggningsförhållanden bedöms klara den markanvändning som detaljplanen föreslår. Inga nya byggnader föreslås. Bild 3-5 Bilder från planområdet Sida 12 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

157 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN MILJÖFÖRHÅLLANDEN Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande styrmedel som infördes med Miljöbalken år Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om viss lägsta miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område och beskrivs närmare i miljöbalkens femte kapitel. Vattenförekomster och dagvatten Befintligt dagvattensystem inom planområdet hanteras till stor enligt gammal norm, dvs leds bort till närmsta vattendrag, sjö eller hav vilket innebär finns ett inbyggt problem. Planområdets receptient är hamnbassängen som är en del av vattenförekomsten Inre Oskarshamnsområdet. Den ekologiska statusen för inre oskarhamnsområdet är måttligt god medan den kemiska statusen inte uppnår god kemisk ytvattenstatus. Det aktuella planområdet är idag till stora delar hårdgjort och planlagt som järnvägsområde, småindustri och kontor. Idag är ca 1500 m 2 inom planområdet planlagt för natur. Detaljplaneförslaget innebär att ca 1800 m 2 natur säkerställs inom planområdet. Dagvattenledningar kommer att ledas från planområdet och nynna ut i den nya skärmbassängen. Bassängen kan dock inte komma till stånd förrän trafiken från färjan är omdirigerad, vilket denna detaljplan åsyftar att göra. Kommunen har påbörjat projektering av området där skärmbassängen ska placeras. Dagvattensystemet vid rangeringsytorna ska även utformas med lokala oljeavskiljare där uppställning av trailers och lastbilar planeras så att ev. oljeläckage tas omhand lokalt och inte rinner vidare ner i skärmhamnbassängen. Av de simuleringar som gjorts dras slutsatsen att föroreningsbelastningen till hamnbassängen från det aktuella avrinningsområdet i sin helhet kommer att minska jämfört med dagens utsläpp. Genom anläggandet av en skärmbassäng skapar man en mindre reningsanläggning i recipienten i en kontrollerad miljö. Det skapas en begränsad area där föroreningar kan spridas och därför underlättas drift och skötsel. Det bedöms att anlägga en skärmbassäng är ett kostnadseffektivt alternativ för att behandla dagvatten från aktuella avrinningsområdena. Då uppställningsplatser för trailer och lastbilar föreslås inom planområdet kommer risken för oljeläckage till dagvattnet att öka. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Kommunen har studerat möjligheten att anlägga skärmbassängar nere i inre hamnen området, ca 50 meter från planområdets nordligaste del, för att omhänderta dagvatten. Skärmbassängen är avsedd att hantera dagvatten från omgivande områden, där även planområdet för färjeterminalen är medräknat, se karta nedan. Vid dimensioneringen av reningsanläggningen har mängden regn vid en statistisk återkomsttid på mellan 0,5-1 år använts. Flöden som uppkommer vid kraftigare regn leds förbi (bräddas förbi) anläggningen. Detta görs för att skydda anläggningen och säkerställa en bra reningseffekt. Ca 90 % av den totala årsnederbörden beräknas kunna behandlas i skärmbassängen. Avrinningsområden och utsläppspunkter. Figuren är hämtad från WSPs PM om Skärmbassäng inre hamnen Oskarshamn, se bil. 3. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 13

158 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN Buller Till detaljplanen har en bullerutredning upprättats (Norconsult AB, Oskarshamns färjeterminal, Trafik- och industribullerutredning, reviderad ). Nedan sammanfattas resultatet av denna samt detaljplanens konsekvenser med avseende på buller. För bullerkartor hänvisas till bullerutredningen i helhet. Industribuller Sammanfattning dagvatten: Det aktuella planområdet är idag till stora delar hårdgjort och utan några krav på infiltration eller omhändertagande av dagvatten. Dagvattnet från området rinner orenat ut i hamnbassängen genom dagvattenledningar. Den nya detaljplanen för området bedöms medföra ett förbättrat omhändertagande av dagvattnet och bidrar därför inte till att försämra hamnbassängens vattenstatus. Luft Några mätningar av luftkvaliteten har inte utförts i området. Sannolikt klaras miljökvalitetsnormerna för NOx och partiklar i Oskarshamn enligt IVL och Luftvårdsförbundet i Kalmar Län. Eventuellt kan timmedelvärdena överskridas lokalt och tillfälligt i samband med lossning och lastning av färjan. Planförslaget kommer inte att medföra ökad trafik, utan en omfördelning av trafiken i samband med tömning av färjan sker. Då miljökvalitetsnormerna för luft sannolikt klaras idag och då planförslaget inte medför trafikökningar förväntas inga negativa konsekvenser på luftkvaliteten i planområdet uppstå. Möjligheterna till att klara miljökvalitetsnormerna kommer inte försvåras. Enligt terminalchefen vid hamnen är det vanligen ungefär 1-2 trailers per dygn som står några timmar med dieselaggregatet påslaget, innan den/de blir hämtade med lastbil. Hur hamnens verksamhet kommer att se ut i framtiden är inte fastlagt och det är därför oklart om det kan bli aktuellt med fler eller färre trailers som står med kylaggregat påslagna nattetid. För bullerberäkningarna har antagits att 4 kylaggregat är påslagna samtidigt, vilket är dubbelt så många som i nuläget. Detta får motsvara ett så kallat worst case scenario. Det är också möjligt att koppla trailers till elanslutning och låta kylningen drivas av el. Eldrift är ca 6 dba tystare än dieseldrift. Oskarshamns kommun har för avsikt att möjliggöra elanslutning av trailers för att sänka bullernivåerna inom hamnområdet. Beräknade och redovisade ljudnivåer avser ett framtida scenario som tar höjd för att verksamheten utökas. Beräkningarna har gjorts för olika placeringar av trailers med eller utan dieseldrift samt med och utan bullerskärm. I figur 1 redovisas inom vilka fastigheter som uppställning av trailers planeras (Uranus 14 och 15) samt angränsande bostadsfastighet (Uranus 1). Sida 14 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

159 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN Trafikbuller Fastigheterna Uranus 7, Uranus 9 och Uranus 13 beräknas redan idag ha ljudnivåer över gällande riktvärden. Ombyggnaden av gatorna inom planområdet samt den förväntade trafikökningen bedöms ge en liten ökning av de ekvivalenta ljudnivåerna, upp till 1 dba, för husen närmast Verkstadsgatan och den nya vägen. Störst förändring beräknas fastigheten Uranus 1 få, där ekvivalent ljudnivå kan öka med ca 2 dba. Förändringarna bedöms knappt vara hörbara. Figur 1: Uppställningsytan inom Uranus 14 och Uranus 15. Angränsande i sydost ligger fastigheten Uranus 1 med befintliga bostadshus. Uppställning av trailers på kylning inom Uranus 14 och 15 beräknas ge upphov till ljudnivåer vid Uranus 1 som överskrider riktvärde för industribuller nattetid om kylaggregat körs med dieseldrift. Det gäller även om endast 1-2 aggregat är igång samtidigt. För att möjliggöra att 1-4 aggregat körs på diesel samtidigt krävs att en hög skärm byggs. En skärm med höjden 6 m klarar precis att sänka ljudnivåerna från 4 dieseldrivna aggregat till högst 40 dba vid Uranus 1. Då skärmen ska placeras på fastigheten Uranus 14, vid gränsen till Uranus 1, behöver bullerplanket ha ett skärmtak. För att begränsa bullerspridningen är det även viktigt att alla dieseldrivna trailers placeras så nära skärmen som möjligt. Om aggregaten ansluts till el sänks ljudnivåerna med i genomsnitt 6 dba mot med dieseldrift. Om elanslutningsplatserna placeras inom Uranus 15 klaras riktvärdet för industribuller nattetid vid samtliga bostadshus inom Uranus 1 utan ytterligare åtgärder. Då är det förutsatt att fyra trailers är i drift samtidigt. Om fyra elanslutna aggregat istället placeras nära fastigheten Uranus 1 klaras inte riktvärdet nattetid inom Uranus 1. På samma sätt som för dieseldriften krävs i så fall att en hög skärm byggs och förses med ett skärmtak, vilket Oskarshamn kommun avser att göra. Sammanfattning industribuller: Inom planområdet kommer elanslutningar att anordnas och bullerplank med skärmtak kommer uppföras på fastighet Uranus 14, vilket innebär att riktväderna för industribuller klaras. Fastighet Uranus 9, Uranus 7 samt Uranus 13. Ljudnivåer är beräknade vid fasad och inomhusnivåerna är uppskattade med en fasaddämpning på 25 db. Uppskattningen indikerar att det kan bli aktuellt med fönsterbyte för mest utsatta fasad på Uranus 7, Uranus 9 och Uranus 13. Många bostadshus med moderna fönster har dock en bättre ljudisolering och för att göra en korrekt bedömning av ljudnivåerna inomhus måste en noggrannare kontroll av respektive bostad göras. Vid befintliga bostäder belägna strax utanför planområdet ligger ljudnivåerna från vägtrafik över riktvärdena (som gäller vid nybyggnation) både före och efter planens genomförande. Ökningen av bullernivåerna med upp till 2 dba beror till största delen på att trafiken generellt bedöms öka i framtiden, inte på grund av att planen förändrar eller skapar ökad trafik. Då bostäderna är belägna utanför nu aktuell plan kan inga krav på störningsskydd ställas i nu aktuell plan. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 15

160 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN De maximala ljudnivåerna från vägtrafiken är dimensionerande. Maximala ljudnivåer från lokaltågen ligger lägre än de från vägtrafik vid alla bostäder och uppgår som högst till 59 dba vid Uranus 1. Maximala ljudnivåer från godståg ligger högre än de från vägtrafik men eftersom det endast passerar mellan 1-2 godståg per dygn så blir dessa nivåer inte dimensionerande. Högsta maximala ljudnivå från godståg ligger på 75 dba vid fasad inom Uranus 1. Detta värde bedöms inte vara högt nog för att riskera att riktvärdet om 45 dba i maximal ljudnivå inomhus nattetid överskrids med mer än 10 dba vid 1-2 tillfällen. Gällande riktvärde om 70 dba i maximal nivå vid bostadshus uteplats bedöms innehållas vid samtliga berörda bostadshus. Sammanfattning trafikbuller: Uppskattningen indikerar att det kan bli aktuellt med fönsterbyte för mest utsatta fasad på Uranus 7, Uranus 9 och Uranus 13. Högsta maximala ljudnivå från godståg bedöms inte vara högt nog för att riskera att riktvärdet om 45 dba i maximal ljudnivå inomhus nattetid överskrids med mer än 10 dba vid 1-2 tillfällen. Ombyggnationen som görs i och med den nya planen medför endast till en liten ökning av bullernivåerna ( upp till 1 dba) och detta föranleder inte att åtgärder görs på de hus som redan idag har nivåer över riktvärden. Trafikbuller utanför planområdet Detaljplanen och de förändringar av trafikflödena som planen medför bedöms inte påverka eller förändra några ljudnivåer utmed Åsavägen eller Gröndalsgatan. Idag överskrids det ekvivalenta riktvärdet om 55 dba och maximala riktvärdet om 70 dba vid flera befintliga bostadshus. Detaljplanen bidrar alltså inte till att försämra ljudnivåerna vid dessa bostadshus. Störningar Tillfälliga störningar i samband med planens genomförande kan uppkomma, exempelvis sprängningsarbeten. Då det finns energibrunnar på fastigheterna Uranus 2, 4, 7 och 9 bör hänsyn tas till dessa i samband med sprängningsarbeten. Förorenad mark Markprovtagningar som genomförts av Trafikverket på Oskarshamns bangård visar att halten av förorening inom planområdet, intill bangården, ligger under gränsvärden för MKM (mindre känslig markanvändning), se bilaga 5. Strax utanför planområdet, i spårområdet, finns högre halter av markföroreningar i form av metaller och PAH. I vissa provpunkter överskrids riktvärdet för MKM. Dock påvisar provtagningarna som är tagna inom planområdet, intill bangården, på godkända värden för föreslagen markanvändning. På fastighet Uranus 14 har det legat verkstadsindustri som använt halogenerade lösningsmedel. En markundersökning har genomförts och visar på förhöjda värden av bland annat PAH som överskrider MKM i asfaltslagret. Provtagningsresultaten från marken under asfaltslagret påvisar värden under MKM, se bilaga 8. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planförslaget innebär att markanvändningen i anslutning till bangården ändras från att vara ett spårområde till att utgöra en väg med uppställningsplatser/ rangerområde. Detaljplanen möjliggör ingen byggnation inom planområdet. Markundersökningen på fastighet Uranus 14, som utpekats som förorenat område, har klargjort omfattningen av markföroreningar och kommunen har gjort bedömningen att sanering inte krävs utifrån den markanvändning som avses. Detta då området endast kommer att användas som uppställningsplats med en hårdgjord yta. Detaljplanen tillåter ingen bebyggelse och människor kommer endast att vistas på platsen tillfälligt vid på- och avlastning av färjan. Värdena i planområdet visar på att materialet kan återanvändas i väg- och uppställningskonstruktionen inom det planlagda trafikområdet. Radon Inom planområdet råder en normal till förhöjd radonnivå. Detaljplanen medger inga byggrätter som kan komma att påverkas av radon. Sida 16 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

161 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN RISK OCH SÄKERHET (SKRED, HÖGA VATTENSTÅND/ ÖVERSVÄMNING, TRANSPORT AV FARLIGT GODS MM) Planområdet riskerar att drabbas av översvämningar i samband med kraftig nederbörd. (Skyfallsanalys 2015). Konsekvensen bedöms dock i genomförd MKB som ringa då det i huvudsak är hårdgjorda ytor som tillfälligt svämmar över. BEBYGGELSE Bostäder Inom planområdet finns det hyreslägenheter på Uranus 15, gällande detaljplan medger dock inte bostadsändamål för fastigheten. I anslutning till planområdet finns flera bostadsfastigheter, se detaljplanelagd bostadsmark markerad gul nedan. Transporter av farligt gods kommer precis som idag att passera genom planområdet till eller ifrån färjeterminalen. Transporterna leds via planområdet till eller från Åsavägen vilken är utpekad led för farligt gods. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planen föreslår inga betydande förändringar avseende risk- och säkerhetsfrågor. Planen bedöms minska risken att farligt gods transporter kör via Skeppsbron och genom stadskärnan eftersom den tydligare styr all trafik mot Åsavägen. Verksamheter, övrig bebyggelse På Uranus 14 finns en verksamhetsbyggnad som tidigare använts av ett åkeriföretag. Idag har fastigheten två hyresgäster, en skytteförening och ett privat företag. Byggnadskultur och gestaltning Bebyggelsen inom planområdet är uppförd mellan åren 1800 och Bostadshuset på Uranus 15 är äldst, byggnadens fasad har ändrats med åren. Verkstadsbyggnaden på Uranus 14 är från 1958 och byggdes om Bebyggelsen bedöms inte ha något skyddsvärde. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planförslaget innebär bl.a. rivning av två byggnader, Uranus 14 och 15. Den sistnämnda är en 1800-talsvilla, som genom sin plåtbeklädnad och övrig ombyggnad inte längre har något kulturhistoriskt värde. Det kan därför knappat hävdas att den är av vikt för miljön runt järnvägsstationen. Den avsevärt yngre byggnaden på Uranus 14 har enligt vår bedömning inget kulturhistoriskt värde. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 17

162 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN GATOR OCH TRAFIK Detaljplanens huvudsyfte är att möjliggöra för en ny trafiklösning för trafik från färjeterminalen. Detaljplanen är flexibel för att området ska kunna anpassas efter behov. Gång- och cykelvägar Gång- och cykelväg finns längs med Verkstadsgatan vilken knyter Gröndal och områden söderut till centrum och Oskarshamns norra delar. Gång- och cykelvägen går längs med Verkstadsgatan ifrån järnvägsstationen fram till Uranus 13 där den korsar gatan och går sedan på motsatt sida fram till Gröndalsgatan. Gång- och cykelvägen bedöms som en viktig länk i stadens gång- och cykelvägssystem och ska fortsättningsvis vara ett prioriterat stråk för gång- och cykeltrafikanter. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Gång- och cykeltrafik ska ges en god framkomlighet och vara ett prioriterat trafikslag i en annars bil- och lastbilsdominerande trafikmiljö. Säkerheten för de oskyddade trafikanterna är av stor vikt. Kopplingen mellan färjeterminalen och resecentrum/ järnvägsstationen är dessutom viktig för passagerare som ska byta mellan olika trafikslag. I och med den förändrade trafikföringen som detaljplanen möjliggör kommer trafikmängderna vid tömning av färjan att öka längs med Verkstadsgatan. Eventuella konflikter mellan mjuka och hårda trafikanter kommer mest troligt att uppstå precis öster om järnvägsstationen där uppemot fem körfält löper ut ifrån terminalområdet. Här kan gående och cyklister få svårigheter att passera i samband med tömning. Tömningen av färjan är dock väldigt tidsbegränsad och stora delar av dygnet kommer det inte vara några problem att passera. Det har gjorts en trafiksimulering på planförslaget som visar på flera lösningar som är möjliga för att på ett säkert sätt kunna passera vägarna i planområdet. Refuger mellan körfälten och tydliga övergångsställen med ljussignal är lösningar som bedöms som rimliga. En gångbro skulle kunna uppföras men ses som ett sekundärt alternativ. Bild 6. Järnvägsstationen ska knytas bättre till färjeterminalen. Gång- och cykelbanan längs Verkstadsgatan föreslås flytta över till vägens nordöstra sida för att inte behöva korsa vägen fler gånger än nödvändigt. Kollektivtrafik Planområdet ligger i direkt anslutning till färjeterminalen och stadens järnvägsstation och framtida resecentrum. Tillgängligheten med kollektivtrafik är god och planområdet blir en viktig länk mellan färjeterminalen och resecentrum. Färjetrafiken är viktig för Gotland och är en del av det nationella transportsystemet. Möjligheterna till smidiga byten mellan olika transportsätt är viktigt för att upprätthålla systemet och göra det smidigast möjligt att resa kollektivt. Trafiken till/från Gotland får inte enbart ses som ett transportmedel för gods och bilar även om dessa utgör en avgörande del av trafiken på färjan. En tydlig och säker länk för passagerare ska eftersträvas mellan resecentrum och färjeterminalen. Sida 18 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

163 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Inom detaljplanen är det möjligt att åstadkomma en tydlig och säker passage mellan Gotlandsterminalen och resecentrum. Möjlighet att uppföra en bro för gång- och cykeltrafik ges i planen på grund av dess flexibla planbestämmelser. Målet är att utifrån dagens situation och hänsyn till utvecklingsplaner i Oskarshamn öka trafiksäkerheten och kapaciteten i den mellersta och södra trafikplatsen samt tillgängligheten till såväl E22 som 37/47:an. Trafiksimulering På uppdrag av Oskarshamns kommun har WSP genomfört en mikrosimulering vid hamnområdet i Oskarshamn med hjälp av mjukvaran VISSIM. Analysen utgår från ett väl tilltaget worst case, en belastad sommardag avseende fordonstrafik på Gotlandsfärjan, men tar också höjd för ökad trafik på färjan till följd av planerat hängdäck, som ger plats för ytterligare 150 personbilar. Syftet med trafikanalysen är att svara på frågan hur trafiksituationen blir vid hamnområdet och vidare ut mot cirkulationsplatsen Åsavägen/ Gröndalsgatan, då trafiken från Gotlandsfärjan i sin helhet kommer köra ut från området via Gröndalsbron, dvs. inte längre som idag även direkt ut från färjan åt nordväst mot Skeppsbron. Färjan har som krav att tömningen av alla fordon måste göras på maximalt 20 minuter, detta för att därefter hinna lasta innan det är dags för avgång. Slutsatsen var att samtliga scenarion uppfyller kravet att hamnområdet ska vara tömt på 20 minuter. Dock finns skillnad avseende val av övergångsställe. Den mest kostnadseffektiva lösningen bör vara signalreglerade övergångsställen, denna lösning ger nästan lika bra framkomlighet för fordonen som en gångbro. Det har även gjorts en trafiksimulering som visar på hur bland annat färjeterminalsområdet påverkar Oskarshamn tätorts trafikplatser. Då vi leder all trafik mot södra trafikplatsen visar simulerningen att trafikplatserna vid E22 och riksväg 37/47 kommer att behövas åtgärdas. Kommunen arbetar just nu tillsammans med trafikverket och regionförbundet med en åtgärdsvalstudie (ÅVS) vars syfte är att få fram en prioritering av effektiva lösningar för en säkrare trafiksiutation där det tas fram kostnader, effekter och konsekvenser. Denna beräknas vara klar hösten FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 19

164 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN Karta 5. Befintliga gång- och cykelvägar Bild 7. Verkstadsgatan idag framför Uranus 14. Gång- och cykelväg går söderut längs vägens högra sida Sida 20 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

165 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN Karta 6. Befintlig trafikföring för större vägar och gator Karta 7. Förslag till trafikföring för större vägar och gator Lå ng tid sp ar ke rin g ig fäll s Till ngtid lå Teckenförklaring g in ker par Planområde Enkelriktat Dubbelriktat Uppställningsplats FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 21

166 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN Gator Genom planområdet går Verkstadsgatan som är del i dagens trafiklösning för trafik till och från färjeterminalen. Gatan är lokalgata för boende i området. Viss genomfartstrafik sker av trafik som ska utåt Gröndal och Ernemar. Gatan är enkelriktad söderut vilket innebär att trafik endast är tillåten att köra in på gatan från cirkulationsplatsen vid järnvägsstationen. All trafik från området måste således köra söderut ut via Gröndalsgatan. Endast mellan Gröndalsgatan och infarten till Lokgatan är gatan dubbelriktad. De stora gatorna/vägarna i närområdet är Åsavägen, Skeppsbron och Gröndalsgatan. Trafiksiffrorna för dessa ses i rutan här nedan. Trafikmätningar: Skeppsbron: Totalt: 7800 Tung trafik: 230 Gröndalsgatan (Gröndalsbron): Totalt: 3700 Tung trafik: 260 Åsavägen (Jvstn): Totalt: 8500 Tung trafik: 340 Åsavägen (Åsa): Totalt: 8000 Tung trafik: 440 Idag kör trafik från färjan norrut via Skeppsbrokajen/Skeppsbron, något som är tänkt att upphöra i och med utvecklingen av Inre hamnen. Sett i ett större perspektiv för Oskarshamns stad hänvisas trafik från färjan idag enligt utpekade vägar som ses i karta 6, sid 20. Trafik som kör norrut via Skeppsbron hänvisas antingen till norra trafikplatsen och E22 eller ut via mellersta trafikplatsen till riksväg 37/47 alternativt E22. Trafik som kör söderut från terminalområdet hänvisas Verkstadsgatan, Gröndalsgatan och sedan via Åsavägen ut till södra trafikplatsen och E22. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Gatustrukturen behöver förändras för att möjliggöra nya utfartsvägar från färjeterminalen. Skeppsbron ska inte längre användas för utfartstrafik eller rangering. All trafik från färjan ska istället ledas söderut till Gröndalsgatan och hänvisas vidare via Åsavägen till E22 och riksväg 37/47. För att klara av att tömma färjan söderut behöver antalet körfiler utökas. Tre körfiler blir möjligt att anlägga längs med järnvägsspåren som komplement till Verkstadsgatan. För att rymma filerna behöver en del av berget sprängas bort. Trafiken från den nya vägen leds upp via Lokgatan till Verkstadsgatan och Gröndalsgatan. Se de nya trafikflödena i karta 7. Dimensionerande faktorer är att färjan ska gå snabbt att tömma och körfilerna behöver därför rymma den totala fordonslängd som färjan rymmer. Idag är färjan strax under 200 meter lång men färjeläget är dimensionerat för att klara färjor på upp till 220 meter. Den senare rymmer fordonslängder om totalt två kilometer som vid användande av hängdäck skulle kunna innehålla tre kilometer fordonslängd. Förslaget som ligger till grund för detaljplanen har en total kölängd om cirka 2600 meter vilket bedöms räcka väl för att klara en tömning av dagens färja. Hela förslaget till trafiklösning ryms inte inom detaljplanen men kan genomföras inom ramen för gällande detaljplaner utanför planområdet. Detaljplanen möjliggör en ny väg längs med järnvägsspåret samt en utökning av antalet körfält ut från färjeterminalen, användningsbestämmelse T. Rangering, parkering och utfarter Lastbilar och trailers som anländer med färjan rangeras idag på Skeppsbrokajen. Periodvis används hela kajen för detta men sett till hela dygnet står kajen för det mesta oanvänd. En tillfällig långtidsparkering för resenärer till Gotland har anordnats vid järnvägsspåren under Gröndalsbron, tillfart via Lokgatan. Denna används i första hand kring Almedalsveckan och sommarens högsäsongsveckor då befintlig långtidsparkring vid Verkstadsgatan inte räcker till. Området är stängslat idag, vilket det även avses vara i fortsättningen. Nya uppställningsplatser för trailer och lastbilar föreslås även inom planområdet för att fria Skeppsbrokajen från uppställning. Sida 22 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

167 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN Karta 8. Anvisade väger från färjeterminalen Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Plats för rangering skapas i direkt anslutning till färjeterminalen, utmed nya gatan längs järnvägsspåren samt på grusplanen öster om järnvägen, se röd markering på karta 7, sid 20. Tillgängligheten till den tillfälliga långtidsparkeringen kommer inte att förändras. Bild 8. Skeppsbrokajen. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 23

168 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN Bild 9. Infart till den tillfälliga långtidsparkering för Gotlandsresenärer Bild10. Befintlig utfart från terminalområdet mot Verkstadsgatan Sida 24 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

169 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN Järnväg Planområdet ligger längs järnvägen. Aktuellt järnvägsstråk, Stångådalsbanan, är utpekad som riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap 8 miljöbalken. Områden som är av riksintresse för kommunikationer ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. Generellt bör ny bebyggelse inte tillåtas inom ett område på 30 meter från järnvägen. Verksamhet som inte är störningskänslig och där människor endast tillfälligtvis vistas, t.ex. parkering, garage eller förråd, kan dock finnas inom 30 meter från spårmitt. Vägledning kring utformning av staket : Mellan järnvägsområdet och användningsområdet för trafik från Färjeterminalen ska ett staket uppföras. Staketets primära syfte är att vara en säkerhetsskapande åtgärd och motverka att obehöriga tar sig in på spårområdet vilket sätter en del funktionskrav på staketet. Det måste vara tillräckligt högt och svårgenomträngligt. Säkerhetsaspekten ska kombineras med en god gestaltning eftersom stationsområdet är Oskarshamns resecentrum där hög nivå på utformning alltid bör eftersträvas. Staketet ska ha en stadsmässig utformning i lackad stål eller gjutjärn, där svart färg ska väljas i första hand. Ambitionsnivån på staketets utformning ska vara betydligt högre än ett flätverksstängsel. Nedan följer ett antal exempelbilder på palissadstängsel som ska fungera vägledande i valet av utförande. Dessa bedöms kombinera både säkerhetskrav och utformningaspekter på ett tillfredsställande sätt. Stångådalsbanan är vid aktuellt område oelektrifierad och trafikeras enbart av godståg; ca två tågpassager per dygn. Gräns för spårområde för icke elektrifierad bana är 2,20 meter från närmaste räls. Vid stängsling längs järnvägen bör avståndet mellan spår och staket dock vara större än spårområdet. Av säkerhetsskäl uppförs panelstaket längs järnvägsspåret, hela vägen in till stationen. Staketet ska uppföras 4 meter från det aktiva järnvägsspårets mitt, vilket även införts som bestämmelse i plankartan. Staketet ska vara 2 meter högt av säkerhetskäl men även utformas så att det estetiskt passar in i stationsområdet. När sprängning sker, för att göra plats för de nya filerna, måste det företas med avstängt spår och tågfritt om sprängning sker i närhet av banan. Vid sprängarbete i närhet av spårområdet ska det ske ett samråd med beställare för att säkerställa att Trafikverkets anläggning inte riskerar att skadas. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 25

170 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp och dagvatten Ledningar för vatten, avlopp och dagvatten går i Verkstadsgatan. Genom planområdet går stora delar av stadens spillvatten på väg till avloppsreningsverket i Ernemar, cirka en kilometer öster om planområdet. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Åtkomsten till huvudledningarna säkerställs med ett u-område. El och tele El- och teleledningar går i Verkstadsgatan. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Åtkomsten till el- och teleledningar säkerställs med ett u-område. Avfall och värme Fjärrvärmeledningar går i Verkstadsgatan. På angränsande fastigheter finns brunnar för bergvärme. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Åtkomsten till fjärrvärmeledningarna säkerställs med ett u-område. Sprängningsarbeten för att få plats med nya gator längs järnvägen kan påverka brunnar för bergvärme vilket bör utredas innan genomförande. SOCIALA FRÅGOR Tillgänglighet Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planen förutsätter att dess innehåll anpassas för att uppfylla gällande lagar och kommunens handikappolitiska program rörande tillgänglighet. Eventuella åtgärder för att uppfylla tillgänglighetskraven sker i första hand på den egna fastigheten. Ett x-område för gång- och cykeltrafik avsätts för att säkerställa allmänhetens tillgänglighet genom planområdet. Barnperspektivet Enligt beslut i kommunfullmäktige ska alla barn och unga ha rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Oskarshamn. Som en del i att uppnå detta har en checklista tagits fram som ska genomarbetas i samband med planärenden. Nya utfartsvägar från färjeterminalen innebär att Skeppsbron och Inre hamnen kan omvandlas med attraktiva publika platser som kommer alla kommunens invånare och besökare tillgodo. I detaljplanen har i första hand har en bra trafiklösning för trafik från färjan eftersträvats. Bra gång- och cykelvägar genom planområdet har varit en viktig fråga för att ha kvar det viktiga stråket som binder samman Gröndal och områdena söderut med centrum och norra Oskarshamn. Detaljplanen reglerar ingen markanvändning som riktar sig direkt mot barn eller unga men de indirekta effekterna till följd av detaljplanen bedöms innebära en positiv utveckling av stadsmiljön i staden och därmed en bättre miljö även för barn och unga. Ett handikappolitiskt program för Oskarshamns kommun antogs av kommunfullmäktige (reviderat 2007). Programmet är en kommunal handlingsplan baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Det övergripande syftet med programmet är att ange riktlinjer för kommunens nämnder, styrelser och förvaltningar i deras planering av verksamheten. Detta för att förbättra tillgängligheten för alla människor i Oskarshamns kommun. Sida 26 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

171 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN GENOMFÖRANDE GENOMFÖRANDE I genomförandedelen redovisas de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder och konsekvenser som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Här redovisas kommunens utgifter och inkomster som föranleds av planen. Planbeskrivningen har inte någon självständig rättsverkan utan ska ses som vägledande vid genomförandet av detaljplanen. ORGANISATORISKA FRÅGOR Beräknad tidplan Samråd Höst 2015 Granskning Sommar 2016 Antagandeprövning Höst/Vinter 2016 Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är fem år från den dag planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden kan planen normalt inte ändras eller upphävas om inte särskilda skäl finns. Om kommunen inte ändrar eller upphäver planen efter genomförandetidens utgång fortsätter den att gälla. Efter genomförandetidens utgång kan dock planen ändras eller upphävas utan att uppkomna rättigheter i planen behöver beaktas. Ansvarsfördelning/Huvudmannaskap Byggande inom kvartersmark, betecknat med T i detaljplanen avses ske i Oskarshamns kommuns regi. Tillåten användning är område för trafik till och från färjeterminalen samt för rangeringsytor och parkering. Avtal Fastigheten Oskarshamn 2:1 ägs av Staten genom Trafikverket. Oskarshamns kommun har tecknat ett arrendeavtal med Trafikverket och sedan arrenderar kommunen den del av Oskarshamn 2:1 som betecknas med T i detaljplanen, förutom den del av Oskarshamn 2:1 som enligt ingånget köpeavtal ska regleras till kommunen genom förrättning, samt den del av Oskarshamn 3:1, Uranus 14 och 15 (ägare kommunen) och Uranus 16 (enskild ägare) som betecknas med T. Ansökan om förrättning har lämnats till Lantmäteriet , ärendenummer H Ett genomförandeavtal är tecknat , efter det att detaljplanen varit ute på samråd, och där ingår köpeavtalet och arrendeavtalet. För detaljplanens genomförande krävs också att hela den privata fastigheten Uranus 16 genom avtal och köp överförs till kommunens fastighet Oskarshamn 3:1. Planavgift Oskarshamns kommun bekostar framtagandet av denna detaljplan. Det innebär att planavgift ska tas ut vid bygglovprövning. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR OCH KONSEKVENSER Fastighetsplan (f.d. tomtindelning) och fastighetsindelningsbestämmelser För Uranus 14 och 15 gäller tomtindelning för kv. Järpen, upprättad I denna planprocess avses fastighetsplanen upphävas i sin helhet. Fastighetsindelningsbestämmelser bedöms inte behöva upprättas inom planområdet. Oskarshamns kommun ska vara huvudman för de allmänna platser som är utlagda i detaljplanen, betecknade med LOKALGATA och NATUR. Kommunen har därmed ansvar för dessa områdens anläggande, drift och skötsel. GENOMFÖRANDE Sida 27

172 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN Markägoförhållanden inom planområdet Detaljplanen berör följande fastigheter: - Oskarshamn 2:1 ägare Staten genom Trafikverket, - Oskarshamn 3:1, 3:3, Uranus 14, Uranus 15 ägare Oskarshamns kommun, - Uranus 16 enskild ägare. Fastighetsbildning/Fastighetsreglering Genom fastighetsreglering, ansökan förrättning med ärendenummer H16166, avses del av Oskarshamn 2:1 överföras till Oskarshamn 3:1, betecknat med T respektive NATUR i detaljplanen. Genom fastighetsreglering avses Uranus att överföras till Oskarshamn 3:1. Oskarshamns kommun ansöker om och bekostar för planens genomförande erforderlig fastighetsbildning. Servitut Inga nya servitut avses bildas för genomförande av detaljplanen. TEKNISKA FRÅGOR Vatten och avlopp För detaljplanens genomförande krävs inga ytterligare utbyggnader av det kommunala vatten- och avloppsnätet. Planområdet ingår i VA-verksamhetsområdet för Oskarshamns kommun. Eventuell ny bebyggelse inom med T betecknat område ska anslutas till kommunens VAledningar. Gator I dag töms Gotlandsfärjans biltrafik västerut via Skeppsbron. Denna detaljplan skapar möjlighet att få en snabbare och bättre tömning genom att rikta trafiken söderut, öster om järnvägsspåren, inom område betecknat med T. Antalet körfiler kan utökas. En del av berget inom T-området måste dock sprängas bort för att rymma erforderligt antal filer. Detta regleras i arrendeavtal med staten genom Trafikverket. Markföroreningar Delar av T-området inom den arrenderade marken är belastat med miljöföroreningar. Vid ev. schaktning för markarbeten kan det tillkomma kostnader för sanering av förorenad mark. Rangering Plats för rangering avses byggas i direkt anslutning till färjeterminalen, utmed den nya gatan längs järnvägsspåren samt på grusplanen öster om järnvägen (T-området). EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Utgifter - Förrättningskostnader kr - Arrendeavgift till Trafikverket är under utredning - Markpris, 1500 m 2, enligt förrättning H kr - Markpris, köp av Uranus 16 är under utredning - Infrastruktur, ex anläggning väg, belysning, asfalt etc 25 mkr - Eventuella marksaneringskostnader är under utredning -Bullerplank med skärmtak kr - Staket under utredning -Elladdningsstolpar under utredning Uppkomna driftkostnader kommer att belasta både Oskarshamns kommun och Oskarshamns hamn AB. Inkomster Markpris försäljning av T-mark inom Oskarshamn 3:1är under utredning Sida 28 GENOMFÖRANDE

173 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE MILJÖKONSEKVENSER Planförslaget kommer medföra att delar av befintlig bangård och naturmark tas i anspråk för ny väg. Anläggandet av ny väg (förlängning av Lokgatan) kommer till viss del innebära att befintligt berg sprängs utmed bangården. De konsekvenser som uppstår i samband med planförslaget bedöms som mycket begränsade. Bullernivåerna utmed Verkstadsgatan kommer att öka med 1 dba. Konsekvensen är begränsad då det är 3 bostadsfastigheter som berörs och som redan idag överskrider gällande riktvärden. Planförslaget kommer att innebära sprängning och krossning av berg, schaktning samt andra markarbeten. Byggskedet bedöms därmed kunna medföra störningar i form av buller. Dessa störningar är dock tillfälliga varför konsekvenserna bedöms som små. Planförslaget kommer inte att medföra ökad trafik, utan en omfördelning av trafiken i samband med tömning av färjan sker. Trafikflödet inom området avses förändras till att en stor del av trafiken kommer passera det aktuella området. Då miljökvalitetsnormerna för luft sannolikt klaras idag och då planförslaget inte medför trafikökningar förväntas inga negativa konsekvenser på luftkvaliteten i planområdet uppstå. Möjligheterna till att klara miljökvalitetsnormerna kommer inte försvåras. Befintligt dagvattensystem inom planområdet hanteras till stor enligt gammal norm, dvs leds bort till närmsta vattendrag, sjö eller hav vilket innebär finns ett inbyggt problem. Planområdets receptient är hamnbassängen som är en del av vattenförekomsten Inre Oskarshamnsområdet SE till hamnbassängen vilket medför negativ konsekvenser för vattenkvaliteten då ytterligare föroreningar når recipienten. Planens konsekvenser för naturmiljön bedöms som ringa. Dock hyser de äldre tallarna i planområdets södra del ett värde utifrån att de är gamla och kan utgöra biotop för insekter och lavar/mossor. Dessa kan med fördel bevaras. SOCIALA KONSEKVENSER De sociala konsekvenserna som planen medför bedöms som mycket små. Planen medför positiva effekter utanför planområdet då den möjliggör att Skeppsbrokajen frigörs från trafik och trailerrangering. Istället kan Skeppsbrokajen utvecklas till ett trevligt promenadstråk till och från nya resecentrum. FASTIGHETSKONSEKVENSER Nyttjanderättsavtal, anläggningsarrende Oskarshamns kommun avser att ingå nyttjanderättsavtal, anläggningsarrende, för del av Oskarshamn 2:1 Fastighetsplan (f.d. tomtindelning) Fastighetsplan (f.d. tomtindelning), A2153, Kv. Järpen, fastställd , upphör att gälla. Planförslaget medför ytterligare hårdgjorda ytor kommer att tillföras planområdet, särskilt genom den nya vägen utmed bangården. Ökningen av hårdgjorda ytor leder till en ökning av dagvattenmängderna som behöver ledas bort/tas omhand. Då uppställningsplatser för trailer och lastbilar föreslås inom planområdet kommer även risken för oljeläckage till dagvattnet att öka. Dagvattnet planeras ledas KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Sida 29

174 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 m.fl. FASTIGHETER - FÄRJETERMINALEN Åtgärder Uranus 14,15 och 16 ska överföras till Oskarshamn 3:1 Del av Oskarshamn 2:1 överföras till Oskarshamn 3:1, betecknat med T respektive NATUR i detaljplanen. Bild 11. Grön färg är fastighetsgränser som kommer att upphöra och framöver ingå i fastigheten Oskarshamn 3:1. Lila färg område som kommunen ska förvärva och överföra till Oskarshamn 3:1. Planområdesgränsen är utmärkt i blå linje Sida 30 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE

175 BILAGOR Bilaga 1 Barnchecklista Bilaga 2 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 3PM Skärmbassäng inre hamnen Oskarshamn, WSP Bilaga 4 RAPPORT Utredning färjeterminalen Oskarshamn, Alternativa sätt att tömma Gotlandsfärjan samt annan placering av Ölandsfärjan, WSP, Bilaga 5 RAPPORT Oskarshamns bangård, fördjupad miljöundersökning samt riskbedömning och åtgärdsförlag, SWECO, Bilaga 6 PM Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärjan, WSP. Bilaga 7 Trafik- och industribullerutredning, , Norconsult Bilaga 8 Markundersökning Uranus 14

176 Samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun, Varvsgatan 8, Box 706, Oskarshamn tel: , fax: , e-post:

177 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2015/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Oskar Roussakis E-post: Oskar.Roussakis@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Antagandebeslut, Detaljplan för Emmekalv 4:298 och del av Emmekalv 4:169, "Förskolan" Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar detaljplan för Emmekalv 4:298 och del av Emmekalv 4:169 med tillhörande handlingar. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret fick i uppdrag att upprätta ny detaljplan för fastigheten Emmekalv 4:298. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra nya bostäder i Påskallavik. Planen är flexibel för att möjliggöra olika bostadstyper, så som enfamiljshus, sammanbyggda hus(radhus, parhus och kedjehus) och flerbostadshus. Bakgrund Detaljplanen upprättas med standard förfarande och detaljplanen var ute på granskning mellan den 15 september och den 6 oktober Under tiden för granskning inkom 9 skriftliga yttranden. Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Oskar Roussakis Planarkitekt Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Plankarta 2. Planbeskrivning 3. Behovsbedömning 4. Barnchecklista 5. Fastighetsförteckning 6. Samrådsredogörelse 7. Granskningsutlåtande Skickas till För åtgärd: Samhällsbyggnadskontoret

178 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. 2:50 Gränser Planområdesgräns Användningsgräns F:\Plan\Verksamhet\Detaljplaner\Emmekalv - förskolan Påskallavik\Ny mapp\3. Samrådshandlingar\plankarta\Kartbild.jpg Egenskapsgräns 4: Användning av allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap (PBL 4 kap 5 punkt 2) GATA Gata som utformas med gatuplantering, sedimenteringsyta för dagvatten och möjlighet till gång- och cykelväg NATUR Natur 4: :297 Användning av kvartersmark (PBL 4 kap 5 punkt 3) B Bostäder :215 4:296 Lr Egenskapsbestämmelser för utformning av allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap +0.0 Föreskriven höjd över nollplanet (PBL 4 kap 5 punkt 2) : NATUR GATA Lr 4:280 Egenskapsbestämmelser för kvartersmark 0,0 Högsta tillåtna nockhöjd är 8 meter för huvudbyggnader. Högsta tillåtna nockhöjd är 4.5 meter för komplementbyggnader. (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) e För frilliggande enfamiljshus är minsta tillåtna tomtstorlek 850 m 2 med största byggnadsarea 220 m 2 per tomt. För sammanbyggda hus är minsta tillåtna tomtstorlek 300 m 2 där högst 40% av tomtstorleken får bebyggas. För flerbostadshus är minsta tillåtna tomtstorlek 1100 m 2 där högst 25% av tomtstorleken får bebyggas. (PBL 4 kap 11 punkt 1) n2 B e 8 p 4:298 n Lr 4:274 4:115 4:275 4:143 4:73 Sv 5.8 p Huvudbyggnad får inte placeras närmare än 4 meter från fastighetsgräns mot annan bostadsfastighet och komplementbyggnad får inte placeras närmare än 1 meter från fastighetsgräns mot annan bostadsfastighet. Parhus, radhus och kedjehus får dock sammanbyggas i fastighetsgräns mot annan bostadsfastighet. (PBL 4 kap 16 punkt 1) n 1 Marklov krävs för fällning av träd med en stamdiameter större än 50 cm. (PBL 4 kap 10 och 13 ) n 2 Marklov krävs för fällning av de markerade träden. (PBL 4 kap 10 och 13 ) Minst 40% av bostadfastighetens area ska möjliggöra infiltration av dagvatten. (PBL 4 kap 10 och 13 ) Byggnad skall uppföras i radonsäkert utförande. (PBL 4 kap 16 punkt 1) 8 4:116 Administrativa bestämmelser Prickmark - byggnad får inte uppföras. (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Lr Lr 4:70 4:307 Kommunalt huvudmannaskap för allmänna platser. (PBL 4 kap 7 ) Genomförandetid är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. (PBL 4 kap 21 ) Planavgift tas ut vid bygglov. 10 EMMEKALV 4: :122 4:123 4:117 4:113 4:118 4:114 4:56 4: :134 4:135 4:119 4:124 Skolgatan Till planen hör: Planprogram X Planbeskrivning X Barnchecklista X Behovsbedömning X Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Emmekalv 4:298 och del av Emmekalv 4:169, "Förskolan" Påskallavik, Oskarshamns kommun, Kalmar Län Beslutsdatum Samrådsbeslut Instans Syftet med detaljplanen Syftet med detaljplanen är att möjliggöra nya bostadsfastigheter i Påskallavik. Planen är flexibel för att möjliggöra olika bostadstyper, så som friliggande enfamiljshus, sammanbyggda hus(radhus, parhus och kedjehus) och flerbostadshus : Skala: 1:1000 (A2) meter Upprättad: mars 2016, reviderad oktober 2016 Regina Laine Planchef Oskar Roussakis Planarkitekt SBN Granskningsbeslut SBN Antagande Laga kraft SBN

179 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING Detaljplan för Emmekalv 4:298 och del av Emmekalv 4:169, Förskolan Påskallavik, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret i mars 2016, reviderad i oktober 2016 Dnr SBN 2015/214 Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut Antagande 201x-xx-xx Laga kraft 201x-xx-xx

180 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:298 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169, FÖRSKOLAN MEDVERKANDE I PLANARBETET Detaljplanen har upprättats av samhällsbyggnadskontoret i Oskarshamns kommun. Följande personer har medverkat i planarbetet: Oskarshamns kommun Oskar Roussakis Regina Laine Lena Saksi Stefan Sämfors Jerry Svensson Leif Carlsson Håkan Johansson Lennart Nilsson Planarkitekt Planchef Samhällsbyggnadschef Trafikingenjör Projekteringsingenjör Kartchef Mark- och planingenjör Kommunekolog Sida 2

181 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:298 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169, FÖRSKOLAN INNEHÅLL INLEDNING... 4 Vad är en detaljplan? 4 Detaljplaneprocessen - standard planförfarande 4 SYFTE OCH OMFATTNING... 6 Planens syfte 6 Läge och areal 6 Markägoförhållanden 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 7 Översiktliga planer 7 Detaljplaner 7 Strandskydd 7 Riksintressen 7 Fornlämningar 7 Behovsbedömning av miljöpåverkan 7 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR... 8 Natur 8 Miljöförhållanden 9 Risk och säkerhet 10 Bebyggelseområden 10 Planförslag 12 Friytor 16 Gator och trafik 16 Teknisk försörjning 17 Sociala frågor 17 GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor 19 Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser 19 Tekniska frågor 20 Ekonomiska frågor 20 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE...21 Sida 3

182 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:298 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169, FÖRSKOLAN INLEDNING Samhällsbyggnadskontoret fick i oktober 2015 in en ansökan om upprättande av ny detaljplan för fastigheten Emmekalv 4:298. Oskarshamns kommun äger rubricerad fastighet vilken innehåller en numera nedlagd förskoleverksamhet. Nuvarande detaljplan begränsar användandet av marken till allmänt ändamål. En ny detaljplan för fastigheten syftar till att möjliggöra för i första hand bostäder på fastigheten. Detta ökar möjligheten för kommunen att sälja fastigheten. Detaljplanen består av följande handlingar: - Plankarta med bestämmelser - Planbeskrivning - Fastighetsförteckning - Behovsbedömning - Barnchecklista - Samrådsredogörelse - Granskningsutlåtande bygga i enlighet med planen under en särskild genomförandetid, som är minst 5 år och högst 15 år. Planen är bindande vid prövning av lov. Detaljplanen reglerar även andra rättigheter och skyldigheter, inte bara mellan markägare och samhället,utan också markägare emellan. Det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark och vatten. Detta kallas ofta det kommunala planmonopolet och innebär att det är kommunerna som antar planer inom de ramar som samhället bestämt. Det kommunala planmonopolet innebär att kommunen bestämmer om planläggning ska komma till stånd eller inte. Plankartan med planbestämmelser är detaljplanens viktigaste handling och är det dokument av planhandlingarna som är juridiskt bindande. Planbeskrivningen, detta dokument, är därmed inte juridiskt bindande utan endast vägledande. I planbeskrivningen redovisas bland annat planens syfte, tidigare ställningstaganden, förutsättningar och förändringar samt genomförande och konsekvenser av planens genomförande. Nedan ges en inledande beskrivning av vad en detaljplan är och hur processen för just den här detaljplanen ser ut. VAD ÄR EN DETALJPLAN? En detaljplan ska upprättas när det ska byggas nytt eller när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Med en detaljplan reglerar kommunen användningen av mark- och vattenområden och redovisar hur gränserna mellan allmänna platser, privat kvartersmark och vattenområden ska se ut. En detaljplan medför i princip en rätt att Sida 4 INLEDNING

183 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:298 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169, FÖRSKOLAN DETALJPLANEPROCESSEN - STANDARD FÖRFARANDE Processen för att upprätta en detaljplan kan ske med standard eller utökat förfarande. Planförfarandena skiljer sig något åt, men i stora drag följer de samma mönster. I det här fallet upprättas detaljplanen med standard förfarande och nedan följer en kortare beskrivning av processen, se även figuren nedan. Samråd Under samrådet är ett första förslag till detaljplan allmänt tillgängligt under minst tre veckor. Syftet med samrådet är att hämta in synpunkter och kunskap från de som berörs av planen. Under samrådet ska länsstyrelsen, kända sakägare samt andra som har ett väsentligt intresse av planförslaget ges möjlighet att lämna synpunkter. Planförslaget var ute på samråd mellan den 29 april 2016 och den 26 maj Granskning Har inga sakägare något att erinra mot planförslaget kan planprocessen gå över till ett så kallat begränsat förfarande och går då direkt för antagandeprövning av samhällsbyggnadsnämnden. Har däremot synpunkter på planförslaget inkommit under samrådstiden görs eventuella ändringar i planhandlingarna. Därefter görs det nya planförslaget allmänt tillgängligt för granskning under minst tre veckor. Under granskningen är det återigen möjligt att lämna in synpunkter på förslaget. Planförslaget var ute på granskning mellan den 15 september 2016 och den 6 oktober Antagande och laga kraft Efter granskningen sammanställs inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande och eventuella ändringar görs i planhandlingarna. Detaljplanen antagandeprövas sedan av samhällsbyggnadsnämnden. Om inga överklaganden inkommer vinner detaljplanen laga kraft tre veckor efter det att protokollet från samhällsbyggnadsnämnden justerats. Figur 1. Detaljplaneprocess enligt standard planförfarande. INLEDNING Sida 5

184 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:298 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169, FÖRSKOLAN SYFTE OCH OMFATTNING PLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att möjliggöra nya bostadsfastigheter i Påskallavik. Planen är flexibel för att möjliggöra olika bostadstyper, så som friliggande enfamiljshus, sammanbyggda hus (radhus, parhus och kedjehus) och flerbostadshus. LÄGE OCH AREAL Påskallavik ligger cirka 1,5 mil söder om Oskarshamns tätort. (se karta1). Planområdet ligger centralt i Påskallavik och omfattar en areal på cirka 6890 m 2. Planområdet gränsar i norr till herrgården (Emmekalv 4:276) och Emmekalv 4:309, öster till Skolgatan samt i väster och söder till Emmekalv 4:169. För att Påskallavik ska kunna växa måste fler bostäder byggas. Detta är en förutsättning för att kunna få nya invånare. Detaljplanen bidrar till en positiv samhällsutveckling ur ett tillväxtperspektiv. MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Planområdet består av fastigheten Emmekalv 4:298 (ägs av kommunen) samt en del av Emmekalv 4:169 (ägs av kommunen) (se karta 2). Karta 2. Planområdets ungefärliga avgränsning inom den röda linjen. Karta 1. Planområdets läge i Påskallavik. Sida 6 SYFTE OCH OMFATTNING

185 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:298 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169, FÖRSKOLAN TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ÖVERSIKTLIGA PLANER I kommunens översiktsplan (ÖP 2000) anges inga särskilda planeringsförutsättningar för planområdet. Oskarshamns kommun arbetar just nu med en ny översiktsplan där Påskallaviks framtida utveckling kommer att behandlas. DETALJPLANER Följande detaljplan gäller inom planområdet (genomförandetiden har gått ut för den aktuella planen): DA 42: Detaljplanen vann laga kraft och anger Allmänt ändamål på fastigheten Emmekalv 4:298 och Park och plantering på området runt förskolan. Karta 3. DA 42 STRANDSKYDD I Påskallaviks samhälle gäller 100 meters strandskydd. Aktuellt planområde ligger mer än 100 meter från strandlinjen vilket innebär att området inte omfattas av strandskydd. RIKSINTRESSEN Planområdet omfattas av hushållningsbestämmelser enligt 4 kap 1 och 2 miljöbalken (särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten) och inom riksintresse för kulturmiljövård (K62). Området omfattas av länsstyrelsens kulturmiljöprogram som är knutet till riksintresset. Riksintresset är mycket omfattande till ytan och sträcker sig från Emån i söder till Näset i norr. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP2000) torde det kulturhistoriska värdet i Påskallavik vara koncentrerat kring hamnområdet, herrgården, f.d. skeppshandeln och gästgiveriet. Aktuellt område ligger väl avskilt och är sedan tidigare bebyggt in förskola. Bedömningen görs att några speciella åtgärder inte erfordras för att säkerställa riksintresset. Detaljplanen bedöms inte strida mot de särskilda hushållningsbestämmelserna. FORNLÄMNINGAR Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Vid påträffande av intressanta objekt ska behörig expertis rådfrågas och en ansökan om tillstånd för exploatering ställas till Länsstyrelsen i Kalmar län, Kulturmiljöfunktionen, som fattar beslut i ärendet och avgör vilka eventuella fortsatta arkeologiska insatser som krävs. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖ- PÅVERKAN Samhällsbyggnadskontoret har gjort en behovsbedömning med tillhörande checklista för att undersöka om planen innebär betydande miljöpåverkan(se bilaga 1). Enligt denna bedöms inte detaljplanens genomförande medföra betydande miljöpåverkan enligt MKBförordningens första, tredje och fjärde bilaga samt enligt 5 kap.18 plan- och bygglagen (MKB-förordningens andra bilaga). Någon miljöbedömning med separat miljökonsekvensbeskrivning bedöms därför inte nödvändig. Behovsbedömningens ställningstagande motiveras enligt följande: Sammanfattningsvis bedöms ingreppen i planområdet som begränsade och syftar till att säkerställa och utveckla områdets värden där hänsyn tas till utpekade värden. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Sida 7

186 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:298 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169, FÖRSKOLAN FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR NATUR Mark, vegetation och djurliv En naturinventering gjordes av kommunens ekolog i mars Bilden nedan visar planområdet. Bild 1. Flygbild över planområdet Bild 2. Två gamla ekar avses bevaras. Området består av en blandning av små skogsområden, gräsytor, grusplaner, och en nedlagd förskola. Huvuddelen av träden återfinns i området söder om den nedlagda förskolan. Tall och ek dominerar. Flertalet träd är cirka år gamla, men enstaka träd är runt 150 år gamla. På en av de äldsta tallarna växer tallticka vilka avses bevaras. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Inom område markerat med n1 på plankartan avses träd bevaras genom att planbestämmelse om att marklov krävs för fällning av träd med en stamdiameter större än 50 cm. Inom område markerat med n2 på plankartan avses två träd bevaras genom att planbestämmelse om att marklov krävs för fällning av de markerade träden. Ett mindre område, norr om förlängningen av Skolgatan, föreslås bli naturmark och får markanvändningen NATUR. Sida 8 Bild 3. Tallar avses bevaras bakom byggnaden. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

187 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:298 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169, FÖRSKOLAN Markbeskaffenhet och geotekniska förhållanden Jordarten inom planområdets norra del är grus och hällmark. Södra delen består av morän. Planförslaget innebär inga förändringar gällande geotekniska förhållanden. Grundläggningsförhållandena bedöms vara goda. isälvsgrus grus Karta 4. Jordarter från den geoteknisk utredning MILJÖFÖRHÅLLANDEN morän hällmark Miljökvalitetsnormer Det finns tre aktuella förordningar om miljökvalitetsnormer; en för föroreningar i utomhusluft, en för vattenförekomst och en för omgivningsbuller. En detaljplan får inte medföra att en miljökvalitetsnorm överträds. Luftföroreningar Luftkvalitetsförordningen (2010:477) anger normer för ämnena kvävedioxid/kväveoxid, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren i utomhusluft. Det har inte gjorts några mätningar av luftkvaliteten i Påskallavik men med tanke på ortens storlek så finns inga misstankar om att luftkvaliteten skulle ligga över de gällande gränsvärdena. Ett genomförande av planförslaget innebär fler boende i Påskallavik och därmed fler bilresor. Ökningen är dock liten och bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids. Vattenförekomst Enligt vattenmyndighetens statusklassning har vattenförekomsten Påskallavikområdet idag måttlig ekologisk status och miljökvalitetsnormen är fastställd till god ekologisk status med tidsfrist till Åtgärdsinsatser sker genom Oskarshamns kommuns arbete med VA-planering. I kommunens VA-policy står det att dagvattenlösningar ska bidra till att miljökvalitetsnormerna för hav, sjöar och vattendrag kan uppnås. Dagvattensystemen ska vara utformade så att en så stor del av föroreningarna som möjligt kan avskiljas eller nedbrytas under vattnets väg till recipienten. Tillförseln av föroreningar till dagvattensystemen ska begränsas så långt som möjligt och föroreningar ska i första hand angripas vid källan. Det gamla vattenverket ligger väster om E22 och norr om Kristdalavägen, cirka 1 km från planområdet. Vattenverket med tillhörande skyddsområde utgör reserv för Påskallaviks vattenförsörjning. Planområdet ligger inom ett avrinningsområde som påverkar ytvattenförekomsten i Påskallaviksområdet. Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte medföra en negativ påverkan på vattenskyddsområdet och dricksvattenförsörjningen eftersom avståndet mellan skyddsområdet och planområdet är stort, cirka 1 km, och marken planeras för bostadsändamål. Det finns heller inga föroreningar inom planområdet som kan antas spridas till skyddsområdet i och med planens genomförande. Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte medföra en negativ påverkan på delavrinningsområdet för Påskallavik eftersom dagvattnet avses FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 9

188 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:298 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169, FÖRSKOLAN Befintlig bebyggelse Planområdet ligger centralt i Påskallavik och omges i väster av villaområden. I herrgårdsbyggnaden, norr om planområdet, finns idag lägenheter. Det finns ingen bostadsbebyggelse inom planområdesgränsen. Befintliga bostäder närmast planområdet är till stor del uppförda under tidigt 1900-tal samt under 80- och 90-talet. Huvudbyggnadernas storlek varierar mellan cirka m 2 och de angränsande tomteromhändertas lokalt inom egen bostadsfastighet. Detta säkerställs genom att en planbestämmelse införs i plankartan om att minst 40% av bostadfastighetens area ska möjliggöra för infiltration av dagvatten. Användningsområde betcknat med GATA avses utformas med en sedimenteringsyta för dagvatten från väg. Efter sedimentering leds vattnet sedan vidare till dagvattenledningen i Kustvägen via ett rör som placeras utmed Skolgatan. Dagvattenhanteringen inom planområdet och påverkan på närliggande vattenförekomster bedöms, i jämförelse med nuläget, inte försämras i och med detaljplanens genomförande. Sammanfattningsvis bedöms miljökvalitetsnormer för vatten inte överskridas. Omgivningsbuller I förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader (2015:216) finns bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för vägar vid bostadsbyggnader. Skyltad hastighet på Skolgatan är i nuläget 50 km/h. Trafikmängden på Skolgatan är idag cirka 170 ÅVDT (ÅrsmedelVardags- DygnsTrafik, vilket är ett medelvärde för antal fordon per dygn för en medelvardag under ett år). Planförslaget möjliggör för fler personer att bosätta sig i området. Om planområdet bebyggs med 15 st nya bostäder innebär det i princip en trafikökning med 60 bilar per dygn. Utgångspunkten för denna beräkning är att varje hushåll ger upphov till i snitt 4 enkelresor med bil per dygn. I en annan pågående detaljplan nordväst om planområdet möjliggörs för exploatering av ett tjugotal nya bostadsfastigheter. Detta skulle innebära att ytterligare 80 ÅVDT. Efter detaljplanernas genomförande bör därför trafikmängden bli cirka 310 ÅVDT utmed Skolgatan. Planförslagen medför alltså en ökning av trafiken och därmed även buller men den totala trafikmängden utmed Skolgatan bedöms ändå vara förhållandevis liten.utifrån detta bedöms inte högsta rekommenderade riktvärden för buller att överskridas. Sammanfattningsvis bedöms därmed miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller inte överskridas. Radon Ingen radonmätning av mark eller berggrund har gjorts inom planområdet. Mätningar i anknytning till området visar inga förhöjda värden och klassas som normalriskmark. Nya bostäder skall grundläggas med radonskyddat byggnadsutförande. Störningar (buller, lukt, luftföroreningar) Inom området finns i nuläget inga verksamheter som är störande eller ses som ett riskmoment. Området utsätts inte för några speciella bullerstörningar från trafik, industri eller dylikt. En lokal trafikökning kommer att ske då detaljplanen ger möjlighet för fler att bosätta sig i området. Ökad trafik medför en viss ökning av buller och luftförorening. Ökningen är dock förhållandevis liten och bedöms inte medföra att riktvärden överskrids. RISK OCH SÄKERHET Planområdet ligger kustnära men löper inte risk att drabbas av förhöjda vattenstånd. Planområdets lägsta del ligger på cirka 7,5 meter över havsnivån. Det föreligger ingen risk för skred. Påskallavik ligger inom ett område där insatstiden för räddningstjänsten beräknas till mellan tio och tjugo minuter. E22 är rekommenderad väg för farligt gods och ligger cirka 600 meter från planområdet. Inga åtgärder genomförs i detaljplanen. BEBYGGELSEOMRÅDEN Sida 10 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

189 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:298 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169, FÖRSKOLAN Bild 4. Villor längs Skolgatan Bild 5. Bandyplanen Karta 5. Lokaliseringkarta FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 11

190 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:298 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169, FÖRSKOLAN nas storlek varierar mellan cirka m 2. Byggnadshöjden varierar mellan 4 och 6 meter och det vanligaste fasadmaterialet är trä. Norra om planområdet ligger den äldre herrgårdsbyggnaden, vilken har en speciell karaktär, och för att bevara denna byggnads dominerande ställning, är det viktigt att respektera högsta byggnadshöjden i planområdet. Inom planområdet finns en nedlagd förskola med påvisad förekomst av mögel i stommen. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplanen möjliggör förtätning i Påskallavik. Planen reglerar inte vilken typ av bostäder som får byggas utan är flexibel vad gäller boendeform. Det finns därmed förutsättning för en blandning av flerbostadshus, villor, radhus, parhus och kedjehus inom området. Det som plankartan reglerar är storleken på nya fastigheter, byggnadsarea, byggnadshöjd och placering av byggnader på fastigheterna. Byggnadskultur och gestaltning Bostadsbebyggelsen i Påskallavik domineras av traditionell villabebyggelse i en till två våningar. Det finns enbart ett fåtal hyresrätter. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer I den gällande detaljplanen har området användningen allmänt ändamål, park och plantering. I planförslaget medges uppförande av friliggande enfamiljshus, sammanbyggda hus och flerbostadshus. Utformningen av tomten bör utgå från den struktur som finns i omgivningen och ny bebyggelse bör harmoniera med bebyggelsen i Påskallavik i övrigt. Minsta tomtstorlek för friliggande villabebyggelse är 850 m 2 och största byggnadsarea 220 m 2. För flerbostadshus är minsta tillåtna tomtstorlek 1100 m 2 där högst 25% av fastigheten får bebyggas. För sammanbyggd bebyggelse (radhus/parhus/ kedjehus) är minsta tillåtna tomtstorlek 300m 2 där högst 40% av fastigheten får bebyggas. Vid maximalt utnyttjande av området för villabebyggelse innebär detta 4 bostadstomter för friliggande villor och flerbostadshus. Vid maximalt utnyttjande av kvartersmarken för sammanbyggd bebyggelse och friliggande villor innebär det omkring 6 st radhus/parhus/ kedjehus och 2 st villor. Högsta tillåtna nockhöjd är 8 meter för huvudbyggnader. Högsta tillåtna nockhöjd är 4.5 meter för komplementbyggnader. Huvudbyggnad och komplementbyggnad får inte uppföras närmare än 6 meter från fastighetsgräns mot GATA vilket tydliggörs av den inlagda prickmarken i plankartan. Huvudbyggnad får inte placeras närmare än 4 meter från fastighetsgräns mot annan bostadsfastighet och komplementbyggnad får inte placeras närmare än 1 meter från fastighetsgräns mot annan bostadsfastighet. Parhus, radhus och kedjehus får dock sammanbyggas i fastighetsgräns mot annan bostadsfastighet. PLANFÖRSLAG På följande sidor visas tre utformningsalternativ. Planen är flexibel när det gäller utformning och placering av ny bebyggelse, och alternativen bör därför enbart ses som exempel. Det första exemplet visar hur området skulle kunna se ut om kvartersmarken utnyttjas för 4 st friliggande villor. Det andra exemplet visar hur området skulle kunna se ut om kvartersmarken utnyttjas för radhus och flerbostadshus. Det tredje alternativ visar att hur man kan bygga villor, parhus och flerbostadshus. Sida 12 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

191 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:298 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169, FÖRSKOLAN ALTERNATIV 1 Villor Illustrationen nedan visar ett exempel på hur området kan se ut om det byggs ut med maximalt antal friliggande villor. Totalt möjliggörs då för 4 st nya friliggande villor på max 220 m 2. Högsta nockhöjd är 8 meter vilket möjliggör byggnation av villor i två våningar. Illustration 1. Bostadsbebyggelse är rödgrå. Grön färg visar föreslagen G-C väg och natur. Tallar och ekar som ska bevaras markeras med svarta prickar och cirklar. Gul färg visar området med gamla tallar. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 13

192 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:298 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169, FÖRSKOLAN ALTERNATIV 2 Radhus- Flerbostadshus Illustrationen nedan visar ett exempel på hur området kan se ut om det byggs ut med flerbostadshus på norra delen av området och radhus på den södra delen. Totalt möjliggörs då för 2 st nya flerbostadshus med max byggrätt på 25% av fastighetarean i norra delen och en huskropp med 7 st radhus i södra delen. Högsta nockhöjd är 8 meter vilket möjliggör byggnation av radhus och flerbostadshus i två våningar. Illustration 2. Bostadsbebyggelse är rödgrå. Grön färg visar föreslagen G-C väg och natur. Tallar och ekar som ska bevaras markeras med svarta prickar och cirklar. Gul färg visar området med gamla tallar. Sida 14 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

193 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:298 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169, FÖRSKOLAN ALTERNATIV 3 Villor- Parhus- Flerbostadshus Illustrationen nedan visar ett exempel på hur området kan se ut om det byggs ut med flerbostadshus på norra delen av området parhus samt villa på södra del. Högsta nockhöjd är 8 meter vilket möjliggör byggnation av huvudbyggnader i två våningar. Illustration 3. Bostadsbebyggelse är rödgrå. grön färg visar föreslagen G-C väg och natur. Tallar och ekar som ska bevaras markeras med svarta prickar och cirklar. Gul färg visar området med gamla tallar. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 15

194 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:298 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169, FÖRSKOLAN FRIYTOR Lek och rekreation Utanför planområdet finns idag en bandyplan. Bandyplanen utnyttjas inte i samma utsträckning som tidigare eftersom bandyklubben istället använder isen på Arena Oskarshamn i Oskarshamns centrum. Bandyklubben vill nu avsluta sitt arrende på bandyplanen. Intill bandyplanen finns en tennisplan som sköts av Påskallaviks tennisklubb.väster om Emmekalv 4:309 ligger en större lekplats med fotbollsplan, gungor, rutschkanor och annan lekutrustning. Nordväst om planområdet finns gång- och cykel-vägar som används flitigt av både skolbarn och av de boende i Påskallavik. Ett femtiotal meter söder om planområdet ligger ett 2 km långt elljusmotionsspår. Offentlig och Kommersiell service I Påskallavik finns skolverksamhet, mataffär, postombud, pizzeria, bensinstation, bibliotek, gästgiveri och hotell. GATOR OCH TRAFIK Gatunät Planområdet gränsar till Skolgatan i norr och i öster. Skolgatan är tillfartsväg till området och Oskarshamns kommun är huvudman för Skolgatan. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer I detaljplanen föreslås Skolgatan förlängas och får i plankartan användningen GATA. Den nya delen av Skolgatan föreslås få en total gatubredd på 11 meter. Av dessa 11 meter utgörs 6,5 meter av väg och 4,5 meter av en kombination av sedimenteringsyta för dagvatten och gatuplantering. Ytan med gatuplantering kan i framtiden bli en gång- och cykelväg. Trafikmängden på Skolgatan är idag cirka 170 ÅVDT. Om planområdet bebyggs med 15 st nya bostäder innebär det i princip en trafikökning med 60 bilar per dygn. Utgångspunkten för Karta 6. Nya och befintliga vägar Sida 16 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

195 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:298 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169, FÖRSKOLAN denna beräkning är att varje hushåll ger upphov till i snitt 4 enkelresor med bil per dygn. I en annan pågående detaljplan nordväst om planområdet möjliggörs för exploatering av ett tjugotal nya bostadsfastigheter. Detta skulle innebära att ytterligare 80 ÅVDT. Efter detaljplanernas genomförande bör därför trafikmängden bli cirka 310 ÅVDT utmed Skolgatan. Planförslagen medför alltså en ökning av trafiken men den totala trafikmängden utmed Skolgatan bedöms ändå vara förhållandevis liten. Gång- och cykelvägar Planområdet gränsar i väster till en gång- och cykelväg som går parallellt med Skolgatan till Kristdalavägen. Gång- och cykelvägen används mycket av boende i Påskallavik och är ett av huvudstråken för barn som cyklar eller går till och från Påskallaviks skola. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planens genomförande medför en ökad trafik på Skolgatan. I detaljplanen möjliggörs för framtida gång- och cykelväg parallellt med förlängningen av Skolgatan. Parkering och utfarter I nuläget finns ett tiotal parkeringar norr om den gamla förskolebyggnaden. Utfart möjliggörs åt både norr och öster från fastigheten med förskolan. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer All parkering skall ske inom egen bostadsfastighet. Utfart möjliggörs åt både norr och öster från den nya bostadsmarken, där den gamla förskolan ligger i nuläget. Kollektivtrafik Bussförbindelser finns genom samhället. Landsbygdstrafiken har två linjer som går mellan Påskallavik och Oskarshamn. Bussarna mellan Oskarshamn och Kalmar, Blomstermåla samt Ålem stannar i Påskallavik. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Vattenförsörjning och omhändertagande av avloppsvatten sker via överföringsledningar mellan centralorten och Påskallaviksområdet. Området är idag försörjt med kommunalt vatten och avlopp. Befintliga kommunala ledningar för vatten och avlopp går från Skolgatan. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Den tillkommande bebyggelse ska anslutas till de befintliga kommunala ledningarna.vatten och avlopp ska kopplas till kommunens VAanläggning. El och tele Området är anslutet till E.ON:s elnät. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planområdet ska anslutas till befintligt elnät. Avfall och värme KSRR svarar för sophanteringen i området. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Omhändertagande av avfall skall ske enligt KSRR renhållningsordning. SOCIALA FRÅGOR Tillgänglighet Ett handikappolitiskt program för personer med funktionsnedsättning utifrån FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder antogs av kommunfullmäktige Programmet är en kommunal handlingsplan baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Det övergripande syftet med programmet är att ange riktlinjer för kommunens nämnder, styrel ser och förvaltningar i deras planering av verk- FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 17

196 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:298 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169, FÖRSKOLAN samheten. Detta för att förbättra tillgängligheten för alla människor i Oskarshamns kommun. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planen förutsätter att dess innehåll anpassas för att uppfylla gällande lagar och kommunens handikappolitiska program rörande tillgänglighet. Eventuella åtgärder för att uppfylla tillgänglighetskraven sker i första hand på den egna fastigheten. Barnperspektivet Enligt beslut i kommunfullmäktige ska alla barn och unga ha rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Oskarshamn. Som en del i att uppnå detta har en checklista tagits fram som ska genomarbetas i samband med planärenden. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planområdet ligger centralt i Påskallavik med närhet till bland annat Påskallaviks skola. I anslutning till planområdet finns ett gång- och cykelvägnät som används av barn och unga för att ta sig till skolan. Detaljplanens genomförande medför något mer trafik på vägar som idag inte är så trafikerade. Trafikökningen är förhållandevis liten och säkerheten för barn bedöms därför inte påverkas av planens genomförande. Sida 18 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

197 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:298 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169, FÖRSKOLAN GENOMFÖRANDE I genomförandedelen redovisas de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder och konsekvenser som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Här redovisas kommunens utgifter och inkomster som föranleds av planen. Planbeskrivningen har inte någon självständig rättsverkan utan ska ses som vägledande vid genomförandet av detaljplanen. ORGANISATORISKA FRÅGOR Beräknad tidplan Samråd Våren 2016 Granskning Hösten 2016 Antagande Vintern 2016/2017 Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är fem år från den dag planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden kan planen normalt inte ändras eller upphävas om inte särskilda skäl finns. Om kommunen inte ändrar eller upphäver planen efter genomförandetidens utgång fortsätter den att gälla. Efter genomförandetidens utgång kan dock planen ändras eller upphävas utan att uppkomna rättigheter i planen behöver beaktas. Ansvarsfördelning/ Huvudmannaskap Byggande inom kvartersmark, betecknat med B i detaljplanen avses ske i enskild regi. Tillåten användning är mark för bostäder. Oskarshamns kommun ska vara huvudman för de allmänna platser som är utlagda i detaljplanen, betecknade med GATA. Kommunen har därmed ansvar för dessa områdens anläggande, drift och skötsel. Avtal Kommunen avser att ingå avtal med exploatör angående försäljning av fastigheten Emmekalv 4:298 för byggande av bostäder. Planavtal - Planavgift Inget planavtal har upprättas. Detta innebär att planavgift ska tas ut vid bygglovhantering. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR OCH KONSEKVENSER Fastighetsplan Inga fastighetsplaner (f.d. tomtindelningar) finns i Påskallavik. Fastighetsbildning/Fastighetsreglering För detaljplanens genomförande erfordras att ett markområde på cirka 308 kvm av kommunens fastighet Emmekalv 4:169 överförs till Emmekalv 4:298 genom fastighetsreglering. Oskarshamn kommun tar initiativ till och bekostar fastighetsregleringen. Detaljplanen är flexibel vad gäller boendeform. Det är därmed tillåtet med en blandning av flerbostadshus, villor, radhus, parhus och kedjehus. Det är exploatören som avgör vilken form av byggnation som blir aktuell. Kommunen avser att försälja marken som betecknas med B i plankartan. Därmed åligger det exploatören/markägaren att ansöka om erforderlig fastighetsbildning för den bebyggelseform som väljs. Gemensamhetsanläggningar Beroende på vilket alternativ som väljs för bebyggelse kan behov av gemensamhetsanläggning uppkomma. I sådant fall åligger det exploatören att ansöka om och bilda gemensamhetsanläggning genom förrättning. Servitut Beroende på vilket alternativ som väljs för bebyggelse kan behov av servitut uppkomma. I sådant fall åligger det exploatören att ansöka om och bilda servitut genom fastighetsreglering. GENOMFÖRANDE Sida 19

198 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:298 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169, FÖRSKOLAN Fastighetsindelningsbestämmelser Fastighetsindelningsbestämmelser bedöms inte behöva upprättas inom Emmekalv 4:298. TEKNISKA FRÅGOR Vatten och avlopp Emmekalv 4:298 ligger inom VA-verksamhetsområde för Påskallaviks tätort. Det innebär att ny bebyggelse ska kopplas till det kommunala vatten- och avloppsnätet. El och tele Samplanering bör göras med E.ON Elnät Sverige AB i god tid före exploatering. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Utgifter - Gatu-utbyggnad :- kr - VA-utbyggnad :- kr - Dränerings-/infiltrationsdike :- kr - Dagvattenrör till Kustvägen :- kr - Tillkommande bergschakt :- kr - Förrättningskostnader :- kr - Gatu- och driftkostnader :-/år Inkomster - Försäljning av Emmekalv 4:298 samt del av Emmekalv 4:169 Anslutningsavgift VA (för 3 tillkommande fastigheter) :-kr - Planavgift Sida 20 GENOMFÖRANDE

199 ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR EMMEKALV 4:298 OCH DEL AV EMMEKALV 4:169, FÖRSKOLAN KONSEKVENSENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Detaljplanen möjliggör att planområdet kan omvandlas till ett bostadsområde med plats för mellan fyra och ett tiotal bostadsfastigheter. Genomförandet av planen ses som en hållbar förtätning av Påskallaviks samhälle eftersom området ligger centralt med närhet till befintlig service och kommunikationer. Planen är flexibel för att möjliggöra olika bostadstyper, så som villor, radhus, parhus/kedjehus och flerbostadshus. Detaljplanen ger möjlighet för fler att bosätta sig i Påskallavik vilket är positivt för samhället eftersom det ger ett större underlag för skola, bibliotek, butiker, föreningsliv, kollektivtrafik med mera. Större delen av planområdet saknar viktiga naturvärden. De naturvärden som är bevarandevärda finns huvudsakligen i området söder om den nedlagda förskolan. Exploatering i området medför att vissa träd måste fällas för att möjliggöra ny byggnation av hus. Generellt bör träd bevaras i så stor utsträckning som möjligt för att ge karaktär till bostadsområdet. De äldsta tallarna med tallticka har mätts in och byggnation inom planområdet har anpassats så att så många tallar som möjligt kan bevaras. Detaljplanen medger att den nedlagda förskolan antingen rivs eller byggs om till bostäder. Detaljplanen innebär en förändrad utblick för de fastigheter som ligger närmast planområdet. Höjden på nya hus begränsas med en nockhöjd på maximalt 8 meter. Detta motsvarar två plan för huvudbyggnader. Det finns även några fastigheter som ligger närmare planområdet och som därmed kommer att påverkas i något större utsträckning. Det är framför allt Emmekalv 4:169, Emmekalv 4:309, Emmekalv 4:276, Emmekalv 4:274, Emmekalv 4:115, Emmekalv 4:116, Emmekalv 4:117 och Emmekalv 4:122. De gränsar till området och kommer få nya grannar när detaljplanen genomförs. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Sida 21

200 Samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun, Varvsgatan 8, Box 706, Oskarshamn tel: , fax: , e-post:

201 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Kristina Erlandsson E-post: kristina.erlandsson@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Behovsutredning ( ) och tillsynsplan (2017) för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet inom områdena miljö, livsmedel, hälsoskydd, naturvård, receptfria läkemedel, tobak och folköl Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna Behovsutredning ( ) och tillsyns-plan (2017) för verksamhet inom områdena miljö, hälsoskydd, livsmedel, naturvård, receptfria läkemedel m.fl.. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret överlämnar Behovsutredning för och tillsynsplan för 2017 för verksamhet inom områdena miljö, hälsoskydd, livsmedel, naturvård, receptfria läkemedel, tobak och folköl m.fl. för godkännande. Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden ska i enlighet med 1 kap 6 miljötillsynsförordningen (2011:13) ta fram en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Behovsutredningen ska avse en tid om tre år. Utredningen ska ses över vid behov och minst en gång varje år. För att samhällsbyggnadsnämnden ska kunna uppfylla sina skyldigheter enligt livsmedelslagstiftningens kontrollförordning krävs att en verksamhetsplan upprättas. En ändamålsenlig verksamhetsplan förutsätter en aktuell behovsinventering och att nämnden säkerställer tillräckliga resurser. Enligt 1 kap 8 miljötillsynsförordningen ska samhällsbyggnadsnämnden för varje verksamhetsår upprätta en samlad tillsynsplan som omfattar nämndens ansvarsområde enligt miljöbalken. Tillsynsplanen för år 2017 omfattar samhällsbyggnadskontorets verksamhet enligt miljöbalken, livsmedelslagen, lagen om receptfria läkemedel, tobakslagen och alkohollagen. Utöver miljö- och byggavdelningens verksamhet omfattar tillsynsplanen även det arbete som utförs av kommunekologen och hållbarhetsstrategen. Tillsynsplanen är samhällsbyggnadsnämndens instrument för prioritering inom och mellan olika verksamhetsområden. Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Kristina Erlandsson Miljö- och byggchef

202 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse daterad Behovsutredning för ( ) och tillsynsplan ( 2017) för verksamhet inom områdena miljö, hälsoskydd, livsmedel m.fl.

203 1 Behovsutredning och tillsynsplan för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet inom: Miljö Livsmedel Hälsoskydd Naturvård Receptfria läkemedel Tobak och folköl Samhällsbyggnadsnämnden Antagen ,

204 2 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Personalresurser Årsarbetstimmar per heltidstjänst Tillgängliga resurser Miljö- och hälsoskydd Miljömål Avfall och producentansvar Förorenade områden Hälsoskydd Kemiska produkter och biotekniska organismer Miljöfarlig verksamhet Miljötillsyn inom lantbruk Miljöövervakning Naturvård Strandskydd Strålskydd Vattenverksamhet Försäljning av receptfria läkemedel, folköl och tobak Livsmedel Övergripande uppgifter Övrigt Händelsestyrd tillsyn Slutsats Konsekvenser Uppföljning av tillsynsplanen... 18

205 3 1. Sammanfattning Nämnden har under år 2017 tillgång till 8 handläggartjänster eller timmar för tillsyn inom miljö- och livsmedelsområdet. För att kunna fullgöra uppgifter inom miljö- och livsmedelsverksamheten bedömer samhällsbyggnadskontoret att det 2017 föreligger ett behov av ca 10 helårstjänster och för 2018 respektive 2019 ett likande behov. Bristen på handläggarresurser uppgår alltså till ca 2 tjänster för verksamhetens totala behov. Syftet med verksamhetsplanen är att tydliggöra hur verksamheten bedrivs inom befintliga ramar. Nämnden ska också ha tillsyn över att miljöbalken och dess följdförfattningar följs. Baserat på en behovsutredning samt upprättade register ska tillsynsmyndigheten upprätta en tillsynsplan. Behovsutredningen och tillsynsplanen ska beslutas av samhällsbyggnadsnämnden enligt 1 kap 11 miljötillsynsförordningen. Enligt behovsutredningen är det främst inom områdena miljö och hälsoskydd samt naturvård, miljöövervakning och övergripande arbetsuppgifter som det föreligger brist på resurser. Miljö När det gäller miljö så är det inventering av enskilda avlopp i enlighet med VA- planen som ger upphov till störst resursbehov. Detta beror främst på att inventeringen som påbörjades 2016 har levt med diverse barnsjukdomar och rutiner som inte visat sig helt ändamålsenliga. Inventeringen har också genererat en större mängd efterarbete som kontoret inte räknat med. Detta tillsammans har bidragit till brist på resurser. Konsekvenserna blir att kontoret inte kommer att kunna uppfylla VA-planens intensioner med inventering av 200 enskilda avlopp per år. Brist på resurser finns också inom områdena avfalls- och producentansvar. Detta på grund av en ökad mängd nedskräpningsärenden. Inom området förorenade områden råder det resursbrist vid handläggning av ärenden, främst när det handlar om exploatering av mark. Exploateringsärenden och utredningar om förorenad mark är helt händelsestyrda och är i regel ganska omfattande och tidskrävande ärenden. 2 stycken miljökontrollanterna som annars jobbar med tillsyn och kontroll i samband med saneringen av Oskarshamns hamn, kommer att finnas som en tillfällig resurs på avdelningen, på heltid, troligen från januari till mars. Med deras hjälp bedöms det möjligt att nå inventeringsmålet om 200 enskilda avlopp per år. Hälsoskydd När det gäller hälsoskyddsområdet är det främst bostadsklagomål gällande ventilation, buller, lukt etc. som tar resurser från den övrigt planerade verksamheten.

206 4 Beroende på i vilken omfattning avdelningen har förstärkning med miljökontrollanterna kan det också finas möjlighet att de kan täcka upp inom hälsoskyddsområdet. Det kan handla om att de gör planerad tillsyn när den händelsestyrda tillsynen tar tid från övriga inspektörer. Naturvård, miljöövervakning och övergripande arbetsuppgifter Inom området naturvård saknas resurser för kommunekologen att fullgöra tillsyn på naturreservat, arbeta med utåtriktat naturvårdarbete, d.v.s. information, samverkan med naturföreningar, vattenråd, etc. Ekologen hjälper också planavdelningen med viss naturinventering där det skulle behövas mer resurser. Under övergripande uppgifter ligger till exempel arbetet med det klimat och hållbarhetsprogram som kommunekologen i samarbete med hållbarhetsstrategen håller på att ta fram. Arbetet är tidskrävande och tar mycket resurser. Inom områdena som rör kommunekologens arbetsområde är det svårt att kortsiktigt avhjälpa situationen. Det arbete som främst får stå tillbaka är det utåtriktade arbetet mot vattenråd, intresseorganisationer och samverkan. Ekologen tvingas även avstå olika projekt för att hantera arbetsbelatningen. 2. Inledning Samhällsbyggnadsnämnden ska enligt reglemente antaget av kommunfullmäktige den 12 oktober 2015 fullgöra kommunens uppgifter i de delar som skall utföras av kommunal nämnd inom miljö- och hälsoskyddsområdet enligt miljöbalken utom den kommunala renhållningsskyldigheten enligt 15 kapitlet livsmedelslagen strålskyddslagen lagen om foder och animaliska biprodukter smittskyddslagen lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa annan lag som skall fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- och hälsoskyddsområdet tobakslagen lagen om handel med vissa receptfria läkemedel alkohollagen vad avser tillsyn över försäljning av öl i detaljhandel Samhällsbyggnadsnämnden ska också svara för att initiera och bereda ärenden om inrättande av skyddsområden enligt 7 kap miljöbalken samt handlägga ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna, om den inte avser byggande inom vattenområde.

207 5 Miljö- och byggavdelningen är en myndighetsavdelning inriktad på att tillgodose den lagreglerade tillsynsverksamheten. Beslutar kommunen att verka utöver lagstiftningens ram behöver resurser tillsättas för att möta det behov som då uppstår. 2.1 Allmänt Samhällsbyggnadsnämnden, som är operativ tillsynsmyndighet, ska enligt bestämmelserna i 2 kap 6 miljötillsynsförordningen, varje år göra en utredning om tillsynsbehovet inom sitt ansvarsområde. Behovsutredningen ska avse en tid om tre år. Register ska föras över de verksamheter som behöver återkommande tillsyn. Samhällsbyggnadsnämnden ska för varje verksamhetsår upprätta en samlad tillsynsplan som omfattar myndighetens ansvarsområde enligt miljöbalken. Planen ska grundas på en behovsutredning för verksamheten. Tillsynsplanen är det dokument som visar vilken tillsyn som planeras under året utifrån tillgängliga resurser. 2.2 Prioriteringar Vid arbetet med att planera för ett effektivt utnyttjande av personalresurserna har vissa prioriteringar styrt inriktningen. Inom miljötillsynen är tillsyn hos de företag som betalar årlig tillsynsavgift prioriterat. Inom hälsoskyddsområdet är det främst tillsyn inom verksamheter som klassas som högriskverksamheter som kommer att prioriteras. Inom livsmedelstillsynen är det tillsyn av kontrollobjekten som har högsta prioritet. 3. Personalresurser 3.1 Årsarbetstimmar per heltidstjänst Den totala arbetstiden per år och heltidsmedarbetare beräknas till timmar. Efter frånräkning av semester, sjukdom, utbildning, samverkan, personlig tid och friskvård återstår i genomsnitt 1455 timmar per heltidstjänst och år. 3.2 Lagens krav Enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) ska en operativ tillsynsmyndighet bedriva tillsynsarbetet effektivt och utveckla personalen kompetens i tillsynsfrågor. Lagstiftningen ställer krav på att nämnden ska ha personal med tillräcklig erfarenhet och kompetens. Verksamhetsutövarna som är föremål för inspektioner och kontroller ställer också krav på att de inspektörer som genomför tillsyn och kontroll har god kompetens, eftersom verksamhetsutövarna betalar för såväl den egna tiden som för inspektörens tid.

208 6 Av Livsmedelsverkets vägledning Offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar framgår att en kontrollmyndighet som utför livsmedelskontroll ska vara effektiv och opartisk samt ha tillräckligt stor personalstyrka. 3.3 Tillgängliga resurser Sammanlagt förfogar miljö- och byggavdelningen under år 2017 över 7 årsarbetskrafter för miljö- och hälsoskyddstillsynen samt livsmedelskontrollen, varav 5,8 tjänster för miljö- och hälsoskyddstillsyn och 1,2 tjänst för livsmedelskontroll. En heltidstjänst som kommunekolog är placerad på samhällsbyggnadskontorets kansliavdelning. Kommunekologen ska arbeta med de övergripande och strategiska naturvårds- och miljövårdsfrågorna. Ekologen utgör ett stöd för övriga delar av förvaltningen. Omräknat i årsarbetstimmar motsvarar de tillgängliga tjänsterna under 2017 totalt timmar, varav för miljö- och hälsoskyddstillsyn timmar, för livsmedelskontroll timmar och kommunekolog timmar. Under 2017 är resurser motsvarande 25 % utlånade till kansliet för att arbeta med administrativa uppgifter såsom hemsidan, se över rutiner och blanketter mm. På förvaltningen finns också en hållbarhetsstrateg motsvarande en heltidstjänst. Hållbarhetsstrategen jobbar med hållbarhetsfrågor och har ett övergripande ansvar att jobba med miljömålsuppföljning och samverkan för miljömålen. Posthantering och övergripande administrativa arbetsuppgifter ligger på kansliavdelningen. Arbetsuppgifterna omfattar motsvarande en heltidstjänst. Arbetsuppgifterna omfattar bland annat registrering och registervård i ärendehanteringssystemet Ecos, arkivvård, fakturering och service till allmänheten. Även administrativt arbete med kommunens VA- plan, recipientkontroll samt registrering av provtagningsresultat av dricksvattenkontroll och radonmätningar ingår. Under perioden januari till mars 2017 kommer avdelningen troligen att förstärkas med 2 miljökontrollanter som kommer att arbeta med miljö- och hälsoskyddstillsyn. Miljökontrollanterna är anställda av samhällsbyggnadskontoret och arbetar under övriga delar av året med kontrollverksamhet av hamnsaneringen, ett projekt för att sanera Oskarshamns hamn från miljögifter. Under vinterhalvåret då muddringsverksamhet inte pågår övergår de som resurs till avdelningen. 3.4 Resursbehov Kontorets utredning och bedömning visar att resursbehovet för miljö- och livsmedelstillsynen uppgår till ca10 heltidstjänster under år För 2018 och 2019 pekar behovet på ungefär samma antal tjänster.

209 7 Resursbehovet för kommunekolog har beräknats till 1,3 tjänst för Likanande behov bedöms för 2018 respektive Tjänster Tillgängliga timmar 2017 Tillgängliga tjänster 2017 Behov tjänster 2017 Behov tjänster 2018 Behov tjänster 2019 Miljö- och hälsoskydd ,8 7,3 7,0 6,8 1,5 Livsmedel ,2 1,2 1,1 1,1 0,0 Kommunekolog ,0 1,3 1,3 1,3 0,3 SUMMA TOTAL ,0 9,8 9,4 9,3 1,8 Tabell1. Tillgängliga timmar och tjänster samt det bedömda behovet för Brist Miljö- och hälsoskydd 4.1 Miljömål Sverige har 16 nationella miljömål att arbeta efter. I tillsynsarbetet på avdelningen sker arbetet främst mot följande miljömål: Giftfri miljö, levande sjöar och vattendrag, säker strålmiljö, ingen övergödning, levande kust och skärgård, hav i balans och grundvatten och god kvalitet. Samtliga miljömål ingår dock i större eller mindre utstäckning i det dagliga arbetet. Det är hållbarhetsstrategen som har ett övergripande ansvar att jobba med miljömålsuppföljning och samverkan utifrån miljömålen. 4.2 Avfall och producentansvar Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för tillsyn över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken. Tillsynen ska resultera i att avfallet i möjligaste mån återanvänds, materialåtervinns eller energiåtervinns. Inom ämnesområdet ingår transporter, mellanlagring, omhändertagande av avfall, insamling av farligt avfall, miljö/återvinningsstationer och annan yrkesmässig hantering av avfall. Avfall som berör miljöfarliga verksamheter ingår som en del i miljöskyddstillsynen. Tillsyn 2017 I det löpande tillsynsarbetet med avfall ingår bland annat tillsyn, rådgivning, samverkan och prövning av dispensansökningar gällande de kommunala avfallsföreskrifterna. Genom lagstiftningen har kunskapen om kraven på avfallshanteringen ökat bland verksamhetsutövarna. I takt med ökad kunskap minskar tillsynsbehovet. Antalet nedskräpningsärenden har dock ökat. Arbetet inom avfalls/producentansvarsområdet kommer att vara händelsestyrt under 2017.

210 8 4.3 Förorenade områden Länsstyrelsen har tillsyn över förorenade områden som kan härledas från A- eller B- verksamheter enligt Miljöprövningsförordningen. Kommunen har tillsyn över C- och U- verksamheter. Tillsynsansvaret kan dock bero på vilken delegering av tillsynen som har genomförts. Kommunen har tillsyn över alla förorenade områden där föroreningarna härrör från en verksamhet som lagts ner före den 1 juli Inom Oskarshamns stad är det ett antal förorenade områden som är föremål för exploatering. Tillsynen över dessa områden utövas av samhällsbyggnadsnämnden. Enligt förordningen om PCB ska den som äger en byggnad eller annan anläggning där fogmassa eller halkskyddad golvmassa kan ha använts vid uppförande eller renovering åren undersöka om fogmassan eller golvmassan är en PCB-produkt. Fastigheter från tiden ska vara färdigsanerade senast 30 juni Detta gäller också för industribyggnader uppförda eller renoverade samt om fog- eller golvmassan använts inomhus. Varje år deltar kontoret i projekt genom Miljösamverkan sydost (MSO). Miljösamverkan Sydost är en verksamhet för samverkan mellan handläggare i Kalmar län och Gotlands län inom olika miljö-, livsmedels- och hälsoskyddsområden. Verksamheten har pågått sedan 2003 och stöds ekonomiskt av samtliga kommuner i båda länen, Länsstyrelsen i Gotlands och Kalmar län samt Regionförbundet i Kalmar län. Tillsyn 2017 Kontoret kommer under året att fortsätta att delta i MSO- projektet Fortsättning nedlagda kommunala deponier, vilket är ett handledningsprojekt. Målet med projektet är att stötta miljöhandläggarna i granskningen av inkomna förslag till undersökningsplaner enligt Mifo 2. Arbetet med att risklassa länets kommunala deponier har hittills till stor del skett gemensamt bland kommunerna i länet. Detta har gett oss stor hjälp i form av kunskap, draghjälp och möjlighet att ställa likvärdiga krav och göra likvärdiga bedömningar. Nästa steg i arbetet med deponierna är att deponiansvariga efter föreläggande från oss tillsynsmyndigheter ska ta fram undersökningsplaner för de deponier som i nuläget ska undersökas vidare för att kunna riskklassas enligt MIFO fas 2. Tillsynsmyndigheterna ska granska undersökningsplanerna och avgöra om de är tillräckligt omfattande för att kunna utgöra underlag för Mifo 2-klassningen. Flera förorenade områden är föremål för exploatering, vilket medför ett stort tillsynsbehov. Denna typ av ärenden är helt händelsestyrda. Även om fastigheter enligt PCB- förordningen ska vara färdigsanerade senast 30 juni 2016, bedömer kontoret att det finns ett litet behov av att följa upp tillsynen under 2017.

211 9 4.4 Hälsoskydd Kommunen utövar tillsyn över hälsoskyddsfrågor enlig 9 kap miljöbalken. Här ingår bland annat anmälningar, tillsyn över byggnader som innehåller en eller flera bostäder och tillhörande utrymmen, lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande. Även samlingslokaler där många människor brukar samlas, hotell, pensionat och liknande lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad ingår också, liksom idrottsanläggningar, campinganläggningar, badanläggningar, strandbad och andra liknande anläggningar som är upplåtna för allmänheten eller som annars utnyttjas av många människor samt lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling. Under kommande år ökar troligen antalet HVB- hem och likande boenden på grund av flyktingströmmarna från Europa, Afghanistan och Syrien. I hälsoskyddsfrågor ingår också rådgivning avseende enskilda brunnar, badvattenprovtagning och radonfrågor. Tillsyn 2017 Under 2016 startade ett MSO- projekt om giftfri miljö i förskolan. Projekttillsynen riktades under 2016 in på hur barnen kan skyddas från olika farliga kemikalier. Intresset för ämnet har varit stort bland föräldrar, förskolepersonal, skolledning och politiker. Projektet har genom hållbarhetsstrategens arbete fått tillskott av pengar vilket ger möjligheten att fortsätta projektet under 2017 utanför ramen för MSO. Två pilotförskolor valdes ut under 2016 som även under 2017 kommer att få fortsatt stöd och uppmuntran för att fokuserar på vilka material som är lämpliga respektive olämpliga för små barn. Tanken är också att pilotförskolorna ska fungera som ambassadörer för andra förskolor i arbetet mot målet att nå en giftfri förskola. Under 2017 kommer därför projektet att fortsätta i viss omfattning och tid har avsatts för detta. Under 2017 planeras även tillsyn på verksamheter som klassas som högriskverksamheter, det vill säga, fotvårdsverksamheter och tatuerare samt viss massageverksamhet. Även tillsyn på semesteranläggningar, idrottsanläggningar och skolor planeras under året. I takt med ökade flyktingströmmar från övriga världen kommer det att krävas ökad tillsyn på HVB- hem och likanden verksamheter. Tillsyn när det gäller buller har inplanerats för sommarfestivalerna, Latitud och Hamnfestivalen. Badvattenprovtagning, radonmätningar och saneringsintyg genomförs utifrån behov. I övrigt blir tillsynen händelsestyrd.

212 Kemiska produkter och biotekniska organismer I det löpande arbetet med kemikalier ingår tillsyn, rådgivning, samverkan och omvärldsbevakning. De fasta tillsynsobjekten är verksamheter som har köldmedieanläggningar och verksamheter som säljer kemiska produkter. Den operativa tillsynen över hanteringen av kemikalier hos miljöfarliga verksamheter ingår som en del i miljöskyddstillsynen. Kontrollrapporter över cisterner med återkommande kontroller enligt naturvårdsverkets föreskrifter är en annan uppgift som nämnden har ansvar för. Tillsyn 2017 Kommunen har ansvaret för att kontrollera att verksamheter följer kemikalielagstiftningen. Samhällsbyggnadskontoret är remissinstans avseende beslut om hantering av brandfarlig och explosiv vara. Räddningstjänsten är beslutsinstans. Beslut om spridning av bekämpningsmedel inom detaljplanelagt område är frågor som blir föremål för behandling av samhällsbyggnadsnämnden. 4.6 Miljöfarlig verksamhet Enligt 9 kap. miljöbalken har kommunen ansvaret för tillsyn över sådan miljöfarlig verksamhet som inte kräver tillstånd, d v s verksamheter som är anmälningspliktiga (s.k. C- anläggningar) och övriga verksamheter med miljöfarlig verksamhet som varken är prövningseller anmälningspliktiga (s.k. U-anläggningar). Från länsstyrelsen har kommunen övertagit tillsynsansvaret för prövningspliktiga verksamheter (s.k. B-anläggningar) samt för Storskogens avfallsanläggning (s k A-anläggning). Enskilda avlopp påverkar Östersjön genom utsläpp av främst fosfor och men också av kväve. I kommunen finns ett stort mörkertal när det gäller statusen på de enskilda avloppen. I VAplanen för kommunen, har samhällsbyggnadskontoret gjort bedömningen att det i Oskarshamns kommun uppskattningsvis finns ungefär 2500 enskilda avlopp. Cirka 80-90% av dessa kan vara undermåliga och klarar inte dagens krav på rening. Enligt VA- planen ska samtliga avlopp inventeras och åtgärdas inom en period om 30 år. Det betyder att ca 200 enskilda avlopp per år ska inventeras. I samband med att ett utvalt område inventeras kommer informationsmötet att hållas där fastighetsägare bjuds in. Syftet är att informera om projektet samt ges möjlighet att ställa frågor. Tillsyn 2017 Tillsynsbesök på A-, B- och C-verksamheterna är en prioriterad arbetsuppgift. Detta är verksamheter som betalar årlig tillsynsavgift. Inventeringen av enskilda avlopp som initierades 2015 kommer att fortsätta. VA- planen färdigställdes och antogs av kommunfullmäktige i juni Inventeringsarbetet utgår från

213 11 kommunens delavrinningsområden. Tillsynsarbetet bedrivs utifrån riskklassificeringen och recipientens ekologiska och kemiska status. Information om vattenförekomsternas status hämtas från databasen VISS ( Prioritering utifrån recipientens ekologiska och kemiska status samt riskklassificeringen görs enligt följande: 1. Delavrinningsområde med dålig ekologisk status och områden som inte uppnår god kemisk status 2. Delavrinningsområden med otillfredsställande ekologisk status 3. Delavrinningsområden med måttlig ekologisk status 4. Delavrinningsområden med risk för att god ekologisk och kemisk status inte uppnås till år 2015 eller I övrigt är verksamhetsområdet händelsestyrt utifrån de anmälningar, lokaliseringsprövningar och remisser som inkommer. 4.7 Miljötillsyn inom lantbruk Kommunen ansvarar för miljötillsyn över lantbruken. Eftersom Oskarshamn har många mindre lantbruksverksamheter så har en uppdelning gjorts där avsikten är att lantbruk som är C-objekt ska ha årlig tillsyn och verksamheter med mer än 10 nötboskap eller hästar får tillsyn vart tredje år. Verksamheter med mindre än 10 DE får däremot besök vart femte år. Tillsyn 2017 Miljötillsynen inom lantbruket 2017 inriktas enbart på större anläggningar med mer än 30 djurenheter. Tillsynen i övrigt är händelsestyrd. 4.8 Miljöövervakning Samhällsbyggnadskontoret genomför på uppdrag av länsstyrelsen mätningar av bakgrundsstrålning på tre kontrollpunkter inom kommunen. Kommunen är medlem i Kalmar läns Luftvårdsförbund, som är en ideell förening. Verksamhetens syfte är att klarlägga luftföroreningarnas spridning och påverkan på miljö och hälsa, att redovisa resultaten så att de är till nytta för planeringsarbetet inom regionen och att verka för att åtgärder vidtas mot luftföroreningar. Medlemmar i förbundet är företag, kommuner och andra myndigheter samt föreningar. Tillsyn 2017 Mätning av bakgrundsstrålning sker vid särskilda referensmätpunkter med sju månaders mellanrum. En av miljö- och hälsoskyddsinspektörerna är styrelseledamot i Luftvårdsförbundet. Kommunekologen deltar i det regionala samarbetet runt vattenfrågorna runt Kalmarsund och medverkar i såväl LONA som LOVA- projekt som andra vatten- och miljöprojekt.

214 Naturvård Under begreppet naturvård faller arbetet med inrättande av kommunala naturreservat samt tillsyn av dessa. Kontoret gör också viss provtagning i sjöar under året. Tillsyn 2017 En viktig uppgift för kommunekologen är det utåtriktade naturvårdsarbetet mot skolverksamhet, allmänhet och förvaltningar. Samråd kring vattenbruk samt remissyttranden gällande vattenverksamhet sker med länsstyrelsen. Ekologen är en viktig resurs för planavdelningen när det gäller naturinventeringar inför planläggning Strandskydd Syftet med strandskyddet är att trygga allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Strandskyddet gäller samtliga stränder, vid havet, insjöar och vattendrag. Det är förbjudet att inom strandskyddsområden vidta vissa åtgärder, som till exempel att anlägga, gräva eller bygga något. Det generella strandskyddet är 100 meter men kan vara utökat till 300 m. För att få bygga, gräva, anlägga eller på annat sätt påverka strandskyddsområdet krävs dispens. Dispens kan endast beviljas om det föreligger särskilda skäl. Tillsyn 2017 Arbetet med dispensgivning inom strandskyddsområden fördelas mellan kommunekologen och miljö- och hälsoskyddstillsynen. Det finns också ett antal tillsynsärenden inom området som måste hanteras i enlighet med lagstiftningen Strålskydd Den som avser att bedriva verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten ska senast sex veckor innan verksamheten påbörjas anmäla detta till samhällsbyggnadsnämnden (SSMFS 2012:5 10). Samhällsbyggnadsnämnden har tillsyn över solarier enligt 16 strålskyddsförordningen. Tillsyn 2017 Inom området strålskydd hamnar främst tillsyn av kommunens solarieverksamheter där tillsyn kommer att utföras under året Vattenverksamhet Med vattenverksamhet avses uppförande och ändring av anläggningar inom vattenområde och andra åtgärder i ett vattenområde som syftar till att förändra vattnets djup och läge, till exempel muddring, bortledande av ytvatten, anläggningar för bortledande av grundvatten och för tillförsel av vatten för att öka grundvattenmängden och åtgärder som utförs för att avvattna mark. Länsstyrelsen är tillsyns- och prövningsmyndighet. Samhällsbyggnadskontoret är

215 13 remissinstans. Kommunekologen är kommunens resurs i arbetet med att bilda och utveckla vattenråd. Tillsyn 2017 Under 2016 startades en del nya vattenråd i kommun. Det är framför allt kommunekologen som handlägger ärenden inom området vattenverksamhet vilket kan omfattar samverkan med länsstyrelsen, remisser och vattenrådsarbete. 5. Försäljning av receptfria läkemedel, folköl och tobak Samhällsbyggnadsnämnden har tillsynen över försäljning av tobak, folköl samt försäljning av receptfria läkemedel i detaljhandeln. Enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel får näringsidkare, efter anmälan till Läkemedelsverket, bedriva detaljhandel med vissa receptfria läkemedel på andra försäljningsställen än öppenvårdsapotek. Kommunen ska kontrollera att regelverket följs. Läkemedelsverket har det övergripande tillsynsansvaret och sanktionsmöjligheterna. Kommunen ska rapportera funna brister till Läkemedelsverket som då kan vidta åtgärder. Enligt alkohollagen har kommunen tillsyn över försäljning av folköl i detaljhandel. Den som bedriver detaljhandel med folköl ska anmäla verksamheten till den kommun där försäljningen sker. Enligt tobakslagen har kommunen den omedelbara tillsyn över miljöer och lokaler där rökning är förbjuden, bestämmelser om varningstexter och om marknadsföring av tobaksvaror. Tillsyn 2017 Under 2017 kommer kontoret att bedriva tillsyn inom området. Det kommer även att göras tillsyn av rökfria skolgårdar. Det har framkommit att det krävs en större arbetsinsats när det gäller samverkan med andra kommuner men inte minst med länsstyrelsen, tullen och polisen i dessa frågor. 6. Livsmedel Livsmedelstillsynen ska skydda människors hälsa och värna konsumenternas intressen. Konsumenten ska inte behöva riskera att bli sjuk för att livsmedlen innehåller patogena mikroorganismer eller främmande ämnen och föremål. Konsumenten ska heller inte bli vilseledd av felaktig märkning eller presentation av livsmedlen. Ansvaret för livsmedelstillsynen delas mellan Livsmedelsverket, som kontrollerar större anläggningar, länsstyrelserna som kontrollerar primärproduktion och kommunerna, som kontrollerar resterande anläggningar, till exempel butiker och restauranger. Verksamheterna ska få en likvärdig, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig kontroll med helhetssyn.

216 14 Inom kommunen finns det ca 220 registrerade livsmedelsverksamheter som kommunen har kontrollansvar för. Samtliga objekt som har mer än 2,5 timmars årlig kontrolltid kontrolleras varje år. Verksamheter med mindre årlig kontrolltid kontrolleras vart tredje år. Metoden för kontroll som används är inspektion eller revision. Inspektionerna är oanmälda medan revisonerna är föranmälda. Varje medlemsland i EU ska ha en nationell plan för livsmedelskedjan. Planen är fyraårig, men uppdateras varje år. Kontrollplanen anger strategisk inriktning för den offentliga kontrollen, nationella mål och prioriteringar. Planen beskriver hur kontrollen är organiserad, hur den genomförs, följs upp och utvecklas. Den beskriver också organisation och operativ funktion av beredskapsplaner samt hantering vid kris. Livsmedelsverket har tagit fram en nationell kontrollplan där de övergripande nationella målen för den offentliga kontrollen i hela livsmedelskedjan är: Säkra livsmedel som konsumenterna kan lita på Företagen har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull Optimal samverkan mellan myndigheterna ger effektivare kontroller Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättsäker, ändamålsenlig och effektiv Den nationella kontrollplanen ska bland annat fungera som vägledande och stödjande, hjälpa myndigheterna att prioritera och fokusera, innehålla information om kontrollmetoder, strategier och utbildningar samt hitta möjliga samarbetsområden mellan myndigheter. Den nationella kontrollplanens inriktningsmål: Alla led i kedjan och alla relevanta krav i lagstiftningen kontrolleras regelbundet, både med avseende på säkerhet och redlighet Kontrollen är riskbaserad, både när det gäller säkerhet och redlighet Avvikelser upptäcks Avvikelser följs upp för att säkerställa att bristerna har åtgärdats Samhällsbyggnadskontoret beaktar i stor utsträckning att livsmedelstillsynen som bedrivs följer inriktningen på den nationella kontrollplanen. Samhällsbyggnadskontoret har därför i enlighet med livsmedelsverkets nationella kontrollplan och livsmedelsverkets föreskrifter, LIVSFS 2016:12 om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll av livsmedel, tagit fram mätbara effektmål för 2017 som kommer att följas upp i uppföljningsplanen. Mål för livsmedelstillsynen 2017 MSO- projekt- Miljösamverkan Sydost genomför under 2017 ett tillsynsprojekt provtagning av egengjorda såser och röror. Projektet kan omfatta mikrobiologisk provtagning av dessa produkter. Egengjorda såser och röror hittar man ofta ute i verksamheterna. Alla har olika hållbarhetstider och egna bedömningar hur länge dessa är säkra produkter. Ofta har ingen hållbarhetsanalys gjorts. På vissa ställen kan såser

217 15 sparas i upp till 3 veckor. Projektet kan t.ex. även omfatta kontroll av ph-värdet i såserna med ph-stickor. Medverkan i länsmöten- kontoret kommer att medverka i de länsmöten som anordnas av länsstyrelsen. Samtliga objekt som har mer än 2,5 timmars årlig kontrolltid ska kontrolleras varje år. Verksamheter med mindre årlig kontrolltid kontrolleras vart tredje år. Kontroll av verksamheter ska utföras i enlighet med beslutad kontrolltid. Nya verksamheter som registreras ska besökas. Verksamheter som klassas som högrisk ska besökas inom 2 veckor medan övriga verksamheter ska besökas senast inom 10 veckor. 7. Övergripande uppgifter Miljö- och byggavdelningens huvudsakliga verksamhet är inriktad mot myndighetsutövning. Utöver det som är myndighetsutövning tillkommer arbetsuppgifter av mer övergripande karaktär som omfattar flera förvaltningar. Framtagandet av VA- planen som antogs i juni 2015 är en sådan arbetsuppgift. Tillsyn 2017 Under 2017 och kommande år kommer berörda förvaltningar att hålla regelbundna träffar 2 gånger per år för att diskutera viktiga frågor rörande VA- planen. Detta för att få en samsyn samt utbyta erfarenheter. Kommunekologen deltar bland annat i arbetet med att göra naturinventeringar samt var behjälplig med arbetet att ta fram en hållbarhetsstrategi för kommunen. 8. Övrigt Enligt vedertagen praxis behövs minimum 400 timmar per handläggare och år för administrativa uppgifter. Därutöver tillkommer tid för arbete med ärendehanteringssystem samt uppdatering och förnyelse av hemsidan. Ärendehanteringssystemet Ecos kommer inom de närmsta åren att uppgraderas vilket kommer att innebära att kontoret måste sätta av timmar för att rensa i systemet. Detta för att underlätta övergången till den nya versionen. Tillsyn 2017 Administrativa arbetsuppgifter under året består delvis av tid avsatt för att fortsätta utvecklingen av hemsidan. Några medarbetare fungerar som webbredaktörer och måste sätta av tid för att jobba med hemsidan. Tid har också avsatts för att ta fram rutiner och mallar för verksamheten. En relativt stor andel tid har avsattas för att arbeta med konverteringen av Ecos 2 som kommer att gå in i ett intensivare skede under 2017.

218 16 9. Händelsestyrd tillsyn Det är långt ifrån hela samhällsbyggnadsnämnens tillsynsområde som går att planera. Det finns en hel del händelsestyrd tillsyn som vi inte kan styra. Det gäller t.ex. klagomål inom de olika områdena men främst inom miljö och hälsoskydd. Under de senaste tre åren har det årligen registrerats i genomsnitt: 30 ärendet när det gäller spontanansökningar för enskilda avlopp, 30 ärenden som gäller hälsoskydd, t.ex. bostadsklagomål gällande ventilation, lukt, skällande hundar mm samt 60 ärenden inom området miljö som kan vara t.ex. extra tillsyninsatser, samråd eller remisser gällande olika verksamheter. Det kan vara nedskräpningsärenden eller ärenden gällande förorenad mark. Kommunen är inne i en expansiv period när det byggs mycket och sannolikheten att träffa på föroreningar är stor. Samtliga dessa ärenden är ofta omfattande och väldigt tidskrävande då det behöver göras miljöutredningar av olika slag. Det är därför väldigt svårt att bedöma hur mycket tid dessa ärenden tar. Mycket händelsestyrd tillsyn är dock en stor bidragande faktor till att kontoret tvingas att prioritera bort planerad tillsyn. 10. Slutsats I planeringen för 2017 har hänsyn tagits till antal verksamheter inom de olika tillsynsområdena som ska ha planerad tillsyn samt mängden händelsestyrd tillsyn under de tre senaste åren. Sammanlagt har timmar fördelats på de olika verksamheterna. Så mycket tid som möjligt har avsatts för den operativa tillsynen. Verksamheter med årlig tillsyn har prioriterats. Det som har nedprioriterats är administrativa arbetsuppgifter, inventeringar av olika verksamheter, arbete med rutiner och mallar samt informationsmöten. I tabellen nedan redovisas andel planerat arbete i procent. Verksamhet Behov timmar 2017 Tillgängliga timmar 2017 Andel planerat arbete i procent Hälsoskydd % Miljötillsyn % Receptfria läkemedel, % tobak och folköl Miljöövervakning % Naturvård % Strandskydd % Livsmedel % Övergripande uppgifter - ej myndighetsutövning %

219 17 SUMMA Det är främst inom områdena miljö och hälsoskydd som det föreligger brist på resurser, totalt omsatt i tjänster så saknas ca 1.5 tjänst. Inom områdena naturvård, miljöövervakning och övergripande arbetsuppgifter som främst ligger på ekologen, saknas ca 0.3 tjänst. Miljö och hälsoskydd När det gäller miljö så är det inventering av enskilda avlopp i enlighet med VA- planen som ger upphov till störst resursbrist. Detta beror främst på att inventeringen som påbörjades 2016 har levt med diverse barnsjukdomar och rutiner som inte visat sig helt ändamålsenliga. Inventeringen har också genererat en större mängd efterarbete som kontoret inte räknat med. Detta tillsammans har bidragit till brist på resurser. Konsekvenserna blir att kontoret inte kommer att kunna uppfylla VA-planens intensioner med inventering av 200 enskilda avlopp per år. Brist på resurser finns också inom områdena avfalls- och producentansvar. Detta bland annat på grund av en ökad mängd nedskräpningsärenden. Inom området förorenade områden råder det resursbrist vid handläggning av ärenden, främst när det handlar om exploatering av mark. Exploateringsärenden och utredningar om förorenad mark är helt händelsestyrda och är i regel omfattande och tidskrävande ärenden. När det gäller hälsoskyddsområdet är det främst bostadsklagomål gällande ventilation, buller, lukt etc. som tar resurser från den övrigt planerade verksamheten. Naturvård, miljöövervakning och övergripande arbetsuppgifter Inom området naturvård saknas resurser för kommunekologen att fullgöra tillsyn på naturreservat, utåtriktat naturvårdarbete, d.v.s. information, samverkan med naturföreningar, vattenråd, etc. Ekologen hjälper också planavdelningen med viss naturinventering där det skulle behövas mer resurser. Under övergripande uppgifter ligger till exempel arbetet med det klimat och hållbarhetsprogram som kommunekologen i samarbete med hållbarhetsstrategen och övriga avdelningar håller på att ta fram. Arbetet är tidskrävande och tar mycket resurser. 11. Konsekvenser Konsekvenserna av resursbristen inom miljö är mest kritisk då det främst är inom inventeringen av enskilda avlopp som det saknas resurser. Inventeringstakten är beslutad i VA- planen och säger att 200 enskilda avlopp ska inventeras per år. VA- planen är ett politiskt beslutat dokument som får konsekvenser om inte inventeringen fullföljs i beslutad omfattning. För att täcka upp resursbristen finns möjligheten att utnyttja två miljökontrollanter. Miljökontrollanterna kommer att finnas som en tillfällig resurs på miljö-

220 18 och byggavdelningen, troligen från januari till mars på heltid. Med deras hjälp bedöms det möjligt att nå inventeringsmålet. Beroende på i vilken omfattning avdelningen har förstärkning med miljökontrollanterna kan det också finnas möjlighet att de kan täcka upp inom hälsoskyddsområdet. Det kan handla om att de gör planerad tillsyn när den händelsestyrda tillsynen tar tid från övriga inspektörer. Om förstärkningen från miljökontrollanterna blir mindre än förväntat så kan kontoret tvingas att skära ner på planerad tillsyn för att hantera situationen. Det är då främst mindre verksamheter som inte betalar årlig avgift som får stå över tillsyn. Inventeringen av enskilda avlopp kan också behövas skäras ner för att behålla en dräglig arbetsmiljö för inspektörerna. Inom områdena som rör kommunekologens arbetsområde är det svårt att kortsiktigt avhjälpa situationen. Det arbete som främst får stå tillbaka är det utåtriktade arbetet mot vattenråd, intresseorganisationer och samverkan. Ekologen tvingas även avstå olika projekt för att hantera arbetssituationen. 12. Uppföljning av tillsynsplanen Uppföljning av den planerade tillsynen 2017 sker till samhällsbyggnadsnämnden efter varje kvartal. Detta ger nämnden möjlighet att kontinuerligt följa verksamheten.

221 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Kristina Erlandsson E-post: kristina.erlandsson@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Uppföljningsplan för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet 2017 inom områdena miljö, livsmedel, hälsoskydd, naturvård, receptfria läkemedel, tobak och folköl Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner upprättad plan för uppföljning av 2017 års verksamhet. Uppföljning kommer att ske till samhällsbyggnadsnämnden efter varje avslutat kvartal. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har upprättat förslag till plan för uppföljning av verksamheten för år 2017 inom områdena miljö, hälsoskydd, livsmedel, receptfria läkemedel m fl. Planen överlämnas till samhällsbyggnadsnämnden för godkännande. Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Kristina Erlandsson Miljö- och byggchef Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Uppföljningsplan för verksamheten 2017

222 Kvartalsvis uppföljning av tillsynsplan för miljö- och livsmedelsverksamheten 2017 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 År 2017 Planerad verksamhet Utfall januari Utfall februari Utfall mars Planerad verksamhet Utfall april Utfall maj Utfall juni Planerad Utfall verksamhet Utfall juli Utfall augusti september Planerad verksamhet Utfall oktober Utfall november Utfall december Summa planerad verksamhet Summa utfall Planerad miljötillsyn prövningspliktiga verksamheter (A-objekt) Inspektioner/tillsynsbesök Planerad miljötillsyn prövningspliktiga verksamheter (B-objekt) Inspektioner/tillsynsbesök Planerad miljötillsyn anmälningspliktiga verksamheter (C-objekt) Inspektioner/tillsynsbesök Planerad miljötillsyn av företag som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga (U-objekt) Inspektioner/tillsynsbesök Planerad lantbrukstillsyn Inspektioner/tillsynsbesök Planerad tillsyn hälsoskydd Badvattenprovtagning Inspektioner/tillsynsbesök Enskilda avlopp, inventering Inventering totalt 0

223 Livsmedelskontroll Planerad kontroll Uppföljande kontroll Anmälda matförgiftningar Totalt förbrukade tillsynstimmar 100 Planerad tillsyn av försäljning receptfria läkemedel, folköl och tobak Inspektioner/tillsynsbesök Planerad Sjö/miljöövervakning Bakgrundsmätning Sjöprovtagning Planerad verksamhet Händelsestyrd tillsyn Inspektioner/tillsynsbesök SUMMA TOTAL Summa

224 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskansliet Håkan Lönnbom E-post: hakan.lonnbom@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Redovisning av internkontroll för samhällsbyggnadsnämnden 2016 Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden är nöjd med resultatet av 2016 års internkontroll och beslutar att internkontrollen under 2017 ska växla över till andra kontrollpunkter. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har , 148, beslutat om internkontrollplan för 2016 med granskning av nedan redovisade områden. Punkt ett kvarstår sedan 2015 eftersom det vid uppföljningen visade sig att det fanns brister som behövde åtgärdas. Punkt 2-4 är nya punkter som samhällsbyggnadsnämnden tagit fram för 2016 års internkontroll. 1. Hantering av remisser från kommunstyrelsen under perioden januari - juni. 2. Bevakning av täkttillstånd som håller på att gå ut under perioden januari - sept. 3. Ordning på samtliga bygglovärenden under perioden augusti - september. 4. Ordning på alla uppdrag som arbetsutskottet och samhällsbyggnadsnämnden gett till samhällsbyggnadskontoret under perioden januari - september Kommunstyrelsen har inte beslutat om några kommunövergripande kontrollpunkter för 2016 års internkontroll. Bakgrund Intern kontroll är en viktig del av kommunens styrsystem. Syftet är att säkerställa en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet, en tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten samt att lagar, föreskrifter och riktlinjer efterlevs. Varje nämnd har inom sitt ansvarsområde att se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnderna ska varje år besluta om vilka områden som ska granskas under året. Återrapportering av granskningen ska ske senast i december månad. Samhällsbyggnadskontorets bedömning 1. Samtliga av de tre motionerna och de fyra medborgarförslagen som skickats på remiss från kommunstyrelsen till samhällsbyggnadsnämnden har besvarats i tid. Kommunstyrelsen skickade även en skrivelse om ovårdad fasad till samhällsbyggnadsnämnden på remiss i mars Ärendet var redan känt för samhällsbyggnadskontoret. Sekretariatet informerades muntligt om att samhällsbyggnadsnämnden behandlar frågan som ett tillsynsärende enligt plan- och bygglagen.

225 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning SBN 2016/ För kontrollpunkt 1 noterades därför inga brister när det gäller motioner och medborgarförslag under perioden januari till juni Möjligen kan kritik framföras mot att remissen om den ovårdade fasaden inte besvarades skriftligt. 2. Under 2016 har hittills ett täkttillstånd gått ut och ärendet handlades enligt gällande rutiner. För kontrollpunkt 2 har inga brister noterats. 3. Handläggningstid för bygglov som beviljats augusti-september 2016 har granskats. Under perioden har 40 ärenden skickats ut. Av granskningen framgår att 95 % av ärendena handläggs inom 10 veckor. 70 % av ärendena handläggs inom 5 veckor. 5 % av ärendena har fått beslut om förlängd handläggningstid och har handlagts inom angiven tidsram. Rutinen för bevakning av att ärenden behandlas inom rätt tid och rutin för beslut om förlängd handläggningstid fungerarar. Samhällsbyggnadskontoret bedöms därför ha haft god ordning på samtliga bygglovärenden under perioden augusti till september Under september 2016 upprättade samhällsbyggnadskontoret en sammanställning över de uppdrag som arbetsutskottet och nämnden givit till kontoret under mandatperioden d.v.s. från den 1 januari Vid varje nämndssammanträde redovisar kontoret de uppdrag som blivit utförda, uppdrag som återstår att utföra samt nya uppdrag. Samhällsbyggnadskontoret bedöms därför ha ordning på alla uppdrag som arbetsutskottet och samhällsbyggnadsnämnden gett till samhällsbyggnadskontoret under perioden januari till september Sammanfattning Samhällsbyggnadskontoret bedömer att kontoret har klarat samtliga kontorollpunkter på ett godtagbart sätt och föreslår att samhällsbyggnadsnämnden förklarar sig nöjd med resultatet av 2016 års internkontroll och beslutar att internkontrollen under 2017 ska växla över till andra kontrollpunkter. Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Håkan Lönnbom Miljö- och hälsoskyddsinspektör Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Skickas till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadskontoret

226 1 (1) Tjänsteställe/handläggare Datum Vår beteckning Verksamhetsberättelse för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet - månadsuppföljning per Periodens händelser Hittills under året har 510 lov- och anmälningsärenden inkommit, varav under november 40 ärenden. Bygglovsintäkterna är de högsta någonsin, vilket visar på att det råder högkonjunktur och att det byggs mycket i Oskarshamn. Kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag förväntas bli ca1 Mkr högre än beräknat under året. En mätningsingenjör med kunskap om fastighetsrätt är rekryterad. Länsstyrelsen har genomfört en revision av kommunens livsmedelskontroll under november. Resultatet blev synnerligen gott. Kommande händelser Rekrytering av ny kommunekolog pågår. Hållbarhetsprogrammet närmar sig sin fullbordan. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Postadress Besöksadress Box 706 Varvsgatan Oskarshamn Växel Tel Fax Hemsida Kommunens e-post adress kommunen@oskarshamn.se

227 OSKARSHAMNS KOMMUN Blankett 1 Driftbudgetuppföljning med årsprognos Förvaltning: Samhällsbyggnadskontoret Fyll i markerade celler. Period (månad, år): nov-16 Intäkter (+) Uppgiftslämnare: Kerstin Åbinger Kostnader (-) Avgiftsfinanserad verksamhet (tkr) Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse ack ack ack helår helår helår Ansv/vks 0,0 0,0 Netto 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skattefinansierad verksamhet (tkr) Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse ack ack ack helår helår helår Avd 13 SBN , SBK ,0 525 Netto ,0 525

228 OSKARSHAMNS KOMMUN Blankett 2 Investeringsuppföljning med årsprognos Förvaltning: Samhällsbyggnadskontoret Fyll i markerade celler. Period (månad, år): nov-16 Intäkter (+) Uppgiftslämnare: Kerstin Åbinger Kostnader (-) Avgiftsfinanserad verksamhet (tkr) Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse ack ack ack helår helår helår Vks Vatten och avlopp Tekniska nämden Drift, underh & förnyelse av ledn Avloppsreningsverk Vattenverk Övriga Va-investeringar VA-omvandlingsområden mm Summa vatten och avlopp 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt Kommunkontoret, hamnen Räddningstjänsten, OKG Summa övrigt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt avg fin investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skattefinansierad verksamhet Investeringspåsar (tkr) Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse ack ack ack helår helår helår Kommunkontoret Strategi- och näringslivsenheten Räddningstjänsten Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsnämnden Buldningsnämnden Socialnämnden S:a investeringspåsar -420,0 0,0 420,0-458,0 0,0 458,0 Övriga investeringar (tkr) Budget Utfall Avvikelse Budget Prognos Avvikelse ack ack ack helår helår helår Tekniska nämnden Gator och vägar Gatuombyggnader Gång och cykelvägar Övriga investeringar S:a gator och vägar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Fastigheter

229 Skolor och förskolor Vård och omsorg Övriga fastigheter S:a fastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt 1 Anpassning funktionshindrade Övriga investeringar Teknisk nämnd Räddningstjänsten Kommunkontoret Bildningsnämnden Strategi- och näringslivsenheten S:a övrigt 1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 S:a teknisk nämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga investeringar 2 Ny färjeterminal (Sten) Hamnsanering (Sten) Projekt Stadskärnan (Sten) S:a övriga investeringar 2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 S:a övriga investeringar 2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt skattefinaniserade investeringar S:a skattefinansierade investeringar -420,0 0,0 420,0-458,0 0,0 458,0

230 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Lena Saksi E-post: Lena.Saksi@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Riktlinjer för bedömning av bygglov, Lathund för bygglovs- och anmälningspliktiga åtgärder Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar dokumentet Lathund för bygglovs- och anmälningspliktiga åtgärder som vägledning för samhällsbyggnadsnämndens bygglovshandläggare och byggnadsinspektörer. Ärendet Ett förslag att anta riktlinjer för bygglovs- och anmälningspliktiga åtgärder som vägledning för samhällsbyggnadsnämndens bygglovshandläggare och byggnadsinspektörer. Riktlinjerna är ett resultat av ett nationellt utvecklingsprojekt av PBL som Oskarshamns kommun har medverkat i. Projektet var finansierat av Boverket. Projektet var det största av samtliga utvecklingsprojekten. Bakgrund Projektet Lathunden kom till på grund av att det finns ett stort behov av en likartad bedömning av framförallt enkla bygglovs- och anmälningsärenden i Sverige. Kommunernas olika tolkningar av PBL har inneburit en osäkerhet och bristande rättssäkerhet. Staten, genom Boverket och länsstyrelserna, kan bara svara och råda utifrån mer generella frågeställningar, det är bara kommunernas byggnadsnämnder som har både skyldighet och rättighet att göra bedömningen i det enskilda fallet. De olika ärenden som finns med i Lathunden har valts ut tillsammans med handläggare runt om i landet. Likaså har förslaget till bedömningarna förankrats genom omfattande diskussioner med bygglovshandläggare över hela landet. Sammantaget har 105 bygglovshandläggare från 67 olika kommuner medverkat. I Lathunden finns lagtexter, hänvisningar till rättsfall och en upplysande text. Texten ska ge konkreta råd/vägledning. Det finns ställningstagandena i Lathunden. Ett exempel på ett sådant ställningstagande är att en stödmur som är lägre än 50 cm är inte bygglovspliktig. Den bedömningen bygger i sin tur på att förändringar av mark under 50 cm inte är marklovspliktiga och det blir en konsekvent bedömning. Om byggnadsnämnderna enas om gemensamma bedömningsgrunder, så får vi ett rättssäkrare myndighetsutövande. Vi eliminerar också ett vanligt argument från byggherrar och entreprenörer att vi är den enda kommunen som gör en viss bedömning, eftersom alla då bedömer likadant. Lena Saksi Samhällsbyggnadschef

231 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning SBN 2016/ Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande Lathund för bygglovs- och anmälningspliktiga åtgärder Skickas till För kännedom: Kommunstyrelsen För åtgärd: Samhällsbyggnadskontorets miljö- och byggavdelning

232 Lathund för bygglovs- och anmälningspliktiga åtgärder Ett nationellt utvecklingsprojekt för tillämpning av PBL I samarbete med Länsstyrelsen i Jönköpings län

233 Medverkande Styrgrupp: Gnosjö kommun: Henrietta Isaksson Gislaveds kommun: Susanne Norberg Värnamo kommun: Lars Rosborg och Jonny Engström Oskarshamns kommun: Lena Saksi Länsstyrelsen i Jönköpings län: Emilia Svenningsson emilia.svenningsson@lansstyrelsen.se Projektledare: Behnaz Bahabozorgi Skribent: Eibert Johansson

234 Förord Augusti 2016 Projektet Lathunden kom till på grund av att det finns ett stort behov av en likartad bedömning av framförallt enkla bygglovs- och anmälningsärenden. Vår känsla var att detta gällde hela vårt avlånga land. Det saknas/behövs en gemensam praxis. Kommunernas olika tolkningar av PBL har inneburit en osäkerhet och bristande rättssäkerhet. Staten, genom Boverket och länsstyrelserna, kan ge vägledning och gör också detta men de kan bara svara och råda utifrån mer generella frågeställningar, det är bara kommunernas byggnadsnämnder som har både skyldighet och rättighet att göra bedömningen i det enskilda fallet. De olika ärenden som finns med i Lathunden har valts ut genom diskussioner med handläggare runt om i landet. Likaså har förslaget till bedömningarna förankrats genom omfattande diskussioner med bygglovshandläggare över hela landet. Sammantaget har 105 bygglovshandläggare från 67 olika kommuner medverkat på våra workshops, fallstudie och träffar. Dessa har hållits i Gislaved, Jönköping, Sundsvall, Västerås, Kiruna, Halmstad, Gnosjö och Höör. I Lathunden finns lagtexterna, hänvisningar till rättsfall och en upplysande text. Texten har utarbetats för att den ska vara tydlig och ge konkreta råd/vägledning. Med andra ord kan man säga att vi har tagit ställning. Ställningstagandena är baserade på det material vi kom hem med efter workshopparna. Ett exempel på ett sådant ställningstagande är att en stödmur som är lägre än 50 cm är inte bygglovspliktig. Den bedömningen bygger i sin tur på att förändringar av mark under 50 cm inte är marklovspliktiga och det blir en konsekvent bedömning och denna uppfattning stöds av i stort sett alla de handläggare som varit på våra olika träffar. Om en sådan praxis blir allmän skulle detta vara en stor hjälp ute i kommunerna. Ärendetyperna Attefallsåtgärder och Ovårdade tomter inkluderas inte i Lathunden då det finns två andra nationella projekt som arbetat med just dessa områden. Det finns en länk till Attefallsprojekten i Lathunden. Vi hoppas och tror att Lathunden ska vara till nytta och ett användbart underlag i arbetet för dig. Om vi enas om gemensamma bedömningsgrunder, så får vi ett rättssäkrare myndighetsutövande. Vi eliminerar också ett vanligt argument från byggherrar att vi är den enda kommunen som gör en viss bedömning. Arbetet med att skapa en resurs som utökar materialet och håller det à jour är vid skrivandet av detta material under bearbetning. ********** Styrgruppen för Projekt Lathunden genom Susanne Norberg och Lena Saksi

235 Innehållsförteckning Altangolv Anläggningar - övriga Attefallsåtgärder Braskamin Burspråk Cisterner Container Baracker Paviljonger Ekonomibyggnader Jordbruksfastigheter Fasadändring Färgsättning Omfärgning Fönster Dörrar Komplementbyggnader Markiser Marklov Nätstängsel Parabolantenner Parkering Plank Staket Mur Pool Pooltak Ramp Renvaktarstuga Ridhus Stall Rivning Skyltar Solfångare Solceller Tillbyggnad Upplag Ventilation Ändrad användning Checklistor Exempelritningar

236 ALTANGOLV Övriga sökord: altan, trädäck, däck, uteplats Inom detaljplan Lagtext: Plan- och bygglagen 9 kap 2 punkt 2. Kommentar: Altan som inte är överbyggd, består av ett golv utan tak och är ansluten mot huvudbyggnaden. Däremot kan golvet byggas över och får då andra regler om bygglov. Bygglov: Ja Checklista Exempelritningar Altangolv/däck som är högre än 1.4 meter över underliggande mark är bygglovpliktig tillbyggnad. Oavsett om det enbart är någon del som är av denna höjd eller högre. Om utrymmet under är tillgängligt eller inte så ska det ändå bedömas som en tillbyggnad. Tänk på att byggnadsarean påverkas i detta exempel. Bygglov: Nej Altangolv/däck som är lägre än 1,4 meter över underliggande mark är inte bygglovpliktig tillbyggnad. Kan byggas intill tomtgräns. Rättsfall: MÖD mål nr P Golv 0,8 meter över mark ej lovpliktig men utgör mätbar byggnadsdel. Kan innebära att byggnadsarean påverkas. Ärendet åter till nämnd för ny prövning om byggnadsarea. MÖD mål nr P Visuellt utgör altanbyggnaden en tillbyggnad varför bygglov krävs. Användbara länkar: Boverket Bygglovsbefriad skyddad uteplats Utanför detaljplan Bygglov: Nej Inom sammanhållen bebyggelse Samma som inom detaljplan.

237 ANLÄGGNINGAR - ÖVRIGA Övriga sökord: Inom detaljplan Bygglov: Ja Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och byggförordningen 2011:338 kap I Plan- och bygglagen finns inte bestämmelser rörande anläggningar. I Plan- och byggförordningen finns i kap 6 1 uppräknat vilka anläggningar som kräver bygglov. Tänk särskilt på punkt 3 som avser vissa tunnlar som kom in i förordningen 2014:225. Paragraf 2 anger när det inte krävs bygglov och för vilka anläggningar det avser. Kraven på lov för skyltar och ljusanordningar finns i 3. Paragraf 4 anger vad som kan förekomma om kommunen så bestämmer i områdesbestämmelser om lovplikt ska råda eller inte. Det som är uppräknat här, och därmed inga andra ärendetyper, ska hanteras under dessa paragrafer. Undantag finns från lovplikten i förordningens kap 6 2. Läs dessa undantag noggrant för att få en klar bild av undantagen. Rättsfall: Användbara länkar: Boverket Bygglov för anläggningar, skyltar och ljusanordningar Plan- och byggförordningen Bygglov för andra anläggningar än byggnader Utanför detaljplan Lika som inom detaljplan. Inom sammanhållen bebyggelse Lika som inom detaljplan.

238 ATTEFALLSÅTGÄRDER Övriga sökord: Attefallsbostad, Attefallshus, Attefalltillbyggnad, Attefallstakkupor Lagtext: Plan- och bygglagen 9 kap 4a, 4b, 4c När det gäller Attefallsbostad eller Attefallshus, tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus, i enbostadshus inreda ytterligare en lägenhet, dock inte en bostad ytterligare i ett komplementbostadshus samt Attefalls-takkupor, så finns det ett annat nationellt utvecklingsprojekt av PBL som har ägnat sig åt enbart dessa åtgärder. Se även kap 9 4d och 4e. Länk till det nationella utvecklingsprojektet "5-Yeskommunernas riktlinjer för bygglovsbefriade åtgärder" Användbara länkar: Boverket Attefallshus

239 BRASKAMIN Övriga sökord: kassett, rökkanal, skorsten, murstock, eldstad, värmepanna, öppen spis Inom detaljplan Bygglov: Nej Anmälan: Ja Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan och byggförordningen kap 6 5 punkt 4 Förordningstext: För åtgärder som inte kräver lov krävs en anmälan vid en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader. Rättsfall: Det finns inga vägledande rättsfall gällande installationer av eldstad eller rökkanal utan enbart regler om eldningsförhållanden som regleras av Miljöbalken. Eldningsförekrifter regleras normalt i kommunens lokala ordningsföreskrifter. Vad som är väsentlig ändring finns inte tydliggjort i lagstiftningen utan prövas rättsligt. Nedan finns beskrivit vad Plan- och byggförordningen ser som väsentlig ändring. En eldstadsinstallation består av antingen en nyinstallation eller ett byte till motsvarande befintlig. Exempel på eldstäder är kamin, köksspis och öppen spis. Anmälningspliktiga åtgärder utöver nyinstallation eller byte av befintlig är insättning av braskassett eller likvärdigt i befintlig öppen eldstad. Även installation av brännare eller anordning av bränsletillförsel kräver anmälan vid byte av bränsle, t.ex. från olja till pellets. Däremot krävs ingen anmälan om man byter befintlig eldstad till ny med motsvarande anslutning till befintlig rökkanal. Underhåll av rökkanal som glidgjutning eller montering av insatsrör är inte en anmälningspliktig åtgärd. Användbara länkar: Boverket Väsentlig ändring av eldstad och rökkanal Väsentlig ändring av eldstad och rökkanal Allmänt råd Med väsentlig ändring av eldstad och rökkanal avses sådana åtgärder som kan leda till en ökad brandrisk eller förändrade utsläpp till omgivningen genom ändrade eldningsförhållanden och rökgastemperaturer, eller annan förändring av eldstadens funktion och användningssätt. Hänsyn bör tas till om en felaktig installation kan leda till allvarliga konsekvenser i form av ökad risk för brand eller förgiftning. Utkom från trycket den 18 juni 2013 Omtryck

240 Utanför detaljplan Samma som inom detaljplan. Inom sammanhållen bebyggelse Samma som inom detaljplan.

241 BURSPRÅK Övriga sökord: fasadändring, fönster, dörr, tillbyggnad Inom detaljplan Bygglov: Ja Anmälan: Ja, ersätter bygglov, om åtgärden bedöms vara en Attefallstillbyggnad (avser enoch tvåbostadshus). Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och bygglagen 9 kap 2 punkt 2 Plan- och bygglagen 9 kap 2 punkt 3c Rättsfall: MÖD mål nr P Normalt sett tolkas burspråk som en tillbyggnad där byggnadsarean utökas. Inglasade balkonger ska ses som burspråk. Burspråket utgör alltså en del av byggnadsarean. En projicerad yta på mark under balkong/burspråk som inte får bebyggas (prickmark) ska ses som en avvikelse från detaljplan och kräver om man bedömer det som liten avvikelse, hörande av grannar eller avslag av lovansökan. Användbara länkar: Utanför detaljplan Bygglov: Nej Inom sammanhållen bebyggelse Bygglov: Nej

242 CONTAINER BARACK PAVILJONG Övriga sökord: Inom detaljplan Bygglov: Ja Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och bygglagen 9 kap 33 För en åtgärd som uppfyller någon eller några men inte alla förutsättningar enligt 9 kap a får ett tidsbegränsat bygglov ges, om sökande begär det och åtgärden avses pågå under en begränsad tid. Ett sådant lov ska ges, om åtgärden har stöd i en detaljplanebestämmelse om tillfällig användning av byggnad eller mark. Ett tidsbegränsat bygglov får ges för högst tio år. Tiden kan på sökandens begäran förlängas med högst fem år i taget. Den sammanlagda tiden får överstiga femton år endast om lovet ska användas för ett ändamål som avses i 9 (SFS 2014:224 och 2014:900). Avser ändamål av säsongskaraktär (ex kiosk vid badstrand, tillfälliga parkeringsplatser eller skyltar som sätts upp delar av året). Kort kan sägas att byggnaden ska absolut framstå som en tillfällig lösning. Detta kan som exempel vara att det krävs en skolpaviljong när skolbyggnaden antingen genomgår renovering eller när ny skolbyggnad ska uppföras. Baracker på en byggarbetsplats bedöms inte ingå i det sökta bygglovet om det inte uttryckligen framgår av ansökan för uppförandet av den permanenta byggnaden. Särskild ansökan om bygglov måste därmed inlämnas. Var uppmärksam på att det är sökanden som ska göra framställan om tidsbegränsat bygglov och ingen annan. Läs Didón m.fl. med deras kommentarer under 9 kap 33. Rättsfall: MÖD mål nr P Användbara länkar: Utanför detaljplan Bygglov: Ja Ska bedömas utifrån synen att vara en komplementbyggnad. Inom sammanhållen bebyggelse Bygglov: Ja Ska bedömas utifrån synen att vara en komplementbyggnad.

243 EKONOMIBYGGNAD PÅ JORDBRUKSFASTIGHET Övriga sökord: jordbruk, skogsbruk Inom detaljplan Bygglov: Ja Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och bygglagen 9 kap 2 Inom detaljplanelagt område gäller samma bygglovplikt för ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed liknande näringar, som för andra byggnader. Rättsfall: Användbara länkar: Utanför detaljplan Bygglov: Nej Lagtext: Plan- och bygglagen 9 kap 3 3 Trots 2 första stycket 1, 2 och 3 b krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av detaljplan. Lag (2011:335) För att vara en bygglovsbefriad ekonomibyggnad så måste byggnaden vara avsedd för verksamheten (jordbruk, skog eller liknande). Det räcker inte enbart med att fastigheten är klassad som jordbruksfastighet i skatterättslig mening. Storleken på verksamheten spelar ingen roll, till exempel är jordbruk som bedrivs som storskalig industrijordbruk fortfarande jordbruksverksamhet och dess ekonomibyggnader är bygglovsbefriade. För att hästverksamhet ska räknas som jordbruksverksamhet och inte annan verksamhet ska verksamheten vara av så liten omfattning att den inte ska kunna bedömas som ett självständigt företag på fastigheten (se Ridhus/stall). Med liten verksamhet menas att 5 eller färre hästar ingår i jordbruket. Foder ska produceras på egen fastighet eller arrenderad mark.

244 forts. Utanför detaljplan Rättsfall: RÅ 1995 ref. 93: I detta fall utgör inte hästverksamheten eget företag utan anses som jordbruksverksamhet varför bygglov inte krävs. Regeringsrätten mål Verksamheten anses inte vara jordbruksverksamhet. RÅ 2000 ref. 7: En byggnad har med hänsyn till sin konstruktion, utformning och placering inte ansetts som bygglovsbefriad ekonomibyggnad för fårskötsel. RÅ 2005 ref. 53: En ridhall som är avsedd för hopp- och dressyrträning av hästar har inte ansetts utgöra en ekonomibyggnad för jordbruk och är därför inte undantagen från kravet på bygglov. Inom sammanhållen bebyggelse Lika som utanför detaljplan.

245 FASADÄNDRING Övriga sökord: materialbyte, tilläggsisolering, utseende Generell information: Högsta förvaltningsdomstolen Omfärgning Inom detaljplan Bygglov: Ja Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och bygglagen 9 kap 2 punkt 3c Plan- och bygglagen 9 kap 5, undantag för en- och tvåbostadshus Rättsfall: MÖD mål nr P MÖD mål nr P MÖD mål nr P Vid tilläggsisolering där fönster inte flyttas ut och där grund och takutsprång inte ändras krävs bygglov för fasadändring. Fasaden får härmed ett ändrat utseende. Glasa in ett befintligt uterum med tak är fasadändring och lovplikt råder likaså om en carport förses med väggar till ett slutet rum. Undantagen i kap 9 5 avser en och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader. Är byggnaden kulturhistoriskt värdefull råder bygglovsplikt. Uppförandet av ny balkong är tillbyggnad och inte fasadändring oavsett om balkongen är inglasad eller öppen. Användbara länkar: Boverket Att förse ett befintligt skärmtak med väggar var fasadändring och inte tillbyggnad Upplysning: Kommunen kan med stöd av 8, detta kapitel, besluta om skärpning i bygglovsplikten. Inom områden med detaljplan kan inom ett område som utgör värdefull miljö med stöd av 8 första stycket 2 a införas bygglovsplikt för alla slag av omfärgning av en- och tvåbostadshus och komplementbyggnader som inte ändrar byggnadens karaktär samt byte av fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial men även andra ändringar som påverkar byggnadens yttre utseende.

246 Utanför detaljplan Bygglov: Nej Lagtext: Plan- och bygglagen 9 kap 2 punkt 3c Första stycket 3c gäller enbart inom detaljplan. Utanför detaljplan finns inga regler för fasadändring. Dock kan områdesbestämmelser införas i ett område som utgör en värdefull miljö och därmed förändra lovplikten. I översiktsplanen bör områden framgå där kommunen anser att det finns värdefull miljö för att man enkelt ska kunna avgöra om det behöver införas områdesbestämmelser och i så fall om bygglovskrav ska införas eller inte. Upplysning: Utanför områden med detaljplan kan kommunen genom områdesbestämmelser, som utgör värdefull miljö, införa bygglovsplikt på samma sätt som inom detaljplan enligt ovan. Inom sammanhållen bebyggelse Lika som utanför detaljplan.

247 FÄRGSÄTTNING / OMFÄRGNING Övriga sökord: färg, måla om, kulör, tegel Inom detaljplan Bygglov: Ja Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och bygglagen 9 kap 2 punkt 3 c Plan- och bygglagen 9 kap 5 Rättsfall: MÖD mål nr I normalfallet krävs bygglov för färgsättning eller omfärgning av byggnad. Här avses såväl fasad som yttertak och även fönster och dörrar. Ett undantag finns för en- och tvåbostadshus enligt 9 kap 5 om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär. När det gäller en- och tvåbostadshus ska man tänka på om det finns varsamhetskrav som kommer att ha betydelse (kulturhistoriskt värdefull byggnad). I så fall krävs bygglov. Vägledande domar om vad som betraktas som väsentlig ändring, är det ytterst liten vägledning som fås. Att ändra en radhuslänga som haft en enhetlig färg som röd och där en fastighetägare målade sitt hus rosa är inte acceptabelt. Ett takmaterial som alu-zink kan, mot tidigare material, avvika i sådan omfattning att även detta kräver bygglov. Kommunen kan i särskilda beslut skärpa bygglovsplikten. Användbara länkar: Boverket Ändring av byggnaders yttre utseende Utanför detaljplan Bygglov: Nej All byggnation som är värdefullbebyggelse kräver bygglov. Kommunen kan genom områdesbestämmelser göra en skärpning av lovplikten inom ett område som utgör värdefull miljö. Kontrollera om sådana områdesbestämmelser finns. Inom sammanhållen bebyggelse Lika som utanför detaljplan.

248 FÖNSTER / DÖRR Övriga sökord: Inom detaljplan Bygglov: Ja Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och bygglagen 9 kap 2 punkt 3 c Rättsfall: MÖD mål P Byte av fönster från spröjsade till vanliga 2-luft fönster kräver bygglov. Ytterst få vägledande domar finns att tillgå. I Plan- och bygglagen krävs det bygglov när byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt. Det sistnämnda gör att byte av fönster/dörr faller under denna skrivning. Detta gäller inom detaljplan. För andra byggnader än en- och tvåbostadshus är byte av fönster och dörrar en bygglovpliktig åtgärd om inte bytet avser likvärdiga fönster och dörrar. Med andra byggnader avses bl.a. flerbostadshus, höghus och industribyggnader Kommunen kan i särskilda beslut skärpa bygglovsplikten. Undantag finns alltså för en- och tvåbostadshus, inom detaljplan, om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär. Radhus och kedjehus i ett område påverkas betydligt mer än friliggande en- och tvåbostadshus. Man ska tänka på om det finns varsamhetskrav som kan ha betydelse (kulturhistoriskt värdefull byggnad) i en lovprövning. I så fall krävs bygglov även för en- och tvåbostadshus. Vad är väsentlig ändring? Detta finns inte definierat i lagen. Vägledning är ändring av fönsterstorlek, flytt av fönster, ta bort fönster, ändra färg från mörk till ljus eller vice versa och liknande förändringar. Vad är inte väsentlig ändring? Byte av såväl fönster som dörrar till motsvarande gamla, ändra ett fönster till altan-/balkongdörr på en- tvåbostadshus. Sätta in ny eller ta bort gångdörr på industrifastighet m.m. Användbara länkar: Boverket Ändring av byggnaders yttre utseende

249 Utanför detaljplan Bygglov: Nej Utanför detaljplanelagda områden krävs det normalt inte bygglov för omfärgning m.m. av några byggnader. Kommunen kan genom områdesbestämmelser göra en skärpning av lov för fasadändringar där ett område utgör värdefull miljö. Inom sammanhållen bebyggelse Samma som utanför detaljplan.

250 KOMPLEMENTBYGGNAD Övriga sökord: förråd, garage, bastu, gäststuga, friggebod, vedskjul Upplysning: Komplementbyggnad utgör komplement till en- och tvåbostadshus och inte till någon annan form av byggnad. Förutsättningar för att det får finnas komplementbyggnader är att det finns en huvudbyggnad. Komplementbyggnader i detta fall är större än friggebodar och Attefalls byggnader. Inom detaljplan Bygglov: Ja Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och bygglagen 9 kap 2 Plan- och bygglagen 9 kap 4 Denna paragraf utgör undantag från bygglovplikt. Rättsfall: Komplementbyggnader, med undantag för friggebodar, Attefallshus och Attefallsbostadshus, är bygglovpliktiga. Om det finns begränsningar i byggnadsarea och antal byggnader för komplementbyggnader framgår detta i detaljplanebestämmelser. Kontrollera om det finns regler inskrivna i detaljplanen om bygglovsbefrielse för komplementbyggnader. Användbara länkar: Boverket Planbestämmelse om komplementbyggnader ansågs tillämpbar på friggebodar

251 Utanför detaljplan Bygglov: Ja Lagtext: Plan- och bygglagen 9 kap 6 punkt 2 Rättsfall: MÖD mål P Bedöms inte vara komplementbyggnad på grund av byggnadens storlek i förhållande till huvudbyggnaden. MÖD mål P MÖD mål P MÖD mål P Komplementbyggnader utanför detaljplan får under vissa förutsättningar uppföras utan bygglov. De får uppföras i närheten en- och två bostadshus inom hävdad tomtplats. Byggnadsarean för komplementbyggnaden i förhållande till huvudbyggnaden är avgörande. Likaså byggnadshöjden är avgörande om lovplikt råder eller inte. En komplementbyggnad får inte dominera över huvudbyggnaden. Bedömningsgrund: Komplementbyggnaden ska vara högst 50 procent av huvudbyggnadens byggnadsarea dock högst 50 m 2. Nockhöjden ska understiga huvudbyggnadens nockhöjd. Användbara länkar: Boverket - bygglovsbefriad komplementbyggnad utanför detaljplan Inom sammanhållen bebyggelse Områdesbestämmelser eller inom sammanhållen bebyggelse kan samma lovplikt råda som inom detaljplan. Se ovanstående länk!

252 MARKIS Övriga sökord: solavskärmning Inom detaljplan Bygglov: Nej Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och bygglagen 9 kap 2 punkt 3c. Rättsfall: MÖD mål nr P Bygglov för uppsättning av markiser. KamR Sundsvall Tillstånd till ändring av byggnadsminne m.m. Markiser som används som solavskärmning ska vara bygglovsfria. Andra markiser som har reklamtext och är av mindre storlekar är också bygglovsbefriade. Markiser över uteserveringar, där är det större tveksamhet om lovbefrielse råder eller inte. Dessa ska bedömas från fall till fall. På särskilt värdefulla byggnader är det bygglovsplikt som gäller generellt. Användbara länkar: Utanför detaljplan Bygglov: Nej Lagtext: Plan och bygglagen 9 kap 2 punkt 3c gäller bara om byggnaden ligger inom detaljplan Inom sammanhållen bebyggelse Samma som utanför detaljplan.

253 MARKLOV Övriga sökord: schaktning, trädfällning, fyllning, skogsplantering, grävning Inom detaljplan Bygglov: Ja Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och bygglagen 9 kap 11 Det krävs marklov för schaktning eller fyllning som inom ett område med detaljplan, avsevärt ändrar höjdläget inom en tomt eller för mark inom en allmän plats, om inte kommunen har bestämt annat i detaljplan. Om ett visst höjdläge för markytan är bestämt i detaljplan, krävs det trots första stycket inte marklov för att höja eller sänka markytan till den nivån Plan- och bygglagen 9 kap 12 Det krävs marklov för trädfällning och skogsplantering inom ett område med detaljplan, om kommunen har bestämt det i planen. Rättsfall: MÖD mål nr P Följande tolkning ska ligga till grund för beslut enligt 9 kap 11. En nivåförändring om maximalt 50 cm, både som höjning eller sänkning från befintligt område som påverkas ska vara lovbefriat. De delar av en tomt som inte påverkas vägs inte in i beslutet. Större förändringar är lovpliktiga. Var observant på om en regel om marklov finns inskriven i detaljplan då gäller denna regel och inget annat. Beslut enligt 9 kap 12 Om det finns en regel i detaljplan som avser bevarande av enstaka träd och/eller alléer så kräver även detta marklov vid förändringar. Användbara länkar:

254 Utanför detaljplan Bygglov: Nej Lagtext: Bestämmelser för beslut enlig kap 9 13 Det krävs marklov för schaktning, fyllning, trädfällning och skogsplantering i ett område utanför detaljplan, om 1. Åtgärden ska genomföras i ett område som är avsett för bebyggelse eller i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsavstånd, och 2. Kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att det krävs sådant marklov i området. Lagtexten ovan utgör undantag där lovplikt är infört. Övriga ärenden är lovbefriade. Rättsfall: Användbara länkar: Boverket Marklov Inom sammanhållen bebyggelse Bygglov: Nej Användbara länkar: Boverket - När du behöver marklov. Referat av dom från MÖD.

255 NÄTSTÄNGSEL Övriga sökord: stängsel, inhägnad Inom detaljplan Bygglov: Nej Checklista Exempelritningar Lagtext: Finns ej Rättsfall: De rättsfall som finns är åtgärdsföreläggande och avser industrifastigheter som inte är i drift och detta är då av säkerhetsskäl. Ett stängsel som är utformat med maskor typ Gunnebostängsel är inte lovpliktigt. Skulle någon i ett bostadsområde vilja inhägna sin tomt så går det att göra utan hinder oavsett höjd. Utanför detaljplan Bygglov: Nej Samma som inom detaljplan. Inom sammanhållen bebyggelse Bygglov: Nej Samma som inom detaljplan.

256 PARABOLANTENN Övriga sökord: antenn, parabol Inom detaljplan Bygglov: Nej Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och byggförordningen 6 kap 1. ÄPBL 1987:10: En centralantenn på ett bostadshus, antenner som sätts upp av sändaramatörer eller en sedvanlig parabolantenn omfattas således inte av bygglovsplikten. Rättsfall: I Plan- och byggförordningens 6 kap 1 sker en uppräkning av byggnadsverk som är anmälningspliktiga men bygglovsbefriade. Tolkning ska göras på så sätt att uppräkningen är uttömmande. I uppräkningen finns inte parabolantenner med, varför de ska vara både lov och anmälningsbefriade. Var dock uppmärksam på kulturhistoriskt värdefulla byggnader som kan utgöra undantag. Användbara länkar: Boverket Bygglov för anläggningar, skyltar och ljusanordningar Utanför detaljplan Samma som inom detaljplan. Var dock uppmärksam på kulturhistoriskt värdefulla byggnader som kan utgöra undantag i områdesbestämmelser. Inom sammanhållen bebyggelse Samma som inom detaljplan. Var dock uppmärksam på kulturhistoriskt värdefulla byggnader som kan utgöra undantag i områdesbestämmelser.

257 PARKERING Övriga sökord: biluppställning, bilplats Inom detaljplan Bygglov: Ja Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och byggförordningen (PBF 2011:338) 6 kap 1, med undantag i 2 punkt 3 Parkeringsplatser utomhus är bygglovpliktiga dock finns undantag. Om det på fastigheten endast finns ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus och parkeringen enbart är avsedd för fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anläggs med stöd av väglagen (1971:948) eller på mark som i detaljplan avsatts för gata eller väg är bygglovsplikten undantagen. Plan- och byggförordningen är uttömmande på denna punkt. På punktprickad mark får parkeringsplats anläggas. Rättsfall: MÖD mål nr P Användbara länkar: Boverket Parkeringsplats Utanför detaljplan Bygglov: Ja Lagtext: Plan- och byggförordningen (PBF 2011:338) 6 kap 1, med undantag i 2 punkt 3. I plan- och byggförordningen finns inga undantag utanför detaljplan. Samma regler gäller som inom detaljplan med den skillnaden att punktprickad mark inte finns. Inom sammanhållen bebyggelse Bygglov: Ja Lagtext: Plan- och byggförordningen (PBF 2011:338) 6 kap 1, med undantag i 2 punkt 3. I plan- och byggförordningen finns inga undantag utanför detaljplan. Samma regler gäller som inom detaljplan med den skillnaden att punktprickad mark inte finns.

258 PLANK STAKET MUR Övriga sökord: inhägnad, gärdsgård PLANK Inom detaljplan Bygglov: Ja Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och bygglagen, 9 kap 6 punkt 2 Plan- och byggförordningen anger i 6 kap 1 punkt 7 att plank och murar utgör andra anläggningar än byggnader. Rättsfall: MÖD mål nr P Höjd är starkare argument än genomsiktlighet. MÖD mål nr P Kulturhistoriskt värdefulla byggnader tar över bedömningar av alla typer av tillkommande anläggningar och komplementbyggnaders utformning inom fastigheten. MÖD mål nr P Punktprickad och korsprickad mark för uppförande av plank, ca 15 meters längd) anses inte vara en mindre avvikelse från detaljplan. Den praxis som har blivit en vägledning, eftersom någon definition av vad plank eller mur är inte finns, är att ett plank har en genomsiktlighet som är mindre än 50 % av ytan oavsett höjd är bygglovpliktig. Är genomsikten mer än, eller lika med 50 procent, så ska bedömningen vara avhängigt av höjden på byggnadsverket. Enligt rättsfall så är upp till 110 cm inte ett plank utan ett staket, förutsatt att ovanstående genomsikt råder. OBS! Undantag vid en/två bostadshus se Plan- och bygglagen 9 kap 4 punkt 1. Användbara länkar: Väglag 1971:948, 47 gäller. Utanför detaljplan Bygglov: Ja Plan- och byggförordningen medger inga undantag från lovplikten för anläggningar. Inom vägområde är det länsstyrelsen tar beslut om tillstånd för uppförande av byggnader och anläggningar. Länsstyrelsen i Jönköpings län Tillstånd att uppföra byggnad med mera utmed allmän väg

259 Inom sammanhållen bebyggelse Samma som inom detaljplan. STAKET Inom detaljplan/ Utanför detaljplan/ Inom sammanhållen bebyggelse Genomsiktlighet minst 50 procent och en högsta höjd om 110 cm. Bygglov: Nej Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och byggförordningen anger i 6 kap 1 punkt 7 att plank och murar utgör andra anläggningar än byggnader. MURAR Inom detaljplan Bygglov: Ja Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och byggförordningen anger i 6 kap 1 punkt 7 att plank och murar utgör andra anläggningar än byggnader. Mur med en höjd över 50 cm bedöms vara lovpliktig. OBS! Undantag finns vid en/två bostadshus, se Plan- och bygglagen 9 kap 4 punkt 1. Bygglov behövs inte för mur eller plank för anordnade av skyddad uteplats inom 3,6 meter från bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Rättsfall: Användbara länkar: Utanför detaljplan Samma som inom detaljplan. Inom sammanhållen bebyggelse Samma som inom detaljplan.

260 POOL POOLTAK Övriga sökord: bassäng POOL Inom detaljplan Bygglov: Nej Checklista Exempelritningar Lagtext: Finns inte uppräknat som anläggning i Plan- och byggförordningen 6 kap 5 Upplysning: Var uppmärksam på att risken för olycksfall ska begränsas, enligt Plan- och bygglagen kap 8 9 punkt 6. Rättsfall: Användbara länkar: Utanför detaljplan Samma som inom detaljplan. Inom sammanhållen bebyggelse Samma som inom detaljplan.

261 POOLTAK Inom detaljplan Bygglov: Ja Checklista Exempelritningar Lagtext: Vägledande dom från Mark och miljödomstolen i Växjö innebär att en överbyggnad ska ses som bygglovspliktig. Ett poolskydd som inte går att vistas under är inte lovpliktigt. Upplysning: Var uppmärksam på att risken för olycksfall ska begränsas, enligt Plan- och bygglagen kap 8 9 punkt 6. Rättsfall: Användbara länkar: Utanför detaljplan Samma som inom detaljplan. Utanför detaljplan Samma som inom detaljplan.

262 RAMP Övriga sökord: Inom detaljplan Bygglov: Ja Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och bygglagen 9 kap 2 punkt 3c. Rättsfall: MÖD mål nr P MÖD mål nr P En ramp kan vara av olika utföranden beroende på vilket ändamål den ska tjäna. Exempel på ramper är, ramp mellan land och brygga, ramp vid lastbrygga, bilramper vid färjeläger, handikappramper m.m. När ärenden om ramper har prövats av Mark- och miljööverdomstolen, (MÖD), och som finns i anslutning till byggnader, framgår det klart att det är en utökning av byggnadsarean. Här har man samma synsätt som vid tillbyggnad av balkong. Detta medför att finns det mark under rampen eller om den ligger i princip på marken, och marken inte får bebyggas enligt detaljplan (prickmark) så bedöms det som avvikelse från detaljplan. Där det finns detaljplan som anger en viss byggrätt så påverkas alltså också den i och med utökning av byggnadsarean. Handikappramp vid byggnader som allmänheten ska ha tillträde till kräver bygglov. Är det en ramp för en- och tvåbostadshus som avser en bostadsanpassning och är av tillfällig karaktär och består av t.ex gallerdurk eller likvärdigt material och anpassningshöjden (höjdskillnad mellan mark och entrégolv) är under 1,0 meter är den inte bygglovspliktig. Användbara länkar: Utanför detaljplan Bygglov: Nej Inom sammanhållen bebyggelse Bygglov: Nej

263 RENVAKTARSTUGA Övriga sökord: renvaktarbostad, samebostad Bygglov: Ja Lagtext: Rennäringslagen Rättsfall: I rennäringslagen regleras inte hur eller var byggnader får uppföras för att kunna bedriva sin skötsel av hjordarna. För att få uppföra en renvaktarstuga måste man alltså vara renskötare och ha behov av stugan för renskötseln. Därför krävs alltid hörande av länsstyrelsens rennäringsfunktion samt godkännande av berörd sameby innan bygglov för renvaktarstuga kan meddelas. Renvaktarstugor är belägna utanför detaljplan och dess användning är att samer som är ute vid sina hjordar ska dels kunna ha ett väderskydd och dels en stuga att rasta i. Även tillfälliga övernattningar får förekomma. Att överlämna byggnaden till att bli ett fritidshus, då krävs det bygglov för ändrad användning. Nedan angivna länk till Kiruna kommuns hemsida beskriver dessa frågor på ett tydligt sätt. Användbara länkar: Kiruna kommun - Renvaktarstuga

264 RIDHUS STALL Övriga sökord: häststall, paddock Inom detaljplan Bygglov: Ja Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och bygglagen 2010:900 9 kap 2 Rättsfall: Inga tillämpliga rättsfall finns att tillgå. Inom detaljplan gäller bygglov som för alla andra nybyggnationer. Användbara länkar: Utanför detaljplan Bygglov: Nej Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och bygglagen 2010:900 9 kap 3 Trots 2 första stycket 1, 2 och 3b krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan likvärdig näring, om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Lag (2011:335). I nedanstående rättsfall konstateras att hästverksamhet av större omfattning anses inte vara jordbruksverksamhet utan utgör en egen verksamhet som inte är lovbefriade för ekonomibyggnader såsom stall och ridhus. Rättsfall: Högsta förvaltningsdomstolen mål Ridhus och träningshall om 1200 m 2 är lovpliktig och utgör inte en del av jordbruk, skogsbruk och därmed jämförlig verksamhet. Högsta förvaltningsdomstolen mål Utgör en egen verksamhet och ingår därmed inte i jordbrukets verksamhet. Alltså bygglov krävs. Högsta förvaltningsdomstolen mål Verksamhetens storlek avseende gör att bygglov inte krävs. Då jordbrukets verksamhet är större än hästverksamheten.

265 forts. utanför detaljplan Kammarrätten i Göteborg mål nr Verksamhetens storlek är avgörande för att bygglov krävs för hästverksamhet. Kammarrätten i Göteborg mål nr Verksamhetens omfattning är av den storlek att hästverksamheten utgör ett eget företag i verksamheten. Inom sammanhållen bebyggelse Lika som utanför detaljplan.

266 RIVNING Övriga sökord: Inom detaljplan Rivningslov: Ja Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och bygglagen 2010:900 9 kap 10 Det krävs rivningslov för att riva en byggnad eller en del av en byggnad inom ett område med detaljplan, om kommunen inte har bestämt något annat i planen. Det krävs dock inte rivningslov, om byggnaden eller byggnadsdelen får uppföras utan bygglov och kommunen i detaljplanen eller områdesbestämmelserna inte har bestämt att det krävs rivningslov. Attefallsåtgärder och friggebodar är undantagna från rivningslovplikt. Rättsfall: Användbara länkar: Boverket Rivningslov Boverket Kulturvärden rivningslov Utanför detaljplan Anmälan: Ja, avser bostadshus. Lagtext: Plan- och bygglagen 2010:900 9 kap 10 Plan- och byggförordningen 2011:338 kap Det krävs rivningslov utanför ett område med detaljplan, om kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att ett rivningslov krävs, PBL kap I Plan- och byggförordningens kap 6 5 anges att åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid rivning av en byggnad eller en del av en byggnad. I kap 6 6 gäller inte kravet på anmälan enligt 5 när det avser en komplementbyggnad, ett bygglovfritt skärmtak om max 15 kvm eller friggebod. För Attefallsåtgärder finns också detta reglerat i 6 men beskrivs inte i detta dokument. Tänk på att även om det inte behövs rivningslov eller anmälan enligt plan- och bygglagen, för att riva en byggnad eller en byggnadsdel, kan det krävas anmälan eller tillstånd enligt annan lagstiftning, exempelvis miljöbalken eller kulturminneslagen.

267 Inom sammanhållen bebyggelse Samma som utanför detaljplan.

268 SILO / CISTERN Övriga sökord: Inom detaljplan Bygglov: Ja Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och bygglagen 9 kap 2 Plan- och byggförordningen 6 kap 1 punkt 4 och 2 punkt 1 Rättsfall: Inga rättsfall är funna som går att applicera på dessa ärendetyper. Enligt Plan- och bygglagen betraktas en byggnad som en slags anläggning vid sidan av övriga anläggningar som anges i Plan- och bygglagen. Cistern är därmed en bygglovpliktig anläggning. I Plan- och byggförordningens kap 6 1 anges i punkter olika anläggningar utöver byggnader för vilka bygglov krävs. I punkt 4 anges att fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser. Punkt 4 omfattar både större oljelager och mindre behållare för bensin, olja, gastankar m.m. liksom bensinpumpar och liknande under förutsättning att de är fastsatta i marken eller i en byggnad. Undantag är tankar för oljeeldning i bostadshus eller andra byggnader samt bensin- och oljeförråd för jordbruket eller liknande näringar. Cisterner under jord är inte bygglovspliktiga. Användbara länkar: Utanför detaljplan Samma som inom detaljplan då Plan- och byggförordningen gör ingen skillnad på var anläggningen är placerad. Inom sammanhållen bebyggelse Samma som inom detaljplan då Plan- och byggförordningen gör ingen skillnad på var anläggningen är placerad.

269 SKYLT Övriga sökord: ljusanordningar, reklampelare Inom detaljplan Bygglov: Ja Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och bygglagen kap 9 2 Skyltar och ljusanordningar. Plan- och byggförordningen Kap 6 3. I områden som omfattas av detaljplan krävs bygglov för att uppsätta, flytta eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar. Lagen om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning i Rättsfall: MÖD mål nr P Starkt ljus i ljusanordning. MÖD mål nr P Skylt på allmän plats. MÖD mål nr P Skylt med ljusanordning på skyltpelare på gatumark. MÖD mål nr P , Skylt på allmän plats mark. Upplysningar: Bestämmelserna i 9 kap 7 och 8 Plan- och bygglagen om att kommunen får besluta om undantag från krav på bygglov eller om mer långtgående krav gäller även för skyltar och ljusanordningar. Affischer bör inte räknas till skyltar men däremot en anslagstavla för uppsättandet av affischer på. Som skylt torde också kunna anses målning på husvägg, plank e.d. Inte sällan kan en skylt samtidigt utgöra en ljusanordning. Ljusanordningar av strålkastarkaraktär med vertikal eller horisontell stark ljusspridning kräver lov. Trottoarpratare är inte skylt i lagens mening men ska hanteras utifrån Lagen om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning i Var observant på att det kan finnas regler i kommens ordningsföreskrifter om trottoarpratare! Användbara länkar: Länsstyrelsen i Jönköpings län Skyltar

270 Utanför detaljplan Bygglov: Nej Dock kan bygglov krävas om det finns områdesbestämmelser som kräver lov för skyltar. Lagtext: Plan- och byggförordningen Kap 6 4. Kommunen får i områdesbestämmelser bestämma att det krävs bygglov för att 1. sätta upp, flytta eller väsentligt ändra ljusanordningar inom ett område som ligger i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statliga flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde, eller 2. sätta upp, flytta, eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar inom ett område som utgör en värdefull miljö. Upplysning: Inom vägområde ger länsstyrelsen tillstånd. Inom sammanhållen bebyggelse Samma som utanför detaljplan.

271 SOLFÅNGARE SOLCELL Övriga sökord: solel Inom detaljplan Bygglov: Nej Checklista Exempelritningar Lagtext: Finns ingen exakt lagtext. Närmast liggande text är fasadändring. Rättsfall: Kommunerna har olika tolkningar för vad som är lovpliktigt eller inte. Det som är gemensamt är att kulturhistoriskt värdefulla byggnader och byggnader som i en ÖP anges som värdefulla, där krävs bygglov. Paneler som ligger parallellt med taket och inte har en större area än 25 procent av totala takytan ska vara bygglovfritt avser samtliga typer av byggnader. Är panelerna uppresta i annan vinkel än takvinkeln ska bygglovplikt råda. Användbara länkar: Utanför detaljplan Lika som inom detaljplan. Inom sammanhållen bebyggelse Lika som inom detaljplan.

272 TILLBYGGNAD Övriga sökord: Inom detaljplan Bygglov: Ja Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och bygglagen 9 kap 2 punkt 2. Tillbyggnad i detta avseende har en större yta än 15 m 2. Rättsfall: MÖD mål nr P MÖD mål nr P MÖD mål nr P Med tillbyggnad avses i PBL åtgärder som syftar till att öka en byggnads volym, oavsett i vilken riktning detta sker. Även det som tidigare benämns påbyggnad räknas som tillbyggnad enligt PBL. En tillbyggnad som är större än 15 m 2 är alltid bygglovspliktig oavsett riktning enlig ovan. En- och tvåbostadshus är undantagna om tillbyggnaden är max 15 m 2 (Attefallsåtgärd). För alla övriga byggnader krävs det bygglov vid tillbyggnader från första kvadratmetern. Användbara länkar: Boverket Tillbyggnad Utanför detaljplan Bygglov: Nej Lagtext: Plan- och bygglagen 9 kap 7 punkt 2c. Rättsfall: Att bygga till en- tvåbostadshus med max 50 procent av befintlig byggnadsarea eller max 50 m 2 ska vara bygglovsbefriat. Övriga tillbyggnader större än ovan angivna, är bygglovpliktiga. Finns områdesbestämmelser så styr dessa över bygglovsbefrielse. Användbara länkar: Boverket Bygglovsbefriad tillbyggnad utanför detaljplan Inom sammanhållen bebyggelse Lika bedömning som utanför detaljplan men med den restriktionen att hänsyn måste tas till omgivningspåverkan.

273 UPPLAG Övriga sökord: materialgård, lager, husvagn Inom detaljplan Bygglov: Ja Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och bygglagen 16 kap 7 Plan- och byggförordningen 6 kap 1 punkt 2 Endast sådant som lagras utomhus ska anses vara upplag. Upplaget måste i någon mån vara självständigt i förhållande till annan verksamhet. Exempel som kräver lov är ett stort antal uppställda bilar (bilkyrkogård), bensin- och bränsleförråd, vinteruppläggning av båtar i viss omfattning. Vinteruppställning av ett antal husvagnar (finns ej uttalat men bör vara 5 eller fler) samt avfallscontainrar på återvinningsstationen och nåtervinningscentraler. Vedstapel av mindre omfattning (en årsförbrukning) är inte lovpliktig. Likaså en mindre mängd byggmaterial inför en planerad byggåtgärd kräver heller inte lov. Den praxis som råder då det gäller uppställning av husvagnar är att en period om tre månader ska accepteras utan lov. I de domar som ligger i närheten ska tolkningen bli att längre perioder beslutas det om tidsbegränsade lov om inte detaljplan medger annat. Rättsfall: MÖD mål nr P Användbara länkar: Boverket Bygglov för anläggningar, skyltar och ljusanordningar Utanför detaljplan Samma som inom detaljplan. Förordningstexten medger inget undantag. Inom sammanhållen bebyggelse Samma som inom detaljplan. Förordningstexten medger inget undantag.

274 VENTILATION (F, FX, FT och FTX) Övriga sökord: Inom detaljplan/ Utanför detaljplan/ Inom sammanhållen bebyggelse Denna förordning gäller såväl inom detaljplan, utanför detaljplan som inom sammanhållen bebyggelse. Bygglov: Nej Anmälan: Ja Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och byggförordningen 6 kap 5 punkt 4 Rättsfall: MÖD mål nr P En nyinstallation är inget problem utan här gäller en anmälan med kontrollplan där OVKprotokoll ska biläggas. Protokollet ska ha ett godkännande för att erhålla slutbesked. Den svåra frågan är vad väsentlig ändring är. Väsentlig ändring är inte definierat i varken lagen, dess förarbeten eller i förordningen. Alltså här ska handläggaren göra denna bedömning. Anmälan för vissa åtgärder är självklara såsom genomföringar i brandcellsgräns, utökning av systemet med flera såväl frånluftsdon som tilluftsdon och därmed utbyggnad av kanalsystemet. Nytt större aggregat ska bedömas som väsentlig ändring. Vid byte av äldre aggregat till motsvarande nytt är inte anmälningspliktigt. Detta gäller även utbyte av befintliga kanaler. Var uppmärksam på att det inte är fastighetsägaren som ska redovisa protokoll från OVKkontrollen utan det ankommer på kontrollanten att se till att protokoll redovisas till berörd kommunal nämnd. Kom ihåg att inte kräva in ett godkänt protokoll utan enbart protokoll. Skulle det vara icke godkänt protokoll så ska fastighetsägaren föreläggas att åtgärda bristerna. Användbara länkar: Länsstyrelsen i Jönköpings län Obligatorisk ventilationskontroll Boverket OVK - obligatorisk ventilationskontroll

275 ÄNDRAD ANVÄNDNING Övriga sökord: Inom detaljplan Bygglov: Ja Checklista Exempelritningar Lagtext: Plan- och bygglagen 9 kap 2 punkt 3. Annan ändring av en byggnad än en tillbyggnad, om ändringen innebär att a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk för ett väsentligt annat ändamål än det byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd, b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri Rättsfall: MÖD mål nr P Användningsform från hotell/pensionat till bostadsrätt. Lovplikt. MÖD mål nr P Fabrik till bostad. Lovplikt. MÖD mål nr P Förråd ändras till övernattningsstuga/kontor. Lovplikt. MÖD mål nr P Lägenhet ändras till Bed&Breakfast. Lovplikt. MÖD mål nr P Kontor till vandrarhem. Planenligt. Lovplikt. MÖD mål nr P Bostad till lokal för mindre verksamhet. Planenligt. Lovplikt. När det gäller ändrad användnings ärenden har det prövats rättsligt under mer än femtio år. Ett stort antal rättsfall finns tillgängliga och ett urval av ärendetyper redovisas nedan. Ändrad användning från bostad till annat ändamål preskriberas aldrig, till skillnad från olovligt byggande. Plan- och bygglagen 11 kap 20. I följande exempel råder bygglovsplikt: Garage ändras till lager. RÅ 1963 K 1334 Lager och garage ändras till plåtslageri respektive bilverkstad. RÅ 1964 K 239 Svinhus ändras till bilverkstad. RÅ 1964 K 901 Inreda källarlokal till klubblokal. RÅ 1966 K 903 Inrätta kaféverksamhet i en villabyggnad. RÅ 1969 C93 Inrätta billackeringsverkstad i ett garage. RÅ 1971 C 370 Inrätta lager i del av ett källargarage. RÅ 1971 C 346 Ta i anspråk av en lagerbyggnad för handel i form av en stormarknad. RÅ :17 Bostad ändras till kontor RÅ :70, undantag se nedan

276 forts. Inom detaljplan I exempel nedan krävs inte bygglov: Mindre del av bostad inryms till kontor. RÅ 1993 ref 64 Användning av fritidshus till permanent boende. RÅ 1965 K 534 Bilförsäljning ändras till möbelförsäljning. RÅ :51 Garage inreds till bostadsrum. MÖD P , se ärende om fasadändring Utgångspunkten för en bedömning av ändrad användning är vad lokalen har använts senast till. Användbara länkar: Boverket Ändrad användning Utanför detaljplan Lika som inom detaljplan. Inom sammanhållen bebyggelse Lika som inom detaljplan.

277 Tillbyggnader Antal exemplar av inlämnade handlingar som krävs är upp till varje kommun att bestämma. Checklista för tillbyggnad av enbostadshus Bygglovsansökan Teknisk beskrivning Anmälan kontrollansvarig Kontrollplan Planritning i skala 1:100 Fasadritning i skala 1:100 Sektionsritning i skala 1:100 Inom planlagt område, situationsplan eller enkel nybyggnadskarta i skala 1:500 Utanför planlagt område, situationsplan i skala 1:500 alternativt 1:1 000 Attefallstillbyggnad: Ersätt ansökan om bygglov med Anmälan. Checklista för tillbyggnad av enbostadshus med garage Bygglovsansökan Teknisk beskrivning Anmälan kontrollansvarig Kontrollplan Planritning i skala 1:100 Fasadritning i skala 1:100 Inom planlagt område, situationsplan eller nybyggnadskarta i skala 1:500 Utanför planlagt område, situationsplan i skala 1:500 alternativt 1:1 000 Checklista för tillbyggnad av garage med carport Bygglovsansökan Teknisk beskrivning Planritning i skala 1:100 Fasadritning i skala 1:100 Eventuell sektionsritning i skala 1:100 Inom planlagt område, situationsplan eller nybyggnadskarta i skala 1:500 Utanför planlagt område, situationsplan i skala 1:500 alternativt 1:1 000 Checklista för tillbyggnad av enbostadshus med inglasat uterum Bygglovsansökan Teknisk beskrivning Planritning i skala 1:100 Fasadritning i skala 1:100 Eventuell sektionsritning i skala 1:100 Inom planlagt område, situationsplan eller enkel nybyggnadskarta i skala 1:500 Utanför planlagt område, situationsplan i skala 1:500 alternativt 1:1 000

278 Tillbyggnader Checklista för ny- eller tillbyggnad av industri, affär, m fl. Bygglovsansökan Teknisk beskrivning Anmälan kontrollansvarig Kontrollplan Planritning i skala 1:100 Fasadritning i skala 1:100 Sektionsritning i skala 1:100 Inom planlagt område, situationsplan eller nybyggnadskarta i skala 1:500 Utanför planlagt område, situationsplan i skala 1:1 000 Eventuell markplaneringsritning i skala 1:500 alternativt 1:1 000

279 Plank Staket Mur Antal exemplar av inlämnade handlingar som krävs är upp till varje kommun att bestämma. Checklista för uppförande av mur Bygglovsansökan Principritning i skala 1:20 alternativt 1:50 Inom planlagt område, situationsplan eller nybyggnadskarta i skala 1:500 Utanför planlagt område, situationsplan i skala 1:500 alternativt 1:1 000 Checklista för uppförande av plank Bygglovsansökan Principritning i skala 1:20 alternativt 1:50 Inom planlagt område, situationsplan eller nybyggnadskarta i skala 1:500 Utanför planlagt område, situationsplan i skala 1:500 alternativt 1:1 000

280 Ändrad användning Antal exemplar av inlämnade handlingar som krävs är upp till varje kommun att bestämma. Checklista för ändrad användning av bostad Bygglovsansökan Planritning i skala 1:100 Eventuell fasadritning i skala 1:100 Inom planlagt område, situationsplan och nybyggnadskarta i skala 1:500 Utanför planlagt område, situationsplan i skala 1:500 alternativt 1:1 000

281 Fasadändring Antal exemplar av inlämnade handlingar som krävs är upp till varje kommun att bestämma. Checklista för ändring av carport till garage Bygglovsansökan Planritning i skala 1:100 Fasadritning i skala 1:100 Uppmätningsritning

282 Exempelritningar De exempelritningar som har tagits fram som ett stöd och hjälpmedel vid handläggning av ärenden visar den kvalitet man kan begära som underlag. Ritningarna ska alltid vara skalenliga, vara måttsatta och beskrivna i text vad som är väderstreck på fasaderna och vilka rum som utgör vad. Det ska tydligt framgå, om ärendet berör tillgängligheten, dörrbredder och utrymme för rullstol i hygienutrymmen. Ritningar gjorda på millimeterpapper ska inte godkännas. Denna typ av ritningar skapar i de flesta fall problem vid arkivering.

283

284

285

286

287 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning SBN 2013/ Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Lena Saksi E-post: Lena.Saksi@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Skrivelse om "Klimatsmarta Oskarshamn" - Solenergi Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Uppdraget enligt samhällsbyggnadsnämndens beslut , 222, om ett klimatsmart Oskarshamn är utfört och kan därmed avslutas och läggas till handlingarna. Ärendet Uppdrag att utreda fyra områden som bland annat handlar om bygglovavgifter för solpaneler, om laddningsstationer för elbilar och elcyklar samt om hur samhällsbyggnadsnämnden i övrigt kan stimulera produktion av el och varmvatten genom solenergi är utfört. Åtgärder som vidtagits är bland annat att Arena Oskarshamn har monterat solpaneler på delar av byggnaden samt tar tillvara värme för att använda i kylanläggningen etc. De antar ett nytt systemtänkande. Laddstolpar har placerats ut på kommunens parkeringsyta bakom NOVA. Två nya rena elbilar finns nu i bilpoolen och nyttjar dem. Flera elbilar, i enlighet med det nya, antagna Energi- och klimatprogrammet, kommer att finnas i bilpoolen kommande år. Flera laddenheter för elbilar kommer att finnas vid nya Resecentrum samt vid Coop-parkeringen när utbyggnaden väl är klar. Coop/Kulturtorget här förbereds för laddmöjligheter för elcyklar. Ca 15 laddstolpar ingår i Klimatklivet och kommer att finnas på plats till I samband med Klimatklivet gjordes en utredning med syfte att ta fram underlag för utplacering av laddstationerna. Den genomfördes och låg som underlag till den ansökan som skickades in till Naturvårdsverket/Klimatklivet och beviljades i februari Laddstolpar tas alltid in i planeringen av nya områden. Oskarshamns energi (ägs 50/50 kommunen/eon) etablerar ytterligare en tankstation för fordonsgas, vikt för KLTs miljövänliga fordonsflotta, from Ytterligare framtida möjligheter är att ha solpaneler vid Mejeriplan. Hållbarhetsstrategen kommunicerar med Byggebo angående deras tankar runt energilösningar, uppvärmning etc. för den nya byggnaden, till exempel att ha solpaneler på taket. Utredning om att placera solceller på kommunala byggnader pågår. Lena Saksi Samhällsbyggnadschef

288 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning SBN 2013/ Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Skickas till Samhällsbyggnadskontoret

289 Samhällsbyggnadsnämnden, SBN 222/13, PROTOKOLLSUTDRAG Sida 1 Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum SBN 222/13 Dnr SBN 2013/ Skrivelse om "Klimatsmarta Oskarshamn-Solenergi" Ärendet I skrivelse till samhällsbyggnadsnämnden daterad , SBN0222/13 bilaga 1 föreslår socialdemokraterna i samhällsbyggnadsnämnden att nämnden ger kontoret ett utredningsuppdrag med fyra deluppdrag som bland annat handlar om bygglovavgifter för solpaneler, om laddningsstationer för elbilar och elcyklar samt om hur samhällsbyggnadsnämnden i övrigt kan stimulera produktion av el och varmvatten. Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskotts överläggningar Mathias R Karlsson (S) yrkar att arbetsutskottet tillstyrker förslaget att nämnden ger kontoret ett utredningsuppdrag med fyra deluppdrag. Efter framställda propositioner finner ordföranden att arbetsutskottet beslutar enligt Mathias R Karlssons (S) förslag. Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut Samhällsbyggnadskontoret får följande utredningsuppdrag: 1. Redovisa till nämnden vilka plan- och byggregler (bygglov) som gäller för att sätta upp solpaneler i Oskarshamns kommun. 2. Om det krävs bygglov, utreda om det är möjligt att avgiftsbefria dessa bygglov. 3. Redovisa var det finns behov av laddningsstationer för elbilar och elcyklar samt möjligheten att placera solpaneler i anslutning till laddstationerna. 4. Beskriva hur samhällsbyggnadskontoret i övrigt kan stimulera produktion av el och varmvatten genom solenergi i översikts- och detaljplanering samt vid bygglov. Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadskontoret får följande utredningsuppdrag: 1. Redovisa till nämnden vilka plan- och byggregler (bygglov) som gäller för att sätta upp solpaneler i Oskarshamns kommun. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

290 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 2 Nämnd Sammanträdesdatum Om det krävs bygglov, utreda om det är möjligt att avgiftsbefria dessa bygglov. 3. Redovisa var det finns behov av laddningsstationer för elbilar och elcyklar samt möjligheten att placera solpaneler i anslutning till laddstationerna. 4. Beskriva hur samhällsbyggnadskontoret i övrigt kan stimulera produktion av el och varmvatten genom solenergi i översikts- och detaljplanering samt vid bygglov Beslutsexpediering - Samhällsbyggnadskontoret Protokollsanteckningar Helen Hammarkvist (MP) beviljas följande protokollsanteckning: Miljöpartiet ställer sig bakom skrivelsen. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande