Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv, Observera lokalen! Tid: kl. 9:00

Transkript

1 BURLÖVS KOMMUN Kallelse Planutskott Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv, Observera lokalen! Tid: kl. 9:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna. Vid eventuellt förhinder för ledamot måste kommunstyrelsens kansli meddelas i god tid per telefon eller via e-post till nima.khojasteh@burlov.se Katja Larsson Ordförande Nima Khojasteh Sekreterare Föredragningslista Val av justerande: Lars-Anders Espert Ärende Beteckning Sida 1. Val av justerare samt bestämmande av plats och tid för justeringen 2. Godkännande att planchefen tar beslut om samråd för detaljplan för Kabbarp 8:110, Frestaren, i Åkarp KS/2015: Godkännande att planchefen tar beslut om samråd för detaljplan för Arlöv 20:58 m fl 4. Beslut om granskning avdp för Arlöv 21_57 m fl Borggatan 5. Yttrande över samrådsförslag till detaljplan för del av Fjelie 2:3, Lomma kommun 6. Förslag till beslut om inriktning för målområden i miljöprogram KS/2015:742 7 KS/2014: KS/2015: KS/2015:900 58

2 BURLÖVS KOMMUN Kallelse Planutskott Sammanträdesdatum Ärende Beteckning Sida 7. Förslag till yttrande över Översiktsplan för Södra Hyllie, fördjupning av översiktsplan för Malmö, utställningsförslag, juni 2015 KS/2014: Informationsärenden 212

3 BURLÖVS KOMMUN 3 Kallelse Planutskott Sammanträdesdatum Godkännande att planchefen tar beslut om samråd för detaljplan för Kabbarp 8:110, Frestaren, i Åkarp Dnr KS/2015:489 Sammanfattning En ansökan om planbesked inkom den 18 maj 2015 för att bygga ett nytt flerbostadshus med mindre lägenheter (studentlägenheter) och mindre lokaler för handel i bottenplan på fastigheten Kabbarp 8:110. Kommunstyrelsens planutskott beslutade den att ge positivt besked till att pröva ärendet i detaljplan. Detaljplanen prövas med standardförfarandet. Kommunstyrelsen antog en delegationsordning för kommunstyrelsen Enligt C.1.8 i kommunstyrelsens delegationsordning är beslut om samråd i begränsat och standardförfarande delegerat till planchef under förutsättning att planutskottet godkänt detta i samband med beslut om planbesked. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att godkänna att planchefen fattar beslut om samråd

4 Burlövs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Mareile Walter TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Diarienummer KS/2015: Kommunstyrelsen Godkännande att planchefen tar beslut om samråd för Kabbarp 8:110, Frestaren, i Åkarp Sammanfattning En ansökan om planbesked inkom den 18 maj 2015 för att bygga ett nytt flerbostadshus med mindre lägenheter (studentlägenheter) och mindre lokaler för handel i bottenplan på fastigheten Kabbarp 8:110. Kommunstyrelsens planutskott beslutade den att ge positivt besked till att pröva ärendet i detaljplan. Detaljplanen prövas med standardförfarandet. Kommunstyrelsen antog en delegationsordning för kommunstyrelsen Enligt C.1.8 i kommunstyrelsens delegationsordning är beslut om samråd i begränsat och standardförfarande delegerat till planchef under förutsättning att planutskottet godkänt detta i samband med beslut om planbesked. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att godkänna att planchefen fattar beslut om samråd

5 5 BURLÖVS KOMMUN KS/2015:489 2 (2) Redogörelse för ärendet Ett plankostandsavtal med fastighetsägaren tecknades 22 oktober Detaljplanearbetet har just påbörjats, ett startmöte har hållits. Fram till nu tyder ingenting på att planprocessen skulle behöva utökas till utökat planförande. En ny delegationsordning har beslutats efter att beslut om planbesked har tagits. Ett separat beslut är därför nödvändigt för att planchefen ska kunna ta beslut om samråd. Ärendebilagor Översiktskarta till ansökan om planbesked för Kabbarp8:110 Julia Branting Samhällsbyggnadschef Bengt Guldstrand Tf. Planchef

6 6 Översiktskarta till ansökan om planbesked för Kabbarp 8:110 Bilaga KS/2015: DP 124 Lundavägen Ostvägen den gällande detaljplanen DP 124 närmsta grannhuset den nedlagda affären planområdet från öster korsning Ostvägen/ Lundvägen

7 BURLÖVS KOMMUN 7 Kallelse Planutskott Sammanträdesdatum Godkännande att planchefen tar beslut om samråd för detaljplan för Arlöv 20:58 m fl Dnr KS/2015:742 Sammanfattning En ansökan om planbesked inkom den 4 september 2015 för att möjliggöra utbyggnad av flerbostadshus på fastigheterna Arlöv 20:58 och 20: Kommunstyrelsens planutskott beslutade att ge positivt besked till att pröva ärendet i detaljplan. Detaljplanen prövas med standardförfarandet. Kommunstyrelsen antog en delegationsordning för kommunstyrelsen Enligt C.1.8 i kommunstyrelsens delegationsordning är beslut om samråd i begränsat och standardförfarande delegerat till planchef under förutsättning att planutskottet godkänt detta i samband med beslut om planbesked. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att godkänna att planchefen fattar beslut om samråd

8 Burlövs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Mareile Walter TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Diarienummer KS/2015: Kommunstyrelsen Godkännande att planchefen tar beslut om samråd för detaljplan för Arlöv 20:58 m fl Sammanfattning En ansökan om planbesked inkom den 4 september 2015 för att möjliggöra utbyggnad av flerbostadshus på fastigheterna Arlöv 20:58 och 20: Kommunstyrelsens planutskott beslutade att ge positivt besked till att pröva ärendet i detaljplan. Detaljplanen prövas med standardförfarandet. Kommunstyrelsen antog en delegationsordning för kommunstyrelsen Enligt C.1.8 i kommunstyrelsens delegationsordning är beslut om samråd i begränsat och standardförfarande delegerat till planchef under förutsättning att planutskottet godkänt detta i samband med beslut om planbesked. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att godkänna att planchefen fattar beslut om samråd

9 9 BURLÖVS KOMMUN KS/2015:742 2 (2) Redogörelse för ärendet Detaljplanearbetet har just påbörjats. Fram till nu tyder ingenting på att det kommer att uppstå ett behov av att byta planförfarandet till det utökade planförfarandet. En ny delegationsordning har beslutats efter att beslut om planbesked har tagits. Ett separat beslut är därför nödvändigt för att planchefen ska kunna ta beslut om samråd. Ärendebilagor Översiktskarta till ansökan om planbesked för Arlöv 20:58 m fl Julia Branting Samhällsbyggnadschef Bengt Guldstrand Tf. Planchef

10 KS/2015: Ringvägen Dalbyvägen 10

11 BURLÖVS KOMMUN 11 Kallelse Planutskott Sammanträdesdatum Beslut om granskning avdp för Arlöv 21_57 m fl Borggatan Dnr KS/2014:218 Sammanfattning Planutskottet gav fastighetsägaren till Arlöv 21:57 ett positivt planbesked för att pröva huruvida upphävande av tomtindelning för fastigheterna Arlöv 21:56 och 21:57 kan göras för att säkra en tillfart till Arlöv 21:57. Enligt planutskottet skulle ambitionen vara att Arlöv 21:57, som idag för användas endast som bostad, men används för verksamheter, kan användas som bostad även i framtiden. Planutskottet beslutade att gå ut på samråd med detaljplaneförslaget samt att detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Enligt den föreslagna detaljplanen kan fastigheten Arlöv 21:57 användas för centrumverksamheter, i dess östra del är även bostäder tillåtna. På fastighetens västra del är bostäder inte lämpliga pĺ grund av bullersituationen och inte önskvärda på grund av närheten till bensinstationen. Samråd har hållits under tiden 9 oktober 15 november Synpunkter som kom in under samrådet ledde till vissa förtydliganden av plankartan och planbeskrivningen. Planförslaget i sig har inte förändrats. Planarbetet bedrivs med enkelt planförfarande enligt PBL SFS 2010:900. Samhällsbyggnadsförvaltningen tar fram handlingar för detaljplanen i egen regi. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att gå ut på granskning med bifogat detaljplaneförslag för Arlöv 21:57 m fl, Borggatan

12 Burlövs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Mareile Walter TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Diarienummer KS/2014: Kommunstyrelsen Beslut om granskning av detaljplan för Arlöv 21:57 m fl, Borggatan Sammanfattning Planutskottet gav fastighetsägaren till Arlöv 21:57 ett positivt planbesked för att pröva huruvida upphävande av tomtindelning för fastigheterna Arlöv 21:56 och 21:57 kan göras för att säkra en tillfart till Arlöv 21:57. Enligt planutskottet skulle ambitionen vara att Arlöv 21:57, som idag får användas endast som bostad, men används för verksamheter, kan användas som bostad även i framtiden. Planutskottet beslutade att gå ut på samråd med detaljplaneförslaget samt att detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Enligt den föreslagna detaljplanen kan fastigheten Arlöv 21:57 användas för centrumverksamheter, i dess östra del är även bostäder tillåtna. På fastighetens västra del är bostäder inte lämpliga på grund av bullersituationen och inte önskvärda på grund av närheten till bensinstationen. Samråd har hållits under tiden 9 oktober 15 november Synpunkter som kom in under samrådet ledde till vissa förtydliganden av plankartan och planbeskrivningen. Planförslaget i sig har inte förändrats. Planarbetet bedrivs med enkelt planförfarande enligt PBL SFS 2010:900. Samhällsbyggnadsförvaltningen tar fram handlingar för detaljplanen i egen regi. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att gå ut på granskning med bifogat detaljplaneförslag för Arlöv 21:57 m fl, Borggatan Julia Branting Samhällsbyggnadschef Bengt Guldstrand Tf. Planchef

13 13 BURLÖVS KOMMUN KS/2014:218 2 (2) Ärendebilagor Plankartan Planbeskrivningen Samrådsredogörelse Beslut i ärendet delges Sökanden

14 14

15 15 Planbeskrivning Detaljplan för Arlöv 21:57 m. fl. i Arlöv, Borggatan DP 000 BURLÖVS KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen KS/2014:218 Förhandskopia Planområdets läge i Arlöv Detaljplan för Arlöv 21:57 m.fl., upphävande av tomtindelning för Arlöv 21:57 m.fl., Borggatan Burlövs kommun, Skåne län enkelt planförfarande PLANBESKRIVNING Granskningshandling, upprättad (12)

16 Planbeskrivning Detaljplan för Arlöv 21:57 m. fl. i Arlöv, Borggatan DP 000 HANDLINGAR Till detaljplanen finns följande handlingar: Planbeskrivning med genomförandebeskrivning (denna handling) Plankarta med planbestämmelser Samrådsredogörelse PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG KS/2014:218 Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten av att ändra gällande detaljplan från bostadsändamål till centrumverksamhet och bostad, samt att upphäva tomtindelningsbestämmelser inom planområdet för att möjliggöra en avstyckning av fastigheten Arlöv 21:56 för att kunna skapa en tillfart till fastigheten Arlöv 21:57. PLANDATA Lägesbestämning 16 Planområdet ligger i centrala Arlöv vid korsningen Borggatan/Storgatan, mittemot bensinstationen vid Lundavägen, och omfattar fastigheterna Arlöv 21:56-57 med adresserna Borggatan 2 och Översikt över planeringssituationen: 1 Gamla infarten till Arlöv 21:57 2 Mark som ska avstyckas från Arlöv 21:56 3 Ny infart till Arlöv 21:57 Areal Planområdets areal uppgår till cirka 2000 m 2. Markägoförhållanden Fastigheterna är i privat ägo. Granskningshandling, upprättad (12)

17 Planbeskrivning Detaljplan för Arlöv 21:57 m. fl. i Arlöv, Borggatan DP 000 FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAPITLET MILJÖBALKEN KS/2014:218 Planförslaget bedöms förenligt med 3, 4 och 5 kap. miljöbalken (MB) i enlighet med 5 förordningen (1998:896) om hushållning med mark och vattenområden mm. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintressen Riksintresse kulturmiljövård 17 Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 MB, Burlöv [M 77], men då bebyggelsen är befintlig och syftet med planen är att ändra infartsmöjligheten, bedöms planförslaget inte påverka riksintresset. Riksintresse kustzon Planområdet ligger inom riksintresset för kustzonen enligt 4 kap. 4 MB. Men på grund av planområdets läge mitt i tätorten och planförslagets karaktär bedöms riksintresset inte vara påverkat av planförslaget. Översiktsplan Planområdet ligger inom det mest stadslika och tätbebyggda området i Arlöv, nära kollektivtrafikstråket för buss på Lundavägen. Översiktsplanen Framtidsplan för Burlöv, antagen av kommunfullmäktige i april 2014, anger att i detta område bör möjligheten till förtätning utnyttjas. Detaljplan För området gäller detaljplan 123 T, förslag till ändring av kvarteret Skatan i Arlöv, Burlövs kommun, Malmöhus län, som vann laga kraft , med tilläggsbestämmelser som vann laga kraft Tilläggsbestämmelsernas genomförandetid utgår Detaljplanen anger användningen som bostad med egenskaperna fristående hus i två våningar med högst 4 meter till takfot. Granskningshandling, upprättad (12)

18 18 Planbeskrivning Detaljplan för Arlöv 21:57 m. fl. i Arlöv, Borggatan DP 000 KS/2014:218 Gällande detaljplaner (planområdet rödmarkerat) Tilläggsbestämmelserna gäller för fastigheten Arlöv 21:56 för att säkerställa bevarandet av arkitektoniskt och kulturmässigt värdefulla byggnader och byggnadsmiljöer. Den understryker att gällande tomtindelning som hindrar avstyckning för villaområdet ska finnas kvar så att en förtätning som förändrar bebyggelsemönstret förhindras. För utformningen och utförandet av fastigheten anger detaljplan 123 T att tak, fasader och andra detaljer ska utföras lika nuvarande eller återföras till ursprungligt utförande vad gäller form, färgsättning och material, att takkupor och takfönster inte får utföras mot gatan och att tillbyggnad inte får utföras mot gatan samt att tillbyggnaden inte får förändra karaktären på den befintliga byggnaden. Upphävandet av tomtindelningen i planförslaget kommer inte att förändra bebyggelsemönstret och bedöms därför inte strida mot de bevarandeintressen som avses i tilläggsbestämmelserna. Fastighetsplan/tomtindelning För planområdet gäller tomtindelningen för kvarteret Sothönan i Arlövs municipalsamhälle, fastställd den 15 september 1930 (akt 12-ARS-182). Gällande tomtindelningar och fastighetsplaner fungerar numer som fastighetsindelningsbestämmelser i detaljplaner. Med andra ord gäller här detaljplanens bestämmelser tillsammans med fastighetsindelningsbestämmelsen i tomtindelningen. Fastigheter med fastighetsindelningsbestämmelser får inte styckas av eller slås ihop i strid med bestämmelsen. Gällande fastighetsindelningsbestämmelser i en detaljplan kan ändras eller tas bort genom ändring eller upphävande av detaljplanen. I samband med antagandet av denna detaljplan upphävs tomtindelningen i den del som omfattas av detaljplanen. Granskningshandling, upprättad (12)

19 19 Planbeskrivning Detaljplan för Arlöv 21:57 m. fl. i Arlöv, Borggatan DP 000 KS/2014:218 Gällande tomtindelning som ska upphävas (planområdet rödmarkerat) Bevarandeplan Fastigheterna i planområdet finns inte med i Burlövs kommun bevarandeplan från Övriga kommunala beslut Den 16 oktober 2014 beslutade kommunstyrelsens planutskott ( 59) att påbörja arbetet med en detaljplan för att upphäva tomtindelningen för Arlöv 21:56 och 21:57. Ambitionen för planarbetet ska vara att fastigheten Arlöv 21:57 ska fortsatt kunna användas även som bostad. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Bakgrund Den södra delen av Borggatan bebyggdes med fristående villabebyggelse efter att tomterna avstyckades genom tomtindelningsplanen från Så kom även byggnaden på Arlöv 21:56 till på 1930-talet och tillbyggnader på 1950-talet. Byggnaden på Arlöv 21:57 byggdes i början av 1980-talet som samlingslokal för Burlöv-Lomma hantverkarförening och har därefter använts som restaurang och tryckeri, men inte som bostad. Övergripande målsättning Den befintliga byggnadsstrukturen ska bibehållas. Pågående markanvändning Planområdet består av två tomter, varav den ena, Arlöv 21:57 används för verksamheter och kontor. Bygglov för användning som samlingslokal för max. 150 personer är beviljad. På Arlöv 21:56 står ett bostadshus med ett nedsänkt garage. Granskningshandling, upprättad (12)

20 20 Planbeskrivning Detaljplan för Arlöv 21:57 m. fl. i Arlöv, Borggatan DP 000 KS/2014:218 Borggatan 2 Läge för den nya infarten Borggatan 2 och 4 Borggatan 4 Natur och kultur Markbeskaffenhet Planområdet är i stort sett plant, med undantag av nerfarten till garaget på Arlöv 21:56. Fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar i planområdet. Miljö Förorenad mark Fastigheten Arlöv 21:57 har sedan 1980-talet använts som samlingslokal, restaurang och tryckeri. Detta bedöms inte medföra någon risk för markföreningar. Det finns inga undersökningar av mark eller grundvatten runt bensinstationen, men inte heller några indikationer på spridning av föroreningar. Radon Det är normalrisk för radon i hela kommunen, bebyggelse ska då uppföras radonskyddat. Lukt Planområdet ligger inom skyddsavståndet för Nordic Sugar, klassad som anläggning för färdiglagad mat, men bedöms vara längre än 200 m från källorna för eventuellt störande gas, lukt eller buller. Granskningshandling, upprättad (12)

21 Planbeskrivning Detaljplan för Arlöv 21:57 m. fl. i Arlöv, Borggatan DP 000 Buller KS/2014:218 Västra delen av fastigheten Arlöv 21:57 är utsatt för buller kring db, maxvärdena ligger ännu högre. En eventuell bostad är därför inte lämplig i den västra delen av fastigheten. Planbestämmelser utesluter detta enligt 4 kap 11 Plan- och bygglagen (2010:900) (PBL). Risk Planområdet ligger granne med en bensinstation. Enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor och MSB handbok om Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer krävs då skyddsavstånd enligt följande tabell: Tabell 1 Skyddsavstånd kring en bensinstation 1 21 OBJEKT / RISKKÄLLA Plats där människor vanligen vistas (t.ex. bostad, kontor, gatukök, butik, servering, busshållplats), verksamheter och objekt med stor brandbelastning, verkstad eller annan lokal där gnistbildande verksamhet eller öppen eld förekommer PÅFYLLNINGS- ANSLUTNING TILL CISTERN MÄTARSKÅP PEJLFÖR- SKRUVNING 25 m 18 m 6 m 12 m CISTERN- AVLUFT- NINGENS MYNNING Som bilden här nedan visar, ligger bebyggelsen i planområdet utanför det skyddsavståndet. Skyddsavstånd mellan bensinstationens påfyllningsanslutning till cistern och bebyggelsen inom planområdet 1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap: Handbok - Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer. Mars Granskningshandling, upprättad (12)

22 Planbeskrivning Detaljplan för Arlöv 21:57 m. fl. i Arlöv, Borggatan DP 000 Klimatanpassning Risk för skred/ höga vattenstånd/ dagvattenhantering KS/2014:218 Planområdet ligger till största delen mellan 2,5 m och 3,25 m över havsytan, det nedsänkta garaget på fastigheten Arlöv 21:56 ligger under det. Enligt kommunens utredningar finns det viss risk för översvämning vid 100-års regn inom Arlöv 21:56. En översvämning registrerades efter det stora skyfallet den 31 augusti I och med att planområdet ligger mitt i det tätbebyggda centrala Arlöv där flera andra samhällsviktiga funktioner ligger på samma marknivå, är bedömningen att ett skydd för en framtida havsnivåhöjning kommer att ske på en översiktlig nivå för hela tätorten. Som skydd mot översvämning utesluter planbestämmelser en möjlig framtida källare på fastigheten Arlöv 21:57 och källarens användning som bostad på fastigheten Arlöv 21:56 enligt 4 kap. 11 PBL. Bebyggelse Ingen ändring av bebyggelsens nuvarande utformning föreslås inom planområdet. Fastigheten Arlöv 21:57 ska kunna användas för centrumverksamhet, vilket kan omfatta kombinationer av service, handel, kontor och samlingslokal. Den östra delen kan även användas som bostad. För fastigheten Arlöv 21:56 gäller även fortsättningsvis användningen bostad. Offentlig service Det finns en skola inom 500 m från planområdet. Avståndet till fristående förskola är mindre än 200 m och till kommunal förskola 650 m. Vårdcentral ligger inom 1200 m från planområdet. Kommersiell service Planområdet ligger inom 250 m från Arlövs centrum vid korsningen Lundavägen/Dalbyvägen, där det finns ett flertal affärer och matställen med mera. Det är cirka 1,3 km till ett stort köpcenter. Friytor Lek och rekreation Det finns en lekplats inom 150 m utmed Borggatan. Dess standard planeras att höjas inom några år. Park Planområdet ligger inom 200 m från rekreationsområdet Granbacken. Tillgänglighet Planförslaget innebär att tillgänglighetskraven i 12 BVF (byggnader) samt 3 kap. 15 PBL (tomter) kan uppfyllas. Gator och trafik Detaljplanen innehåller ingen gatumark. 22 Granskningshandling, upprättad (12)

23 Planbeskrivning Detaljplan för Arlöv 21:57 m. fl. i Arlöv, Borggatan DP 000 Kollektivtrafik KS/2014:218 Utmed Lundavägen, mindre än 200 m från planområdet, finns busshållplatser för linjerna 130 (Malmö Åkarp Hjärup - Lund), 132 (Malmö Lomma Bjärred Löddeköpinge) och 172 (Malmö Staffanstorp Genarp). Parkering, varumottagning och utfarter Parkeringsprogrammet för Burlövs kommun, som håller på att tas fram, anger normer för minimiantalet parkeringsplatser som ska tillgodoses vid ansökan om bygglov för ny-, omoch tillbyggnad. För parkeringsprogrammets zon 1, där planområdet ligger, ska följande normer för antalet bilparkeringar gälla för de olika användningarna som enligt planförslaget är möjliga: Tabell 2: Norm för antalet bilparkeringsplatser per 1000 m 2 BTA 2 HANDEL KONTOR INDUSTRI SAMLINGSLOKAL Anställda 4,5 12 4,5 Särskild utredning Besök 15 1 Särskild utredning Särskild utredning Totalt 19,5 13 Särskild utredning Särskild utredning Planförslaget ger för fastigheten Arlöv 21:57 en byggrätt på 800 m 2 BTA. Vid en bygglovspliktig ändring av användningen ska en parkeringsutredning visa att parkeringsbehov kan tillgodoses antingen på den egna tomten eller inom godtagbart gångavstånd genom parkeringsservitut, p-avtal eller p-förbindelse. För användningen bostad bedöms parkeringsbehovet kunna tillgodoses på egen tomt. Tillfart till fastigheterna sker via Borggatan. Teknisk försörjning 23 Dagvatten Området är försörjt med dagvattenledningar. Översvämningsrisk finns vid skyfall motsvarande 100-års-regn. För att förhindra att översvämningsrisken förstärks ska infarten till Arlöv 21:57 och eventuella nya parkeringsplatser på fastigheten utföras med för dagvatten genomsläppliga ytor. Planområdet ligger inom ett område där kommunen är huvudman för vattentjänster. Vatten och avlopp Området är anslutet till VA-ledningsnätet och brandpost finns. Värme Det finns ledningar utanför planområdet, men byggnaderna är inte anslutna till ledningsnätet. 2 Burlövs kommun: Parkeringsprogram för Burlövs kommun - Policy & Norm. Arbetsmaterial daterat Granskningshandling, upprättad (12)

24 Planbeskrivning Detaljplan för Arlöv 21:57 m. fl. i Arlöv, Borggatan DP 000 El Området är anslutet till elnätet. Avfall KS/2014:218 Plats för sophantering ordnas på egen tomt. Hämtning av avfall sker utmed den rutt som sopbilen för närvarande kör. Återvinningsmöjligheter i området är svaga. Bredband Bredband planeras för området. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Planförslaget möjliggör en avstyckning av fastigheten Arlöv 21:56 som möjliggör en tillfart till fastigheten Arlöv 21:57 via den egna tomten. Samtidigt ser planförslaget till att den nuvarande användningen av Arlöv 21:57 inte längre avviker från bestämmelsen i detaljplanen. Planförslaget medger inga ytterligare byggrätter utöver den nuvarande bebyggelsen. Miljökvalitetsnormer Inga miljökvalitetsnormer kommer att påverkas av planförslaget. Störningar Planförslaget förorsakar inga störningar. Markanvändning Markanvändningen ändras marginellt genom planförslaget när trädgårdsyta ersätts med en infart och parkeringsplatser. Stadsbild Planförslaget förändrar inte stadsbilden. Kulturmiljö Kulturmiljön påverkas inte av förslaget, då bebyggelsestrukturen inte förändras. Trafik Planförslaget medför en försumbar höjning av trafik på Borggatan. Fastighetsrättsliga frågor När detaljplanen vunnit laga kraft avregistreras tomtindelningarna i fastighetsregistret. Detta förändrar inte dagens fastighetsgränser men ger möjlighet till att reglera om dem. Fastighetsbildning sker genom lantmäteriet. Ekonomiska frågor 24 Fastighetsbildning bekostas av fastighetsägaren. Granskningshandling, upprättad (12)

25 Planbeskrivning Detaljplan för Arlöv 21:57 m. fl. i Arlöv, Borggatan DP 000 Sociala konsekvenser KS/2014:218 Tillgänglighet för funktionshindrade Byggnaderna ska vara tillgängliga och uppfylla gängse normer för tillgänglighet. Tillgänglighetsanpassade parkeringar ska finnas i anslutning till entréer. Markplanering inom planområdet avseende bland annat höjdsättning, lutning och material ska utföras med beaktande av tillgänglighetsaspekter. Bedömning av miljöpåverkan Enligt 4 kap. 34 PBL ska för planer som kan antas få en betydande miljöpåverkan göras en miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning med det innehåll som följer av 6 kap. 12 och 13 första stycket miljöbalken (MB). Kommunen bedömer, utifrån vad som beskrivs under konsekvenser, att genomförande av denna detaljplan inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Organisatoriska frågor Detaljplanen handläggs med enkelt planförfarande enligt PBL 2010:900 i den lydelse som gällde mellan 2 maj 2011 och 31 december Tidplan: Beslut om samråd: Samråd: 9 oktober 15 november 2015 Granskning: i slutet av 2015 Antagande/Laga kraft i början av 2016 Genomförandetid Genomförandetiden är fem år från det datum detaljplanen vunnit laga kraft. Ansvarsfördelning Fastighetsägaren ansvarar för att erforderliga tillstånd inhämtas innan exploatering påbörjas. Fastighetsrättsliga frågor Tomtindelningen för kvarteret Sothönan i Arlövs municipalsamhälle, fastställd den 15 september 1930 (akt 12-ARS-182), upphör att gälla inom planområdet i och med att denna detaljplan antas. Tomtindelningens upphävande möjliggör en fastighetsreglering genom Lantmäteriet. Inga servitut finns inom planområdet. 25 Ekonomiska frågor Fastighetsregleringen bekostas av exploatören. Granskningshandling, upprättad (12)

26 Planbeskrivning Detaljplan för Arlöv 21:57 m. fl. i Arlöv, Borggatan DP 000 Tekniska frågor Befintliga ledningar KS/2014:218 Inom planområdet finns VA-ledningar och elledningar. Krävs förändringar i dessa ledningar står den som föranleder förändringarna för samtliga kostnader i samband med detta. En fjärrvärmeledning ligger utanför planområdet. I samband med genomförandet av detaljplanen finns det risk för att ledningen utsätts för belastningar som de inte är dimensionerade för, främst av ökad trafik. För att undvika skada på person och egendom är det därför viktigt att arbete i närheten av ledning utförs enligt ledningsägarens grävningsbestämmelse. Byggnader eller fasta anläggningar får inte placeras närmare än 2 m från fjärrvärmeledningen. MEDVERKANDE 26 Planarbetet har utförts av planeringsavdelningen genom planarkitekt Mareile Walter på uppdrag av kommunstyrelsens planutskott. I arbetet har även planarkitekt Linda Larsson deltagit. Bengt Guldstrand Tf. planchef Mareile Walter Planhandläggare Granskningshandling, upprättad (12)

27 27 Samrådsredogörelse Detaljplan Arlöv 21:57 m fl, Borggatan, i Arlöv KS/2014:218 BURLÖVS KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖRHANDSKOPIA Detaljplan för Arlöv 21:57 m fl.,borggatan, i Arlöv,Burlövs kommun, Skåne län Enkelt planförfarande Samrådsredogörelse Granskningshandling, upprättad (3)

28 28 Samrådsredogörelse Detaljplan Arlöv 21:57 m fl, Borggatan, i Arlöv KS/2014:218 REDOGÖRELSE EFTER SAMRÅD SAMRÅD Kommunstyrelsens planutskott beslutade den 28 september 2015 ( 29) att gå ut på samråd med detaljplan för Arlöv 21:57 m. fl. i Arlöv, Burlövs kommun, och bedömde att detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Förslaget till detaljplan har varit föremål för samråd under tiden 9 oktober 15 november 2015 enligt plan- och bygglagen (PBL) 5 kap DELGIVNA MYNDIGHETER, ORGANISATIONER OCH SAKÄGARE Detaljplanen har varit utsänd för samråd med länsstyrelsen, berörda nämnder, statliga och kommunala organ, sakägare och andra som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget. Andra intresserade har kunnat ta del av förslaget hos samhällsbyggnadsförvaltningen i Burlövs kommun, samt på kommunens hemsida. Följande sammanställning redovisar samrådssynpunkter. Remissinstanser och remissvaren i sin helhet kan fås på begäran av samhällsbyggnadsförvaltningen, planeringsavdelningen. YTTRANDEN SOM INKOMMIT Under samrådstiden har yttranden utan erinringar eller med tillstyrkan kommit från: Länsstyrelsen Skåne Räddningstjänsten Syd VA Syd Sydvatten TeliaSonera Skanova Access AB E.ON Elnät Sverige AB E.ON Gas Sverige AB Miljö- och Byggnadsnämnden Yttranden med erinringar, påpekanden, synpunkter och frågor som föranleder kommentarer respektive ska inarbetas i planen har inkommit från: 1. Lantmäteriet 2. E.ON Värme Sverige AB ERINRINGAR, PÅPEKANDEN, SYNPUNKTER M M SAMT KOMMUNENS KOMMENTARER Kommunens kommentarer och förslag med anledning av vad som framförts redovisas med kursiverad och indragen text. 1. Lantmäteriet Fastighetsbildningsåtgärden som torde bli aktuell är fastighetsregleringe (på vissa ställen nämns avstyckning). Fastighetsregleringar genomförs normalt sett med överenskommelser eller köp som grund. Fastighetsbildningslagens 5. Kap. innehåller dock även regler för tvångsvisa fastighetsregleringar. Tomtindelningens upphävande möjliggör en Granskningshandling, upprättad (3)

29 29 Samrådsredogörelse Detaljplan Arlöv 21:57 m fl, Borggatan, i Arlöv KS/2014:218 fastighetsreglering. Huruvida åtgärd går att genomföra eller ej avgörs vid en eventuell lantmäteriförrättning. De befintliga servitut som nämns i genomförandebeskrivningen bör beskrivas mer ingående så att berörda rättighetshavare kan förstå hur de påverkas. Plankartan bör kompletteras med en kommentar om att tomtindelningen upphävs inom planområdet. Kommentar: Plankartan kompletteras med information om att tomtindelningen upphävs inom planområdet. Planbeskrivningen kompletteras med information om fastighetsregleringen. Inom planområdet finns inga servitut, planbeskrivningen förtydligas. 2. E.ON Värme Sverige AB E.ON Värme Sverige AB (EVS) har fjärrvärmeledning som gränsar planområdet i Borggatan och Storgatan. I samband med genomförandet av detaljplanen finns det risk för att ledningen utsätts för belastningar som de inte är dimensionerade för, främst av ökad trafik. För att undvika skada på en person och egendom är det därför viktigt att arbete i närheten av ledning utförs enligt EVS grävningsbestämmelse. Byggnader eller fasta anläggningar får inte placeras närmare än 2 m från fjärrvärme-/fjärrkyleledningar. EVS förutsätter att exploatören skaffar sig kunskap om dessa bestämmelser i god tid innan sådant arbete påbörjas. Kommentar: Planbeskrivningen kompletteras med information om fjärrvärmeledningen. FÖRÄNDRINGAR I PLANHANDLINGARNA INFÖR GRANSKNING Nedan följer en uppräkning av yttrandena förorsakade förändringar i planhandlingarna efter samråd: Plankartan: På plankartan införs en kommentar om att den gällande tomtindelningen upphävs inom planområdet. Planbeskrivning Planbeskrivningen förtydligas med information om fastighetsreglering och om att det inte finns några servitut. Planbeskrivningen komplementeras med information om fjärrvärmeledningen. KVARSTÅENDE SYNPUNKTER FRÅN SAMRÅDET Samtliga synpunkter har bemötts och inga kvarstående synpunkter bedöms finnas. Bengt Guldstrand Tf. planchef Mareile Walter planhandläggare Granskningshandling, upprättad (3)

30 BURLÖVS KOMMUN 30 Kallelse Planutskott Sammanträdesdatum Yttrande över samrådsförslag till detaljplan för del av Fjelie 2:3, Lomma kommun Dnr KS/2015:929 Sammanfattning Kommunstyrelsen i Lomma kommun har genom planeringsavdelningen tagit fram samrådsförslag till detaljplan för del av Fjelie 2:3 i Flädie, Lomma kommun. Förslaget har översänts till Burlövs kommun för yttrande. Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten för lokalgata, fordonsservice, återvinningscentral/handel med återvinningsmaterial samt natur. Planområdet ligger öster om Flädie by och väster om E6:an, knappt 7 km från Burlövs kommungräns. Hela planområdet ägs idag av Lomma kommun och är åkermark med tillhörande bostadsbebyggelse. Trafikverket kommer att bygga ut trafikplats Flädie för att uppnå ett trafiksäkrare och effektivare vägsystem med hög framkomlighet. I utbyggnaden ingår bland annat ny cirkulationsplats, ny bro och ny pendlarparkering. Byggstart är tidigast Det aktuella planområdet ligger i direkt anslutning till trafikplatsen och där föreslår kommunen en utbyggnad. Närmast E6:an föreslås ytor för fordonsservice, det vill säga till exempel försäljning av drivmedel och tillbehör, toaletter, kiosk, vägrestaurang och motell. I planområdets sydvästra del möjliggörs för en återvinningscentral. Detaljplaneförslaget bedöms inte påverka Burlövs kommun. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att till Lomma kommun avge yttrande enligt i ärendet redovisat förslag.

31 Burlövs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Gärda Sjöholm TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Diarienummer KS/2015: Kommunstyrelsen Yttrande över samrådsförslag till detaljplan för del av Fjelie 2:3, Lomma kommun Sammanfattning Kommunstyrelsen i Lomma kommun har genom planeringsavdelningen tagit fram samrådsförslag till detaljplan för del av Fjelie 2:3 i Flädie, Lomma kommun. Förslaget har översänts till Burlövs kommun för yttrande. Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten för lokalgata, fordonsservice, återvinningscentral/handel med återvinningsmaterial samt natur. Planområdet ligger öster om Flädie by och väster om E6:an, knappt 7 km från Burlövs kommungräns. Hela planområdet ägs idag av Lomma kommun och är åkermark med tillhörande bostadsbebyggelse. Trafikverket kommer att bygga ut trafikplats Flädie för att uppnå ett trafiksäkrare och effektivare vägsystem med hög framkomlighet. I utbyggnaden ingår bland annat ny cirkulationsplats, ny bro och ny pendlarparkering. Byggstart är tidigast Det aktuella planområdet ligger i direkt anslutning till trafikplatsen och där föreslår kommunen en utbyggnad. Närmast E6:an föreslås ytor för fordonsservice, det vill säga till exempel försäljning av drivmedel och tillbehör, toaletter, kiosk, vägrestaurang och motell. I planområdets sydvästra del möjliggörs för en återvinningscentral. Detaljplaneförslaget bedöms inte påverka Burlövs kommun. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att till Lomma kommun avge yttrande enligt i ärendet redovisat förslag.

32 32 BURLÖVS KOMMUN KS/2015:929 2 (2) Förslag till yttrande Burlövs kommun har inget att erinra mot förslag till detaljplan för del av Fjelie 2:3, samrådsförslag Julia Branting Samhällsbyggnadschef Bengt Guldstrand Tf planchef Ärendebilagor Samrådshandling plan- och genomförandebeskrivning för del av Fjelie 2:3 Samrådshandling plankarta för del av Fjelie 2:3 Underrättelse samråd för del av Fjelie 2:3 Beslut i ärendet delges Lomma kommun

33 33

34 34

35 35

36 36

37 37

38 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 44

45 45

46 46

47 47

48 48

49 49

50 50

51 51

52 52

53 53

54 54

55 55

56 56

57 57

58 BURLÖVS KOMMUN 58 Kallelse Planutskott Sammanträdesdatum Förslag till beslut om inriktning för målområden i miljöprogram Dnr KS/2015:900 Sammanfattning Planutskottet fattade i november 2015 beslut om att arbeta efter en ny struktur för miljöprogrammet i Burlövs kommun. Grundläggande för miljöprogrammet enligt den nya strukturen är att tidigt i processen identifiera målområden där kommunen kan arbeta för att påverka miljötillståndet. Föreliggande förslag till målområden utgår från vilka åtgärder som kommunen kan tänkas genomföra som i sin tur leder till vilka delmål/ramåtgärder som kan tänkas bli aktuella. Förenklat innebär detta att man vänt på processen jämfört med tidigare miljöprogram. Syftet med denna metod är att få ett mindre omfattande och där med hanterbart slutdokument som är mer beständigt över tid. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att bilda målområden för åtgärdsområdena: Hållbara transporter, Hållbar konsumtion och produktion samt Hållbar utveckling av natur och stad. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att inriktningen ska vara tre övergripande mål vilka ska behandla (1) Hållbara transporter, (2) Hållbar konsumtion och produktion och (3) Hållbar utveckling av natur och stad, att miljöarbetet och arbetet med miljöprogrammet i Burlövs kommun ska medverka till att de nationella miljömålen nås, samt att de nationella preciseringarna av när ett miljömål anses uppnått även ska gälla för Burlövs kommun, när de är tillämpbara.

59 Burlövs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Johan Rönnborg TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Datum Diarienummer KS/2015: Kommunstyrelsen Inriktning för målområden i miljöprogram Sammanfattning Planutskottet fattade i november 2015 beslut om att arbeta efter en ny struktur för miljöprogrammet i Burlövs kommun. Grundläggande för miljöprogrammet enligt den nya strukturen är att tidigt i processen identifiera målområden där kommunen kan arbeta för att påverka miljötillståndet. Föreliggande förslag till målområden utgår från vilka åtgärder som kommunen kan tänkas genomföra som i sin tur leder till vilka delmål/ramåtgärder som kan tänkas bli aktuella. Förenklat innebär detta att man vänt på processen jämfört med tidigare miljöprogram. Syftet med denna metod är att få ett mindre omfattande och där med hanterbart slutdokument som är mer beständigt över tid. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att bilda målområden för åtgärdsområdena: Hållbara transporter, Hållbar konsumtion och produktion samt Hållbar utveckling av natur och stad. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att inriktningen ska vara tre övergripande mål vilka ska behandla (1) Hållbara transporter, (2) Hållbar konsumtion och produktion och (3) Hållbar utveckling av natur och stad, att miljöarbetet och arbetet med miljöprogrammet i Burlövs kommun ska medverka till att de nationella miljömålen nås, samt att de nationella preciseringarna av när ett miljömål anses uppnått även ska gälla för Burlövs kommun, när de är tillämpbara.

60 60 BURLÖVS KOMMUN KS/2015:900 2 (6) Redogörelse för ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har under november månad gjort en omvärldsanalys för hur arbetet med miljömålsdokument eller liknande ser ut. Analysen begränsar sig till dokument och arbeten som är uppbyggda på liknande sätt, som det arbetssätt Planutskottet fattade beslut under november månad samt hur det ser ut på nationell nivå. När förslag till målområden togs fram utgick arbetet från de åtgärder, som länsstyrelsen tagit fram för kommunerna att genomföra, inom ramen för miljömålsarbetet på regional nivå. Åtgärderna delades in efter vilken typ av åtgärd de tillhör med ambitionen att skapa så få kategorier som möjligt. Exempel: (åtg 1) ställa sociala och miljökrav vid inköp av produkter och (åtg 2) minska avfallsmängderna. Åtgärdena kan grupperas i ett målområde om konsumtion och produktion. Med bakgrund av de nationella miljömålen och preciseringarna togs en kortfattad måltext fram för respektive målområde. Från målområdena togs sedan delmål/ramåtgärder fram för att konkretisera vilken riktning kommunen bör arbeta i och definiera vad som kan göras. Delmålen utgår till stor del från redan befintliga mål/åtgärder i exempelvis regionalt åtgärdsprogram för miljömålen, klimat- och energistrategi, översiktsplan och kommunfullmäktiges övergripande mål. Miljöprogrammet fungerar därmed i mångt och mycket som ett paraply för övriga dokument som besvarar hur och vad kommunen ska genomföra/arbeta med. Planutskottet föreslås inte fatta beslut om delmålen/ramåtgärderna under 2015, utan vänta med detta till dess att de är förankrade med nyckelpersonerna. Tidigt formulerade delmål presenteras ändå för att ge en helhetsbild för vad målområdena kan innehålla. Till målområdena finns en beskrivande text om varför det målet är viktigt och vad konsekvenserna kan bli om man inte arbetar för att nå målen. Beskrivningen har hållits så kort som möjligt för att slutdokumentet ska bli så kort och koncist som möjligt. Längre målbeskrivningar och nulägesbeskrivning kommer att finnas i bilagor, enligt principiell utformning beslutad i planutskottet november Förslagen till mål i Miljöprogram har endast i undantagsfall kvantifierats. Detta för att samhällsbyggnadsförvaltningen anser att åtgärden istället i senare skede behöver kvantifieras i handlingsplanerna, ex under 2019 köps fem miljöfordon in till kommunen. Om målen ska kvantifieras behöver det, likt i tidigare miljöprogram, göras för många avvägningar på vägen och siffrorna blir osäkra och kommunen saknar i många fall rådighet över det faktiska tillståndet. Förslaget till mål utgår istället från de insatser för miljön som kommunen anser viktiga och där kommunen rimligen kan bidra till att miljötillståndet enligt de nationella miljömålens preciseringar

61 61 BURLÖVS KOMMUN KS/2015:900 3 (6) ska kunna nås. Denna metod för måluppbyggnad används av t.ex. Malmö och Lund. Med de föreslagna målområdena nedprioriteras följande nationella miljömål: Säker strålmiljö, Skyddande ozonskikt, Storslagen fjällmiljö och Levande skogar. Anledningen är, att de inte är relevanta i Burlövs kommun, att de är uppfyllda eller att åtgärdena för kommunen i slutändan blir orimliga. Att de nedprioriteras betyder dock inte att kommunen inte ska bedriva arbete för att nå dem, då förslaget till beslut är att de nationella målen ska antas inom ramen för miljöprogramsarbetet även i Burlövs kommun. Exempelvis är ett yttrande om att gräva ner en elledning en åtgärd som stödjer miljömålet Säker strålmiljö, och därmed i linje med fattade beslut inom ramen för miljöprogrammet. Förslag till målområden Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår följande målområden med beskrivande text för inriktningsbeslut. Delmål presenteras för att ytterligare sätta målområdena i en kontext och tydliggöra vad de handlar om. Delmålen bör dock inte beslutas förrän de är förankrade i verksamheten. Hållbara transporter Transporter står för en stor del av den miljöpåverkan som finns inom Burlövs kommun. För att minska klimatutsläpp, luftföroreningar och buller behöver kommunen arbeta med hållbara transporter. Om transporterna inte sker på ett hållbart sätt riskerar bland annat: - invånarna och miljö att utsättas för skadliga luftföroreningar som bland annat ger hjärt- och kärlsjukdomar, astmatiska besvär, tidigarelagda dödsfall samt orsaka skördebortfall och korrosion av kulturbyggnader, - Burlövs kommun att bidra till att växthuseffekten, som exempelvis leder översvämningar till följd av att havsnivån höjs och att skyfall blir intensivare och att invasiva arter kan etableras till följd av förändrade livsmiljöer för växter och djur, - invånarna att utsättas för buller vilket bland annat leder till sömnproblem, sämre skolresultat, ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, - bilarna att fortsätta ta plats från invånarna, naturen och de hållbara transportalternativen i Burlövs kommun. Hållbara transporter syftar i första hand till att nå de nationella miljömålen: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och God bebyggd miljö. Exempel på delmål I Burlövs kommun planeras och genomförs trafikåtgärder som verkar för att öka andelen resor med gång och cykel, och kollektivtrafik. Målet är att endast en 1/3 av resorna ska ske med bil.

62 62 BURLÖVS KOMMUN KS/2015:900 4 (6) Burlövs kommun arbetar för en fossilbränslefri fordonsflotta inom organisationen. För allmänheten ska infrastrukturen för fossilfria transporter öka. I Burlövs kommun verkar vi för att minska antal invånare som utsätts för buller genom att aktivt arbeta med åtgärder som minskar bullerkällorna och ökar skyddsåtgärder. Hållbar konsumtion och produktion Vad som konsumeras och produceras i kommunen har stor miljöpåverkan både i Burlövs kommun och globalt. För att minska påverkan från gifter och andra icke önskvärda ämnen i miljön och människa behöver kommunen arbeta för en mer hållbar konsumtion och produktion. Om konsumtion och produktion inte sker på ett hållbart sätt riskerar bland annat: - invånarna och miljön att utsättas för miljögifter som kan ge skador på både lång och kort sikt, - att det fortsatt återfinns kemikalier som exempelvis flamskyddsmedel i bröstmjölk och bekämpningsmedel i vattendrag, - Burlövs kommun att bidra till att ökade klimatförändringar, som exempelvis leder till översvämningar till följd av att havsnivån höjs och att skyfall blir intensivare och att invasiva arter kan etableras till följd av förändrade livsmiljöer för växter och djur, - Burlövs kommun att bidra till ökad miljöförstöring och orättvisor i andra länder, - Burlövs kommun att ha en avfallshantering där inte resurserna i avfallet tas till vara och därmed bidra till klimatförändringar och riskera att ämnen och skräp förorenar i naturen, - Burlövs kommun att medverka till att en god status i vattendrag, grundvatten och havet inte kan nås. Hållbar konsumtion och produktion syftar i första hand till att nå de nationella miljömålen: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i Balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. Exempel på delmål I Burlövs kommun minskar energianvändningen samtidigt som användningen av förnyelsebar energi ökar. För kommunen som organisation innebär detta att energianvändningen minskar med 30 % till år 2020 och för kommunen som geografiskt område minskar

63 63 BURLÖVS KOMMUN KS/2015:900 5 (6) den med 30 % till Utsläppen av växthusgaser minskar med 40 % för det geografiska området till I Burlövs kommun minskar utsläpp av ämnen som har negativa miljö- och hälsopåverkan från verksamheter och privatpersoner. För Burlöv som organisation innebär detta bland annat att miljökrav ställs vid upphandling och nybyggnation. I Burlövs kommun minskar utsläppen till vatten genom att åtgärder i exempelvis VA-plan, dagvattenstrategi och bekämpningsmedelspolicy genomförs och efterlevs. Verksamheter med stor miljöpåverkan prioriteras vid tillsyn. I Burlövs kommun arbetar vi för att avfallsplanens mål uppfylls. För Burlöv som organisation innebär detta bland annat att system för återanvändning inrättas och avfallet som uppstår källsorteras. Hållbar utveckling av natur och stad Burlövs kommun har begränsade naturtillgångar och den natur som finns är hårt belastad av andra intressen. För att naturen och staden ska kunna samspela behöver kommunen ta hänsyn till och utveckla de ekosystemtjänster som naturen erbjuder. Kommunen behöver ta hänsyn till den omgivande miljön och dess förändring, såsom stigande havsnivåer och ökad nederbörd samt värmeöar. Om en utveckling av natur och stad inte sker på ett hållbart sätt riskerar bland annat: - invånarna att få sämre möjligheter till rekreation och därmed få en försämrad folkhälsa, - Burlövs kommun att inte ta till vara de ekosystemtjänster och ekosystem som naturen erbjuder och kommer behöva ersätta dessa på annat vis, vilket kan komma att bli kostsamt i förlängningen, - översvämningar till följd av klimatförändringar att ge stora ekonomiska effekter och lidande för invånarna, - hanteringen av mark- och vattenfrågor att bidra till läckage från markanvändningen som exempelvis övergödning av vattendragen och hav vilket försämrar förutsättningarna för växter och djur som naturligt skulle finnas här, - naturens egenvärde att utarmas och inte ges möjlighet att utvecklas. Hållbar utveckling av natur och stad syftar i första hand till att nå de nationella miljömålen: Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i Balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt djur och växtliv. 1 se energi- och klimatstrategi samt energieffektiviseringsstrategi.

64 64 BURLÖVS KOMMUN KS/2015:900 6 (6) Exempel på delmål I Burlövs kommun finns strategier som genomförs för hur värdefull natur ska bevaras, förstärkas och hur ekosystemtjänster ska kompenseras då kommunen bebygger mark. I Burlövs kommun ökar ytan av våtmarker och dammar och den yta som finns bevaras och förstärks i natur och stad. I Burlövs kommun ökar den allemansrättsliga ytan och natur- och kulturvärden tillgängliggörs och bevaras i jordbrukslandskapet såväl som i staden. I Burlövs kommun genomförs åtgärder för att minska negativ påverkan på vattensystemen från bebyggelse och jordbruksmark så att en god status kan uppnås. I Burlövs kommun ska invånarna känna sig trygga med kommunens arbete inför de kommande klimatförändringarna. Julia Branting Samhällsbyggnadschef Bengt Guldstrand T.f. Planchef Handläggare Vid handläggning av ärendet har Ahrne Christiansson deltagit. Ärendebilagor Bilaga. Omvärldsanalys av måldokument

65 65 Bilaga. Omva rldsanalys av ma ldokument PLU fattade i november 2015 beslut om att arbeta efter en ny struktur för miljöprogramet i Burlövs kommun. Föreliggande bilaga är uppbyggd efter, i tur och ordning, de nationella övergripande målen för att sedan ge exempel på andra miljöprogram eller motsvarande som är uppbyggd efter liknande struktur. Varje kapitel avslutas med en bedömning huruvida måldokumenten eller motsvarande kan användas i Burlövs kommun. Bilagan avslutas med samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till övergripande målområden och måltexter samt exempel på delmål/ramåtgärder. Bilagan är inte avsedd att vara beslutande utan tillhör kategorin beslutsunderlag och stöddokument. Textrutor utgörs i första hand av samhällsbyggnadsförvaltningens bedömningar. Nationella miljökvalitetsmål Nationellt finns 16 miljömål med preciseringar. Strukturen är av den klassiska modellen med avgränsningar efter miljöproblem och inte efter prioriterade åtgärdsområden Till målen finns ett antal etappmål som är tidsatta. Etappmålen är indelade efter flera övergripande mål som sammanfattats under en rubrik. Begränsad klimatpåverkan Övergripande mål: "Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås." Preciseringar Temperatur Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. Koncentration Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppm koldioxidekvivalenter). Frisk luft Övergripande mål: "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas."

66 66 Preciseringar Bensen Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av bensen inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde. Bensapyren Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av bens(a)pyren inte överstiger 0,0001 mikrogram per kubikmeter luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde. Butadien Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av butadien inte överstiger 0,2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde. Formaldehyd Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av formaldehyd inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde. Partiklar (PM2,5) Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av partiklar (PM2,5) inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. Partiklar (PM10) Halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av partiklar (PM10) inte överstiger 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. Marknära ozon Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att alten av marknära ozon inte överstiger 70 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 80 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedelvärde Ozonindex Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att ozonindex inte överstiger mikrogram per kubikmeter luft under en timme beräknat som ett AOT40 värde under perioden april september. Kvävedioxid Halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av kvävedioxid inte överstiger 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98 percentil).

67 67 Korrosion Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år. Bara naturlig försurning Övergripande mål: "De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar." Preciseringar Påverkan genom atmosfäriskt nedfall Nedfallet av luftburna svavel och kväveföreningar från svenska och internationella källor medför inte att den kritiska belastningen för försurning av mark och vatten överskrids i någon del av Sverige. Påverkan genom skogsbruk Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet. Försurade sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag uppnår oberoende av kalkning minst god status med avseende på försurning enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Försurad mark Försurningen av marken inte påskyndar korrosion av tekniska material och arkeologiska föremål i mark och inte skadar den biologiska mångfalden i land och vattenekosystem. Giftfri miljö Övergripande mål: "Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna." Preciseringar Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden. Användningen av särskilt farliga ämnen Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper Spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga. Förorenade områden Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön Kunskap om kemiska ämnens miljö och hälsoegenskaper Kunskap om kemiska ämnens miljö och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning Information om farliga ämnen i material och produkter Information om miljö och hälsofarliga ämnen

68 68 i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig. Elektromagnetiska fält Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt. Skyddande ozonskikt Övergripande mål: "Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV strålning." Preciseringar Vändpunkt och återväxt Vändpunkten för uttunningen av ozonskiktet har nåtts och början på återväxten observeras Ofarliga halter ozonnedbrytande ämnen Halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i de övre luftlagren understiger den nivå där ozonskiktet påverkas negativt Säker strålmiljö Övergripande mål: "Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning." Preciseringar Strålskyddsprinciper Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt. Radioaktiva ämnen Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Ultraviolett strålning Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000 Ingen övergödning Övergripande mål: "Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten." Preciseringar Påverkan på havet Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser Påverkan på landmiljön Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige. Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Tillstånd i havet Havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134). Levande vatten och sjöar Övergripande mål: "Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biolo

69 69 gisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas." Preciseringar God ekologisk och kemisk status Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna. Ytvattentäkters kvalitet Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet Ekosystemtjänster Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. Strukturer och vattenflöden Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt och djurarter som en del i en grön infrastruktur Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur och kulturmiljövärden Sjöar och vattendrags natur och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Friluftsliv Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. Grundvatten av god kvalitet Övergripande mål: "Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag." Preciseringar Grundvattnets kvalitet Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. God kemisk grundvattenstatus Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status. Kvaliteten på utströmmande grundvatten Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav. God kvantitativ grundvattenstatus Grundvattenförekomster som omfattas av

70 70 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status. Grundvattennivåer Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer. Bevarande av naturgrusavlagringar Naturgrusavlagringar av stor betydelse för drickvattenförsörjning, energilagring, naturoch kulturlandskapet är fortsatt bevarade. Hav i balans samt levande kust och skärgård Övergripande mål: "Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar." Preciseringar God miljöstatus Kust och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341). God ekologisk och kemisk status Kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Ekosystemtjänster Kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. Grunda kustnära miljöer Grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologisk mångfald och av en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för växt och djurarter som en del i en grön infrastruktur. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till kust och hav har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer samt att naturligt förekommande fiskarter och andra havslevande arter fortlever i livskraftiga bestånd. Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla kust och havsvatten. Främmade arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden och kulturarvet. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur och kulturmiljövärden Havs, kust och skärgårdslandskapens naturoch kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Kulturlämningar under vatten Tillståndet är oförändrat för kulturhistoriska lämningar under vattnet. Friluftsliv och buller Havs, kust och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.

71 71 Myllrande våtmark Övergripande mål: "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." Preciseringar Våtmarkstypernas utbredning Våtmarker av alla typer finns representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden. Ekosystemtjänster Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter Våtmarker är återskapade, i synnerhet där aktiviteter som exempelvis dränering och torvtäkter har medfört förlust och fragmentering av våtmarker och arter knutna till våtmarker har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbredningsområde. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till våtmarkerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur och kulturmiljövärden Våtmarkernas natur och kulturvärden i ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Friluftsliv och buller Våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. Levande skogar Övergripande mål: "Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas." Preciseringar Skogsmarkens egenskaper och processer Skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna. Ekosystemtjänster Skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna. Grön infrastruktur Skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar.

72 72 Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte skogens biologiska mångfald. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur och kulturmiljövärden Natur och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns. Friluftsliv Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna. Ett rikt odlingslandskap Övergripande mål: "Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks." Preciseringar Åkermarkens egenskaper och processer Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna. Jordbruksmarkens halt av föroreningar Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas. Ekosystemtjänster Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. Variationsrikt odlingslandskap Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt och djurarter. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Växt och husdjursgenetiska resurser Husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade. Hotade arter och naturmiljöer Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur och kulturmiljövärden Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade. Kultur och bebyggelsemiljöer Kultur och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Friluftsliv Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga för människor.

73 73 Storslagen fjällmiljö Övergripande mål: "Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar." Preciseringar Fjällens miljötillstånd Fjällens värden för rennäringen är bevarade och fjällens karaktär av betespräglat, storslaget landskap med vidsträckta sammanhängande områden är bibehållen. Ekosystemtjänster Fjällmiljöernas viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till fjällandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla fjällmiljöer. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur och kulturmiljövärden Fjällmiljöer med höga natur och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Friluftsliv och buller Fjällmiljöers värden för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. God bebyggd miljö Övergripande mål: "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." Preciseringar Hållbar bebyggelsestruktur En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade. Hållbar samhällsplanering Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö och hälsorelaterade frågor. Infrastruktur Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet.

74 74 Kollektivtrafik, gång och cykel Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång och cykelvägar. Natur och grönområden Det finns natur och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet. Kulturvärden i bebyggd miljö Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. God vardagsmiljö Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. Hälsa och säkerhet Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso eller säkerhetsrisker. Hushållning med energi och naturresurser Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. Hållbar avfallshantering Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Ett rikt djur och växtliv Övergripande mål: "Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd." Preciseringar Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer. Påverkan av klimatförändringar Den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar. Ekosystemtjänster och resiliens Ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter. Grön infrastruktur Det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan

75 75 hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Biologiskt kulturarv Det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga natur och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Tätortsnära natur Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan. Etappmål Begränsad klimatpåverkan Utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 och gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande sektorn i förhållande till 1990 års nivå. Minskningen sker genom utsläppsreduktioner i Sverige och i form av investeringar i andra EUländer eller flexibla mekanismer som mekanismen för ren utveckling (CDM). Avfall Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara. Ökad resurshushållning i byggsektorn Insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke farligt byggnads och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år Biologisk mångfald Ekosystemtjänster och resiliens Viktiga ekosystemtjänster och faktorer som påverkar deras vidmakthållande är identifierade och systematiserade senast år Den biologiska mångfaldens och ekosystemtjänsternas värden Senast år 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. Hotade arter och naturtyper Åtgärdsprogram för att uppnå gynnsam bevarandestatus för sådana hotade arter och naturtyper som inte kan säkerställas genom pågående åtgärder för hållbar mark och vattenanvändning och befintligt områdesskydd, ska vara genomförda eller under genomförande senast år Invasiva, främmande arter Invasiva, främmande arters effekter i Sverige vad avser biologisk mångfald samt socioekonomiska effekter på bland annat hälsa ska vara bedömda och prioriterade insatser för bekämpning ska ha inletts senast år Kunskap om genetisk mångfald En kartläggning och övervakning av den genetiska mångfalden ska ha inletts senast år Helhetssyn på markanvändningen Samordningen inom den statliga förvaltningen ska ha förstärkts senast 2016 så att helhetssynen på markanvändningen har ökat. Skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden Minst 20 procent av Sveriges land och sötvat

76 76 tensområden samt 10 procent av Sveriges marina områden ska senast år 2020 bidra till att nå nationella och internationella mål för biologisk mångfald. Detta ska ske genom skydd eller annat bevarande av områden som har särskild betydelse för biologisk mångfald eller ekosystemtjänster. Bevarandet ska ske med ekologiskt representativa och väl förbundna system där reservat, andra effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder eller miljöanpassat brukande ingår. Systemen ska vara väl integrerade i omgivande landskap och förvaltas på ett effektivt och inkluderande sätt. Skydd av områden ska till 2020 utökas med minst hektar räknat från 2012 enligt följande: Skogar med höga naturvärden ska skyddas från avverkning. Detta ska ske genom att det formella skyddet av skogsmark har ökat med cirka hektar skogsmark med höga naturvärden och i behov av formellt skydd nedan gränsen för fjällnära skog. Skogsbrukets frivilliga avsättningar bör ha ökat i omfattning med cirka hektar skogsmark i områden som har eller kan komma att utveckla höga naturvärden till totalt hektar. Det formella skyddet av våtmarker har ökat med cirka hektar genom att myrar med höga naturvärden i den nationella myrskyddsplanen skyddas. Det formella skyddet av sjöar och vattendrag har ökat med minst hektar. Det formella skyddet av marina områden har ökat med minst hektar. De ekologiska sambanden har stärkts så att skyddade och på andra sätt bevarade områden och biotoper är väl förbundna och integrerade i landskapet, inklusive den marina miljön, genom att den gröna infrastrukturen har utvecklats och förstärkts. Miljöhänsyn i skogsbruket Senast 2015 är de förväntningar som samhället har på miljöhänsyn i skogsbruket tydliggjorda och kända för skogsbruket, så att de får en praktisk tillämpning. Ett variationsrikt skogsbruk Bestämmelser ska ha förtydligats så att det senast 2015 finns goda förutsättningar för ett variationsrikt skogsbruk. En dialogprocess i ett nationellt skogsprogram En öppen dialog med intressenter som berörs av skogen och dess värdekedja ska ha etablerats senast den 1 juli Dialogen omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga värden och syftar till att skogen och dess värdekedja ytterligare bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi. Farliga ämnen Särskilt farliga ämnen Beslut som fattas inom EU och internationellt om särskilt farliga ämnen ska innehålla åtgärder som innebär att: Hormonstörande respektive kraftigt allergiframkallande ämnen betraktas som särskilt farliga ämnen i relevanta regelverk senast år Särskilt farliga ämnen blir föremål för prövning eller beslut om utfasning under gällande regelverk inom alla användningsområden senast år Särskilt farliga ämnen används endast under strikt reglerade omständigheter i produktionsprocesser senast år I relevanta regelverk inkluderar uttrycket särskilt farliga ämnen även ämnen med andra allvarliga egenskaper än de som omfattas av nuvarande specifika kriterier och som inger motsvarande grad av betänklighet senast år Kunskap om ämnens hälso och miljöegenskaper Beslut som fattas inom EU och internationellt ställer krav på att uppgifter om miljö och

77 77 hälsofarliga egenskaper hos kemiska ämnen ska vara tillgängliga och tillräckliga för att möjliggöra riskbedömning för alla användningsområden. Besluten ska innehålla åtgärder som innebär att: Relevanta regelverk ställer senast år 2015 krav på kunskap samt uppgifter om förekomst gällande nanopartiklar och nanomaterial som är tillräckliga för att bedöma och minimera hälso och miljöeffekter av sådana. Förutsättningar finns senast år 2015 för att relevanta regelverk kan beakta kombinationseffekter vid exponering för kemikalier. Regelverken beaktar senast år 2015 att barn är särskilt känsliga för påverkan från kemikalier. Informationskraven i samband med registrering i Reach för ämnen som tillverkas eller importeras i lägre kvantiteter (mindre än 10 ton per tillverkare eller importör och år) stärks senast år Information om farliga ämnen i varor Regelverk eller överenskommelser inom EU eller internationellt ska tillämpas så att information om miljö och hälsofarliga ämnen i varor är tillgänglig för alla berörda senast år Reglerna ska införas stegvis för olika varugrupper och i informationen ska särskilt barns hälsa beaktas. Information om hälso och miljöfarliga ämnen som ingår i material och varor görs tillgängliga under varans hela livscykel genom harmoniserade system som omfattar prioriterade varugrupper. Utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler Reach och andra relevanta EU regelverk ska senast år 2020 tillämpas eller revideras om så behövs så att: det i ökad utsträckning blir möjligt att bedöma och pröva grupper av ämnen med liknande inneboende egenskaper, kemisk struktur eller användningsområde substitutionsprincipen och dess tillämpning stärks i samband med begränsningar, tillståndsprövning och andra relevanta moment i regelverket. Effektivare kemikalietillsyn inom EU Beslut har senast 2018 fattats inom EU som förstärker och effektiviserar tillsynen i medlemsländerna samt utvecklar tillsynssamverkan inom unionen gällande regler för kemikalier inklusive farliga ämnen i varor och avfall. Giftfria och resurseffektiva kretslopp Användningen av återvunna material ska vara säker ur hälso och miljösynpunkt genom att återcirkulation av farliga ämnen så långt som möjligt undviks, samtidigt som resurseffektiva kretslopp eftersträvas. Detta uppnås genom en samlad åtgärdsstrategi inom EU, vilken senast 2018 resulterat i bland annat följande insatser: EU:s regelverk för avfall, kemikalier och varor är i huvudsak kompletterade och samordnade så att de styr mot giftfria och resurseffektiva kretslopp. Principen om höga och likvärdiga krav på innehållet av farliga ämnen i nyproducerade och återvunna material är fastslagen genom beslut där så är lämpligt. Minska barns exponering för farliga kemikalier Senast år 2018 har beslut fattats avseende befintliga och vid behov nya regelverk och andra styrmedel, vilka medför en betydande minskning av hälsoriskerna för barn till följd av den samlade exponeringen för kemikalier. Riskminskningen ska bedömas i jämförelse med situationen år Ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt Senast år 2020 har beslut fattats inom EU eller internationellt som innebär att befintliga och eventuella nya regelverk för human och vete

78 78 rinärmedicinska läkemedel i ökad utsträckning väger in miljöaspekter. Luftföroreningar Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa EU har beslutat om ytterligare begränsningar av nationella utsläpp av luftföroreningar genom en revision av det så kallade takdirektivet senast år Ändringen av Göteborgsprotokollet under konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar har ratificerats av tillräckligt många länder för att ha trätt i kraft senast år Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att kategorierna för etappmålen är intressanta för att utgöra bas till miljöprogramet men att delmålen i sig inte kan anses vara tillämpliga i större utsträckning då kommunen i många fall saknar den rådighet i frågan som krävs. Begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten Utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar ska ha börjat minska från fartygstrafiken i Östersjön och Nordsjön senast Luftföroreningar från småskalig vedeldning Nya pannor för småskalig vedeldning ska ha låga utsläpp av luftföroreningar och hög verkningsgrad. Boverket hade i uppdrag att förbereda nya byggregler under år Sammanfattande bedömning av tillämpbarhet i Burlövs kommuns vidare miljöprogramsarbete: Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att det inte finns någon anledning att frångå de precisioner som regeringen satt för att anse ett miljömåluppfyllt. Samhällsbyggnadsförvaltningen att kommunen bör fatta beslut om att verka för att de nationella miljömålen ska uppnås. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser dock att målen och preciseringar endast ska utgöra referenser och bilagor till Miljöprogram och inte utgöra huvuddokumentet.

79 79 Länsstyrelsen i Skåne Län De regionala miljömålen är numera desamma för Skåne som de nationella med undantag för Begränsad klimatpåverkan där de regionala målen ligger kvar. Regionala mål för Begränsad klimatpåverkan Utsläpp av växthusgaser Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska år 2020 vara minst 30 procent lägre än Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de växthusgaser som ingår i EU:s klimatbeslut. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet. Effektivare energianvändning Energianvändningen i Skåne ska år 2020 vara 10 procent lägre än genomsnittet för åren Målet avser slutlig energianvändning. Förnybar el Produktionen av förnybar el i Skåne ska år 2020 vara 6 terawattimmar högre än år Biogas Biogasproduktionen i Skåne ska vara 3 terawattimmar år Transporter Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 procent lägre än år Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen Miljömålsarbetet är snarare regionaliserats genom det åtgärdsprogram som länsstyrelsen antog 2012, Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen I åtgärdsprogrammet identifieras fem åtgärdsområden vilka man kallar Skånska utmaningar. Utmaningarna är Hållbara transporter, Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag, Hushållning med Skånes mark och vattenresurser, Skydd av Skånes natur och kulturvärden samt Hållbar konsumtion i Skåne. För respektive utmaning pekas strategiskt viktiga åtgärder. Hållbara transporter i Skåne Ökad andel kollektivtrafikresande Stärkt kollektivtrafik genom utvecklad översiktsplanering Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och Transporter Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag Hänsyn till klimatförändringar i fysisk planering Minskat näringsläckage och utsläpp av miljögifter till vatten Hushållning med Skånes mark och vattenresurser Begränsad exploatering av åkermark Framtagande av vatten och avloppsvattenplaner Skydd av kommunala och större privata dricksvattentäkter Skydd av Skånes natur och Kulturvärden Skydd av värdefulla natur och kulturmiljöer Värdetrakter och landskapsperspektiv i fokus Kompensationsåtgärder för att ersätta förlorade natur och kulturvärden Säkerställande av tillgången till allemansrättslig mark Hållbar konsumtion i Skåne Miljö och sociala krav i offentlig upphandling

80 80 Information för en giftfri vardag Minskning av avfallsmängden I länsstyrelsens åtgärdsprogram föreslås sedan vidare åtgärder som fortfarande är relativt övergripande till respektive samhällsaktör. Sammanfattande bedömning av tillämpbarhet i Burlövs kommuns vidare miljöprogramsarbete: Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att länsstyrelsens modell är tillämpbar i Burlövs kommun och att utmaningarna och de strategiskt viktiga åtgärderna samt vidare föreslagna åtgärder för kommunen bör ligga till grund för Burlövs kommuns vidare arbete med att ta fram Miljöprogram Burlövs kommun har tidigare 2012 yttrat sig positivt över åtgärdsprogrammet. Burlövs kommun anser Länsstyrelsens åtgärdsprogram vara mycket bra. Speciellt bra anses det vara med avseende på information, omfattning samt väl avvägda åtgärder. Åtgärdsprogrammet anses vara betydligt mer hanterbart än dess föregångare. Burlövs kommun kan konstatera att kommunen avser att genomföra eller fatta avgörande beslut om åtgärderna inom programtiden i de allra flesta fallen. Majoriteten av åtgärderna kommer dock troligen få sitt praktiska genomförande efter Malmö stads miljöprogram Malmö stad har ett kort miljöprogram (16 sidor) med fyra övergripande mål som kompletteras av delmål/ramåtgärder. Malmöstads miljöprogram har sedan följts upp av treåriga handlingsprogram där specifika åtgärder pekats ut inom respektive nämnd eller motsvarandes ansvarsområde. De fyra målen med delmål/ramåtgärder är: Sverige klimatsmartaste stad År 2020 ska Malmö stads egen organisation vara klimatneutral och år 2030 ska hela Malmö försörjas till 100 % av förnybar energi. Effektivare användning av energi. Energianvändningen i Malmö ska sänkas med minst 20 procent per person fram till 2020 och med ytterligare 20 % till Mer förnybar energi. Sol, vind, vatten och biogas ska fasas in och fossila bränslen fasas ut. Andelen förnybar energi ska vara 100 % i Malmö stads verksamheter år Ambitionen är att så stor andel som möjligt av denna energi ska vara lokalt producerad. Minskade utsläpp. Utsläppen av växthusgaser i Malmö ska minska med minst 40 % räknat från år Omställning av transporter och resvanor. En kraftfull utveckling av spårburen och annan eldriven (grön el) kollektivtrafik och ett utbyggt cykelvägnät ska tillsammans skapa nya förutsättningar för resande lokalt och regionalt. Möjligheterna till omlastning av gods till sjö och järnväg ska förbättras. Anpassning till klimatförändringarna. Malmö ska förbereda för till exempel ändrad temperatur, höjd havsytenivå och ökad nederbörd. Förutseende ger stor miljönytta och lägre kostnader. Framtidens stadsmiljö finns i Malmö Malmö ska år 2020 vara ett levande och ledande kunskaps, demonstrations och utvecklingscentrum för hållbar stadsutveckling. De som vistas i Malmö ska uppleva en god stadsmiljö med låga bullernivåer och ren luft. Hållbar stadsutveckling. Malmö har en tätposition när det gäller hållbarhetsfrågor i urbana

81 81 miljöer och ska fortsätta att utvecklas som motor inom detta område. Resurserna ska användas smartare. Malmö ska vara en tät och blandad stad där bostäder, grönområden, service och verksamheter ligger nära varandra. Markanvändningen ska bli mer yteffektiv genom att exempelvis gammal industrimark återanvänds. Staden ska bli renare och tystare. Cykel, gång och kollektivtrafik utgör grunden i transportsystemet och ska tillsammans med utvecklingen av bilpooler ge möjlighet att minska bilberoendet. I Malmö ska trafiksystemet utformas för att minimera luftföroreningar och buller med särskild prioritering av centrala staden. De gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas. Malmös parker, grönområden och vattenmiljöer ska utökas, värnas och ha höga rekreativa och biologiska kvaliteter. Stadsmiljön kompletteras med ytterligare grönska och vatten i form av exempelvis vegetationsklädda tak och väggar och öppen dagvattenhantering. God vistelsemiljö för alla i Malmö. De som bor i Malmö ska ha tillgång till ett boende som är sunt, säkert och tryggt. Alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. Naturtillgångar brukas hållbart Malmös naturresurser, i form av marken, havet, kalkberggrunden, grundvattnet och den biologiska mångfalden, är värdefulla tillgångar som år 2020 skyddas och brukas på ett hållbart sätt. Malmö ska växa resurssnålt. Genom att i första hand bygga ut inom staden (förtäta), på framför allt gamla verksamhetsområden, utnyttjar vi markresursen i staden samtidigt som vi kan spara på den bördiga åkerjorden. Parker och grönområden ska skyddas. Jordbruket i Malmö ska vara hållbart. Odlingsfria och sprutfria zoner i odlingslandskapet kan gynna biologisk mångfald och minska spridningen av näringsämnen och gifter till vattendragen och grundvattnet. Ytterligare mark ska ställas om till ekologisk produktion. Vattentillgångarna ska skyddas. Malmö ska år 2020 ha en ledande roll i alla vattenråd som berör kommunen. Grundvattnet har potential som framtida vattenresurs för olika ändamål. Utförseln av näringsämnen och föroreningar till Öresund, via exempelvis de små vattendragen, ska minska. Malmönaturen ska värnas. Biologisk mångfald ska bevaras och utvecklas genom skydd och skötsel av naturen. Särskilt viktigt är att ta ansvar för de hotade och sällsynta arter som lever i kommunen. Malmöbornas kunskap om och engagemang för naturen ska öka. I Malmö är det lätt att göra rätt År 2020 präglas resursanvändningen av hållbarhet och långsiktighet. Det är enkelt att göra hållbara val av varor, tjänster, resor och avfallshantering för såväl näringslivet, malmöbon som i Malmö stads organisation. Hållbar upphandling. Malmö stad ska se över upphandlings och inköpsrutiner samt den kommunala organisationens förbrukning av resurser. Andelen ekologiska och närproducerade livsmedel som köps in till Malmö stad ska öka. Användningen av farliga ämnen ska minska. Genom information, samarbete och tillsyn ska farliga ämnen fasas ut ur kretsloppet. Malmö stad ska välja bort varor med sådana ämnen redan vid upphandlingen. Hållbara materialval ska göras inom alla sektorer. Avfallet ska återvinnas. Utvecklingen med ständigt ökande avfallsmängder måste brytas. Ett effektivt sätt är att minimera uppkomsten

82 82 av avfall. Systemet för återvinning och avfallssortering ska bli enklare och mer lättåtkomligt. Malmö en kunskaps och innovationsstad. Malmö ska stärka befintliga cleantechföretag och attrahera nya företagsetableringar genom att fortsätta utvecklas som kunskaps och innovationsstad. Hållbar konsumtion och livsstil. Det ska vara enkelt för malmöborna att göra hållbara och giftfria val. Konsumtion och produktion ska vara resurssnålare, smartare och mer inriktad på kvalitet. Sammanfattande bedömning av tillämpbarhet i Burlövs kommuns vidare miljöprogramsarbete: Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att Malmö stads modell för miljöprogram och mål, delmål/ramåtgärder är tillämpbar även i Burlövs kommun. De övergripande målformuleringarna är dock inte rimliga att direkt överföra till Burlövs kommun. Delmål/ramåtgärder är dock i högre utsträckning rimliga att använda sig av i Burlövs kommuns Miljöprogram. De flesta av delmålen/ramåtgärderna i Malmö stads miljöprogram finns även i styrdokument antagna i Burlövs kommun om än med lite annorlunda formulering. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att Malmö stads miljöprogram kompletterat med bilagor och förändrade huvudmål bör vara förebild för Burlövs kommuns miljöprogram. Lunds miljöprogram Lunds miljöprogram heter LundaEko och löper Även Lunds kommun arbetar efter prioriterade områden vilket motsvarar områdesmål snarare än de 16 nationella. Inom respektive prioriterade områdena finns ca fem åtgärder av varierande storlek. De prioriterade områdena med mål är: Engagera flera Mål 1. Att motivera alla som bor och verkar i Lunds kommun att agera för en hållbar utveckling. Hållbar konsumtion Mål 2. Alla som bor och verkar i Lunds kommun ska bidra till en mer hållbar konsumtion. Minskad kemikaliebelastning Mål 3. Värna Lundabornas hälsa och miljön genom att minimera exponeringen för miljöoch hälsofarliga ämnen. Minsta möjliga klimatpåverkan Mål 4. Utsläppen av växthusgaser i Lunds kommun ska minska med minst 50 procent till 2020 jämfört med 1990 och vara nära noll Klimatanpassning Mål 5. Alla som bor och verkar i Lunds kommun ska bidra till ett samhälle som är väl anpassat till pågående och förväntade klimatförändringar, och där negativa konsekvenser för människor, samhälle och miljö kan undvikas. Hållbar stadsutveckling Mål 6. Lunds kommun ska utveckla och underhålla hållbara stads och tätortsmiljöer med människan i centrum, genom att: skapa stads och tätortsmiljöer med blandade funktioner som genererar ett rikt socialt liv skapa förutsättningar för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i stads och tätortsmiljöer skapa ett transportsystem med ett tillgängligt och attraktivt nätverk för gång, cykel och kollektivtrafik med minskad yta för biltransporter. skapa förutsättningar för hållbara energisystem, hållbar resursanvändning och hållbar hantering av avfall och återvinning

83 83 skapa energi och resurseffektiva byggnader med hänsyn till sociala aspekter. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster Skydda och utveckla kommunens natur och grönområden på ett sätt som främjar biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt skapa en god tillgänglighet och förutsättningar för rekreation, friluftsliv och natur och kulturupplevelser. Friskt vatten och frisk luft Mål 8. Värna Lundabornas hälsa och miljön genom att minimera skadliga utsläpp till luft och vatten samt säkra en långsiktigt hållbar och trygg dricksvattenförsörjning. Sammanfattande bedömning av tillämpbarhet i Burlövs kommuns vidare miljöprogramsarbete: Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att Lunds modell är tillämpbar i Burlövs kommun och att det prioriterade arbetet kan användas i Burlövs kommuns eget framtagande av miljöprogram. Åtgärderna som ligger i LundaEko är ofta sedan tidigare bestlutade, vilket förenklar arbetet med förankring och möjligheten att detaljreglera åtgärder. I somliga fall gäller detta även i Burlövs kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser dock att åtgärderna bör utgöras av ramåtgärder i de flesta fallen för att lämna detaljerna till genomföraren och handlingsplaner. Åtgärderna riskerar annars att bli för många för att kunna vara hanterbara och riskerar att snabbt bli inaktuella. Sveriges ekokommuner Sveriges ekokommuner är en förening som Burlövs kommun är medlemmar i sedan en stödjande organisation för kommunernas miljöarbete. Burlövs kommun har genom medlemskapet förbundit sig att arbeta efter föreningens fyra hållbarhetsprinciper. I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden Till exempel fossilt kol, olja och metaller koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion Till exempel kväveoxider, freoner och hormonliknande kemikalier undanträngning med fysiska metoder Till exempel storskaliga kalhyggen och överfiskning. Och i det samhället hindras inte människor systematiskt från att tillgodose sina behov Till exempel via missbruk av politisk och ekonomisk makt. Sammanfattande bedömning av tillämpbarhet i Burlövs kommuns vidare miljöprogramsarbete: Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att Sveriges ekokommuners principer bör hanteras i vidare miljöprogramsarbete som en grund för övergripande mål och definition på hållbarhet. Burlövs kommun har redan antagit principerna i och medlemskapet i organisationen. Sveriges ekokommuner har inget miljöprogram i egentlig mening utan är till för att vara

84 84 Fo rslag till o vergripande miljo ma l i Burlo vs kommun Status: Mål och delmål Hållbara transporter Transporter står för en stor del av den miljöpåverkan som finns inom Burlövs kommun. För att minska klimatutsläpp, luftföroreningar och buller behöver kommunen arbeta med hållbara transporter. Om transporterna inte sker på ett hållbart sätt riskerar bland annat: invånarna och miljö att utsättas för skadliga luftföroreningar som bland annat ger hjärt och kärlsjukdomar, astmatiska besvär, tidigarelagda dödsfall samt orsaka skördebortfall och korrosion av kulturbyggnader, Burlövs kommun att bidra till att växthuseffekten, som exempelvis leder översvämningar till följd av att havsnivån höjs och att skyfall blir intensivare och att invasiva arter kan etableras till följd av förändrade livsmiljöer för växter och djur, invånarna att utsättas för buller vilket bland annat leder till sömnproblem, sämre skolresultat, ökad risk för hjärt och kärlsjukdomar, bilarna att fortsätta ta plats från invånarna, naturen och de hållbara transportalternativen i Burlövs kommun. Exempel på delmål I Burlövs kommun planeras och genomförs trafikåtgärder som verkar för att öka andelen resor med gång och cykel, och kollektivtrafik. Målet är att endast en 1/3 av resorna ska ske med bil. Burlövs kommun arbetar för en fossilbränslefri fordonsflotta inom organisationen. För allmänheten ska infrastrukturen för fossilfria transporter öka. I Burlövs kommun verkar vi för att minska antal invånare som utsätts för buller genom att aktivt arbeta med åtgärder som minskar bullerkällorna och ökar skyddsåtgärder. Hållbara transporter syftar i första hand till att nå de nationella miljömålen: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och God bebyggd miljö.

85 85 Hållbar konsumtion och produktion Vad som konsumeras och produceras i kommunen har stor miljöpåverkan både i Burlövs kommun och globalt. För att minska påverkan från gifter och andra icke önskvärda ämnen i miljön och människa behöver kommunen arbeta för en mer hållbar konsumtion och produktion. Om konsumtion och produktion inte sker på ett hållbart sätt riskerar bland annat: invånarna och miljön riskera att utsättas för miljögifter som kan ge skador på både lång och kort sikt, att det fortsatt återfinns kemikalier som exempelvis flamskyddsmedel i bröstmjölk och bekämpningsmedel i vattendrag, Burlövs kommun att bidra till att ökade klimatförändringar, som exempelvis leder till översvämningar till följd av att havsnivån höjs och att skyfall blir intensivare och att invasiva arter kan etableras till följd av förändrade livsmiljöer för växter och djur, Burlövs kommun att bidra till ökad miljöförstöring och orättvisor i andra länder, Burlövs kommun att ha en avfallshantering där inte resurserna i avfallet tas till vara och därmed bidra till klimatförändringar och riskera att ämnen och skräp förorenar i naturen, Burlövs kommun att medverka till att en god status i vattendrag, grundvatten och havet inte kan nås. Hållbar konsumtion och produktion syftar i första hand till att nå de nationella miljömålen: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i Balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. Exempel på delmål I Burlövs kommun minskar energianvändningen samtidigt som användningen av förnyelsebar energi ökar. För kommunen som organisation innebär detta att energianvändningen minskar med 30 % till år 2020 och för kommunen som geografiskt område minskar den med 30 % till Utsläppen av växthusgaser minskar med 40 % för det geografiska området till I Burlövs kommun minskar utsläpp av ämnen som har negativa miljöoch hälsopåverkan från verksamheter och privatpersoner. För Burlöv som organisation innebär detta bland annat att miljökrav ställs vid upphandling och nybyggnation. I Burlövs kommun minskar utsläppen till vatten genom att åtgärder i exempelvis VA plan, dagvattenstrategi och bekämpningsmedelspolicy genomförs och efterlevs. Verksamheter med stor miljöpåverkan prioriteras vid tillsyn. I Burlövs kommun arbetar vi för att avfallsplanens mål uppfylls. För Burlöv som organisation innebär detta bland annat att system för återanvändning inrättas och avfallet som uppstår källsorteras. 1 se energi och klimatstrategi samt energieffektiviseringsstrategi.

86 86 Hållbar utveckling av natur och stad Burlövs kommun har begränsade naturtillgångar och den natur som finns är hårt belastad av andra intressen. För att naturen och staden ska kunna samspela behöver kommunen ta hänsyn till och utveckla de ekosystemtjänster som naturen erbjuder. Kommunen behöver ta hänsyn till den omgivande miljön och dess förändring, såsom stigande havsnivåer och ökad nederbörd samt värmeöar. Om en utveckling av natur och stad inte sker på ett hållbart sätt riskerar bland annat: invånarna att få sämre möjligheter till rekreation och därmed få en försämrad folkhälsa, Burlövs kommun att inte ta till vara de ekosystemtjänster och ekosystem som naturen erbjuder och kommer behöva ersätta dessa på annat vis, vilket kan komma att bli kostsamt i förlängningen, översvämningar till följd av klimatförändringar att ge stora ekonomiska effekter och lidande för invånarna, hanteringen av mark och vattenfrågor att bidra till läckage från markanvändningen som exempelvis övergödning av vattendragen och hav vilket försämrar förutsättningarna för växter och djur som naturligt skulle finnas här, naturens egenvärde att utarmas och inte ges möjlighet att utvecklas. samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt djur och växtliv. Exempel på delmål I Burlövs kommun finns strategier som genomförs för hur värdefull natur ska bevaras, förstärkas och hur ekosystemtjänster ska kompenseras då kommunen bebygger mark. I Burlövs kommun ökar ytan av våtmarker och dammar och den yta som finns bevaras och förstärks i natur och stad. I Burlövs kommun ökar den allemansrättsliga ytan och natur och kulturvärden tillgängliggörs och bevaras i jordbrukslandskapet såväl som i staden. I Burlövs kommun genomförs åtgärder för att minska negativ påverkan på vattensystemen från bebyggelse och jordbruksmark så att en god status kan uppnås. I Burlövs kommun ska invånarna känna sig trygga med kommunens arbete inför de kommande klimatförändringarna. Hållbar utveckling av natur och stad syftar i första hand till att nå de nationella miljömålen: Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i Balans

87 BURLÖVS KOMMUN 87 Kallelse Planutskott Sammanträdesdatum Förslag till yttrande över Översiktsplan för Södra Hyllie, fördjupning av översiktsplan för Malmö, utställningsförslag, juni 2015 Dnr KS/2014:81 Sammanfattning Malmö stad har översänt Översiktsplan för Södra Hyllie, fördjupning av översiktsplan för Malmö, utställningsförslag, juni 2015 för kännedom och synpunkter. Burlövs kommun har tidigare yttrat sig över planen i samrådet. Planområdet ligger i södra Malmö, mellan Hyllie centrum och Yttre ringvägen och är 90 hektar stort. Det består till övervägande del av jordbruksmark. I området finns ett tiotal bostäder, men ingen kommunal service. Delar av området har bedömts vara kulturhistoriskt värdefulla och likaså finns områden med naturvärden. Planområdet är omgivet av vägar och järnvägar, vilket ger det en direktkoppling till hela regionen men också bullerpåverkan. Malmö stad äger den största delen av marken i planområdet. Inom planområdet planeras det för bostäder, arbetsplatser, 3 skolor, 6 förskolor, 1 stadsdelspark (5-10 ha), natur och kulturlandskap. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att till Malmö stad avge yttrande enligt i ärendet redovisat förslag.

88 Burlövs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Fanny Jakobsson TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Diarienummer KS/2014: Kommunstyrelsen Förslag till yttrande över Översiktsplan för Södra Hyllie, fördjupning av översiktsplan för Malmö, utställningsförslag, juni 2015 Sammanfattning Malmö stad har översänt Översiktsplan för Södra Hyllie, fördjupning av översiktsplan för Malmö, utställningsförslag, juni 2015 för kännedom och synpunkter. Burlövs kommun har tidigare yttrat sig över planen i samrådet. Planområdet ligger i södra Malmö, mellan Hyllie centrum och Yttre ringvägen och är 90 hektar stort. Det består till övervägande del av jordbruksmark. I området finns ett tiotal bostäder, men ingen kommunal service. Delar av området har bedömts vara kulturhistoriskt värdefulla och likaså finns områden med naturvärden. Planområdet är omgivet av vägar och järnvägar, vilket ger det en direktkoppling till hela regionen men också bullerpåverkan. Malmö stad äger den största delen av marken i planområdet. Inom planområdet planeras det för bostäder, arbetsplatser, 3 skolor, 6 förskolor, 1 stadsdelspark (5-10 ha), natur och kulturlandskap. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att till Malmö stad avge yttrande enligt i ärendet redovisat förslag.

89 89 BURLÖVS KOMMUN KS/2014:81 2 (2) Förslag till yttrande Malmö stad och Burlövs kommun står inför många likartade utmaningar, exempelvis finns det många likheter mellan Södra Hyllie och Kronetorpsområdet i Burlöv. Planförslaget för Södra Hyllie har en tydlig stadsbyggnadsidé liksom de fem strategierna att utgå från kollektivtrafik, skapa attraktivitet tidigt, agera flexibelt, bygg färdigt och integrera med omgivningen. Burlövs kommun ser det som viktigt att planen utgår ifrån det stationsnära läget och att planförslaget ska bidra med effektiva kollektiv-, gång- och cykellösningar eftersom en stor del av trafiken till Malmö går genom Burlövs kommun. Hyllie station och stationerna i Burlöv, där Burlövs station kommer att bli en pendlarstation, Burlöv Centralstation, gör att förutsättningarna för pendling mellan kommunerna är mycket goda. Kultur- och naturaxeln är två intressanta grepp i planen liksom ambitionen att den centrala parken ska vara planområdets viktigaste stadsrum. Att bygga stadsparken tidigt och att förplantera är en av strategierna för att skapa attraktivitet tidigt. Eftersom området till stor del består av odling idag och har sin historia i jordbrukslandskapet är det positivt att urban odling lyfts fram som en strategi för framtiden. Det kan också vara en möjlighet för tillfällig markanvändning under utbyggnaden av området vilket planen lyfter fram. Att det ska finnas en flexibilitet och samutnyttjande av de kommunala anläggningarna, till exempel mellan skolverksamheter, olika kulturfunktioner och utemiljöer är andra positiva aspekter i planen. Julia Branting Samhällsbyggnadschef Bengt Guldstrand Tf Planchef Ärendebilagor Översiktsplan för Södra Hyllie, fördjupning av översiktsplan för Malmö, utställningsförslag, juni 2015 Översiktsplan för Södra Hyllie - Samrådsredogörelse Beslut i ärendet delges Malmö stad: Malmö stadsbyggnadskontor, Malmö Skriv "synpunkter FÖP södra Hyllie" på kuvertet eller synligt i brevet. stadsbyggnadskontoret@malmo.se Skriv "synpunkter FÖP södra Hyllie" i mejlets rubrik. Synpunkter på förslaget måste ha inkommit senast

90 90 ÖVERSIKTSPLAN FÖR SÖDRA HYLLIE FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG juni 2015 ÖP 2036

91 Innehåll 2 91 Synpunkter Förord Sammanfattning Vision och inriktningsmål Planförslag Tät och blandad stadsbebyggelse Trafik Grönstruktur och dagvatten Genomförande Konsekvenser Miljöbedömning Sociala konsekvenser Intressekonflikter Planförutsättningar Riksintressen Kulturmiljö Topografi och landskapsbild Naturmiljö Beställare: Kommunstyrelsen genom Christer Larsson (Stadsbyggnadskontoret/SBK) Styrgrupp: Josephine Nellerup (ordförande, SBK), Johan Emanuelson (SBK), Magnus Fahl (Gatukontoret/GK), Ingemar Gråhamn (SBK), Ola Melin (GK), Per-Arne Nilsson (Miljöförvaltningen/MF), Håkan Thulin (Fastighetskontoret/FK) Arbetsgrupp: Mikael Wallberg (projektledare, SBK), Magnus Alfredsson (del av tiden, FK), Annika Arvidsson (del av tiden, SBK), Peter Björck (del av tiden, SBK), Eva Delshammar (GK), Stefanie Engel (del av tiden, SBK), Tor Fossum (SBK), Peter Gustafsson (GK), Agnetha Holmberg (SBK), Jan Holmberg (del av tiden, FK), Patric Jerpander (FK), Annica Lindh (VA-syd), Marcus Ljungqvist (del av tiden, MF), Dziugas Lukosevicius (SBK), Camilla Morland (GK), Louise Palm (FK), Jan Rosenlöf (SBK), Kati Söndergaard (SBK), Anto Tomic (del av tiden, stadsområde Väster), Sofia Traneflykt (del av tiden, Stadsfastigheter), Klara Wallby (del av tiden, SBK), Cornelia Wallner (VA-syd), Roland Zinkernagel (MF) Malmö stad juni 2015 Lämna dina synpunkter på planförslaget senast på hemsidan: malmo.se/sodrahyllie eller via e-post: stadsbyggnadskontoret@malmo.se Skriv "synpunkter FÖP södra Hyllie" i mejlets rubrik. eller till adress: Malmö stadsbyggnadskontor MALMÖ Skriv "synpunkter FÖP södra Hyllie" på kuvertet eller synligt i brevet. En tillhörande miljökonsekvensbeskrivning och en samrådsredogörelse, i vilken alla samrådssynpunkter har besvarats, finns att hämta på Stadsbyggnadskontoret eller kan laddas ner på hemsidan: malmo.se/sodrahyllie. Kontakta oss gärna om du har frågor eller vill beställa fler exemplar av denna skrift, miljökonsekvensbeskrivningen eller samrådsredogörelsen. Kontaktperson är Mikael Wallberg som nås via mejl: mikael.wallberg@malmo.se och telefon: Planförslaget är framtaget internt inom Malmö stad. Det har anlitats konsulter för analyser till miljökonsekvensbeskrivningen, illustrationer av planförslaget och som ett kritiskt råd. Ett par illustrationer är också framtagna av studenter inom ramen för en kurs i illustrationsteknik. Alla planer, fotografier och illustrationer är framtagna av arbetsgruppen om ej annat framgår av bildtext.

92 Förord 92 3 Hyllie är ett stort utbyggnadsområde med goda förutsättningar att bli en attraktiv stadskärna där ungefär malmöbor kommer att bo. I planområdet, södra Hyllie, finns värden som är nödvändiga komplement till stadsmiljöerna som håller på att uppföras kring Hyllie boulevard och Hyllie allé. I de delarna finns brist på parkytor, skolor och förskolor och de stora investeringar som görs är beroende av vad som kommer att hända i södra Hyllie. Översiktsplan för södra Hyllie ger en bred samsyn och en förutsägbarhet för aktörerna i området. Dessutom rymmer planförslaget kvaliteter som kommer att stärka och bidra till att profilera Hyllie. Många av värdena med att bo eller arbeta i Hyllie är kopplade till stadsutveckling: att bostäder, arbetsplatser, skolor och annat byggs samt att det blir ett stadsliv. Stadsvärden tar tid att få på plats och en kärnfråga för Hyllie är hur attraktiviteten kan stärkas i de inledande faserna. Fördjupningen av översiktsplanen ska tjäna som underlag för att hantera de frågorna, till exempel genom att definiera var tidiga investeringar i skolor och parker är möjliga eller var tillfällig markanvändning kan ske. Slutligen finns en stor del av Malmö stads exploaterbara mark i Hyllie och att utveckla ett stort utbyggnadsområde ställer höga krav på staden som markägare. Fördjupningen av översiktsplanen för Malmö ska underlätta ett långsiktigt hushållande av stadens marktillgångar. Innan en översiktsplan antas genomförs en utställning, då det ges ytterligare möjlighet att lämna synpunkter på materialet. Alla är välkomna att lämna synpunkter på det här utställningsförslaget, vilket kan göras på flera sätt, se motstående sida. Översiktsplan för södra Hyllie beräknas vinna laga kraft vintern Synpunkterna som inkom i samband med samrådet gav ett generellt stöd för de övergripande idéerna i förslaget. Den mest påtagliga omarbetningen till följd av samrådet är att huvudgatornas sträckningar har ändrats. Arbetet med att ta fram en översiktsplan består av många olika skeden. Pilen markerar var översiktsplan för södra Hyllie befinner sig i processen. Vad är en fördjupad översiktsplan? En fördjupad översiktsplan är en översiktsplan för en del av kommunen. I en fördjupad översiktsplan preciseras den kommuntäckande översiktsplanen eller så föreslås ändringar i densamma. Lagstiftningen är lika för en fördjupad översiktsplan och en traditionell översiktsplan. En översiktsplan är inte juridiskt bindande, till skillnad från en detaljplan. Boverket listar de viktigaste skälen till att upprätta en översiktsplan: Att tänka efter i god tid före. Att se till helhet, sammanhang och fysisk struktur, snarare än till enskildheter. Att främja en bättre miljö, enklare vardagsliv och en attraktiv kommun. Att skapa beredskap för det oplanerade och oväntade. Att underlätta detaljplanering, bygglov- och annan tillståndsprövning. Att främja en god kommunal ekonomi. (...) Översiktsplanen är ett medel för att forma kommunens långsiktiga utveckling på ett hållbart sätt. Den fördjupade översiktsplanen för södra Hyllie är både ett strategiskt dokument som under lång tid ska styra utvecklingen i området och ett dokument som ska vara vägledande för konkreta beslut om byggande och olika tillståndsärenden.

93 4 93 Sammanfattning EN FRAMTIDSBILD Om tjugo år, i södra Hyllie, promenerar en ung familj längs den centrala parkens kvällsolssida på väg till äventyrslekplatsen. Några ungdomar springer förbi dem och hoppar över en dagvattenkanal i parken. De har bråttom till tåget helt i onödan eftersom de går så ofta. Det är torsdag eftermiddag och de flesta av de arbetsplatserna i södra Hyllie töms, men området töms inte. Det bor 6000 personer där och det finns kulturhus, några restauranger och annat som lockar besökare även kvällstid. En granne ropar från en uteservering och undrar om de har tappat bort ett barn. Föräldrarna skrattar men tystnar snabbt när de upptäcker att de verkligen har tappat bort den minsta. Grannen pekar ut i parken. Hon har sprungit efter en "anka". Längs fasaderna på kvällsolsidan av parken kör det fåtalet bilar som måste fram på gångarnas villkor, vilket gör att även småbarn kan röra sig så fritt att de försvinner ibland. När familjen är nästan framme vid äventyrslekplatsen möter de en äldre man som kommer från Vintrie bytomt, där han har sin kolonilott och sitt äppelträd, med hinkar av nyskördade grönsaker. I södra Hyllie bor många i nya lägenheter men odlar i jord där det kan ha odlats i 2000 år. Hyllie stationstorg och bebyggelsen kring det är Hyllies pulserande hjärta, men södra Hyllie är områdets stora lungor som ger syre till stadsdelen. Illustrationsplan Fördjupning av översiktsplan

94 94 5 PLANENS HUVUDDRAG Planområdet, södra Hyllie, kommer att få en avgörande roll för Hyllies attraktivitet. Hyllie ska vara ett spännande alternativ för företagsetableringar och för privatpersoner som vill bosätta sig, arbeta eller bara besöka Köpenhamn- Malmöregionen. Hyllie ska bli Malmös andra stadskärna och tillsammans med angränsande områden kommer det att utgöra en sammanhängande stadsväv med lika många boende som Landskrona tätort har idag. Utbyggnaden av södra Hyllie är således viktig både ur ett regionalt och lokalt perspektiv. En grundläggande frågeställning för planeringen av södra Hyllie är därför vad planområdet behöver bidra med för att Hyllie ska utvecklas till en attraktiv och hållbar stadskärna. Följande delar föreslås i planförslaget: Planförslaget ska bidra med en tät och blandad stadsbebyggelse för att stärka Hyllies stadsmässighet och erbjuda många lokaliseringar för bostäder och verksamheter. Planförslaget ska bidra till Hyllies identitet genom en tydlig stadsbyggnadsidé som baseras på Malmös möte med Söderslätt. Det förankrar utbyggnaden på platsen och i dess historia. Lokala kvaliteter är unika. Planförslaget ska stärka Malmö med nya stadsrum som har betydelse på stadsnivå och stärka södra Hyllie lokalt med sociala och trygga grannskap. Planförslaget ska bidra med effektiva kollektiv-, gång- och cykellösningar. Var och hur vi rör oss genom staden är avgörande för stadsliv och klimatpåverkan. Planförslaget ska bidra till att bevara kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Planförslaget ska bidra med goda förutsättningar för kulturliv. Kultur utgör en viktig del av städers attraktivitet och lyfts fram i planförslaget genom en kulturaxel. Planförslaget ska bidra med goda förutsättningar för en ekologisk mångfald genom anläggandet av en naturaxel. Planförslaget ska bidra med lokaliseringar för skolor och förskolor. Planförslaget ska bidra med en central stadsdelspark. Planförslaget ska bidra till förverkligandet av Klimatkontrakt för Hyllie genom att det ska gälla för hela planområdet. Genomförandet av planförslaget ska baseras på fem strategier: utgå från kollektivtrafik, skapa attraktivitet tidigt, agera flexibelt, bygg färdigt och integrera med omgivningen. STADSBYGGNADSIDÉ Planförslagets uppbyggnad baseras på en tydlig stadsbyggnadsidé som väl genomförd ger förutsättningar för unika stadsmiljöer och ett rikt stadsliv. Planförslaget består av: STAD MED EN CENTAL PARK KULTURLANDSKAP MED BYMILJÖ STAD STADSBRYN KULTURLANDSKAP 1. Tät och blandad stadsmiljö som till största delen utgörs av kvartersstadsbebyggelse, vilket ger en robust och flexibel grund för fortsatt stadsutveckling. 2. Mötet mellan den täta staden och kulturlandskapet utvecklas till ett "stadsbryn" där Malmös möte med Söderslätt regisseras. Det består av en stadsbebyggelse som har inspirerats av Bo01 och en naturaxel där stadens vatten tas omhand. I naturen är brynen de mest artrika miljöerna och stadsbrynet ska kännetecknas av mångfald i stadsmiljön och mångfald i naturaxeln. 3. Kulturlandskap som utgörs av en "bytomt" med rötter i medeltiden. Planområdet ligger i södra Hyllie och består till största delen av odlingsmark av hög kvalitet med inslag av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Planförslaget rymmer bostäder, lika många arbetsplatser, tre skolor och en stadsdelspark. Södra Hyllie ska vara en attraktiv och hållbar del av Malmö socialt, ekologiskt och ekonomiskt.

95 6 95 Visionsbild, Malmö möter Söderslätt i Hyllie stadsbryn. Illustration av Manon Otto

96 96 7 Vision och inriktningsmål Hyllie ska vara Öresundsregionens klimatsmartaste område och utgöra en attraktiv stadskärna med mycket grönska som lockar boende och företag, både nationellt och internationellt. Stadslivet ska präglas av variation i form av livaktig handel, stora evenemang och pulserande stadsgator som kontrasteras mot rekreativa parker, lugna gångfartsgator och trygga skolmiljöer. Hyllies centrala plats i regionen ska ge en internationell karaktär med en tydlig egen identitet: öresundskt kosmopolitisk. Visionen, ovan, är tillsammans med fyra inriktningsmål vägledande för planering och byggande i Hyllie utbyggnadsområde. Inriktningsmålen är nedbrutna i strategier som är specifika för södra Hyllie, planområdet för fördjupningen av översiktsplanen. INRIKTNINGSMÅL 1: KOMMUNIKATIONSNODEN Den väl utbyggda infrastrukturen och läget i Köpenhamn-Malmöregionen ska medverka till att ge Hyllie en internationell karaktär. Bebyggelsen i Hyllie ska utgöras av en tät och attraktiv stadsbebyggelse för att ge goda förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av kommunikationerna. Hyllie ska bidra till tillväxt och utveckling av regionens näringsliv. Hyllie ska bidra till ökad social hållbarhet genom fler arbetstillfällen och förbättrad tillgänglighet för människor att resa till och från arbetet. STRATEGIER 1. Gång, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras högre än biltrafik i planområdet. 2. För att åstadkomma en tät stadsbebyggelse ska ytan för bebyggelse maximeras på bekostnad av trafikytor och bostadsgårdar. Ytor för parkering ska, till exempel, minimeras genom en låg p-norm och användandet av gemensamma p-hus och underjordiska garage. 3. Samutnyttjande av ytor och byggnader ska eftersträvas: t.ex. kan delar av bostadsgårdar vara förskolegårdar, parker och skolgårdar kan samnyttjas samt högstadieskolan kan både vara skola och kulturhus. 4. Vissa platser och stråk är strategiskt viktiga med tanke på stadsliv och stadsbild. Genom att tidigt bestämma vilka de är skapas goda föutsättningar för att få till etableringar som stärker centrala stadskvaliteter. FAKTA En vision är en idé om något man vill uppnå i framtiden och behöver inte uppfylla krav på realism, tidsbundenhet eller mätbarhet. FAKTA Inriktningsmål är övergripande för projektet och anger dess inriktning. Målen ska vara enkelt formulerade och skapa en gemensam grundsyn på projektet och inte vara tidsbestämda. FAKTA Strategier är långsiktiga tillvägagångssätt för hur man ska agera för att uppnå mål.

97 8 97 FAKTA En bytomt är en by, eller typ av fornlämning om den är obebodd, där det sedan lång tid legat en bybebyggelse. Rör det sig om byar från forntiden används vanligen benämningen boplats. Bytomterna i Malmöområdet innehåller i många fall kulturlager som avsatts under en platsbunden bosättning från åtminstone högmedeltid fram till idag och utgör därmed en viktig länk mellan det förhistoriska landskapet och det nutida. INRIKTNINGSMÅL 2: DEN GODA JORDEN Hyllie utgör den nordligaste delen av Söderslätt som är ett välkänt kulturlandskap och har en av Sveriges bördigaste jordar. Den goda jorden är en viktig naturresurs vilket innebär att området har ett högt värde och att staden måste ha höga ambitioner för den stadsmiljö som byggs. Den goda jorden och det milda klimatet gör att ingen annanstans i Sverige finns bättre förutsättningar för att skapa en grönskande stad än i södra Hyllie. Det är platsens specifika utmaning. Hyllie ska stärka den ekologiska hållbarheten genom att vara ett föredöme när det gäller utveckling av park, natur och odling i och i anslutning till en tät stad. STRATEGIER 1. Det ska byggas tätt för att hushålla med marken i södra Hyllie. 2. Den medeltida bytomten ska utvecklas utifrån kulturmiljövärden. 3. Det ska anläggas natur i södra Hyllie. Malmö ligger i ett artfattigt odlingslandskap och därför är det viktigt med "öar" av natur som kan bidra till att artrikedomen upprättshålls. 4. Det ska skapas förutsättningar för urban odling. 5. Det ska finnas parker, platser och bostadsgårdar med mycket grönska. 6. Det ska utredas genomförandestrategier som inkluderar förplanteringar. REFERENS "Inom segregationsforskningen talas idag om white flight. Utflyttningen av svensk medelklass har betytt mer för den etniska segregationen än vad inflyttningen av resurssvaga etniska minoriteter till och 70-talens storskaliga bostadsområden har gjort. Det är alltså majoritetsbefolkningens flyttmönster och de resursstarkas bostadsval som driver boendesegregationen. Inte tvärtom." Forskningsöversikt, Hållbar stadsutveckling, Forskningsrådet Formas, 2011 INRIKTNINGSMÅL 3: INTEGRATION Hyllie är ett integrationsprojekt i flera olika nivåer: det ska lokalt koppla samman fysiskt segregerade stadsområden i södra Malmö och det ska regionalt utgöra ett attraktivt alternativ för företag och privatpersoner i hela Köpenhamn-Malmö-regionen. Segregation handlar inte om problemområden, det handlar om hela staden. Stora utbyggnadsområden riskerar att bara bli en tillgång för en del av befolkningen eftersom nybyggnation är dyrt och endast ett fåtal har råd att bosätta sig där. Genom att bli Malmös andra stadskärna och överbrygga barriärer ska Hyllie koppla samman stora befintliga stadsområden som idag är fysiskt segregerade. Hyllie ska komplettera omgivande område med handel, service och kulturfunktioner och därigenom öka attraktiviteten för hela södra Malmö. Hyllie ska på så vis bli en tillgång för alla malmöbor. Hyllie ligger centralt i Köpenhamn-Malmöregionen och växer fram parallellt med den. Ju starkare regionen blir desto starkare blir Hyllies lokalisering som första station på svenska sidan. STRATEGIER 1. I södra Hyllie ska bostadsbeståndet vara blandat vad gäller typer, storlekar och upplåtelseformer. 2. Kopplingar med omgivande områden ska prioriteras, speciellt för gående och cyklister. 3. I södra Hyllie ska attraktiva mötesplatser skapas. 4. I södra Hyllie ska det byggas för blandade funktioner. 5. Det ska erbjudas plats i södra Hyllie för lokaliseringar som har en regionaleller internationell funktion och kan stärka Hyllies centrala position i Köpenhamn-Malmöregionen.

98 98 9 INRIKTNINGSMÅL 4: KLIMATSMART I Klimatkontrakt för Hyllie som är undertecknat av representanter för Malmö stad, E.ON och VA-syd anges att Hyllie ska bli Köpenhamn-Malmöregionens klimatsmartaste stadsdel och en global förebild för hållbar stadsutveckling. Målet är nåbart genom en stor satsning på smarta energisystem och Hyllies mycket goda kommunikationsläge, men kommer att kräva extra ansträngningar av alla aktörer i området. Energieffektiva byggnader ska försörjas med förnybar energi genom smarta system. Kommunikationsläget ska utnyttjas för att främja smarta mobilitetslösningar. I Hyllie ska det vara lätt att ha en hållbar livsstil. STRATEGIER 1. Effektiva kollektivtrafikstråk ska planeras i tidiga skeden. 2. I södra Hyllie ska det planeras för en stadsmiljö som det är attraktivt att gå och cykla i. 3. Det ska studeras behov och eventuella lokaliseringar av energiproduktionsanläggningar i södra Hyllie. 4. Det ska tas fram ett Miljöprogram för Hyllie som verktyg för att nå målen i Malmö stads miljöprogram och Klimatkontrakt för Hyllie. REFERENS "Det talas ofta om ekonomi, men när någon frågar vad det kostar skruvar man på sig och vill inte gärna komma med några siffror. I dag ska det helst bli avkastning första dagen, men tittar man på en byggnads totalekonomi är investeringskostnaden 15 procent av den totala livscykelkostnaden. Genom hållbart byggande sänks driftskostnaderna. (...) Det som verkar billigt i ett tioårsperspektiv är dyrt i ett trettioårsperspektiv. Det långsiktiga är viktigast, både för människorna som bor här nu och de som kommer att bo här i framtiden." Arkitektur, nr 4, 2013 Mikael Bengtsson, vd och ekonom för Viskaforshem FAKTA Klimatkontrakt för Hyllie I Klimatkontrakt för Hyllie utpekas gemensamma mål och visioner för det arbete som E.ON, VA SYD och Malmö stad bedriver i Hyllie. Hyllie ska vara Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel och fungera som en global förebild inom hållbar stadsutveckling. Detta som en del av ambitionen i Malmö stads miljöprogram: att bli världsbäst på hållbar stadsutveckling. Som det största utvecklingsområdet i staden ska Hyllie vara en föregångare. Klimatkontraktet undertecknades den 17 februari 2011 och sträcker sig till och med Följande mål gäller för Klimatkontraktsområdet: 100 % förnybar eller återvunnen energi Smart och integrerad infrastruktur för energiflöden Energieffektiva byggnader Lokalt producerad förnybar energi Fossilfritt resande Enkelt att välja klimatsmarta alternativ Världsledande demonstrationsområde för klimatsmarta lösningar Fortlöpande uppföljning av målen I Hyllie ska resandet till stor del ske till fots och på cykel, kompletterat av bra kollektivtrafik. Utöver kollektivtrafiken etableras smarta lösningar för gas- och elfordon Transporter i Hyllie ska uppfylla målbilden för 2030 i Trafik- och Miljöprogram redan 2020

99 FAKTA Inom planområdet planeras för: bostäder arbetsplatser 3 skolor 6 förskolor 1 stadsdelspark (5-10 ha) natur kulturlandskap ILLUSTRATIONSPLAN

100 Planförslag De viktigaste förutsättningarna för Malmös tillkomst som stad var den bördiga slätten och havet. I dagens Malmö finns många byggda miljöer som berättar om staden och havet, men ingen som berättar om staden och slätten. Det finns också en tydlig tendens: städer blir vackrare från vattnet och fulare från land. Södra Hyllie ska bli annorlunda, här ska Malmö möta Söderslätt på ett spännande och vackert sätt. Södra Hyllie kommer att bestå av en tät stadsbebyggelse och en bevarad del av Söderslätt en kontrastrik del av Malmö. Planområdets läge, centralt i Köpenhamn-Malmöregionen men i Malmös utkant, är en stark tillgång. Det utnyttjas genom att kontrasten mellan tät stad och landskap utgör grunden för planförslaget. Förslaget understryker visioner om vad regionen ska erbjuda genom möjligheten till både och urban miljö och rekreativa landskapskvaliteter och ett effektivt utnyttjande av kollektivtrafik. På så sätt kan södra Hyllie stärka berättelsen om Köpenhamn-Malmöregionen och vara en viktig pusselbit för att Hyllie ska utvecklas till en attraktiv helhet. TRE BÄRANDE STRUKTURER 1, Kulturaxel. I södra Hyllie ska kulturen lyftas fram med en kulturaxel. Kulturaxeln ska skapa icke kommersiella mötesplatser som alternativ till köpcentrum, arena och mässanläggning. Kulturaxeln ska vidare förankra utbyggnaden i platsens historia och på så sätt bidra med lokal identitet samt ge förutsättningar för ett rikt stadsliv. Kulturaxeln ska utgöras av Vintrie medeltida bytomt, den centrala parken och en koppling mellan dem. Vintrie medeltida bytomt är en kulturhistoriskt intressant miljö som består av gårdar från 1800-talet, statarlänga, vegetation och grusvägar. Det stadsnära kulturlandskapet ska bevaras, men samtidigt ska bymiljön tillåtas att utvecklas. Utvecklingen kan jämföras med en skiftesreform baklänges: byn ska återbefolkas, mindre enheter, fler brukare, återplanterade pilalléer och mer natur. Den centrala parken ska bli ett generöst parkrum mitt i planområdet som ger Hyllie en grönskande karaktär. I den norra änden föreslås en skola kombinerad med ett kulturhus. Skolan och kulturhuset kommer att bli framträdande i stadsbilden och för stadslivet genom sin placering. Vikten av kultur lyfts ofta fram när man talar om städers attraktivitet, men ändå ges kulturen sällan en framträdande roll i stora utbyggnadsområden. Hyllie ska bli ett spännande undantag genom att utnyttja befintliga miljöer i kombination med nya. REFERENS Den stad som har flest baletter, teatrar och symfoniorkestrar vinner. Arthur Bienenstock lyfte på ett slagfärdigt sätt fram kulturens betydelse för städers attraktivitet i ett samtal om lokaliseringen av ESS. Arthur Bienenstock är professor emeritus vid Stanford och tidigare forskningspolitisk rådgivare till president Clinton KOMMENTAR Vintrie medeltida bytomt och den centrala parken

101 Bärande strukturer Plan, bärande strukturer REFERENS I Berlin talar man om en ny typ av natur som har uppstått i staden; den fjärde naturen, och man menar att den är avgörande för djurarters långsiktiga överlevnad. I Berlin häckar fler näktergalar än i hela Bayern och man uppskattar att 60% av alla inhemska djur- och växtarter är representerade. REFERENS I Byernes rolle i klimastrategien, framtagen av ett antal danska kommuner, konstateras att det är fem gånger större besparing av CO2 -utsläpp att bygga ett hus enligt standardkrav nära en kollektivtrafikpunkt än att bygga ett nollenergihus utan närhet till kollektivtrafik. 2, En naturaxel planeras som en gräns mellan den täta staden och kulturlandskapet. Naturaxeln är ett stråk där befintliga- och nyskapade naturvärden tillsammans ska utveckla en urban-natur. Städers betydelse för den ekologiska mångfalden ökar i takt med urbaniseringen och dessutom utgör städer i produktionslandskap överlevnadsplatser för djur och växter som har trängts bort från artfattiga odlingsytor. Det behövs därför exempel på hur man kan skapa natur i anslutning till städer. Malmö föreslås bli en förebild för hållbar stadsutveckling, även i den frågan, genom anläggandet av en naturaxel i södra Hyllie. Naturaxeln viktigaste funktioner för planområdet, utöver de ekologiska, är att utgöra en gräns mellan stad och kulturlandskap, att hantera stora mängder dagvatten och att vara en rekreativ miljö. 3, Kollektivtrafik är avgörande för en klimatsmart planering. I södra Hyllie ska det skapas effektiva kollektivtrafikstråk, bebyggelsen ska anpassas till kollektivtrafikens sträckningar och det ska anläggas ett attraktivt nät av gång- och cykelvägar. Ett effektivt utnyttjande av kollektivtrafiken hänger samman med goda miljöer för gående och cyklister eftersom nästan alla kommer till hållplatser och stationer på de sätten. Planförslaget skapar förutsättningar för en mycket god kollektivtrafikförsörjning genom att föreslå en tät stadsbebyggelse med centrala huvudgator/kollektivtrafikstråk och närhet till en regional station. BEBYGGELSE Stadsbebyggelsen i södra Hyllie ska forma en attraktiv tät, blandad och grön stad. Det finns många skäl till att planera utifrån de kvaliteterna, till exempel: stadsbild, minskade transporter, bättre hushållande med mark och trygghet. I södra Hyllie finns ytterligare en anledning och det är att med en tät bebyggelse

102 Perspektiv, den centrala parken sett från söder. Illustration av Wingårdhs arkitektkontor. kan man skapa skydd för vinden från slätten och havet. En tät och blandad stad är också en förutsättning för ett aktivt stadsliv. En stadsmiljö som byggs utifrån de värdena kommer att uppmuntra människor till att röra sig i området, vilket är viktigt både ur socialt- och hälsoperspektiv. Planförslaget kan delas in i tre delar med olika bebyggelsemönster, varav de första två är delar av stadsbebyggelsen och det tredje en del av kulturlandskapet: 1. De flesta byggnader kommer att uppföras inom ramarna för en traditionell kvartersstad med övervägande kvartersbebyggelse i 4-6 våningar. Gatornas ges "knäckar" för att motverka vinden och för att skapa en varierad stadsbild. Det är ett robust planmönster som ger en stor flexibilitet inför framtiden, vilket är viktigt eftersom genomförandetiden blir lång. 2. Mötet mellan stad och landskap ska dramatiseras i ett stadsbryn. Stadsbrynet utgörs av ett södervänt stadsområde och angränsande natur. Stadsmiljön föreslås utformad som ett tätt och upplevelserikt område, med inspiration från Bo01, och landskapskvaliteter ska koncentreras i en artrik naturaxel. Bebyggelsen ska karaktäriseras av variation i uttryck och skala samt grupperas i små kvarter med olika former som en reflektion av den angränsande naturens fria former. 3. Det historiska bymönstret i Vintrie medeltida bytomt ska försiktigt fyllas i med småskalig bebyggelse av lantlig karaktär. I denna del av planområdet kommer det endast att bli möjligt att uppföra ett litet antal byggnader och varje tillägg ska vara individuellt utformat för platsen. Den kulturhistoriskt värdefulla miljön är avgörande för det stadsnära kulturlandskapets attraktivitet. KOMMENTAR Principbild som illustrerar stadsbyggnadsidén: STAD MED EN CENTAL PARK KULTURLANDSKAP MED BYMILJÖ STAD STADSBRYN KULTURLANDSKAP

103 Tät och blandad stadsbebyggelse REFERENS Om man önskar liv i staden är nyckelorden: kompakta, direkta och logiska rutter, måttliga rumsdimensioner och tydlig stadsrumshierarki där man har tagit ställning till vilka rum som är viktigast. Jan Gehl, Movium Magasin nr 1, 2011 Största delen av planområdet ska utgöras av en tät och blandad bebyggelse. Tätheten och blandningen ska variera i området så att vissa gator och platser blir livfulla och andra lugna. För att åstadkomma det planeras södra Hyllie utifrån vilka gator och platser som är de viktigaste. Delarna av planförslaget som utgörs av natur och kulturlandskap behandlas inte i texterna om en tät och blandad stadsbebyggelse nedan. Stadsrumshierarki Gator, parker, torg och alla andra platser i planområdet, kallas i fortsättningen stadsrum, kommer att få betydelse för allt från väldigt många människor till ett fåtal. Genom att särskilja stadsrum utifrån hur många människor de bedöms få betydelse för kan man inordna dem i en stadsrumshierarki: stadsrum som har betydelse för människor i hela staden är längst upp och de som bara har betydelse för de som bor i ett visst kvarter är längst ner. Städer med en varierad och blandad stadsbild är uppbyggda utifrån en stadsrumshierarki. Genom att utgå från en tydlig stadsrumshierarki kan södra Hyllie stärka Malmö med nya stadsrum som har betydelse på stadsnivå och stärka södra Hyllie lokalt med sociala och trygga grannskap. Stadsrum som befinner sig överst i stadsrumshierarkin, på stadsnivå, ska vara lätta att ta sig till och är därför sammankopplade så att de stärker varandra. Alla huvudgator ska vara stadsrum på stadsnivå som samlar gående, cyklister och bilister till aktiva stråk, dit hållplatser också placeras. Huvudgator ska vara vackra trädplanterade stadsgator, inga genomfartsvägar. Utan närheten till Hyllie stationstorg och den intensivt trafikerade regionala stationen hade det inte funnits förutsättningar för att skapa stadsrum av betydelse på stadsnivå i planområdet. Det är en stor tillgång och därför skapas en direkt koppling till Hyllie stationstorg genom att Hyllie boulevard förlängs som en huvudgata rakt ner i planområdet. Genom att samla rörelser till vissa stråk minskar rörelser i stadsrum som är lägre i hierarkin. Exempel på sådana stadsrum är platser som besökare ska uppleva att de upptäcker av en slump, till exempel när de svänger in i en gränd och en intim plats med en lekplats uppenbarar sig. Stadsrumshierarkin ger således förutsättningar både för intima stadsmiljöer och representativa stadsrum på stadsnivå. KOMMENTAR Ett starkt skäl för att bygga tätt och blandat är för att åstadkomma variation i stadsbilden. När det gäller variationen i stadsbilden så spelar fastighetsindelningen stor roll, ju mindre fastigheterna är desto större blir variationen. Där det är viktigt att få till en stor variation bör fastigheterna vara små. Det är också ett sätt att attrahera små exploatörer. Funktionsblandning Funktionsblandningen i planområdet ska understryka stadsrumshierarkin. Desto högre upp ett stadsrum befinner sig i stadsrumshierarkin desto större ska andelen verksamheter vara i omgivande bebyggelse. De mest publika funktionerna ska också koncentreras till stadsrum som är högst i stadsrumshierarkin. Ett undantag, från principen med mycket verksamheter i och runt stadsrum på stadsnivå, utgörs av den centrala parkens östra sida där tillgängligheten inte är tillräckligt bra för en stor andel verksamheter och behovet av bostäder intill parken har bedömts vara viktigare. I planområdet ska stor funktionsblandning skapa förutsättningar för stadsmiljöer att bli levande under en stor del av dygnet och bidra till trygga stråk. Men

104 Stadsrumshierarki Plan, stadsrumshierarki Stadsnivå Representativa stadsrum som lockar människor från hela Malmö och som är viktiga ur ett Malmöperspektiv. Stadsrum med stor blandning av funktioner och hög exploatering. Stadsrum som ska bli identitetsskapande för planområdet. Stadsdelsnivå Stadsrum som är viktig för hela Hyllie. Typiska funktioner är skolor, mellanstora parker och torg. Grannskapsnivå Mötesplatser för lokala verksamheter och boende. Förutsättningar för en viss andel komersiella funktioner som kafé, kiosk eller frisör. Kvartersnivå Intima och bostadsnära mötesplatser som är viktiga vardagsmötesplatser för boende. Trygga och funktionella platser med prioritet för gående och cyklister. Redovisas inte på kartan. KOMMENTAR Bebyggelsens vid parken Den centrala parken är planområdets viktigaste stadsrum och bebyggelsen ska vända sina framsidor och entréer ut mot parken. Byggnadernas placering ska bidra till rörelser längs parkens sidor och vara medskapande till en levande och trygg stadsmiljö. Fasaderna ska vidare utgöra vackra väggar och stärka parkrummet estetiskt. Ett vanligt förhållande mellan bebyggelse och park är annars att ge så många lägenheter som möjligt utblickar över parker, vilket leder till att parksidor består av husgavlar och att entréer och fönster hamnar långt från parken. Att planera stadsmiljöer inifrån lägenheter missgynnar stadsliv och stadsbild. Stadsliv och stadsbild måste vara i fokus för att södra Hyllie ska bli en attraktiv, tät och blandad stad.

105 Funktionsblandning 20% bostäder 80% verksamheter 80% bostäder 20% verksamheter 95% bostäder 5% verksamheter Plan, funktionsblandning FAKTA Bruttoarean (BTA) är alla våningsplans area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas utsida. FAKTA Fem procent av ett stadskvarter motsvarar ca 500 kvm BTA. Om den ytan placeras på bottenvåningen motsvarar det en fasadlängd på 40 meter. Det innebär att en så måttlig blandning som 5% starkt kan bidra till en varierad stadsbild. FAKTA Exploateringstal (e-tal) är ett mått på täthet som berättar om hur mycket som byggs inom en yta. E-tal beräknas på olika sätt och är därför svåra att jämföra. Förhållandet mellan den byggda ytan jämförs ibland bara med kvartersmark, vilket kan vara intressant för enskilda projekt men inte för områden. I detta exempel inkluderar e-talen gator och parkytor, dock inte hela den centrala parken eftersom den har betydelse för ett betydligt större område än planområdet. även i andra delar, som domineras av bostäder, är ett visst mått av funktionsblandning nödvändig, för att uppnå en attraktiv stadskaraktär. Därför ska alla delar av södra Hyllie bli funktionsblandade. Funktionsblandningen kommer att se olika ut. I delar med stor andel verksamheter kan verksamhetsetableringarna vara större än i delar med en mindre andel. Där det planeras för en liten andel verksamheter ska lokalerna koncentreras till bottenvåningar och helst i hörnlägen, för att maximera variationen i stadsbilden. Genom att göra kvarter och byggnader flexibla kan de användas till olika funktioner över tid. Om man, till exempel, bygger bottenvåningar med högre takhöjd än vad som generellt görs för bostäder och förser dem med entréer mot gata så är det möjligt att växla användningen mellan bostad och verksamheter. Likaså kan måttliga husdjup på kontorsbyggnader underlätta omvandling av kontorslokaler till bostäder och högre takhöjd i parkeringshus kan göra det möjligt att bygga om dem för andra ändamål. Täthet Södra Hyllie ska bli en tät stad som består av stadsrum med små mått, aktiva bottenvåningar och varierad förgårdsmark. Exploateringen ska fördelas så att den understryker stadsrumshierarkin. Stadsrum som är högt i stadsrumshierarkin ska generellt omges av mer exploatering än de stadsrum som är på en lägre nivå. Höjdskalan ska vara 4-6 våningar med inslag av högre och lägre bebyggelse. Det motsvarar den traditionella innerstadens höjder i Malmö och skapar förutsättningar för en attraktiv stadsbild och ett skönt mikroklimat mellan husen. Hög täthet är inte detsamma som hög exploatering. Med samma exploateringstal (e-tal) kan man bygga både glest och tätt. Till exempel kan ett område bestå av mycket höga hus som ger ett högt e-tal men med breda gator och stora platser, vilket gör att det blir en gles stad med dåliga förutsättningar för stadsliv. Tätheten påverkas inte bara av stadsrummens storleken utan även av utformningen. I en tät stadsmiljö är det nära mellan intrycken och den är planerad med människan som måttstock och för att upplevas i ögonhöjd.

106 Exploateringstal 1,5-2,5 1,0-1,5 0,7-1,2 Jämförbara områden i Malmö: e-tal 2,0 - Davidshall och Dockan e-tal 1,0 - Bo01 KOMMENTAR m 2 BTA Stadskaraktär Plan, exploateringstal Det ska finnas olika stadskaraktärer i södra Hyllie. Stadsrumshierarki, funktionsblandning, täthet och exploatering ger endast en grov bild av vilken stadskaraktär som området ska ha. På översiktlig nivå, som detta dokument är, föreslås en spelplan med ramar och enkla regler för hur området ska utvecklas. Stadskaraktärer läggs fast i senare skede. Det kommer att behöva utarbetas gestaltningsriktlinjer för delar av området som bestämmer vilken karaktär som ska eftersträvas så att varje byggnad stärker en enhetlig karaktär. Gestaltningsriktlinjer skulle, till exempel, kunna ställa krav på att alla byggnader runt den centrala parken ska ha någon form av konstnärlig utsmyckning på fasaden. För varje enskilt hus skulle det inte innebär så mycket men tillsammans skulle det bli en stor samling brukskonst som stärker berättelsen om kulturaxeln och bidrar till ett speciellt stadsrum. Bostäder m 2 - ca 4000 bost Verksamheter m 2 - ca 4000 arbpl Förskolor 7000 m 2 - ca 400 barn Övrigt (parkeringshus mm) m 2 Uppskattning av total bebyggelse inom planområdet utifrån e-tal och funktionsblandning. Skolor är inte medtagna i beräkningen, men ytor finns avsatta för tre skolor. REFERENS Fyrtårnet, Amerika plads i Köpenhamn, inslag av enstaka höga byggnader kan ge fin variation och bidra till att markera vissa platser. Referensen är också ett spännande exempel på hur ett höghus kan vara en del av ett i övrigt traditionellt stadskvarter. Arkitekt Lundgaard & Tranberg REFERENS "Lad være at bruge for megen plads. Små dimensioner og enheder, mange døre, meget grønt, mange detaljer i øjenhøjde. Og trafikken er holdt i ave. Værsgo. Hvor svært kan det være?" Politiken, , i en intervju med Jan Gehl om bristerna i stadsbyggandet i Örestad pekar han på det mest grundläggande för att åstadkomma en tät och blandad stad.

107 REFERENS I Mimers hus och Aranäs gymnasium, se bilder ovan, samnyttjar skolverksamheter och olika kulturfunktioner byggnaderna. Skolbyggnaderna har byggts mer flexibla så att staden får större användning av dem samtidigt som de bidrar till stadslivet. Båda är ritade av Wingårdhs arkitekter Aranäs gymnasium, Kungsbacka, fick Kasper Salinpriset 2006 Mimers hus, kulturhus och kunskapscenter i Kungälv Kommunal service Kommunal service, speciellt förskolor och skolor, utgör en viktig del av ett områdes attraktionskraft. Därför är det viktigt att det görs stora ansträngningar för att så tidigt som möjligt etablera skolor och förskolor i området. När planområdet är fullt utbyggt beräknas behovet till 400 förskoleplatser och 1000 grundskoleplatser. I södra Hyllie ska den kommunala servicen vara med att bygga en tät och blandad stad genom blandade funktioner, samnyttjan och lösningar där förskolor integreras i stadskvarter. FÖRSKOLOR Behovet av förskoleplatser har ökat i hela Malmö. För att kunna möta efterfrågan, på ett effektivt sätt från förskoleverksamhetens perspektiv, eftersträvas generellt friliggande förskolenheter för 120 barn. Andra skäl till stora förskole-enheter är att det där finns fler resurser och därmed bättre förutsättningar för bland annat kvalitetsutveckling. I södra Hyllie kommer det att krävas mindre enheter som gör det möjligt att integrera förskolor i stadskvarter med bostäder och kontor för att uppnå målet om en tät och blandad stad. Erfarenhet från andra täta stadsområden visar att förskolor i sådana sammanhang rymmer ungefär 80 barn, vilket ger ett behov av 5-6 förskolor i planområdet. Enstaka friliggande förskolor är endast möjliga i planområdets sydliga del, där de ska integreras i en kulturhistoriskt värdefull miljö. Förskolor ska planeras utifrån Miljöförvaltningens riktvärde (30 kvm/barn lekyta utomhus) kombinerat med lekvärdesfaktor och andra kvaliteter. SKOLA VÄSTER OM PILDAMMSVÄGEN, HYLLIE Det planeras för tre skolor i Hyllie och skolan väster om Pildammsvägen har kommit längst. Den ska rymma 550 barn i årskurserna F-6 och en förskola. Intill skolan/förskolan planeras en park som kommer att utformas så att parken och skolgården kan samnyttjas. Under dagtid ska skol- och förskolebarn kunna använda parken och på övrig tid ska skolgården vara tillgänglig för allmänheten. Skolan beräknas stå färdig HÖGSTADIESKOLA/KULTURHUS OCH INTERNATIONELL SKOLA Högstadieskolan föreslås på den mest exklusiva placeringen i planområdet. Rätt etablering i det läget ger liv till stora delar av Hyllie och fel etablering dränerar området på energi. Att lokalisera en högstadieskola i det läget ställer således krav både utifrån stadsbild och stadsliv. Skolan ska gestaltningsmässigt klara av att vara en av planområdets viktigaste byggnad och kunna bidra till stadslivet även utanför skoltid. För att åstadkomma det föreslås högstadiet kombineras Mimers hus, Kungälvs bibliotek Illustrationsplan, skola väster om Pildammsvägen, skolgård ska integreras med den angränsande parken. Landskapsarkitekt Grontmij

108 Förslag till lokaliseringar av skolor och förskolor Skola väster om Pildammsvägen, Hyllie Skola/kulturhus Internationell skola KOMMENTAR Beräkning av ytbehovet på mark: 30 kvm/grundskolebarn (varav 15 kvm lekyta) 45 kvm/förskolebarn (varav 30 kvm lekyta). Plan, skol- och förskolelokaliseringar med ett kulturhus enligt förebild från Kungälv, Mimers kulturhus, och Kungsbacka, Aranäs gymnasium. Lokaliseringen är en utmaning och en fantastisk möjlighet för Malmö att placera kunskap och kultur centralt i utvecklingen av Hyllie. Högstadieskolan ska rymma cirka 500 elever i årskurs 7-9 och beräknas stå klar Den internationella skolan ska stå klar hösten 2018, den är beräknad för 500 elever i årskurs 1-9. Annan kommunal service Utöver skolor och förskolor omfattar kommunal service fritidsaktiviteter och omsorg. Människor i olika åldrar och med olika bakgrund ska kunna mötas utanför det kommersiella utbudet. Det kan handla om platser för kultur, sport och andra fritidsaktiviteter, men det kan även handla om omsorgsinrättningar som vårdcentraler eller äldreboende. K ULTU R FU N K TIO N ER Hyllie ska bli en kärna för en sammanhängande stadsväv av samma storlek som dagens Landskrona och dessutom vara en målpunkt i Köpenhamn-Malmöregionen. För att en sådan stadskärna ska bli attraktiv krävs kulturfunktioner. Ett samutnyttjande med högstadieskolan kommer att ge kulturfunktioner en framträdande roll i stadsbilden och ger förutsättning för etablering i tidigt skede. Den lokaliseringen ger också möjlighet för kulturen att växa ut på en förväntad torgplats norr om byggnaden och in i stadsdelsparken söder om.

109 KOMMENTAR Uppskattningen av antalet vårdplatser är gjord med nyckeltalet för nybyggnation: 1 vårdplats per 80 invånare. Behovet av LSS-platser har uppskattats med hjälp av nyckeltalet: 1 per 500 invånare. SPORTANLÄGGNINGAR Det ska finnas möjligheter till fysisk aktivitet och sport i Hyllie. Ambitionen är att ha många olika typer av bollplaner spridda i området så att det blir lätt att motionera, speciellt för barn och ungdomar. Det planeras dock inte för någon fullstor fotbollsplan inom planområdet. Fritidsförvaltningen har pekat på behovet av en publik sporthall med läktare i Hyllie. Högstadieskolans gymnastikhall föreslås byggas med en sådan standard att den kan uppfylla de förväntningarna. För att ta vara på Hyllies specifika förutsättningar är det angeläget att utveckla verksamheter som utnyttjar den lantliga miljön, till exempel små ridanläggningar eller djurfritidsgårdar. VÅRD OCH OMSORG Det kommer att finnas behov för en vårdcentral, vårdboende med plats för ungefär vårdplatser och cirka 10 LSS-platser inom planområdet. REFERENS "De kanske tydligaste indikatorerna på tillväxt befolkningsökning, priserna på bostadsrätter och nyföretagandet visar alla mycket höga samband med stadens kulturella aktivitet. Det är ett faktum." Stadens kultur och tillväxt, Fastighetsägarna och SOM-institutet, 2013 REFERENS "Scientist agree that the obesity epidemic we experience in Europe is a direct consequence of urban sprawl and time spend driving instead of walking and biking. 30 minutes of biking or brisk walking a day has significant benefits on lifestyle related health issues: 50 % risk reduction on coronary heart disease 50 % risk reduction on adult diabetes 50 % reduction in the risk of becoming obese 30 % reduction in the risk of developing hypertension 10/8-mmHg decline in blood pressure Reduced osteoporosis Relief of symtoms of despression and anxiety" Gehl architects En social stad Den fysiska miljön i södra Hyllie ska bidra till att motverka segregation och ensamhet på följande sätt: 1. I södra Hyllie ska det byggas tätt och blandat. I den typen av stadsmiljöer är risken för utanförskap mindre än i en stad där områden är homogena och uppdelade efter funktioner. 2. Den största attraktionen i städer är stadslivet och i planområdet skapas förutsättningar för en mångfald av olika mötesplatser: stora-små, regionalalokala, kommersiella-icke kommersiella, utomhus-inomhus och formellaspontana. Förutsättningarna skapas genom att utgå från en tydlig stadsrumshierarki. 3. I södra Hyllie ska kollektiv-, gång- och cykeltrafik prioriteras. Det genererar många rörelser och spontana möten i stadsmiljön samt ett hälsosammare stadsliv. 4. Planförslaget ska bidra till integration genom att Pildammsvägen ska omvandlas från en infartsled till stadsgata och genom att inga nya barriärer planeras. En stadsmiljö som för människor samman har inga barriärer som hindrar rörelser. 5. I södra Hyllie ska stadsodling erbjudas, vilket är en typ av stadsprojekt som får allt mer uppmärksamhet. Stadsodling är ur socialt perspektiv intressant av två anledningar: det skapar gemenskap och kan leda till ett starkt medborgarinflytande då de boende själva kan forma stora delar av stadsmiljön. 6. Kulturaxeln ger rumsliga förutsättningar och förväntningar på kulturaktiviteter och funktioner. Kultur engagerar och förenar människor. 7. Det ska uppföras många bostadstyper i olika storlekar och med blandade upplåtelseformer i södra Hyllie. Det gör att människor i olika faser av livet och med olika förutsättningar har möjlighet att trivas. 8. I Hyllie ska lokaliseringen av skolorna inspireras av den gamla tanken: "skolan mitt i byn". Skolorna ska vara självklara och viktiga mötesplatser och det ska vara lätt för barnen att ta sig till dem. Genom att lokalisera skolorna centralt underlättas också samnyttjan med andra funktioner utanför skoltid. 9. Bottenvåningar och förgårdsmarker ska bidra till stadslivet, bland annat genom verksamheter, privata trädgårdar och inbjudande gestaltning. 10. För att motverka ensamhet genom utformning av den fysiska stadsmiljön så är vad som händer närmast bostaden det viktigaste. I stadsbrynet ska det

110 Perspektiv, det är ett ställningstagande för ett socialt stadsbyggande att lokalisera skola, kulturhus och park, som alla representerar mjuka värden, till planområdets kärna. Wingårdhs arkitekter har gjort en förstudie och tagit fram ett förslag till en skola och ett kulturhus i södra Hyllie, se byggnad i framkant. Illustration av Wingårdhs arkitekter eftersträvas att majoriteten av flerfamiljshusen uppförs med trapphus i en social skala. Upp till 12 lägenheter per trapphus är en enhet som gynnar gemenskap. Fler lägenheter gör att gruppen boende blir så stor att det blir svårt att känna tillhörighet till den. 11. Användningen av bostadsgårdar varierar mycket beroende på faktorer som om det finns både privata och halvprivata ytor och om det finns en direkt koppling till gatan. Bostadsgårdar måste utformas för att utgöra mötesplatser i en social stad. Och inte som tittskåp! REFERENS Under rubriken Boendemiljö och stadsplanering finns följande målsättningar: att säkerställa att alla Malmöbor har förutsättningar för en passande bostad och bra boendemiljö att stadsplaneringen ska bidra till att minska boendesegregation att stadsplaneringen ska bidra till att stärka tilliten och främja miljöer som inbjuder till delaktighet Malmös väg mot en hållbar framtid, Kommission för ett socialt hållbart Malmö, 2013

111 22 Trafik 111 REFERENS "Sverige har byggt upp ett av världens mest omfattande biltrafiksystem, räknat i kvadratmeter vägyta per invånare. Varje bil har tillgång till åtta parkeringsplatser i tätorterna. Christer Ljungberg menar att morgondagens vinnare är de planerare som förmår bryta invanda tankar och satsa på attraktiva mötesplatser i städerna med fokus på människor och inte på ett visst trafikslag." MOVIUM Magasin, nr 1, 2013 Christer Ljungberg är VD för Trivector. Trafiksystemet är avgörande för att minska södra Hyllies klimatpåverkan och därför ska gång-, cykel- och kollektivtrafik gynnas. Målet är att de trafikslagen ska bli de självklara valen för persontransporter i området. Förutsättningarna är goda för att nå målet: planområdet ligger i direkt anslutning till en regional kollektivtrafiknod, Hyllie station södra Hyllie ska bli i en tät och blandad stad. I den typen av stadsmiljöer är de flesta transporter korta huvudgatunätet runt södra Hyllie ger förutsättningar för ett område med endast lite genomfartstrafik Kollektivtrafik All kollektivtrafik i södra Hyllie ska förläggas till huvudgator som ligger centralt i bebyggelsen, vilket kommer att ge en bra tillgänglighet och tydlighet. I planområdet behöver det planeras för både lokal och regional kollektivtrafik på grund av Hyllie station som ligger direkt norr om planområdet. SPÅRVAGN ELLER BUSS Kollektivtrafiken i södra Hyllie kan ordnas med bussar eller spårvagnar. I planförslaget föreslås därför spårreservat längs de viktigaste stråken för att säkra möjligheten till en framtida spårvagnsutbyggnad. Spårvagnsreservat innebär i det här fallet att det avsätts ytor som motsvarar två spår och att svängar utförs med spårvagnsanpassade kurvradier längs anvisade sträckningar. Spårvagnar kan förflytta fler resenärer än bussar, har mindre negativ miljöpåverkan och skapar strukturbildande kollektivtrafikstråk. Bussar är mer flexibla än spårvagnar eftersom linjedragning kan ändras. Om regional kollektivtrafik ska utföras med spårvagnar behöver de sannolikt vara så kallade duovagnar som kan köra både på järnvägens och stadspårvägens räls. Duovagnarna når högre hastigheter än stadsspårvagnar och kräver större svängradier. Planeringen för spårvagnstrafiken i Malmö är ett pågående arbete. Det finns ingen tidplan för byggandet av spårvägar i södra Hyllie och den tillhör inte den prioriterade delen i utbyggnadsordningen för spårvägstrafik. FAKTA En hållplats för den lokala kollektivtrafiken används av resenärer med gångavstånd upp till 500 meter, medan hållplatser för den regionala kollektivtrafiken används av resenärer med ett gångavstånd på meter. LOKAL KOLLEKTIVTRAFIK En tät och blandad stad genererar stora mängder resenärer på förhållandevis liten yta, vilket ger bra förutsättningar för en effektiv kollektivtrafikförsörjning. För att alla ska ha tillgång till kollektivtrafik inom rimligt avstånd i södra Hyllie behövs två lokala kollektivtrafikstråk. Ett stråk centralt och ett längs den östra kanten av planområdet och med ett fåtal hållplatser längs stråken försörjs hela området. Den lokala kollektivtrafikens attraktivitet kan stärkas ytterligare genom att anslutas till befintligt kollektivtrafiknät i Svågertorp. REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIK Planförslaget har tre alternativ för framtida regional kollektivtrafik. Alternativen har olika för- och nackdelar men det har inte bedömts finnas skäl för att ta bort

112 Lokal kollektivtrafik REFERENS Stomlinjer för kollektivtrafik i Översiktsplan för Malmö. Gula linjer är kollektivtrafikstråk för buss och röda är stråk för spårburen trafik. Plan, lokal kollektivtrafik något av dem i detta skede. Däremot förordas alternativet i Hyllie boulevards förlängning som huvudalternativ eftersom det är det mest flexibla. Regional kollektivtrafik som ska söderut kan korsa Yttre Ringvägen på två platser, antingen längs Pildammsvägen eller längs Tygelsjöstråket. Vid trafikplats Pildammsvägen ligger Yttre ringvägen på en bro vars konstruktion bedöms medge en ombyggnad så att utrymme kan tillskapas för spårvagnstrafik längs Pildammsvägen. Planskildheten vid Tygelsjöstigen är i dagsläget varken utformad för spår- eller busstrafik. Det bedöms möjligt att bygga om planskildheten så att den klarar busstrafik, däremot bedöms det tekniskt omöjligt att bygga om den för spårtrafik. Samtliga alternativ kan trafikeras med regional buss, men endast huvudalternativ A och alternativ B kan trafikeras med spårvagn. Alternativ C är inte lämpligt för spårtrafik på grund av att det måste byggas en ny järnvägsbro eller -tunnel för att korsa Yttre ringvägen, att dragningen missar stora målpunkter i närområdet och att spårtrafik förstärker stråkets negativa påverkan på befintliga och planerade natur- och kulturvärden. REFERENS "bostadens värde ökar med nästan 1400 kronor per kvadratmeter om den ligger inom 500 meter från en spårstation. I sammanhanget kan nämnas att biltillgänglighet eller garageplats inte gav utslag i analysen, vilket tydligt pekar på den täta stadens och den goda kollektivtrafikens möjligheter att minska bilberoendet." Stadsbyggnad nr 3, 2013 Alexander Ståhle och Linda Kummel redogör för slutsatserna i Spacescape- och Evidens studie om relationen mellan stadsbyggande och attraktivitet för Regionplanekontoret vid Stockholms läns landsting samt kommunerna Stockholm, Nacka, Lidingö och Haninge.

113 Regional kollektivtrafik Huvudalternativ A Alternativet trafikerar de viktigaste målpunkterna i närområdet Alternativet kan trafikeras med buss, stadsspårvagn eller Duovagn Alternativet ger ingen tidsvinst för regionala mål, om det inte trafikeras med Duovagnar Spårvagnsreservatet utgörs av parkmark. Det är bättre för stadsbild, stadsliv och betydligt billigare än att förlägga reservatet i gatumark Liten negativ påverkan på naturaxeln Alternativ B Alternativet trafikerar de viktigaste målpunkterna i närområdet Alternativet kan trafikeras med buss eller stadsspårvagn, men inte Duovagn Alternativet ger ingen tidsvinst jämfört med idag då sträckan motsvarar dagens linjesträckning för regionbussar Hyllie allé är byggd och Pildammsvägen ska byggas med spårreservat och genom att förlägga spårvagn till detta stråk utnyttjas ytor som annars kommer att ligga outnyttjade i breda gaturum Naturaxeln påverkas inte Alternativ C Alternativet missar de viktigaste målpunkterna i närområdet, men utgör en gen koppling mot sydväst, Klagshamn Alternativet kan trafikeras med buss, men inte spårvagn Alternativet har negativ påverkan på befintliga och planerade natur- och kulturvärden Oviss tidsvinst. Området mellan Vintrie by och den medeltida bytomten, som angränsar till planområdet, kommer sannolikt att exploateras. Det innebär att trafiken inte kommer att kunna gå med högre hastigheter än i andra delar av Hyllie på sträckan FAKTA En satsning på gång- och cykel är en satsning på kollektivtransporter. 98% av de som åker kollektivt går eller cyklar till hållplatsen. Byernes rolle i klimastrategien, framtagen av ett antal danska kommuner Cykeltrafik Plan, regional kollektivtrafik De stora arbetsplatserna och serviceinrättningarna vid Hyllie station är målpunkter för pendlingscyklister. Cykelpendling finns även genom området mellan centrala staden och Vellinge via Tygelsjöstigen och Pildammsvägen. Utöver den befintliga cykeltrafiken kommer utbyggnaden av planområdet att öka cykeltrafiken. De olika skälen till cykling i området medför att det behövs olika kvaliteter i cykelnätet och därför görs en uppdelning i rekreativa- och pendlingsstråk. Delar av cykelnätet som exempelvis Tygelsjöstigen kommer att ingå i både det rekreativa nätet och pendlingsnätet. I sådana fall bör gestaltningsfrågor diskuteras för hela sträckan. Utformningen av cykelnätet förutses ske med fokus på trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. För att cykeltrafiken ska vara konkurrenskraftig ska den ges prioritet och framkomlighetsfördelar. Det kan åstadkommas genom upphöjda cykelöverfarter

114 Cykeltrafik Hyllie allé REFERENS Tygelsjöstigen Pildammsvägen Hövdingevägen Svågertorp Huvudcykelnät, Översiktsplan för Malmö Yttre ringvägen Plan, cykeltrafik i korsningar, cykelbanor på båda sidor av gatan och så gena förbindelser som möjligt. PENDLINGSCYKELVÄGNÄT Cyklister som pendlar från platser utanför Yttre ringvägen in mot Malmö har en snabb och gen koppling via cykelbanan längs Pildammsvägen. Hyllie station nås sedan via Hyllie allé. Frekvent arbetspendling kan förväntas mellan Hyllie station och de stora arbetsplatserna längs södra delen av Pildammsvägen samt mellan stationen och Svågertorp. Arbetspendlingen kan stödjas genom planområdet med en snabbcykelväg som på hela sträckan ges cykelprioritet och på en del utformas som en cykelanpassad gata. En cykelanpassad gata betyder att bilar körs på cyklarnas villkor. Den cykelanpassade gatan kan bli ett referensobjekt med experimentella trafiksatsningar i södra Hyllie för att uppnå en framtida hållbar stadslösning. Cykelnätet i planområdet bör i söder knytas till Svågertorps cykelnät och i norr till en eventuell cykelboulevard.

115 KOMMENTAR Andra idéer för att stärka cykeltrafiken: påverka trafikbeteende satsa speciellt på skolvägar bara cykelparkeringsplatser och hindra biltrafik inom 30 meter från förskolans grind en cykelskola kan placeras i planområdet göra det möjligt att medföra cyklar på stadsbussar laddningsstationer för elcyklar kan regleras genom p-norm det kan startas ett cykellånesystem för södra Hyllie och dess invånare Tidigare arbete med cykeltrafiken visar också att en bättre cykelkoppling mellan centrala Malmö och Klagshamn - Bunkeflo via södra Hyllie efterfrågas. REKREATIVT CYKELVÄGNÄT Det rekreativa cykelnätet omfattar Tygelsjöstigen, cykelvägar längs naturaxeln och en slinga runt den södra delen av området, inklusive Vintrie by. Dessa cykelvägar ska företrädesvis inte befinna sig längs bilvägar utan istället vara egna stråk genom rekreativa områden. GESTALTNING Huvudgator ska ha dubbelriktade cykelvägar på båda sidor. Cykelbanans bredd ska anpassas efter hur stor cykeltrafiken bedöms bli. Orienterbarhet i cykelnät är viktigt. Vägskyltning och vägvisning är ett förhållandevis enkelt sätt att höja cykelns status genom att göra cykeltrafiken synligare och enklare. Det är viktigt att södra Hyllies cykelnät blir väl kopplat till det befintliga nätet. Kopplingarna bör gestaltas med bra tillgänglighet för cyklister. Eftersom större delen av planområdet utformas som en tät stad rekommenderas dock inte planskildheter. Det gäller även för större delen av Pildammsvägen som ska omvandlas till en stadshuvudgata. Norr om Hövdingevägen skär Pildammsvägen naturaxeln. En östvästlig planskild koppling i den punkten kan stärka ett sammanhängande rekreationsstråk, men är bara meningsfull om också Hövdingevägens förlängning över naturaxeln erbjuder möjligheten att cykla under den planerade gatan. Tygelsjöstigen är ett viktigt cykelstråk och den planskilda cykelkopplingen under Yttre Ringvägen ska bevaras, även om den behöver kompletteras med ett kollektivtrafikstråk. Gångtrafik och ridstigar Det är viktigt med en utformning som uppmuntrar till gång och som ger intressanta upplevelser längs sträckan. Promenader har olika syften och det behövs gångstråk av olika karaktär. Gångstråkens utformning och bredder ska anpassas efter sammanhanget. På några platser kan diagonala stråk erbjuda genvägar genom storkvarter och på andra kan en del av gatunätet utformas som gångfartsområde för att ge gående lika bra framkomlighet som cyklister och bilister. I parker och naturområden ska gångvägarna ges en utformning som stärker den rekreativa upplevelsen. I odlingslandskapet bör remsor längs åkerkanter skapas för ridning och promenader. Det ska ordnas ridstigar genom planområdet som kopplar samman rid- REFERENS "Forskningen visar att om man får ner bilarnas hastighet, breddar cykelbanorna och tillför mer grönska så minskar antalet olyckor samtidigt som cyklingen ökar. I Göteborg visar utvärderingar att stadens satsningar på fartdämpande åtgärder under 25 års tid kostat 230 miljoner kronor men sparat hela 8 miljarder. Olyckstalet har minskat med 2/3 samtidigt som cyklingen har fördubblats." ARKITEKTEN, nr 4, 2013 FÖRGÅRDSMARK GÅNG-, CYKEL- OCH BIL- TRAFIK PÅ CYKLARNAS VILLKOR Sektion, skiss på en cykelanpassad gata FÖRGÅRDSMARK

116 stigen under spåren längs Sivåkersvägen med ridstigen under Yttre ringvägen längs Tygelsjöstigen. Målpunkter i närområdet som tågstation, handel, kulturfunktioner, skolor och hållplatser kommer att ligga inom gångavstånd för flertalet av de boende och verksamma i planområdet. Ambitionen är att avståndet till hållplatser generellt ska vara kortare än till bilparkeringar. Gångnätet måste vara finmaskigt och ge möjlighet att välja olika rutter för att få variation eller för att välja en tryggare väg. Annars riskerar folktomma områden, till exempel skolormiljöer och parker, att bli barriärer för gående. Gångvägar bör vara separerade från cykelvägar, men i rekreationsstråk med låga trafikströmmar kan gång- och cykeltrafik blandas. Gatunät Hyllie är ett av de mest tillgängliga områdena i Malmö med bil. Området omges av ett huvudgatunät som domineras av infarts- och genomfartsleder samt ett antal planskilda trafikplatser. Vägnätet runt Hyllie ger hög biltillgänglighet men ger samtidigt goda förutsättningar för att skapa ett område med begränsad genomfartstrafik och där gång- och cykeltrafik kan prioriteras. För att säkra skapandet av ett sådant vägnät ska långa och raka gator undvikas. Det befintliga vägnätet ligger till grund för det framtida gatunätet i planområdet. Tillsammans kommer de båda näten att skapa ett hierarkiskt vägsystemet som är enkelt och lättfattligt, vilket ger en bra orienterbarhet. Några gator som har bedömts särskilt intressanta för helheten kommenteras separat i texten nedan. Hyllie boulevards förlängning längs stadsdelsparken. Illustration av David Kiss HUVUDGATUNÄT Huvudgatornas syfte är att skapa förbindelser mellan stadsdelar. Huvudgator ska ge möjlighet för två tunga fordon att mötas med god framkomlighet. Där behov finns att ställa upp fordon längs gatan kan detta utrymme kombineras med utrymme för trädplantering i ett anslutande sidoutrymme. Cykel- och gångtrafiken ska separeras längs huvudgator. En huvudgata med två körfält och dubbelriktade cykelbanor samt träd eller parkering på båda sidor medför en totalsektion på minst 22 meter. I sektionen ska ingå ett utrymme för en skyddszon mellan uppställda fordon och cykelbana. Andra totalmått kan förekomma beroende på vilka funktioner som ska rymmas samt även vilken framkomlighet som ska råda i förhållande till trafikmängden. Den dimensionerade hastigheten i planområdet ska vara 40 km/h. Förgårdsmark Förgårdsmark Sektion, typisk huvudgata

117 KOMMENTAR Varför gator längs parker? Analyser av hur städer upplevs visar att gators relation till parker är avgörande för om stadsmiljöer upplevs gröna. I stadsmiljöer där man dagligen rör sig längs parkmiljöer upplevs betydligt mindre brist på grönska och parkerna används mer. FAKTA Hyllie boulevards förlängning Hyllie boulevards förlängning kommer att bli en gata som präglar upplevelsen av södra Hyllie. Huvudgatan har en speciell uppgift i att den ska bidra till att ge liv till parken, bland annat genom att locka starka lokaliseringar som vänder sina framsidor ut mot huvudgatan och det stora parkrummet. Hyllie boulevards förlängning föreslås utformad som en grön parkgata. Pildammsvägen Pildammsvägen ska omvandlas från en infartsled till en stadsgata. Planeringen av Pildammsvägen är längre kommen än för övriga gator i planområdet och ett genomförandeinriktat dokument: Pildammsvägen mellan ringvägarna har tagits fram. Där föreslås en sträckning, utformning och gestaltning som ska minska vägens barriärverkan och skapa en gata som knyter samman Lindeborg och Hyllie. Almviksvägen Almviksvägen följer en flerhundraårig vägsträckning som ska bevaras, men inte för genomfartstrafik för bilar. Delen av Almviksvägen som befinner sig inom den centrala parken planeras bara för gående och cyklister. Almviksvägen är planerad som huvudgata på den östra sidan av parken och som uppsamlingsgata på den västra. Almviksvägens flerhundraåriga vägsträckning LOKALGATUNÄT Det lokala gatunätet utgörs av alla gator som inte är huvudgator. Uppsamlingsgator är den högre nivån av lokalgator som samlar trafik från mindre lokalgator och leder den till huvudgator. Huvud- och uppsamlingsgator är anpassade för kollektivtrafik. Siktlinjer längs lokalgator är generellt maximalt 300 meter i planförslaget. Att undvika långa raka gator ska ge en omväxlande upplevelse för gående och cyklande i stadsmiljön och bra vindförhållanden. Bredden på körytan för bilar kommer att variera. Längs vissa lokalgator ska två personbilar kunna mötas i låg hastighet medan det kan finnas andra där två bussar kan behöva mötas. Lokalgatornas gatusektioner beräknas bli meter från husvägg till husvägg. Till gatusektionens mått räknas inte bara trafikens behov av ytor utan även boendes i form av förgårdsmark. Den är i normalfallet 1 meter, men kan vara upp till 4 meter bred i lägen som är attraktiva att vistas på. Den dimensionerande hastigheten ska variera mellan km/h. Sektion, typisk lokalgata

118 Gatunät Almviksvägen Uppsamlingsgata som kopplas till Hyllie boulevards förlängning Hyllie boulevards förlängning Almviksvägen Pildammsvägen REFERENS Huvudgatunät i Översiktsplan för Malmö Yttre ringvägen Plan, gatunät Uppsamlingsgata som kopplas till Hyllie boulevards förlängning Det ska finnas möjlighet att koppla en sydvästlig uppsamlingsgata till Hyllie boulevards förlängning. Den kan tjäna en eventuell framtida exploatering öster om Vintrie by, bli betydelse för kollektivtrafiken och avlasta Vintrievägen. GRÄND För att betona gaturummet som ett levande och tryggt stadsrum för dagliga aktiviteter samt för att prioritera gång- och cykeltrafiken planeras ett nätverk av gränder. Gränderna ska gestaltas och regleras så att de anpassas till gång- och cykeltrafikanters behov. Biltrafiken ska således färdas på fotgängarnas villkor. Gränderna ska regleras som gångfartsområde eller gågata och gestaltas med gatubeläggning i ett plan utan någon uppdelning mellan trafikantslagen. I gränderna ska finnas möjlighet att stanna till med bil, spontana mötesplatsers och förgårdsmark med olika bredder. Ett exempel på en sådan yta är stadsdelsparkens östra sida, kvällssolssidan. Den behöver vara tillgänglig för bilar för att få entréer och framsidor ut mot parken men den ska samtidigt ge gående och cyklande prioritet. Grändernas bredder förväntas variera mellan 6 till 12 meter mellan husväggarna. Bredderna påverkas av grändernas funktion och höjd på angränsande bebyggelse.

119 REFERENS Parkering Merparten av bilparkeringen ska ske underjordiskt på den egna fastigheten och/ eller ordnas i parkeringshus. Andelen markparkering ska vara liten och småskalig. För att ge andra trafikslag fördelar jämfört med biltrafik ska avståndet till cykelparkering och kollektivtrafik vara kortare än till bilparkeringen. Bilpoolsbilar ska erbjudas extra attraktiva parkeringsplatser. Foto, Rolsberga, entré till företag. Bilparkeringar ska inte hamna närmast målpunkterna i södra Hyllie. Förslag till ett cykelställ för Hyllie. Cykelstället ryms på en bilparkeringplats av standardmått. CYKEL Parkeringslösningarna styr i hög grad valet av färdmedel. Cykelparkering ska vara attraktiv, lättillgänglig och trygg, gärna i bottenvåning med platser även för cykelkärror och lådcyklar, nära entréer och väl synlig. Längs gator och vid målpunkter av allmänt intresse ska det finnas korttidsparkering för cyklar. BIL Med parkeringshus, istället för källarparkeringar till varje fastighet, är det möjligt att samnyttja parkeringsplatser för bostäder och verksamheter vilket ger högre effektivitet och lägre kostnader. Öppna parkeringsanläggningar är flexiblare för förändringar och skapar också parkeringsmöjligheter för besökare. En avgörande faktor för att fastställa parkeringsbehovet är närheten till Hyllie station. Det stationsnära läget tillsammans med så kallade extraordinära lösningar, som t.ex. bilpooler, har gjort att parkeringsnormen för de flerbostadshus som byggs längs Hyllie allé är 0,65 bilplatser per lägenhet inklusive besöksparkering. Behovstalet för området norr om Almviksvägen bör bli liknande, men parkeringsfrågorna för planområden behöver studeras ytterligare innan de fastläggs. I samband med bilparkeringar ska det skapas möjlighet att enkelt ladda elbilar. Sektion, typisk gränd

120 120 Grönstruktur och dagvatten 31 Grönstruktur REFERENS Plan, grönstruktur Malmö Översiktsplan, planeringsriktlinjer för gröna stråk och kopplingar Planområdet består till största delen av en av Sveriges bördigaste jordbruksmarker och människor har odlat här sedan urminnestider. Den goda jorden är en värdefull naturresurs som ger förutsättningar för att skapa en unikt grön och sinnlig stadsmiljö. Naturförutsättningarna, den goda jorden och det milda klimatet, gör att det sannolikt inte finns någon annan plats i Sveriges som har bättre förutsättningar för att skapa en riktigt grönskande stadsmiljö. Därför har två av de bärande strukturerna för planområdets sin grund i grönstrukturen: naturaxeln och kulturaxeln. Planområdets signum är odling och planförslaget ska genom att tillvarata det erbjuda möjlighet till odling i kombination med stadsliv. Det stadsmässiga ska möta det landskapliga, det urbana ska möta det rurala, så att de som vill kan leva ett rurbant liv i södra Hyllie. Det kan innebära att man efter jobbet går förbi sin odlingslott på väg hem och plockar potatis till kvällsmaten eller att man kan dricka sitt morgonkaffe på en egen trädgårdsbänk. I södra Hyllie finns förutsättningar att skapa en unikt grönskande stadsmiljö. För att det ska lyckas behöver alla bidra och oavsett om man planerar hela området, bostadsgårdar, förgårdsmark, parker, torg, gator eller byggnader så måste man besvara frågan: hur kan detta bidra till en rekordgrön stadsmiljö? REFERENS "I Stockholm tas 40 procent av utsläppen av koldioxid från trafiken upp av grönområdena i staden och det är 80 procent mindre föroreningar i en park än utanför den." Vision för Sverige 2025, Boverket, 2012

121 m REFERENS SIBBARP LINDÄNGELUND Utsikt inifrån 8-tallet av BIG. I Örestad utvecklar Köpenhamn ett storslaget möte mellan stad och landskap med spektakulära hus, dammar och kajer. I södra Hyllie ska mötet få en helt annan karaktär. Bild, det framtida lernackestråket (grön linje) och naturaxeln (röd öval) i dagens sammanhang Naturaxel I södra Hyllie ska mötet mellan kulturlandskapet och staden, mellan Söderslätt och Malmö, regisseras med hjälp av en naturaxel. ÖVERGRIPANDE Naturaxeln kommer att vara en del av Lernackestråket, vilket är ett grönstråk som kommer att få betydelse för stora delar av Malmö, se bild på sida 34. När Hyllie är fullt utbyggt kommer två tydliga landskapsrum att utkristalliseras: ett i platsen för Vintrie bytomt och ett med Bunkeflo kyrkby som mittpunkt. Naturaxeln kommer att få betydelse för att förbinda dem. I planområdet ingår bara det förra landskapsrummet. Landskapsrummen ska utgöra en kontrast till den täta stadsbebyggelsen och vara ett levande kulturlandskap som kan utvecklas. I södra Hyllie ska stad och landskap mötas i ett tätt och myllrande stadsbryn. KOMMENTAR Naturaxeln kan förlängas utanför planområdet, längs Vintriediket, och länka samman två landskapsrum. Området kring Bunkeflo kyrkby ska bevaras öppet. Kulturlandskap Natur Kulturlandskap STADSBRYN I Hyllie ska landskapliga värden bidra till den täta stadens attraktivitet. För att kunna dra nytta av det stadsnära landskapet måste det etableras en stark gräns, som hindrar staden från att spridas ut över landskapet, och i Hyllies fall ska den utgöras av naturaxeln. Bebyggelsen och naturaxeln ska tillsammans bilda ett stadsbryn, där naturen letar sig in mellan byggnaderna och människor ut i naturen. Genom en komplettering av vegetationen samt markmoduleringar skapas ett varierat område med lä- och tysta platser, dammar och bäckar. Ett södervänt stadsområde med närhet till natur är en unik miljö i en tät stad. REKREATION För att naturaxeln ska bli en rekreativ plats, med utrymme för såväl fysisk aktivitet som vila, krävs att den har tillräckliga ytor som inte störs av buller från trafik. Modulering av marken, tillsammans med volymer av träd och buskvegetation, minskar bullerpåverkan i området och bryter vinden. Det är viktigt att det är enkelt för människor och djur att röra sig. Naturaxeln kommer att bli viktig som länk för att binda ihop stora gröna områden i södra Malmö, från Sibbarp till Lindängelund. Naturaxeln ligger lågt i landskapet så det är möjligt att leda dagvatten dit från större delen av södra Hyllie och även andra delar. Det gör att vatten kommer att bli ett viktigt element i stråket. Genom att anlägga gångar, bryggor och spångar, kan även översvämmade ytor göras tillgängliga och fungera som rekreativa ytor. 1 :

122 REFERENS Bild Rinnebäcksravinen i Lund är en inspirationskälla till naturaxeln. Plan, kulturaxel DAGVATTENSTRÅK Dagvattenstråket kommer att ha olika uttryck och former beroende på variationer i vattenmängden. I anslutning till dagvattnets mynning från stadsdelsparken i stadsbrynet skapas en damm som har en vattenspegel även om det under en tid inte är någon tillförsel av dagvatten. Det är också platsen där naturstråket korsas av kulturstråket och bör därför betonas i utformningen. Utveckling av dagvattenstråk ska inte ske på bekostnad av de kulturhistoriska och biologiska värden som redan finns i naturstråket idag. Vid anläggandet behöver hänsyn tas till befintlig vegetation och gamla ängsmarker. URBAN NATUR Det stadsnära landskapet har en viktig ekologisk, rekreativ och pedagogisk roll. Ett mål med anläggandet av naturaxeln är att skapa goda förutsättningar för den biologiska mångfalden. Valet av växter ska därför göras med utgångspunkt i vilka biotoper som ska skapas. Den öppna dagvattenhanteringen ska bidra med möjligheter till ökad biologisk mångfald och ska utformas så att den kan erbjuda en variation i vattendjup och utbredning. En utformning där dagvattnet bidrar till slingrande diken, öppna vattenspeglar och våtmarksområden är eftersträvansvärd. REFERENS Nedan, bilder från Östra rorns by i Lund, ett exempel på en historisk bymiljö som idag ligger i staden men med bevarad bykaraktär, utan att vara museal. Byn har kompletterats med ny småskalig bebyggelse och ekonomibyggnader har omvandlats till bostäder, förskolor och 4Hgård. Bebyggelsen samlas kring en smal grusväg och tomterna avgränsas med häckar. Östra torns gamla by är en levande miljö med stark identitet som stärker omgivande områden. Kulturaxel Kulturaxeln ska koppla samman områdets karaktärsplats, Vintrie bytomt, med den stora centrala parken. Lokala och befintliga värden kommer på så vis att profilera Hyllie och stärka områdets identitet. STADSDELSPARKEN Stadsdelsparken ska bli planområdets viktigaste stadsrum. Att låta södra Hyllie växa runt en central park kommer göra att stadsdelen upplevs grön och bidra till bilden av Malmö som parkernas stad. Parken ska programmeras med kulturell inriktning för att stärka kulturaxeln. Söderslätt har inspirerat till parkens långa kvällssolsida som har getts en mjukt böljande form i planförslaget. Inspirationen kommer från de långa vindlande linjer som man ser när man vistas på slätten. Att låna kulturlandskapets former till en lång fasadlinje mot parken, är ett sätt att betona Söderslätts möte

123 FAKTA med Malmö i med den byggda miljön och stärka parkens karaktär. Stadsdelsparken ska bli en mötesplats med olika typer av aktiviteter och rekreativa kvaliteter som kan locka människor från omkringliggande stadsdelar. Parken ska bidra till integrationen i södra Malmö och stärka Hyllie som stadskärna. Skolan/kulturhuset föreslås utformad så att den fungerar som en entré till parken när kulturhuset är öppet. Byggnaden planeras med en lång södersida ut mot parken, vilket gör att en eventuell restaurang eller café kan bidra till parkens attraktivitet och livet i parken. VINTRIE BYTOMT Det krävs två saker för att det stadsnära landskapet ska bidra med värden till den angränsande stadsbebyggelsen: kulturlandskapet måste kunna utvecklas och det måste göras tillgängligt. Utvecklingen av det stadsnära landskapet kan jämföras med en skiftesreform baklänges: byn ska återbefolkas, mindre enheter, fler odlare, mer ängsmark, mer natur och återplantering av pil alléer. Det ska finnas stigar och grusvägar som gör området tillgängligt. Bytomten ska kunna utvecklas med småskalig bebyggelse längs befintliga grusvägar samtidigt som nya funktioner behöver kunna inrymmas i byggnader som förlorar sin ursprungliga funktion när det traditionella jordbruket försvinner. Däremot innebär det inte att det behöver finnas stora allmänna ytor. För att att byn ska upplevs som en tydlig enhet och för att dess karaktär inte ska blandas upp av den framtida stadsbebyggelsen runt om behövs ett respektavstånd som ska hållas fritt från byggnation mot öster och väster. De ytorna föreslås användas för odling, ängar, hagar och/eller natur. Förebilden för utvecklingen av den medeltida bytomten är Östra torns gamla by i Lund, en bymiljö som har bevarats i ett stadssammanhang. Kring den bymiljön varierar respektavståndet mellan meter och har de funktioner som föreslås kring Vintrie bytomt. Pilalléer i planområdet. Pilallén är ett kännetecken för Söderslätt, i inget annat landskap är de lika vanliga. Tygelsjöstigen är Sveriges längsta pilallé (översta och understa bilden). Många gröna kvaliteter är kopplade till kulturhistoriskt intressanta miljöer i planområdet. ODLING Odling ska färga stadslivet genom att man ska kunna bo centralt och odla: ett rurbant liv. Odlingen kommer till största delen att lokaliseras till Vintrie medeltida bytomt med kringland. Ett fåtal odlare ska ersättas av många och värden som rekreation och natur ska bli centrala vid sidan av produktion. Det ska även finnas sätt att odla i stadsbebyggelsen. Det ska uppmuntras och skapa förutsättningar för odling på balkong, takterrasser, bostadsgårdar och ytor som senare ska bebyggas. Övriga gröna miljöer Planeringen av södra Hyllie ska utgå från grönmodellen och riktvärdena i Grönplan för Malmö från 2003 för att säkra att tillräckliga ytor avsätts. Den centrala parken ska uppfylla måtten för att räknas som en stadsdelspark (5-10 ha). Därutöver är det viktigt att det finns grönytor av olika storlek och karaktär. KVARTERSMARK En utmaning för södra Hyllie är att lyckas kombinera tät stadsbebyggelse med mycket grönska. För att lyckas med det är det viktigt att grönskan blir ett starkt inslag även på kvartersmark och att varje projekt bidrar till den gröna stadsbilden.

124 REFERENS Bild från Berlin, fasader kan påtagligt bidra till en grön karaktär. Inspiration till Hyllie boulevards förlängning intill stadsdelsparken. Foto, den första bostadsgården i Hyllie. Roth fastigheter har byggt ett halvt kvarter längs Hyllie allé. Landskapsark. Ingrid Edling och husark. Carsten Andersson. Foto: Gunnar Nydrén. Därför ska vegetation på kvartersmark regleras genom användning av grönytefaktor. I gynnsamma lägen kommer det att planeras för bredare förgårdsmark. Utmed lokalgator ska kvarter öppna sig på strategiska lägen för att ge gatan av bostadsgårdens grönska och ljus. Inblickar i kvarter ska studeras tillsammans med behov för korridorer för djurliv. Även fasadgrönska, balkong- och takodling ska vara en del av den grönskande stadsbilden. ALLMÄN PLATSMARK Utöver den stora stadsdelsparken ska det ska finnas små gröningar, som fungerar som bostadsnära mötesplatser, samt något större grannskapsparker som används först och främst av de som bor eller arbetar i närområdet. I de små parkerna kommer det bland annat finnas olika typer av lekplatser. I stadsdelsparken planeras det för en äventyrslekplats. Skolgårdar ska utgöra ett bidrag till lekmiljöerna. När skolorna är stängda ska de kunna utnyttjas av boende i närheten. Bredare gator ska vara trädplanterade och på vissa platser ska siktlinjer skapas med utblickar mot park eller natur för att stärka den gröna stadsbilden. KOMMENTAR TYGELSJÖSTIGEN Det är många människor som promenerar och joggar längs Tygelsjöstigen, en banvall som omvandlats till en grusväg kantad av hamlade pilar, och efterhand som området byggs ut kommer stigens betydelse att öka. Tygelsjöstigen ska föra in kulturlandskapet i staden och ska binda samman intressanta gröna miljöer i södra Hyllie. Tygesljöstigen ska bli en ekologisk nerv genom den framväxande staden. En grusstig som håller stånd och kopplar samman Hyllie med sina lantliga kusiner: byarna Vintrie, Naffentorp, Skumparp och Västra Klagstorp. Utblickar mot Bunkeflo kyrkby lägger fast grändernas placering och leder ut till små gröna målpunkter. Bunkeflo kyrkby. DEN VÄSTRA STADSKANTEN Den västra stadskanten har, precis som den södra/stadsbrynet, mycket goda möjligheter att erbjuda attraktiva miljöer. Bebyggelsen föreslås bli i samma skala som för den södra delen och grupperas kring gränder som inramar utblickar över Bunkeflo kyrkby. I slutet på gränderna föreslås små gröna målpunkter. De kan utgöras av lekplatser, gröningar eller bara platser för riktigt stora träd.

125 Plan, övergripande avvattning av området KOMMENTAR Plan, provisoriskt dike för avledning av dagvatten samt spill- och vattenledningar. Dessa försörjer delar av den redan exploaterade ytan i Hyllie centrum och behöver hanteras vid den fortsatta utbyggnaden. Dagvatten En väl planerad dagvattenhantering med fördröjning och rening är en av de faktorer som medverkar till att Hyllie uppfyller visionen om att bli Öresundsregionens klimatsmartaste område. Inom planområdet planeras för två större öppna dagvattenanläggningar, en i stadsdelsparken och en i naturaxeln. En anledning till att man i Hyllie väljer att anlägga två större anläggningar för dagvattenhantering är att det av utrymmesskäl är svårt att kombinera tät kvartersstad med öppen dagvattenhantering och fördröjning närmast källan. Genom att samla fördröjningen/reningen av dagvatten i de två grönstråken möjliggörs god tillgänglighet för skötsel av anläggningarna och det blir enklare att utföra kontroll av reningseffekten. Dagvattnet i grönområdena ses även som en resurs för att skapa intressanta platser och öka den biologiska mångfalden. Eftersom Hyllie ska bli en tät kvartersstad är det av stor vikt att det satsas på mycket grönska både på kvartersmark och på allmän platsmark. Med grönska och genomsläppliga ytor minskar dagvattenavrinningen och därmed problemen vid kraftiga regn. Dimensionering av fördröjningsvolymer för området görs för ett 10-års regn och där det har tagits hänsyn till ökad nederbörd på grund av klimatförändringar. I stadsdelsparken krävs en volym på ca 1000 m3 och i naturaxeln en volym på ca 7000 m3 för att klara fördröjningen. I dessa beräkningar är reglervolymen ca 1 meter (vattnet tillåts stiga en meter vid ett 10-års regn). Utöver att titta på att dagvattensystemen ska fungera väl vid det dimensionerande regnet måste området säkras mot extrema vädersituationer. Det är en stor utmaning som samhället står inför, att möta en tid med förändrat klimat med både kraftigare nederbörd och stigande nivåer i hav, sjöar och vattendrag. För att förestående klimatförändringar inte ska resultera i stora konsekvenser för den bebyggda miljön är det viktigt med en genomarbetad höjdsättning där det ytavrinnande vattnet, som i de fall ledningssystemen inte kan ta emot mer vatten, styrs via säkra ytliga vattenvägar till park och naturstråk där vattnet tillåts svämma över.

126 REFERENSER "Vi svenskar odlar för fullt, inte minst i städerna. En tredjedel av Sveriges trädgårdsyta, drygt hektar, finns i tätorterna där 85 procent av alla människor bor. Trädgårdsskötsel och odling är den näst vanligaste uteaktiviteten efter promenader och den bidar starkt till en förbättrad folkhälsa. Ett inslag för att öka biologisk mångfald, grönyta och skapa sociala relationer i våra städer är stadsodlingar. Det är en ganska ny trend i storstaden som kan bidra till stadens attraktivitet, till att grönområden används mer och till att öka mötena mellan människor." Vision för Sverige 2025, Boverket, 2012 En sinnlig stad Foto, centralt i Paris, Parc de Bercy, finns miljöer som skänker vila Människan är både anpassningsbar och inte alls anpassningsbar. Som kulturella och sociala varelser är vi anpassningsbara men som sinnliga varelser är vi inte alls anpassningsbara. Det beror på hjärnan som kan beskrivas som två parallella system: ett medvetet i hjärnbarken och ett omedvetet i det limbiska systemet. Sinnesintrycken behandlas nästan uteslutande av det omedvetna systemet och leder till att vi reagerar med olika känslor. Det omedvetna systemet behandlar alltså inte bara sinnesintryck utan även känslor och är genom evolutionen anpassat för ett liv i naturen, men inte för ett liv i staden. Det gör att våra stadsmiljöer framkallar stressreaktioner, mätbara bland annat i form av ökad puls och utsöndring av stresshormon. Reaktionen sker trots att det inte finns någon fara och det är inget vi kan träna bort eller lära oss att hantera mer rationellt. Men på samma sätt som det omedvetna systemet framkallar stressreaktioner framkallar det också vällust som en reaktion på sinnesintryck. Därför är det viktigt att de stadsmiljöer vi skapar både kan stimulera våra sinnen genom positiva intryck och skänka vila. Människan kan inte anpassa sina sinnen efter stadsmiljöer och därför måste stadsmiljöer anpassas för våra sinnena. För att södra Hyllie ska bli en sinnlig fysisk miljö ska: en stor variation av gröna miljöer med god tillgänglighet skapas en stor variation i byggda miljöer skapas det på många platser finnas vatten historiska miljöer bevaras både tysta och lugna miljöer och festplatser byggas "Undersökningar visar att barn som bor nära gröna och varierade naturområden är friskare än de som bor längre ifrån. De är mer fysiskt aktiva och har ökad förutsättning för att få bättre balans, starkare muskler och ett starkare skelett. De leker också mer variationsrikt, utvecklar en bättre koncentrationsförmåga, får bättre inlärning och minne, hamnar mindre ofta i konflikter samt samarbetar bättre än barn i artificiella, sterila utomhusmiljöer." Hälsofrämjande stadsplanering, Nationella Healthy Cities-nätverket och Malmö stad, 2013 "Den byggda miljön skall också erbjuda sinnlig lust och rik stimulans, den skall bejaka människan som sinnlig varelse." Om man söker på ordet sinnlig på Malmö stads hemsida så blir första träffen texten ovan, ur en text om Bo01. KOMMENTAR Om städer var utformade som biotoper för människor så skulle de se väldigt annorlunda ut.

127 38 127

128 Genomförande Förutsättningarna för en utbyggnad av planområdet är bra. I närområdet finns redan Malmö Arena, Malmömässan, Emporia, Park n ride, delar av Point Hyllie samt kontor och bostäder etablerade. Malmö stad har i de delarna påbörjat och också färdigställt gator, torg och platser innan övrig bebyggelse funnits på plats för att öka attraktiviteten och få övriga aktörer att satsa. I kapitlet om genomförande diskuteras frågan om hur den stora utbyggnaden av södra Hyllie ska genomföras. Ska Malmö stad vara pådrivande även i den delen? Strategier för utbyggnad Planområdets storlek gör att det kommer att byggas ut under en lång tidsperiod, men det ska redan inledningsvis vara attraktivt att bosätta sig, etablera företag och besöka Södra Hyllie. För att få bästa förutsättningar för genomförande och ett gott slutresultat föreslås följande strategier för områdets utbyggnad: UTGÅ FRÅN KOLLEKTIVTRAFIKEN Börja utbyggnaden nära stationen, i planområdets norra del Hyllie station innebär en unik attraktivitet med omfattande tåg- och busstrafik. Etablera kollektivtrafikstråk tidigt och bygg utmed dem. SKAPA ATTRAKTIVITET TIDIGT Bygg stadsdelsparken tidigt den centrala parken kommer att ge området mycket av dess karaktär. Förplantera där det planeras trädplanteringar, som i den centrala parken och naturaxeln, är det viktigt att plantera träd tidigt. Etablera offentlig service tidigt skolor och förskolor behöver byggas ut tidigt. Bygg i de attraktivaste lägena först de första etapperna sätter en standard för bebyggelsens kvalitet, vilken är svår att höja i senare etapper. Därför är det viktigt att det första som byggs är av god kvalitet och bäst förutsättning för det finns i de bästa lägena. AGERA FLEXIBELT Följ marknadsutvecklingen konjunktur och efterfrågan förändras ständigt. Det är viktigt att vara flexibel och kunna göra anpassningar till marknadsutvecklingen. Varierat utbud av etableringsmöjligheter det är viktigt att det finns ett varierat utbud av mark för olika typer och storlekar av bostäder med olika upplåtelseformer, liksom för olika typer och storlekar av företagsetableringar.

129 BYGG FÄRDIGT Väl avvägda etapper när de olika utbyggnadsetapperna planeras är det viktigt att välja etappstorlekar som är möjliga att färdigställa i ett sammanhang. Färdigställ de allmänna platserna gator, torg och grönytor bör färdigställas i anslutning till att inflyttning sker i de olika etapperna. Färdigställ stråk planerade stråk bör färdigställas tidigt, till exempel cykel-, natur- och kollektivtrafikstråk. INTEGRERA MED OMGIVNINGEN Prioritera integrerande åtgärder Det är viktigt att Hyllie har god kontakt med intilliggande områden. Gång- och cykelnätet bör byggas ut tidigt. Kontakt med odlingslandskapet Odlingslandskapet är en stor tillgång för rekreation. Ett nät med vägar och stigar som skapar framkomlighet för cyklande, gående och joggande bör därför byggas ut tidigt. Etapputbyggnad Malmö stads överordnade inriktning för Hyllie är att bygga nära Hyllie station samt norrut och österut för att utnyttja stationsläget och bygga samman Hyllie med Holma, Kroksbäck och Lindeborg. Det innebär att byggnation i planområdet ska avvakta, med några undantag. Den inriktningen ifrågasätts inte i texten nedan där olika etapputbyggnader för södra Hyllie diskuteras. Kan ytorna inom planområdet finnas kvar som brukad åkermark som i dag eller ska man hantera det på något annat vis? Ett alternativ till att marken brukas är att gå före och anlägga till exempel stadsdelsparken och gång- och cykelstråk för att stärka områdets attraktivitet. Det finns tre grundförslag för i vilken ordning planområdet ska bebyggas: Planområdet kan byggas från norr och söderut. Det innebär förtida investeringskostnader för utbyggnaden av VA-infrastrukturen. Slutlig recipient är Vintriediket för dagvatten inom området och det ligger längst söderut, alltså längst ifrån där man börjar bygga. För att undvika stora ombyggnader i framtiden bör ledningar och öppna stråk placeras så rätt som möjligt från början. Huvudgator och större parkstråk behöver därför läggas fast i ett tidigt skede i processen. Planområdet kan börja byggas söderifrån, från naturaxeln och norrut. Ur ett VA-perspektiv är det en fördel på grund av närheten till recipienten för dagvattnet, Vintriediket. För övrig infrastruktur krävs förtida investeringskostnader och även framtida drifts- och underhållskostnader med tanke på att det behöver anläggas gator, gång- och cykelstråk i ett tidigt skede. Erfarenheter från Västra hamnen visar att en spridd utbyggnad uppmuntrar till bilkörning eftersom gångavstånden blir långa och upplevs som tråkiga och otrygga i de obyggda delarna. Dessutom kan det ta tid Innan underlaget blir tillräckligt stort för att kollektivtrafiken ska börja trafikera området. Vad händer om det inte finns underlag för Malmö att växa på samma sätt i framtiden? Då riskerar södra Hyllie att ligga som en ö om utbyggnaden påbörjas söderifrån? Ett tredje alternativ är att frimärksplanera : att bygga där intresse finns nästan oavsett var i området det är. Det gör att aktörerna erbjuds ett smörgårdsbord av olika typer av lokaliseringar men samtidigt ställer det stora krav på en helhetsbild, en masterplan, och det blir svårt att hantera utbyggnaden av infrastruktur. Dessutom blir en lösning som bygger på en styrande och detaljerad masterplan ett oflexibelt sätt att bygga ut området.

130 Samverkan mellan aktörer I samband med fortsatt planeringsarbete är samverkan mellan olika aktörer nödvändig. Det kan gälla frågor som energiförsörjning, VA-utbyggnad, dagvattenhantering, kollektivtrafikförsörjning etc. Erfarenheter från tidigare byggherredialoger bör tas tillvara och beaktas. Det är viktigt att samverkan utgår från det som är intressant för berörda aktörer, är av väsentlig betydelse och har förutsättningar att uppnå goda resultat. Alltför resurskrävande processer bör undvikas. Det är också viktigt att avväga när i processen olika typer av samverkan kan bli aktuell. Genomförande på kvartersmark Tekniska nämnden, genom Fastighetskontoret, ansvarar för utveckling av kommunens mark för nya bostäder, företagsetableringar, offentlig service med mera. Exploateringsprojekt för till exempel genomförande av en detaljplan drivs gemensamt av Fastighetskontoret och Gatukontoret. Erforderliga utredningar utförs, till exempel vad gäller arkeologi, geoteknik, markmiljö, dagvattenhantering, trafik, parkering, ledningar och teknisk försörjning. I en förprojektering studeras förutsättningar för detaljplaneområdets höjdsättning och geotekniska förutsättningar. Efter det att detaljplanen vunnit laga kraft görs en detaljprojektering som underlag för terrassering av kvartersmarken och den allmänna platsens utbyggnad. Entreprenadarbetena utförs inom ramen för Fastighetskontorets och Gatukontorets gemensamma exploateringsprojekt. I ett första steg terrasseras kvartersmarken och byggator anläggs. I anslutning till inflyttning i den nya bebyggelsen färdigställs den allmänna platsen med gator, gång- och cykelvägar, torg- och grönytor inom detaljplaneområdet. Fördelning av tomtmark till olika byggherrar görs genom beslut av Tekniska nämnden med stöd av gällande markanvisningspolicy. Syftet med markanvisningarna är att bidra till uppfyllande av kommunens mål vad gäller till exempel bostadsförsörjning, sysselsättning och kommunal service liksom vad gäller stadsbyggnadskvaliteter, miljö och hållbar stadsutveckling. Markanvisningarna leder till att avtal träffas med byggherren om överlåtelse eller upplåtelse av kommunens mark. I köpeavtal respektive tomträttsavtal (liksom i det inledande markanvisningsavtalet) träffas överenskommelse med byggherren om förutsättningarna för bebyggelsens genomförande. Här tas bestämmelser med vad gäller t ex Miljöbyggprogram Syd, byggnadsskyldigheter och annat. För Södra Hyllie bör avtalen även reglera hållbarhetsaspekter och hur klimatkontraktets mål ska uppfyllas. Inom området för den fördjupade översiktsplanen finns inslag av privat ägd mark. I den fortsatta processen är det viktigt med en nära dialog mellan Malmö stad och de privata markägarna. Det kan gälla när i tiden det är intressant att planera för en ändrad markanvändning, kommande detaljplanering och förutsättningar för plangenomförande. Genomförande på allmän platsmark Allmän platsmark ska hålla hög kvalitet och funktionalitet men också vara kostnadseffektiv för framtida drift- och underhållsåtgärder. Balans mellan investeringskostnad och de framtida kostnaderna måste studeras i varje fall, en högre investeringskostnad kan i vissa fall vara motiverad för att skapa rimliga drift- och underhållskostnader om man ser på en hel livscykel för de olika anläggningarna, platserna och stråken. Framtida planarbete kommer att lägga fast vad som blir allmän platsmark. Staden måste vara öppen och lyhörd för nya tankar och idéer. Det kan vara möj-

131 ligt att hitta nya former för samordning av olika ytor och nya former för samordning över tid som gör det möjligt att tidigt skapa platser, parker eller liknande, provisoriska eller permanenta. FÖRTIDA INVESTERINGAR PÅ ALLMÄN PLATSMARK Traditionellt följer utbyggnaden av allmän platsmark övrig utbyggnad, bostäder, verksamheter med mera. Utbyggnaden av kvartersmark möjliggör till stora delar finansieringen av allmän platsmark. I ett så stort utbyggnadsområde bör man överväga att anlägga delar av allmän platsmark i ett tidigt skede, innan bostäder och andra funktioner finns på plats. Det är positivt om det finns attraktiva parker, lekplatser, gång- och cykelstråk i ett område när människor flyttar dit. Det är inte enbart investeringskostnader utan även framtida drift-, underhålls- och kapitalkostnader som blir konsekvensen av ett förtida anläggande. Det är viktigt att inte enbart se till kostnader när beslut fattas om utbyggnadsetapper. Det behöver också värderas vad staden får tillbaka i planområdets attraktivitet, sociala värden och platsens varumärke. Förtida investeringar kan öka värdet på stadens markinnehav i Hyllie, underlätta genomförandet samt bidra till social- och ekologisk hållbarhet. Hur förtida investeringar ska hanteras ekonomiskt inom Malmö stad måste diskuteras från fall till fall. Klarar man att ta förtida investeringar som sedan kan belasta kommande exploatering? Hur mycket kan man bekosta i form av nettoinvesteringar (med skattemedel) för att man ser vinsterna ur till exempel sociala och ekologiska perspektiv? Hur mycket kan staden gå före? Oavsett vad svaret är finns det stora vinster med att ligga före och visa att man har ambitioner och höga mål för området. Offentlig service Det är viktigt att behovet av offentlig service beaktas tidigt. Det gäller inte minst skolor och förskolor. Framtagna behovsuppgifter läggs till grund för planeringsprocessen. Flexibla lösningar, som kan anpassas efter förändrade förhållanden, eftersträvas. Plats för expansion med hänsyn till framtida tillkommande behov måste finnas. Där kommunen genom Stadsfastigheter förutsätts bygga för kommunalt ägande och förvaltning lokaliseras tidigt lämpliga platser och tomter reserveras. För integrerade lösningar, till exempel där en förskola integreras i blandad stadsbebyggelse träffas tidigt avtal med den private byggherren om förutsättningarna. Kollektivtrafik Ur ett kollektivtrafikssynsätt finns fördelar med att tidigarelägga utbyggnad för huvudgator och uppsamlingsgator. Det möjliggör en mer effektiv kollektivtrafik som kopplar ihop planområdet med övriga delar i Malmö men också med orter runt omkring Malmö. En förutsättning är att man tidigt lägger fast en huvudstruktur för gatorna inom aktuellt område. Det gör också att man i dessa gator kan hitta lägen för VA- och övrig ledningsinfrastruktur och undvika omläggningar i framtiden. Att tidigarelägga utbyggnad av kollektivtrafik innebär även att alla som flyttar in redan från första dagen kan använda kollektivtrafiken och man kan undvika att etablera bilvanor. Det gör även att de som tycker att hållplatser och busstrafik är störande vet förutsättningarna när de väljer bostad. Det kräver dock stora förtida investeringar i anläggningar, vilket även leder till drift- och underhållskostnader. Men om det kan motiveras av en mer effektiv

132 kollektivtrafik som leder till ett ökat kollektivt resande kan det vara lönsamt för staden och de företag som trafikerar sträckorna. Det innebär också att området blir mer lättillgänglighet för eventuella provisoriska etableringar. Väljer man att gå före med vissa gator för att öka nyttan med kollektivtrafiken bör det ses som en självklarhet att man även bygger ut cykelvägnätet utmed de aktuella gatorna. Klimatkontrakt för Hyllie Exploatering av fastigheter i Hyllie och de transporter de ger upphov till ska hanteras smart och enerigsnålt under både drifts- och byggnadsskedet. Dessutom ska fastigheterna bidra till grönskan i stadsdelen. Malmö stad har högt ställda miljömål: 2020 ska den egna organisationen vara klimatneutral och 2030 ska hela Malmö försörjas till 100 procent av förnybar energi. Hyllie ska leda utvecklingen i riktning mot den hållbara staden. För att axla denna utmaning tecknade i februari 2011 Malmö stad, VA SYD och E.ON ett klimatkontrakt som visar på ambitionerna för Hyllie. Planområdet är en del av Klimatkontraktsområdet. I det åtar aktörerna sig att lägga grunden för Hyllie att bli Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel och en global förebild för hållbar stadsutveckling. Förverkligandet av ambitionerna för Hyllie bygger på att alla aktörer som utvecklar stadsdelen medverkar. Redan år 2020 ska Hyllie utbyggnadsområde försörjas till 100 procent med förnybar eller återvunnen energi. Energiförsörjningsmodellen utgår från förutsättningarna i Hyllie för att skapa resurseffektiva kretslopp och energieffektiva lösningar i alla led. Malmö stad, E.ON och VA SYD har tillsammans arbetat fram en energibalansmodell som visar hur stort energibehovet för Hyllie kan antas bli 2015, 2020 och I Hyllie ska alla energiflöden, både förnybara och återvunna, tillföras energisystemet i form av värme, kyla, el och biogas. Energibalansmodellen ger en bild av hur stort tillskott av förnybar energi som behövs för att målen om förnybar och återvunnen energi ska infrias. Modellen bygger i dagsläget på uppskattade data, men allt eftersom stadsdelen byggs upp kommer dessa att ersättas av uppmätta värden. För att säkerställa genomförandet finns en färdplan för Klimatkontraktet som anger konkreta åtgärder. I Hyllie arbetar vi för att nybyggnation inte bara ska vara energisnål utan även förberedd för framtidens energilösningar. För att kunna utnyttja tillförd energi till nätet på bästa sätt behöver fastigheterna kommunicera med det övergripande systemet och i vissa fall även med varje lägenhets styrsystem. Ett mål för Klimatkontrakt för Hyllie är även att en stor andel av fastigheterna i Hyllie ska installera någon form av lokal energiproduktion, som sol- eller vindenergi. Fastigheterna som utvecklas i Hyllie ska bidra till områdets grönskande karaktär. Byggnader ska ha goda möjligheter för grönska på bostadsgårdar, balkonger, tak och väggar. Det kan exempelvis finnas förberedda odlingsbäddar eller generösa planteringslådor. Klimatkontrakt för Hyllie anger även höga mål för transporter: "I Hyllie ska resandet till stor del ske till fots och på cykel, kompletterat av bra kollektivtrafik. Utöver kollektivtrafiken etableras smarta lösningar för gas- och elfordon" och ett övergripande mål/vision för transporter i Hyllie är länkning till Trafik och Miljöprogram med målbilden att målen för 2030 ska uppfyllas 2020 i Hyllie.

133 KOMMENTAR Avfall Målet för avfallshanteringen inom planområdet är att det ska vara lätt att göra rätt, att reducera restfraktionen och öka utsorteringsgraden. Målet för insamling av matavfall är satta till 50 %, insamlat organisk avfall är med i energibalansen för Hyllie och utgör grunden för produktion av biogas som i första hand skall gå till fordonsbränsle. Sorteringsmöjligheter ska finnas både i lägenheterna, i fastigheterna och i gemensamma anläggningar. Detta kräver att det avsätts ytor för avfallsinsamling i området vid genomförandet. Det brännbara avfallet som produceras i Hyllie tillförs området i form av fjärrvärme. Princip för urban odling som flyttas fram i takt med utbyggnaden. Allteftersom staden växer flyttas gränsen, men ytor som utvecklar speciellt fina kvaliteter kan bevaras. Tillfällig markanvändning Södra Hyllie kommer att byggas ut över lång tid. Fram tills området är utbyggt är det viktigt att utnyttja ytor för tillfälliga aktiviteter och händelser som stärker områdets identitet och erbjuder både boende och besökare attraktioner. Tillfällig markanvändning bör utgå ifrån de strukturer som bestäms i den fördjupande översiktsplanen och markera vad som komma ska. Det kan vara i en park som ska anläggas eller på kvarter som ska bebyggas längre fram. I ett genomförande perspektiv är det logiskt att börja med ytor som ligger nära redan detaljplanelagd mark i den norra delen, kompletterat med några händelser i områden som anses viktiga för hela områdets karaktär, t ex i naturaxeln eller nära befintlig gårdsbebyggelse i kulturaxeln. De tillfälliga aktiviteterna bör utgå ifrån inriktningsmålen: kommunikationsnoden, den goda jorden, integration och klimatsmart. Tillfällig markanvändning kan vara en yta för odling, lek, rekreation, sport eller platser för hållbara transporter, avfallshantering och tillfällig energiproduktion. Tillfällig markanvändning bör också ses som en möjlighet att ge boende och övriga malmöbor en möjlighet att påverka områdets utformning. Den fördjupade översiktsplanen kommer att ge en robust struktur som ger möjlighet för förändring över tid. Tillfälliga aktiviteter som visar sig vara viktiga för boende och områdets attraktivitet ska ges möjlighet att permanentas. Förplantering med träd eller buskar som ska stå kvar kan användas för att skapa ramar för ytor till tillfällig användning. Odling är en form för tillfällig användning som är aktuell för Hyllie. Den utgår från den goda jorden, en viktig naturresurs i området, och skapar möjlighet för boende att själv forma sin boendemiljö. Illustrationen till vänster visar en princip för hur den tillfälliga odlingen kan flyttas fram i takt med utbyggnaden. Illustrationen visar också hur vissa områden kan permanentas i den nya strukturen. I anslutning till odling kan det t ex upprättas marknadsplatser för närproducerade grödor. FAKTA VA är en förkortning för vatten och avlopp VA-försörjning Den befintliga VA-strukturen i utbyggnadsområdet är väldigt begränsad. I planområdets östra del, utmed Pildammsvägen, ligger Sydvattens matarledningar för dricksvattenförsörjning till Vellinge och i södra delen av utbyggnadsområdet längs Lernackenstråket finns ytterligare ett ledningstråk där möjlighet till anslutning av vatten och avlopp finns. All anslutning från södra Hyllie måste ske till områdets södra ledningsstråk. Utifrån markhöjder har området delats in i fem delområden (se bild i marginalen). Gränserna är schematiska men indelningen kan användas för att beskriva VA-förutsättningar för områdets utbyggnad. Gränserna är uppritade efter spill-

134 Äringsv vattensystemet. För dagvattensystemet kan gränserna se lite annorlunda ut. Utifrån VA-perspektiv är det en fördel om områdena ett, två och tre byggas ut från söder till norr. Väljs annan utbyggnadsstrategi krävs stora förtida investeringar med avseende på infrastruktur för VA. Genom område fyra och till viss del fem ligger de ledningar som går från exploateringen kring Hyllie Torg ner genom området. Ledningarna kommer inte att kunna ligga kvar i den nuvarande sträckningen. Ledningarna behöver flyttas till ett permanent läge innan något kan byggas där de ligger idag. Område fem är svårt att ansluta till spill- och dagvattensystem. Det krävs en markmodellering med höjning av stor del av området för att det ska gå att ansluta på ett effektivt och hållbart sätt. Efter en eventuell modellering är det lämpligast utifrån VA-perspektiv att utbyggnaden sker från söder till norr, precis som i område ett, två och tre. Utöver att det ur VA-synpunkt är fördelaktigast med en utbyggnad av de södra delarna av Hyllie från söder till norr är det ur VA-synpunkt lämpligast att börja i öster, vid Pildamsvägen. Det kommer att krävas att dagvattnet från området fördröjs. Översiktliga beräkningar visar att det behövs en fördröjningsvolym på 8000m3 i området där fördelningen är 1000 m3 i stadsparken och 7000m3 i naturstråket. Dagvattenhanteringen beskrivs i kapitlet Grönstruktur och dagvatten. KOMMENTAR Delområden för spillvattenutbyggnad Arkeologi Den fördjupade översiktsplanen för Södra Hyllie berör ett område som bebotts under lång tid med intressant kulturhistoria. Åtgärder som kan påverka fasta fornlämningar förutsätter prövning av länsstyrelsen enligt lagen om kulturminnen (KML). Länsstyrelsen kan efter ansökan lämna tillstånd till arkeologisk utredning, förundersökning och slutundersökning. Delar av Södra Hyllie har redan varit föremål för arkeologiska undersökningar, men markområdet söder om Almviksvägen är ej undersökt. Det kan finnas anledning att låta fasta fornlämningar eller andra element Brodda parken som minner om områdets historia vara kvar. I kommande detaljplanearbete prövas hur detta i så fall kan förenas med områdets utveckling och vilken markanvändning som kan förenas med y bevarandet. Diakong g E l i n e l u n d s v ä g e n FAKTA Fornlämningsytor och fornlämningspunkter Norra Hyllievägen HYLLIEBY Bellevuestadion Killan Östra Hylliev Hyllie Hyllie sk boställe A n n e t o r p s v ä g e n P åskliljeg Snö droppsg Pildamm Hyllie trafikplats Markmiljö ELINELUND Mossagården Södra Hyllie består till största delen av jordbruksmark, vilket innebär begränsad risk för markföroreningar. Där verksamheter bedrivs eller har bedrivits är risken för miljöpåverkan större. Innan ny detaljplan antas ska erforderliga utredningar ha genomförts vad gäller eventuella markföroreningar och vilka avhjälpande åtgärder som kan erfordras. En orienterande undersökning, inventering av historiska verksamheter och eventuell ansvarsutredning bör alltid göras. Efter samråd med miljöförvaltningen avgörs om en översiktlig markundersökning ska göras. Den bör göras där det planeras förskolor, skolor, bostäder, parker och odlingar. Upptäcks markföroreningar görs därefter ytterligare markundersökningar, riskbedömningar och riskvärderingar varefter förslag till åtgärdsmål och avhjälpandeåtgärder tas fram. Efter anmälan utfärdar miljöförvaltningen föreläggande enligt miljöbalken, varefter efterbehandling (sanering) av marken görs. i Ollebovägen Mossängens Sommarstad Östra Bunkeflovägen Vintrie trafikplats Brandstation Lorensborgsgatan Vintrie byväg Husmansvägen Hyllie gård Stolpa berga Bunkeflo k:a Vintrie vägen Vintrie äng Sivåkersvägen Sivåker Ekströms väg HYLLIEVÅNG Malmö Arena Almviksvägen Vintrie gården Erlandsro Nydala VINTRIE Vintrievägen Hyllie vattentorn Ridåg väg Draka gata Långhusgatan Produ Kulissg centgaxel Danielssons Su lö Smink Regis sörg Dan sörg Akt risg m Karta Malmö Stadsbyggnadskontor 2012 Ingvalla N a f f e n t o r p s v ä g e n

135 Säkerhet och risk utifrån farligt gods Transporter med vägfordon inom kommunen regleras i Allmänna lokala trafikföreskrifter för Malmö stad. Enligt dessa är det generellt förbjudet att transportera farligt gods på allmänna gator och vägar. Dock är rekommenderade vägar för farligt gods undantagna från förbudet och från dessa är det tillåtet att på kortast lämpliga väg transportera godset till mottagaren. Transporter av farligt gods förekommer således på många av Malmös gator, trots det generella förbudet. Längs vägar som inte ingår i det rekommenderade vägnätet för farligt gods behöver dock, enligt Malmö stads ställningstagande, inga riskanalyser göras. Inom eller i direkt anslutning till planområdet finns inga vägar som är rekommenderade för farligt gods. Citytunneln får enligt villkor i tillåtlighetsbeslutet, godkänt av regeringen , inte användas för trafik med farligt gods. Detta beslut har varit grundläggande för tunnelns utformning och dess säkerhetssystem. Citytunneln är därför inte utformad för transporter av farligt gods och kan därför inte användas för den typen av transporter. Inom planområdet kommer det således inte att bli aktuellt med riskanalyser, och därmed inte några konsekvensreducerande åtgärder, kopplade till farligt gods. Ekonomi Förverkligandet av planförslaget är förenat med stora ekonomiska åtaganden och konsekvenser. Planeringen ska samordnas mellan de nämnder som ansvarar för aktuella frågor och service, till exempel skolor. TEKNISKA NÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Malmö stad förutsätts bli huvudman för den allmänna plats som läggs ut i kommande detaljplaner. Det innebär ett stort investeringsbehov för utbyggnad av gator, torg, parker med mera. Därutöver krävs exploateringsinsatser vad gäller den av kommunen ägda marken som terrasserings-, markarbeten, arkeologiska undersökningar och övriga utredningarx. I nedanstående tabell redovisas en sammanställning av en grov kostnadsberäkning som innefattar planområdet exklusive delen söder om naturaxeln. Kostnaderna är beräknade utifrån planförslaget och är beräknade i 2013 års prisnivå. Kostnaderna som redovisas inkluderar anläggningskostnader, tjänster, administration samt övriga kostnader. Finansiering av tekniska nämndens investeringsbehov kan ske genom - Försäljning av kommunal tomtmark - Gatukostnadsersättning från exploatering av privat mark - Skattemedel Nedan redovisas även en grov bedömning av möjlig inkomst från försäljning av kommunal tomtmark inom området för den fördjupade översiktsplanen. Övriga finansieringsmöjligheter har inte kunnat bedömas varför en uppdatering och komplettering får göras i samband med det fortsatta arbetet. SERVICENÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Malmö stad förutsätts bli huvudman för planerad kommunal service inom södra Hyllie. Det innebär ett stort investeringsbehov för utbyggnad av framför allt skolor och förskolor. I tabellen redovisas en första preliminär bedömning av investeringsbehov

136 baserad på schabloner och erfarenhetstal. Redovisningen ska uppdateras och kompletteras inom ramen för den fortsatta planeringsprocessen. Kommunalt investeringsbehov mkr Summa, mkr Allmän plats - Huvudgator - Uppsamlingsgator - Lokalgator - Central park - Naturaxeln/Vintriediket - Övriga grönområden Exploateringsåtgärder, kvartersmark - Terrassering/markarbeten - Arkeologiska undersökningar - Övrigt Offentlig service - Skolor - Förskolor - LSS - Övrigt, t ex sporthall, kulturhus ? 1300+? Summa kommunalt investeringsbehov ? Kommunala inkomstmöjligheter Försäljning av kommunal tomtmark *) Gatukostnadsersättning från exploatering av privat mark? Summa kommunala inkomstmöjligheter ? *) Antagande: 70 procent av marken säljs som äganderätter och bostadsrätter samt 30 procent av marken upplåts med tomträtt för hyresrätter med en årlig sammanlagd tomträttsavgäld på ca 10 mkr.

137 Konsekvenser Utställningsförslaget till Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie baseras på Översiktsplan för Malmö, antagen i maj Övergripande mål för Översiktsplan för Malmö är att Malmö ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad och en attraktiv plats att bo och verka i. De tre hållbarhetsaspekterna samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. Inget av målen kan uppnås utan de andra. Den kommunomfattande översiktsplanen är framtagen för att bidra till att konsekvenserna av planens genomförande som helhet blir positiva för miljö, såväl som socialt och ekonomiskt. Översiktsplan för Malmö ska möjliggöra en utbyggnad av Malmö som ska klara en fortsatt befolkningsökning under de kommande decennierna. Huvudinriktningen ska vara att bygga tätare i existerande bostads- och verksamhetsområden, samtidigt som staden ska bli grönare. Förtätning ska i huvudsak ske innanför Yttre Ringvägen. I översiktsplanen ligger förslag till satsningar på vidareutveckling av kollektivtrafiken kombinerad med bebyggelse i anslutning till kollektivtrafikstråk och i stationsnära lägen. Utvecklingen ska stärka den blandade staden med arbetsplatser, verksamheter och service inom stadsstrukturen. Social balans och goda livsbetingelser innebär ett samhälle som ger förutsättningar för dagens och framtidens medborgare att skapa sig ett gott liv. Ekonomisk dynamik och hållbarhet betyder att staden och dess näringsliv kan utvecklas långsiktigt, skapa värden och ge inkomster och försörjning till malmöborna. Ett resurseffektivt samhälle och ekologisk uthållighet innebär att på lång sikt säkerställa och tillfredsställa människors basbehov. Natur- och klimatgivna förutsättningar måste beaktas och ekosystemens produktionsförmåga bevaras. Miljöaspekterna har fått en allt mer betydande roll i planeringen och miljöfrågor genomsyrar därför översiktsplaneringen. Översiktsplaneringen är en kontinuerligt pågående process där analyser av miljöaspekter och bedömningar av olika alternativ görs successivt under lång tid. En avvägning av miljökonsekvenser görs kontinuerligt i arbetet med den fördjupade översiktsplanen för södra Hyllie från framtagande av samrådsunderlaget till utställningsförslaget och antagandehandlingar.

138 Miljöbedömning Konsekvenserna av en översiktsplan ska enligt PBL (Plan- och bygglagen) kunna utläsas av planförslaget. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållning med mark, vatten, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. En samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön ska finnas beskriven utifrån vad som framkommit i miljökonsekvensbeskrivningen (Miljöbalken 6 kap. 3 MB). Genomförande av en plan kan ge både positiva och negativa miljöeffekter och bådadera ska redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivningen ska behandla frågeställningar på en översiktlig nivå motsvarande vad den fördjupade översiktsplanen anger. Beskrivningen ska peka på vilka konsekvenser som behöver studeras närmare i fortsatt planering. I utställningsmaterialet redogörs övergripande för vilka konsekvenser ett genomförande av Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie, FÖP södra Hyllie, bedöms komma att få. Miljökonsekvenserna ska ses tillsammans med konsekvenserna av det redan byggda och planerade i området norr om planområdet och kring stationen. Syftet med den fördjupande översiktsplanen är att möjliggöra fortsatt strukturerad och välplanerad utveckling av Hyllie söderut i anslutning till den redan planerade bebyggelsen vid Hyllie station. Huvuddragen i den fördjupade översiktsplanen är: Ny bebyggelse i stationsnära och kollektivtrafiknära lägen söder om redan detaljplanelagt bebyggelse Tät, blandad bebyggelse av bostäder och verksamheter med tillhörande service Ett attraktivt stråk, kulturaxeln, mellan stationen, centrum och områdets södra del som inkorporerar bevarandevärdig bebyggelse och nya kulturella aktiviteter Skapande av en naturaxel med dagvattenuppsamling och urban natur FÖP södra Hyllie följer strategin att bygga en mer koncentrerad stad som ger en totalt sett minskad påverkan på miljön. Vid realiseringen av ett utbyggnadsområde i storlek med södra Hyllie ökar risken för negativ belastning på miljön lokalt och regionalt. Trafiken ökar, avloppsutsläppen blir större, fler bostäder måste värmas upp och ny mark måste tas i anspråk. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att koncentrera sig på den typen av övergripande effekter på miljön. Miljökonsekvensbeskrivningen tar upp områden som behöver utredas ytterligare som en vägledning kring vilka underlag som krävs för kommande detaljplaner. Miljökonsekvenserna av en utbyggnad av Södra Hyllie bedöms som förhållandevis små. Sambandet mellan Hyllie station, Malmö centrum och regionala målpunkter skapar förutsättningar för ett hållbart resande. Inga riksintressen bedöms påverkas negativt. Förutsättningarna för att klara miljökvalitetsnormerna för luft respektive vatten bedöms inledningsvis inte försämras. Att god åkermark tas i anspråk är den enskilt största negativa konsekvensen av den planerade utbyggnaden i Hyllie. Andra negativa konsekvenser är den ökade trafiken som en större utbyggnad innebär med eventuella konsekvenser för miljökvalitetsnormer och buller vid hårt trafikerade gator. Brukningsvärd jordbruksmark påverkas negativt, men ianspråktagandet bedöms som nödvändigt för att skapa en ny tät och blandad stadsbebyggelse i KOMMENTAR Miljökonsekvensbeskrivningen till FÖP södra Hyllie finns att: hämta på Stadsbyggnadskontoret laddas hem från hemsidan malmo.se/sodrahyllie

139 ett stationsnära läge. Staden har redan vuxit längre söderut både öster och väster om området. Utvecklingen går i linje med stadens ambition att i huvudsak växa inåt innanför yttre ringvägen. Lokalt kan den täta staden ge problem med buller och utsläpp till luft och vatten om inte planering, byggande och regleringar genomförs på rätt sätt. På särskilt belastade platser kan trafikregleringar och liknande åtgärder erfordras för att klara till exempel miljökvalitetsnormerna för luft. En tätare stad ger förutsättningar för fler människor att få kortare avstånd till arbete, service, kultur och annat. Fler får möjlighet att gå och cykla i sitt dagliga liv och kollektivtrafiken blir mer konkurrenskraftig. Även bättre regional kollektivtrafik ger förutsättningar för mer miljövänligt resande. Bilberoendet kan minska, hälsoläget förbättras och de negativa effekterna på klimat och lokal miljö begränsas. Ett av de uppställda målen i miljöprogrammet är att Malmö ska vara försörjt med lokalt producerad förnybar energi år Det kräver en satsning på vindkraft och andra energikällor som inte ger utsläpp av växthusgaser. Positiva miljökonsekvenser av FÖP Södra Hyllies genomförande är i korthet: blandad stadsbebyggelse i stationsnära läge med goda kommunikationer med regional och lokalbusstrafik i tillägg till tåget, och en god infrastruktur för gång och cykel underlättar för boende och arbetande i området att förflytta sig med mindre miljöpåverkan Bevarande av kulturhistorisk viktig bebyggelse och miljöer i odlingslandskapet Skapande av nya rekreativa stråk genom parker gång och cykelstråk Skapande av nya naturvärden i naturaxeln vid Vintriediket Sammantaget görs bedömningen att genomförandet av den fördjupade översiktsplanen för Södra Hyllie bidrar till en hållbar utveckling av Malmö, och motiveras av denna. REFERENS 16 nationella miljömål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer finns för luftkvalitet, vattenförekomster samt fisk- och musselvatten. De senare är inte aktuella i planområdet. Risk för ett överskridande av miljökvalitetsnormer för luftkvalitet bedöms ringa, men måste beaktas särskilt tillsammans med bullerfrågan i den fortsatta planeringen. Miljökvalitetsnormerna för ytvatten ska uppnås till När ytterligare ytor hårdgörs och bebyggs kommer ytavrinningen öka. Likaså kommer utsläppen från reningsverket öka i och med att antalet anslutna fastigheter kommer att bli fler. Dagvatten och avloppsfrågorna ska lösas så att miljökvalitetsnormer för vatten eller gällande miljökvalitetsmål inte åsidosätts. Genomförandet av den fördjupade översiktsplanen bedöms inte motverka uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för ytvatten. Miljömål Miljömål finns framtagna på nationell, regional och lokal nivå. Lokalt har Malmö lagt fast höga ambitioner på klimat och energiområdet. Staden ska vara självförsörjt med förnybar energi För Hyllie har ambitionerna satts högre, området skall vara självförsörjt med förnybar och återvunnen energi senast Arbetet med att uppnå energimålen för Hyllie genomförs inom arbetet med Klimatkontrakt för Hyllie. För att uppnå detta mål uppförs produktionsanläggningar för förnybar energiproduktion. Totalt finns sexton miljökvalitetsmål och ett stort antal delmål. FÖP Södra Hyllie bedöms i huvudsak medverka till uppfyllandet av de 16 miljömålen.

140 Alternativ Enligt PBL ska planförslaget i miljökonsekvensbeskrivningen jämföras med ett så kallat nollalternativ, vilket innebär att gällande planer fortsätter att verka utan förändringar. Malmös har under arbetets gång fått en ny översiktsplan antagen (maj 2014) som anger markanvändningen i stadens kommande planarbete. Utställningsförslaget för den fördjupade översiktsplanen för Södra Hyllie följer riktlinjerna i den nya översiktsplanen och innebär endast några mindre ändringar, nytt huvudalternativ för spårvägsreservat och ny vägdragning Sivåkersvägen. Nollalternaitviet innebär med andra ord ingen större skillnad i konsekvenser. Planförslaget jämförs i miljökonsekvensbeskrivningen därför, utöver nollalternativet, med två utvecklingsalternativ enligt följande: Alternativ A - att det inte byggs inom planområdet, d.v.s. att markanvändningen fortsätter som idag. Alternativ B - ett glesare alternativ, definierat till samma fotavtryck, men med hälften av FÖP:ens täthetsgrad (motsvarande bebyggelsen i dagens Husiegård). Det innebär cirka hälften av antalet bostäder jämfört med FÖP:en, 2/3 av antalet kontor, lika många skolor samt hälften så många förskolor. Reservaten för spårväg kvarstår i alternativet. Social konsekvensbedömning Den sociala konsekvensbedömningen är utförd med hjälp av ett "processverktyg" för sociala konsekvensbedömningar som håller på att tas fram av Stadsbyggnadskontoret. Södra Hylle är en nödvändig del för att Hyllie ska kunna bli en stadskärna, vilket är ett övergripande mål och av stor betydelse socialt. Därför diskuteras hela Hyllie i bedömningen av sociala konsekvenser för södra Hyllie. Ansvaret för hela staden Hyllie ska bli en ny stadskärna som kopplar samman stora delar av södra Malmös fysisikt segregerade områden till en sammanhängande stadsväv som kommer att innehålla lika många boende som dagens Landskrona. Satsningen på Hyllie är ett stort integrationsprojekt. Förhoppningen är att det kommer innebära att Malmös södra och östra delar får kraft och draghjälp att delta i en utveckling där dessa blir attraktivare för boende och näringsliv. De positiva sociala effekter som utbyggnaden av Hyllie ger är en motor för utveckling i stadens södra delar. Hyllie förväntas också bidra med kvaliteter och utbud som kan locka en mångfald av människor. Hyllie beräknas även tillskapa många nya arbetstillfällen, vilket också påverkar ett stort kringområde positivt. Kritiska faktorer: De positiva sociala vinningarna bygger på att södra Hyllie blir ett spännande och attraktivt område för investerare och boende. Tankarna om axlar för kultur och natur måste förankras och budgeteras i ett tidigt skede. Hyllie boulevard måste få samma kvalitet som i den norra delen, den får inte bli en bostadsgata. Ett eventuellt kulturhus, eller vad man väljer att utnyttja den viktigaste lokaliseringen i södra Hyllie till, måste ha tillräckligt god kvalitet och intressant innehåll för att stärka Hyllie som stadskärna. Den centrala stadsparken måste få hög kvalitet så att det stärker omgivningarna och fungerar som målpunkt. Kopplingarna mellan Södra Hyllie och omgivningarna måste vara tydliga och attraktiva. SAMSPEL OCH SAMMANHANG Planeringen av södra Hyllie har som ledord haft interaktion, nätverk och möten.

141 Gentemot omgivningen har kopplingarna gjorts för ökad integration områden emellan, till exempel Pildammsvägen. Inom området ska olika grader av privat och offentlighet vara tydliga från trapphuset ut till de offentliga torgen. Mötesplatser för några få intill entrén ska följas av mötesplatser på kvartersnivå till stadsdelsnivå. Möjligheter till social samvaro ska synas i den fysiska utformningen. Placeringen av skolorna ska bidra till att samla boende och ge möjlighet till samutnyttjande av lokaler och utemiljöer. Kritiska faktorer: Tidigt samarbete mellan skol- och kulturverksamheten krävs för att förverkliga tankarna om en skola kombinerad med kulturhus. De infrastrukturella kopplingarna som ska binda områden bättre till varandra kan staden kontrollera, men de utformningar som krävs för att underlätta social interaktion på kvarters- och stadsdelsnivå är svårare. I det fortsatta arbetet med exploatörer är det viktigt att man tidigt kommer överens om de hierarkier från det privata, halvprivata och halvoffentliga till det offentliga som finns i förslaget och starkt kan bidra till gemenskap i staden. VARDAGSLIV Närhet till service, tågstation och övrig kollektivtrafik underlättar vardagslivet. När mindre tid läggs på transporter kan mer tid läggas på mer kvalitativa syselsättningar. Den planerade tätheten ger förutsättningar och underlag för att kunna ge en allsidig service. Skolorna mitt i byn och parkens centrala placering där omgivningen med hus och gator borgar för en social kontroll som tillsammans med den planerade tätheten bidrar till ett folkliv som är en bidragande faktor till trygghet. Kritiska faktorer: Den föreslagna tätheten ger mindre plats för gårdsmiljöer. Blir de för små, för mörk, så kommer de inte bli bra platser för de boende. I den fortsatta planeringen bör gårdarnas kvalitet studeras extra noga. GRÖNA MILJÖER Planförslaget redovisar stadsmiljöer med stora och små parker samt tillgång till kulturlandskap, natur och odling. De gröna miljöerna har getts ett tydligt fokus i planeringen och ska prägla upplevelsen av området. En enad forskning pekar på många positiva resultat som upplevelse av grönska ger och socialt har odling en stor potential att förena människor. Kritiska faktorer: Det föreslås gott om attraktiva platser och stråk för fysisk aktivitet, men södra Hyllie planeras också för många människor. Kommer det att finnas tillräckligt med ytor avsatta även när området väl är utbyggt och önskemål om fritidsverksamheter som bollplaner dyker upp? KOMMENTAR En fördjupad översiktsplan är planering på övergripande nivå och det innebär att konsekvensbeskrivningen görs med breda penseldrag. Det går helt enkelt inte att veta hur förslaget påverkar barn, äldre, kvinnor, män etcetera mer än i allmänna ordalag. Därför behöver fortsatta konsekvensbedömningar göras efterhand som arbetet går vidare i fördjupade processer, vilket också är tanken med det processverktyg som är under framtagande. IDENTITET Kultur och odling har valts som identitetsförstärkand element. Odling eftersom planeringen sker på åkermark och kultur för att få en attraktionskraft som kan leva upp till målet att bli stadens andra kärna. Stadsodling föreslås på de plaster som väntar på utbyggnad och kan även vara ett tema i parkerna. Ett kulturhus kombinerat med skola kan både med sin funktion och sin utformning bli ett identitetsbärare för området. Den historiska kopplingen till odling och jordbruksbygd kan förstärkas med namn som väljs att sätta på gator och torg. Kritiska faktorer: Omsorg och hög kvalitet måste vara en del av det fortsatta arbetet om en attraktiv identitet ska uppnås. Planen beskriver vikten av att så tidigt som möjligt få attraktivitet i området. Det är viktigt att tidigt ringa in de nyckelåtgärder som i sin tur ger skjuts åt fortsatta kvalitativa och attraktiva satsningar. Det kan vara kulturhuset, boulevarden eller parken som definieras som sådana nycklar och som då tidigt måste planeras, budgeteras och igångsättas.

142 Intressekonflikter OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FASTIGHETSÄGARNA Förutsättningarna för fastighetsägarna i planområdet kommer att drastiskt ändras när den huvudsakliga markanvändningen går från jordbruk till blandad stadsbebyggelse, enligt planförslaget. Ägarna till fastigheterna i planområdets norra del, närmast stationen, föreslås få möjlighet att exploatera sina fastigheter men de lantliga kvaliteterna går förlorade. Fastigheterna i de södra delarna kommer att ligga kvar i ett lantligt sammanhang men föreslås inte vara möjliga att exploatera, annat än genom försiktig komplettering. Således ges fastighetsägare inom området mycket olika förutsättningar. Ingen bebyggelse inom området behöver rivas till följd av planförslaget. SPÅRRESERVAT OCH EFFEKTIVT MARKUTNYTTJANDE Eftersom det inte finns fastlagda spårdragningar för framtida spårtrafik i Hyllie önskas alternativa reservat för att inte begränsa möjligheterna. Ett spårreservat ställer krav på stora utrymmen på ytor som annars hade kunnat exploaterats. Således är ett effektivt markutnyttjande i konflikt med flexibilitet för framtida spårtrafik. I planförslaget föreslås därför att ett av av spårreservaten i Malmö ÖP försvinner. Som illustration till intressekonflikten kan spårreservatet i Hyllie allé nämnas. Spårreservatet är 5500 m2 stort och ligger som gatumark. Om det inte hade varit spårreservat hade ytorna lagts som kvartersmark. I det läget hade det inneburit ytterligare m m2 BTA bostäder/verksamheter i ett stationsnära läge som hade genererat inkomster för staden genom markförsäljning och minskat kostnader för gatuanläggning och skötsel. KOMMENTAR Gul färg markerar högexploaterat område (blandad stad) och grön färg markerar lågexploaterat REFERENS UTNYTTJA STATIONSLÄGET STADSLIV Studier visar att majoriteten som pendlar till arbetsplatsen inte är benägna att gå mer än ca 600 meter från en station till sin arbetsplats, vilket innebär att ytorna inom det avståndet från stationen bör ha en hög exploatering med ett stort inslag av arbetsplatser. Boende är beredda att röra sig betydligt längre för att använda sig av stationen. Att etablera bostäder och skolor centralt i Hyllie är en motsättning till ett effektivt utnyttjande av det stationsnära läget, men har bedömts vara riktigt. Bostäder är viktiga för stadslivet. Att placera skolor i bra stadslägen underlättar för att uppföra dem i ett tidigt skede och bidrar till att göra dem attraktiva, vilket är viktigt för Hyllie. FÖRSKOLOR TÄTT OCH BLANDAT Det finns önskemål om att lokalisera friliggande förskolor i södra Hyllie. Det är enheter som har fördelar utifrån verksamheten, men utgör stora monofunktionella och lågt exploaterade etableringar, vilket är i konflikt med målet om en tät och blandad stad. Det finns också en uppenbar risk för att stora friliggande förskolor leder till otrygga miljöer på kvällar och helger. Markerad sträckning medger inte planförslaget för spårtrafik, men för busstrafik. BEVARANDE AV VÄDREFULLA MILJÖER UTVECKLING Inom planområdet finns kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Miljöerna är rester från jordbrukslandskapet och används bara till liten del för jordbruk idag. Långsiktigt kommer det storskaliga jordbruket att försvinna helt, vilket innebär att gårdarna antingen blir museala eller ges möjlighet till ny användning. Bedömningen i planförslaget är att miljöerna ska ges möjlighet att utvecklas. Det är en uppenbar motsättning mellan bevarande och utveckling och stor försiktighet måste tillämpas så att områdets karaktär bevaras.

143 Riksintresse för kustzonen - blå skraffering Riksintresse för kulturmiljö - röd skraffering Riksintresse för väg - röd linje Riksintresse för järnväg - brun linje Riksintresse för järnväg (Hyllie station) - blå tågsymbol Planområdetsgräns - streckad linje Ovan, karta med riksintressen och planområdet inlagt Nedan, flygbild över planområdet bullernivåer i området

144 Äringsv Station M Planförutsättningar Planområdet ligger i södra Malmö, mellan Hyllie centrum och Yttre ringvägen och är 90 hektar stort. Det består till övervägande del av jordbruksmark. I området finns ett tiotal bostäder, men ingen kommunal service. Delar av området har bedömts vara kultuhistoriskt värdefulla och likaså finns områden med naturvärden. Planområdet är omgivet av vägar och järnvägar, vilket ger det en direktkoppling till hela regionen men också bullerpåverkan. Malmö stad äger den största delen av marken i planområdet. Riksintresse Det enda riksintresset som direkt berör planområdet är riksintresset kustzonen. Motiveringen till riksintresset är: Riksintresset bygger på att kustområdenas natursköna och kulturellt intressanta områden har ett särskilt stort värde för rekreation och turism för den breda allmänheten och att dessa värden ska skyddas mot exploatering som gör att de går förlorade. Det är framför allt större industriella anläggningar, täktverksamhet m m som utgör hot mot bevarandevärdena, liksom en exploatering som utestänger allmänheten från att utnyttja områden för strövande och bad etc. Nyttjandet av marken och vattnet i kustzonen skall karakteriseras av långsiktig hushållning och ske på ett sätt som möjliggör att naturtyper, biotoper och naturligt förekommande arter kan bevaras i livskraftiga balanserade populationer samtidigt som möjligheten till rekreation och friluftsliv skapas i ett varierat landskap. Ekologiskt har kustzonen speciella förutsättningar med en annan temperatur, vind- och saltpåverkan än inlandet. Detta resulterar i kustbundna vegetationstyper och arter. Kulturhistoriskt har de kustnära byarna haft en annan försörjningsbas vilket avspeglas i byggnadsskick och markanvändning. Sambandet, även det visuella, mellan kustzonens byar och kusten är viktig att beakta. Planförslaget i den fördjupade översiktsplanen för södra Hyllie är baserat på planstrategierna i Malmös översiktsplan, antagen i maj Inriktningen avser att stödja en hållbar stadsutveckling på alla plan. Detta ska ske utan att äventyra tillgängligheten till kusten. Mellan planområdet och kusten ligger bebyggelse, kalkbrott, järnväg och många vägar. Åtgärder inom planområdet bedöms därför inte påverka riksintresset. Angränsande till planområdet är ytterligare fyra riksintressen inom områdena kulturmiljövård, väg och två riksintresse för järnvägen. Dessa påverkas inte av planförslaget m Karta Malmö Stadsbyggnadskontor 2012 Brodda Farligt gods 150 m buffert parken Malmö stads mark är mörkgrön och HYLLIEBY Bellevuestadion ELINELUND Mossagården inelunds marstad Ollebovägen Diakong Mossängens Sommarstad gårdsvägen Östra Bunkeflovägen Vintrie trafikplats E l i n e l u n d s v ä g e n Lorensborgsgatan Vintrie byväg Husmansvägen Norra Hyllievägen privatägd mark är ljusgrön llie Park Folkhögskola ov Brandstation Hyllie sk Hyllie gård Vintrie vägen Östra Hylliev Bunkeflo k:a Vintrie äng Killan Hyllie boställe Brodda parken Stolpa berga Sivåkersvägen Ekströms väg A n n e t o r p s v ä g e n Almviksvägen Vintrie gården Nydala VINTRIE Vintrievägen P å skliljeg HYLLIE Snö droppsg Ridåg Hyllie väg Draka gatan Långhusgatan Holmav trafikplats HYLLIEVÅNG Farligt gods 150 Malmö m Hyllie vattentorn buffert Arena Diakong Sivåker llie Park Folkhögskola Erlandsro Regis Pildammsvägen gårdsvägen Produ Kulissg Akt risg centgaxel Danielssons sörg Dan sörg Suff lörg Sminkörg Ko ristg S M k F p Koloniträdgå Hövdinge E l i n e l u m Karta Malmö Stadsbyggnadskontor 2013 Ingvalla N a f f e n t o r p s v ä g e n

145 Kulturmiljö Figur 33. Landskapshistoriskt särskilt bevarandevärda objekt och strukturer samt förslag på område som bör undantas från exploatering med ny bebyggelse och nya vägar. Tjock grön linje markerar Vintrieparkområdets avgränsning, ljusblå linje markerar gräns med särskilt stort bevarandevärde ur landskapshistorisk synvinkel, streckad orange linje markerar vägsträckning Landskapshistoriskt särskilt bevarandevärda objekt och strukturer samt förslag på skyddsområde för särskilt bevarandevärt område. Röd linje markerar gräns för skyddsområde. Ljusblå linje markerar gräns med särskilt stort bevarandevärde ur landskapshistorisk synvinkel, streckad orange linje markerar vägsträckning med särskilt stort bevarandevärde. Ovan, tofter i anslutning till Vintrie bytomt För området från Bunkeflo kyrkby till Vintrie bytomt, se röd markering i kartan till vänster, har det samlade landskaps- och kulturmiljövärdet bedömts vara så stort att området bör undantas från planerad utbyggnad av bostadsbebyggelse och andra typer av bebyggelse eller anläggningar. Genom en avvikande bebyggelseutveckling inom bytomt och toftytor, i förhållande till andra byar inom Malmöområdet, sedan tidigt 1800-tal har Vintrie bytomt ett mycket stort bevarandevärde. Eftersom ett flertal bytomter och/eller toftområden exploaterats och undersökts arkeologiskt under de senaste årtiondenas stora byggprojekt i Malmöområdet är det önskvärt att motsvarande områden får förbli orörda i planområdet. Det är således av stor vikt att bytomtsområde och anslutande tofter i Vintrie i så stor omfattning som möjligt undantas från nybyggnation eller annan aktivitet som medför påverkan på eventuell bebyggelselämningar och kulturlager under jord. Avgränsningen kring Vintrie bytomt baseras i huvudsak på bytomtens och tofternas utsträckning enligt 1701 års lantmäterikarta. Åt norr dras gränsen dock utifrån Vintriediket. Att avsätta Vintrie bytomt och tofterna som ett skyddsområde är inte detsamma som att frysa dagens bebyggelsesituation och markanvändning. Skyddsområdet syftar till att undanta området från storskaliga förändringar som påtagligt skulle skada redovisade bevarandevärden. Det bör till exempel vara fullt möjligt att inom området uppföra viss ny bebyggelse utan att orsaka sådan skada. Det blir då fråga om att i varje enskilt fall bedöma var denna bebyggelse lämpli-

146 gen kan placeras för att minimera negativ påverkan på miljön. Vintrie bytomt bör knytas samman med Bunkeflo kyrkby via en korridor längs bygränsen och Ekströms väg. Härigenom skapas en för allmänheten tillgänglig förbindelselänk mellan de båda miljöerna och som visar på det gamla sambandet mellan Vintrie by och Bunkeflo kyrka, sockenkyrkan. De utpekade gränslinjerna med särskilt värde, på kartan, är till stor del bygränser eller vid enskiftet skapade fastighetsgränser som går i öst-västlig riktning. De långa landskapslinjerna i form av gränser och hägnader i öst-västlig riktning har karaktäriserat landskapet i kustbyarna söder om Malmö sedan bylandskapets tid (1700-talet) och har sannolikt kontinuitet långt bak i historien. I södra Hyllie finns två vägar med bevarad sträckning från bylandskapets tid (1700-tal), Vintrievägen och Ekströms väg. Det finns även flera vägar som anlades till utflyttade gårdar efter enskiftet. De utgör en integrerad och väsentlig del av enskifteslandskapet och bidrar i hög grad till att ge landskapet dess nuvarande karaktär. Pilevallar och alléer med främst pil är biotopskyddade och får inte tas bort eller ändras utan särskilt tillstånd från länsstyrelsen. De är kulturhistoriskt viktiga och landskapsmässigt karaktärsskapande element och där de försvunnit bör de återplanteras. Enligt generalstabskartan från 1860-talet fanns alléer utmed huvuddelen av vägsträckorna i området, förmodligen handlade det om alléer med pilträd. Vad gäller gårdsbebyggelsen råder en speciell situation på så sätt att trots att landskapet är präglat av enskiftet i början av 1800-talet är endast en (Nydala) av fyra gårdar utflyttad vid enskiftets genomförande. De övriga tre är alla belägna på gamla gårdsplatser inom Vintrie bytomt. (I planområdet finns bara tre gårdar eftersom Erlandsro ligger utanför planområdet men den ligger i Vintrie bytomt.) Detta innebär att gårdsbebyggelsen ligger på platser som kan ha mycket lång bebyggelsekontinuitet. Bebyggelsen som ligger på samma plats som vid enskiftet är med ett enda undantag, Kroks mölla, belägen inom bytomten. Inom Vintries bytomt har det tillkommit synnerligen lite ny bebyggelse. Även de under bylandskapets tid (1700-talet) för gårdarna så betydelsefulla tofterna som låg i direkt anslutning till bytomten har i Vintrie i huvudsak undgått påverkan från bebyggelseanläggning eller vägdragning. Även Tygelsjöstigen, som i huvudsak följer banvallen för den nedlagda järnvägslinjen Malmö-Vellinge-Trelleborg, bör bevaras och tas som utgångspunkt vid kommande planering av området. KULTURHISTORISKT SÄRSKILT VÄRDEFULLA MILJÖER 1, VINTRIE 20:63, Vintriegården Under 1700-talet utformades Vintrie till en storbondebygd som kom att domineras av få stora gårdskomplex. När Vintrie by enskiftades år 1806, fick de två största gårdarna (Vintriegården och Erlandsro) ligga kvar på den gamla byplatsen liksom ytterligare en gård (Vintrie 24:86). Vintriegården är en god exponent för den storbondebygd som utvecklades i Vintrie. Den fyrlängade gårdsstrukturen med den obebyggda gårdsplanen är värdefull liksom kontakten med jordbrukslandskapet och byggnadens kontinuitet som bostad. Även dammen och trädgårdens utsträckning och struktur samt äldre växtmaterial som häckar, fruktträd, buskar och lövträd har kulturhistoriskt värde. 2, VINTRIE 24: byggdes det första huset och här bosatte sig till stor del människor som arbetade på de stora gårdarna Vintriegården och Erlandsro. Den fyrlängade gårdsstrukturen med den obebyggda gårdsplanen är värdefull liksom kontakten Nedan, tofter i anslutning till Vintrie bytomt 1701 relaterade till dagens fastighetsgränser, byggnader och vägar i området. Tofter markerade med röd färg. 1 2

147 med jordbrukslandskapet. Byggnaderna har en väl bibehållen karaktär. Trädgårdens utsträckning och struktur samt det äldre växtmaterialet, framförallt fruktträden, buskarna samt tulpanerna och lökväxterna, har kulturhistoriskt värde. 4 5 ANDRA VÄRDEFULLA MILJÖER 3, BUNKEFLO 6:8, Nydala Nydala avstyckades på 1830-talet från stamhemmanet Bunkeflo 6&8. Gårdens mangårdsbyggnad uppfördes någon gång på 1800-talet och moderniserades 1937 och Även gårdens ekonomibyggnader är uppförda under 1800-talet. Den trelängade gårdsstrukturen med den obebyggda gårdsplanen är värdefull liksom kontakten med jordbrukslandskapet och byggnadens bostadskontinuitet. Trädgården och rester från handelsträdgårdsverksamheten har kulturhistoriskt värde. 4, HYLLIE 12:1, Kroks Mölla Väderkvarnen kallas Kroks mölla. Platsen har sedan 1772 varit Bunkeflo sockens mölleplats. Enligt uppgift ska möllan vara uppförd av häradshövding Jeppe Holst Dendrokronologiska tester på ekvirket i möllan kan konstatera att delar av möllans konstruktion är från 1500-talet installerades ett nytt kvarnverk bestående av ett par malstenar och en sädeskross lades driften ner och strax efter detta togs vingarna ner då de utgjorde en säkerhetsrisk. Kroks mölla är en så kallad stubbamölla vilket innebär att hela kvarnhuset vrids mot vindriktningen. Byggnaden samt bostadshuset, uthuset och trädgården har kulturhistoriskt värde. 5, BUNKEFLO 7:80 Byggnadsår Bebyggelse på jordbruksfastighet som flyttats vid enskiftet. Byggnaden är sammanbyggd med en annan byggnad över fastighetsgräns mot öster. Eventuellt är den västra delen något yngre. Av särskilt värde är kontakten med jordbrukslandskapet, byggnadsvolymen, planformen, byggnadsvolymen och fasadmaterial. Handelssträdgårdsrörelsen och trädgårdens lövträd och

148 buskar har kulturhistoriskt värde. 6, BUNKEFLO 7:58, Sivåker Byggnadsår Bebyggelse med samma geografiska läge som före enskiftets genomförande. Ett hus fanns direkt söder om vägen redan vid storskiftet 1781 och låg kvar vid enskiftet Byggnaden ska ha byggts om helt mellan 1923 och 1944 och sedan ytterligare. Från 1944 är det i stort sett volymen som är bevarad. På gården som hade omfattande grönsaksodlingar 1944 fanns det 27 växthus. Byggnaden har genomgått flera förändringar. Det finns dock en viss karaktär bevarad i och med bibehållna egenskaper såsom volym, planform och takmaterial. Rester av handelsträdgårdsrörelsen har kulturhistoriskt värde. 7, BUNKEFLO 7:11, Gertsbogård Byggnadsår Trädgården har tillkommit efter På fotokartan från 1998 syns fortfarande vad som sannolikt är rester efter grönsaksodling på friland norr om bostadshuset. Av särskilt värde är kontakten med jordbrukslandskapet, bostadskontinuitet, planform och byggnadsvolym. Handelsträdgårdsverksamheten har kulturhistoriskt värde. Källorna till kapitlet Kulturmiljö är följande: 1. Kulturmiljöutredningen Bunkeflo och Vintriepark - En landskapshistorisk studie av Bunkeflo socken och utbyggnadsområdet Vintriepark gjord av Lars Persson från Malmö Kulturmiljö år Kulturhistorisk byggnadsinventering 2007, Malmös byar och landskap. Malmö stad. 6 7 Topografi och landskapsbild Planområdet är en del av det slättlandskapet söder om Malmö. Slättlandskapet är ett storslaget och öppet landskap som sluttar svagt mot havet i väster. Den rätvinkliga struktur som skapades vid enskiftet på 1800-talet ligger till grund för vägnät, fastighetsbildning, åkerindelning och bebyggelsens placering. Landskapsbilden i södra Hyllie karakteriseras av svagt böljande åkermark. Högsta punkten är +27 meter över havet och ligger vid Kroks mölla intill Almviksvägen. Därifrån ges besökare fina utblickar över slätten. Marken lutar mot söder och väster och ligger som lägst på +17 meter. Pilevallar, alléer och trädridåer utgör karaktäristiska inslag. Pilevallarna började planteras i ägo- och sockengränser på 1600-talet för att avhjälpa bränslebrist, jordflykt och blåsighet. Gårdar och byar ligger spridda i landskapet, inbäddade i grönska. Med sina höga gamla träd, häckar, buskage och otuktade gräsytor utgör de karaktäristiska vegetationsöar som starkt kontrasterar mot det i övrigt trädfattiga landskapet. Illustration av markhöjder i och kring planområdet

149 138 Killan, park och damm 137 Bellevuestadion, damm Naturmiljö 140 Hyllie, Mossängen 155 Ollebo, förvildad handelsträdgård 139 Sivåker gård, ruderat-/ängsmark 144 Vintriedammarna 142 Stolpalösa, dammar och ängsmark 143 Vintriegården, ruderatmark 145 Bunkeflo kyrka, damm 800 m söder Naturvård Mycket högt naturvärde Park 146 Vintrie, Äringsvägen, ruderat-/ängsmark 148 Vintrie, Erlandsro gård, damm 147 Vintrie, Erlandsro gård, ruderat-/ängsmark m 150 Naffentorpsgården, ängsmark och damm Karta Malmö Stadsbyggnadskontor 2012 Karta, särskilt värdefulla naturområden Naturvårdsplan för Malmö stad, Ingvalla gård, ruderat-/ängsmark 149 Svågertorp, damm söder om Yttre Ringväg Planområdet består till största delen av jordbruksmark och det finns bara lite annan växtlighet. Tygelsjöstigen, som med sina 1,7 km är Sveriges längsta pilallé, går diagonalt genom området från södra Vintrie till centrala Hyllie. I planområdet har tre värdefulla områden identifierats. De bedöms vara av värdeklass 2 i Naturvårdsplan för Malmö, vilket betyder att de har mycket högt naturvärde. Biotoptypen i alla dessa områden är ruderatmark eller ängsmark. Ruderatmarkerna, eller skräpmarkerna som de också kallas, är ofta tillfälliga miljöer och marken är ofta kraftigt störd, omrörd och saknar heltäckande vegetation. Ruderatmarkerna är en mycket viktig biotoptyp i Malmö. Nr 139. Sivåker gård, ruderat-/ängsmark, storlek 1,6 ha. I området finns rikligt med olika blomarter samt fåglar, fjärilar och hopprätvingar. Speciellt anmärkningsvärt är att det finns ett bestånd av rundmynta i östra kanten av området och att det finns rikligt med gräshoppor. Jordmån är ogynnsam. Nr 143. Vintriegård, ruderatmark, storlek 3,7 ha. I området finns en trädrad (alm, ask, ek, tysklönn, vitpil) och ett dike som löper i väst-östlig riktning. I södra delen av området finns på många ställen mycket blottad jord där typiska åkerogräs finns. Det finns även flera gamla hamlade pilar längs en markväg. De gamla pilarna föresås bevaras. I området finns även gott om andra växtarter och olika fågel- och fjärilsarter har iakttagits. Nr Vintrie, Erlandsro gård, ruderat-/ängsmark, storlek 0,9 ha. Området har ganska trivial flora. Västra delen av området är mycket trevligare med mycket rödklint, gulmåra och sommarfibbla. Vid besök har slåttergräsfjäril iakttagits.

150 150 61

151 151 ÖVERSIKTSPLAN FÖR SÖDRA HYLLIE UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG, ÖP 2036

152 152 ÖVERSIKTSPLAN FÖR SÖDRA HYLLIE SAMRÅDSREDOGÖRELS E Malmö stadsbyggnadskontor 1