Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 14 oktober 2014

Transkript

1 KALLELSE 1(1) 8 oktober 2014 Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 14 oktober 2014 Tid/plats: tisdagen den 14 oktober 2014 kl Hörsalen, Komvux ÄRENDEN 1 Justering på förslag: 2. Lägesbeskrivning, Utskrivningsklara patienter inom psykiatrin 3. Lägesbeskrivning, Beroendevården 4. Information. Sökta medel för inventering inför eventuellt sprututbyte 5. Lägesbeskrivning, Trygghetspunkter 6. Information, Strukturutredningen Uppföljning, genomförandeplan/strukturutredningen, ny bilaga Beslut, Använda eget kapital till projektledare för framtagande av genomförandeplan av därav följande aktiviteter, ny bilaga 9. Yttrande, rätt information i vård och omsorg, ny bilaga 10. Remiss, Strategi, organisation och resurser för ett ökat flyktingmottagande på Gotland, ny bilaga 11. Beslut, förändring i tandvårdstaxan, bilaga 12. Förslag till beslut, fortsatt listningstak, ny bilaga 13. Ekonomirapport, ny bilaga 14 Rapport från sjukvårdschefen 15 Rapport från hälso- och sjukvårdsdirektören 16 Informations- och anmälningsärenden Överenskommelse avseende medicinsk bibloteksservice 17. Övriga frågor Ordföranden

2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Ärendenr HSN 2014/444 1 (10) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 7 oktober 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnden Struktur Genomförandeplan Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås: Besluta att anta genomförandeplanen för Struktur Bakgrund I juni fattade nämnden beslut utifrån den Strukturutredning som förvaltningen genomfört. I utredningens förslag fanns 33 beslutspunkter av olika karaktär och omfattning. Numrering i enlighet med beslutspunkterna i Strukturutredningen. I tabellen är beslutsformuleringarna nedkortade, för fullständig formulering se bilaga. Tidsatt enligt beslut HSN juni Återredovisas under ) Tillsammans med Socialförvaltningen inrätta trygghetspunkter. 30) Använda eget kapital till projektledare för framtagande av genomförandeplan och därav följande aktiviteter. 16) Utreda förutsättningarna för sjukvårdsrådgivning i egenregi från ) Utforma en plan för att eventuellt överföra första linjens uppdrag även avseende psykisk ohälsa för barn och unga till primärvården. 20) Utreda vidare och definiera habiliteringens uppdrag och behov av avsatta resurser avseende barn, unga och vuxna. HSN oktober HSN oktober* HSN november HSN november HSN november Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

3 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2014/444 2 (10) 24) Upprätta en genomförandeplan avseende växling av arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier. 25) Utforma strategier för att ytterligare öka primärvårdens attraktionskraft som arbetsplats ) Återredovisning av implementering, utbud av vårdcentraler i egen regi. 6,14 a-e) Omarbeta primärvårdens uppdrag, formulerat i krav- och kvalitetsboken. Avstämning med HSN löpande. HSN november HSN november HSN november HSN december Återredovisas under 2015 HSN mars 18) Tillsammans med berörda aktörer utreda och komma med förslag på hur en samlad och förbättrad funktion för ungdomshälsa ska utformas. HSN mars 23) Använda IT-lösningar i betydligt större utsträckning än idag, både nationellt och på Gotland, med en plan för successivt införande i själva vården. 17) Tillsammans med Socialförvaltningen att utreda och ge HSN april förslag på omvandling av befintliga vårdplatser till en geriatrisk kortvårdsenhet. 21) Tillsammans med Barn- och utbildningsförvaltningen HSN maj och Gymnasie- och vuxenförvaltningen att utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete med elevhälsan och förskolan samt föreslå hur ett sådant samarbete bör se ut. 22) Söka samarbete med Socialförvaltningen att utreda HSN maj förutsättningarna för ett ökat samarbete och kompetensutbyte mellan beställarfunktionerna i respektive förvaltning. * Tidigare tidsatt till september men framflyttad på grund av behov av samordning med genomförandeplanen.

4 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2014/444 3 (10) Genomfört Aktivitet 8) Inte initiera egenprovtagning av PK-prover. 32) HSN ska söka samarbete med Socialnämnden enligt beslutspunkter 15, 17 och ) lägsta effektiva omhändertagandenivå. 11) teknik för att flytta vården närmare patienterna och frigöra tid. Kortfattad sammanfattning/kommentar Beslut HSN juni. Bedömning att inom ett par år sker behandling till stor del med läkemedel som kraftigt minskar behov av PK-provtagning. Trygghetspunkter minskar behov av resor. Kontakt tagen i juni, SON positiv till samarbete i alla tre frågor ( 91). Tidsplanering samma för båda förvaltningarna. Enligt förklaring nedan. Enligt förklaring nedan. 26) Följa upp det fortsatt arbetet. Enligt förklaring nedan. Två beslutspunkter avser mer generella inriktningar där förvaltningen efterfrågade och fick nämndens stöd i förhållningssätt. Detta gäller Beslutspunkt 10 respektive 11: - Beslutspunkt 10 avser en generell inriktning om lägsta effektiva omhändertagande nivå (intern nivåstrukturering), gäller såväl i kontakt med patient såväl som för andra arbetsuppgifter. - Beslutspunkt 11avser en generell inriktning att använda tekniska förutsättningar som ett medel att flytta vården närmare patienten respektive till att frigöra resurser till mer värdeskapande aktiviteter. Förhållningssättet kommer igen i de andra aktiviteterna och följs inte som egna punkter. I beslutspunkt 26 a,b,c är uppdraget att följa upp det fortsatta arbetet utifrån strukturutredningen. Första delen av uppdraget är genomfört i och med redovisning av denna genomförandeplan inklusive beräkning av uppstartskostnader. Beslutspunkten fastställer att redovisning av genomförda aktivteter ska göras i årsbokslut respektive delårsrapporter. I beslutspunkt 26 c står att i varje underlag till beslut om förändring enligt strukturutredningen ska redovisas kostnadsberäkning och uppföljningsmått varav minst ett ska vara ekonomiskt mått och minst ett övrigt effektivitetsmått (ex minskat antal besök, minskat antal resta mil eller dylikt). Genomförandet av punkten följs därmed inte upp som egen punkt. För att möjliggöra nämndens samlade bild av

5 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2014/444 4 (10) genomförandearbetet föreslås att förvaltningen får i uppdrag att i samband med delårsrapport redovisa en samlad uppföljning av genomförandeplanen. Två beslutspunkter avser att nämnden ska söka samarbete med andra förvaltningar. Beslutspunkt 32 är avslutad enligt ovan. Beslutspunkt 33 söka samarbete med Barn- och utbildningsnämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ska ännu genomföras. Förslag tidsplan för genomförande av återstående aktiviteter Aktivitet 7) Vidta åtgärder för ökad tillgänglighet, besök och telefon, till primärvården så som ändrat öppethållande, anslutning till kalendern i mina vårdkontakter och öppen mottagning liksom möjlighet att boka tid vid besök på vårdcentralen. 4) Fortsätta det beskrivna utvecklingsarbetet inom den psykiatriska vården. Återredovisas HSN februari 2015 HSN april ) Utöka uppdraget för det palliativa teamet HSN april ) Samordna de lokala stödresurserna för FoUU HSN maj ) Ansluta till nationell IT-plattform, utreda vilka tillstånd som ska behandlas samt belysa utformning av organisation HSN juni och fortsatt förvaltning ) Inom sjukvården utarbeta rutiner för omhändertagandet av patienter med besök på flera olika enheter. HSN november ) Inrätta en enhet för akut omhändertagande HSN november ) Ge enheten för akutomhändertagande i uppdrag att vara lots funktion och utbildningsenhet 3) Öka och bredda kompetensen inom enheten för akut omhändertagande HSN november 2015 HSN november ) Vidareutveckla produktions- och kapacitetsplanering HSN december 2015

6 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2014/444 5 (10) Beslutspunkt 31 avsåg den ekonomiska konsekvensen och tidsrymden för genomförandet. Bedömningen som nämnden ställde sig bakom är att införandet ska ske under en 3-årsperiod och att de beslutade åtgärderna skall leda till en kostnadsminskning på minst 20 miljoner, i fasta priser i relation till 2014 års kostnader. Dessutom gjordes bedömningen att hälften av kostnadsminskningen i fasta priser ska hämtas hem senast i årsbokslut Under respektive beslutspunkt kommer de ekonomiska effekterna tillsammans med andra effektivitetsmått att specificeras. Då implementering av flertalet beslutspunkter ännu inte är påbörjade kan förvaltningen i nuläget inte redogöra för uppstartskostnader för hela struktur De uppstartskostnader som hittills identifierats är kostnaden för två projektledare under hösten 2014 och hela 2015 till en kostnad av tkr. Utöver detta ska enligt strukturutredningen en stor satsning ske inom ITområdet, för att erbjuda mer vård nära patienten och effektivisera förvaltningens arbete när det gäller såväl externa som interna möten. En bedömning är att ca 200 Tkr kommer att åtgå för att installera, koppla och igångsätta utrustningen kommer att krävas. Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

7 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2014/444 6 (10) Bilaga - Beslutspunkter ur strukturutredningen Stödja förvaltningens förslag att: 1) Inrätta en enhet för akut omhändertagande med tillhörande observations/behandlingsplatser, utan att öka det totala antalet vårdplatser på lasarettet. 2) I uppdraget för enheten för akut omhändertagande även inkludera uppdraget som lots -funktion och utbildningsenhet för de yrkeskategorier som tjänstgör på enheten. 3) Öka och bredda kompetensen inom enheten för akut omhändertagande. 4) Fortsätta det beskrivna utvecklingsarbetet inom den psykiatriska vården. 5) Utöka uppdraget för det palliativa teamet till att inkludera fler diagnosgrupper. 6) Principen för primärvårdens uppdrag ska vara ett grunduppdrag och tilläggsuppdrag. 7) Vidta åtgärder för ökad tillgänglighet, besök och telefon, till primärvården så som ändrat öppethållande, anslutning till kalendern i mina vårdkontakter och öppen mottagning liksom möjlighet att boka tid vid besök på vårdcentralen. 8) I dagsläget inte initiera egenprovtagning av PK-prover. 9) Inom sjukvården utarbeta rutiner för omhändertagandet av patienter med besök på flera olika enheter. 10) En generell inriktning ska gälla om lägsta effektiva omhändertagande nivå (intern nivåstrukturering), gäller såväl i kontakt med patient såväl som för andra arbetsuppgifter. 11) En generell inriktning ska gälla att använda tekniska förutsättningar som ett medel att flytta vården närmare patienten respektive till att frigöra resurser till mer värdeskapande aktiviteter. 12) Samordna de lokala stödresurerna för forskning, utveckling och utbildning inom Region Gotland. 13) Vidareutveckla produktions- och kapacitetsplanering inom hälso- och sjukvården på Gotland

8 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2014/444 7 (10) Uppdra åt förvaltningen att: 14) Omarbeta primärvårdens uppdrag, formulerat i krav- och kvalitetsboken. I omarbetningen ta ställning till eventuellt namnbyte för vårdcentralerna till hälsocentraler. Privata utförare ska bjudas in i arbetet. Omarbetningen inkluderar att: a. Utforma uppdraget så som ett grunduppdrag respektive tilläggsuppdrag. Beskriva vilka tilläggsuppdrag som är aktuella och vilken enhet som anses som lämplig utförare. b. Utforma uppföljning av respektive uppdrag. c. Utforma ersättningsmodellen inom primärvården utifrån principen om konkurrensneutralitet och med beaktande av modellen med grunduppdrag och tilläggsuppdrag. d. Utforma principer för listning enligt intentionen med team. e. Tydliggöra eventuella andra ställningstaganden. Avstämning med nämnden ska göras under arbetets gång. Återredovisas för beslut till nämnden i december ) Söka samarbete med Socialförvaltningen att, utifrån strukturutredningens beskrivna målbild, senast november 2014 inrätta trygghetspunkter. Planen för arbetet återredovisas till nämnden i oktober ) Utreda förutsättningarna för en resurseffektiv sjukvårdsrådgivning av god kvalitet i egenregi. Utgångspunkt är stärkt patientsäkerhet, i och med journalåtkomst. Att, om förutsättningarna finns, övergången sker i samband med att avtal med nuvarande leverantör löper ut ( ). Återredovisas till nämnden i november ) Söka samarbete att med Socialförvaltningen att utreda och ge förslag på omvandling av befintliga vårdplatser till en geriatrisk kortvårdsenhet. Planen för arbetet återredovisas till nämnden i april ) Tillsammans med berörda aktörer utreda och komma med förslag på hur en samlad och förbättrad funktion för ungdomshälsa ska utformas. Planen för arbetet återredovisas till nämnden i mars ) Utforma en plan för att eventuellt överföra första linjens uppdrag även avseende psykisk ohälsa för barn och unga till primärvården. Återredovisas till nämnden i november 2014.

9 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2014/444 8 (10) 20) Utreda vidare och definiera habiliteringens uppdrag och behov av avsatta resurser avseende barn, unga och vuxna. Återredovisas till nämnden i november ) Söka samarbete med Barn- och utbildningsförvaltningen och Gymnasie- och vuxenförvaltningen att utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete med elevhälsan och förskolan samt föreslå hur ett sådant samarbete bör se ut. Planen för arbetet återredovisas till nämnden i maj ) Söka samarbete med Socialförvaltningen att utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete och kompetensutbyte mellan beställarfunktionerna i respektive förvaltning. Planen för arbetet återredovisas till nämnden i maj ) Använda IT-lösningar i betydligt större utsträckning än idag, både nationellt och på Gotland, med en plan för successivt införande i själva vården. Utvecklingen förutsätter regional samverkan IT. Återredovisas till nämnden i mars ) Upprätta en genomförandeplan avseende växling av arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier, i enlighet med utredningens inriktning. Planen ska återredovisas till nämnden i november ) Utforma strategier för att ytterligare öka primärvårdens attraktionskraft som arbetsplats. En plan ska återredovisas till nämnden i november ) Följa upp det fortsatta arbetet utifrån strukturutredningen genom att: a. Återkomma till nämnden med en sammanlagd genomförandeplan senast oktober 2014 och en beräkning av eventuella tillkommande uppstartskostnader. b. I årsbokslut och delårsrapporter redovisa vilka punkter i strukturutredningen som är genomförda med beräknad ekonomisk effekt och andra effektmått. c. I varje beslut om förändring enligt strukturutredningen, i underlaget till beslut, redovisa kostnadsberäkning och uppföljningsmått varav minst ett ska vara ekonomiskt mått och minst ett övrigt effektivitetsmått (ex minskat antal besök, minskat antal resta mil eller dylikt) Anta förvaltningens förslag och besluta att: 27) I enlighet med utredningens förslag fastställa utbud av vårdcentraler i egen regi:

10 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2014/444 9 (10) a. En vårdcentral på norra Gotland, i Slite. b. En vårdcentral på södra Gotland, i Hemse. c. Vårdcentraler på mellersta Gotland, i Visby. 28) Och därmed besluta om att: a. Stänga Roma vårdcentral från 18 augusti, under förutsättning att trygghetspunkt öppnar 1 september Ordförande och förvaltningsledning får i uppdrag att snarast inleda dialog med privata vårdgivare om etablering av vårdcentral i Roma. b. Genomföra förändringen från Klinte Vårdcentral till en utbildningsenhet kopplad till Hemse Vårdcentral, förlagd i Klintehamn. c. Avveckla filialverksamhet i Fårösund d. Återrapportera hur fattade beslut har implementerats till nämnden i november ) Ansluta till den nationella IT-plattform som är under uppbyggnad. Plattformen ska möjliggöra e-tjänster för stöd och behandling, exempelvis kognitiv beteendeterapi. Utreda vilka typer av tillstånd som ska behandlas. Belysa hur den egna vårdens organisation samt den fortsatta förvaltningen och utvecklingen av systemet ska utformas. 30) Använda eget kapital till projektledare för framtagande och genomförandeplan och därav följande aktiviteter. Specificerat underlag redovisas i september ) Ställa sig bakom förvaltningens övergripande ekonomiska bedömning: a. Att strukturutredningens samtliga förslag innebär en kostnadsminskning på minst 20 miljoner, i fasta priser i relation till 2014 års kostnader. b. Att införandeplanen för förändringarna enligt strukturutredning är 3 år, med start omgående efter beslut. c. Att hälften av den beräknade kostnadsminskningen i fasta priser ska hämtas hem senast i årsbokslut Hälso- och sjukvårdsnämnden ska söka samarbete med: 32) Socialnämnden för att inrätta trygghetspunkter, omvandla befintliga vårdplatser till en geriatrisk kortvårdsenhet samt utreda

11 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2014/ (10) förutsättningarna för ett ökat samarbete och kompetensutbyte mellan beställarfunktionerna (enligt beslutspunkter 15, 17 och 22). 33) Barn- och utbildningsnämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden för ett ökat samarbete med elevhälsan och förskolan (enligt beslutspunkt 21)

12 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved Ärendenr HSN 2014/444 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 25 september 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnden I anspråktagande av eget kaptial Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att Överföra 750 tkr. från eget kapital till budget 2014 i form av driftbudget för 2 stycken projektledare, ökade IT-kostnader i samband med implementeringen av Struktur 2015 samt kostnader för ledningsgruppsutveckling till sjukvårdsledningen. Bakgrund Enligt Regionstyrelsens beslut den 27 mars 2014 överfördes totalt tkr till Hälso- och sjukvårdsnämndens egna kapital tkr från överfört från HSN resultat 2013 och 650 från återföring av serviceförvaltningens överskott till nämnderna. Enligt Regionstyrelsens beslut gäller stor restriktivitet för användning av nämndernas eget kapital under Enligt Region Gotlands riktlinjer gäller i övrigt att nämnderna fritt får disponera det egna kapitalet, dock med försiktighet. Enligt riktlinjerna får högst 1 miljon av det egna kapitalet användas till investeringar. Enligt beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden 12 juni 2014 gällande struktur 2015 uppdrar nämnden till förvaltningen att följa upp det fortsatta arbetet utifrån strukturutredningen, bland annat genom att återkomma till nämnden med en sammanlagd genomförandeplan senast oktober 2014 och en beräkning av eventuella tillkommande uppstartskostnader. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

13 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2014/444 2 (2) Två projektledare from 1september respektive november till 31 december 2014, 400 tkr. För att fortsätta med strukturutredningen måste resurser tillsättas för att hålla ihop och säkerställa att alla aktiviteter sker enligt den beslutade planen. Det är viktigt att utredningens olika delar får fortsätta i hög takt så att energin i arbetet och utvecklingen av de framtagna förslaget bibehålls. Framtagandet av planen gjordes under våren 2014 utan extra tillsatta resurser vilket var ett inspirerande arbete men som också ledde till hård belastning och nedprioriteringar av annat arbete. Implementeringen strukturutredningen kommer fortsatt att ske med befintlig personal i verksamheten, men två projektledare kommer att behövas för att hålla ihop arbetet tillsammans med övrig förvaltningsledning. Projektlederna kommer att anställas fram till och med december 2015 En stor satsning ska enligt strukturutredningen ske inom IT-området. Detta för att erbjuda mer vård nära patienten och dessutom effektivisera förvaltningens arbete när det gäller såväl externa som interna möten. Mindre delar av detta gäller investering av utrustning, vilket finansieras i investeringsbudgeten där utrymme finns, men uppstartskostnader i form av personalkostnader för att installera, koppla och igångsätta utrustningen kommer att krävas. Bedömning är en kostnad på ca kronor. Sjukvårdens ledningsfuntktion är en viktig funktion i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, inte minst kopplat till implementeringen av Struktur En satsning på grupputveckling där roller och funktioner tydliggörs är en nödvändig och strategisk satsning för att ha en fungerande ledningsstruktur. Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

14 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2014/322 Handlingstyp Beslutsärende 1 (4) Datum 2 oktober 2014 HSN Förslag till remissvar angående slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid HSN föreslås godkänna förslaget Bakgrund Under slutet av 1900-talet började digitala journalsystem utvecklas. Allt fler aktörer inom hälso- och sjukvård övergav papper till förmån för data i sin dokumentation. Utvecklingen ledde till en mer direkt åtkomst till patientinformation för fler behandlare, men ökade också risken för spridning av känsliga personuppgifter tillkom därför patientdatalagen (PdL). Den ersatte den tidigare journallagen. Med den nya lagen kunde hantering av digital vårddokumentation regleras, inklusive säker hantering av personuppgifter. Syftet med patientdatalagen är att tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården, med respekt för patienters och övrigas integritet. Några begrepp i PdL Patientdatalagen föreskriver att varje vårdgivare är juridiskt ansvarig för de patientjournaler man förfogar över. En vårdgivare kan vara ett landsting såväl som en privat företagare. På Gotland är förutom hälso- och sjukvårdsnämnden exempelvis de privata vårdcentralerna Hansahälsan och Visborg liksom sjukhusets njursjukvård Diaverum var och en egen vårdgivare. Samtliga dessa verksamheter finansieras av en sjukvårdshuvudman; Hälso- och sjukvårdsnämnden. Olika vårdgivare får inte ha gemensamt journalsystem, även om de har samma sjukvårdshuvudman. Den grundläggande intentionen i PdL är att vård blir säkrare ju mer information om en persons hälsotillstånd man har tillgång till. Att en vårdgivare får ta del av andra vårdgivares digitala journaldokumentation direktåtkomst ses därför som önskvärt. Det kallas för sammanhållen journal. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

15 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2 oktober (4) Samtidigt slår lagen vakt om skyddet för den personliga integriteten genom att ställa villkor för när direktåtkomst är tillåten. Man ska vara direkt involverad i patientens behandling, man ska ha behov av informationen och patienten ska ge sitt uttryckliga samtycke till direktåtkomst. Förutom att man ska kunna välja att ge sitt samtycke eller ej har man som patient rätt att helt förhindra att vårdpersonal utanför aktuell enhet respektive vårdgivare kan ta del av journalinformation. Detta kallas att spärra journalinformation på vårdenhets- respektive vårdgivarnivå. Alla journalöppningar ska registreras. Vårdgivare ska kunna kontrollera att deras medarbetare inte läser journaler utan att ha rätt till det och patienter ska kunna få ut logglista på vem som öppnat den egna journalen. Erfarenheter av PdL Patientdatalagen har gradvis blivit känd för medarbetare inom hälso- och sjukvård. Dess konsekvenser uppskattas inte alltid. Kraven på samtycke innan man kan få direktåtkomst och förekomsten av spärrad information kan upplevas som hinder för det arbete man är satt att utföra. Den osäkerhet det skapar uppfattas av vissa som en patientsäkerhetsrisk. Vissa lagkrav har inte alltid kunnat tillgodoses, på grund av tekniska hinder i de system som fanns redan när lagen kom och som är svåra att rätta till. Datainspektionen har följt landstingens arbete med att anpassa sina rutiner till den nya lagen och har fattat ett flertal tillsynsbeslut som rönt stor medial uppmärksamhet. Samtidigt har kraven på samarbete i vården och samverkan mellan olika aktörer runt patient och anhöriga ökat och förändrats och därmed även behovet av informationsutbyte över de juridiska organisationsgränserna tillsattes en särskild utredare för att utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten (direktiv 2011:111); Utredningen om rätt information i vård och omsorg (S 2011:13). Utredningen har lämnat två delbetänkanden; Bättre behörighetskontroll (SOU 2012:42) och Rätt information Kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga (SOU 2013:45), samt en delredovisning i form av stöd vid tillämpningen av gällande rätt, uppbyggd som frågor och svar (publicerad 31 december 2013). Slutbetänkandet (SOU 2014:23) presenterades 30 april i år. Det utgör underlaget i förevarande remiss.

16 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2 oktober (4) Utredningens förslag Går det att flytta perspektiv från organisation till individ? Det har varit utredarnas utgångspunkt. Man har beskrivit sin målsättning som rätt information på rätt plats i rätt tid. Man betonar att avvägningen mellan patientsäkerhet och integritet är viktig: dessa två ska inte stå i motsats, utan vara i samspel. Integritetsskydd är ett medel för att uppnå patientsäkerhet. Hur ska integritetsskyddet utformas, hur starkt måste det vara för att förbättra resultatet för hälso- och sjukvården och socialtjänsten? Förslagen i korthet är: Två nya harmoniserande lagar; En hälso- och sjukvårdsdatalag och en socialtjänstdatalag. Informationshantering utifrån individens behov genom bättre direktåtkomst mellan vårdgivare (utan krav på patientsamtycke) inom en huvudmans ansvarsområde samt bättre direktåtkomst mellan sjukvård och socialtjänst. Informationshantering som stöder säkerhet och kvalitet. Nytt kapitel om ansvar för hantering av uppgifter. Krav på risk- och sårbarhetsanalys. Bättre förutsättningar för en samlad information om förskrivna läkemedel, inklusive läkemedel som köpts utomlands, samt om läkemedelsintolerans. Informationshantering som stöder yrkesutövarna i sitt arbete genom tydliggörande av ansvar. Vårdgivaren har ansvar för att informationen är korrekt. Signeringsansvar förslås tas bort, men med fortsatt starkt ansvar hos den enskilde för riktigt innehåll. Samtycke till vård ska förutsättas omfatta informationsaspekterna, dvs. inget krav på särskilt samtycke till informationshantering. En sådan regel skulle fungera även för vård av personer med nedsatt beslutsförmåga. Undvikande av dubbeldokumentation pga. insatser från både sjukvård och socialtjänst. Två alternativ: Direktåtkomst eller möjlighet till gemensam vård- och omsorgsjournal. Slopad sekretess mellan kommunala nämnder i socialtjänsten. Direktåtkomst mellan olika utförare. Sekretesslättnad om den enskilde inte kan samtycka. Reglerad "inre sekretess" i socialtjänsten. Sekretess gentemot patienten tas bort. (Danmark har gjort detta.) Nedan föreligger förslag till remissvar från hälso- och sjukvårdsnämnden. Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

17 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2 oktober (4) Remissvar Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen stöder utredningen i sin helhet och särskilt ny Hälso- och sjukvårdsdatalag samt ny Socialtjänstdatalag gemensam journal för hälso- och sjukvård och socialtjänst på t.ex. särskilda boenden upphävd sekretess gentemot patienten respektive möjlighet för den enskilde att förfoga över sin direktåtkomst att läkemedelslista och varningsinformation undantas från spärr. Vi förordar att även lista med svar på laboratorieprover, inklusive röntgen, undantas direktåtkomst i samband med kvalitetsuppföljning och forskning Hälso- och sjukvårdsnämndens synpunkter på utredningen Väl genomförd utredning Utredaren har inhämtat synpunkter från aktörer i hela vårdkedjan och från berörda myndigheter. Genom att föra en öppen diskussion under arbetets gång har man skapat bred förankring för utredningens förslag. Patientperspektiv riktig utgångspunkt Det är helt i linje med övrig utveckling inom hälso- och sjukvård att utgå från patientens behov av en trygg, säker och sammanhållen vård. Bra lagförslag De två lagförslagen är väl utformade. Innehållet stöder samverkan, kvalitetsuppföljning och forskning vilket gagnar såväl samhällets som individens intressen. Balansen mellan informations- och patientsäkerhet har upprätthållits. Den personliga integriteten värnas. Även laboratorievärden bör undantas spärr Utredaren föreslår att läkemedel och information av varningskaraktär undantas från möjligheten att spärra. Motiveringen är att behovet är stort av denna typ av information för att kunna bedriva en säker vård. Vår uppfattning är att ytterligare en informationsmängd har den karaktären, nämligen resultat av laboratorieanalyser. Om viktiga provsvar vid livshotande tillstånd inkommer till en vårdenhet som är spärrad innebär det en allvarlig patientsäkerhetsrisk.

18 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Kajsa Lingström Ärendenr HSN 2014/361 1 (3) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum Hälso- och sjukvårdsnämnden Remissvar Strategi, organisation och resurser för ett ökat flyktingmottagande på Gotland. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden har inget att invända på förslaget till strategi, organisation och resurser för ett ökat flyktingmottagande på Gotland. Bakgrund Ledningskontoret har genomfört en förstudie om förutsättningarna för ett ökat flyktingmottagande på Gotland. Utredningen utgör underlag för beslut om en regional stategi för framtida inriktning, organisation och resurser för ett flyktingmottagande och ett integrationsarbete som kan bidra till regionens utveckling samtidigt som det är ett solidariskt ställningstagande för personer som tvingas lämna sina hemländer. Flyktingmottagandet bör på kort sikt uppfylla nuvarande överenskommelse med Migrationsverket om mottagande. För 2014 gäller det 30 personer som anvisats till Gotland samt ytterligare 30 personer som antingen är ensamkommande barn eller personer som själva ordnar boende här. På lång sikt bör inriktningen vara att ta emot nyanlända i nivå med länstalet (för 2014 är det 125 personer som anvisas samt ytterligare 20 personer som ordnar eget boende på Gotland). Ledningskontoret planerar för att regionfullmäktige ska kunna besluta om eventuell framtida strategi och organisation före årsskiftet. Rs 2014 gav Ledningskontoret i uppdrag att planera för att regionfullmäktige ska kunna besluta om eventuell framtida strategi och organisation före årsskiftet. Ledningskontoret skulle under 2014 fortsätta dialogen med berörda förvaltningar, Gotlandshem, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

19 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2014/361 2 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har utifrån begärande om yttrande tagit in synpunkter från berörda verksamheter inom förvaltningen som komplement till tidigare förstudie Förutsättningar för utökat flyktingmottagande på Gotland. Synpunkter från verksamhet Enhet som troligen blir berörd Primärvården Kommentarer Primärvården gör bedömningen att man klarar ett ökat antal hälsoundersökningar som följer vid ökat mottagande av nyanlända. Tidsåtgången per hälsoundersökningar vid ankomst beräknas till 2 timmar (gäller både barn och vuxna). Primärvård saknar kompetens och resurser att behandla barn ungdomar och vuxna som utsatts för trauma genom upplevelser av krig. Det gäller både psykiska fysiska skador (tex landminor mm). Kunskaper och resurser kan behöva förstärkas inom hela rehabiliteringskedjan. Barn och ungdoms medicin Barnpsykiatri Vuxenpsykiatri Smittskydd Inom den barn- och ungdomsmedicinska verksamheten finns möjlighet att ta emot fler barn och ungdomar för hälsoundersökning. Det primära uppdraget är att undersöka förskolebarnen. Skolbarn blir endast aktuella under sommaren då skolhälsovården ej är bemannad. En viktig resurs är fungerande tolkservice. Vid större flyktingmottagande är det viktigt att ha en lokal samordnande organisation så som var fallet på 90- talet då vi tog emot flyktingar från det forna Jugoslavien. Idag finns psykolog 0,5 (konsult) som med uppdrag att arbeta med de ensamkommande flyktingbarnen (ca 10 st). Kunskapen kring krigstrauma behöver utvecklas. Vid en utökning motsvarande ca ungdomar som behövde denna hjälp behövs troligtvis också en utökning av denna funktion. Inom vuxenpsykiatrin saknas idag kompetens inom krigstraumatisering. Forsatta kompetensutvecklingsinsatser från exempelvis Transkulturellt Centrum (SLL) skulle behövas. Kompetensen behöver dels som en bred plattform för samtliga medarbetare men också som spetskompetens för några nyckelpersoner. Smittskyddsenheten bedömer att det idag finns tillräckliga resurser för ett ökat flyktingmottagande. Det rör sig mest om att ha rutiner för vilka undersökningar som skall göras, rutiner för smittskydd m m. Dessutom behövs sannolikt en hel del smittskyddsinformation till den personal som skall arbeta på flyktingenheterna.

20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2014/361 3 (3) Bedömning Som en samlad bedömning anser hälso- och sjukvårdsförvaltningen att flyktingmottagning enligt föreslagen strategi är möjlig. De insatser som bedöms behövas är framför allt kompetensutvecklingsinsatser både på bredd och djup inom området fysisk- och psykiskt krigstraumatisering. En fungerande lokal samordnande organisation samt tillgång till tolkservice är en förutsättning för hälso- och sjukvårdens uppdrag med flyktingmottagande. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

21 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tandvårdssamordnare Helen Hultnäs Ärendenr HSN 2014/239 1 (1) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås ändra tandvårdstaxan enligt följande Priset på de åtgärder, där en förändring av referenspriset har skett, ändras till i nivå med referenspriset. Ändringar i tandvårdstaxan gäller från den och följer därefter referenspriset. Korrigering av tandvårdstaxan på grund av nya referenspriser Det statliga tandvårdsstödet för vuxna (SFS 2008:145 3 ) är uppbyggt så att vårdgivaren får ersättning per utförd åtgärd och för varje åtgärd finns ett statligt beslutat referenspris. Referenspriset utgör grunden för beräkningen av patientens högkostnadsskydd. Om Folktandvården Gotlands taxa ligger under referenspriset, får patienten inte tillgodoräkna sig hela beloppet av det statliga referenspriset i sitt högkostnadsskydd. Referenspriserna justeras av Tandvårdoch läkemedelförmånsverket (TLV) och beslutas av Nämnden för statligt tandvårdsstöd Bakgrund På grund av den förändring av referenspriset som träder ikraft har Folktandvården Gotland behov av att justera tandvårdstaxan. Folktandvården Gotland saknar möjligheter att ta fram det ekonomiska underlag som krävs för att visa att åtgärdens pris ger kostnadstäckning. Målsättningen är därför att Folktandvården Gotlands prislista ska följa den statliga referensprislistan för både allmäntandvård och specialisttandvård. Detta har lett till ett antal föreslagna åtgärder med både höjningar och sänkningar av den befintliga tandvårdstaxan. Avsteg från att följa referensprislistan har endast skett när det gäller viss implantatprotetik för att få täckning för de tandtekniska kostnaderna. Bedömning Den planerade taxehöjningen väntas ge Folktandvården ökade intäkter för allmän tandvården på drygt SEK på ett år. Intäktsökningen är beräknad på antal utförda åtgärder under perioden HSF Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Folktandvården Juhani Fischer tf. Tandvårdschef Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

22 Praktikertjänst Jnr " REGION GOTLAND Vårdcentralen Visborg Region Gotland Box 1062 Hälso- och sjukvårdsnämnden Visby Visborgsallén Visby För kännedom till Rolf Forsman Ansökan om förlängt listningstak för vårdcentralen Visborg I Krav och kvalitetsboken står följande: "För läkare med team som nått listningstak (2350 poäng) och därmed inte kan ta emot fler patienter, tillföljd av exempelvis brist på lokaler, personal eller av arbetsmiljömässiga skäl inte kan garantera medicinsk säkerhet, gäller att hälso och sjukvårdsnämnden kan besluta om begränsning av listningsutrymme. " Angående lokaler Rent fysiskt är vårdcentralen Visborg redan utnyttjad maximalt. Vi är redan nu större än vad vi ville bli från början och vad våra lokaler tål, trots att vi ökat lokalytan från en till en och en halv våning. Fastigheten har dessutom sådant kulturhistoriskt värde att utbyggnad inte är tillåten. Varje rum används i princip varje dag. Våra medarbetare med deltid har fått anpassa sig i sina scheman så att man delar rum. En av våra psykologer får till och med en dag i veckan ta det rum som just den dagen och den veckan är ledigt. Angående personal Vårdcentralen Visborg har idag fem doktorer fast anställda, Philip Franklin, Krister Dahlman och Tomas Lundh arbetar var och en 90% varav 20% med administration (Philip är verksamhetschef, Tomas har hand om ekonomi och datafrågor, Krister är kvalitets- och utvecklingsansvarig. Personalfrågor delas av Philip och Krister.) Ann-Charlotte Wåhlin arbetar 81%. Dessutom arbetar Anders Lindblad 50% varannan vecka. Eftersom han inte arbetar varje vecka, inte är distriktsläkarspecialist och eftersom det är fullständigt omöjligt för oss ordinarie att klara 2300 aktivt listade patienter med bibehållen kvalitet har han ingen egen lista utan hjälper alla oss andra. Dessutom har vi två ST-läkare som varvar sin tjänstgöring hos oss respektive randningsutbildar sig, på så sätt att förhoppningsvis alltid en av dem är på vårdcentralen. Således sammanlagt 70% lista på dessa två ST-läkare. Dock anser vi att det är tveksamt att över huvud taget låta ST-läkare ha en egen lista eftersom de inte utgör "en fast läkare" på grund av sina randningsutbildningar.

23 Sammanfattat: Philip 0,7, Krister 0,7, Tomas 0,7, Ann-Charlotte 0,81 och ST 0,7 = 3,61. Vårt begärda listningstak 8600/3,61=2380 poäng, dvs så nära 2350 man kan komma. Ytterligare fler listade patienter på vårdcentralen Visborg skulle innebära att vi antingen skulle behöva bli fler anställda, eller att var och en läkare och annan personal skulle behöva ta hand om fler patienter. Fler anställda går inte, vi har helt enkelt inte plats för det enligt ovan. Fler patienter per anställd skulle allvarligt äventyra såväl patientsäkerhet som arbetsmiljön för våra anställda. Detta eftersom det redan idag är tack vare en mycket lojal och hårt arbetande personal, som vi också utnyttjar på ett optimalt sätt, som vi far vårdcentralen Visborg att klara av sitt uppdrag. Angående arbetsmiljö Hur stor skall en vårdcentral vara? Det finns många belägg för att en vårdcentral skall vara varken för liten eller för stor för att vara effektiv. Till exempel pratar företrädare för nationella patientenkäten om att vårdcentraler med 2-4 läkare har bäst resultat. När vi planerade för vårdcentralen Visborg tänkte vi oss 6600 patienter (=poäng). Efter bara cirka ett halvt år hade vi nått denna nivå. Följande år listade vi på ytterligare 2000 poäng till nu Detta motsvarar cirka en sjundedel av Gotlands befolkning. Vi är redan nu 5 fast anställda doktorer plus två utbildningstjänster plus vikarier då och då. Skulle vi tvingas bli ännu större skulle vi tappa i effektivitet. Dessutom Vi vid ett möte med sjukvårdspolitikerna hösten 2013 fått höra att det skulle vara ekonomiskt fördelaktigt att inte lista på fler patienter till en vårdcentral. Om så vore fallet skulle det vara ett direkt underkännande av villkoren i vårdval Gotland. Men kanske ligger det ändå något i ovanstående. Nämligen när man tar i beaktande att all ny pålistning är av patienter som aktivt gör ett val. Detta tror alla bedömare vi pratat med, och även vi själva, inte är ett genomsnitt av gotlänningarnas vårdtyngd. Ju sjukare man är desto mer angeläget att göra ett aktivt val. Detta hade kunnat korrigeras om kapiteringsersättningen vore kopplad till någon form av vårdtyngdsmätning, t ex DRG. En sådan vårdtyngdsregistrering kopplad till ersättningssystemet var utlovad men har fortfarande inte genomförts. Detta har drabbat vårdcentralerna Hansahälsan och Visborg som redan från början endast har aktiva patienter listade. Egen regis vårdcentraler behöll alla passivt listade patienter. Vad gäller vårdcentralen Visborg finns utöver detta ytterligare en faktor som märkligt nog ligger oss i fatet, nämligen vårt goda rykte. Den bästa måttstocken på en vårdcentrals kvalitet är SKLs mätning NPE. Resultatet 2013 är nyss publicerat och liksom 2009, 2011 och 2012 ligger vårdcentralen Visborg i topp i landet (2012 på 25e plats, ungefär samma siffror i år) och mycket över region Gotlands snitt. Övriga vårdcentraler på Gotland, både offentligt och privat drivna, ligger samtidigt under rikets och region Gotlands snitt. Gotland och Visby är inte större än att sådan här information sprider sig bland befolkningen, trots att vi hela tiden gjort allt för att inte gå ut officiellt med våra goda resultat. Om vi har förstått saken rätt så är samma argument anledningen till att vårdcentralen Åttkanten i Karlstad beviljats listningstak.

24 Alltså: Ju fler aktiva patienter som inte är nöjda med sina vårdcentraler, ju fler söker sig till oss. Dvs ju bättre vi sköter oss desto mindre är möjligheten för oss att kunna fortsätta på vår inslagna väg. Detta om vi inte far behålla listningstaket. I snart 5!/2 år har vi drivit vårdcentralen Visborg och vi har fått den att gå runt ekonomiskt. Detta trots - vårdtunga patienter som alla aktivt valt oss - cirka en miljon kronor mindre till verksamheten per år än de offentligt drivna vårdcentralerna (underskott som varje år skrivits av) - ingen ersättning för overheadkostnader, till exempel bokföring, löneredovisning med mera som egen regis vårdcentraler har som fri nyttighet men som vi måste betala för. Att detta lyckats beror på att vi har en för verksamheten optimalt anpassad vårdcentral vad gäller utnyttjande av lokaler och personal. För att vi skall kunna fortsätta att driva vårdcentralen Visborg är det helt nödvändigt med ett förlängt listningstak och att det går att göra avsteg från den i och för sig vällovliga principen om det fria vårdvalet. Att avsteg från villkoren i Krav och kvalitetsboken är möjligt visas också av flera exempel där man stängt vårdcentraler över flera somrar och vad gäller vårdcentralen Roma till och med i över ett halvår. Med vänlig hälsning Visby / Stockholm För Vårdcentralen Visborg Philip Franklin Verksamhetschef philip.franklin@ptj.se Lars Thyman Regionchef Primärvård lars.thyman@pti.se

25 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2014/215 Handlingstyp Tjänsteutlåtande Datum (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till beslut avseende fortsatt listningstak Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås Bevilja vårdcentralen Visborg inom Praktikertjänst ett listningstak på 9000 poäng under första halvåret 2015 och 9400 poäng under andra halvåret Därefter upphör listningstaket. Bakgrund Vårdcentralen Visborg har den 24 april 2014 inkommit med begäran om förlängt listningstak under obestämd tid. Som skäl för begäran anför man att nuvarande lokaler är fullt utnyttjade samt att de ordinarie fem anställda läkarna vardera ansvarar för i genomsnitt 2380 listningspoäng. Enligt krav- och kvalitetsboken får antalet listningspoäng per heltidsläkare av kvalitetsskäl inte överstiga De ytterligare läkarresurser som finns i form av återkommande extraanställd och ST-läkare anser man inte böra ha egna listor. Vårdcentralen Visborg beviljades 2010 ett tillfälligt listningstak. I april 2012 förlängdes beslutet om listningstak till Antalet listningspoäng för vårdcentralen har legat nära eller över taket sedan det infördes. Listningstaket innebär inte stopp för nya patienter, däremot att utrymmet begränsas till att motsvara avgången av befintliga patienter. Antalet personer som står i kö för att omlista sig till VC Visborg är för närvarande 724. Eftersom det är känt att kötiden är lång (fn nära fyra år) skulle ett upphävt listningstak förmodligen leda till en ytterligare ökad tillströmning utöver detta. Framställningar om listningstak har förekommit även i andra landsting och i några fall har dessa beviljats. I förhållande till antalet vårdcentraler totalt i landet är fallen få till antalet. Senast har listningstak beviljats för en vårdcentral i Värmland. Nämnden beslut avseende vårdcentralen Visborg förefaller dock vara det enda fallet där ett listningstak tillåtits bestå under flera år. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

26 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland (2) Förvaltningens bedömning och förslag Principen att en vårdcentral skall kunna ta emot alla patienter som vill bli listade är central i vårdvalet. Att begränsa tillgången till en vårdcentral med hög tillgänglighet och gott bemötande till den som har tålamodet att stå åratal i kö kullkastar mycket av lagstiftarens intentioner. Som de sökande skriver har vårdcentralen under åren med listningstak strävat efter att vidta åtgärder för att öka kapaciteten genom utökning av lokaler och anställning av mer personal. Två ST-läkare är under utbildning på vårdcentralen och inom egenregin finns ett antal ST-läkare som, när de uppnått specialistkompetens, kan välja var de vill arbeta. Mot denna bakgrund föreslås att nuvarande listningstak successivt höjs. Under första halvåret 2015 föreslås ett listningstak på 9000 poäng gälla och för andra halvåret 9400 poäng. Därefter upphör listningstaket. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved Ärendenr HSN 2014/10 1 (6) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 7 oktober 2014 Ekonomisk månadsrapport efter september månad Ekonomiskt resultat Ekonomiskt resultat för perioden är tkr. Kostnaderna har en periodiserad avvikelse på 53,3 miljoner. Den största negativa avvikelsen har arbetskraftskostnader med en negativ avvikelse på personalkostnader 10,3 miljoner, en negativ avvikelse på hyrpersonal med 24,8 miljoner, och en negativ avvikelse på konsulter med 2,1miljoner. Sammanlagt ger detta en negativ avvikelse på arbetskraftskostnader på ca 37,2 miljoner. I och med att förvaltningen har ett system för internt köp av timvikarier och detta har ökat jämfört med tidigare år och jämfört med lagd budget påverkar det både kostnads och intäktssidan. Så till de 37,2 miljonerna som arbetskraftskostnaderna ligger minus ska läggas 3 miljon plus på intäktssidan för detta interna köp och säljsystem. Det gör att det totala underskottet för arbetskraftskostnader istället blir 34,2 miljoner. Utöver det är det främst läkemedelskostnader som inte håller budget. Förmånsläkemedel har en negativ avvikelse med 5,2 miljoner och rekvisitionsläkemedel en negativ avvikelse med 564 tkr. Kontot för köpt verksamhet har en fortsatt positiv avvikelse på 4,3 miljoner. Av de 4,3 miljonerna kommer ca 600 Tkrfrån köpt verksamhet av privata aktörer, såsom primärvård, njursjukvård och sjukvårdsrådgivning. Resterande positiva avvikelse kommer från köpt utomlänsvård. Även om den köpta vården har en positiv avvikelse så har resor och logi i samband med utomlänsvård en negativ avvikelse på ca 1,1 miljoner. Nettokostnadsutvecklingen för perioden är 5,4 procent, rensat för påverkan av kömiljardens intäkter och 2013 års redovisning av semesterlöneskulden, (7,9 % utan rensning för kömiljarden). Den höga kostnadsutvecklingen är inte möjlig att bära inom beslutad budgetram. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

28 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2014/10 2 (6) Kömiljarden finns i bokföringen till och med september med 12,5 miljoner det är mätningar till och med juli månad. Budgeten är periodiserad med lika mycket så att det i dagsläget inte ligger någon avvikelse pga kömiljarden. September månads mätning har precis blivit klar och då Gotland var ensamma att klara 80% enligt kömiljardens mätningar på besök medan för operation/behandling även Kalmar län klarade 80% blir utfallet för september månads mätning 19,6 miljoner. Dessa 19,6 miljoner finns alltså inte med i utfallet i månadens rapport. Detta innebär att hälso- och sjukvården nu har intjänat en intäkt på 32,1 miljoner. Budgeten för kömiljarden på helår är 30 miljoner. Detta innebär att allt utfall from augustis mätningar och framåt kommer att bli en positiv avvikelse jämfört med budget. Ekonomiskt resultat per område, nettokostnader. Tabellen är rensad för kömiljarden och semesterlöneskuldsförändring. OBS Kömiljarden bortrensad. Ledning Konkurrensutsatt verksamhet Läkemedel Sjukvården Varav vårdval primärvård Tandvården Totalt Periodiserad budget tkr jan-sept 2014 Ackumulerat utfall tkr jan-sept 2014 Periodens avvikelse tkr Ackumulerat utfall tkr jan-sept 2013 Utveckling ,3 % ,3 % ,0 % ,9% ,9 % ,4% Intäktsutveckling Utvecklingen av externa intäkter är för perioden, exklusive jämförelsestörande poster, 4 %. Det vill säga att externa intäkter högre 2014 än 2013 för samma period. Största förändringen är för utomlänsintäkter som för perioden ökat med precis 4 procent, vilket motsvarar 4,4 miljoner. Ersättning för utskrivningsklara är ca 600 tkr högre 2014, men ordentlig minskning syns för det som är fakturerat i juni och juli (en månads eftersläp). Den nya modell som sedan 1 september används för fakturering av hemgångsklara finns ännu inte i redovisningen utan första månadens utfall av detta kommer att finnas i oktober månads redovisning. Utveckling av arbetskraftskostnader