Skötsel av elanläggningar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skötsel av elanläggningar"

Transkript

1 Studiematerial Ett utbildningsmaterial framtaget av Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter

2 ELBAM - Bättre ArbetsMiljö EL EUU :19

3 Detta läromedel tillhör... Namn... Företag

4 Leverantör läromedel EUU Teknikgången 6, Box Nyköping Telefon Fax ISBN Läromedel nr 7500 Tillverkad datum Reviderad datum Kopieringsförbud! Detta kursmaterial skyddas av upphovsrättslagen (1960:729). Enligt upphovsrättslagen är det förbjudet att utan tillstånd av -innehavaren, EUU, helt eller delvis mångfaldiga detta arbete. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsrättsinnehavare.

5 Innehållsförteckning Inledning... 7 När kan elfara uppkomma?... 9 När det går fel...11 Statistik Några definitioner Elsäkerhetsledarens och eldriftledarens roller Personal och organisation Kommunikation Arbetsplatsen Riskhantering Riskhanteringsprocess i ett företag Skötselåtgärder och underhåll Skötselåtgärder Underhåll Arbete utan spänning Arbete nära spänning Arbete med spänning Icke elektriskt arbete Ansvar inom ellagstiftningen Arbetsgivaransvar Delegering Anläggningsansvar Behörighetsansvar

6 Lagar och regelverk Varselmärkning Övningar i riskbedömning Checklista för elarbete Definitioner och ordförklaringar

7 Inledning Säkerheten för person ska alltid stå högst upp på agendan. Trots det så händer det olyckor. Många personer kommer i sitt arbete så nära elektriska anläggningar att det kan bli farligt. Farligt blir det om vi inte är medvetna om riskerna och kan hantera dem, har rätt utrustning och kompetens för att använda den. En av de viktigaste sakerna för säkert elarbete är kommunikationen mellan anläggningens innehavare och de personer som ska utföra arbete. Det är också viktigt för alla att kunna göra en egen riskhantering, vilket innebär att identifiera vilka risker som finns, värdera dessa och så långt som möjligt reducera verkningarna. Vissa risker finns alltid kvar och därför måste vi ha ett särskilt arbetssätt och öppen attityd till arbete på elektriska anläggningar och inse att även jag kan göra fel. Som syns i den efterföljande statistiken så är fortfarande arbetsfel, vilket också skulle kunna uttryckas som slarv, den största olycksorsaken. Om alla som arbetar i anläggningar där det finns elektriska riskkällor alltid följde de rutiner som beskrivs i denna kurs skulle dessa olyckor reduceras kraftigt. Denna kurs vänder sig till alla som arbetar där det finns en elektrisk fara oavsett om man arbetar som elektriker hos ett entreprenörsföretag på andras anläggningar, eller yrkesmässigt i en egen anläggning. Kursen behandlar såväl innehavarens som arbetsgivarens ansvar vid arbete där det finns en elektrisk fara. Hittar man en risk och åtgärdar den, slipper man konstatera en olycka 7

8 Kursen bygger på - Standarden SS-EN Skötsel av elektriska anläggningar utgåva 3 - Elsäkerhetsverkets föreskrifter - ELSÄK-FS 2006:1 Elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet I utgåva 3 av standarden får innehavaren utökat ansvar för extern personal på arbetsplatsen bland annat vad gäller nödåtgärder och tillhandahållande av säkerhetsutrustning. Nu behandlar standarden också hur man bör agera i anläggningar där det saknas elkompetens hos innehavaren. Välkommen på kurs! EUU 8

9 När kan elfara uppkomma? När vi bygger en elanläggning gör vi det så att det vid normal användning inte ska vara farligt för personer eller egendom. Vi har tagit fram vissa uppenbara nivåer och parametrar som hjälper oss att förstå när elfara kan förekomma. Vi tydliggör det utifrån person- och egendomsskada Beroende vilken nivå på spänningen som förekommer kan vi förutse risken för personskada. De spänningsnivåer som anges i reglerna för klenspänning, SELV eller PELV, säger oss när risken för elchock kan uppträda. Håller vi oss under 50 VAC är vi på den säkra sidan. Håller vi tiden i utlösningsvillkoret, 0,4 sekunder för person och 5 sekunder för egendom minimeras risk för elchock och brand. Om vi begränsar läckströmmar till 30 ma för person och 300 ma för egendom har vi minimerat risken för skada. För att vi inte ska få en verkan av ljusbåge ska vi hålla oss i klenspänningsområdet och dessutom sätta krav på spännings källan. Den får inte vara starkare än 200 VA och skyddas av en säkring på högst 10 A. Använd bara CE märkta produkter. Ha rätt produkt i rätt miljö. Titta på IP klassningen. De produkter vi installerar ska inte ha sämre IP klassning än IP2X, det vill säga möjlighet att komma åt spänningssatt del med ett finger. Alla skyddande höljen på elprodukter ska vara hela och rena ifrån damm och liknande. Får inte vara spruckna, klämda eller uttorkade. 9

10 Men när vi går in och utför arbete i en anläggning som är i drift sätter vi ofta delar av de inbyggda skydden ur funktion. Vi öppnar upp kapslingar och går in med verktyg där det normalt är omöjligt att komma åt. Det är därför viktigt att alltid tänka en gång till när vi utför arbete på en driftsatt anläggning och att vi följer de rutiner som är uppgjorda för elanläggningen. 10

11 När det går fel Det finns tyvärr ett antal exempel på olyckor som inträffat för att de inblandade inte gjort en riktig riskhantering. En elmontör avlider vid ett arbete, där en isolator på en stolpe var trasig och den spänningsförande ledaren hade fallit ner på galgen. Han påbörjar uppklättring innan spänningen var frånskild. Eftersom det var högspänning, volt, krävdes inte direkt kontakt med den spänningssatta delen utan det räckte att han kom för nära för att ett överslag skulle ske. 10 kv stolpe En elektriker får strömgenom gång vid byte av ett eluttag. Han hade frånskilt säkringen men, då gruppförteckningen var otydlig, frånskilt fel grupp. Han utförde ingen spänningslöshetskontroll. Trasigt eluttag 11

12 En elektriker blev utsatt för en ljusbåge vid rivning av en elcentral. Han skulle dra ur gruppledningarna men då belysningen i lokalen matades från samma central fick de grupper som matade belysning vara kvar och strömskenorna i centralen var fortfarande spänningssatta. När elektrikern drog ut de övriga gruppledningarna kom en oisolerad ledare mellan två faser, det tändes en ljusbåge och elektrikern blev bränd. Central efter ljusbåge Det är två olika typer av risker vi måste skydda oss mot, strömgenomgång och ljusbåge. Detta gör vi genom att frånskilja de anläggningsdelar som arbetet avser eller att använda skyddsutrustning som gör att elolyckor undviks. 12

13 Statistik Statistiken för elolyckor där yrkesmän är inblandade visar att över 80 % av olyckorna beror på det som i statistiken kallas arbetsfel. Det vill säga man har inte följt eller saknat rutiner för hur elarbeten ska utföras på ett säkert sätt, ibland av rent slarv. Det finns en liten andel elolyckor orsakade av tekniska fel. Men även många av dessa kan undvikas genom en riktig riskhantering. Här handlar det nog tyvärr mycket om attityd, de flesta vet hur man bör göra och vilka moment som ska ingå. Men av olika skäl utelämnas viktiga moment som till exempel spänningsprovning kanske för att man tycker sig vara säker på att det är frånskilt. Ofta är det också obekvämt att frånskilja och då försöker man utföra arbetet med spänning utan den kunskap och skyddsutrustning som krävs och utan att ha gjort en riktig riskbedömning. Det enda sättet att minska olyckor och tillbud är att vi själva tar oss i kragen, upprättar säkra rutiner och följer dem. Antal elolyckor för elyrkesmän, 2013, med minst en sjukdag, fördelad på orsak 13

14 Det ska också finnas rutiner på företaget som fungerar på varje arbetsplats när något går fel - Hur larmar vi? - Har personalen utbildning i förstahjälpen vid elskada? - Kan någon i personalen organisera en olycksplats? - Finns det en krisorganisation i företaget? - Hur rapporterar vi tillbud i företaget? Efter en olycka ska eldriftledaren som ansvarar för platsen vidta lämpliga åtgärder för att hålla platsen säker och att, så långt möjligt, förhindra ytterligare skador på platsen. Syftet är, att möjliggöra en ordentlig undersökning av olycksplatsen. Denna kan utföras av egen personal, eller under särskilda omständigheter, av polis, myndighet eller försäkringsbolag. 14

15 Några definitioner Innan vi går in på arbetsmetoderna så måste vi förklara vissa ord som här används på ett lite annat sätt än vad vi är vana vid. Arbete Arbete används i den här standarden för definiera verksamhet där det finns en elektrisk riskkälla. Avsikten är att lära sig att arbeta så att riskkällorna åtgärdas så att de inte innebär någon fara. Arbete kan vara både elektriskt arbete, det vill säga arbete med elanläggningen eller icke elektriskt arbete såsom målning eller städning i närheten av en elektrisk anläggning där du är så nära att det kan innebära en elektrisk risk. Skötsel av elektriska anläggningar Skötsel av elektriska anläggningar som standarden heter är ett försök att hitta ett svenskt ord för den engelska termen operation. Bättre vore kanske att kalla det för; all den verksamhet som behövs för att en elektrisk anläggning ska fungera. Det omfattar både kopplingar, inspektion och olika underhållsåtgärder. Vissa är exempel på elektriskt arbete och andra på icke elektriskt arbete. Spänningsprovare Spänningsprovare är förhoppningsvis något som alla elyrkesmän har och vet vad det är. Vad vi använder den till är att kontrollerar att driftspänningen är frånkopplad. På högspänningsanläggningar kan det efter frånkoppling, på grund av exempelvis induktion, finnas kvarvarande spänningar som sedan ska jordas bort. Men innan vi jordar ska vi kontrollera att driftspänningen är bortkopplad. 15

16 Elanläggningsansvarig Elanläggningsansvarig är den person som har fått det övergripande ansvaret för att säkerställa elanläggningens säkra skötsel genom att besluta om regler, organisation och arbetsrutiner. Det är ett ansvar som alltid finns där 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Det kan vara elanlägg ningens innehavare eller en av innehavaren utsedd person. Elanläggningsansvarig kan också vara en person från ett annat företag, till exempel ett elinstallationsföretag. Om personen kommer från en annan organisation bör utnämningen dokumenteras skriftligt liksom omfattning och under vilken tid utnämningen gäller. Här har EIO ett material som heter EIO elkontroll som ger stöd att skapa ett bra förhållande mellan innehavare och entreprenörsföretag. Eldriftledare Eldriftledare är den person som under ett arbete svarar för en elanläggnings, eller en del av en elanläggnings, säkra skötsel. Denna person har till uppgift att bedöma ett arbetes påverkan på elanläggningen samt på de personer som utför arbetet. Eldriftledaren ska ha kontakt med de som utför arbete i anläggningen och se till att de åtgärder som vidtas i form av till exempel frånskiljning gör att anläggningen är säker att arbeta på. 16

17 Elsäkerhetsledare Elsäkerhetsledare, benämndes tidigare elarbetsansvarig, är den person som fått arbetsuppgiften att direkt ansvara för elsäkerheten vid ett arbetes utförande på arbetsstället. Elsäkerhetsledaren ska utifrån de åtgärder som tillsammans med Eldriftledaren vidtas i anläggningen se till att arbetet kan utföras på ett för arbetarna säkert sätt. Samma person kan vara elanläggningsansvarig, eldriftledare och elsäkerhetsledare. Det finns många fler ord att definiera med det tar vi efterhand som de dyker upp. En samling med definitioner finns längst bak i häftet. 17

18 Elsäkerhetsledarens och eldriftledarens roller Det ska alltid finnas en utsedd elsäkerhetsledare för ett arbete. Är ni flera elektriker på ett arbete måste en av er utses till elsäkerhetsledare. Elsäkerhetsledaren ska se till att alla anläggningsdelar som berörs av arbetet blir frånskilda och att alla följer de rutiner som är uppgjorda för arbetet. När arbetet är avslutat ska elsäkerhetsledaren se till att anläggningen är säker och att alla verktyg är avlägsnade så att det går att spänningssätta anläggningen igen. Vid ett avbrott i arbetet ska elsäkerhetsledaren vidta åtgärder för att förhindra att obehöriga kommer i kontakt med oisolerade spänningsförande delar eller att obehörig manöver görs i anläggningen. 18

19 Elsäkerhetsledaren har följande uppgifter - Bedöma riskerna utifrån vald arbetsmetod och den elsäkerhetsplanering som arbetsgivaren eller av den utsedde har utfört - Kommunicera med eldriftledaren om frånskiljning och tillkoppling - Förvissa sig om att de som deltar i arbetet har rätt kompetens - Förvissa sig om att arbetet är planerat så att det kan utföras säkert - Instruera om faror och säkerhetskrav före och under arbetet - Se till att varselmärkning och eventuell avspärrning är uppsatt - Lämna tillstånd att påbörja arbetet när alla säkerhetsåtgärder har vidtagits - Instruera om säkerhetskrav och faror före och under arbetets gång - Informera alla om rutiner inför förestående spänningssättning när arbetet är klart - Förvissa sig om att arbetet är avslutat och att anläggningen är klar för tillkoppling - Återställa all skyltning och övriga skydd med början längst ifrån arbetsstället - Anmäla till eldriftledaren att anläggningen är klar för tillkoppling 19

20 I större anläggningar utser ofta elanläggningsansvarig en eldriftledare för ett arbete. Eldriftledaren ansvarar för att anläggningen är säker vid arbetet. Det är viktigt att kommunicera med denne så man är överens om vilka anläggningsdelar som ska frånskiljas, hur detta ska ske och inte minst vara överens om att allting är klart före tillkoppling. Det är också ofta eldriftledaren som genom delegering från elanläggningsansvarig ger tillstånd för tillträde i till exempel driftrum. Eldriftledaren har följande uppgifter - Kännedom och kunskap om anläggningen och dess funktioner - Se till att utrymningsvägar finns - Säkerställa att dokumentation är tillgänglig och aktuell - Säkerställa att brandsläckare och tillgång till första hjälpen finns och att personlig skyddsutrustning finns för nödsituation - Förvissa sig om att rätt kompetens finns. När hade arbetarna genomgång av SS-EN , ESA eller egna anvisningar för anläggningen senast - Säkerställa anläggningen för det arbete som ska göras och kommunicera det till övrig personal - Visa elsäkerhetsledare om var arbetsplatsen är belägen - Ge tillträde till eventuella låsta utrymmen - Utföra de säkerhetsåtgärder som behövs för att anläggningen ska vara säker att arbeta på 20

21 - Kommunicera med elsäkerhetsledaren om att alla säkerhetsåtgärder har vidtagits - Ta emot anmälan om att arbetet är färdigställt - Efterfråga eventuell dokumentation, uppmärkning och kontroller av arbetet - Tillsammans med elanläggningsansvarig återställa anläggningen till normal drift 21

22 Personal och organisation Personal som ska delta i arbete på en elektrisk anläggning måste informeras om de säkerhetsregler och eventuella interna anvisningar som finns för elanläggningen. Informationen måste anpassas till personalens kunskaper om det är fackkunnig personal, instruerade personer eller lekmän. När ett arbete fordrar teknisk kunskap eller erfarenhet för att förebygga elektrisk fara eller skada måste den som utför arbetet ha denna kunskap eller erfarenhet eller övervakas på ett tillfredsställande sätt. Personalen ska använda den personliga skyddsutrustning som krävs samt ha kläder som är anpassade till arbetet. Elsäkerhetsledaren ska se till att alla fått information de faror som kan uppträda, särskilt de som inte är direkt förutsägbara. Exempel på personlig utrustning är isolerande verktyg, isolerhandskar och inte minst en godkänd spänningsprovare. Finns risk för ljusbåge ska ljusbågstestade och flamsäkra skyddskläder användas. Särskilda skyddskläder kan också vara aktuellt för andra faror än el, reflekterande kläder i trafikerad miljö eller skyddskläder mot dåligt väder. Personlig skyddsutrustning 22

23 Verktyg för säkert elarbete finns idag i tre olika kategorier Isolerade verktyg är verktyg med en ledande kärna som är försedd med ett isolerat handtag. Isolerande verktyg är utförda helt i icke ledande material. Hybridverktyg kan ha en verktygsspets som av hållfasthetsskäl är utförd i ledande material. I detta fall tångens egg. Det är viktigt att göra en riskbedömning så att rätt typ av verktyg används. Det finns ingen särskild internationell märkning för de olika typerna, alla är försedda med dubbeltriangeln. Det är därför endast genom tillverkarens anvisning som det framgår vilken kategori verktyget tillhör V 23

24 Kommunikation Innan några åtgärder i anläggningen vidtas eller arbetet påbörjas ska elsäkerhetsledaren och eldriftledaren vara överens om vilka åtgärder i anläggningen som fordras för att arbetet ska kunna genomföras säkert och om en beskrivning av arbetet på eller nära den elektriska anläggningen. Vid komplicerade arbeten ska beskrivningen göras skriftligt. Vid större anläggningar där det är flera arbeten på gång kan det vara nödvändigt att utse en elsamordningsledare. Organisationen på arbetsplatsen kan se olika ut beroende på anläggningens storlek. Men du ska alltid tänka dig att de fyra huvudfunktionerna finns, elanläggningsansvarig, eldriftsledare, elsäkerhetsledare och arbetare. I en liten elinstallation, till exempel en villa eller en butik är ägaren elanläggningsansvarig medan ett anlitat elinstallationsföretag själva oftast får fylla alla de andra funktionerna, inklusive eldriftledarens uppgifter. I en stor anläggning finns ofta olika personer för de olika funktionerna och ibland har dessutom eldriftledaren underställda kopplingsledare och kopplingsbiträden. Elanläggningsansvarig Eldriftledare Arbetsgivare Elsäkerhetsledare Är det flera arbetslag med olika elsäkerhets ledare som arbetar på olika ställen i en elanlägg ning ska en av dessa utses till elsamordningsledare. Elsamordningsledaren ska då sköta kommunikationen med eldriftledaren. Arbetslag 24

25 Arbetsplatsen Innan ett arbete påbörjas ska arbetsplatsen vara tydligt identifierad och det ska tillses att det finns tillräckligt med belysning och utrymme för arbetet. Eventuella andra faror som risk för fall eller mekanisk skada ska också undanröjas. Mekanisk skada kan till exempel vara lågt placerade balkar där arbetarna måste passera och där en särskild varning bör sättas upp. Om vi skulle behöva utrymma snabbt ska det finnas fria utrymningsvägar. Finns det möjlighet att få ut en skadad person? Uppdaterade ritningar och dokumentation över elanläggningen ska finnas tillgängligt liksom vid behov skyltar och markeringar för att uppmärksamma på de riskkällor som finns. På större arbetsplatser ska elanläggningsansvarig efter en riskbedömning se till att det finns lämpliga rutiner om det inträffar en elolycka. Ett tillräckligt antal av de som deltar i arbetet ska ha utbildning i första hjälpen vid elchock och brännskada. Den elanläggningsansvarige bör även tillse att det finns material för första hjälpen, brandbekämpning och eventuell personlig skyddsutrustning. Om arbetarna på en arbetsplats har olika modersmål ska man i förväg komma överens om vilket språk som ska användas på arbetsstället, det ska naturligtvis vara ett språk som alla förstår. 25

26 Riskhantering ELSÄK-FS 2006:1 2 Vid arbete där det finns elektrisk fara skall säkerhetsåtgärder vidtas enligt god elsäkerhetsteknisk praxis, så att betryggande säkerhet uppnås för dem som deltar i arbetet. Säkerhetsåtgärderna skall vara grundade på en riskbedömning. Varje dag gör vi riskanalyser i vardagslivet, till exempel; kommer den där bilen att hinna stanna om jag kliver ut på övergångsstället. Redan beslutet att gå ur sängen kan vara grundat på en riskanalys. Riskanalysen är en del i en riskhanteringsprocess där du värderar de upptäckta riskerna och genomför åtgärder för att reducera riskerna, till exempel springer över övergångsstället. 26

27 Riskhanteringsprocessen i ett företag Etablering av rutiner för riskhantering i företaget Riskbedömning Kommunikation och konsultation Riskidentifiering Riskanalys Övervakning och granskning Riskutvärdering Riskbehandling Riskhanteringsprocessen enligt SS-ISO 31000:2009 Etablering av rutiner för riskhantering i företaget Det är viktigt att varje organisation utformar en riskhantering som leder mot de mål man utarbetat på det egna företaget. Det innebär att riskhanteringsprocessen bör överensstämma med den egna organisationens kultur, processer, struktur och strategi. Organisationen bör definiera kriterier som används vid värdering av riskernas viktighet. Kommunikation och konsultation Kommunikation och konsultation bör ske i alla steg av riskhanteringsprocessen. Detta är viktigt eftersom att alla intressenter bedömer risker utifrån deras egen uppfattning om risk. 27

28 Riskbedömning Riskbedömning är de delar av processen som innefattar riskidentifiering, riskanalys och riskutvärdering. Riskidentifiering Alla riskkällor på arbetsplatsen måste identifieras. En risk som inte identifieras i detta steg kanske inte kommer med i den fortsatta analysen. Riskanalys Riskanalys syftar till att skapa en förståelse för de identifierade riskerna och tillhandahåller underlag till riskutvärdering och för beslut om vilka risker som behöver behandlas eller inte. Riskutvärdering Riskutvärderingen ger ett stöd vid beslutsfattande baserat på resultatet av riskanalysen om vilka risker som kräver behandling. Riskbehandling Riskbehandling innebär att man väljer ett eller flera alternativ för att förändra, om möjligt eliminera, risker. Övervakning och granskning Hela riskhanteringsprocessen bör inkludera regelbunden kontroll och övervakning. Granskning och övervakning syftar bland annat till att dra lärdom och identifiera framväxande risker. Vid allt elektriskt arbete måste man göra en riskhantering. Det kan i sin enklaste form vara att stanna upp någon sekund när du öppnar ett elskåp och fundera på, vad är det som är farligt här? Vad kan jag göra för att minska riskerna? 28

29 Riskhantering i praktiken När en elektriker åker ut på ett jobb ska riskhanteringen ske i två steg. Arbetsgivaren eller utsedd person ska göra en elsäkerhetsplanering som innefattar den grundläggande riskhanteringen vad gäller personalens kompetens, arbetsmetoder, personlig skyddsutrustning etc för aktuellt arbete. Väl på plats ska sedan utsedd elektriker göra en egen riskhantering. Först en riksinventering som förutom elektriska risker också ska omfatta övriga risker som kan finnas vid arbetsstället. 29

30 Därefter en bedömning av riskerna, går de att undvika eller kan vi ordna skydd så att riskerna är acceptabla? Först efter att vi utfört reduceringar av riskerna kan vi påbörja arbetet. 30

31 Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2006:1 säger att 5 För varje arbete där det finns elektrisk fara skall det finnas en elsäkerhetsplanering. I planeringen skall det ingå att utse vem eller vilka som skall säkerställa att säkerhetsåtgärder vidtas. Den som utför planeringen skall ha sådana kunskaper att planeringen ger betryggande säkerhet mot elektrisk fara. Planeringen ska anpassas till arbetsuppgiftens komplexitet och kan i sin enklaste form vara en checklista och att tänka till innan arbetet påbörjas. Vid mer omfattande arbeten och där flera personer deltar bör elsäkerhetsplaneringen göras skriftligt och elsäkerhetsledaren ser till att alla följer planeringen. I riskhanteringen måste man få med alla saker som kan påverka säkerheten. Det kan förutom hur själva elanläggningen är utformad också handla om arbetsställningar, belysning, när liggande elanläggningar. Vid utomhusarbete även väderförhållanden. Att kommunikationen mellan de olika personerna fungerar är viktig för säkerheten 31

32 3. Skydda mot tillkoppling. 4. Montera skylt Arbete pågår Skötsel av elanläggningar Elsäkerhetsplaneringen ska göras av arbetsgivaren eller av denne utsedd person som förstår riskerna i arbetet. I planeringen fastställs att den utsedda personen har befogen het, kompetens och utrustning för att utföra det aktuella arbetet utan fara. När vi sedan kommer på plats ute på arbetsstället måste vi också själva göra en riskbedömning, stämmer den elsäkerhetsplanering jag fått? Ser det ut som jag tänkt mig. Om inte ska jag utan att påbörja arbetet ta kontakt med den person som utfärdat elsäkerhetsplaneringen. Det är avgörande att man följer de moment som krävs för att säkerställa arbetet. 1. Identifiera var godkänd frånskiljning kan utföras. 2. Frånskilj 1a. Kan centralens huvudbrytare användas för frånskiljning? 1b. Om inte, i vilken central är matade huvudledning ansluten? 1c. Finns godkänd frånskiljningsmöjlighet i matande central? 1d. Kan manövermekanismen blockeras i valt frånskiljningsställe? 2a. Frånskilj vid valt frånskiljningsställe 2b. Xxxxx 3a. Hur skapas blockering vid valt frånskiljningsställe? 5. Utför spänningslöshetskontroll på arbetsstället. 4a. Montera godkänd skylt Arbete pågår vid frånskiljningsstället. 5a. Försäkra att spänningsprovaren har sin funktion. 5b. Utför spänningslöshetskontroll vid central A1A:s huvudbrytare. Planering 32

33 I komplicerade anläggningar och anläggningar där någon annan sköter kopplingarna så du inte själv har kontroll över frånkopplingen, till exempel vid arbete på distributionsledningar eller inom industrin, används alltid skriftlig planering och kommunikation genom exempelvis kopplingssedlar, arbets- och driftbevis. Arbetsbevis Arbetsbevis Kopplingssedel Order om koppling Driftbevis Upphävande av kopplingsbekräftelse Anmälan om individarbete Kopplingssedel Order om koppling Driftbevis Upphävande av kopplingsbekräftelse Anmälan om individarbete Kopplingsbekräftelse Nr 215 Kopplingsbekräftelse Nr 215 Från Karl Nilsson Eldriftledare Till Karl Nilsson Elsäkerhetsledare Från Karl Nilsson Elsäkerhetsledare Till Karl Nilsson Eldriftledare Central A1 är frånkopplad Arbetet i central A1 är färdigställt Utväxlat Ons dagen den klockan Telefem Utväxlat Ons dagen den klockan Telefem Grupparbetsövning Vilka punkter tycker du borde finnas med i en elsäkerhetsplanering? Diskutera i grupper och gör en lista. Många företag har också tagit fram en checklista som ska användas på arbetsstället, titta på den som finns sist i boken, finns det något ni skulle vilja komplettera med. 33

34 Skötselåtgärder och underhåll I standarden finns det två avsnitt, skötselåtgärder och underhåll, vilka inte betraktas som ett arbete. Dessa åtgärder ska kunna utföras utan fara genom apparaternas utformning. Kan inte åtgärderna utföras utan fara ska någon av arbetsmetoderna tillämpas. Skötselåtgärder Kopplingar Som skötselåtgärder räknas driftmässiga till- och frånkopplingar som utförs med utrustningar som är avsedda så att det kan utföras säkert. Dessa åtgärder ska dock alltid utföras i samråd med den elanläggningsansvariga eller av den utsedd eldriftledare. På stora anläggningar kan kopplingar utföras genom fjärrmanövrering. Funktionskontroll Funktionskontroll genom mätning och provning är andra typer av skötselåtgärder, vid dessa ska alltid en riskhantering genomföras och om man finner det nödvändigt ska någon av de efterföljande arbetsmetoderna användas. Besiktning Besiktning av en elanläggning görs i syfte att kontrollera att en elanläggning är säker. I Starkströmsförordningen (2009:22) 4 anges att innehavaren av en elanläggning ska fortlöpande kontrollera att anläggningen ger betryggande säkerhet mot person- och sakskada. I Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK- FS 2008:3 förtydligas detta krav genom att, förutom den fortlöpande kontrollen, också föreskriva en särskild kontroll där det för vissa anläggningstyper ange ett lägsta tidsintervall. 34

35 Underhåll Underhållsarbete delas upp i två olika typer av arbete - där det finns risk för elchock eller ljusbåge, där ska någon av arbetsmetoderna tillämpas - där utrustningen är utförd så att åtgärderna kan utföras utan fara till exempel byte av säkringar och lampor, där arbetet kan ske utan att arbetsmetoderna tillämpas i sin helhet Allt underhållsarbete ska godkännas av eldriftledaren och det ska alltid utses en elsäkerhetsledare. Den som utför underhållsåtgärden ska vara instruerad i tillräcklig grad för att kunna utföra åtgärden utan fara. Lämplig utrustning och lämpliga verktyg ska användas. Reparationsarbete kan innehålla momenten fellokalisering, felavhjälpning och drifttagning. Felavhjälpning ska utföras enligt någon av arbetsmetoderna Byte av säkringar Byte av säkringar ska normalt göras i spänningslöst tillstånd om det inte kan ske på ett säkert sätt. Diazedsäkringar och knivsäkringspatroner kan bytas utan att driftspänningen frånkopplas, dock ska alla belastningar vara frånkopplade för att minska risken för ljusbåge vid bytet. Vid utbyte av knivsäkringspatroner ska särskilt verktyg användas. Om utbyte av säkring kan ske på ett säkert sätt och det finns ett kortslutningsskydd kan bytet ske av lekman. När man byter säkringar med höga märkströmmar är det viktigt att kontrollera orsaken till att säkringen löste ut. En knivsäkring löser ut på grund av ett jordfel, en ny säkringspatron monteras utan kontroll av felorsak, jordfelet kvarstår. När säkringen monteras blir det direktkontakt mellan fas och jord och risken för ljusbåge är mycket stor. 35

36 Byte av lampor Byte av lampor och glimtändare ska normalt göras med spänningen frånslagen om inte särskild riskhantering visat att det kan ske säkert ändå. Som alltid när det gäller arbete där det finns en elektrisk riskkälla måste den som utför arbetet vara instruerad. På lågspänning med armaturer som uppfyller IP klass IP2X eller IPXXB kan utbytet ske av lekman. Tillfälliga avbrott i arbetet och avslutning av arbetet hanteras på samma sätt som om någon av arbetsmetoderna tillämpats. 36

37 Arbete utan spänning Säkert elarbete kan utföras på olika sätt. Det absolut vanligaste är att frånskilja spänningen till hela den berörda anläggningsdelen innan arbetet påbörjas. Metoden kallas arbete utan spänning. Först måste du identifiera hur anläggningen spänningsmatas och hur den ska frånskiljas. Tänk efter, kan anläggningen spänningssättas från annat håll? Reservkraft, UPS, egenproducerad el? Identifiera Frånskiljningen ska ske med en godkänd frånskiljare som ska ha denna märkning eller genom att du får ett synligt brytställe till exempel genom avlägsnande av smältpatroner eller frånkoppling och isolering av matande kabel. Denna symbol ska finnas på en frånskiljare som är godkänd för arbete Därefter ska du se till att du förhindrar ofrivillig tillkoppling genom att någon av oförstånd slår till frånskiljaren eller sätter tillbaka säkringarna. Detta gör du genom att låsa frånskiljaren med ett hänglås eller sätta i blockeringsdon i läget för smältpatron erna. Förhindra tillkoppling 37

38 Sätt sedan dit en skylt som anger att det är frånskilt för arbete med ditt namn och telefonnummer. Namn och telefonnummer är bra om någon skulle glömma att ta bort en blockering efter avslutat arbete. För det är bara du som får bryta blockeringen igen. Skylt I nedanstående Youtube-klipp kan du se verkningarna av att alla åtgärder inte är vidtagna från början. Nu är det klart att gå till arbetsstället och göra den sista men viktigaste säkerhetskontrollen. Kontrollera med en spänningsprovare att driftspänningen är frånkopplad på arbetsstället. Kontrollera först på ett annat ställe att din spänningsprovare verkligen fungerar. 38

39 Vid arbete i högspänningsanläggningar och i lågspänningsanläggningar där vi inte själva har kontroll över frånkopplingen ska en arbetsplatsjordning anordnas. Den ska vara synlig från arbetsstället. Din spänningsprovare är rätt använd den bästa livförsäkringen. Se till att du har en spänningsprovare som uppfyller de högt ställda krav som finns. Den ska vara märkt att den är utförd enligt SS-EN När spänningsprovning är klart kan du lugnt och tryggt påbörja arbetet. Det är skillnad på spänningsprovare och universalinstrument. Använd alltid rätt instrument 39

40 När arbetet är avklarat gör du momenten baklänges. Kontrollera att anläggningen är säker så att person, utrustning och drift inte skadas. Ta bort skylten, blockeringsdonet eller låset och, om du har tillåtelse från eldriftledaren, spänningssätt anläggningen genom att sluta frånskiljaren eller sätt i säkringen igen. Kontrollera att ditt arbete gett önskat resultat och att anläggningsdelen är spänningssatt igen. Alltså - Identifiera anläggningsdelen - Frånskilj - Skydda mot tillkoppling (lås eller blockera) - Skylta - Prova med en fungerande spänningsprovare - Arbetsjorda vid behov - Kontrollera om det behöver utföras åtgärder för att undvika arbete nära spänning, ett exempel på detta kan vara avskärmning 40

41 Arbete nära spänning I vissa fall kan inte hela elanläggningen göras spänningslös. Då är det viktigt att de delar som fortfarande är spänningssatta är väl markerade och skyddade mot beröring. Vid ett arbete i en kopplingsutrustning kan man vid behov göra ett kort elavbrott för att skydda de delar av anläggningen som arbetet inte berör med isolerande material. Upprätta avspärrningar och sätta upp varselmärkning så att ingen omedvetet kommer in i ett farligt område. Sedan kan de delar som arbetet inte berör spänningssättas igen. Alternativt kan avskärmningen utföras med metoden arbete med spänning som beskrivs i nästa avsnitt. Avståndet där det anses vara nära spänning är när du arbetar innanför närområde men inte kommer in i riskområde. Avståndet är beroende på spänningsnivån och redovisas i tabell på nästa sida. 41

42 För lågspänning ( V) är det arbete nära spänning när du med kroppen eller verktyg är närmare oisolerade spänningssatta delar än 300 mm. riskområde DL Oisolerad spänningsförande del DV närområde isolerad skyddsanordning DL är avstånd som anger riskområdets yttre gräns DV är avstånd som anger närområdets yttre gräns Vid systemspänning 1 kv är DL = ingen kontakt och DV = 300 mm Tabell närområde Systemspänning (kv) När- och riskområde Minsta avstånd till närområde DV (mm) Minsta avstånd till riskområde DL (mm) Ingen kontakt Komplett lista finns i SS-EN

43 Vid arbete utan och nära spänning är det extra viktigt att kontrollera hur matningen av olika anläggningsdelar sker så att rätt delar frånskiljs och att övriga delar kan tillkopplas utan risk. Vanliga exempel på arbete nära spänning är att lägga in en ny grupp i en spänningssatt central eller utbyte av enstaka komponenter i en kopplingsutrustning. Om detta inte går att göra ska man på annat sätt se till att avståndet DL upprätthålls och vid behov övervaka arbetet. Tänk på vilken typ av verktyg och materiel du ska hantera, långa saker kräver ett större vingelutrymme. Använd gärna isolerhandskar som ett extra skydd. När skyddet är anbringat mot spänningssatta delar så kan samma rutiner användas som för arbete utan spänning på de delar av anläggningen där arbetet ska ske. Grupparbetsuppgift Gör en lista på de särskilda anordningar och den personliga skyddsutrustning ni har och de ni borde ha för arbete nära spänning. 43

44 Arbete med spänning Det finns också metoder för att på ett säkert sätt utföra arbete utan att frånskilja, arbete med spänning. Denna metod kräver särskild utrustning och utbildning därför informerar vi bara kort om den metoden i denna kurs. Arbete med spänning kan utföras på tre olika sätt. Isolerstångsmetoden går ut på att arbetet utförs med hjälp av isolerade stänger där arbetaren hela tiden befinner sig utanför riskområdet. Metoden tillämpas ofta på luftledningar, till exempel vid rensning av ledningsgator. Barhandsmetoden bygger på att arbetaren isoleras helt ifrån jord och andra potentialer och kan därmed röra vid spänningssatta delar utan risk. Denna metod tillämpas endast på högspänningsanläggningar. Ett exempel från USA kan ni se på den här Youtubefilmen, På lågspänningsanläggningar, spänningar upp till V, används isolerhandskmetoden. Den bygger på att arbetaren använder personlig skyddsutrustning såsom isolerhandskar och isolerade verktyg så att kroppen aldrig kommer i kontakt med ledande delar. 44

45 Arbete med spänning är när arbetaren kommer innanför riskområde till oisolerade spänningssatta delar. På lågspänning räknas det som arbete med spänning först när man med verktyg eller kroppsdel kommer i direkt kontakt med oisolerad spänningssatt del. Om den del av anläggningen du ska arbeta med är frånskild men du kommer in i närområde (se tidigare tabell) för andra närliggande oisolerade anläggningsdelar som fortfarande är spänningssatta räknas det som arbete nära spänning. På högspänning är riskområdet beroende på spänningsnivån vilket syns i den här tabellen. Tabell riskområde Systemspänning (kv) Minsta avstånd till riskområde DL (mm) 1 Ingen kontakt Komplett lista finns i SS-EN Den personliga skyddsutrustning som används vid arbete med spänning är utmärkt att använda även vid till exempel arbete nära spänning. Det höjer säkerheten väsentligt så att ingen risk för strömgenomgång eller ljusbåge kvarstår. Alla som arbetar på elektriska anläggningar där det finns en elektrisk fara bör ha tillgång till isolerhandskar, isolerduk och isolerade verktyg. 45

46 Icke elektriskt arbete Ibland kommer andra yrkesgrupper i sin yrkesutövning nära elektriska anläggningar. Det kan handla om målning, städning, byggnadsarbete etc. Då ska de inblandade dels vara informerade om risken och skydd ska sättas upp så att ett säkert avstånd till spänningssatt del upprätthålls. Här ska man alltid ta till lite extra avstånd i förhållande till de avstånd som gäller arbete nära spänning. Personerna som inte är fackkunniga eller instruerade kallas lekmän. De kan inte antas förstå alla risker så tänk till exempel på vingelavstånd när en målare kommer med en stege i närheten av en kopplingsutrustning eller liknande. Saker att ta hänsyn till i riskhanteringen vid icke elektriskt arbete kan vara systemspänningen, typen av arbete som ska utföras, vilka verktyg och hjälpmedel som används och om personerna är elektriker eller lekmän. En rekommendation är att alltid ha ett större avstånd än avståndet till närområde som anges i tabellen. 46

47 Gruppdiskussion I vilka situationer råkar ni ut för arbete nära spänning eller arbete med spänning. 47

48 Ansvar inom ellagstiftningen Personsäkerhetsansvaret Behörighetsansvaret Elanläggningsansvaret Arbetsgivare Arbetmiljöansvar Behörig elinstallatör ELSÄK-FS 2013:1 Utförande av elinstallationer Anläggningsinnehavare Kontroll och skötsel av elanläggning Arbetsmiljölagen Starkströmsföreskrifter ELSÄK-FS 2008:1 Föreskrifter ELSÄK-FS 2008:3 Föreskrifter ELSÄK-FS 2006:1 SS-EN eller ESA Lågspänning SS Högspänning SS-EN och SS-EN Det finns tre olika ansvar i ellagstiftningen. Arbetsgivaransvar, behörighetsansvar och anläggningsansvar alla har sina egna regelverk att följa. 48

49 Arbetsgivaransvar Arbetsgivaren är alltid ansvarig för de anställdas säkerhet och ska enligt Arbetsmiljölagen se till att alla har den utbildning och utrustning de behöver för att undvika risker i arbetet. Det är också arbetsgivaren eller av denne utsedd person som utser elsäkerhetsledare och gör en grundläggande riskbedömning innan någon skickas ut på ett arbete. Arbetsgivaren bestämmer hur arbetet ska gå till, vilka som ska delta och vilka arbetsmetoder som ska användas. Delegering Många arbetsuppgifter måste delegeras då en ansvarig person inte hinner med eller har kompetensen att utföra alla arbetsuppgifterna. Inom elbranschen delegeras arbetsuppgifter som rör kontroll av utförd installation, underhåll och skötsel av anläggningar eller uppgifter som rör elsäkerheten på arbetsplatsen. Vad man ska komma ihåg är att det alltid bara är arbetsuppgifterna som delegeras inte ansvaret. Ansvaret ligger alltid kvar på den person som vidaredelegerar arbetsuppgifterna. Naturligtvis har alla ett personligt ansvar att vi utför de arbetsuppgifter vi blivit ålagda så gott vi kan, men ansvaret för uppgiften och för att vi har kompetens så att vi kan utföra uppgiften ligger kvar på den som delegerar. Om den som har fått förtroendet kliver av från sitt ansvar är det den som delegerat som faller! 49

50 För varje arbete där det finns en elektrisk fara ska det utses en elsäkerhetsledare. Elsäkerhetsledaren ska göra en bedömning på plats hur riskerna kan minimeras till en acceptabel nivå med den av arbetsgivaren valda arbetsmetoden. Kan man inte nå detta mål kan arbetet inte utföras. Elsäkerhetsledaren har också följande arbetsuppgifter - Kommunicera med eldriftledaren om frånskiljning och tillkoppling - Förvissa sig om att de som deltar i arbetet har rätt kompetens - Förvissa sig om att arbetet är planerat så att det kan utföras säkert - Instruera om faror och säkerhetskrav före och under arbetet - Se till att varselmärkning och eventuell avspärrning är uppsatt - Lämna tillstånd att påbörja arbetet när alla säkerhetsåtgärder har vidtagits - Instruera om säkerhetskrav och faror före och under arbetets gång - Informera alla om förestående spänningssättning när arbetet är klart - Förvissa sig om att arbetet är avslutat och att anläggningen är klar för spänningssättning - Återställa all skyltning och övriga skydd med början längst ifrån arbetsstället - Anmäla till eldriftledaren att anläggningen är klar för tillkoppling 50

51 Gruppdiskussion När du blir utsedd till elsäkerhetsledare, vilka instruktioner och mandat skulle du vilja ha? Diskutera i grupper och gör en lista, titta gärna på det förslag till checklista som finns sist i häftet. 51

52 Anläggningsansvar Ansvarig för en elanläggning är anläggningens innehavare. Som innehavare betraktas den som råder över anläggningen. Det kan vara dess ägare eller någon som genom arrende, hyreskontrakt eller servitut disponerar över anläggningen. Varje villaägare är innehavare för elanläggningen som ingår i fastigheten. Innehavaren ska själv, eller genom att utse en elanläggningsansvarig, se till att anläggningen hålls i ett sådant skick att den är säker för person och egendom. Innehavaren eller den elanläggningsansvarige är skyldig att fortlöpande kontrollera och övervaka anläggningen så att eventuella brister kan upptäckas och åtgärdas. Kontrollen ska ske dels genom att det i den dagliga rutinen ingår att fortlöpande kontrollera anläggningen och dels genom att vid fastställda intervaller göra särskilda kontroller. Den fortlöpande kontrollen sker bäst om all personal som rör sig i anläggningen har fått information och utbildning så att de kan upptäcka och vidarerapportera fel. 52

53 Vid den särskilda kontrollen sker en noggrann genomgång av hela anläggningen ofta med externa besiktningsmän. Hur ofta den särskilda kontrollen ska utföras beror på anläggningens beskaffenhet och vilket slitage den blir utsatt för. Innehavaren eller den elanläggningsansvarige är också ansvarig för att det finns uppdaterad dokumentation anpassad till anläggningens komplexitet så att skötsel och underhåll kan ske på ett säkert sätt och att varningsskyltar är uppsatta där det behövs. Innehavaren eller den elanläggningsansvarige ska för varje arbete i en elanläggning utse en ansvarig person, eldriftledaren, som ansvarar för att den elektriska anläggningen är säker under arbetet. Delegeringen bör vara skriftlig. Eldriftledaren kan också av elanläggningsansvarig delegeras uppgiften att svara för tillträde till platser där det kan finnas en elektrisk fara som till exempel driftrum. Innan något arbete påbörjas på en anläggning ska elsäkerhetsledaren och eldriftledaren vara överens om vilka åtgärder som måste vidtas för att arbetet ska ske säkert. 53

54 Behörighetsansvar Behörighetsansvar har en person som av Elsäkerhetsverket fått ett behörighetsbevis. Den behörige ansvarar för att elinstallationsarbete utfört av honom själv, eller av personer han har överinseende över, utförs enligt gällande regelverk på ett sätt att anläggningen blir säker. Den behörighetsansvarige är också ansvarig för att kontrollera en nyuppförd eller utvidgad elanläggning innan den tas i bruk. 54

55 Lagar och regelverk ELSÄKERHET SVENSK STANDARD Det mesta vi berört i den här kursen regleras i svensk författning från Elsäkerhetsverket som kompletteras med delar i svensk standard. Men den grundläggande lagtexten finns i Arbetsmiljölagen som i sitt 3:e kapitel 3:e paragrafen skriver att Arbetsgivaren ska förvissa sig om att arbetstagare har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbete. I föreskrifterna elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet ELSÄK-FS 2006:1 klargörs att Vid arbete där det finns elektrisk fara skall säkerhetsåtgärder vidtas enligt god elsäkerhetsteknisk praxis, så att betryggande säkerhet uppnås för dem som deltar i arbetet. Säkerhetsåtgärderna skall vara grundade på en riskbedömning. 55

56 Det står också att Den som vid arbete tillämpar säkerhetsåtgärder som följer någon annan standard eller praxis än svensk standard skall dokumentera sin riskbedömning och utfärda anvisningar. Den standard man hänvisar till är SS-EN , Skötsel av elanläggning som också är det regelverk den här kursen bygger på. Men det är innehavaren av en anläggning som bestämmer vilka regler som ska gälla vid arbete på anläggningen. Ett alternativ till att följa standarden är att istället använda någon annan branschpraxis till exempel elsäkerhetsanvisningar, ESA. Tanken är att alla som arbetar med el ska använda samma språk och begrepp för till exempel frånskiljning och tillkoppling så att vi lättare förstår varandra när vi möts. ESA ersätter standarden och är ett exempel på en dokumenterad riskbedömning. Vid komplicerade elanläggningar finns ofta kompletterande dokument som måste tas hänsyn till vid arbete på just den anläggningen. Fråga alltid elanläggningsansvarig eller eldriftledaren om de har några kompletterande elsäkerhetsanvisningar. 56

57 Varselmärkning Hur varselmärkning ska utföras och hur den ska se ut kan läsas i Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2008:2. Några exempel F1 Tillträdesförbud för obehöriga F2 Beröringsförbud V1 Allmän varning för elektrisk fara 57

58 Övningar i riskbedömning Exempel på upprättande av Elsäkerhetsplanering för Elfirman AB Generell elsäkerhetsplanering för enklare jobb Elsäkerhetsledare är den elektriker som tagit emot arbetsordern från arbetsgivaren. Elsäkerhetsledare ska utföra en riskbedömning för arbetet enligt punkt 3 nedan. Elsäkerhetsledare ska säkerhetsställa att säkerhetsåtgärder vidtas innan arbetet påbörjas. Inom Elfirman AB ska säkerhetsåtgärderna utföras i enlighet med SS-EN utgåva 3. Planeringen ska anpassas till omfattningen av arbetet och de nödvändiga säkerhetsåtgärderna. Behövs endast enkla åtgärder, kan planeringen vara enkel. Nedan redovisas exempel på hur elsäkerhetsplaneringen går till inom Elfirman AB. Om utsedd elsäkerhetsledare i samband med sin riskbedömning konstaterar att nedanstående exempel inte kan följas alternativt om elsäkerhetsledare känner en osäkerhet kring vidtagandet av säkerhetsåtgärderna ska arbetsledaren på Elfirman AB kontaktas innan arbete får påbörjas. 58

59 1. Information om arbetsplatsen Inhämta upplysningar om anläggningen och dess belägenhet, vilka ges av arbetsledaren via arbetsordern på Elfirman AB 2. Identifiera arbetsplatsen Identifiera arbetsplatsen genom att kontakta innehavarens eldriftledare. Elsäkerhetsledaren ska kontrollera med eldriftledare om han har utfärdat egna anvisningar för att förebygga skador orsakade av el 3. Identifiera riskkällor Utför en riskbedömning bestående av riskanalys och riskvärdering 4. Välja arbetssätt Välj arbetsmetoden arbete utan spänning i enlighet med SS-EN Skulle denna arbetsmetod inte fungera ska kontakt tas med den som utfärdat elsäkerhetsplaneringen 5. Planera nödvändiga driftåtgärder Planera nödvändiga driftsåtgärder. Exempelvis genom att undersöka vilka anläggningsdelar som kommer att frånskiljas. Informera eldriftledaren om vilka anläggningsdelar som kommer att bli spänningslösa under arbetets genomförande. Planera vid behov eventuella omläggningar 59

60 6. Planera säkerhetsåtgärder Planera de säkerhetsåtgärder som behöver vidtas för det aktuella arbetet i enlighet med SS-EN Vid behov görs planeringen skriftligt. Exempel vid arbetsmetoden arbete utan spänning 1. Identifiera var godkänd frånskiljning kan utföras 2. Frånskilj 3. Skydda mot tillkoppling 4. Montera skylt Arbete pågår 5. Utför spänningslöshetskontroll på arbetsstället 6. Arbetsjorda och kortslut i de fall detta krävs enligt SS-EN Vid behov avskärma åtkomliga närbelägna spänningsförande delar 7. Informera Om flera personer än elsäkerhetsledaren deltar i arbetet ska elsäkerhetsledaren informera alla som deltar i arbetet om arbetsplatsen belägenhet, vilken anläggningsdel arbetet avser, eventuella risker och vidtagna säkerhetsåtgärder innan arbetet påbörjas Vid byte av elsäkerhetsledare ska den nya elsäkerhetsledaren utses av arbets givaren Vid avbrott i arbetet ska elsäkerhetsledaren se till att anläggningen är säker under avbrottet 60

61 8. Tillkoppling efter arbete 1. Meddela all berörd personal att arbetet är avslutat och att de ska ta med sig sina verktyg och avlägsna sig från arbetsstället 2. Se till att anläggningen är säker 3. Avlägsna alla verktyg, utrustningar och anordningar som använts vid arbetet 4. Avlägsna skyltar och skydd mot tillkoppling 5. Meddela eldriftledaren att anläggningen kan tillkopplas 61

62 Omläggning av ledare i elcentral Beskrivning av arbete Vid en revisionsbesiktning har felet på bilden konstaterats. I utgående huvudledning har N-ledare anslutits på PE-skena och PE-ledare har anslutits på N-skena. Huvudledningen matar en elcentral A1A1 som är placerad på en kontorsavdelning. Felet ska åtgärdas genom att N- och PE-ledare ska skiftas. Diskussionsövning Kan arbetet genomföras enligt arbetsgivarens upprättade elsäkerhetsplanering? 62

63 Riskbedömning Riskanalys Riskvärdering Säkerhetsåtgärder 63

64 Kapsling saknas på överlastskydd Beskrivning av arbete I ett automatikskåp på ett sågverk saknas kapslingen till ett överlastskydd. Ny kapsling ska monteras. Diskussionsövning Kan arbetet genomföras enligt arbetsgivarens upprättade elsäkerhetsplanering? 64

65 Riskbedömning Riskanalys Riskvärdering Säkerhetsåtgärder 65

66 Byte av HF-don i lysrörsarmatur Beskrivning av arbete Ett HF-don har gått sönder i en lysrörsarmatur. Armaturen är placerad ovan en transportbana i justerverket på ett sågverk. Transportbanan och belysningsanläggningen måste tas ur drift. Diskussionsövning Kan arbetet genomföras enligt arbetsgivarens upprättade elsäkerhetsplanering? 66

Tema Elsäkerhet FIE Teknisk Konferens Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB

Tema Elsäkerhet FIE Teknisk Konferens Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB Tema Elsäkerhet FIE Teknisk Konferens 2013 Hur Hur väl väl klarar klarar industrin Ni Ert sitt Elsäkerhetsarbete? Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB Fråga Ni som är elansvariga på den industri/anläggningen

Läs mer

Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs

Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs Personsäkerhet Utdrag ur 3 kap 3 Arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Arbetsgivaren skall

Läs mer

Vägledning vid elolycka

Vägledning vid elolycka Vägledning vid elolycka 2? I den här broschyren finns information om vad du behöver tänka på om en elolycka inträffar. Du får övergripande vägledning i hur du ska agera om du plötsligt befinner dig i en

Läs mer

CSSA Rev 0 The Seven Steps that Save Lives Svensk version

CSSA Rev 0 The Seven Steps that Save Lives Svensk version CSSA -11-03 Rev 0 The Seven Steps that Save Lives Svensk version Slide 1 De sju stegen Steg 1 Planering av arbete Steg 2 Markera arbetsområde och utrustning Steg 3 Frånskilj alla inmatningspunkter och

Läs mer

Behörighetsansvar. Information till elinstallatörer. om ansvar för kontroll av. elinstallationsarbeten.

Behörighetsansvar. Information till elinstallatörer. om ansvar för kontroll av. elinstallationsarbeten. Behörighetsansvar Information till elinstallatörer om ansvar för kontroll av elinstallationsarbeten. Om informationen i denna broschyr skulle ge upphov till tveksamheter om gällande bestämmelser har lagtexten

Läs mer

Projekt Fastighetsskötsel, NT Elsäkerhetsverket - Norra tillsynsdistriktet

Projekt Fastighetsskötsel, NT Elsäkerhetsverket - Norra tillsynsdistriktet 1 Projekt Fastighetsskötsel, NT4-2002 Elsäkerhetsverket - Norra tillsynsdistriktet 1. Mål Målet för projektet är att kontrollera rutinerna för tillsyn av fastigheter samt personalkompetens och rutiner

Läs mer

Arbete på elektrisk materiel

Arbete på elektrisk materiel 2003-10-10 Sida 1 (9) *AFEL* *AF EL -* Arbete på elektrisk materiel Innehållsförteckning 1 Arbete på elektrisk materiel... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte... 2 1.3 Ordförklaringar... 3 2 Elektriskt arbete...

Läs mer

TILLSYN AV EL- ANLÄGGNINGAR. Information till Dig som har ansvaret för elanläggning och elapparater inom företaget.

TILLSYN AV EL- ANLÄGGNINGAR. Information till Dig som har ansvaret för elanläggning och elapparater inom företaget. TILLSYN AV EL- ANLÄGGNINGAR Information till Dig som har ansvaret för elanläggning och elapparater inom företaget. 1 Elsäkerhetsverket Elsäkerhetsverket har det övergripande ansvaret för elsäkerhet och

Läs mer

Vi är nyckeln, till Din fortsatta utveckling. Välkommen. Lars Hedström Robin Alsterberg

Vi är nyckeln, till Din fortsatta utveckling. Välkommen. Lars Hedström Robin Alsterberg Vi är nyckeln, till Din fortsatta utveckling Välkommen Lars Hedström Robin Alsterberg Varför Svensk Uppdragsutbildning? Flexibla Kundanpassade lösningar Professionella utbildare för professionell rådgivning

Läs mer

Riktlinjer Elinstallationsarbete Företaget Energi AB

Riktlinjer Elinstallationsarbete Företaget Energi AB 1 (9) Dokument Fastställd 2015 XX XX Reviderad Riktlinjer Elinstallationsarbete Ansvarig Elsäkerhetssamordnare Utgåva 1 Riktlinjer Elinstallationsarbete Företaget Energi AB Detta är ett exempel på riktlinjer

Läs mer

Förteckning över krav i Elsäkerhetsverkets författningssamling som innebär en administrativ börda för företag

Förteckning över krav i Elsäkerhetsverkets författningssamling som innebär en administrativ börda för företag 2004-04-28 Bilaga 1 Förteckning över krav i författningssamling som innebär en administrativ börda för företag Kolumn 1 2 3 4 5 6 7 ELSÄK-FS 1995:6 Om elektriska utrustningar för explosionsfarlig miljö

Läs mer

Förord Ellagstiftningen en översikt Elsäkerhet vid arbete ELSÄK-FS 2008:3. Utförande av elektriska starkströmsanläggningar

Förord Ellagstiftningen en översikt Elsäkerhet vid arbete ELSÄK-FS 2008:3. Utförande av elektriska starkströmsanläggningar Innehåll Förord 5 7 Elsäkerhet vid arbete 10 ELSÄK-FS 2006:1 12 Utförande av elektriska starkströmsanläggningar 17 ELSÄK-FS 2008:1 23 ELSÄK-FS 2008:2 52 Innehavarens kontroll 63 Starkströmsförordning (2009:22)

Läs mer

och angränsande ansvar - som vi såg på det William Persäter

och angränsande ansvar - som vi såg på det William Persäter Behörighetsansvar och angränsande ansvar - som vi såg på det William Persäter ELLAGSTIFTNINGEN Vad säger ellagstiftningen om ansvar för Vad säger ellagstiftningen om ansvar för utförande och skötsel av

Läs mer

Föreskrifter och myndighetskrav Behörighetsregler ELR-utbildningar Diplomering/Certifiering ELSÄK-FS 2006:1 SS-EN 50110-1 SS-EN 50110-1 2012-09-23

Föreskrifter och myndighetskrav Behörighetsregler ELR-utbildningar Diplomering/Certifiering ELSÄK-FS 2006:1 SS-EN 50110-1 SS-EN 50110-1 2012-09-23 Föreskrifter och myndighetskrav Behörighetsregler ELR-utbildningar Diplomering/Certifiering ELSÄK-FS 2006:1 Gäller för: ARBETE I YRKESMÄSSIG VERKSAMHET där elektrisk fara kan förekomma Arbete skall utföras

Läs mer

Hitta förbättringsobjekten!

Hitta förbättringsobjekten! Hitta förbättringsobjekten! Checklista för elentreprenören SÄKERHETSTEKNIKCENTRALEN Egenvärdering av elsäkerhet Att sörja för säkerheten är en väsentlig del av verksamheten och kunnandet för alla fackpersoner

Läs mer

Innehåll. Protokoll provning 45

Innehåll. Protokoll provning 45 Innehåll 1. Behovet av kontroll före idrifttagning 6 2. Vilka installationsarbeten ska kontrolleras 8 3. Utförande avinstallationsarbete 9 4. Ansvar 11 5. Arbeten som inte kräver formell behörighet 12

Läs mer

Möte med Skatteverket, SP, Kassaregisterrådet, TOMER, MAF,

Möte med Skatteverket, SP, Kassaregisterrådet, TOMER, MAF, Fredrik Kagerud Möte med Skatteverket, SP, Kassaregisterrådet, TOMER, MAF, Elsäkerhetsverket 2014-04-15 Produkten Användarens skyldigheter Installationen Produkten Säkerhetskraven är angivna i " Förordning

Läs mer

Locum-ESA Entreprenör 3 Säkerhetsanvisningar för entreprenörsarbete avseende annat än elektriskt arbete i driftrum

Locum-ESA Entreprenör 3 Säkerhetsanvisningar för entreprenörsarbete avseende annat än elektriskt arbete i driftrum Locum-ESA Entreprenör 3 Säkerhetsanvisningar för entreprenörsarbete avseende annat än elektriskt arbete i driftrum Skapad: 2008-10-10 Senast ändrad: 2010-09-13 R.10 Lars Eliasson/Börje Hjorth Karin Sjöndin

Läs mer

Lars Kilsgård 0451 454 26

Lars Kilsgård 0451 454 26 ELANSVARSTRÄFF 2011-12-01 Elolyckor och deras uppkomst Lars Kilsgård 0451 454 26 Dödlig utgång 1 Helsingborg, lekman, man 16 september 2010, kopparstöld (kontaktledning) Luleå, elyrkesman, man 42 år 24

Läs mer

Föreskrift eller standard? Jag har ansvaret men vilket? Elarbete Riskbedömning och checklistor får inte bli någon tipspromenad

Föreskrift eller standard? Jag har ansvaret men vilket? Elarbete Riskbedömning och checklistor får inte bli någon tipspromenad Föreskrift eller standard? Jag har ansvaret men vilket? i vanligt språkbruk fått ungefär betydelsen "en valsituation där båda alternativen är dåliga Wikipedia Elarbete Riskbedömning och checklistor får

Läs mer

Skanska Sverige. Arbete med eller nära spänning skall utföras av, eller under ledning av, en för arbetet ansvarig person, se kompetenskrav.

Skanska Sverige. Arbete med eller nära spänning skall utföras av, eller under ledning av, en för arbetet ansvarig person, se kompetenskrav. 1 (6) 1. Allmänt Arbete i närheten av och med elledningar är en vanlig och farlig situation för oss, endera väl synlig luftledning eller som ledning under mark. Nedan finns beskrivet arbetssättet som ska

Läs mer

Frågor och svar angående tillämpning av Installationsavtalets överenskommelse om gemensam syn på elsäkerheten.

Frågor och svar angående tillämpning av Installationsavtalets överenskommelse om gemensam syn på elsäkerheten. KONTROLLANSVAR KONTROLLANSVAR Frågor och svar angående tillämpning av Installationsavtalets överenskommelse om gemensam syn på elsäkerheten. VARFÖR KONTROLL? 1. Varför ska en elektrisk installation kontrolleras

Läs mer

Nya regler för elarbete

Nya regler för elarbete Nya regler för elarbete Den 8 juni 2016 tog riksdagen beslut om en ny elsäkerhetslag i Sverige. Den nya lagen träder i kraft 1 juli 2017. Den nya lagstiftningen påverkar de flesta grupper i samhället -

Läs mer

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL - TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL Installation av småskaliga anläggningar för Vind- och solel. Vind- och solel Intresset för småskaliga anläggningar för vind och solel ökar. För att underlätta för dig som elinstallatör

Läs mer

Elföreskrifter & installationsregler

Elföreskrifter & installationsregler Elföreskrifter & installationsregler vi lyssnar lyhört på marknadens krav och hjälper våra kunder till rätt kunskap, på rätt plats och rätt tid inom organisationen. SIDA 2 Elföreskrifter & instllationsregler

Läs mer

CHECKLISTA FÖR EL-SÄKERHET

CHECKLISTA FÖR EL-SÄKERHET CHECKLISTA FÖR EL-SÄKERHET ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svara med kryss i högra kolumnen, fortsätt fylla i de tre följande rutorna. Det ifyllda blir en handlingsplan som

Läs mer

TÄ N K PÅ ELS Ä K E R H ETEN L Å T P R O F F S E N I N S T A L L E R A

TÄ N K PÅ ELS Ä K E R H ETEN L Å T P R O F F S E N I N S T A L L E R A TÄ N K PÅ ELS Ä K E R H E T E N L Å T P R O F F S E N I N S T A L L E R A TÄNK PÅ ELSÄKERHETEN LÅT PROFFSEN INSTALLERA Enligt lagen får elinstallationer bara utföras av yrkesmän inom elbranschen. Försäkra

Läs mer

Regeringen. Behörighet för elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Nuvarande förordning 2014-04-23

Regeringen. Behörighet för elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Nuvarande förordning 2014-04-23 Behörighet för elinstallationsarbete Vem har nyttan av ett behörighetssystem? Vad krävs av en yrkesman? Regeringen En särskild utredare ska föreslå bestämmelser om vad som ska krävas för att utföra en

Läs mer

BESTÄMMELSER OM SYSTEMKONTROLL

BESTÄMMELSER OM SYSTEMKONTROLL Svenska Brandskyddsföreningen prsbf 1031:1 ANVISNING T400 På gång Produktionsenheten Utgåva 2011-12-14 BESTÄMMELSER OM SYSTEMKONTROLL 1 Allmänt Denna anvisning innehåller tekniska bestämmelser för systemkontroll.

Läs mer

Tillfälliga elanläggningar

Tillfälliga elanläggningar Tillfälliga elanläggningar Vägledning vid planering, utförande och underhåll SEK Handbok 415 Utgåva 2.1 SEK Handbok 415 Utgåva 2.1 September 2007 Tillfälliga elanläggningar Vägledning vid planering, utförande

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare: Carina Larsson Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om varselmärkning vid elektriska starkströmsanläggningar; beslutade den 31

Läs mer

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Mikroproduktion - Information för elinstallatörer Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Version februari 2015 Fler producerar egen el Vi ser att allt fler väljer att producera sin egen el genom

Läs mer

rev datum Utgåva 2 ELSÄKERHETSLEDARE

rev datum Utgåva 2 ELSÄKERHETSLEDARE rev datum 2014-09 Utgåva 2 ELSÄKERHETSLEDARE Frågor och svar angående tillämpning av Installationsavtalets överenskommelse om gemensam syn på elsäkerheten. VARFÖR ELSÄKERHETSLEDARE? 1. Varför ska det utses

Läs mer

Förord. Kompletterande elsäkerhetsanvisningar för SSAB Borlänge/Finspång,

Förord. Kompletterande elsäkerhetsanvisningar för SSAB Borlänge/Finspång, Förord Oavsett starkströmsanläggningarnas omfattning och driftförhållanden är det angeläget att de för elsäkerheten ansvariga har tillgång till sådana kompletterande anvisningar som möjliggör tillämpning

Läs mer

PUBLIKATION 2006:13. Riktlinjer för Vägverkets elsäkerhetsarbete

PUBLIKATION 2006:13. Riktlinjer för Vägverkets elsäkerhetsarbete PUBLIKATION 2006:13 Riktlinjer för Vägverkets elsäkerhetsarbete Titel: Riktlinjer för Vägverkets elsäkerhetsarbete Publikation: 2006:13 Utgivningsdatum: 2006-03 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Stefan

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Konsoliderad version Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare Kim Reenaas Observera att den tryckta författningen är den officiellt giltiga. Lydelse per den 15 april 2016. ELSÄK-FS

Läs mer

ESA, ISA eller Skötsel av elanläggningar? Postad av Svenne Eriksson - 17 jan :35

ESA, ISA eller Skötsel av elanläggningar? Postad av Svenne Eriksson - 17 jan :35 ESA, ISA eller Skötsel av elanläggningar? Postad av Svenne Eriksson - 17 jan 2014 12:35 Jag har fått för mig att man inte ska gå både ESA och "Skötsel av elanläggningar" utan att det är två olika arbetssätt.

Läs mer

Egenvärdering av elsäkerhet

Egenvärdering av elsäkerhet guide Egenvärdering av elsäkerhet Checklista för yrkespersoner inom elbranschen 1 Värderarens namn: Företag/arbetsplats: Datum: ledaren för elarbeten uppgifter och ansvarsområden Instruering av nya arbetstagare

Läs mer

ELSÄKERHET I SMÅFÖRETAG

ELSÄKERHET I SMÅFÖRETAG ELSÄKERHET I SMÅFÖRETAG Elsäkerhet en självklarhet Fastighetsägaren ansvarar för all ej synlig fast elinstallation. Ägare eller hyresgäst ansvarar för löpande underhåll av elutrustning och synlig del av

Läs mer

Utan hinder av första stycket får elinstallationsarbete utföras av den som genomgår utbildning eller fullgör praktik i syfte att få behörighet.

Utan hinder av första stycket får elinstallationsarbete utföras av den som genomgår utbildning eller fullgör praktik i syfte att få behörighet. Bilaga 1 1 (6) Förslag till Elinstallatörslag 1 Syftet med denna lag är att förebygga person- eller sakskada till följd av felaktigt eller bristfälligt elinstallationsarbete på elektriska anläggningar

Läs mer

Elektriker eller elinstallatör. lika men inte samma

Elektriker eller elinstallatör. lika men inte samma Elektriker eller elinstallatör lika men inte samma Det kan vara svårt att förstå skillnaden mellan en elektriker och en elinstallatörs roll, men det är viktigt att veta vad som ligger i de olika begreppen.

Läs mer

UTBILDNING I EL- OCH MASKINSÄKERHETSANVISNINGAR INOM RINGHALSGRUPPEN

UTBILDNING I EL- OCH MASKINSÄKERHETSANVISNINGAR INOM RINGHALSGRUPPEN Dokumenttyp Sekretessklass Status Granskat ID-nummer / Utgåva Anvisning Företagsintern Godkänt Larsson Göran 910117025/ 5.0 Utfärdare Datum Antonsson Bo-Göran Alternativt ID Andersson Hans 2003-02-26 0414

Läs mer

Egenkontrollprogram för elinstallationsarbete

Egenkontrollprogram för elinstallationsarbete Egenkontrollprogram för elinstallationsarbete En del av Systematiskt elsäkerhetsarbete AW Elteam AB Detta dokument innehåller grunduppgifter för företagets egenkontrollprogram enligt Elsäkerhetverkets

Läs mer

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Mikroproduktion - Information för elinstallatörer Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Version februari 2015 Fler producerar egen el Vi ser att allt fler väljer att producera sin egen el genom

Läs mer

Elsäkerhet i... Småbåtshamnar.

Elsäkerhet i... Småbåtshamnar. Elsäkerhet i... Småbåtshamnar. 2 Elsäkerhet i småbåtshamnar Ditt ansvar som innehavare DET ÄR MYCKET VIKTIGT att du som innehavare och ansvarig för en småbåtshamn utför kontroller av starkströmsanläggningen.

Läs mer

Ny elsäkerhetslag den 1 juli en sammanställning av innehållet i det nya elsäkerhetsregelverket

Ny elsäkerhetslag den 1 juli en sammanställning av innehållet i det nya elsäkerhetsregelverket Ny elsäkerhetslag den 1 juli 2017 en sammanställning av innehållet i det nya elsäkerhetsregelverket Nya regler för att utföra elinstallationer! Den 1 juli 2017 kommer en ny elsäkerhetslag att träda i kraft!

Läs mer

Generella arbetsmiljökrav vid inköp av entreprenadtjänster inom RU Sverige

Generella arbetsmiljökrav vid inköp av entreprenadtjänster inom RU Sverige Sida 1 / 6 Dokumentslag Datum Verksamhetsstyrande 2014-11-18 Dokumenttitel Generella arbetsmiljökrav vid inköp av entreprenadtjänster Enhet Dokumentansvarig Doknr Utgåva RU Sverige H & S Per-Åke Albinsson

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare Kim Reenaas ELSÄK-FS Utkom från trycket den Elsäkerhetsverkets föreskrifter om utförande av elinstallationsarbete och om elinstallationsföretag

Läs mer

Elsäkerhet och effektiva och hållbara ellösningar Anders Engstedt

Elsäkerhet och effektiva och hållbara ellösningar Anders Engstedt Elsäkerhet och effektiva och hållbara ellösningar Anders Engstedt Agenda Kort intro information och introduktion Nya elsäkerhetslagen som gäller från 2017 Elsäkerhet Effektivitetsvinster inom elområdet

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare Karin Sjöberg Utkom från trycket den 5 april 2017 Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elinstallationsföretag och om utförande av elinstallationsarbete

Läs mer

Råd och. skyddsanvisningar

Råd och. skyddsanvisningar Råd och skydds- Råd anvisningar och skyddsanvisningar för dig som ska arbeta inom Banverkets spårområde för dig som ska arbeta inom Banverkets spårområde Arbetsmiljölagen Utdrag ur arbetsmiljölagen 3 kapitlet

Läs mer

Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs

Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs Elseminarium 2004 14.30-15.00 15.00-15.15 15.15-16.00 16.00-16.20 Kaffe och registrering Voltimum presenterar sig och kvällens program Elsäkerhet och standarder Minimässa 16.20-17.05 17.05-17.20 17.20-18.05

Läs mer

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-006 D14-0007569 3.0

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-006 D14-0007569 3.0 Dokumentslag Verksamhetsstyrande 1 (5) Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-006 D14-0007569 3.0 Organisation Giltig fr o m Giltig t o m Anläggning 2015-08-12

Läs mer

Checklista för kontroll av elanläggningar Lekmän. CHECKLISTA Utgåva 2013-04-09

Checklista för kontroll av elanläggningar Lekmän. CHECKLISTA Utgåva 2013-04-09 Checklista för kontroll av elanläggningar Lekmän CHECKLISTA Utgåva 2013-04-09 1 Förord Det åligger alltid en försäkringstagare att hålla sin anläggning i sådant skicka att den ger betryggande säkerhet

Läs mer

Någon som vet vad som gäller för elinstallationer i mobila vagnar? Typ där man tillagar mat till försäljning.

Någon som vet vad som gäller för elinstallationer i mobila vagnar? Typ där man tillagar mat till försäljning. Installation i mobila vagnar Postad av Mats Persson - 20 okt 2013 19:37 Någon som vet vad som gäller för elinstallationer i mobila vagnar? Typ där man tillagar mat till försäljning. Tittar jag i 436 40

Läs mer

För dig som behöver hjälp med elen

För dig som behöver hjälp med elen För dig som behöver hjälp med elen Känns tryggt att veta att allt blev rätt utfört Nyhet för dig som ska köpa eltjänster Varje år inträffar alldeles för många bränder i våra hem på grund av felaktigt utförda

Läs mer

KURSKATALOG 2015. ELKUL utbildar Sveriges elektriker

KURSKATALOG 2015. ELKUL utbildar Sveriges elektriker KURSKATALOG 2015 ELKUL utbildar Sveriges elektriker ELKUL - Företaget ELKUL är ett företag som specialiserat sig på utbildningar inom el och elsäkerhet. Vårt mål är att alla utbildningar skall vara intressanta,

Läs mer

ABB AB Instruction. Preparer: Approver: Approved date: Area of validity: Lang: Revision: Page:

ABB AB Instruction. Preparer: Approver: Approved date: Area of validity: Lang: Revision: Page: Copyright 2016 ABB. All rights reserved. ABB AB 2016-11-04 SEABB Svenska A 1/12 Krav på entreprenörer vid arbete med el för ABB Sverige Innehåll 1. Allmänt... 2 1.1 Syfte... 2 1.2 Definitioner... 2 1.3

Läs mer

Nisch och Yrkeskategori Bilaga 2

Nisch och Yrkeskategori Bilaga 2 E05 - Isolering (AL) är den person som arbetsleder genomförandet av specifika arbeten med en eller flera arbetsansvariga. AL har bl.a. till uppgift att: - Utse arbetsansvariga och bemanna arbeten i samverkan

Läs mer

DLE Oslo Lars Hansson

DLE Oslo Lars Hansson DLE Oslo Lars Hansson Något om dagen Hur ser elsäkerhetsmyndigheten ut i Sverige Hur arbetar vi i Sverige Hur ser lagstiftningen ut i Sverige Hur ser hjälpmedlen ut i Sverige Hur når vi elsäkerhet i Sverige

Läs mer

Lärarhandledning till Elteknikerhäfte/bildspel

Lärarhandledning till Elteknikerhäfte/bildspel Lärarhandledning till Elteknikerhäfte/bildspel Bild-nr i PPbildspel och Innehåll i utbildningshäftet, övningar med svar sidnr i häftet Förberedelser Kopiera upp PDF-filen G-09-0165 som är ett exempel på

Läs mer

Arbetsplatskontroll järnväg

Arbetsplatskontroll järnväg CHECKLISTA 1 (9) Dokumentdatum TD 2015:0446 2016-04-25 1.0 Fastställt av Gäller från Ersätter Engdahl Stefan [Gäller från NY] [Ersätter NY] Skapat av Boode Cernerud Anna Arbetsplatskontroll järnväg Ersatt

Läs mer

SÄKERHETSTEKNIKCENTRALEN 3.2/ (9)

SÄKERHETSTEKNIKCENTRALEN 3.2/ (9) SÄKERHETSTEKNIKCENTRALEN 3.2/2010 1 (9) ELSÄKERHETSEXAMEN 3 25.11.2010 SVARSSERIE Examen består av två delar. För avlagd examen krävs separat för båda delar ca 2/3 av det maximala poängtalet. Besvara alternativuppgifterna

Läs mer

Elsäkerhetsverkets föreskrifter. om hur elektriska starkströmsanläggningar. utförda samt allmänna råd om tillämpningen av dessa föreskrifter

Elsäkerhetsverkets föreskrifter. om hur elektriska starkströmsanläggningar. utförda samt allmänna råd om tillämpningen av dessa föreskrifter ELSÄK-FS Elsäkerhetsverkets föreskrifter om hur elektriska starkströmsanläggningar skall vara utförda samt allmänna råd om tillämpningen av dessa föreskrifter Elsäkerhetsverkets föreskrifter om hur elektriska

Läs mer

Arbete med Högspänning

Arbete med Högspänning To/Till (tjänsteställebeteckning namn) 179 9179-ELS-1003-Arbete med For information/för information (tjänsteställebeteckning namn) 1(7) Arbetsrutiner vid högspänning... 2 Arbetsrutiner vid högspänning...

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare: Carina Larsson Elsäkerhetsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter ( 2008:1) och allmänna råd om hur elektriska anläggningar ska vara

Läs mer

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning 2014-06-18 1/5 Innehåll Syfte/bakgrund... 3 Omfattning... 3 Ansvar och Genomförande... 3 Renodlad BAS med sjävständig entreprenör... 3 Renodlad BAS med egen

Läs mer

Egenproducerad el så fungerar det. Ver: 1.1

Egenproducerad el så fungerar det. Ver: 1.1 Egenproducerad el så fungerar det Ver: 1.1 INNEHÅLL Sida 2: Denna sida Sida 3: Anslutning till elnätet Sida 4: Elsäkerhet & Elkvalitet Sida 5: Du kontaktar Sida 6-10: Frågor & Svar Sida 11: Övrigt att

Läs mer

Egenkontrollprogram för elinstallationsarbete. för. Ängelholms Elduo AB

Egenkontrollprogram för elinstallationsarbete. för. Ängelholms Elduo AB Egenkontrollprogram för elinstallationsarbete för Ängelholms Elduo AB Företagets uppgifter Juridiskt namn Ängelholms Elduo AB Adress Älvdalsgatan 7 Postnummer och ort 26273 Organisationsnummer 556943-6305

Läs mer

Elsäkerhetsföreskrifter för arbete på eller

Elsäkerhetsföreskrifter för arbete på eller Gäller för Version Föreskrift Trafikverket 2.0 BVF 1921 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2011-03-31 9 Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av TRV 2010/89562 Produktion Jörgen Niklasson, Tjp Handläggare

Läs mer

Hur säker är CNC-maskinen och hur säkert är det att arbeta vid den?

Hur säker är CNC-maskinen och hur säkert är det att arbeta vid den? CNC-maskiner Maskinchecklista Hur säker är CNC-maskinen och hur säkert är det att arbeta vid den? Olyckor vid CNC-maskinen ger oftast svåra skador med stort personligt lidande och höga kostnader för både

Läs mer

PM 1 (16) Installatörsföretagens synpunkter är markerade med grått.

PM 1 (16) Installatörsföretagens synpunkter är markerade med grått. PM 1 (16) Johan Lidbaum Avdelningen för anläggningar 010-168 05 51 2016-12-14 Dnr 16EV2147-2150 Bilaga 1: Installatörsföretagens synpunkter på Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om elinstallationsföretag

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning elarbeten och drifsarbeten I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av elsäkerhetslagen (1135/2016): 1 Tillämpningsområde I denna förordning finns bestämmelser om sådana

Läs mer

TEKNISK RIKTLINJE TR utg 1

TEKNISK RIKTLINJE TR utg 1 SvK4005, v4.0, 2016-04-27 ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE VÅR BETECKNING HM TR 13-02-02 DATUM SAMRÅD 2016-09-13 N, A, F, S, K, H TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 1 TD FASTSTÄLLD Arbetsmiljökrav Totalentreprenad Uppdragstagare

Läs mer

Repetitionsutbildning i elsäkerhet 2010

Repetitionsutbildning i elsäkerhet 2010 Repetitionsutbildning i elsäkerhet 2010 För eltekniker Förord Att äga, ta hand om, arbeta på eller invid starkströmsanläggningar ställer stora krav på alla inblandade. Det är tydligt beskrivet i lagar,

Läs mer

Min käre arbetsgivare hävdar också att det är mitt ansvar att få till ett CE-märke även om han inte erbjuder någon sådan utbildning.

Min käre arbetsgivare hävdar också att det är mitt ansvar att få till ett CE-märke även om han inte erbjuder någon sådan utbildning. CE märkning av apparatskåp Postad av Johan Breiler - 02 apr 2012 08:02 Jag bygger apparatskåp som är anläggningsspecifika. Detta innebär att jag måste CE-märka varje skåp individuellt. Jag undrar vilka

Läs mer

Den här presentationen ger dig några enkla fakta om elektricitet, hur den fungerar och om elsäkerhet.

Den här presentationen ger dig några enkla fakta om elektricitet, hur den fungerar och om elsäkerhet. OM EL Den här presentationen ger dig några enkla fakta om elektricitet, hur den fungerar och om elsäkerhet. 2 EL El är en förädlad form av energi som dagens samhälle behöver för att fungera. För att ingen

Läs mer

Rutin. Säkra stopp. Syfte Syftet med säkra stopp är att ge säkra rutiner för ingrepp i arbetsutrustningars riskområde för att förhindra personskador.

Rutin. Säkra stopp. Syfte Syftet med säkra stopp är att ge säkra rutiner för ingrepp i arbetsutrustningars riskområde för att förhindra personskador. Säkra stopp Rutin Syfte Syftet med säkra stopp är att ge säkra rutiner för ingrepp i arbetsutrustningars riskområde för att förhindra personskador. Tillämpning Rutinen skall tillämpas vid alla tillfälliga

Läs mer

Kurser inom Arbete med spänning

Kurser inom Arbete med spänning Kurser inom Arbete med spänning 1 Bygger din kompetens Kurser inom Arbete med spänning Ska du utföra underhållsarbete och vill undvika drift- och produktionsstopp? Då är AMS Arbete med spänning den optimala

Läs mer

============================================================================

============================================================================ Klarläggande; kontroll före idrifttagning Postad av Rikard Ågren - 16 jan 2011 20:32 Kan någon klarlägga vem som är ansvarig för att kontroll före idrifttagning genomförs? Är det elyrkesmannen (arbetaren)

Läs mer

VARFÖR GÖR VI EN ELOLYCKSFALLSRAPPORT?

VARFÖR GÖR VI EN ELOLYCKSFALLSRAPPORT? Elolycksfall 2015 VARFÖR GÖR VI EN ELOLYCKSFALLSRAPPORT? Elsäkerhetsverkets årliga rapport över elolycksfall bygger på händelser som rapporteras in till Elsäkerhetsverket och Arbetsmiljöverket. Syftet

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM anslutet till Luleå Räddningstjänst 2006-03-16 Senast utskrivet 2006-06-20 08:26 1 INLEDNING... 1 2 ANSVAR... 1 3 ANSLUTNING... 2 4 ORGANISATION VID LARM... 2 5 UTBILDNING...

Läs mer

Repetitionsutbildning i elsäkerhet 2010

Repetitionsutbildning i elsäkerhet 2010 Repetitionsutbildning i elsäkerhet 2010 För signal- och teletekniker Förord Att äga, ta hand om, arbeta på eller invid starkströmsanläggningar ställer stora krav på alla inblandade. Det är tydligt beskrivet

Läs mer

Allmän behörighet Högspänning - Regler och standarder

Allmän behörighet Högspänning - Regler och standarder Facit - Regler och standarder Föreskrifter 1. Vem har ansvaret för att arbete som utförs på en elektrisk anläggning, utförs av behörig personal? Svar: ELSÄK-FS 2010:3 9 I 5 starkströmsförordningen (2009:22)

Läs mer

Svenska Kraftnäts kompletterande elsäkerhetsanvisning

Svenska Kraftnäts kompletterande elsäkerhetsanvisning ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE Stab och samordning, elsäkerhet VÅR BETECKNING TR10-01 DATUM SAMRÅD 2009-12-01 D, N TEKNISK RIKTLINJE REVISION C STYR.DOK/9 Svenska Kraftnäts kompletterande elsäkerhetsanvisning

Läs mer

ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014

ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014 ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014 Ansvar enligt Arbetsmiljölagen - Arbetsgivarens huvudansvar - Arbetstagarens ansvar - Rådighetsansvar och ansvar för inhyrda - Samordningsansvar

Läs mer

Jordfelsbrytare förhindrar nio av tio elolyckor

Jordfelsbrytare förhindrar nio av tio elolyckor Jordfelsbrytare förhindrar nio av tio elolyckor Du, dina nära och kära får hundradelarna på rätt sida Varje år dör människor genom elolyckor och många skadas svårt. Olyckorna beror på att man av olika

Läs mer

Att vara gasföreståndare. Arbetsuppgifter Ingrepp i gasanläggning

Att vara gasföreståndare. Arbetsuppgifter Ingrepp i gasanläggning Att vara gasföreståndare Arbetsuppgifter Ingrepp i gasanläggning BRANDFARLIGA VAROR Tillstånd för lagerhållen volym av: Brandfarliga gaser Kan antändas i luft vid 20 C och atmosfärstryck Brandfarliga vätskor

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM. anslutet till KALMAR BRANDKÅR i samband med Räddningstjänstavtal

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM. anslutet till KALMAR BRANDKÅR i samband med Räddningstjänstavtal KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM anslutet till KALMAR BRANDKÅR i samband med Räddningstjänstavtal INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...1 2 ANSVAR...1 3 ANSLUTNING...2 4 ORGANISATION VID LARM...2 5 UTBILDNING...2

Läs mer

Ansvarsregler och Ansvarsfördelning

Ansvarsregler och Ansvarsfördelning Ansvarsregler och Ansvarsfördelning SveMin-seminarium i Luleå 2015-11-18 Maria Hagberg Forss Hagberg Forss Juridik AB 1 Arbetsmiljölagens regler om ansvar - Arbetsgivarens huvudansvar - Arbetstagarens

Läs mer

AVDELNING C FÖRESKRIFTER OM SKÖTSEL AV ELEKTRISKA STARKSTRÖMS- ANLÄGGNINGAR

AVDELNING C FÖRESKRIFTER OM SKÖTSEL AV ELEKTRISKA STARKSTRÖMS- ANLÄGGNINGAR INNEHÅLL AVDELNING C FÖRESKRIFTER OM SKÖTSEL AV ELEKTRISKA STARKSTRÖMS- ANLÄGGNINGAR............................................ 273 DEL C1 ALLMÄNT................................................... 273

Läs mer

ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531

ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531 1 ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531 Peter Lindberg peter.lindberg@elsakerhetsverket.se RAPPORT Dnr/ref09EV841 2 3 Sammanfattning På söndagskvällen den 31 maj inträffade ett elavbrott som innebar att elförsörjningen

Läs mer

Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel.

Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel. Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel. Vind- och solel Intresset för småskaliga anläggningar för vind- och solel ökar. För att underlätta för dig som elinstallatör får du här en

Läs mer

Ordnings & Skyddsregler 1

Ordnings & Skyddsregler 1 Ordnings & Skyddsregler 1 För under- och sidoentreprenörer på arbetsställen där Leif Andersson har samordningsansvar 1. Syfte Dessa regler avser att belysa skydds- och ordningsregler som gäller för relationen

Läs mer

Elolyckor 2012. Rapport

Elolyckor 2012. Rapport Elolyckor 2012 Rapport POSTADRESS Box 4, 681 21 Kristinehamn TEL 0550-851 00 FAX 0550-851 01 E-POST WEBB info@elsakerhetsverket.se www.elsakerhetsverket.se Elolyckor 2012 Rapport Diarienummer 13EV1594

Läs mer

KONTROLL FÖRE IDRIFTAGNING, BEHÖRIGHET OCH ANSVAR

KONTROLL FÖRE IDRIFTAGNING, BEHÖRIGHET OCH ANSVAR KONTROLL FÖRE IDRIFTAGNING, BEHÖRIGHET OCH ANSVAR Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB Mats Jonsson Eltrygg Miljö AB Behörighet och skyldigheter Ansvar och skyldigheter Regeringens föreskrifter Elinstallatörsförordning

Läs mer

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett

Läs mer

06-12-28 B TR 10-01. Svenska Kraftnät Kompletterande elsäkerhetsanvisning. Svenska Kraftnät 06-12-28 TR 10-01 rev B Tekniska Riktlinjer

06-12-28 B TR 10-01. Svenska Kraftnät Kompletterande elsäkerhetsanvisning. Svenska Kraftnät 06-12-28 TR 10-01 rev B Tekniska Riktlinjer 06-12-28 B TR 10-01 Svenska Kraftnät Kompletterande elsäkerhetsanvisning Förord Arbetsmiljölagen anger att arbetsgivare ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för

Läs mer

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen.

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen. Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen. 2 Förord Denna vägledning är upprättad inför det seminarium om riskhantering som äger rum den 18 april 2007 i Länsstyrelsen lokaler. Seminariet vänder

Läs mer

Entreprenörers m.fl. hantering av arbetsmiljörisker

Entreprenörers m.fl. hantering av arbetsmiljörisker Entreprenörers m.fl. hantering av arbetsmiljörisker 2015-01-14 1/5 Innehåll Tillträdesregler för Teracoms anläggningar ska följas... 3 Riskanalys... 3 Skydd för Teracoms personal inom anläggningen... 3

Läs mer