Beslut för grundskola

Transkript

1 Skolinspektionen Beslut Lunds kommun Rektorn vid Nyvångskolan årskurs 7-9 Beslut för grundskola efter tillsyn i Nyvångskolan årskurs 7-9 i Lunds kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 2(10) Tillsyn i Nyvångskolan årskurs 7-9 Skolinspektionen genomför tillsyn i Lunds kommun under våren Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Nyvångskolan årskurs 7-9 besöktes av Skolinspektionen den 12 och 13 mars Fakta om skolenheten Nyvångskolan årskurs 7-9 är belägen i Dalby tätort och är en av fem skolenheter på Nyvångskolan. Skolenheten bedriver undervisning i grundskolans årskurser 7-9. Två av de övriga skolenheterna på Nyvångskolan bedriver undervisning i förskoleklass och grundskolans årskurser 1-3 samt i grundskolans årskurser 4-6. En av de övriga två skolenheterna på Nyvångskolan utgör en så kallad lokalintegrerad grupp (LIG) som enbart tar emot och bedriver undervisning för elever med särskilda stödbehov och den andra utgör en så kallad Basgrupp som enbart tar emot och bedriver midervisning för till Sverige nyanlända elever. Skolenheten är indelad i tre mentorslag med en arbetslagsledare som tillsammans med rektorn utgör en arbetslagsledargrupp. Skolenheten leds av en rektor. Detta beslut avser skolenheten Nyvångskolan 7-9. Av Skolverkets statistik från vårterminen 2013 framgår att skolans genomsnitthga meritvärde i årskurs 9 är 241 meritpoäng. Av samma statistik framgår att 87 procent av eleverna når kunskapskraven i alla ämnen och alla elever når behörighet till yrkesprogram samt 90 procent av eleverna når behörighet till högskoleförberedande program. Flickornas genomsnitthga meritvärde är 257 meritpoäng medan pojkarna i genomsnitt har 223 meritpoäng. En genomgång av statistiken för åren 2009 till 2013 visar att det genomsnittliga meritvärdet för flickor höjts från 237 meritpoäng till 258 meritpoäng medan pojkarnas meritvärde ganska konstant legat runt 220 meritpoäng. Helhetsbedömning Tillsynen visar att Nyvångskolan årskurs 7-9 bedriver en pedagogisk verksamhet med engagerade lärare. Skolan har sedan många år tillbaka ett system för elevinflytande med ett stort antal råd som behandlar olika frågeställningar gällande skolan och fritiden. Klassråden utser representanter till råden och representanterna från klasserna tar med frågor till råden som diskuteras. Skolenhetens gemensamma arbete med elevinflytande för alla skolenheterna Nyvångskolan har dock begränsats till arbetet i råden och det saknas ert arbete för att skapa möjligheter för eleverna till inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, vilket är väsentligt för att ge eleverna ett reellt infly-

3 3(10) tände över sin utbildning. Det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 9 år 2013 är högt på Nyvångskolan årskurs 7-9. Skolenheten arbete för att ge elever i behov av särskilt stöd behöver dock utvecklas så att det ges i den omfattning och på det sätt som utredningen visat att de behöver Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Lunds kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 1 oktober 2014 redovisas för Skolinspektionen. Grundläggande värden och inflytande Bedömning Lunds kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. Eleverna ska ha ett reellt inflytande på undervisningens innehåll. Motivering Enligt skollagen ska elever ges inflytande över utbudningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade om frågor som rör dem. Utformningen av inflytandet ska anpassas efter elevemas ålder och mognad. Vidare ska eleverna enligt läroplanen ha ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Av läroplanen framgår även att rektor har ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Vid intervjun med lärare framkommer att det finns lärare som har väl inarbetade rutiner för att ge eleverna reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll men det framkommer även att lärarna känner sig styrda av den gemensamma samplaneringen och att de upplever att det centrala innehållet är väldigt detaljerat och omfattande i vissa ämnen så att lärarna har svårt att se hur eleverna har möjlighet till inflytande. Det finns dock lärare inom framför allt de praktisk-estetiska ämnena som inte tycker att det är så svårt vilket motiveras av lärarna med att det i dessa ämnen upplever att kunskapskraven och det centrala innehållet är konkret. Vid intervjun med eleverna framkommer att de inom vissa ämnen får ett reellt inflytande framför allt i de praktiskt-estetiska ämnena men att många lärare har planerat undervisningens innehåll utan möjlighet för eleverna till inflytande. Eleverna ges ett visst inflytande över utbildningen via det råd som handlar om utbudning och IT men att det huvudsakligen då handlar om former kring undervisningen och inte innehållet. Eleverna berättar vidare att de ibland ges möjlighet till inflytande över

4 4(10) arbets- och redovisningsformer. Vid intervjun med rektorn framkommer att han uppfattat att lärarna känner en frustration kring hur lärarna ska arbeta med elevinflytande men att det inte har förts några direkta diskussioner med lärarna. Skolenheten kommer dock att påbörja sådana diskussioner under våren. De råd som finns på Nyvångskolan är en del av elevemas möjhghet till inflytande över sin utbildning men det är inte tillräckligt för att säkerställa elevemas inflytande över undervisningen. Inflytandet över undervisningen ska ske som ett naturligt inslag i alla undervisning och omfatta samtliga elever inte bara de som är ledamöter i det råd som diskuterar undervisning och IT. Rektorn ska tillsammans med lärarna se till att eleverna ges inflytande. Det ska vara ett reellt inflytande som omfattar både arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Författning 4 kap. 9 skollagen, Lgr Övergripande mål och riktlinjer, Elevemas ansvar och inflytande, Lgr Rektorns ansvar Särskilt stöd Bedömning Lunds kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömniiigsområdet Särskilt stöd. Eleverna ska få det särskilda stöd som utredningen har visat att de behöver. Rektorn ska fatta beslut om enskild undervisning och anpassad studiegång enligt författningarnas krav. Motivering Av skollagen framgår att om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska han eller hon ges sådant stöd på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjhghet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av skollagen. Om det finns särskilda skäl får ett beslut om åtgärdsprogram innebära att det särskilda stödet ska ges enskilt eller i annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgmpp). Om det särskilda stödet för en elev inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut om särskilt stöd innebära

5 5(10) avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). EnUgt såväl lärare som elevhälsans representanter finns det på Nyvångskolan årskurs 7-9 elever i behov av särskilt stöd som inte får detta i den omfattning och med de insatser som eleverna behöver. Specialpedagoger tillsammans med lärare och mentorer ansvarar för att utreda elevers behov av särskilt stöd när detta behov befaras och i samband med utredningarna sker samråd med elevhälsan. Lärarna uppger att efter genomförda utredningar kan de inte alltid vid upprättande av åtgärdsprogram skriva in den åtgärd som de bedömer skulle vara till mest hjälp för eleven. Detta imiebär enligt elevhälsans representanter att vissa elever inte får de stödåtgärder som deras behov kräver. Rektor uppger i intervju att det i skolenheten finns elever där de inte har möjhghet att sätta in de åtgärder som eleverna faktiskt skulle behöva utifrån den utredning som har gjorts. Skälet till detta är att resurserna inte räcker. Av åtgärdsprogram Skolinspektionen tagit del av framgår att som åtgärd för att tillgodose elevernas behov av särskilt stöd anges att eleven ska ha förstärkt svensk/engelska istället för särskilt stöd i spanska, extra matematikundervisning. Det beskrivs även som åtgärd i åtgärdsprogrammen att eleven ges möjhghet till extra hjälp vid språkvalslektionerna och att förstärkt svenska/engelska används till särskilt stöd i matematik och naturorienterande ämnen. Skolans åtgärd kan också enhgt de inskickade åtgärdsprogrammen innebära att eleven får stöd hos specialpedagog istället för att eleven får delta i elevens val. Att såväl tiden för språkvalet i svenska och engelska som tiden för elevens val används för att ge elever särskilt stöd i olika ämnen bekräftas under intervjuerna med lärare, specialpedagog och rektor. Språkvalslektioner i svenska och engelska används också i vissa fall för elever som behöver komma ikapp i olika ämnen de har halkat efter i eller till läxläsning. Enhgt lärare och rektorn är språkvalet i förstärkt svenska/engelska organiserat så att det finns tillgång till lärare som hjälper till i flera ämnen. Enligt rektor handlar språkvalet i svenska och engelska om att förstå begrepp och förstärka språket och däri inbegrips alla ämnen. Detta är därför egentligen inte att betrakta som någon faktisk stödåtgärd utan faller inom ramen för det ämnet. Rektorn uppger vidare att för de elever som har särskilt stöd på elevens val är detta en riktad satsning och inget som eleven själv väljer. Eleverna schemaläggs på stöd de timmarna och har då inte möjlighet att själv välja ämne för att bredda och fördjupa sina kunskaper. Vid intervjuerna framkommer även att det förekommer att tiden för elevers arbetslivsorientering (så kallad prao) halveras för att under resterandetid istället ge eleven särskilt stöd och för att möjliggöra för elever att "komma i kapp". Skälet till att vissa elever får särskilt stöd på tid avsatt för språkval i förstärkt svenska eller engelska, elevens val eller under elevens praoperiod är, enligt rektorn och elevhälsans representanter, att dessa elever behö-

6 6(10) ver mer tid till undervisning i ämnet än vad som kan ges inom ramen för ordinarie undervisning. Vid intervjun med elevhälsans representanter framkommer att det på skolenheten finns ett antal elever som är i stort behov av särskilt stöd och som inte får det stöd som de skulle behöva. Dessa elever behöver hjälp i alla ämnen och deras svårigheter slår igenom i alla moment. Dessa elever skulle enligt den bedömning som elevhälsan gjort ofta må bättre i en hten grupp. Elevhälsans representanter har föreslagit att några av dessa elever ska placeras i en särskild undervisningsgrupp, och en ansökan har skickats till Lunds skolors resurscentrum (LSR) om placering i någon av deras verksamheter men detta har de inte beviljats. Eftersom det inte finns någon särskild undervisningsgrupp på Nyvångskolan årskurs 7-9 menar elevhälsan att eleverna i princip måste få plats inom Lunds skolors resurscentrum (LSR) för att få undervisning i en hten grupp. De uppger att skolan har skickat många ansökningar till LSR om placering av elever inom denna verksamhet och de känner sig frustrerade över att skolan inte kan ge dessa elever det stöd de behöver. Rektor uppger i intervju att det inte har fattats några beslut om särskild midervisningsgrupp med hänvisning till forskning som visar att särskilt stöd ska ges i befintlig klass. Däremot har några elever beslut om anpassad studiegång. Rektor uppger att det kan vara hte trögt med organisationen kring LSR. I de fall de får ett avslag på en ansökan från LSR beslutar inte skolan om särskild undervisningsgrupp för den eleven, däremot kan man ibland ta glädje av den resurslärare från skolenheten Nyvångskolan Lokalt integrerad grupp (LIG) som ibland fmns inne i klassen tillsammans med eleverna från Nyvångskolan LIG. Vid intervju med rektorn för skolenheten Nyvångskolan LIG framkommer att rektorn för Nyvång årskurs 7-9 förra läsåret ansökte om placering inom LSR för ett par elever som utreddes och bedömdes tillhöra målgruppen för LSR:s verksamhet. LSR erbjöd dock eleverna placering inom en annan skolenhet Lokalt integrerad grupp (LIG) än Nyvångskolan LIG. Denna placering genomfördes dock aldrig eftersom föräldrarna ville ha kvar sina barn på Nyvångskolan. Eleverna går därför kvar på skolenheten Nyvångskolan årskurs 7-9 och beslut om särskild midervisningsgrupp har inte fattas. Rektorn på Nyvångskolan årskurs 7-9 bekräftar dessa uppgifter. Det är skolan och ytterst rektorn som ansvarar för att elever får det särskilda stöd som uttedningen visar att de behöver. Att erbjuda dessa elever insatser som man från början vet är otillräckliga är inte acceptabelt. Rektor måste därför ta ansvar för och fatta de beslut som krävs för att eleverna ges de stödinsatser som utredningen visar att de behöver. Även om kommunen har en central enhet, LSR, där rektor kan ansöka om att elever med stora behov av särskilt stöd ska placeras, är det rektors ansvar att tillgodose elevernas behov av särskilt stöd på den egna skolenheten för de elever som går där och som inte faller

7 7(10) inom ramen för LSR:s verksamhet, antingen för att deras stödbehov inte har bedömts omfattas av LSR eller i de fall då elever har valt att inte bli placerade på den av LSR tilldelade skolenheten. Det ankommer på rektor, och inte på huvudmannen, att fatta beslut om särskild undervisningsgrupp i de fall utredningen visar att elevens stödbehov bäst kan tillgodoses i en annan undervisningsgrupp än den eleven normalt tillhör. Som ovan angetts är utgångspunkten att elever ska ges undervisning i den gemenskap eller den elevgrupp som eleven normalt tillhör och att det särskilda stödet som huvudregel således ska ges inom klassens ram, i samband med undervisningen. I de fall elevens stödbehov är så omfattande att det inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar ska beslut om anpassad studiegång fattas. Inte i något av de fall som redogjorts för ovan, där elever i stället för språkval, elevens val eller prao får särskilt stöd eller tid för att arbeta i kapp och göra läxor, har några beslut om anpassad studiegång fattats för eleven avseende de ämnena eller lektionstillfällena. Det sätt som skolenheten har valt att organisera stödet för dessa elever innebär att eleverna fråntas sin rätt till elevens val och språkval (se vidare bedöniriingsområde Omfattning och resurstillgång). Syftet med undervisningen i elevens val är att bredda och fördjupa elevens kunskaper i ett eller flera ämnen och ska inte användas som en stödinsats i ett ämne som eleven har behov av särskilt stöd i. Även om syftet med språkval i svenska och engelska är att förstärka elevens kunskaper inom ett eller båda dessa språk är detta inte ett stödämne där eleven ska få särskilt stöd i något ämne. Det faller inte heller inom ramen för detta ämne att eleven ska ägna sig åt att komma i kapp i ämnen han eller hon ligger efter eller åt att göra läxor. Rektor måste därför säkerställa att alla elever får det särskilda stöd som utredningen visar att de behöver och fatta de beslut som krävs för att eleverna ska få särskilt stöd på det sätt och i den omfattning som krävs för att de ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Författning 3 kap skollagen, Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar Omfattning och resurstillgång Bedömning Lunds kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Omfattning och resurstillgång. Eleverna ska erbjudas utbilcming i den omfattning de har rätt till.

8 8 (10) Motivering I skollagen anges vilka ämnen som eleverna ska erbjudas. Ett av dessa ämnen är språkval. Av skolförordningen framgår att språkvalet ska omfatta minst två av språken franska, spanska och tyska. Skolan kan också erbjuda svenska eller svenska som andraspråk, engelska eller teckenspråk. Skollagen anger även att eleverna ska erbjudas ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Vid intervjuer med lärare och eleverframkommeratt när eleverna vid Nyvångskolan årskurs 7-9 har språkval väljer en del av eleverna att läsa svenska alternativt engelska. För många elever som läser svenska eller engelska som språkval används dock tiden till att ge eleverna stöd i olika ämnen. Under den tid som är avsatt för språkvalet svenska/engelska finns även möjhghet för elever att få särskilt stöd av en speciallärare som en del av åtgärderna i åtgärdsprogram. Av åtgärdsprogrammen framgår även att eleverna ges stöd under den tid som är avsedd för elevens val. Rektorn menar att tiden för elevens val, språkvalet svenska eller engelska är ett bra tillfälle för eleverna att komma ifatt undervisningen och att det är bra att eleverna får hjälp med läxläsning. Skolan erbjuder även läxläsning ytterhgare några gånger per vecka av lärare och elevassistenter Elever ska ges undervisning i alla de ämnen som skollagen anger. Om eleverna har ett så omfattande behov av särskilt stöd att undervisningen inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar så ska det fattas beslut om anpassad studiegång. Skolan har vid tillsynen inte fattat beslut om anpassad studiegång för eleverna. Därmed erbjuds inte de elever som nekats undervisning i språkval och elevens val utbildning i den omfattning de har rätt till. Rektorn måste därmed säkerställa att utbildningen vid skolenheten Nyvångskolan årskurs 7-9 även omfattar språkval och elevens val för alla elever. Författning 10 kap. 4 skollagen 9 kap. 5-6 skolförordningen

9 9(10) I ärendets slutliga handläggning har utredare Viveka Berglund deltagit. På Skolinspektionens vägnar Ebba Svartz Beslutsfattare/Undervisningsråd Elisabeth Porath Sjöö Föredragande/ Utredare Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

10 Skolinspektionen Bilaga (10) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen iririktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbilclningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens gransloiing inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömnmgspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristema. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera mformation om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.