Sammanfattning av lektion 6 Stra ngna s

Transkript

1 Sammanfattning av lektin 6 Stra ngna s Omfattning: Repetitin av lanternr ch signalfugurer sid Väder, ch Säkerhet ch nöd. Samt uppfriskning av att ta ut bäringar ch genmgång av övningsprv. Repetitin av Lanernbilder Se sid Lanternr : Grundlanternr samt segelfartyg se fig 25 sid 223 ch fig 18 sid 221 grön styrbrd Lysvinkel 112,5 grader från rakt fram till 112, 5 grader åt höger Röd babrd Lysvinkel 112,5 grader från rakt fram till 112,5 grader vänster Vit akter 135 grader från 112,5 grader vänster via rakt bakåt till 112,5 grader höger, Alltså 67,5 grader från rakt bakåt ch åt båda sidr. Bägge sidlaternrna synds bara m fartyget går rakt mt dig. Så frt fartyget svänger det minsta, så syns bara en lanterna. Om fartyget går åt babrd i förhållande till dig, så ser du bara den röda lanternan Om det går åt styrbrd i förhållande till dig, så ser du bara den gröna lanternan Om fartyget går från dig i 67,5 grader eller mindre så ser du bara den vita akterlanternan. Detta avsett m den går från dig åt styrbrd eller babrd.

2 Litet fartyg. Fartyg sm är krtare än 7 meter ch går saktare än 7 knp får föra vitt runmlysande ljus i stället för tpp-, sid- ch akterlanternr. Fartyg under 12 meter kan ha akter ch tpplanternan sammansatt till att lysa vitt runt m. Samt med sidlanternr. Segelfartyg krtare än 20 meter får föra lanterna med sid- ch akterlanterna i en sammansatt lanterna Se sid Segelfartyg får förutm sidljus ch akterljus ckså föra två runtmlysande ljus, där den övre är röd ch den nedre är grön. Se sid 167..

3 Lanternr för mtrdrivna fartyg. Fartyg mindre än 50 meter. Se sid 168 Grundlanternr sm segelbåt med sid- ch akterlanternr Vit tpplanterna sm lyser i 225 grader framåt. Alltså från 112,5 grader styrbrd via rakt fram ch till 112,5 grader babrd. Fartyg större än 50 meter Grundlanternr sm segelbåt med sid- ch akterlanternr.

4 Två tpplanternr på lika höjd sm lyser 225 grader framåt. Bgserande fartyg Med slät upp till 200 meter För två tpplanternrmed vitt ljus, rakt vanför varandra ch en gul akterlanterna vanför den vita. Se sid Med släp längre än 200 meter: För tre tpplanternrmed vitt ljus, rakt vanför varandra ch en gul akterlanterna vanför den vita. Se sid 170. Bgserat fartyg för sid- ch akterljus precis sm en segelbåt. Bgseras timmerfltte gäller vitt runtmlysande ljus Bgserare med begränsad manöverförmåga tre över varandra runtmlysande lanternr, varav den översta ch nedersta är röda ch den mittersta är vit. Dagersignalen är en rmb på bgserbåten ch en rmb i början ch slutet av släpet Se sid 170. Fartyg sm är på väg men inte gör fart genm vattnet ch därför inte är manöverfärdigt bär två röda runtmlysande lanternr vid mörker ch två svarta klt över varandra på dagen. Se

5 fig 33 sid 224 ch fig 34 sid 225. Fartyget kan ckså ha sid- ch akterlanternr tända samtidigt med de röda runtmlysande.. Fartyg sm gör fart genm vattnet med begränsad manöverförmåga bär förutm sina vanliga lanternr tre runtmlysande lanternr över varandra, varav den översta ch nedersta är röd ch den mittersta är vit vid mörker ch ett svart klt över en svart rmb sm i sin tur är över ett svart klt. Se sid 172.

6 Fartyg begränsat av sitt djupgående bär utöver sin nrmala lanternföring ckså tre röda runtmlysande lanternr vid mörker ch en svart cylinder på dagen. Se sid Båt sm utför dykarbeten har tre över varandra runtmlysande lanternr där den översta ch nedersta är röd ch den mittersta är vit, samt dyk flaggan sm är belyst vid mörker ch dukflaggan ( A-flagga) på dagen. Se sid 169.

7 Linfärja har tre röda runtmlysande lanternr där två frmar basen på en triangel ch den tredje är tppen i mörker ch text Linfärga på sidan av fartyget på dagen. Se sid 174. Mudderverk har fem runtm lysande lanternr, där ena sidan har två röda över varandra, ch andra sidan två gröna över varandra, samt mellan dessa tre över varandra, där den översta ch nedersta är röd ch den mittersta är vit, sm betyder att det har begränsad manöverförmåga. De yttersta röda betyder att man inte skall passera på den sidan, då arbete utförs där. De gröna betyder att det är fritt att passera på den sidan. Se sid 172 i mörker ch på dagen två svarta klt på den röda sidan två svarta rmber på den gröna fria sidan samt i mitten ett svart klt i btten, sedan en svart rmb ch högst upp ett svart klt. Se sid 172.

8 Ankarliggande fartyg under 50 meter skall ha en runtmlysande vit lanterna på dagen ch ett svart klt på dagen. Se sid 169. Ankarliggare över 50 meter skall ha två runtmlysande vita lanternr på lika höjd vid mörker ch ett svart klt på dagen se sid 169..

9 Genmgång av Väder sid Vi pratade m väderrapprter, ch m att det finns länkar till de bästa på hemsidan Meterlgi Länkar till vädersidr ch Dimma - SMHI Kustväder - Freca Hjälmaren Mälaren - Freca Örskär Landsrt. Vindhastighet ch verkningar Jag visade tabellen med vindstyrkr på sid 154, ch talade ckså m att vindens vindtryck ökar med kvadraten på vinhastigheten, så m vinden ökar från 2 m/s till 4 m/s så ökar vindtrycket på båten med 4 gånger. Skulle vinden öka från 2 m/s till 6 m/s så ökar vindtrycket 9 gånger. Titta ckså gärna i tabellen m vindens verkningar ch jämför m/s mt knp, så får ni en känsla på hur vinden kan påverka er. Sjöbris Vi har under våren ch smmaren, Speciellt under försmmaren ett fenmen sm heter Sjöbris, sm skapas av att slen värmer snabbare upp land än vattnet När land blir varmare så värms ju ckså luften över land, ch den blir lättare ch stiger. Vi får då ett undertryck över land, sm fylls ut av luft från sjön, ch vi får en vind in mt land. Luften tar upp fukt på vägen över vattnet. Sedan när den stiger så kyls luften ner, ch i ch med att luftens temperatur sjunker, så kmmer den relativa luftfuktigheten att stiga. (Detta då kallare luft kan hålla mindre fukt än varmare luft. Sjöbrisen blir sm starkast på eftermiddagen, då den kan kmma upp till ca 10 m/s. Nu adderas, eller substrateras sjöbrisen med den väderstyrda vinden. Så m vi antar att strandlinjen går i väst- öst, med land åt nrr, ch det blåser en nrdlig vind på 6 m/s, ch så börjar sjöbrisen sm ju blåser i mtsatt riktning mt den väderstyrda vinden. Successivt minskar vinden, ch vid ca lunch, upphör den ch sedan börjar en sydlig vind sm maximeras till ca 4 m/s, för att sedan sakta avta under kvällen, vänder ch tillslut är det åter den väderstyrda vinden på 6 m/s. Kvällsbris Nu finns ckså fenmenet kvällsbris, sm är max vid ca tiden på kvällen. Den drivs av att land kyls av på kvällen, medan vattnet håller kvar värmen längre, så då stiger luften över vattnet upp, ch kvälls brisen blåser från lant ut på sjön. Om vi skulle frtsätta exemplet med sjöbrisen, sm upphört på kvällen, ch vinden var då igen 6 m/s ut mt sjön. Nu kmmer kvällsbrisen att addera till denna, så vi kmmer upp någnstans till ca 7 8 m/s. Nu är det ju inte så fta att den väderstyrda vinden ligger rakt mt sjön eller rakt från sjön, så då får man i stället en vindvridning, under sjöbrisen mt land ch under kvällsbrisen mt sjön. Läs m frnter på sid 158 Här förklaras hur t.ex ett regn eller åska byggs upp. Va uppmärksam på Städmln sm kan byggas upp. De är grunden för åska. Dessa mln är höga ch har varm luft sm stiger upp inuti mlnet luften avkyls i uppvägen ch vatten ch is, sm snabbt faller ner i utkanten av mlnet. Dessa snabba rörelser skapar statisk elektricitet, ch mlnet blir hs ss psitivt laddat sm vill jämna ut sig mt jrden. Det blir åskblixtarna, sm innehåller en enrm energi. Läs m väder på dessa sidr: Sjöbris, Lågtryck ch frntsystem Stackmln ch knvectin ch Åska.

10 Säkerhet ch nöd Vi fick igenm vad sm bör finnas i en säker båt: Flytvästar till alla ch då helst inte seglarvästar, då de inte vänder ansiktet från vattnet. Flytvästarna bör ha grenband, för att förhindra att de skall åka upp kring ansikte ch hals. Eldsläckare minst 2 kg. Tyvärr är det pulversläckare sm gäller, då de kan användas till all srts brand, ch inte blåser brt när det blåser. Håll brandsläckaren i skick, genm att kntrllera trycket, samt genm att slå den i glvet så att pulvret sm klumpat ihp sig i btten, skakas lös. Om det finns pentry, är en brandfilt jättebra. Paddel, eller årr, då det fta är mycket svårt att paddla en mtrbåt. Om man har årr ch årklykr, kan man manövrera båten mycket bättre än med en paddel. Med paddel blir det mest ett snurrande av båten. Båtshake Ankare ch lång ankarlina Förtöjningslinr, varav ett par längre än 20 meter. Öskar, hink ch länspump. Extra slangklämmr sm passar till alla brdsgenmföringar. Rstfri ståltråd. Silvertape. (Det sm inte går att laga med silvetape är trasigt). Vaselin, Fungerar sm smörjning ch tätningsmassa. Reserv impeller. Mtrlja Reservbränsle. Tätningspluggar sm passar i brdsgenmföringarna. Finns att köpa i en sats. Extra kmpass Vattentätt fdral till mbilen, m du inte har en vattentät mbil. Om ni är fler, ha gärna mbiler med lika peratörer, för att ha större chans att få täckning ch kntakt med en telefn. Eventuellt en hand VHF. Ficklapa, ch helst även en pannlampa, då det underlättar m man behöver arbeta i trånga utrymmen. Verktyg till mtrn, Om det är en bensinmtr, så skall tändstiftsnyckel ch tändstift finnas, samt verktyg för att byta impeller Medlemskap i Sjöräddningen. Så att ni enkelt kan få hjälp m någt händer. Om det är en öppen båt. Ett par spsäckar, sm vindskydd m någn fallit i sjön ch blivit blöt. Klipp hål i btten på den ena, så att huvudet kan stickas igenm. Eventuellt nödraketer, men då i en större båt. Förbandsmaterial. Terms med varm dryck, ch smörgåsar, är alltid bar att ha irdninggjrda. Varma kläder, även m ni åker ut när det är varmt, då det blir kallt m någt hänt sm gör att ni blir ute längre än ni planerat.

11 Genmgång av övningsprv för förarintyg Vi gick igenm frågrna ch såg att vi kunde svaren. Ta ut bäringar ch hur man uppger sin psitin Om man ligger ute på sjön ch behöver tala m för någn var man befinner sig. T.ex. Sjöräddningen, så tar man ut sin psitin genm att ta ut bäringarna till två punkter sm du ser från båten, ch sm du kan identifiera på sjökrtet. Det är bäst m bäringarna krsar varandra i en vinkel sm är så nära 90 grader sm möjligt. Detta för att få så litet säkerhetsmråde. När du tagit ut bäringarna, så har du ju ckså fått ut punkten där bäringarna krsar varandra. I den punkten befinner du dig. Nu har du två lika sätt att tala m var du befinner dig: 1. Du tar ut lngitud ch latitud sm vi gjrt tidigare, ch talar m nrd psitinen ch st psitinen. 2. Du kan ckså tala m i vilken bäring du befinner dig från en av de punkterna du tg ut bäringen till, samt hur långt från den punkten du befinner dig. Om du hade Huvudskärs fyr sm en av punkterna du tg ut bäringen till, ch du fick bäringen till 270 grader, så befinner du dig 90 grader från fyren, då 90 grader är kmplementärkursen till 270 grader. Du ser ckså på transprtören att de står på samma ställe. Sedan tar du passaren ch mäter mellan fyren ch punkten där denna bäring krsar bäringen till den andra punkten du tg ut bäringen till. Så ditt svar kan då bli : Jag finns 3 M ch 90 grander från Huvudskärs fyr. Till nästa ch sista gången Läs sidrna ch , samt försök lösa övningsuppgifterna sm finns för lektin 6 i övningshäftet, samt försök att lösa övningsskrivningarna sm finns på hemsidan, eller sm ni fick ut på lektinen. Hälsningar Hasse