Kan feminismen och feminister begränsas på grund av hur begreppen definieras?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan feminismen och feminister begränsas på grund av hur begreppen definieras?"

Transkript

1 Kan feminismen och feminister begränsas på grund av hur begreppen definieras? En diskursanalys av den anti-feministiska diskursens definition av feminism och feminister Mikaela Schölander Statskunskap C Examensarbete Uppsala Universitet VT-16 Handledare: Pernilla Tunberger

2 Sammanfattning Sverige har under historien fört en progressiv jämställdhetspolitik men trots detta råder det skilda uppfattningar om hur verkligheten ser ut idag. Feminister menar att just feminsmen är redskapet för kunna nå jämställdhet medan det finns feministiska motståndare, antifeminister, som inte håller med. Studien tar avstamp från ett postrukturalistisk perspektiv och kommer genom diskursanalys som metod undersöka hur den anti-feministiska diskursen definierar feminism och feminister. Syftet med studien är således att se hur feminismen och feminister definieras i den anti-femnistiska diskursen för att se hur den förhåller sig eller om det kan tänkas vara en misstolkning av feminismens egen grunddefinition. Med hjälp av Laclau och Mouffes diskursteorier som utvecklat begrepp såsom identitetsskapande, ekvivalenskedjor, nodalpunkt och hegemoniskt intervention kommer dessa användas som analysverktyg för att analysera empirin som utgörs av värdeladdade blogginlägg och debattartiklar. Studien visar att den anti-feministiska diskursen definierar feminsismen och feminister negativt och att anti-feministiska definition skiljer sig från feminismens grunddefinition. Studien ger en bild av hur motståndet mot feminismen ser ut. Centrala begrepp: Feminism, anti-feminism, poststrukturalism, diskursanalys, identitetsskapande, flytande signifikanter, nodalpunkt, hegemonisk intervention

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Tidigare forskning och Teori Tidigare forskning Lena Gemzöe Grundläggande definition feminism Begreppsdefinition anti-feminist och anti-feministisk diskurs Metod Poststrukturalismen Diskursanalys Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori Urval material Urvalsprocess Vetenskaplig kvalitet Analysverktyg och tillvägagångssätt Identitetsskapande & ekvivalenskedjor Flytande signifikanter & nodalpunkt Hegemonisk intervention Analys Feminster som kvinna och svag Feminister som hatiska, arga, agressiva och lättkränkta Feminist; identitetsskapande & ekvivalenskedjor Feminismen främjar ej jämställdhet Feminismen; överdrifter, lögner och exkluderande Feminismen och strukturer Feminismen; Flytande signifikanter och nodalpunkt Hegemonisk intervention i diskursen Slutsatser Framtida forskning Referenslista... 33

4 1 Inledning Sverige är i dag ett av världens mest jämställda länder. Sverige positionerar sig på en fjärde plats av alla världens länder år Trots att Sverige i historien fört en modern politik som genererat ett försprång gentemot många andra länder går det inte att bortse från att det fortfarande råder betydande skillnader mellan män och kvinnor i samhället. Att samhället inte är jämställt faller främst på kvinnorna som drabbas hårdast utav det. Kvinnor tjänar mindre än män för samma utförda arbete. Kvinnor utbildar sig i högre utsträckning än män trots det domineras de högsta positionerna av män 2. Trots att föräldraförsäkringen infördes på 70-talet tar kvinnorna ut majoriteten av föräldradagarna samt jobbar deltid i större utsträckning för att ta hand om barnen, detta i sin tur leder till att kvinnor får en lägre pension 3. Det finns alltså ett flertal exempel på att det råder missgynnande förhållanden för kvinnor, vilket feminismen och feminister bygger sin existens på och målet är att ändra dessa missförhållanden. Jämställdhet är en fråga som det flesta säger sig eftersträva och många kan hålla med om att feminismen historiskt sätt varit en bidragande faktor till att vi är ett av världens mest jämställda länder idag. Trots att det finns en stor uppslutning kring jämställdhet finns det dem som påstår att jämställdhetskampen, driven av feminister, har gått för långt. Dessa ses som feminismens motståndare och beskrivs ofta som anti-feminister, vilket är den diskurs som denna studie är intresserad av att undersöka. Medan feminister anser feminismen som det viktigaste redskapet för att nå jämställdhet menar andra att feminismen är direkt skadlig för jämställdheten. Hur kan definitionen av feminismens betydelse skilja sig så drastiskt mellan dessa två grupper, feminister och anti-feminister? En förklaring skulle kunna finnas inom poststrukturalismen där språkets skapar sociala konstruktioner och verkligheten blir endast tillgänglig då vi tillskriver den en mening. Det är tillsammans med andra vi bygger upp ett gemensamt meningssystem och således en gemensam verklighet. Utifrån poststrukturalismen har diskursanalys uppstått som ett sätt att hitta förklaringen till det som skapat våra föreställningar om verkligheten. Det skulle då även kunna hjälpa oss förstå de rådande föreställningarna om feminismen och feminister. Diskursanalysen visar att en diskurs, en gemensam bild av verkligheten, alltid kommer möta andra uppfattningar om verkligheten. Dem som denna studie främst vill undersöka är de som visar direkt motstånd gentemot feminismen, alltså den anti-feministiska diskursen. Genom att undersöka den anti-feministiska diskursen kan vi försöka förstå deras definition av 1 World economic forum. Rankings Umo. Jämställdhet Ibid 1

5 feminismen och feminister utifrån deras verklighet. Om den anti-feministiska diskursen skiljer sig från hur feminister själva uppfattar feminismen, uppstår en diskursiv kamp där två diskurser kämpar om att tillskriva verkligheten en mening. Diskursen kämpar för att sin mening ska dominera alla andra diskurser och bli det objektivt sanna för alla 4. Diskurser tillskriver egenskaper hos subjekt som sedan formar identiteter. Identitetsskapandet av subjekten kan även medföra minskade möjligheter för individen och 5 således även för gruppen feminister. Det är problematiskt om den anti-feministiska diskursen definitioner av feminism och feminister är av negativ karaktär och inte stämmer överens med vad feminismen och feminister själva anser sig stå för. Detta då det alltid finns en risk för att en motsatt diskurs kan vinna den diskursiva kampen och bli trovärdig och ses som sanning för många vilket således kan begränsa feminismen att nå ut med sitt verkliga budskap. Studien kan också bidra till att öka förståelsen för hur motstånd till feminismen ser ut och om det kan vara en anledning till att de har en minskad möjlighet att nå sina mål; ett jämställt samhälle med lika villkor och möjligheter för båda könen. 1.1 Syfte Studien har sin utgångspunkt ur poststrukturalismen, som innebär att språket skapar vår verklighet. Syftet är att genom diskursanalys undersöka hur den anti-feministiska diskursen definierar feminister och feminismen för att vidare se hur definitionen förhåller sig till och eventuellt misstolkar feminismens egen grunddefinition. Studien kommer med hjälp av Chantal Mouffes och Ernesto Laclaus diskursanalytiska redskap öka förståelsen till varför definitionen ser ut som den gör i den anti-feministiska diskursen, men också visa hur motståndet mot feminismen ser ut. - Hur definierar anti-feminister feminister och feminismen i diskursen? - Hur skiljer sig anti-feministers förståelse av feminismen från feminismens egen grunddefinition? 4 Jørgensen & Philips. Discourse Analysis as Theory and method, s Charlotte Fridolfsson. Politics, Protest and the threatening Outside: A discourse Analysis of Eveents at an EU summit. 2004, s

6 2 Tidigare forskning och Teori Studiens främsta syfte är att undersöka hur anti-feminister talar och definierar begreppen feminism och feminist samt hur det förhåller sig till feminismens egen grunddefinition. Det är alltså av vikt för studiens syfte att kunna redogöra för en feministisk definition som feminismen själva kan identifiera sig med. Lena Geömze har skrivit boken Feminism som berör detta och utifrån denna kommer det teoretiska ramverket att definieras; En grundläggande definition av feminismens betydelse. Vidare kommer avsnittet redogöra för hur anti-feminismen definieras i denna uppsats och vad jag har kategoriserat som anti-feminist. Detta är relevant då det är den diskursen som den här studien ska studera och analysera med hjälp av diskursanalys. 2.1 Tidigare forskning; Lena Gemzöe Lena Gemzöe bok Feminism syftar till att besvara vad feminismens betyder för feminismen själv. Gemzöe tar tidigt upp att det kan vara problematiskt att prata om feminism i singular, eftersom det finns olika feministiska inriktningar som skiljer sig åt. Gemzöe syfte är dock att försöka reda ut om det finns någon gemensam kärna som alla feminister kan enas om, oavsett feministisk inriktning 6. Gemzöe inleder med en definitionsdiskussion och presenterar ett förslag på en definition som hon kallar ordboksdefinitionen; En feminist är en person som anser 1) att kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras. 7 Denna ordboksdefinition anses de flesta feministiska inriktningar kunna ställa sig bakom men hon kommer snart därefter lyfta problemen med ordboksdefinitionen. Den största bristen anses vara att den inte säger något om hur kvinnor är underordnade män, den säger bara att det är så. Problematiken blir extra påtaglig då feminismens motståndare ifrågasätter ifall kvinnor ens är underordnade männen menar Gemzöe. Att ha en vid definition underlättar för att för fler att kunna hålla med om den men det kan också leda till att man underminerar problemet om att det råder skillnader mellan könen. Definitionen blir tom i den bemärkelsen att den inte preciserar hur skillnaderna mellan könen ser ut eller om hur man ska gå till väga 6 Gemzöe, Lena Feminism. 2: a upplagan, s Ibid s.16 3

7 för att förändra detta, det omöjliggör alltså att skapa en förändring om det inte blir mer precist 8. Gemzöe går igenom det som hon ser som de fyra huvudinriktningar inom feminismen; Liberalfeminism, radikalfeminism, marxisism/socialistisk feminism och socialistisk feminism. Efter hon presenterat dessa inriktningar ger hon exempel på hur de står i olika sakfrågor, deras resonemang och visar på deras olika prioriteringar. Liberalfeminismens prioriteringar handlar främst om att underlätta för kvinnor att kunna göra karriär på samma villkor som män 9. Det fokuserar på skillnader som att kvinnor har lägre löner och att de har svårare att klättra upp till de högre yrkesrollerna. Liberalfeminismen menar också att det råder en kulturell nedvärdering såsom till exempel hur kvinnor framställs och objektifieras i mediekanaler 10. Radikalfeminismens prioriteringar fokuserar mycket på det som ofta kallas det privata, inom familjen samt sexuellt våld mot kvinnor. Maktordningen är även befintlig både inom det privata, inom relationer, likväl som i det offentliga och kvinnors utsatthet är oberoende av klasstillhörighet. Radikalfeminismen menar även att kvinnor redan från början blir lärda att kvinnor inte är lika mycket värda som män och att det är själva grunden till det rådande patriarkatet 11. Precis som liberalfeminismen ser Radikalfeminismen den kulturella nedvärderingen av kvinnor. Marxism/Socialistisk feminismens prioriteringar fokuserar på kvinnor i arbetarklassen, såsom lägre löner och sämre villkor i jämförelse med män inom samma yrke. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är befintliga inom alla yrken, det talas också om osynliga hinder som också minimerar kvinnors möjligheter att nå ledande positioner 12. Socialistisk radikalfeminismens prioriteringar fokuserar både på det privata och offentliga. Som socialistisk radikalfeminist ser man de rådande skillnaderna mellan könen och detta synliggörs genom kvinnors lägre löner, den pågående kulturella nedvärderingen av kvinnor samt det sexuella våldet kvinnor blir utsatta för. Allt detta kvinnoförtryck är nära sammanslutna till varandra enligt socialistisk radikalfeminism, där man inte gör skillnad mellan det privata och offentliga. 8 Gemzöe. Feminism, s Ibid s Ibid 11 Ibid 12 Ibid 4

8 Gemzöe presenterar fyra sfärer som råder i samhället och där skillnaderna mellan könen synliggörs och som på så vis kan förklara hur kvinnor är underordnade män. Alltså det som ansågs vara största bristen med ordboksdefinitionen. Dessa sfärer är; Politisk/ekonomiska sfären, Familjesfären, Kulturell nedvärdering av kvinnor, Våld mot kvinnor och sexuellt utnyttjande. Gemzöe anser att det är en feministiskt samhällssyn att kunna se betydande skillnader mellan könen inom någon av dessa sfärer. Vidare menar Gemzöe att det råder skillnader mellan vad de fyra feministiska inriktningarna prioriterar men att de tillsammans täcker upp de fyra samhällsfärerna. Politisk/ekonomiska sfären: Kvinnor är något underrepresenterade inom politiken men framförallt på de höga politiska posterna och som partiledare. Politikens delegation av ansvarsområden följer traditionella könsroller, där kvinnor har större representativitet inom vård, omsorg, jämställdhetspolitiska- och familjefrågor medan männen dominerar i finans-, skatte- och försvarsfrågor. På arbetsmarknaden arbetar kvinnor i större utsträckning inom vård och omsorg i den offentliga sektorn som är lågt värderat medan män dominerar börsnoterade företag inom näringslivet där kvinnors representation är mycket liten. Kvinnors arbete är oftast mer lågavlönat och arbetstiderna är mer obekväma, tillsammans med männens dominans i näringsliv och högre löner utmynnar det i att kvinnor har litet inflytande på den ekonomiska makten 13. Familjesfären; Genomsyras av en ojämn fördelning av arbetet mellan könen. Kvinnor gör det mesta av det obetalda hemarbetet i form av hushåll och omsorg av barn, vilket inte heller genererar någon samhällsstatus eller pensionspoäng. Män har börjat utföra arbete i hemmet men inte alls i samma utsträckning som kvinnor. Trots att män kunnat ta ut föräldradagar sedan 1974 tar kvinnorna ut majoriteten av alla föräldradagar 14. Kulturell nedvärdering av kvinnor: Att kvinnors arbete med omsorg och hushåll både i hemmet (obetalt) och inom offentlig sektor (lågavlönat) uttrycker en nedvärdering av kvinnors arbete och deras erfarenheter. Deras insatser ses som betydelselösa i och med att de ofta osynliggörs, högre utbildning och forskning är ofta utmynnat ur en manlig norm. Branscher såsom mode, media och reklam objektifierar kvinnor som att det endast handlar om det yttre. Framgångsrika kvinnor förekommer inom TV, radio och annan riksmedia men är 13 Gemzöe. Feminism, s Ibid s. 20 5

9 lite förkommande i andra medier och självständiga, enskilda kvinnor har över lag ett lågt nyhetsvärde 15. Våld mot kvinnor och sexuellt utnyttjande: Här förekommer det mest synliga och öppna förtrycket av kvinnor. Där utsätts kvinnor för sexualbrott, våldtäkt, kvinnomisshandel och mer därtill men det är också kvinnor som driver dess frågor och försöker hjälpa de utsatta samt göra något åt detta. Kvinnliga debattörer är de som lyfter denna sanning och påtalar rättssystemets blindhet för offren och dylikt. För att tydliggöra hur de fyra feministiska inriktningarna tillsammans täcker upp de fyra samhällssfärerna som Gemzöe presenterat presenterar jag dessa i en tabell nedan. Den visar sammanställningen av vad Gemzöe kommer fram till gällande de fyra feministiska inriktningarnas likheter och skillnader när det gäller inriktningarnas prioriteringar. Det här fokuserar främst på erkännandet av att det råder en underordning av kvinnor i dessa sfärer snarare än hur man ska åtgärda detta. Slutsatsen Gemöze kommer fram till är alltså att alla dessa inriktningar tillsammans visar att det existerar skillnader mellan könen inom dessa fyra samhällssfärer. Gren Politisk/ekonomiska Familjen Kulturell nedvärdering Liberalfeminism x x Våld/ sexuellt utnyttjande Radikalfeminism x x x Marxismen/Socialistisk x feminism Socialistisk radikalfeminism x x x x Tabell 1.1 Sammanfattning av prioriteringar inom fyra feministiska inriktningar. 2.2 Grunddefinition- Feminism Såsom jag inledde avsnittet med behöver denna studie komma fram till en definition som kan fungera som en grunddefinition för feminismen och som så många som möjligt, oavsett feministisk gren, kan identifiera sig med. Den ordboksdefinition som tidigare presenterats; En feminist är en person som anser 1) att kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras. 16 anses som problematisk i den bemärkelsen att den är alldeles för 15 Gemöze. Feminism, s Gemöze. Feminism, s. 16 6

10 vid i dess nuvarande form. Till följd härav kommer jag försöka utveckla den utifrån Gemzöes forskning som jag presenterade i föregående avsnitt. Gemzöe betonade inledningsvis i boken att det finns många olika feministiska inriktningar och tanketraditioner men dessa fyra ses som de största och blir således relevanta att utgå ifrån, eftersom dessa fyra tillsammans kan tänkas inkludera majoriteten feminister. Således har ordboksdefinitionens största brist försökt elimineras genom att presentera fyra samhällsfärer. Detta bidrar till att visa på vilket sätt kvinnor är underordnade männen och genom att presentera fyra sfärer kan det hjälpa betraktaren att se vart de ska söka efter eventuella skillnader. Nedan presenterar jag en definition som kommer vara den grunddefinition som studien kommer ta avstamp ifrån; En feminist är en person som anser 1) att kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras. Vidare anser en feminist att underordningen existerar inom en eller flera av följande samhällsfärer; 3) inom det politiska och ekonomiska, 4) inom familjen 5) genom kulturell nedvärdering, 6) genom våld mot kvinnor och genom sexuellt utnyttjande Definitionen i nuvarande form säger egentligen inte heller något om hur kvinnor är underordnade män utan den säger endast vart dessa skillnader är befintliga. Därav anses denna definition ytterligare kompletteras med en definitionsförklaring som berättar på vilket sätt kvinnor är underordnade män. Definitionsförklaring, kvinnors underordning: 3) Inom det politiska och ekonomiska: underrepresenterade inom politiken och upprätthållande av traditionella könsroller. Underrepresenterade inom näringslivet och lågavlönade yrken med sämre villkor, leder till minskat inflytande över ekonomiska makten. 4) Inom familjen: ojämn fördelning av obetalt arbete i hemmen. Ojämn fördelning av barnomsorg. 5) Kulturell nedvärdering: arbeten i hem och offentligt nedvärderas och osynliggörs. Objektifiering i medier. 6) Våld mot kvinnor och genom sexuellt utnyttjande: sexualbrott, våldtäkt, kvinnomisshandel 7

11 2.3 Begreppsdefinition Anti-feminism och anti-feministisk diskurs Enligt Nationalencyklopedin beskrivs begreppet anti- som motståndare mot något eller används mot något 17. Enligt svenska akademins ordbok måste anti, som prefix, användas tillsammans med ett annat ord. I denna uppsats som rör feminism kommer alltså antiappliceras framför feminism; anti-feminism. Detta kan således översättas som motstånd mot feminism. Denna studie ska studera den anti-feministiska diskursen vilket innebär att jag kommer att presentera min tolkning om vilka som ingår under kategorin anti-feminister. Anti-feminister: Är de som aktivt visar ett motstånd mot feminismen och feminister. Anti-feminism är en vanligt förekommande term i feministiska debatten, det kallas dem som är på motståndarsidan gentemot feminismen. En del motståndare kallar sig själva anti-feminist medan andra väljer att inte göra det. Ett alternativt begrepp som fått mer plats är att kalla sig jämställdlist. Trots att vissa inte vill kalla sig anti-feminist är ändå denna kategorisering nödvändig. Jag är inte intresserad av vad motståndarna till feminismen vill kalla sig utan snarare innebörden av det dem har att säga om feminister och feminismen. Därför har jag valt att kategorisera de som visar motstånd mot feminismen som anti-feminister och det är dem tillsammans som skapar den anti-feministiska diskursen i den här studien. Således kommer den anti-feministiska diskursen innebära 1) skribenten visar ett motstånd mot feminismen (anti-) 2) texten berör deras uppfattning/definition utav feminism och/eller feminister. 17 Nationalencyklopedins. Anti; 8

12 3 Metod 3.1 Poststrukturalism Denna studie tar avstamp från poststrukturalismen. Inom poststrukturalismen anses det inte finnas en objektiv sanning, utan det är språket som skapar sociala konstruktioner och verkligheten blir bara tillgänglig då vi tillskriver den en mening. Poststrukturalismen berör begrepp som; makt och hegemoni, diskurs och språk samt politikens villkor och processer. Något som är gemensamt för alla poststrukturalister är att de är kritiskt inställda till att det finns en självklar kunskap. Vårt sätt att beskriva världen förändras hela tiden. Kunskapen som vi skapar har vi fått genom social interaktion, där vi bygger upp gemensamma meningssystem. Det finns också en koppling mellan kunskap och social handling, det specifika meningssystemet har effekter på vårt agerande och vad som anses vara möjligt. Poststrukturalism är ett väldigt brett begrepp, men mest inflytelserika är diskursanalysen 18. Diskursanalys innebär att man genom att analyserar alla social element, försöker se och skapa vekligheten. Diskursteorin har flera olika utgångspunkter men har det gemensamt att man ser att de sociala fenomen som råder i världen aldrig kommer vara färdig utvecklade eller totala 19. Denna studie kommer använda diskursanalys som metod och genom Laclaus och Mouffes utvecklade diskursteorier behandla studiens empiri för vidare kunna besvara studiens syfte. 3.2 Diskursanalys Studien kommer att använda metoden diskursanalys som är en gren inom den kvalitativa textanalysen. Vid analys av olika texter är målet att hitta det som skapat våra föreställningar om samhället och gör att vi tillskriver människor olika identiteter 20. Diskursanalys är en metod som bygger på poststrukturalistiskt teori. Jag kommer förklara närmare hur studien kommer använda diskursanalys som metod längre fram i studien, under avsnitt 4 Analysverktyg & tillvägagångssätt. I detta avsnitt kommer innebörden av diskursanalys redovisas. Diskursanalys har två grundperspektiv, en konstruktivistisk ontologi samt en interpretivistisk epistemologi. Betydelsen av dessa perspektiv är att en objektivt beskaffad verklighet inte 18 Hafsteinsdóttir Elin, Föreläsning 4, Poststrukturalism. Statsatsvetenskap II. Stockholms Universitet: Perspektiv på politik. 19 Marianne Jørgensen & Louise Philips. Discourse Analysis as Theory and method. London: Sage Publications, 2002, s Kristina Boréus. Diskursanalys; Handbok i kvalitiativa metoder. Malmö: Liber, 2011, s

13 existerar, däremot påverkar vårt sätt att prata och agera hur vi uppfattar verkligheten. Det går således inte heller att nå en sanning utanför diskursen, utan endast inom diskursen kan kunskap finnas 21. Något att lyfta vid användandet av diskursanalys är att en diskurs i sig inte ensam kan bli fullständigt etablerat utan den kommer alltid möta andra diskurser som har en annan definition av verkligheten, således är diskursen alltid i konflikt med andra diskurser 22. Diskursanalysens mål är att beskriva processen där kampen om begrepp och meningen med dessa står i fokus, en kamp där en specifik mening kommer bli accepterad till en nivå att den definitionen kommer kunna uppfattas som den objektivt sanna 23. Det sociala kan förändras genom kollision av diskurser som anser sin definition som den objektivt sanna verkligheten, alltså vill alla diskurser nå så kallad hegemonisk status vilket innebär att diskursen ensam dominerar 24. Att applicera diskursanalys i denna studie anses som relevant då studien syfte är att undersöka den anti-feministiska diskursen. Diskursanalysen hjälper oss förstå den språkliga kampen mellan olika diskurser. Denna studie syftar till att se huruvida den anti-feministiska diskursen definierar feminister och feminismen och hur definitionerna förhåller sig till feminismens egen grunddefinition. Detta kommer kunna visa om det finns inslag av diskursiv kamp diskurserna emellan. 3.3 Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori Diskursanalysen har flertal inriktningar och studien kommer ta sitt avstamp utifrån Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteorier. Laclaus och Mouffes diskursteorier grundar sig i ett poststrukturalistiskt perspektiv. Teorins allmänna syfte är att den sociala verkligheten formas utifrån diskursen och att dessa sociala fenomen är möjliga att analysera via diskursanalytiska redskap. Det är genom språket som verkligheten kan nås. Laclau och Mouffe menar således att i och med att språket ständigt förändras kommer meningen inte vara konstant eller total. Den sociala kampen om hur verkligheten och det samhälle vi lever i ska definieras är således ett faktum 25. Laclaus och Mouffes diskursteori har utvecklat analytiska begrepp för att öka förståelsen om hur meningar konstrueras och underlättar hur diskursen påverkar formandet av texter. Denna 21 Boréus. Diskursanalys, s Jørgensen & Philips. Discourse Analysis as Theory and method, s Ibid s Ibid s Jørgensen & Philips. Discourse Analysis as Theory and method, s

14 studie kommer att använda begreppen identitetsskapande, flytande signifikanter, nodalpunkt och hegemonisk status vid bearbetning av studiens material. Dessa begrepp kommer användas som studiens analysverktyg och användningen av dessa analysverktyg kommer redovisas närmare under avsnitt 4 Analysverktyg och tillvägagångssätt. 3.5 Urval Uppsatsen kommer att ta en kvalitativ utgångspunkt med hjälp av textanalys som forskningsdesign. Att välja textanalys hjälper att kunna nå en djupare samt större förståelse för de föreställningar och relationer som existerar i samhället 26. Vid urvalet har problemformuleringen och frågeställningarna legat i fokus. Det innebär att urvalet kan anses vara målstyrt och även teoretiskt eftersom empirin som behövts har varit förutbestämt. För att kunna genomföra en diskursanalys har alltså empirin valts ut efter att kunna göra den genomförbar utifrån frågeställningarna. Denna urvalsmetod lämpar sig bättre då endast data som anses vara relevant för denna kvalitativa studie har samlats in, alltså utesluts irrelevant data som hade kunnat uppstå med annat urval med statistiska egenskaper 27. Studiens material har samlats in utifrån valet att göra en diskursanalys och består av blogginlägg och debattartiklar som uttrycker motstånd mot feminismen och som skriver om feminismen. Det gynnar studien att inte ha alltför specifika krav på skribenten då det kan tänkas generera fler värdeladdade texter vilket anses relevant vid en diskursanalys. Blogginlägg anses kunna bidra med värdeladdade texter då skribenten själv väljer textens innehåll och den kan publiceras i samma sekund som den är klar. Skriver man för en tidning kan det tänkas finnas regler som innebär att texten processas av andra innan den publiceras. Studien har även valt att analysera debattartiklar vilket kan ge en tydlig bild av vad antifeminister anser om feminismen och feminister. Debattartiklar utgår från att argumentera för sin sak och kan underlätta att kunna utskilja deras synpunkter. Ytterligare har fokus legat på representativitet kring urvalet. Det är för denna studies begränsade omfattning svårt att kunna ha en fullständig representativitet men det har tagits i beaktning att försöka få en så bred representativet som möjligt. Detta har gjorts genom att försöka välja skribenter med olika bakgrunder. Urvalet innefattar texter skrivna av kända anti- 26 Boréus. Diskursanalys, s Alan Bryman. Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Malmö: Liber, 2011, s

15 feminister, en av Sveriges största bloggare, anonyma och privatpersoner. Alla skribenter som valts ut visar motstånd mot feminismen vilket gör att dessa kan ses som en del av den antifeministiska diskursen. Det kan tänkas komma ifrågasättas att vissa av skribenterna inte har något större inflytande i den mediala debatten men det anses in ha någon betydelse utifrån denna studies syfte. Fokus i denna studie ligger på skribenten snarare än mottagaren. Syftet är inte att undersöka i hur hög utsträckning texterna påverkar den som läser dem utan snarare att forma en uppfattning av den anti-feministiska diskursen, alltså skribenterna. Därav har det inte dragits en specifik gräns kring på hur många läsare blogginläggen kan tänkas ha, dels för att det är svårt att veta exakt hur många som läst inlägget och dels då det inte har betydelse just för denna studies syfte Urvalsprocess Vid urvalsprocessen har fokus legat på att hitta texter som behandlat det studien vill undersöka; hur den anti-feministiska diskursen definierar feminismen och feminister. De kriterier som studien utgått från är 1) skribenten visar ett motstånd mot feminismen (anti-) 2) texten berör deras uppfattning/definition utav feminism och/eller feminister. Detta innebär att vissa texter sållats bort på grund av att de inte direkt skrivit om feminismen eller feminister. Studien började med att försöka söka på bloggportalen Twingly för att hitta de bloggtexter som skulle kunna bli användbara för besvara studiens frågeställning. Twingly är en sökmotor som tyvärr inte omfattar alla bloggar vilket gjorde det nödvändigt att använda Google som sökmotor i första skeende då inga bloggtexter som levde upp till kriterierna fanns. Sökord såsom jag är inte feminist, ej feminism, varför jag inte är feminist, motstånd feminism, antifeminism, antifeminist användes vid första söktillfället. Det är problematiskt med denna sökmotor som söker efter nyckelord och utslaget av antalet träffar blev väldigt stort. Vid vidare sökning lades blogg till i alla sökord ovan. Detta fick också ett stort utslag men genererade färre träffar och mer bloggar dök upp. Eftersom sökmotorn Google inte gör selektiva sökningar innebär det att en del bloggar som inte skriver för en specifik portal dök upp och då behövdes det göras ett så kallat snöbollsurval, vilket gjorde att nya bloggar kunde hittas via länkar från andra bloggar som dykt upp tidigare. Detta visade sig vara effektivt då bloggarna hänvisade till andra bloggar som också behandlade det studien ämnar att undersöka. 12

16 Vid första sökningen Inte feminist hittades bloggportalen genusdebatten.com via Ulf T text. På genusdebatten figurerar sju skribenter som uttrycker motstånd mot feminismen, vilket var ett av kriterierna. Skribenterna på genusdebatten är dock anonyma och skriver under alias. På genusdebattens sida kunde sedan sökningar såsom feminism göras vilket gav över 200 träffar. På grund av begränsad tid kunde inte alla blogginlägg behandlas men efter tio blogginlägg behandlats valdes tre ut som uppfyllde urvalskriterierna; Därför är jag inte feminist skriven av Ulf T publicerad 22 augusti 2014, Maskulinism- feminismens spegelbild skribent Ninni 2015 och Feminismens offer en personlig betraktelse del skribent Amazon. När jag gick igenom texterna på genusdebatten.se under sökordet feminism var Pelle Billing återkommande. Därav kom jag vidare från genusdebatten.com till Pellebilling.se. Där valdes två blogginlägg ut som uppfyllde kriterierna; Feminismens och skammen 2012 och Mäns sexualitet i feminismens rike 2010 skribent Pelle Billing. Under urvalsprocessen valdes ett flertal blogginlägg bort då de inte direkt berörde feminismen och feminister utan snarare till exempel bemötte kritik från en specifik feminist eller pratade mer generellt om en sakfråga. Resterande texter hittades på liknande sätt och genererade ytterligare sju texter som levde upp till kriterierna; Inte feminist skriven av Ann-Mari Maukonen publicerad 13 februari 2014, Fyra anledningar att inte kalla sig feminist skriven av Johannes Ljungquist publicerad 27 september 2014, Ännu en text skribent Isabella Löwengrip publicerad 5 juni 2013,, Nej, jag är inte feminist! skriven av Jolin Berg publicerad 14 december 2015, 3 orsaker till varför jag inte kallar mig feminist skriven av Evangelina Bergh publicerad 26 januari 2015, Åsikter eller fakta skribent Martin Elofsson 2013, Pelle Billing Studien har också valt att behandla tre debattinlägg skrivna av två av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet (SvD) och Dagens Nyheter (DN). SvD har läsare dagligen i alla sina kanaler 28 och DN har ca läsare dagligen 29. Dessa tre texter är skrivna av Per Ström (DN), Roland Poirier Martinsson (SvD) och Per Johansson(SvD). Dessa är tre kända antifeminister som varit synliga i jämställdhetsdebatten 30. Dessa tre debattartiklar har valts ut efter sökningar på tidningarnas debattforum. Från början var tanken att använda lika många debattartiklar som bloggtexter. Debattartiklar kan tänkas vara lämpliga i och med deras argumenterade karaktär men det visade sig att det var svårare att hitta artiklar som hade samma värdeladdning som bloggtexterna. Därför kom urvalet att begränsas till tre 28 Svenska dagbladet. Fakta om oss. 29 Dagens Nyheter. Kort om Dagens Nyheter. 30 Genusnytt.se 13

17 debattartiklar som uppfyller kriterierna för studien och kan ses som ett komplement till studiens urval. Ett urvalskriterium hade kunna vara att titta på varje inläggs läsarantal för att se deras avtryck i den mediala debatten. Däremot blir det problematiskt då denna statistik är svårtillgänglig och om den statistiken finns att tillgå är det på bloggarens privata information. Statistiken har inte varit ett avgörande kriterium för att uppnå studiens syfte. Det som legat i fokus har varit att försöka få ett så brett urval som möjligt för att kunna ge en relativt bred representativitet. Att använda olika skribenter med olika roller i diskursen anser jag kunna fånga upp olika grupper inom diskursen. Det är däremot av vikt att betona att jag är medveten om att de bloggar med en högre läsarstatistik och fler följande kommentarer har en större möjlighet att sprida sitt budskap men eftersom studien inte vill säga hur stort avtryck den anti-feministiska diskursen gjort i den mediala debatten utan snarare undersöka hur den anti-feministiska diskursen ser ut anser jag att det är det som är relevant, att se hur anti-feministiska diskursen i stort talar om feminister och feminismen Vetenskaplig kvalitet Reliabiliteten i urvalet går klart att att ifrågasättas då urvalet lämnas till en tolkningsfråga, vilket ofta är en vanlig effekt vid kvalitativa studier och kan tänkas skada reliabiliteten. Däremot om denna studie skulle utföras igen, framgår det relativt tydligt av vilka kriterierna texterna bör uppfylla, vilket kan minimera att en annan person skulle göra en helt annat urval. Trots allt tillhör alla som uppfyller dessa kriterierna den anti-feministiska diskursen i denna studie. En positiv aspekt av att analysera redan publicerat material i form av blogginlägg och debattartiklar är att det inte lämnar undersökaren till egna tolkningar vilket kan uppstå som problem när man använder sig av kvalitativa intervjuer. Med bloggar och debattartiklar som empiri kan alltså reaktiva effekter undvikas 31. För att stärka reliabiliteten ytterligare vid kvalitativa studier blir det extra viktigt att de material som används i studien läggs fram tydligt och på ett transparent sätt, där studien genomgående redogör för tillvägagångssätt och eventuella tolkningar Ibid. 32 Bryman. Samhällsvetenskapliga metoder, s

18 I och med att studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt och att urvalet är baserat på ett begränsat antal texter är det svårt att kunna generalisera resultatet till den större populationen. Däremot är inte syftet med studien att generalisera och säga något om hela populationen utan snarare finna en djupare förståelse kring det studien behandlar. Studiens syfte är att titta på den anti-feministiska diskursen vilket har varit fokus när materialet samlats in. Det har alltså legat fokus på att fånga material som kan anses tongivande för den anti-feministiska diskursen för att beskriva diskursen på bästa möjliga sätt. Validiteten kommer således kunna stärkas och hjälper studien att mäta det som studien avser vara intresserad av att mäta 33, den antifeministiska diskursen. 4. Analysverktyg och tillvägagångssätt Valet av att använda Laclau och Mouffes diskursteori motiveras genom att det är språket, alltså definitionerna i de olika diskurserna som i sin tur skapar mening. Det lämpar sig också bra i och med att syftet är att titta på hur framställningen i diskursen bidrar till en definition som fastslår och tillskriver egenskaper hos gruppen feminister och begreppet feminism. Detta leder till att studien kan visa huruvida diskursen bidrar till vilken uppfattning vi har av feminister men också om detta visar sig ha en negativ och felaktig bild, finns det fortfarande en chans att kunna förändra i och med diskursernas föränderliga karaktär. Laclau och Mouffe använder ett flertal begrepp för att kunna beskriva diskurser men för denna studie kommer endast ett fåtal av dessa användas. Dels på grund av studiens begränsade tidsram men dessa begrepp har även valts ut utifrån vilka som lämpar sig bäst till denna studies syfte. Analysverktygen som kommer att användas för att genomföra studien är; identitetsskapande, ekvivalenskedjor, flytande signifikanter, nodalpunkt och hegemonisk intervention. Dessa begrepp kommer att vara mina diskursanalytiska metodologiska verktyg i min analys. Dessa begrepp som analysverktyg anses mest lämpliga för att kunna besvara studiens syfte och uppnå ett så pass bra resultat som möjligt. Studien ämnar att se hur anti-feminister definierar feminismen och feminister i den anti-feministiska diskursen. Alltså vill studien analysera vilka egenskaper identiteten feminist kopplas samman med och hur feminismen definieras i den anti-feministiska diskursen. Nedan kommer dessa analysverktygs innebörd att 33 Bergström & Boréus. Textens mening och makts, s

19 redovisas, hur denna studie kommer tolka dessa begrepp och slutligen hur dessa begrepp kommer användas i studiens analys. 4.1 Identitetsskapande & ekvivalenskedjor Mouffe och Laclau talar om Identiteter som bildas i diskurser och formandet utav dessa identiteter sker via ekvivalenskedjor. Ekvivalenskedjors tillskriver identiteten egenskaper i form av en kedja, ett exempel skulle kunna vara identitet, kristen: förlåtande-fredlig-generös. Identiteten får inte enbart de egenskaper den kopplas samman med utan får också sin betydelse i kontrasten till vad den inte är 34. Dock är identiteten hos både en individ och en grupp möjlig att förändra. Definitionen av olika identiteter eller begrepp kan alltså ha olika betydelse vid olika tidpunkter. Som tidigare nämnt befinner sig diskurserna i en ständig förändring och därför finns det inte en förutbestämd diskurs för all framtid. Alltså kan också en individ ha olika identitet beroende på situation och diskurs. När man talar om detta så använder man begreppet subjektspositioner som tillskrivs av den diskursiva strukturen och hur den framställer individen 35. Eftersom diskursens kontext och sammanhang bestämmer subjektets identitet och position innebär det också en reducering av individens möjligheter 36. Studien är intresserad av att titta på hur identitetsskapandet av feminister formas i den antifeministiska diskursen. Identiteten i det här fallet är feminist, så intresset vid analysen är att fokusera på eventuella ekvivalenskedjor. Alltså vilka attribut eller egenskaper som den antifeministiska diskursen tillskriver identiteten feminist. I analysen kommer materialet att granskas utifrån detta analysverktyg, när diskursen talar om feminist som person eller personer kommer de egenskaper som nämns i koppling till det ses som en del i en ekvivalenskedja. Denna ekvivalenskedja kommer alltså tydliggöra hur man är om man är feminist, enligt den anti-feministiska diskursen. 34 Jørgensen & Philips. Discourse Analysis as Theory and method, s Fridolfsson. A discourse Analysis of Events at an EU summit, s Jørgensen & Philips. Discourse Analysis as Theory and method, s.43 16

20 4.2 Flytande signifikanter & nodalpunkt Enligt Mouffe och Laclau är även begreppet flytande signifikanter omdiskuterat. Innebörden av flytande signifikanter är att ett begrepps betydelse kan variera beroende av i vilket sammanhang begreppet figurerar och spelar således en central roll inom olika diskurser 37. Det diskursen vill uppnå och kämpar för är att kunna tillskriva dessa flytande signifikanter en mening. Genom att studera den anti-feministiska diskursen kommer studien även kunna se hur det talas och skrivs om feminismen och skapa en förståelse kring begreppet och om det rör sig om en flytande signifikant. Definitionen som anti-feministiska diskursen tillskriver feminismen kan jämföras med feminismens egen definition, för att se om dessa definitioner skiljer sig från varandra. Om så är fallet kan vi identifiera feminism som en flytande signifikant. Nodalpunkt är en flytande signifikant men vars betydelse är avgörande för hela diskursen 38 och den punkt som hela diskursen kretsar kring. Om betydelsen och innebörden hos nodalpunkten skulle komma förändras skulle även hela diskursen förändras. Nodalpunkter är de centrala tecken kring vilka diskursen kretsar 39. Laclau och Mouffe talar inte om hur denna nodalpunkt specifikt kan hittas utan det blir utifrån studiens empiri intressant att argumentera för vad som kan tänkas ses som diskursernas nodalpunkt. Alltså om det finns något begrepp som kan ses som det centrala som båda diskurserna kretsar kring när de talar om feminism och feminister. I analysen kommer jag försöka identifiera en eventuell nodalpunkt och således argumentera varför det skulle anses som det centrala inom diskurserna. 4.3 Hegemonisk intervention Den diskursiva kampen om att tillskriva den flytande signifikanten mening kallas för antagonistisk. Alltså att diskurser alltid kommer stå i konflikt med andra diskurser som med andra definitioner om verkligheten 40. För att det antagonistiska förhållandet ska upphöra 37 Göran Bergström & Kristina Boréus Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur, s Jørgensen & Philips. Discourse Analysis as Theory and method, s Ibid s Ibid s

21 behövs en hegemonisk intervention, vilket är ett sätt att försöka vinna den språkliga konflikten 41. När en hegemonisk intervention lyckas kommer den vinnande diskursen ensam att dominera och förlorande diskursen undermineras, vilket innebär att diskursen vunnit hegemonisk status. En hegemonisk intervention kan innebära att man tillskriver subjekt negativa karaktärsdrag. Detta kan ses som ett sätt att utöva makt för att stabilisera diskursen. Genom att titta på hur den anti-feministiska diskursens definition av feminist och feminismen i förhållande till feminismens och feministers egen definition kan vi se om denna diskursiva kamp råder. Det kan också ge oss en förståelse om vad konsekvenserna av vad en antifeministisk diskurs hegemonisk status skulle betyda men också om deras definition ses som ett sätt att vinna makt och således bli det objektivt sanna. Detta analysverktyg används främst för att diskutera huruvida detta kan komma påverka feminismen och vilka eventuella konsekvenser det skulle tänkas leda till. Studien vill redogöra för eventuella konsekvenser men studien kommer inte kunna säga något om det finns en övervägande risk att den antifeministiska diskursen skulle vinna hegemoni gentemot den feministiska men torde ändå kunna besvara ifall det skulle hända, eftersom det alltid kommer finnas en risk i en diskursiv kamp. 41 Jørgensen & Philips. Discourse Analysis as Theory and method, s

22 5 Analys Analysen kommer först att presentera den empiri och det material som studien har valt att studera och det som kommer hjälpa mig besvara studiens frågeställningar. Detta för att få en överblick om hur den anti-feministiska diskursen formulerat och skrivit om feminismen och feminister. Vidare kommer analysverktygen hjälpa studien att tolka den empiri som lagts fram för att kunna besvara frågeställningarna och studiens syfte. Under avsnitten 5.1 och 5.2 kommer empirin som rör begreppet feminist att presenteras. Empirin kommer sedan i följande avsnitt 5.3 att analyserad med hjälp av analysverktygen identitetsskapande och ekvivalenskedjor. I avsnitt 5.4, 5.5 och 5.6 kommer empirin rörande begreppet feminismen och hur det definieras i diskursen presenteras. I avsnitt 5.7 kommer sedan den empirin som lagts fram analyseras utifrån analysverktygen flytande signifikanter och nodalpunkt. Slutligen, i avsnitt 5.8, kommer all empiri analyseras utifrån analysverktyget hegemonisk intervention och studiens resultat förhåller sig till tidigare forskning. 5.1 Feminister som kvinna, svag och offer I en majoritet av texterna som studerats finns en uppfattning om att feminister anses vara kvinnor. Antingen har detta uttryckts direkt eller genom indirekt syftande såsom Ulf T uttrycker sig i sitt inlägg Därför är jag inte feminist ; Eftersom kvinnor som grupp har starkare sammanhållning är män som grupp, och feminister tycks ogilla att visa upp osämja offentligt, får denna grupp ett starkt genomslag. Vi som kritiserar dem får vänja oss vid att få alla emot sig, eftersom programmeringen att utsatta kvinnor skall skyddas är så stark 42. I ett blogginlägg skrivet av Isabella Löwengrip, 2013, uttrycker hon feminister som kvinnor som driver kampanjer på twitter om att alla män kränker kvinnor. Utöver att feminister ses som kvinnor, målas de även upp som det svagare könet. Det anses finnas biologiska skillnader som gör att kvinnor är svagare och ska skyddas och särbehandlas, således gäller det även feminister i och med att feminister=kvinnor. Enligt Ljungquist anses feminister bekväma med att leva kvar i gamla bilden av att kvinnor som utsatta offer men han menar att idag skulle det snarare handla om att..det är bekvämt att hålla fast i offerkoftan och att skylla allt på någon annan. 43. Detta styrker även Isabella 42 Ulf T. Därför är jag inte feminist Johannes Ljungquist. Fyra anledningar att inte kalla sig feminist

23 Löwengrip då hon betonar feminister som en grupp kränkta kvinnor. Går du runt och säger att samhället är orättvist och du känner dig kränkt av någon anledning så är väl de såklart att ditt liv blir orättvist och istället för att förändra din egen situation med hjälp av din egen energi så letar du istället syndabock, för att det är betydligt enklare än att förändra själv. Detta kan också tolkas som att Löwengrip anser att feminister väljer själva att se sig som offer istället för att påverka sin egen situation. Elofsson uttrycker också i sitt blogginlägg Åsikter eller Fakta att feminismen bygger på 1. Att utgå ifrån att kvinnan är offer. Att skapa största möjliga offerbild av kvinnan.. Elofsson menar att när man målar upp denna offerbild av kvinnan gör att man tolkar situationer på ett godtyckligt och orättvist sätt; som att kvinnor får komplimanger för sina utseenden ("istället för sin kompetens").. Detta skadar enligt honom båda könen eftersom kvinnor kommer att få lärdomen att de är offer i situationer där de egentligen inte är de. De får även bilden av att de tillhör en grupp som präglas av utsatthet istället för individer. Det är en individuell fråga om hur lätt eller svårt livet är, kvinnor är inte offer bara för de är kvinnor enligt Elofsson 44. Ytterligare uttrycks feminismen och feminister stödja en ideologi som vidmakthåller kvinnors självbild som offer, omyndigförklarade, utan kraft och möjlighet att påverka sin egen situation Feminister som hatiska, arga, aggressiva & lättkränkta Vidare kommer dessa definitoner av feminister även beröra begrepp såsom manshat. Manshat är förekommande i princip alla blogginläggen. Feminister anses ha åsikter som bygger på manshat 46. Ulf T tillskriver feminister en åsikt av att de avskyr jämställdister, istället för att uttrycka det som att det inte delar jämställdlisters åsikt, präglas de av avsky vilket också är ett hatiskt begrepp. Löwengrip uttrycker också feminister som en aggressiv grupp som drivs av ilska som ett sätt för feminister att bedriva sin politik där hon kritiserar feministers arga twitter- kampanjer. Ljungquist däremot uttrycker inte feminister som manshatare i direkt mening, men menar att feminister har en attityd där mannen ses som motståndare och är orsaken till alla problem 47. Detta kan således också tolkas som ett förakt mot männen och upplevas som en form av manshat trots att det inte uttryckts i exakt det direkta ordet. Det uttrycks att feminister kvinnor kastar gärna fega påhopp och hat mot män. Manshatet, som 44 Martin Elofsson. Åsikter eller fakta Amazon. Feminismens offer en personlig betraktelse del Ulf T. Därför är jag inte feminist Johannes Ljungquist. Fyra anledningar att inte kalla sig feminist

24 är återkommande i dessa blogginlägg, anses också enligt Jolin Berg motarbeta jämställdhet och att.. hat föder hat och det är ingen nyhet. 48. Feminister anses inte bara förespråka manshat utan de anses också lägga en kollektiv skuld på männen, att det är männens fel att det råder orättvisor mellan könen skriver Ann-Mari Maukonen 49. Billing fortsätter uttrycka att problemet är att feminismen målar upp män som problematiska och de behöver förändra sig. Att säga att mansrollen är problemet är som att säga att det även är fel på den individuella mannen. Däremot menar Billing till skillnad från Maukonen att det handlar om ett skambeläggande snarare än skuldbeläggande av mannen, just för att de är män. Feminister vill inte heller uppmana till en personlig utveckling hos männen utan de ses som underkända till dess att de förändrar sig så att de passar inom feminismens mall. Vissa män väljer att ställa sig in och rätta sig efter detta men det blir problematiskt enligt Billing då man ändå inte kan reducera den, enligt feminismen, största bristen att vara just man. Med feminismen kommer skambeläggandet av män som ett brev på posten. Billing menar att när feminismen väcker skam innebär det att män inte kan bli accepterade och inbjudna i värmen förrän de i grunden förändrat vilka de är. Det skulle alltså krävas ett könsbyte för att helt kunna bli av med hans arvsynd menar Billing. Skillnaden menar han är Skuld handlar istället om att de handlingar man utför inte duger inför en själv eller inför andra. Däremot behöver man inte i grunden förändra sin identitet eller sin person. Skuld kan vara väl så besvärande, men den är inte lika djup och långtgående som skam. 50. Denna skambeläggning som Billing ger uttryck för kan tolkas som ett djupt mansförakt då det enda som kan få detta manshat/förakt att försvinna är att inte längre vara man. Mansföraktet betonas också ytterligare då feminismen anser att män våldtar, slåss och har all makt och vill inte släppa den makten 51. Ström påpekar också det rådande manshatet som feminismen sprider enligt honom genom olika personangrepp. Maria Svelands våldsamma angrepp i DN på några bloggare som skriver ideellt utgör ännu ett bevis på att feministerna är på defensiven. De är rädda nu. De är rädda för sanningen och rättvisan. De är rädda för könsneutral lagstiftning. De är rädda för att bli av med sina privilegier och sitt tolkningsföreträde. 52 Kritik är något som feminister inte anses kunna ta på ett bra sätt, detta påvisar ännu en gång 48 Jolin Berg. Nej jag är inte feminist Ann Marie Maukonen. Inte feminist! Pelle Billing. Feminismens och skammen Amazon. Feminismens offer en personlig betraktelse del Per Ström. Feministerna har inte kunnat hantera sin framgång

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism I Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Ordboksdefinitionen En feminist är en person som anser 1. att kvinnor är underordnade män och 2. att detta

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

2/2/2017. Våldsregimer: Mäns strukturella våld. Innehåll. Våldets kontexter I: Mäns överordning

2/2/2017. Våldsregimer: Mäns strukturella våld. Innehåll. Våldets kontexter I: Mäns överordning Våldsregimer: Mäns strukturella våld Sofia Strid Lektor i statsvetenskap, docent i genusvetenskap Örebro universitet sofia.strid@oru.se Innehåll 1. Våldets kontexter 2. Våldspraktiker 3. Våldskonceptualisering

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013 Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012 Mars 2013 Översikt och innehåll Medieanalysen översikt Medieanalysen undersöker mediebevakningen av den internationella kvinnodagen

Läs mer

Genusteorier och internationella perspektiv

Genusteorier och internationella perspektiv Genusteorier och internationella perspektiv Föränderliga tankefigurer om män och kvinnor vilka ger upphov till föreställningar och sociala praktiker. Varför blir kvinnor i vår kultur lägre socialt värderade

Läs mer

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Metod. Narrativ analys och diskursanalys Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar?

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Gårdfeldt diskuterar utifrån 12 helgonberättelser förtryck och osynliggörande av HBTpersoner inom kyrkan, teologin och samhället. Avhandlingen har, enligt honom själv,

Läs mer

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället. i organisationen Läs också på arbetsplatsen i samhället på arbetsplatsen i samhället Läs också i organisationen i samhället Läs också på arbetsplatsen i organisationen 2 Aha! Om jämställdhet i organisationen

Läs mer

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer

Läs mer

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Jämställdhetsplan för Västerbotten

Jämställdhetsplan för Västerbotten Jämställdhetsplan för Västerbotten Män och kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter. Både män och kvinnor ska känna sig trygga, ha möjlighet att göra karriär och få vara nära sina barn: självklarheter

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Diskursanalys som teori och metod PDF LÄSA ladda ner

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Diskursanalys som teori och metod PDF LÄSA ladda ner Diskursanalys som teori och metod PDF LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Marianne Winther Jörgensen. I den här boken vill författarna visa diskursanalysens bredd genom att ta upp tre

Läs mer

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM 2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012

Läs mer

Bilaga 3 DET BÖRJAR MED MIG. Fördjupning

Bilaga 3 DET BÖRJAR MED MIG. Fördjupning Bilaga 3 DET BÖRJAR MED MIG Fördjupning Fördjupning Normer Normer är oskrivna regler som vi tar för givet. Många normer är praktiska och nödvändiga i vårt samhälle. Till exempel skaka hand med högerhanden

Läs mer

Kameraövervakningens yttring i skolan på mikro och makro nivå

Kameraövervakningens yttring i skolan på mikro och makro nivå Mälardalens högskolan Akademin för hållbarsamhälls - och teknikutveckling. HST Statsvetenskap 61-90 Uppsats 15 hp, HT 2009 Kameraövervakningens yttring i skolan på mikro och makro nivå En studie om hur

Läs mer

Textforskningen och dess metoder idag

Textforskningen och dess metoder idag Textforskningen och dess metoder idag Forum for textforskning 9 Göteborg, 12-13/6 2014 Orla Vigsø JMG Finns textforskningen? Vad är det vi gör när vi håller på med textforskning? I praktiken två huvudspår:

Läs mer

Sveriges jämställdhetspolitik

Sveriges jämställdhetspolitik Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt

Läs mer

20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare

20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare 20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby Sandra Ehne, ordförande, RFSL MODERATOR: Charlotte Lindmark, skådespelare och folkbildare,

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg 2014-2016 Svensk jämställdhetspolitik Flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt

Läs mer

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor.

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor. Feminism Det finns feministiska inslag hos radikala filosofer långt tillbaka i tiden, inte minst under 1700-talets upplysningsera. Men det första genombrottet kom på 1800-talet. En viktig person var den

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN.

Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN. Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14 Studiehandledning Vårdpedagogik, AN 7,5 högskolepoäng Ht 2014 1 Kursens innehåll I kursen behandlas samhällsvetenskapliga

Läs mer

Grundläggande jämställdhetskunskap

Grundläggande jämställdhetskunskap Grundläggande jämställdhetskunskap Trappsteg 1 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

Lektion 3 Livsåskådningar. Feminismen

Lektion 3 Livsåskådningar. Feminismen Lektion 3 Livsåskådningar Feminismen Vad tror ni feminism är och hur tror ni att en feminist är? Grunna på på frågorna och skriv några stödord. Några frivilliga får ge sig på att svara på frågorna. Emma

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SCB300. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SCB300. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast KURSPLAN Kursens mål Efter kursen förväntas studenten kunna redogöra för och diskutera olika teoretiska perspektiv på makt och maktutövning känna till och kunna redogöra för några aktuella perspektiv på

Läs mer

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet Teorin om Hegemonisk Maskulinitet Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Vad är maskulinitet? Alla samhällen visar kulturella tecken på genus men inte alla visar

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

Jämställda löner för Sverige framåt

Jämställda löner för Sverige framåt Jämställda löner för Sverige framåt 1 2 Sverige ska vara ett jämställt land där män och kvinnor behandlas lika. Där vi bedöms som de individer vi är och efter vilka insatser vi gör. Där kön inte står i

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

För ett mer feministiskt parti. Handledning

För ett mer feministiskt parti. Handledning För ett mer feministiskt parti Handledning Vänsterpartiet 2013 Vänsterpartiet är ett feministiskt parti. Att vara feminist är att erkänna att det finns en könsmaktsordning och vilja avskaffa den. Att vara

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Informationskompetens

Informationskompetens Informationskompetens Det här är en enkätundersökning som är intresserad av dina vanor när du söker information på Internet. Den består av 21 frågor och ditt deltagande i studien är helt frivilligt och

Läs mer

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder

Läs mer

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext

Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext Bilaga 5 Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext 1 2 Jämställdhet en fråga om Rättvisa Kvalitet Effektivitet 3 Jämställd snöröjning i Karlskoga http://vimeo.com/68278764 4 Jämställd ambulans

Läs mer

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.

Läs mer

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? Inledning GS medlemmar arbetar i branscher som traditionellt är mansdominerade. Det avspeglar sig även på medlemskåren

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4 Problemformulering Högerpopulistiska partier får mer och mer inflytande och makt i Europa. I Sverige är det sverigedemokraterna som enligt opinionsundersökningar har fått ett ökat stöd bland folket. En

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Foto: Jörgen Wiklund 1 Innehåll Inledning sid. 3 Resultat sid. 4 Slutord sid. 11 Appendix 1: Frågor och grafer sid.

Läs mer

En socialt hållbar stad?

En socialt hållbar stad? En socialt hållbar stad? En diskursanalys av konstruktionen av utbyggnadsområden som socialt hållbara Daniel Månsson Masterarbete 30 hp Masterprogram i Stadsplanering Blekinge Tekniska Högskola 2017-01-15

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

Textens mening och makt : metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursa PDF ladda ner

Textens mening och makt : metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursa PDF ladda ner Textens mening och makt : metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursa PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare:. I moderna samhällen flödar texter och bilder. De är resultat av kommunikation

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke 733G22:Statsvetenskapliga metoder Ann Fernström 29-09-2014 911130-1009 Metod PM Hobbes vs. Locke Människan beter sig olika i olika situationer beroende på vilken typ av individer de är. Frågan är hur individuella

Läs mer

Jämställdhet handlar om att dela lika? Debatten om föräldraförsäkringen i svensk dagspress

Jämställdhet handlar om att dela lika? Debatten om föräldraförsäkringen i svensk dagspress Institutionen för sociologi HT15 Kandidatuppsats 15 hp Jämställdhet handlar om att dela lika? Debatten om föräldraförsäkringen i svensk dagspress Astrid Nord och Nicole Haag Handledare: Clara Iversen Examinator:

Läs mer

Jämställdhet Genus Ledarskap

Jämställdhet Genus Ledarskap Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap

Läs mer

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande

Läs mer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Kroppen under konstruktion En kvalitativ textanalys av individers identitetskonstruktion och framställandet av kroppen på träningsbloggar.

Kroppen under konstruktion En kvalitativ textanalys av individers identitetskonstruktion och framställandet av kroppen på träningsbloggar. Cecilia Andersson Mälardalens högskola Kroppen under konstruktion En kvalitativ textanalys av individers identitetskonstruktion och framställandet av kroppen på träningsbloggar. Författare: Cecilia Andersson

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Perspektiv och teorier i internationell politik

Perspektiv och teorier i internationell politik Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den

Läs mer

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult 0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson och Ulrika Eklund Jämställdhet / Jämlikhet Prata

Läs mer

Genuskompetens för konstchefer

Genuskompetens för konstchefer Projektbeskrivning Genuskompetens för konstchefer KRO/KIF Region Väst Ett samarbetsprojekt med Konstkonsulenterna Kultur i Väst, Konstenheten Skövde Kulturhus samt ABF Göteborg 1 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Riktlinjer för utformning av enkäter med fokus på inkluderande svarsalternativ för kön och könsidentitet

Riktlinjer för utformning av enkäter med fokus på inkluderande svarsalternativ för kön och könsidentitet Riktlinjer för utformning av enkäter med fokus på inkluderande svarsalternativ för kön och könsidentitet Dokumenttyp: Riktlinje Dokumentansvarig: Mänskliga rättigheter Beslutad av: Jämställdhetsutskottet

Läs mer