Marknadsbrev. Bättre koll på lä et. november Marknaden i korthet

Transkript

1 Marknadsbrev november 2012 Bättre koll på lä et I september började Heidi Elmér på posten som Skandias chefekonom. Det innebär att vi stärker upp vår kompetens inom ekonomisk analys och placeringsrådgivning. Målsättningen är att ge dig bra beslutsunderlag som du kan ha nytta av när du tar investeringsbeslut. Heidi kommer att göra oberoende analyser av de finansiella marknaderna och makroekonomi, och varje månad kommer hon att ge sin syn på aktuella ämnen här i marknadsbrevet. Dessutom kommer hon att blogga regelbundet, så se till att kika in på Skandias blogg med jämna mellanrum! Och på tal om aktuella ämnen. På nästa sida kan du läsa om den europeiska skuldkrisen som fortsätter att dominera nyhetsflödet i affärspressen. Många utmaningar kvarstår och det är framförallt på politikernas axlar som ansvaret vilar, skriver Heidi. Vi får även läsa om vad som väntar efter det amerikanska presidentvalet. Europeisk skuldkris till trots, så har 2012 hittills varit ett riktigt hyggligt börsår. Nio av tio fonder i Skandias sortiment ligger på plus än så länge och uppgången omfattar de flesta fondkategorier. På minussidan hittar vi framförallt hedge-, råvaru-, och Japanfonder. På sidan 4 sammanfattar vi börsklimatet i oktober och konstaterar att de positiva tongångar som har präglat aktiemarknaderna sedan i somras verkar ha kommit av sig i oktober. Om det är tillfälligt eller bestående återstår att se. Marknaden i korthet Världskonjunkturen tappar fart trots massiva penningpolitiska stimulanser Riskviljan mattades av under oktober Fortsatt politisk osäkerhet i både Europa och USA kommer prägla både konjunktur- och marknadsutsikter Visste du att du numera kan prenumerera på marknadsbrevet? På vår hemsida kan du anmäla din mejladress och på så sätt få marknadsbrevet i din mejlbox varje månad! Vi har även med ett placeringsförslag som riktar sig till försiktiga sparare. Autocall Global 12 är en placering för dig som är skeptisk till aktiemarknadernas utveckling under kommande år och vill ha möjlighet till avkastning även om börserna utvecklas svagt. Trevlig läsning! Jim Rotsman, chef Skandia Investment Management

2 MAKROPERSPEKTIV Mån a utmanin ar kvarstår för Europa Under hösten har alltfler signaler pekat mot en försvagning av den globala tillväxten. Typiska konjunkturindikatorer som inköpschefsindex har bromsat in i såväl Europa som USA. Även den stora tillväxtmotorn Kina har fortsatt att mattas av de senaste månaderna. Stora prognosmakare som exempelvis Internationella valutafonden, IMF, har dessutom skrivit ner sina tillväxtprognoser för världen som helhet. Även om den samlade BNP-nivån i många länder med undantag för euroområdet nu tangerar den tidigare toppen från 2007 har arbetsmarknaden inte förbättrats i motsvarande grad. Det innebär att konjunkturen nu tappar fart i ett läge då det fortfarande finns mycket ledig kapacitet inom både industrin och på arbetsmarknaden. Samtidigt som konjunkturen bromsar in kvarstår en av de största utmaningarna att bryta den ohållbara skuldutvecklingen i framför allt Europa men även USA. Att hitta långsiktigt hållbara lösningar och minska skuldbergen igen kommer att ta lång tid och därmed vara en hämsko för tillväxten under många år. Den samlade bilden för världskonjunkturen det kommande året ser därmed blek ut. Och det är troligt att tillväxtutsikterna fortsätter att revideras ned under vintern. Stimulanser minskar oron på kort sikt Men det finns några ljusglimtar. I USA börjar exempelvis husmarknaden att repa sig även om det sker från en mycket låg nivå. De amerikanska hushållen har också kommit en bit på vägen när det gäller att minska sina privata skulder. En del av de tuffaste korrigeringarna har man nu alltså bakom sig. En annan anledning till Vä en framåt kommer att kantas av fortsatt stor politisk osäkerhet. I euroområdet kvarstår de rundlä ande problemen med sva a europeiska banker och en ohållbar skuldbörda för mån a länder. optimism är att företagen globalt sett har starka finansiella positioner med stora kassor och mycket låg skuldsättning. Det gör att många företag står relativt starkt rustade för en vikande efterfrågan. Trots att konjunkturen tappar fart har oron på de finansiella marknaderna ändå dämpats under hösten. En viktig förklaring är centralbankernas besked om fortsatt massiv penningpolitisk sti- mulans. Den europeiska centralbanken ECB har meddelat att den står beredd att köpa krisande euroländers statsobligationer i obegränsad mängd (givet att vissa villkor är uppfyllda). Även den amerikanska centralbanken Fed har tryckt ner gaspedalen ytterligare genom att utöka sina köp av bostadsobligationer och samtidigt signalera en mycket låg ränta ända till mitten av Centralbankernas starka signalering om fortsatta stimulanser har lett till sjunkande riskpremier på de finansiella marknaderna under hösten. Det syns främst i form av lägre obligationsräntor för skuldtyngda ekonomier i euroområdet samt stigande börser generellt sett. Centralbankernas insatser lindrar därmed i det korta perspektivet och skapar manöverutrymme för politiker att fortsätta åtgärda de strukturella problem med ohållbart växande statsskulder som finns i både Europa och USA. Det gäller att regeringarna nu använder den tiden konstruktivt. Grundlä ande problemen kvarstår i euroområdet Vägen framåt kommer att kantas av fortsatt stor politisk osäkerhet. I euroområdet kvarstår de grundläggande problemen med svaga europeiska banker och en ohållbar skuldbörda för många länder. Under hösten har dock steg i rätt riktning tagits både när det gäller akut krishantering och förslag på mer långsiktiga lösningar som ska fördjupa eurosamarbetet. Siktet är inställt på att bilda en gemensam bank- och finanspolitisk union. Målet är alltså att bygga en hållbar mur runt euroländerna där kittet består av mer överstatlighet med gemensam tillsyn av banker samt tuffare budgetdisciplin med hårdare regler för staterna. Tanken är att åtgärderna ska bryta den onda spiralen som finns mellan svaga banker och skuldtyngda stater. På så sätt kan en riktig ekonomisk och monetär union skapas som tar bort farhågorna om att ett eller flera länder kan lämna eurosamarbetet. Ambitionerna är höga och det brådskar att få en lösning på plats. Spanien är det land som i dagsläget har störst behov av att få stöd, men alla pusselbitar för att Spanien faktiskt ska få hjälp är dock inte helt på 2

3 BNP-nivå, Index 2000=100 upprättats. Men det finns uppenbara risker för nya besvikelser och vi kommer att få fortsätta att leva med politisk osäkerhet kantad av både hopp och förtvivlan ännu ett tag Euroområdet Sverige USA Source: Reuters EcoWin plats (se fördjupningsruta). Den spanska regeringen verkar dessutom motvillig att svälja den beska medicin som står till buds. Många viktiga frågor återstår alltså att lösa och alla inblandade parter från EU-kommissionen och ECB till enskilda EU-länder är inte helt överens om hur detta ska gå till. Dessutom behövs troligen fördragsförändringar som ska godkännas av medborgarna. Det mesta talar för att detta kommer att ta tid att få på plats. Och tid är tyvärr en bristvara eftersom skulderna växer och notan blir dyrare för varje dag som går utan att en lösning finns på plats. För tillfället har de finansiella marknaderna dragit en lättnadens suck av att ett ramverk för att hantera akuta problem håller på att Utmanin ar efter presidentvalet Även i USA finns stora finanspolitiska utmaningar. Den 6 november går det amerikanska folket till val och i skrivande stund ser det ut att bli ett jämnt val mellan sittande presidenten Barack Obama och republikanernas Mitt Romney. Oavsett vem som går segrande ur striden måste politikerna innan årsskiftet snabbt styra bort från det som populärt brukar kallas för det finanspolitiska stupet. En rad tillfälliga skattelättnader och finanspolitiska stimulanser upphör att gälla och det kan i värsta fall leda till en tvärnit för ekonomin. Politikernas utmaning blir alltså att balansera mellan risken för att kortsiktigt strypa ekonomin med för stor finanspolitisk åtstramning, men samtidigt lösa behovet att långsiktigt bryta trenden med skenande statsskuld. I detta världshav av inbromsande konjunktur och fortsatt stor politisk osäkerhet befinner sig den svenska ekonomin i ett förhållandevis gynnsamt läge med relativt hygglig tillväxt och sunda statsfinanser. Men Sverige är inte opåverkat av vad som händer i omvärlden. Även här har det under hösten kommit alltfler signaler om att konjunkturen bromsar in samtidigt som inflationen fortsätter att ligga en bit under inflationsmålet. Under vintern kommer dessa signaler sannolikt att bli allt tydligare och motivera en räntesänkning från Riksbanken till 1 procent innan årsskiftet. Nya åt ärder för att hantera eurokrisen För att hantera de kortsiktiga akuta problemen med kraftigt stigande statsobligationsräntor i krisdrabbade länder och spekulation om att ett eller flera länder ska lämna eurosamarbetet har ECB beslutat om ett program som går ut på att köpa statspapper från krisdrabbade länder kallat OMT, Outright Monetary Transactions. Men det finns motkrav om att ett land måste ha sökt och beviljats lån från nödfonden ESM, vilket i sin tur innebär att landet måste underkasta sig att vidta en rad förmodligen tuffa ekonomiska reformer under övervakning av bland annat IMF. Den senaste tiden har också en rad långsiktiga åtgärder föreslagits om att bilda en bankunion och kapitalisera banksystemet. EU-kommissionens plan är att bankunionen ska omfatta gemensam banktillsyn, insättargaranti och krishantering. Den planerade tidsplanen är optimistisk och förhoppningen är att kunna sjösätta en bankunion med gemensam banktillsyn och insättningsgaranti under En gemensam banktillsyn är nämligen förutsättningen för att nödfonden ESM ska kunna agera som överstatlig bankakut och rekapitalisera banker direkt. Och ECB har ju som beskrivits ovan villkorat sitt program med obligationssköp på just deltagande i ESM. Heidi Elmér Chefekonom 3

4 BÖRSER Små förändrin ar i oktober Under oktober avbröts den breda börsuppgång som inleddes vid halvårsskiftet. De flesta större aktiemarknader noterade mindre rörelser med dragning åt det svagare hållet. Undantaget var den kinesiska börsen som steg rejält under månaden. På räntemarknaden vände obligationsräntorna för de skuldtyngda sydeuropeiska länderna upp efter de senaste månadernas trend med sjunkande räntor. Vidare riktades blickarna mot företagens delårsrapporter för det tredje kvartalet där framförallt bolagens syn på framtiden gav upphov till oro. Stimulansernas verkan avtar Börsåret 2012 har så här långt präglats av eurokrisen. Nyheter kring Grekland och Spanien har fått större påverkan på börskurserna än bolagsspecifika nyheter. Turbulensen var som störst under våren då flertalet aktiemarknader föll tungt. Därefter vände pendeln, och de globala aktiemarknaderna stärktes kraftigt och obligationsräntorna i de skuldtyngda sydeuropeiska länderna sjönk. Förhoppningar om penningpolitiska stimulanser från centralbanker som till stora delar infriades i form av nya omgångar av så kallade kvantitativa lättnader har varit den främsta drivkraften på marknaderna under sensommaren och hösten. Men i oktober avtog riskviljan. Efter de senaste månadernas uppgång rörde sig de flesta större aktiemarknader sidledes med endast mindre rörelser uppåt och nedåt under månaden. Det skiftande sentimentet märktes även på räntemarknaden där obligationsräntorna i länder som Spanien, Portugal och Grekland började röra sig uppåt igen. I likhet med de gångna åren visar sig den optimism som centralbanker och regeringar skapar genom att sjösätta stimulansåtgärder vara kortlivad. Aktiemarknaderna har initialt reagerat positivt, men riskviljan har därefter avtagit i takt med att tecken på realekonomisk förbättring har lyst med sin frånvaro. Den makroekonomiska statistiken har förvisso förbättrats något i USA och Kina, men i Europa ser läget alltjämt svagt ut Aktiemarknadernas utveckling i år (lokal valuta) Index 1 januari 2012 = 100 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov 12 USA Europa Sverige Tillväxtmarknader Kina tar täten Den kinesiska börsen utmärkte sig i oktober med en uppgång om 5,7 procent. Landets aktiemarknad fick stöd av siffror över BNPtillväxten för det tredje kvartalet som kom in i linje med prognoserna samt att inflationen höll sig kvar på låga nivåer. Siffrorna stärker uppfattningen om att den kinesiska ekonomin har eller håller på att bottna. Den starka utvecklingen för den kinesiska börsen bidrog till att index över tillväxtmarknadernas börser noterades på plus trots att de flesta av länderna som ingår i indexet sjönk tillbaka under månaden. Blandade kvartalsrapporter Börsbolagens delårsrapporter för det tredje kvartalet gav blandade signaler. Av de företag som hade släppt sina rapporter vid månadsskiftet redovisade majoriteten vinster som var bättre än analytikernas prognoser i både USA och Europa. Försäljningssiffrorna såg dock desto svagare ut. För svensk del lyckades företagen i genomsnitt inte nå upp till varken vinst- eller försäjningsförväntningarna. I flera fall uttalade sig företagen negativt om framtiden, vilket i kombination med svagare försäljning än väntat bidrog till viss oro för hur företagen ska lyckas tackla konjunkturavmattningen. Osäkra utsikter Framtidsutsikterna för aktiemarknaden är som alltid oviss. Aktievärderingarna ligger under sina historiska genomsnitt på de flesta börser. Vidare är företagens finansiella ställning generellt sett god med stora kassor och låg skuldsättning. Dessutom ser möjligheten till avkastning i andra tillgångsslag, framförallt på räntemarknaden, begränsad ut i och med de rekordlåga obligationsräntorna. På minussidan återfinns främst politiska risker. Den europeiska skuldkrisen är fortfarande långt ifrån löst, och politisk oenighet och regelmässiga hinder kan försvåra och förlänga processen. I USA kryper det finanspolitiska stupet (se föregående sida) allt närmare, vilket har potential att bli en rysare ju närmare årsskiftet vi kommer. Dessutom är återhämtningen i världsekonomin fortfarande bräcklig och en försvagning skulle ofrånkomligen drabba aktiemarknaderna. Heidi Elmér Johan Lundqvist 4

5 PLACERA Global investerin med kupon Möjlighet till kupongavkastning om ca 10 procent per år Kan ge avkastning vid stigande, stillastående samt i viss mån sjunkande börser Det nominella beloppet är skyddat mot nedgångar med som mest 50 procent Utformad för den försikti e placeraren Autocall Global 12 är en placering som är kopplad till aktiemarknaderna i USA, Sverige, Ryssland och Kina. Placeringen har en löptid på maximalt fem år och ger avkastning i form av kupong som betalas ut årsvis. Den här placeringen passar investerare som har en för- Ej Kapitalskyddad Autocall Global 12 +/- är en placering med inriktning mot fyra olika aktiemarknader och kan ge avkastning vid såväl stigande, stillastående samt i viss mån vid siktig syn på aktiemarknaderna under den komman- sjunkande börser. Placeringen är avsedd för dig som har en försiktig inställning till aktiemarknaden. Emittent: ING Bank N.V. Arrangör: Skandiabanken Aktiebolag (publ) Skandia Kapitalskydd: Nej Löptid: 1 5 år Nominellt belopp: kr Emissionskurs: 100 % av nominellt belopp Courtage: 2 % de femårsperioden. Placeringen är framtagen för Kupong (Ackumulerande): Indikativt 10 % (lägst 7 %) Inlösenbarriär: 90 % av respektive index startvärde Kupongbarriär: 50 % av respektive index startvärde Riskbarriär: 50 % av respektive index startvärde Index: Aktiemarknaderna i Sverige, Kina, Ryssland och USA Valuta: Avkastningen beräknas i svenska kronor Tillgångsslag: Aktier att ge möjlighet till hög kupongavkastning inte bara vid stigande börser utan även vid stillastående Autocall Global 12 +/- och i viss mån sjunkande Tecknas till och med den 18 december 2012 börser. Placeringen tål en nedgång för underliggande index med som mest 50 procent. Det innebär att förutsatt att inget av de fyra indexen har sjunkit mer än 50 procent vid löptidens slut, så återbetalas hela det nominella beloppet. Det gör denna placering mer defensiv än en direktinvestering i aktier. Den här placerin en passar investerare som har en försikti syn på aktiemarknaderna under den kommande femårsperioden. Så fun erar placerin en: Placeringens löptid är maximalt fem år. En gång per år jämförs utvecklingen för de fyra börsindex som placeringen baseras på med deras notering på startdagen. För att kupong ska betalas ut krävs att inget av de fyra börsindexen har sjunkit mer än 50 procent (kupongbarriär) på den årliga observationsdagen. Om nå ot av indexen sjunker mer än 50 procent... Om något av indexen noteras under kupongbarriären vid en observationsdag, så utbetalas ingen kupong vid det tillfället. Uteblivna kuponger är dock innestående och kommer att betalas ut vid nästa observationsdag förutsatt att samtliga index vid det tillfället noteras över kupongbarriären (dvs. att inget av de fyra indexen har sjunkit mer än 50 procent). Det räcker således med att samtliga index noteras över kupongbarriären på den sista observationsdagen för att totalt fem kuponger ska betalas ut. Om in et index sjunker mer än 10 procent... Denna placering har möjlighet att inlösas i förtid, dvs. innan löptiden är slut. Det sker om inget av de fyra indexen har sjunkit mer än 10 procent vid någon av observationsdagarna. Naturligtvis gäller det även om indexen har stigit. I sådant fall återbetalas hela det nominella beloppet plus kupong. Skulle nedgången för något av de fyra indexen vara större än 10 procent, men mindre än 50 procent betalas kupong ut och placeringen löper vidare till nästa observationsdag med möjlighet till ytterligare kupongutbetalning. Kupongens storlek kommer att vara cirka 10 procent. Exakt nivå på kupongen fastställs på startdagen den 28 december. Autocall Global 12 kan tecknas till och med den 18 december. Kontakta din rådgivare för mer information. Placeringen är: FÖRSIKTIG NEUTRAL OFFENSIV Johan Lundqvist 5

6 Marknadsuppdaterin i lokal valuta Procentuell förändring i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år Sverige OMXS30 5% 0% -3% -2% 6% 13% -11% Norden FTSE, NOREX 30 9% -1% -2% 3% 10% 7% -27% Europa STOXX 50 Index 6% 1% 0% 8% 5% -9% -44% USA S&P % 0% -2% 2% 13% 35% -9% Japan Topix Nikkei, 225 6% -1% 2% 4% 1% -9% -47% Global MSCI, All Countries 9% 0% -1% 3% 8% 16% -23% Kina FTSE Xinhua 25 7% 0% 7% 8% 4% -13% -47% Indien S&P Nifty Index 21% -1% -2% 7% 6% 19% -5% Ryssland CSFB ROS 1% 4% -5% 2% -14% -5% -48% Asien MSCI Asia All Countries 13% 0% 0% 6% 4% 15% -24% Valutor Procentuell förändring i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år EUR/SEK 8,6-4% -1% 1% 3% -5% -18% -7% USD/SEK 6,6-4% -1% 1% -2% 2% -6% 4% Räntor Procentenheter i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år Kortränta 3 mån SSVX Sverige 1,1-0,3 0 0,1 0-0,3 0,9-2,8 Långränta 10 år Statsobligation Sverige 1,5-0, ,1-0,4-1,7-2,7 x Fonderna med högst avkastning i Skandia Links East Capital Turkiet East Capital Balkan JP Morgan China JP Morgan Global Financials Aberdeen Gl Em Markets Fonderna med lägst avkastning i Skandia Links Lynx Dynamic JPM Highbridge Div Commodities Skandia US Capital Growth 300 North Alfred Berg Ryssland Skandia US Large Cap Fifth Third Fonderna med högst avkastning i Skandiabankens FIM China East Capital Turkiet East Capital Balkan JP Morgan Europe Convergence Eg Henderson Horizon China Fonderna med lägst avkastning i Skandiabankens Lynx Dynamic JP Morgan US Technology FIM Ukraine Nordea Global Technology Invesco Global Technology Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 6