KRAVEN PÅ LIVSMEDELSLOKALER. Borgå stads hälsoskydd 2012

Transkript

1 KRAVEN PÅ LIVSMEDELSLOKALER Borgå stads hälsoskydd 2012 godkänt uppdaterad

2 Innehåll 1 Inledning Anmälan om livsmedelslokal Att ta i beaktande i planeringen Byggnadstekniska krav Arbets-, förvarings- och lagerrum Kylförvaring och lagerrum Ventilation, temperatur och belysning Tvättställen för händer, kärl och redskap Förvaringsrum för städredskap Hushållsvatten Personalens socialrum Material i lokaler och inventarier Golv och golvbrunnar Vindfång Avfallshantering Lastningsplats Specialkrav som verksamheten ställer Transport Packning Avkylning Framläggning och servering Nerfrysning Upptining

3 6 Mobila livsmedelslokaler (vagn, tält) Tillredning och servering av livsmedel i utomhusförsäljning Övrigt att beakta Toaletter Buller Avloppsvatten Lagstiftning Lagstiftning Instruktioner Stadganden och bestämmelser om livsmedelslokaler i övrig lagstiftning

4 1 Inledning I denna Askola, Borgnäs, Borgå, Lappträsk, Lovisa och Sibbo kommuners anvisning har antecknats minimikraven för livsmedelslokaler. Kraven och rekommendationerna (skrivna med kursiv) tillämpas i handläggningen av anmälningar i enlighet med 13 i livsmedelslagen (23/2006) samt i övervakningen av befintliga eller motsvarande livsmedelslokaler. Denna anvisning tillämpas inte på framställning av livsmedel hemma eller i gårdsbruk för eget bruk och inte på undantagen som avses i 13 i livsmedelslagen (23/2006) och inte på undantagen som avses i 2 momentet i EG:s förordning om livsmedelshygien (852/2004) om leverans av små mängder direkt till den slutliga användaren på försorg av producenten av primärproduktionens produkter. I texten finns hänvisningar till officiella föreskrifter, om det finns noggrannare rikt- eller gränsvärden att tillgå. Livsmedelslokaler eller anläggningar, i vilka behandlas livsmedel med animaliskt ursprung före minutförsäljning och på vilka tillämpas förordningen om anläggningar, behandlas från fall till fall. 2 Anmälan om livsmedelslokal Ett villkor för att livsmedelslokalen får inleda sin verksamhet är att den uppfyller kraven i 10 och kraven som har ställts med stöd av den. En skriftlig anmälan om livsmedelslokalen ska göras till Borgå stads hälsoskydd. Anmälan ska alltid göras skriftligt 4 veckor innan verksamheten påbörjas eller en livsmedelslokal där verksamheten pågår väsentligen ändras. Till den skriftliga anmälan kan det med fördel fogas en utredning av den idkade verksamheten, planritning med planerade inventarier och anläggningar. Livsmedelsföretagaren ska utreda det av byggnadstillsynen godkända användningsändamålet och ventilationens tillräcklighet. Vid behov ska brandmyndigheten och polisen kontaktas. Anmälan kan handläggas när alla handlingar har sänts till Borgå stads hälsoskydd för att registreringen kan ske, varefter det till livsmedelföretagaren sänds ett skriftligt intyg över handläggningen av anmälan och om att lokalen är ett tillsynsobjekt av livsmedelstillsynen. För handläggningen av anmälan om livsmedelslokalen tas ut en handläggningsavgift. Hälsoskyddet gör avgiftsbelagda kontroller i livsmedelslokaler inom ramen för den regelbundna tillsynen. Vid den första inspektionen konstateras, om livsmedelslokalen uppfyller lagstiftningens krav. 4

5 De dokument som gäller egenkontrollen och ansluter sig till den ska vara i arbetstagarnas bruk och tillgängliga för myndigheter. Den skriftliga egenkontrollplanen och egenkontrollens användbarhet kontrolleras vid inspektioner i samband med den regelbundna tillsynen. Avbrytande av verksamheten, avslutande av verksamheten eller byte av verksamhetsidkare ska dessutom omedelbart anmälas till Borgå stads hälsoskydd. 3 Att ta i beaktande i planeringen Utgångsläget för planeringen av lokalen är verksamhetens art och omfattning. På arten av verksamheten inverkar behandlingen och användningen av lättfördärvliga livsmedel, kundgrupperna samt hushållsvattnets kvalitet. Livsmedelslokalerna ska beträffande planritningen, planeringen, byggnadssättet, placeringen och storleken vara sådana att de kan underhållas, rengöras och/eller desinficeras på vederbörligt sätt, att man i dem kan förhindra eller minska de föroreningar som kommer via luften och att det i lokalerna finns tillräckliga arbetsrum för utförande av alla verksamheter på ett hygieniskt sätt; att lokalen gör det möjligt att följa god livsmedelshygienisk praxis, att det därtill är möjligt att skydda lokalen mot smuts och särskilt mot skadedjur. Livsmedelslokalen ska på ett vederbörligt sätt vara avskild från utrymmen eller verksamheter som kan äventyra den hygieniska kvaliteten på livsmedel som behandlas eller förvaras i livsmedelslokalen. Livsmedelslokalen och platsen för primärproduktion får inte användas för bostadsändamål. Livsmedelslokalen får inte förorsaka buller-, lukt- eller dammolägenheter för boendena i bostäderna i närheten av livsmedelslokalen eller övrig verksamhet som sker i närheten av livsmedelslokalen. Övrig verksamhet som sker i närheten av livsmedelslokalen får inte förorsaka lukt- eller dammolägenhet och inte mikrobiologisk eller kemisk risk för behandlingen av livsmedel. 4 Byggnadstekniska krav 4.1 Arbets-, förvarings- och lagerrum Livsmedelslokalen och primärproduktionsstället ska ha arbetsrum, förvaringsrum och lagerrum som är tillräckligt stora med tanke på verksamheten. För behandlingen av rå fisk och rått kött ska det finnas en arbetsbänk med tappställe. 5

6 För behandlingen av kött av fjäderfä, om behandlingen är ofta återkommande och inte kan tidsmässigt avskiljas från behandlingen av annat rått kött, ska det för ändamålet finnas en separat arbetsbänk med tappställe. För behandlingen av sallader och grönsaker ska det finnas en separat arbetsbänk med tappställe. Färdigt tillredda livsmedel kan behandlas på samma bänk som sallader och grönsaker, om behandlingen av dem tidsmässigt och funktionellt avskilts från behandlingen av sallader och grönsaker. (För behandlingen av tillredda livsmedel ska det finnas ett separat arbetsbräde.) För behandlingen av specialdietprodukter ska det finnas en separat arbetsbänk och separata arbetsredskap. För bakning och beredningen av efterrätter ska det finnas en separat arbetsbänk, om behandlingen är ofta återkommande och den inte tidsmässigt kan avskiljas från behandlingen av övriga livsmedel. För hantering av jordiga rotfrukter ska det reserveras en separat plats med tappställe. För rensning av fisk ska det reserveras en separat plats med tappställe. 4.2 Kylförvaring och lagerrum För fisk och kött, rotfrukter och grönsaker samt mjölkprodukter och tillredda livsmedel ska det reserveras separata kylförvaringsutrymmen med beaktande också av kraven på olika temperaturer för förvaringen. Så ska det till exempel i ett tillredningskök finnas minst 3 olika kylanläggningar och vid behov ett tillräckligt antal frysar. För rå fisk rekommenderas ett separat kylförvaringsutrymme, om förvaringen är ofta återkommande. Om fryslagret är 10 m 3 eller större, ska det i lagret finnas ett mätnings- och registreringsinstrument som kontinuerligt mäter temperaturen. Temperaturens mätnings- och registreringsinstrument ska motsvara ställda krav, standarderna EN 12830, EN13485 och/eller EN Kondensvattnet från kallrummen och kylrummen ska ledas direkt till avloppet. Som handlager för livsmedel kan man planera en s.k. kyldisk med draglådor som enbart är avsedd för förvaring av råvaror som samma dag används för sammanställning av måltiderna. För torra livsmedel, transportlådor för livsmedel, kärl samt packningsmaterial ska det reserveras tillräckligt stort lagerrum. För packning av den mat som levereras från köket ska det reserveras en tillräckligt stor arbetsbänk samt rum för rengöring, tvätt, torkning och förvaring av transportkärlen. För försäljning och lagring av andra varor än livsmedel ska det ordnas egna separata hyllor eller bord avskilt från livsmedlen. 6

7 4.3 Ventilation, temperatur och belysning Vid dimensioneringen av ventilationen ska riktvärdena i Finlands byggbestämmelsesamling D2 användas. I allmänhet når man den ventilationskapacitet som behövs endast med maskinell ventilation. Förutom den allmänna ventilationen ska ovanför utrustningen för uppvärmning av mat finnas punktutsug som försetts med huva. Huvan ska täcka hela området där utrustningen för uppvärmning av mat finns. Ovanför anstaltdiskmaskin ska det finnas punktutsugning med huva som konstruerats för att leda ut överflödig värme och ånga. För diskmaskin som installerats i bänk krävs ingen separat huva. Frånluften från livsmedelslokal ska avledas så, att den inte förorsakar lukt- eller annan olägenhet. Frånluften från mattillredningslokal ska avledas så, att den inte strömmar till andra lokaler i fastigheten. Frånluften ska avledas så, att luften strömmar från rena utrymmen till smutsigare utrymmen. Ventilationsanordningarna ska planeras och byggas så, att de kan underhållas och rengöras. I planering av ventilationen ska brandsäkerhetsföreskrifter beaktas. Temperaturen i livsmedelslokalen får inte bli så hög att livsmedlens kvalitet försämras av denna orsak. Temperaturhöjningen ska vid behov förhindras till exempel med kylanordningar. Livsmedelslokalen ska planeras så, att ett direkt solljus inte äventyrar kvaliteten på livsmedlen. Allmänbelysningen i tillredningslokalen ska vara tillräcklig. Armaturerna ska vara lätta att rengöra och inkapslade. 4.4 Tvättställen för händer, kärl och redskap I livsmedelslokalen ska det finnas i relation till verksamhetens natur tillräckligt många lättåtkomliga handtvättställen, som försetts med engångshanddukar, handtvättmedel och avfallskärl. Lavoaren för handtvätt ska vara tillräckligt stor, åtminstone 40x40 cm. För diskningen av kärl ska det i köket/försäljningsstället finnas minst ett tappställe. Om serveringen av maten eller framläggningen av den sker på kärl som ska diskas, ska det i lokalen finnas en diskmaskin. För rena och smutsiga kärl ska det reserveras tillräckligt med avställningsyta. Disklinjen kan med fördel placeras skilt från de utrymmen där livsmedel hanteras. Placering av ett handtvättställe i den rena ändan av disklinjen rekommenderas. Till handtvättstället rekommenderas icke-manuella, till exempel elektroniska kranar. 4.5 Förvaringsrum för städredskap I livsmedelslokalen ska det finnas åtminstone ett vederbörligen utrustat förvaringsrum för städredskap. 7

8 Förvaringsrummet för städredskap ska vara så stort att man där ska kunna rengöra, underhålla och torka städredskapen. I det rum där livsmedel hanteras eller i närheten ska det finnas för underhåll och förvaring av städredskap ett eget förvaringsrum som försetts med tappställe, vask, ventilation och torkslinga. Förvaringsrummet ska ha väggställ för städredskap samt tillräckligt med hyllutrymme. Vid behov ska en städvagn få plats i förvaringsrummet. I serveringsställen med mattillredning ska det för städning av kundutrymmen finnas ett separat vederbörligt utrustat förvaringsrum för städredskap. Rengörings- och desinficeringsmedel ska förvaras i förvaringsrummet för städredskap eller i för ändamålet avsett skåp. Om städmetoderna förutsätter användning av maskiner, ska det för dem i förvaringsrummet för städredskap reserveras service- och förvaringsplats samt plats för laddning av ackumulatordrivna maskiner. 4.6 Hushållsvatten Kallt och hett tryckvatten ska finnas att tillgå. Vattenkvaliteten kontrolleras regelbundet. Beträffande hushållsvattnet ska social- och hälsovårdsministeriets förordningar om kvalitetskrav på hushållsvatten följas (461/2000 och 401/2001). 4.7 Personalens socialrum Arbetstagarnas social- och omklädningsrum ska placeras så, att man inte behöver gå klädd i civila kläder genom behandlingsrum för oförpackade livsmedel. Livsmedelsarbetarna ska ha en separat toalett, som inte får ha dörr direkt till lokalen där livsmedel behandlas, säljs eller serveras. Socialrummen ska ha ett tillräckligt antal ställen för handtvätt. Livsmedelsarbetarnas toalett ska placeras tillräckligt nära arbetsplatsen. Livsmedelsarbetarna ska ha ett med lås försett klädskåp. För skodonen ska det ordnas förvaringshyllor eller motsvarande, om de inte kan förvaras i klädskåpet. För använda skyddskläder ska det finnas ett separat uppsamlingskärl eller dylikt. Om klädvården sköts själv, ska det för tvätt och vård av skyddskläderna finnas ett separat rum. 4.8 Material i lokaler och inventarier Ytmaterialen i lokalerna ska väljas enligt de krav som verksamheten ställer. Vid behov ska ytorna tåla vatten, ånga, värme, fetter och mekaniskt slitage och materialen ska vara giftfria. Ytmaterialens fogar ska tätas. Rostfritt stål är det ytmaterial som rekommenderas för bord. 8

9 Trä ska inte alls användas som ytmaterial i tillredningslokaler. Man rekommenderar inte heller att inventarier med sockel eller trösklar används i tillredningslokaler. I behandlingsrum för oförpackade livsmedel borde elledningar, ledningsbryggor, ventilationskanaler m.fl. rör inkapslas. Tillrednings-, kärlvårds- och lagerrum borde förses med stötskydd i dörrar och väggar. Maskinerna och utrustningen ska vara så konstruerade att de vid behov kan monteras isär för rengöring. Konstruktionerna ska vara planerade, byggda och utrustade sålunda, att skadedjur inte kan komma in i livsmedelslokalerna. 4.9 Golv och golvbrunnar I de lokaler där golvet jämnt och ständigt är vått eller ofta ska sköljas ska det i golvet finnas till avloppet kopplad golvbrunn samt ändamålsenlig utrustning för sköljning av golvet. Golven ska slutta mot golvbrunnen. Golvbrunnen ska vara lätt att rengöra och lämplig för ändamålet. I grillar samt i kök ska det i golvbrunnen installeras en fettavskiljare i enlighet med byggbestämmelsesamlingen Vindfång Livsmedelslokalen får inte ha in- och utgång direkt ut, utan vara försedd med antingen vindfång eller vara på annat sätt avskild utifrån. Livsmedelslokalens tillredningsrum får inte ha dörr direkt ut Avfallshantering Sopkärlen ska vara hela, vattentäta, tvättbara och därtill försedda med lock vid bruk utomhus. Sopkärlen ska kunna tvättas såväl på yttre som inre sidan. Det rekommenderas att det för sopkärlen ordnas ett täckt, låsbart förvaringsställe utomhus, som försetts med avlopp vid behov och tappställe för vatten samt underlag som är lätt att hålla rent, exempelvis asfaltering. Bioavfallskärlen ska skyddas för direkt solljus och för bioavfall som uppbevaras inomhus ska det finnas ett särskilt frysrum. Det rekommenderas att det i frysrummet finns en golvbrunn och vattenslang för rengöring av rummet. Skadedjuren ska hindras att komma in i rummen med avfall och sopor. I planeringen och utrustningen av avfallsrummet ska det beaktas de krav som ställts i kommunens / stadens bestämmelser om avfallshantering. 9

10 4.12 Lastningsplats Lastningsplatsen ska vara täckt och ytbehandlad så att den inte dammar. Vid behov ska lastningsramper finnas. För transportlådorna och rullpallarna samt för transportcontainrarna ska reserveras ett eget lagerrum t.ex. inne eller i en täckt lastningsbrygga. Rummet ska vara så tätt att lådorna är skyddade mot skadedjur (fåglar och gnagare) och växlingar i vädret. Lastningsplatsens stödkonstruktioner ska vara sådana att fåglarna inte kan vistas där eller bygga bo. 5 Specialkrav som verksamheten ställer 5.1 Transport Transportfordonet ska till lämpliga delar fylla de krav som ställs på livsmedelslokaler. Transportutrymmet och utrustningen ska vara helt, tätt och materialen sådana att de är lätta att hålla rena. För kyltransport ska transportfordonet ha kylanläggning eller annan utrustning som tryggar kraven på livsmedlens transporttemperaturer. Termometer ska finnas i kylrummet. På motsvarande sätt ska det finnas anläggningar eller utrustning för tryggande av temperaturen för livsmedel som transporteras heta. I fordon för transport av djupfrusta livsmedel ska det finnas utrustning för registrering av temperaturen i enlighet med standarden EN och EN Transportfordonet ska ha separata avdelningar (värmegardin) eller container/tät låda för transport av livsmedel, om det i bilen samtidigt transporteras annat än livsmedel, detta gäller också beträffande distributionstransporter. 5.2 Packning För packning av varor ska det finnas tillräckligt med utrymme samt bordsyta. Ett separat packningsrum rekommenderas. Vederbörliga lagerrum ska finnas för packningsmaterialet. Cateringverksamhet, centralkök och bagerier ska ha separata packningsrum. För rengöring och tvätt av transportkärl, -lådor och -vagnar ska det finnas tvätt-, torkoch lagerplats. 5.3 Avkylning Om den mat som hettats upp i beredningen eller förbehandlingen inte serveras eller säljs omedelbart efter tillredningen, ska det för avkylning finnas separata tillräckligt effektiva avkylningsapparater, i vilka inte förvaras andra livsmedel. 10

11 5.4 Framläggning och servering För framläggning och servering av lättfördärvliga produkter ska det finnas en lämplig anläggning för kylförvaring (under + 6 C) eller för varmförvaring (över + 60 C). Oskyddade livsmedel ska säljas/framläggas skyddade för droppsmitta, t.ex. vitrin eller serveringsdisk. En golvbrunn rekommenderas under värmeri med vattenbad så att vattnet från badet kan ledas till avloppet. För kundrummet rekommenderas handtvättställe i närheten av serveringsdisken. 5.5 Nerfrysning Nerfrysning av livsmedel är tillåten i storhushåll, om där finns en separat anläggning för nerfrysning. Anläggningen ska kunna justeras till kallare än till -18 C, då det tar högst 24 timmar att frysa ner livsmedlen. 5.6 Upptining Om frysta/djupfrysta livsmedel upptinas, ska det för ändamålet reserveras tillräckligt med utrymme i kylanläggningen och man bör se till att vattnet från de upptinade varorna inte rinner till andra produkter. 6 Mobila livsmedelslokaler (vagn, tält) En anmälan om en mobil livsmedelslokal ska göras i enlighet med 13 i livsmedelslagen. En mobil livsmedelslokal ska fylla kraven på livsmedelslokaler med beaktande av verksamheten i tillämpliga delar. Livsmedel som erbjuds till försäljning ska ändamålsenligt skyddas mot fukt, damm, värme, ljus och annan skadlig påverkan. Området för utomhusförsäljning ska vara asfalterat eller annars sådant, att man kan undvika damm m.m. olägenheter. Då man handskas med oförpackade livsmedel ska markgrund av sand och gräs skyddas t.ex. med plast. En mobil livsmedelslokal ska vara skyddad upptill, baktill och från sidorna med exempelvis tak och tre väggar av tältduk. De livsmedel som utbjuds till försäljning ska hållas på försäljningsdisk eller underlag. Oförpackade livsmedel ska skyddas med droppskydd. På försäljningsområdet ska det finnas möjlighet till hygienisk tvätt av händer och redskap. Om det till varusortimentet hör lättfördärvliga livsmedel, ska försäljningsstället ha tillräckligt med kylanläggningar som håller livsmedlets temperatur inom lagstadgade temperaturgränser. Lättnad: Fiskeprodukter, levande musslor och förpackade förädlade fiskeprodukter kan i stället för kylanläggning säljas och förvaras i is, om smältvattnet kan 11

12 avlägsnas hygieniskt och därtill kan lättfördärvliga livsmedel säljas och förvaras också i isolerade med lock försedda förvaringslådor med kylklampar eller helt utan kylutrustning, om förvaringstemperaturen på grund av väderförhållandena hålls i enlighet med de försäljnings- och förvaringstemperaturer som lagstiftningen kräver. Därtill ska det finnas ett vederbörligt stödutrymme för lagring av livsmedlen utanför försäljningstiden och för rengöring och underhåll av anläggningarna. Stödutrymmet ska vara försett med vederbörlig städskrubb. Livsmedelsarbetarna ska ha tillgång till vattenklosett med handtvättställe. Livsmedelsföretagaren ska sköta om uppsamlingen av avfallet och avloppsvattnet från sitt försäljningsställe. 6.1 Tillredning och servering av livsmedel i utomhusförsäljning I tält kan det tillredas matportioner endast av förbehandlade råvaror för servering på ort och ställe. För handtvätt och tvätt av redskap ska det finnas en med kran försedd vattencistern vars vatten ska fylla kvalitetskraven på hushållsvatten. I den mobila livsmedelslokalen ska det finnas vederbörligt förvaringsutrymme för förvaring av arbetskläder, minst till exempel en låda med lock. I en mobil livsmedelslokal ska det finnas ett vederbörligt förvaringsutrymme för de städredskap som behövs under dagen. Serveringsstället bör ha avfallskärl för kunderna. Serveringsstället bör ha tillgång till kundtoaletter, om kundplatsernas antal överstiger 6 stycken. Övervakningsmyndigheten kan beroende på fallet tillåta tillredning av livsmedel i en mobil livsmedelslokal, om livsmedlens behandlings- och förvaringsförhållanden kan jämställas med motsvarande fasta livsmedelslokal, till exempel en vederbörligen utrustad försäljningsvagn. 7 Övrigt att beakta Beträffande kundutrymmen ska det också följas hälsoskyddslagen (763/1994 & ändringar) och lagen om åtgärder för inskränkande av tobaksrökning (693/1976 & ändringar). 7.1 Toaletter I livsmedelslokaler med över 6 kundplatser ska det för kundernas bruk finnas ett tillräckligt antal vederbörligt försedda toaletter. Ingången till toaletten får inte ske direkt från livsmedlens behandlings-, försäljnings- eller serveringsställe. 12

13 Lokalens förbindelseleder, trappor och andra planskillnader och minst ett toalettutrymme inklusive förbindelselederna bör vara lämpliga för rörelsehindrade (byggbestämmelsesamlingen F1). I förplägnadsrörelser med högst 10 kundplatser förutsätts inte toalett för rörelsehindrade. Enligt rekommendationen ska toaletterna avsedda för förplägnadsrörelsernas kunder dimensioneras enligt följande: Kundplatsernas Toaletternas antal antal För kvinnor För män <25 (7 25) En gemensam toalett räcker* urinal urinaler urinaler (eller 1 + 3) urinaler urinaler (eller 3 + 3) urinaler > 400 Från fall till fall * Om det i lokalen huvudsakligen serveras alkoholhaltiga drycker, ska det alltid finnas separata wc-utrymmen för kvinnor och män oberoende av kundplatsernas antal. Vid dimensioneringen av antalet wc-utrymmen ska man också ta i beaktande serveringsplatserna utomhus, exempelvis på en uteservering. Kundplatserna på en uteservering ökar antalet behövliga wc-utrymmen med koefficienten 0,5. Till exempel om det inomhus finns 40 kundplatser och utomhus 20 kundplatser (koefficient 0,5), ger beräkningen sammanlagt 50 kundplatser. Om kundplatsernas antal utomhus är större än serveringsplatsernas antal inomhus, ska antalet toalettplatser uppskattas på basis av serveringsplatserna utomhus utan koefficient. Beträffande säsongbetonade sommaruteserveringar med mat- och alkoholdryckservering övervägs antalet toalettplatser från fall till fall. 13

14 I en personalrestaurang behövs inte kundtoaletter, om det i arbetsplatsens andra utrymmen finns nödvändiga toaletter. Det är dock att rekommendera att det i samband med personalrestaurang finns toaletter med handtvättmöjligheter för matgäster. I köpcentrum eller motsvarande kan flera förplägnadsställen (kaféer e.d.) ha gemensamma wc-utrymmen. Även då används i dimensioneringen av wc-utrymmena ovan nämnda tabell. En restaurang eller ett kafé i ett köpcentrum ska dock i sådant fall ha egna wc-utrymmen, om ingången till dessa kan ske utifrån och de kan vara öppna trots att köpcentrumet är stängt. 7.2 Buller Vid planeringen av livsmedelslokal ska man se till att man inte i de omgivande bostadslokalerna förorsakar bullernivåer som överskrider nivåerna 35 db (A) dagtid och 30 db (A) nattetid (Anvisning om boendehälsa). Placering av nattrestauranger i bostadshöghus ska undvikas. 7.3 Avloppsvatten Beträffande avloppsvatten ska det följas bl.a. med stöd av miljöskyddslagen givna krav på behandling av avloppsvatten och kommunala direktiv om behandling av avloppsvatten på glesbebyggda områden. 14

15 8 Lagstiftning 8.1. Lagstiftning Livsmedelslagen 23/2006 och ändringar 352/ Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygienen i anmälda livsmedelslokaler 1367/2011, Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygienen vid primärproduktion av livsmedel1368/ Statsrådets förordning om vissa verksamheter som är förenade med låg risk för livsmedelssäkerheten 1258/ Jord- och skogsbruksministeriets förordning om krav i fråga om vissa livsmedel 264/ Statsrådets förordning om livsmedelstillsyn (420/2011) Europaparlamentets och rådets förordning om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning (EG) nr 178/2002, senare allmän livsmedelsförordning Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelshygien (EG) Nr 852/2004, senare allmänna förordningen om livsmedelshygien Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av särskilda regler för livsmedel av animaliskt ursprung (EG) Nr 853/2004, senare hygienförordningen gällande livsmedel av animaliskt ursprung 3Acs%2C484125%3Acs%2C452120%3Acs%2C387321%3Acs%2C387320%3Acs%2C485338%3Acs%2C %3Acs%2C454140%3Acs%2C&pos=6&page=4&nbl=41&pgs=10&hwords=853%2F2004%7E Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (EG) nr 882/2004, senare kontrollförordningen europa.eu/notice.do?val=453560%3acs&lang=fi&list=493619%3acs%2c444793%3acs%2c490370%3 Acs%2C481411%3Acs%2C476816%3Acs%2C475570%3Acs%2C468111%3Acs%2C466110%3Acs%2C %3Acs%2C454140%3Acs%2C&pos=10&page=1&nbl=33&pgs=10&hwords=882%2F2004%7E Förordning om djupfrysta livsmedel 165/ Kommissionens förordning (EG) nr 37/2005 om övervakning av temperatur i utrymmen för transport, förvaring och lagring av djupfrysta livsmedel, senare kommissionens förordning om djupfrysta livsmedel Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel, senare biproduktförordningen

16 Kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel, senare förordning om mikrobkriterier Hälsoskyddslag 763/ Överenskommelsen om internationell transport av lättfördärvliga livsmedel och om specialutrustning för sådan transport 48/1981, senare ATP-överenskommelse bilaga 2 tillägg Instruktioner Eviran ulkomyyntiohje (PÅ FINSKA ) Stadganden och bestämmelser om livsmedelslokaler i övrig lagstiftning I Finlands byggbestämmelsesamling ingår också byggnadstekniska krav på livsmedelslokaler I statsrådets förordning om krav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen (577/2003) stadgas också om personalens toaletter och omklädningsrum %B6turvallisuus%2A. I lagen om åtgärder för inskränkande av tobaksrökning (693/1976) stadgas om klienters rökning i livsmedelslokaler Social- och hälsovårdsministeriets förordning om kvalitetskrav på och kontrollundersökning av hushållsvatten (461/2000) Social- och hälsovårdsministeriets förordning om kvalitetskrav på och kontrollundersökning av hushållsvatten i små enheter (401/2001) 16

17 Borgå stad Hälsoskyddet Porvoon kaupunki Terveydensuojelu, Tekniikankaari 1 A, PORVOO puh. (019) faksi (019) , Borgå stad Hälsoskyddet, Teknikbågen 1 A, Borgå tfn (019) fax (019) , City of Porvoo Terveydensuojelu, Tekniikankaari 1 A, PORVOO tel. (019) fax (019) ,