Rektorsdagar 2013 Mariehamn Kurt Torsell

Transkript

1 Rektorsdagar 2013 Mariehamn Kurt Torsell

2 Enheterna vid Finlands Kommunförbund Kommunalekonomi Juridik Kommunutveckling och forskning Verkställande direktör Vice verkställande direktörer Undervisning och kultur - Svenskspråkig utbildning Svenska och internationella ärenden Administrativa tjänster Information Informationssamhället Social- och hälsovård Regioner och samhällen KT Kommunarbetsgivarna

3 Kommunstrukturen idag

4 Antal kommuner enligt kommunstorlek år 2013 Antal invånare Kommuner sammanlagt 320 st. år 2013 Över Kommuner sammanlagt Svensk- och tvåspråkiga (exkl. Åland) Åland Under Kommunstorlekens aritmetiska medeltal och median 5 868

5 Kommunerna 2013 Kuntarajat MML, 2012 Karttakuva Kuntaliitto/JAH Vaasa Vaasa Vaasa Vaasa Vaasa Vaasa Vaasa Vaasa Vaasa Korsnäs Korsnäs Korsnäs Korsnäs Korsnäs Korsnäs Korsnäs Korsnäs Korsnäs Malax Malax Malax Malax Malax Malax Malax Malax Malax Korsholm Korsholm Korsholm Korsholm Korsholm Korsholm Korsholm Korsholm Korsholm Nykarleby Nykarleby Nykarleby Nykarleby Nykarleby Nykarleby Nykarleby Nykarleby Nykarleby Esbo Esbo Esbo Esbo Esbo Esbo Esbo Esbo Esbo Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Vanda Vanda Vanda Vanda Vanda Vanda Vanda Vanda Vanda Lohja Lohja Lohja Lohja Lohja Lohja Lohja Lohja Lohja Sibbo Sibbo Sibbo Sibbo Sibbo Sibbo Sibbo Sibbo Sibbo Grankulla Grankulla Grankulla Grankulla Grankulla Grankulla Grankulla Grankulla Grankulla Sjundeå Sjundeå Sjundeå Sjundeå Sjundeå Sjundeå Sjundeå Sjundeå Sjundeå Kyrkslätt Kyrkslätt Kyrkslätt Kyrkslätt Kyrkslätt Kyrkslätt Kyrkslätt Kyrkslätt Kyrkslätt Ingå Ingå Ingå Ingå Ingå Ingå Ingå Ingå Ingå Lovisa Lovisa Lovisa Lovisa Lovisa Lovisa Lovisa Lovisa Lovisa Lappträsk Lappträsk Lappträsk Lappträsk Lappträsk Lappträsk Lappträsk Lappträsk Lappträsk Mörskom Mörskom Mörskom Mörskom Mörskom Mörskom Mörskom Mörskom Mörskom Pyttis Pyttis Pyttis Pyttis Pyttis Pyttis Pyttis Pyttis Pyttis Pargas Pargas Pargas Pargas Pargas Pargas Pargas Pargas Pargas Turku Turku Turku Turku Turku Turku Turku Turku Turku Närpes Närpes Närpes Närpes Närpes Närpes Närpes Närpes Närpes Kaskö Kaskö Kaskö Kaskö Kaskö Kaskö Kaskö Kaskö Kaskö Vörå Vörå Vörå Vörå Vörå Vörå Vörå Vörå Vörå Pedersöre Pedersöre Pedersöre Pedersöre Pedersöre Pedersöre Pedersöre Pedersöre Pedersöre Kristinestad Kristinestad Kristinestad Kristinestad Kristinestad Kristinestad Kristinestad Kristinestad Kristinestad Brändö Brändö Brändö Brändö Brändö Brändö Brändö Brändö Brändö Raseborg Raseborg Raseborg Raseborg Raseborg Raseborg Raseborg Raseborg Raseborg Hangö Hangö Hangö Hangö Hangö Hangö Hangö Hangö Hangö Kronoby Kronoby Kronoby Kronoby Kronoby Kronoby Kronoby Kronoby Kronoby Kumlinge Kumlinge Kumlinge Kumlinge Kumlinge Kumlinge Kumlinge Kumlinge Kumlinge Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kökar Kökar Kökar Kökar Kökar Kökar Kökar Kökar Kökar Sottunga Sottunga Sottunga Sottunga Sottunga Sottunga Sottunga Sottunga Sottunga Föglö Föglö Föglö Föglö Föglö Föglö Föglö Föglö Föglö Vårdö Vårdö Vårdö Vårdö Vårdö Vårdö Vårdö Vårdö Vårdö Lemland Lemland Lemland Lemland Lemland Lemland Lemland Lemland Lemland Mariehamn Mariehamn Mariehamn Mariehamn Mariehamn Mariehamn Mariehamn Mariehamn Mariehamn Jomala Jomala Jomala Jomala Jomala Jomala Jomala Jomala Jomala Sund Sund Sund Sund Sund Sund Sund Sund Sund Finström Finström Finström Finström Finström Finström Finström Finström Finström Saltvik Saltvik Saltvik Saltvik Saltvik Saltvik Saltvik Saltvik Saltvik Geta Geta Geta Geta Geta Geta Geta Geta Geta Hammarland Hammarland Hammarland Hammarland Hammarland Hammarland Hammarland Hammarland Hammarland Eckerö Eckerö Eckerö Eckerö Eckerö Eckerö Eckerö Eckerö Eckerö Jakobstad Jakobstad Jakobstad Jakobstad Jakobstad Jakobstad Jakobstad Jakobstad Jakobstad Larsmo Larsmo Larsmo Larsmo Larsmo Larsmo Larsmo Larsmo Larsmo Karleby Karleby Karleby Karleby Karleby Karleby Karleby Karleby Karleby

6 Förslag och tidtabell

7 Strukturgruppens förslag till kommunindelning 2015 Jämförelse med kommunindelningen 2012 Strukturgruppens förslag fram till år 2015: 66 kommuner på fastlandet Läget år 2012: 336 kommuner på fastlandet Obs! Arbetsgruppen föreslog flera utredningsinriktningar för en del kommuner. I kartan anges bara en. Kurt Torsell

8 Kommunreformen - en helhet ny kommunstrukturlag förnyandet av statsandelssystemet; ska förenklas och göras mer sporrande totalrevision av kommunallagen; fokus på utveckling av närdemokratin och kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter förnyandet av lagen som gäller ordnandet av social- och hälsovården; målet är en ny bred basnivå som stöder specialistnivån. Organiserings- och finansieringsansvar i första hand hos kommunerna. kartläggandet av kommunernas uppgifter Kurt Torsell

9 Reformens tidtabell Strukturlagens arbetsgrupp Kriterier från juni Lagförslag och RP till riksdagen Regeringens utvärdering av reformens framskridande Metropolutredning Utlåtande maj 2013 Kommunstrukturlagen i kraft Regionbesök och hörande av kommunerna Kommunernas andra höranderunda Kommunerna meddelar om utredningsparter Kommunsammanslagningar i kraft , trots allt senast Bildande av utredningsområden och genomförande av utredningar Kommunernas ska ge sina sammanslagningsförslag (OBS grundlagsutskottets utlåtande) Av staten initierade eventuella särskilda kommunutredningar Totalrevision av kommunallagen Utkast till lagen senast RP + riksdagens behandling Nya kommunallagen i kraft Statsandelsreform utredningspersonernas förslag senast i slutet av 2013 RP + riksdagens behandling Nya statsandelssystemet i kraft Social- och hälsovårdens arbetsgrupp för servicestrukturen Förnyandet av servicestrukturen inom social- och hälsovården ny arbetsgrupp, förslag RP + riksdagens behandling Sote utredningspersoner mandat till Ny strukturlag för social- och hälsovårdens organisering i kraft 9

10 Statsandelsreformen (förslag) Kurt Torsell

11 Statsandelssystemet fr.o.m. år 2010 Socialvård - åldersstruktur - särförhållanden Statsandelarna för kommunal basservice Hälso- och sjukvård - åldersstruktur - särförhållanden Kalkylerade kostnader Självfinansieringsandelen Kurt Torsell Förskola och grundläggande utbildning - åldersstr. (6-15-år) - särförhållanden Bestämningsgrunderna för den allmänna delen, kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning Tillägg för gles bosättning, skärgårdsförhållanden och samernas hembygdsområde /- Avdrag och tillägg som görs i statsandelarna Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster +/- + Utjämning på grund av systemförändringen Bibliotek - invånarbaserad - särförhållanden Statsandel till kommunen + utgifter och inkomster av hemkommunsersättningar = belopp som redovisas till kommunen Övriga statsandelar för undervisningsoch kulturverks. Övrig finansiering av grundl. utbildn. - påbyggnadsutbildning - förberedande underv. - icke läropliktiga - förlängd läroplikt - flexibel grundläggande utbildning, ämnesundervisning + Huvudmannafinansieringen Kalkylerade kostnader - gymnasier - yrkesutbildning - yrkeshögskolor Självfinansieringsandelen - morgon- och eftermiddagsverksamhet - medborgarinstitut - museer, teatrar, orkestrar - idrotts- och ungdomsarbete - grundläggande konstundervisning (timbaserad) - +

12 Det nuvarande systemet; kalkylerade kostnader år ,00 % 1,65 % 0,37 0,81 % % 0,00 % 1,08 % 0,38 % 1,29 % 0,64 % 9,5 % Sairastavuus Sjukfrekvens Esi- ja För- och 13,7 % perusopetuksen grundskoleutb. ikärakenne åldersstruktur Kalkylerade kostnader (sammanlagt 24,4, md ) Laskennalliset kustannukset (yht. 24,4 mrd. ) 0,21 % 0,11 % 1,37 0,17 % 0,01 % % Terveydenhuollon Hälsovårdens ikärakenne åldersstruktur 33,0 % 0,01 % 0,08 % 0,03 % Åldersstruktur Ikärakenne yht. sammanl. 82,3 82,3 % % 35,5 % Sosiaalihuollon Socialvårdens ikärakenne åldersstruktur Sosiaaluhuolto, Socialvården, ålderstr. ikärakenne Terv.huolto, Hälsovårdens ålderstr. ikärakenne Esi- För- ja och perusopetus, grundskola, ålderstr. ikärakenne Sairastavuus Sjukfrekvens (sote) Työttömien Antal arbetslösa määrä (sos.) Työttömien Andel arbetslösa osuus (sos.) Lastensuojelu Barnskydd (sos.) Vammaisuus Handikapp (sos.) Päivähoitokerroin Dagvårdskoefficient (sos.) Syrjäisyys Avlägsenhet (sote) Saaristo Skärgårdstillägg (sote) Asukastiheys Befolkningstäthet (eop) vuotiaat - 15 åringar (eop) Kaksikielisyys Tvåspråkighet (eop) Saaristo Skärgård (nim) (eop) Ruotsinkielisyys Svenskspråkighet (eop) Vieraskielisyys Främmande språk (eop) Kirjastot, Bibliotek (inv.antal) as.määrä Bibliotek (bef. Täthet/skärgård) Kirjastot, as.tiheys ja saaristo Allmän kulturverksamhet (inv.antal) Yleinen kulttuuritoimi (as.määrä) Konstn.grundutb. (inv.antal) Taiteen perusopetus (as.määrä) Kurt Torsell

13 Vissa kriterier som föreslås slopade Social- och hälsovården Dagvårdskoefficient Handikappkoefficient Barnskyddskoefficient Allmänna delen Tätortskoefficient Tillägg för förändring i befolkningsantal Förskola och grundläggande utbildning Svenska 6-15-åringar (påverkar inte totala eurobeloppet för tvåspråkighet) åringar 6-15-åringar med främmande språk Kurt Torsell

14 Skärgårdstillägg Allmänt 10,4 milj. Förhöjning för grundskolan 1,8 milj. Allmän Väståboland Borgå Raseborg Kimitoön Nyslott Malax Nådendal Korsholm Sulkava Puumala Karlö Enonkoski Taipalsaari Larsmo Gustavs Hirvensalmi Helsingf ors

15 Tvåspråkighet Allmänt 5,4 milj. Allmän Helsingf ors Esbo Vanda Åbo Vasa Borgå Karleby Lojo Kyrkslätt Raseborg Jakobstad Korsholm Sibbo Lovisa Väståboland Pedersöre Hangö Sodankylä Grankulla

16 Tvåspråkighet Förhöjning för grundskolan 49,8 milj Helsingf ors Esbo Vanda Åbo Vasa Borgå Karleby Kyrkslätt Lojo Raseborg 926 Sibbo 784 Korsholm 672 Jakobstad 655 V äståboland 544 Pedersöre 506 Lovisa 479 Grankulla 356 Hangö 284 Sjundeå 259 Kronoby 243 Nykarleby 242 Vörå 219 Kimitoön 214 Ingå 201

17 Svenskspråkiga elever Förhöjning för grundskolan 26,8 milj Helsingf ors Esbo Raseborg Borgå Pedersöre Korsholm Vasa Jakobstad Väståboland 949 Kyrkslätt 865 Sibbo 810 Åbo 761 Larsmo 740 Karleby 689 Närpes 654 Nykarleby 647 Kronoby 624 Lovisa 602 Vanda 521 Vörå 509 Grankulla 491 Kimitoön 471 Malax 432 Hangö 357 Ingå 336

18 EKONOMI

19 Budgeterna Staten 54 mrd (2013) Kommunerna 43 mrd (2013) Grundläggande + förskola 4 mrd Gymnasierna 700 M Yrkesutbildningen 1,7 mrd Yrkeshögskolorna 900M Kurt Torsell

20 Offentliga ekonomin (slutet av 2012) Statens skuld ca 84 mrd Kommunernas och samkommunernas skuld ca 13 mrd Offentliga skulden totalt ca 97 mrd = / person ( för ett år sedan) Kurt Torsell

21 Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Löner 37 % Socialavgift. och pensioner 11 % Materialinköp 9 % Social- och hälsovård 52 % (Verksamhetsutgifter och investeringar) Skatteinkomster 45 % därav: kommunalskatt 39 % samfundskatt 3 % fastighetsskatt 3 % Köp av tjänster 22 % Understöd 5 % Låneomkostn. 4 % Investeringar 10 % Övr. utgifter 2 % Undervisningsoch kulturverks. 23 % (Verksamhetsutgifter och investeringar) Övriga uppgifter 20 % (Verksamhetsutgifter och investeringar) Finansiering och övr. utgifter 5 % Kurt Torsell Statsandelar 18 % Verksamhetsinkomster 27 % därav: försäljningsink. 16 % avgifter 5 % övr. inkomster 6 % Upplåning 6 % Övr. inkomster 4 % Kommunernas och samkommunernas beräknade externa inkomster ca 44,7 md och externa utgifter ca 45,3 md Källa: Basservicebudgeten/Kommunförbundet

22 Besluten från regeringsprogrammet, ramrian den och ramrian den och dess inverkan på kommunernas statsandelar för basservicen, milj De fattade besluten sänker på den årliga statsandelen under regeringsperioden 1,3 md euro eller 16 % Regeringsprogrammet Ramrian 3/ Ramrian 3/ Nedskärningarna i statsandelarna som görs för åren medför att kommunerna erhåller sammanlagt 6,6 md euro mindre statsandelar /sl

23

24 Andra stadiets ekonomi Gymnasierna» Enhetsprissänkning 4,2% + indexfrysning Yrkesutbildningen» Enhetsprissänkning 1,6% + indexfrysning» dessutom studieplatsnedskärning Kurt Torsell

25 Den kommunala sektorns lånestock och likvida medel , md Lånestock Likvida medel (enligt trendscenario) Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt Kuthanek Kurt Torsell

26 Md Statsskulden % Källa: Statskontoret, prognos för åren FM Kurt Torsell

27 Regeringens strukturpolitiska program förskolan obligatorisk -för att säkerställa att utbildningen fortsätter i det kritiska övergångsskedet (mellan grundskolan och andra stadiet) samt för att minska andelen avbrutna studier och förlänga de ungas arbetskarriärer höjs läropliktsåldern till 17 år. (UKM, ANM) 3/strukturpolitiska-program.pdf Kurt Torsell

28 Regeringens strukturpolitiska program (forts.) Inom den gällande lagstiftningens ramar intensifieras samarbetet mellan den allmänbildande och den yrkesinriktade utbildningen på andra stadiet, liksom också deras samarbete med universitet och yrkeshögskolor Studentexamen ges större vikt vid antagningen till högskolorna Digitaliseringen i gymnasierna fortsätter och gymnasieutbildningen utvecklas genom effektivisering av finansieringen och undervisningen, så att fler än tidigare utexamineras inom den målsatta tiden på tre år. Kurt Torsell

29 UKMs program för att minska kommunernas skylidgheter och uppgifter Finansieringen av all bildningsverksamhet skulle budjeteras på UKMs förvaltningsområde (=statlig finansiering)» inbesparingar kunde göras mera rättvist -> Minister Kiuru: tjänstemannaförslag Materialanskaffning/konkurrensutsättning av allmänbildande utbildningens läromedel till staten» Alla digitala läromedel tillgängliga fr.o.m (lpl) Kurt Torsell

30 Kurt Torsell

31 Vad sker? Avstå från nya lagförslag som ökar kommunernas uppgifter Regeringens strukturpaket borde inte öka på kommunernas börda» Förlängda läroplikten, förskolans obligatorium, Kommunminister Virkkunen: ministeriernas förslag otillräckliga, nya omgång som ska överlämnas senast Kurt Torsell

32 Aktuellt inom utbildningen Kurt Torsell

33 Regeringsproposition: Elev- och studerandevårdslag - centrala förslag Ny lag som samlar det som stiftats nu, i utbildningslagstiftning, barnskyddslagen, hälso- och sjukvårdslagen mm. till en elev- och studerandevårdslag Målet är bl.a. att flytta tyngdpunkten till mera förebyggande än reparerande verksamhet Kommuner där läroanstalterna ligger skulle få ansvar att ordna kurators- och psykologtjänster för alla utbildningsformer och åt alla utbildningsanordnare, oberoede av studerandenas hemkommun Kurt Torsell

34 Regeringsproposition till elev- och studerandevårdslag - centrala förslag REGERINGSPROPOSITIONEN: i propositionen har särskild uppmärksamhet fästs vid generellt inriktad elevhälsa, men verksamheten inom elevhälsan ska också ha en individuell inriktning. syftet med propositionen är också att flytta tyngdpunkten från dagens problemcentrering så att den i högre grad ligger på förebyggande arbete. elever och studerande ska kunna få stödinsatser med låg tröskel från elevhälsan. ett tidigt stöd i skolan kan man undvika kraftigare insatser och därigenom uppnå betydande kostnadsbesparingar. Kurt Torsell

35 Regeringsproposition till elev- och studerandevårdslag 15 Rätt att anlita elevhälsans (opiskeluhuolto) psykolog- och kuratorstjänster En studerande ska ges möjlighet till ett personligt samtal med elevhälsans psykolog eller kurator senast den sjunde arbetsdagen vid läroanstalten efter det att den studerande har begärt detta. I brådskande fall ska möjlighet till ett samtal ges samma eller nästa arbetsdag. Kurt Torsell

36 Terminologin på svenska vs finska Elevvvård - oppilashuolto Studerandevård - opiskelijahuolto Elevhälsa - opiskeluhuolto??? (oppilasterveys?) Opiskeluhuolto-Studiehälsa? Kurt Torsell

37 Regeringsproposition till elev- och studerandevårdslag Ett av målen med propositionen är att: Verksamheten ska genomföras mera systematiskt. I den föreslagna lagen föreslås det bestämmelser om den information om elevhälsan som ska tas med i den välfärdsplan för barn och unga som kommunen eller flera kommuner tillsammans ska göra upp enligt barnskyddslagen och som ska godkännas i respektive kommuns kommunfullmäktige I planen ska ingå elevhälsans målsättning centrala principerna för det lokala arbetssättet en uppskattning av det totala behovet av elevhälsa och de elevhälsotjänster som finns tillgängliga åtgärder för ett förstärkt välbefinnande i studiemiljön ett förstärkt tidigt stöd till de studerande. Varje läroanstalt ska ha en elevhälsoplan som gäller genomförandet, utvärderingen och utvecklingen av elevhälsan. Kurt Torsell

38 Regeringsproposition till elev- och studerandevårdslag En sektorsövergripande styrgrupp för elevhälsan ska ansvara för: den allmänna planeringen utvecklingen, styrningen och utvärderingen av elevhälsan. Kan vara gemensam för flera utbildningsanordnare eller de uppgifter som angetts för gruppen ska kunna skötas av någon annan grupp som lämpar sig för uppdraget. Läroanstaltens elevhälsogrupp ska liksom för närvarande svara för planeringen, utvecklingen, genomförandet och utvärderingen av elevhälsan. För behandlingen av enskilda studerandes ärenden ska man vid behov kunna bilda en expertgrupp. Dessa experter ska även kunna stödja undervisningspersonalen i ärenden som gäller arbetsron, disciplinen samt anordnandet och genomförandet av undervisningen vid skolan. Kurt Torsell

39 13 Elevhälsoplan Utbildningsanordnaren svarar för att det för varje läroanstalt utarbetas en elevhälsoplan för hur elevhälsoverksamheten ska genomföras, utvärderas och utvecklas. Planen ska utarbetas i samverkan med läroanstaltens personal, de studerande och deras vårdnadshavare. Elevhälsoplanen kan också vara gemensam för två eller flera läroanstalter. Planen ska ses över inom ett år efter det att den välfärdsplan för barn och unga som avses i 12 har setts över. I elevhälsoplanen ska tas med 1) en uppskattning av det totala behovet av elevhälsa och de elevhälsotjänster som är tillgängliga, 2) åtgärder av läroanstaltsgemenskapen för att främja den generellt inriktad elevhälsan och tillhandahålla av de stödinsatser som behövs, 3) hur samarbete ordnas med de studerande och deras familjer samt med dem som arbetar vid läroanstalten och andra aktörer som bidrar till de studerandes välbefinnande, 4) en plan för hur de studerande ska skyddas mot våld, mobbning och trakasserier, 5) åtgärder för genomförandet och uppföljningen av elevhälsoplanen (egenkontroll). Utbildningsstyrelsen ska i grunderna för läroplanen ange hur planen enligt 2 mom. 4 punkten ska utarbetas. Kurt Torsell

40 14 Elevhälsogrupper Läroanstaltens elevhälsogrupp leds av en representant som utsetts av utbildningsanordnaren. Kurt Torsell

41 Regeringsproposition till elev- och studerandevårdslag I den föreslagna lagen föreskrivs det dessutom om dokumentering, registerföring och datasekretess i samband med elevhälsan samt betonas de studerandes och vårdnadshavarnas möjligheter att påverka i ärenden som rör elevhälsan. Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd ska ansvara för styrningen av elevhälsan på riksnivå. I propositionen föreslås därutöver att regionförvaltningsverken därtill på eget initiativ kan undersöka ifall elevvården i sin helhet skötts lagenligt. Den nya lagen föreslås träda i kraft vid ingången av augusti Kurt Torsell

42 UKM: Regeringsproposition 66/2013 Utvidgad sjukhusundervisning, disciplin, konfiskeringsrätt, kraftåtgärder mm. Sjukhusundervisning/omhändertagna barn Lagförtydligande: (skadestånd, avstängning) Uppfostringssamtal Disciplin o straff (uppgifter mm.) Konfiskeringsrätt Delaktighet/elevkår ( kan finnas -> bör finnas ) I kraft ? Gru, Gy, Yrk Kurt Torsell

43 Sjukhusundervisning, arbetsro mm. Ändringar i lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om yrkesutbildning, lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning och lagen om statsandel för kommunal basservice bestämmelser som ger lärarna och rektorerna befogenheter att omhänderta föremål och ämnen som är farliga samt att granska elevens eller studerandens saker och utföra en ytlig granskning av kläderna för att hitta sådana föremål eller ämnen. I lagen grundläggande utbildning: tas in en bestämmelse om fostrande samtal bestämmelsen om kvarsittning preciseras befogenhet att omhänderta föremål och ämnen som används för trakasserier varje grundskola ska ha en elevkår. Därtill preciseras elevernas och studerandenas rätt och samtidigt undervisningsoch utbildningsanordnarnas skyldighet att utveckla delaktigheten i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. Lagarna som gäller sjukhusundervisning och skolgången för barn som är omhändertagna ändras (utvidgad skyldighet att ordna sjukhusundervisning samt ändring i ersättningspolicyn gällande omhändertana barns skolgång Kurt Torsell

44 Aktuellt Översikt per utbildningsform Kurt Torsell

45 Dagvården Administrationen överförts till Undervisnings- och kulturministeriet Dagvårdstjänsterna Ny lag för småbarnsfostran» RP 2014, grupp tillsatt 12/2012 Kurt Torsell

46 Småbarnsfostran och förskola Enligt Kommunförbundets och Institutet för hälsa och välfärd (THL) undersökning: Dagvårdens förvaltning sköts i 67% av Finlands kommuner som en del av utbildningsväsendet (214 kommuner) I 26% av kommunerna (84 kommuner) ansvarar socialväsendet för dagvårdens förvaltning I 22 kommunerna (7%) förvaltas dagvården på något annat sätt (samkommun, kommunstyrelsen, livscykelmodell mm.) Sammanlagt 25 kommuner har gjort beslut att flytta förvaltningen under 2012, 2013 eller 2014 Motsvarande statistik för 2010 var 50% utbildningsväsendet 40% socialväsendet 10% övriga förvaltningsgrenar Kommunförbundet: dagvården flyttar från soc&hv till underv&kultur enheten from 2013 Kurt Torsell

47 Grundläggande utbildning Kurt Torsell

48 Förslaget till ny timfördelning inom den grundläggande utbildningen ökat timantal i konst och färdighetsämnen, samhällslära samt idrott och gymnastik. språkprogrammen blir mer mångsidiga timantalet i religionsundervisningen minskar användandet av drama som undervisningsmetod ökar såväl inom modersmålsundervisningen som i undervisningen i samhällslära. undervisningen i fysik, kemi, biologi, geografi och hälsolära kommer framöver att vara integrerade i omgivningsläran i klasserna 1-6. Dessutom: Statsrådet godkände två utlåtanden: - meningen är att man fattar beslut om att öka minimitimantalet för valbara ämnen med tre årsveckotimmar under våren statsrådet förutsätter att undervisnings- och kulturministeriet bereder en regeringsproposition senast i slutet av 2014, där man föreslår att det blir obligatoriskt för anordnare av utbildning att erbjuda undervisning i det frivilliga A2-språket Kurt Torsell

49 Grundläggande utbildningen Timfördelningsbeslut (förordning) juni 2012 Läroplansarbetet påbörjats hösten 2012» UBS tillsammans med Kommunförbundet, FSL m.fl. Läroplanen tas ibruk fr.o.m UBS webbsida Läroplan2016 Kurt Torsell

50 Läroplanen Tilläggstimmarna? A2-språket? UBS rätt att ge normer centrala innehåll och mål Koordinering med:» L om småbarnsfostran (förskolan)» elev- och studerandevårds L» L ändring om sjukhusunderv. - och disciplin mm. Kurt Torsell

51 Andra stadiet Kurt Torsell

52 Andra stadiet: gymnasiet Gymnasiernas finansieringsbas läggs om så att den tryggar kvaliteten på gymnasieutbildningen och den regionala tillgängligheten även med hjälp av distansstudier när åldersklasserna minskar. I grunderna för gymnasiefinansieringen innefattas resultatbaserad finansiering som premierar för kvaliteten på utbildningen och förbättring av kvaliteten, t.ex. för att individuella studieresultat har förbättrats och antalet som avbryter sina studier är lågt. De nationella målen och timfördelningen i gymnasieutbildningen ses över när timfördelningen i den grundläggande utbildningen har lagts om. I kraft Förberedande utbildning inför gymnasieutbildningen inleds för invandrare. Kommunförbundet: Finansieringen bör fastställas på samma sätt som för den utbildning som förbereder invandrare för grundläggande utbildning, och ordnandet av utbildningen ska vara frivilligt för kommunerna. (Delaktig i Finland) Stegvis ibruktagning av informations- och kommunikationstekniken i studentskrivningarna bereds Yrkesutbildningsantagningen: unga o utan andra stadiets utbildning först Kurt Torsell

53 Gymnasium Digitalisering av Studentexamen (2016-)» digabi.fi CASE Kouvola-Sofigate Kommunernas Tiera AB Molntjänster? Kurt Torsell

54 Studerandeantalsminskningarna och strukturella utvecklingen Tidtabellsmål för processen Publicering av anordnarvisa studerandeplatser för åren samt riktlinjerna för det strukturella utvecklande och åtgärderna (03/2013) Hörande av utb anordnarna och intresse/referensgrupper ( våren 2013) UKMs principbeslut gällande anordnarvisa mål för antal studerande, riktandet av utbildningsutbudet samt åtgärderna för utvecklandet av strukturerna för åren 2014, 2015 och 2016 (våren/2013) (UKM/Tammilehto 11/2012) Kurt Torsell

55 UKM: Arbetsgrupp tillsatt för att förnya gymnasieutbildningens mål samt timfördelningen UKM: arbetsgrupp tillsatt för att bereda ett förslag till statsrådets förordning om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och timfördelningen i gymnasiet. För att stärka allmänbildningen i gymnasieutbildningen bör man sträva efter, förutom kunskap och färdigheter, även framtidens inlärningsfärdigheter. Gymnasieutbildningen: - bör också ha mer integrerande undervisning som stärker överblicken över helheter samt gemensamma studier för alla - ska ha som mål att skapa en verksamhetskultur med mer gemenskap och delaktighet - möjliggöra flexibla studievägar för studerande, också genom att utnyttja undervisningsutbudet inom andra skolformer. I förslagen bör man också beakta ändringarna i de allmänna målen för den grundläggande utbildningen samt timfördelningen. Arbetsgruppens förslag bör stärka särskilt utbildningsmässig jämlikhet samt likställdhet i undervisningen i hela landet. Efter att statsrådet har fattat beslut om de allmänna riksomfattande målen och timfördelningen i gymnasiet slår man fast grunderna för läroplanen i gymnasiet så att läroplanerna enligt förordningen kan tas i bruk inom hela gymnasieutbildningen från och med (?) Arbetsgruppens mandat tom Kurt Torsell

56 Elev- och studerandevårdslag? Ny lag om elevvård som föreslås träda i kraft Remissrunda januari 2013 Hörande i kulturutskottet Kurt Torsell

57 Regeringspropositions utkast till elev- och studerandevårslag - centrala förslag Ny lag som samlar det som stiftats nu, i utbildningslagstiftning, barnskyddslagen, hälso- och sjukvårdslagen mm. till en elev- och studerandevårdslag Målet är bl.a. att flyttat yngdpunkten till mera förebyggande än reparerande verksamhet Kommuner där läroanstalterna ligger skulle få ansvar att ordna kurators- och psykologtjänster för alla utbildningsformer och åt alla utbildningsanordnare, oberoede av studerandenas hemkommun Kurt Torsell

58 15 Rätt att anlita elevhälsans (opiskeluhuolto) psykolog- och kuratorstjänster En studerande ska ges möjlighet till ett personligt samtal med elevhälsans psykolog eller kurator senast den sjunde arbetsdagen vid läroanstalten efter det att den studerande har begärt detta. I brådskande fall ska möjlighet till ett samtal ges samma eller nästa arbetsdag. Kurt Torsell

59 UKM: Lagförslag: utvidgad sjukhusundervisning, disciplin, konfiskeringsrätt, kraftåtgärder Sjukhusundervisning/omhändertagna barn Lagförtydligande: (skadestånd, avstängning) Uppfostringssamtal Disciplin o straff (uppgifter mm.) Konfiskeringsrätt Delaktighet/elevkår ( kan finnas -> bör finnas ) Elever och föräldrautvärdering Dokumentationskrav I kraft ? Gru, Gy, Yrk Kurt Torsell

60 Fritt bildningsarbete Lagen: Det fria bildningsarbetet syftar till att utifrån principen om livslångt lärande anordna utbildning som stöder sammanhållningen och jämlikheten i samhället samt ett aktivt medborgarskap. Målet för undervisningen inom det fria bildningsarbetet är att främja individers mångsidiga utveckling, välmående och välfärd och att främja demokrati, pluralism, hållbar utveckling, kulturell mångfald och internationalism. Det fria bildningsarbetet kännetecknas av studier efter eget val, samhörighet och delaktighet. Kurt Torsell

61 Bildningsalliansen Vad är fri bildning? Fri bildning, ibland kallat folkbildning, är ett mycket vitt begrepp. Det rymmer ett mångsidigt utbud av kurser, studiecirklar, föreläsningar och aktiviteter. Längden kan vara allt mellan enkvällskurser till årslånga utbildningar. Det är billigt att delta i fri bildning eftersom staten subventionerar verksamheten. Det är lätt att delta, oavsett var i Finland du bor. Det finns 340 olika instanser som erbjuder fri bildning. De är fördelade i fem olika sorters institutionsformer. Studiecentraler, folkhögskolor, medborgar- och arbetarinstitut, idrottsinstitut och sommaruniversitet. Kurt Torsell

62 Tack för visat intresse! Kurt Kurt Torsell