GSN Energi Nulägesanalys inom drivmedelsförsörjning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GSN Energi Nulägesanalys inom drivmedelsförsörjning"

Transkript

1 GSN Energi Nulägesanalys inom drivmedelsförsörjning Delrapport Dnr

2 Innehåll FÖRORD... 4 SAMMANFATTNING INLEDNING OM GSN ENERGI OCH RAPPORTEN BAKGRUND SYFTE OCH MÅL METOD OCH GENOMFÖRANDE BEGREPP OCH DEFINITIONER Grundläggande säkerhetsnivåer/miniminivåer och funktionskrav Allvarlig händelse/större kris Drivmedel AVGRÄNSNINGAR LÄSANVISNINGAR BESKRIVNING AV FÖRSÖRJNINGSKEDJAN FÖR DRIVMEDEL SLUTLIG ANVÄNDNING Totala användningen av drivmedel Transportsektorn (person- och godstransporter) Industrisektorn Samhällsviktig verksamhet DISTRIBUTION Drivmedelsstationer Fordonstrafik Depåer OMVANDLING Raffinaderier TILLFÖRSEL Hamnar NUVARANDE FUNKTIONSKRAV BEREDSKAPSLAGRING AV OLJA Avtal om internationellt energiprogram, IEP (International Energy Program) EU:s oljelagringsdirektiv Lag (2012:806) om beredskapslagring av olja Förordning (2012:873) om beredskapslagring av olja Energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om beredskapslagring av olja STANDARDER FÖR DRIVMEDEL HÅLLBARHETSKRAV - FÖRNYBARA DRIVMEDEL RANSONERING AV DRIVMEDEL VID SVÅR DRIVMEDELSBRIST AVTAL UNDER EN KRIS OM DRIVMEDELSFÖRSÖRJNING FÖR SAMHÄLLSVIKTIGA SLUTANVÄNDARE SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION ANDRA KRAV INOM DRIVMEDELSFÖRSÖRJNINGEN KRAV INOM TILLFÖRSEL, OMVANDLING OCH DISTRIBUTION Förebygga kemikalieolyckor Seveso Brandfarliga och explosiva varor Brandskydd Miljöfarlig verksamhet Arbetsmiljö Transporter av farligt gods... 37

3 4.1.7 Hamn- och sjöfartsskydd Luftfartsskydd och flygstandarder Varulån/lageravtappningsavtal Punktskatter Krav på organisation för att hantera krissituationer Ingrepp i annans rätt KRAV INOM SLUTLIG ANVÄNDNING Beredskapsåtgärder analys och planering Avgasreningslagen SAMMANFATTNING OCH REFLEKTIONER REDUNDANS OCH BEREDSKAP I DRIVMEDELSFÖRSÖRJNINGEN KRITISKA VERKSAMHETER Raffinaderier Depåer Drivmedelsstationer RESURSER Personal Anläggning och utrustning Transportmedel Verksamhetssystem Krisberedskapsorganisation BEROENDEN Elektroniska kommunikationer Elförsörjning Samverkan med myndigheter Övriga beroenden SAMMANFATTNING OCH REFLEKTIONER AVSLUTANDE REFLEKTIONER IDENTIFIERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN BRANSCHAVTAL UNDER KRISSITUATIONER FÖR ATT UPPRÄTTHÅLLA FÖRSÖRJNINGEN MÅNGA MYNDIGHETSKRAV OCH AVSAKNAD AV EN HELHETSBILD BRISTANDE INFORMATION OCH KOMMUNIKATION MELLAN MYNDIGHETER OCH BRANSCHEN UTHÅLLIGHET FÖR DRIVMEDELSSTATIONER OCH DEPÅER REGIONALA BRÄNSLEFÖRSÖRJNINGSPLANER KONSEKVENSER VID FÄRRE OBEMANNADE DRIVMEDELSSTATIONER NYA BEROENDEN VID ÖKAD ANVÄNDNING AV FÖRNYBART DRIVMEDEL REFERENSER INTERNATIONELLA REGELVERK LAGAR, FÖRORDNINGAR OCH STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR (SOU) FÖRESKRIFTER REKOMMENDATIONER OCH RAPPORTER STANDARDER ELEKTRONISKA KÄLLOR INTERVJUER YTTERLIGARE KONTAKTER... 73

4 Förord Energimyndigheten är förvaltningsmyndighet för tillförsel och användning av energi och ska verka för att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi. I detta ansvar ligger att göra avvägningar mellan ekonomi, trygghet och miljö i enlighet med energipolitikens mål. Energimyndighetens definition av begreppet Trygg energiförsörjning är: Energisystemens kapacitet, flexibilitet och robusthet att leverera energi i önskad omfattning i tid och rum enligt användarnas behov, till en accepterad kostnad samt marknadens, offentlig sektors och användarnas samlade krishanteringsförmåga. Som ett led i arbetet med att kartlägga och öka försörjningstryggheten genomför Energimyndigheten utredningen GSN Energi. Denna rapport är en delrapport från Combitech AB och behandlar nuläget för drivmedelsförsörjningen. Den utgör, tillsammans med motsvarande rapporter gällande tre övriga energiområden, resultatet av projektets första etapp, inventering och analys av nuvarande läge. De fyra delrapporterna kommer i sin tur att utgöra ett av flera underlag för en kommande sammanställning av funktionskrav och säkerhetsnivåer. Energimyndigheten har inte tagit ställning till eller värderat de olika slutsatser och synpunkter som framkommer i rapporten. Eskilstuna augusti 2014 Mikael Toll Chef Enheten för trygg energiförsörjning Daniel Lundqvist Handläggare

5 Sammanfattning Rapporten är en delrapport inom Energimyndighetens uppdrag GSN Energi (etapp 1). I rapporten presenteras en nulägesanalys över nuvarande funktionskrav inom drivmedelsförsörjningen i Sverige samt kritiska verksamheter i kedjan och dess resurser, beroenden, redundans och beredskap. Funktionskrav är krav på funktionalitet för att uppnå grundläggande säkerhetsnivåer och miniminivåer. Även kommersiella krav ingår i begreppet. Funktionskrav kan till exempel finnas i avtal, branschvisa överenskommelser, standarder, rekommendationer eller i lagar, förordningar och föreskrifter. Inventeringen av funktionskrav har genomförts för hela drivmedelsförsörjningskedjan, det vill säga processtegen tillförsel, omvandling, distribution och slutlig användning av drivmedel. Inom drivmedelsförsörjningen har, enligt utredningens definition, fem funktionskrav identifierats; beredskapslagring av olja, standarder för drivmedel, hållbarhetskrav (förnybara drivmedel), ransonering av drivmedel vid svår drivmedelsbrist och krisavtal om drivmedelsförsörjning till samhällsviktig slutanvändare under en kris. Det finns andra krav som har identifierats inom ramen för inventeringen som är utformade i bland annat säkerhetssyfte, arbetsmiljösyfte eller miljöhänseende. Även om kraven inte är funktionskrav kan kraven påverka funktionaliteten i drivmedelsförsörjningskedjan, både positivt såväl som negativt. Den mest kritiska verksamheten i drivmedelsförsörjningskedjan har av branschen bedömts vara distributionsledet, i synnerhet depåer och drivmedelstationer. Störst beroende finns till elförsörjningen, då alla led i drivmedelsförsörjningen (tillförsel, omvandling, distribution och slutlig användning) behöver elförsörjning. Redundansen i försörjningskedjan varierar. Drivmedelsstationer har vanligen ingen beredskap medan oljedepåer har antingen stationär eller mobil reservkraft. De utvecklingsområden som identifierats och som kan diskuteras vidare i etapp 2 i uppdraget är bland annat branschavtal under krissituationer för att upprätthålla försörjningen, avsaknad av helhetsbild när det gäller det stora antalet myndighetskrav, bristande dialog mellan myndigheter och drivmedelsbolag, samt uthållighet i kritiska verksamheter till exempel drivmedelsstationernas uthållighet. 5

6 1 Inledning 1.1 Om GSN Energi och rapporten Energimyndigheten genomför en utredning av funktionskrav och grundläggande säkerhetsnivåer (GSN) inom energiförsörjningen. Huvudsyftet med utredning är att inventera, analysera och redovisa nuvarande funktionskrav inom drivmedels-, värme-, energigas- och elförsörjningen. I utredningen ingår också att diskutera nuvarande miniminivåer för funktionalitet under kriser. Utredningen genomförs i fyra etapper: 1. Nulägesanalys 2. Diskussion om önskat läge och vägen dit 3. Förankring av resultat och eventuella behov av justeringar 4. Sammanställning och slutredovisning Rapporten är en delrapport inom uppdraget GSN Energi och är en sammanställning av uppdragets inventering och analys av nuläget avseende drivmedelsförsörjningen (etapp 1). Rapporten redovisar läget per 1/ Nuvarande funktionskrav som finns i försörjningskedjan har inventerats samt befintlig redundans och beredskap. Målgruppen för rapporten är i huvudsak Energimyndigheten och andra myndigheter. Rapporten är skriven av Combitech AB på uppdrag av Energimyndigheten. 1.2 Bakgrund Under en längre tid har det inom det svenska krishanteringssystemet diskuterats behoven av att vid kriser prioritera de ändliga resurser som finns tillgängliga. Frågan har varit kopplad till diskussionen om hur lång tid olika samhällsviktiga funktioner kan fungera och hur man skulle kunna omfördela dem på bästa möjliga sätt ur en samhällelig synpunkt. Då de flesta resurser idag inte är statliga utan finns och agerar på någon typ av mer eller mindre avreglerad marknad är det väsentligt att tydliggöra detta. För att kunna föra diskussionen kring uthållighet, prioritering, omfördelning och förslag på åtgärder vid leveransstörningar behöver fakta kring funktionalitet i verkligheten redovisas och funktionskraven inventeras. Ett sådant arbete har inte i någon större omfattning gjorts tidigare. 1.3 Syfte och mål Syftet med rapporten är att inventera, analysera och redovisa nuvarande funktionskrav inom drivmedelsförsörjningen i Sverige. Målet är att skapa ett underlag, en nulägesanalys, som kan användas för att diskutera om nuvarande 6

7 funktionskrav ur ett samhälleligt perspektiv är tillräckliga avseende funktionalitet vid allvarliga händelser/större kriser. 1.4 Metod och genomförande Inom uppdraget har en inventering, beskrivning och redovisning genomförts avseende funktionskrav inom försörjningskedjan. Samtliga processteg i kedjan har inkluderats; tillförsel, omvandling, distribution och slutlig användning. Det innebär kommersiella krav såväl som befintliga lagstöd, ramverk och rekommendationer som berör eller är avgörande för försörjningstryggheten. Även kritiska verksamheter i försörjningskedjan har identifierats och befintlig redundans och beredskap samt beroenden för dessa har beskrivits. Genomförandet av nulägesanalysen har skett med hjälp av fyra metodsteg; materialinventering, informationsinsamling genom intervjuer, analys av beroenden (och resurser) samt sammanställning. Figur 1. Metodsteg för genomförande av nulägesanalys (etapp 1). För att inventera de funktionskrav som finns i försörjningskedjan har branschen bjudits in för att dela med sig av sin bild. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer som arbetar inom drivmedelsbranschen, framförallt inom de större drivmedelsbolagen. Anledningen till detta urval är att de tillsammans har större delen av drivmedelsmarknaden. Urval av respondenter har skett genom dialog med Energimyndigheten och branschorganisationerna Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI) samt Svensk Bensinhandel. Inledningsvis, enligt urvalet, genomfördes 12 intervjuer (fyra telefonintervju 7

8 varav resten via fysiska möten). Därutöver genomfördes kompletterande, kortare, intervjuer via telefon och/eller e-post (totalt 5 intervjuer). Sammanlagt genomfördes 17 intervjuer. Syftet med intervju som val av informationsinhämtning är att genom intervjuer med delar av branschen inventera nuvarande funktionskrav och eventuella utmaningar som finns i dagsläget. Analys om nuvarande funktionskrav är tillräckliga eller om det finns behov av justerade, reviderade, förändrade och/eller stärkta funktionskrav sker i senare etapp i uppdraget. En gemensam intervjuguide för samtliga energiområden inom uppdraget togs fram och användes som informationsunderlag inför intervjuerna samt som stöd under intervjuerna. Samtliga intervjuer har dokumenterats och vid önskemål godkänts av respondenten. Förutom intervjuer med branschen har dialog och kontakt skett med uppdragets referensgrupp, branschorganisationer och experter från Energimyndigheten (som tillhör uppdragsorganisationen). Två länsstyrelser har kontaktats för översiktlig information om drivmedelsbehovet för samhällsviktig verksamhet och hur den regionala och kommunala drivmedelsplaneringen och beredskapen kan se ut vid en kris. Någon annan slutlig användare har inte kontaktats, varför denna del inte är belyst i rapporten. Före intervjuerna genomfördes inventering av befintligt material såsom rapporter, arbetsmaterial och faktablad från branschen och myndigheter, totalt cirka 60-tal källor. Efter intervjuerna och materialinventeringen har informationen sammanställts och analyserats. Resultatet av detta finns i denna delrapport. 1.5 Begrepp och definitioner Grundläggande säkerhetsnivåer/miniminivåer och funktionskrav Grundläggande säkerhetsnivåer (GSN) utgör den lägsta nivån av funktionalitet och säkerhet som bör råda oavsett händelse eller påfrestning på samhället, enligt regeringens skrivelse 2009/10:124, Samhällets krisberedskap - stärkt samverkan för ökad säkerhet. Vidare står det i skrivelsen att arbetet med grundläggande säkerhetsnivåer bidrar till att möjliggöra tydliga och uppföljningsbara mål för den samhällsviktiga verksamheten. Begreppet GSN används under både vardag och kris tillskillnad från miniminivåer som används främst vid kris, enligt regeringens skrivelse (2009/10:124). Minsta godtagbara förmåga eller leveransnivå inom GSN kan formuleras olika beroende på vilken verksamhet det handlar om. Det kan vara krav både på förmåga till leveranser till samhället samt olika typer av leveranser från 8

9 samhällsviktig verksamhet, enligt MSB. Vidare nämner MSB att det exempelvis kan handla om tjänster, mängder eller kvalitet. 1 GSN och miniminivåerna uppnås genom funktionskrav, till exempel genom avtal, branschvisa överenskommelser, standarder, rekommendationer eller i lagar, förordningar och föreskrifter. Funktionskrav är krav på funktionalitet för att uppnå GSN och miniminivåer och kan exempelvis vara krav på kvalité, volym (ev. till bestämd geografisk plats) och tidskrav (för leverans och/eller reparation). Även kommersiella krav ingår i begreppet. Ovan definitioner leder till att denna nulägeanalys fokuserar på funktionskrav, inte GSN och miniminivåer (det sker i senare etapp i uppdraget). Dock är, i och med begreppen GSN och miniminivåer, samhällsviktig verksamhet i fokus för nulägesanalysen Allvarlig händelse/större kris Uppdraget använder följande definition av begreppet allvarlig händelse/större kris: Med allvarlig eller extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver skyndsamma insatser. 2 Ett exempel på beskrivning av en allvarlig händelse/större kris är scenariot för Svenska Kraftnäts Elövning Scenariot var en väderhändelse i form av en storm kombinerat med kraftig isbeläggning. Detta medförde ett antal allvarliga skador på viktig infrastruktur såsom elförsörjningen, telekommunikationer, vägar, järnvägar och flygverksamheten som fick stora konsekvenser för samhällets funktionalitet. 3 1 MSB (2011), Ett fungerande samhälle i en föränderlig värld. Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet, publ.nr: MSB266 - december Regeringens skrivelse 2009/10:124, Samhällets krisberedskap stärkt samverkan för ökad säkerhet. 3 Svenska Kraftnät (2013), Sammanfattande utvärderingsrapport, Elövning

10 1.5.3 Drivmedel Med begreppet drivmedel avses, i denna rapport, bensin, diesel, flygbränsle (flygfotogen och flygbensin) och fartygsbränsle (bunkerolja) samt biodrivmedel såsom etanol 4 och biodiesel 5 (HVO 6 och FAME 7 ). Fordonsgas, bestående av naturgas och/eller biogas, behandlas inom energiområdet energigas. Värmeförsörjningen behandlas också i en separat delrapport. 1.6 Avgränsningar Rapporten redovisar nuvarande funktionskrav i samtliga led inom drivmedelsförsörjningen (tillförsel, omvandling, distribution och slutlig användning). Detaljeringsgraden är hög. Uppdraget har dock inte som ambition att täcka samtliga krav som finns i försörjningskedjan. Nulägesanalysen är översiktlig och upptar enbart det viktigaste i syfte att klara funktionaliteten, djupare inventeringar innefattas inte i denna utredning. Nulägesanalysen avgränsar sig till inventering av funktionskrav i Sverige. Analyser av funktionskrav i andra länder för jämförelse med Sverige eller hur andra länder hanterar avbrott i energiförsörjningen har inte studerats. Uppdraget har inte tagit hänsyn till höjd beredskap. Det är en medveten avgränsning då den finns angiven i utredningsplanen för GSN Energi. Frågan om avsaknaden av ransoneringssystem inkluderas inte heller i uppdraget. Inom en del områden i försörjningskedjan har inte krav getts ut av respondenterna med hänvisning till konkurrenshänsyn. Det innebär att vissa områden är mindre belysta än andra. Det gäller främst kommersiella krav och bolagens interna krav samt krav på underleverantörer. 1.7 Läsanvisningar Följande kapitel, kapitel 2, ges beskrivning av försörjningskedjan för drivmedel. Hela kedjan beskrivs; slutlig användning, distribution, omvandling och tillförsel. I kapitel 3 och 4 redovisas identifierade funktionskrav respektive andra krav inom försörjningskedjan och dess påverkan på funktionaliteten. Information ges om respektive krav eller kravområde. I kapitel 4 behandlas även ett par generella 4 Alkohol som kan användas som drivmedel. Används låginblandad i bensin och höginblandad i E85 och ED95. 5 Biodiesel är ett samlingsnamn för FAME och HVO. Biodiesel används som inblandning i diesel och som ren biodiesel. 6 HVO är en förkortning för Hydrerade vegetabiliska oljor. HVO är ett dieselbränsle som kan framställas med hjälp av olika typer av oljor och fetter, däribland tallolja som är en restprodukt från massaindustrin. 7 FAME (fettsyrametylestrar) framställs ur oljeväxter. I Sverige är den vanligaste råvaran rapsolja som förestras till RME (raps-metylester). Används huvudsakligen för låginblandning i dieselbränsle. 10

11 standarder och rekommendationer. I slutet av respektive kapitel ges en sammanfattning och reflektioner kring det som har framkommit. I kapitel 5 beskrivs och analyseras den redundans och beredskap som finns inom drivmedelsförsörjningen för att upprätthålla försörjningskedjan. Detta görs genom att först beskriva vilka kritiska verksamheter som har identifierats inom drivmedelsförsörjningen. Därefter sker kartläggning av resurser som dessa verksamheter behöver och vilka beroenden som finns, samt hur redundansen och beredskapen ser ut för dessa. I slutet av kapitlet ges en sammanfattning och reflektioner kring det som har lyfts upp. I kapitel 6 ges en sammanfattning och avslutande reflektioner om nulägesanalysen, det vill säga vilka krav som har identifierats (funktionskrav och andra krav), kritiska verksamheter i försörjningskedjan och dess resurser, beroende samt redundans. Kapitel 7 tar upp de utvecklingsområden som har identifierats i nulägesanalysen, främst utvecklingsområden inom kort tid, men även utvecklingsområden under längre sikt (cirka 20 år). 11

12 2 Beskrivning av försörjningskedjan för drivmedel Försörjningen av drivmedel i olika former har en stor betydelse för det moderna samhället. För Sveriges del gäller det framförallt transportsektorn, men även drivmedelsförsörjning till exempelvis reservkraftverk för att dessa ska fungera vid långvariga elavbrott. Ett avbrott i drivmedelsförsörjningen kan redan efter en kort tid orsaka allvarliga följdkonsekvenser för samhällsviktig verksamhet, till exempel riskerar livsmedelstransporterna och hemsjukvården att drabbas mer eller mindre direkt av drivmedelsbrist. Vid stopp i lastbilstransporterna blir snart livsmedelsbutiker utan mat. Industrin som alltmer förlitar sig på just-in-time-principer tvingas stänga. Även sjukvården och andra inom blåljusmyndigheterna påverkas kraftigt. Bristen på rena textilier, mat till patienter och personal samt svårigheter att hantera sopor och riskavfall kan stoppa operationer och hota patientsäkerheten. Vidare är vattenförsörjningen beroende av leveranser av kemikalier för att garantera tjänligt dricksvatten och avloppsslam måste kunna transporteras bort. 8 Försörjningskedjan för drivmedel kan delas upp i fyra delar; slutlig användning distribution, omvandling och tillförsel. I figuren nedan finns försörjningskedjan för fossila och förnybara drivmedel utifrån de fyra delarna. Figur 1, Försörjningskedjan för drivmedel med utgångspunkt hos den slutliga användaren 8 Sveriges Åkeriföretag, En vecka utan lastbilar en undersökning på 6 orter i Sverige, HE

13 Nedan beskrivs försörjningskedjan mer specifikt utifrån de fyra processtegen i kedjan. 2.1 Slutlig användning Med slutlig användning avses den slutliga kunden, till exempel individer och samhällsviktig verksamhet som är i behov av drivmedel. Fokus är främst på drivmedel för privatpersoners fordon och transporter för samhällsviktig verksamhet, samt drivmedel till reservkraft under en kris för samhällsviktig verksamhet Totala användningen av drivmedel Det mest använda (utlevererade) drivmedlet är diesel (49 procent) följt av bensin (36 procent) 9. Flygbränsle med mera står för 10 procent av total utlevererad volym. Etanol E85 10 står för 2 procent Volymen på leveranser av oljeprodukter (bensin, diesel och etanol) till landets slutliga förbrukare i varje enskild kommun var sammanlagt cirka m 3 år I ett krisläge bedöms i nuläget att bensin och diesel kommer att vara det som används. I och med målet om fossilt oberoende 2030 kan detta dock ändras (på lång sikt). 9 Under Avseende bensin så gäller siffran bensin samt låginblandad bensin dvs. etanol har tillsatts med max fem procent. 10 E85 är drivmedel bestående av ca 85 volymprocent etanol och resterande andel bensin. E85 kan användas som bränsle i fordon med en så kallad bränsleflexibel motor (FFV). 11 De fordon som går på Etanol E85 kan lika bra, om inte bättre, använda bensin. 12 Energimyndigheten (2013), Energimarknadsrapport Biobränslen, 7 maj 2013, s Energimyndigheten/SCB, Oljeleveranser Kommunvis redovisning 2012, EN 13 SM Leveranser av bensin till kommunerna var m 3 och leverans av diesel var m 3. När det gäller etanol levererades m 3 ren etanol från E85 och ED95. 13

14 Figur 2. Utlevererad volym i kubikmeter av oljeprodukter och förnybara drivmedel. 14 Total utlevererad volym år 2012 (m3) E85 Bensin Bensin - låginblandad Diesel Diesel - låginblandad Flygbränsle m.m. Fordonsgas FAME Nedan beskrivs användningen av drivmedel uppdelad på transportsektorn (personoch godstransport) och industrisektorn Transportsektorn (person- och godstransporter) Transportsektorns energianvändning fördelas på vägtrafik, bantrafik, luftfart och sjöfart. Inom transportsektorn används nästan uteslutande oljebaserade drivmedel (bensin och diesel), men andelen förnybara drivmedel (etanol med mera) ökar. Etanol 15 står för den största delen av de förnybara drivmedlen. Vägtrafiken dominerar inrikestrafikens energianvändning (94 procent). Bensin och diesel står för den största delen av bränsleanvändningen i sektorn. I vägtrafiken används också ett antal alternativa drivmedel såsom etanol och biodiesel 16. Inom bantrafiken, som omfattar järnvägs-, tunnelbane- och spårvägstrafik, används främst el samt en mindre mängd diesel. Luftfartens bränsleanvändning går under beteckningen flygbränsle och utgörs av flygbensin och flygfotogen. Den övervägande delen av flygbränsleanvändningen för inrikestransporter är flygfotogen. Beträffande sjöfarten används dieselbränsle, uppdelat på diesel/marindiesel (Eo1-2) och tjocka eldningsoljor (Eo3-5) Statistik från SPBI:s hemsida: Hämtad: Fordonsgas tas inte upp i denna delrapport utan i delrapporten energigas. 15 Alkohol som kan användas som drivmedel. Används låginblandad i bensin och höginblandad i E85 och ED95. Källa: SOU 2013:84, Fossilfrihet på väg. 16 Biodiesel används här som ett samlingsnamn för FAME (fettsyrametylestrar) och HVO (hydrogenated vegetable oil). 17 Energimyndigheten (2012), Transportsektorn energianvändning 2012, ES 2013:02. 14

15 2.1.3 Industrisektorn Industrisektorn använder oljeprodukter, närmare bestämt eldningsolja. Den används främst för att driva processer, men även som råvara i till exempel kemisk industri. Mellan industrigrenarna finns det stor variation över vilka energislag som används. Av den totala energianvändningen inom industrisektorn står massa- och pappersindustrin för ungefär hälften Samhällsviktig verksamhet Inom offentlig verksamhet sker mycket av den samhällsviktiga verksamheten, till exempel inom blåljusmyndigheter, sjukvård, äldreomsorg, kollektivtrafik, renhållning samt vatten- och avloppsförsörjning. Med andra ord, offentlig verksamhet avses här sektorn offentliga myndigheter där bland annat offentlig förvaltning, polisväsende och brandskyddsverksamhet ingår. 18 Det finns beräknad förbrukning av bensin och diesel för transporter inom offentlig verksamhet, som år 2010 var 180 m 3 det vill säga cirka 2,1 procent av den totala förbrukningen av bensin och diesel. 19 Denna siffra är dock exklusive flertal samhällsviktiga verksamheter som ligger utanför offentliga myndigheters ansvar, till exempel livsmedelsförsörjningen och samhällsviktiga industrier. Under ett långvarigt elavbrott uppstår behov av påfyllning av drivmedel (till exempel diesel eller bensin) för reservkraftaggregaten. En del län och kommuner har beräkningar om länets bränslebehov för att klara försörjningen av reservkraft och fordon inom viktiga kommunala funktioner. 2.2 Distribution För att användaren ska kunna tanka och få tillgång till drivmedel behöver det transporteras till användaren. Distribution av drivmedel sker i huvudsak med hjälp av fordonstrafik (väg-, sjöfarts- och järnvägstrafik). Förutom fordonstrafik är lager för drivmedel även en viktig del i distributionsprocessen. I oljedepåer lagras drivmedlet innan det transporteras till kund eller till drivmedelsstationer. Nedan beskrivs distributionsprocessen närmare Drivmedelsstationer Användaren hämtar sitt drivmedel från olika drivmedelsstationer. Större åkerier och vissa andra användare såsom flygtrafiken, har vanligen en egen cistern och hämtar eller får levererat drivmedel från en depå. På flygplatsen gäller tankbil eller rörledning till respektive gate. Användare inom vägtrafiken hämtar drivmedel på drivmedelsstationer. För fartyg gäller tankfartyg vid hamn eller 18 Energimyndigheten/Statistiska centralbyrån (2012), Årliga energibalanser Reviderad version, EN 20 SM 1203, s Energimyndigheten/Statistiska centralbyrån (2012), Årliga energibalanser Reviderad version, EN 20 SM

16 tankbil om det är ett mindre fartyg. När det gäller järnväg används el som bränsle och hämtas via elledningar. För vägtrafiken finns det cirka drivmedelsstationer i Sverige, varav cirka 40 procent är bemannade och cirka 60 procent är så kallade automatstationer, det vill säga obemannade (betalning sker genom kontant- och/eller kortautomat). 20 Figur 3. Antal stationer per bolag år 2012 Antal stationer per bolag 2013 Övriga Statoil St1 Shell Preem OK-Q8 De bolag som har flest försäljningsställen är OKQ8 (667 st), Statoil (462 st), Preem (357 st), St1(272 st) och Shell (231st). I punkten övriga ingår bolagen Bilia, Bilisten, Dalvik Oil och Din-X med flera. 21 Fördelningen av drivmedelsstationer är ojämn i landet. I vissa områden är det långt till en annan drivmedelsstation, om den som ligger närmast inte är öppen. Detta gäller främst landsbygden, i tätorter finns det vanligen flera drivmedelsstationer i eller relativt nära hemorten Fordonstrafik Med fordonstrafik menas här tankbil/lastbil, oljefartyg och tåg. Transporten av produkter från raffinaderi till mindre oljehamnar och depåer sker främst med tankfartyg, men en viss del transporteras via järnväg och en liten del med tankbil till små inlandsdepåer. Viss transport från raffinaderier till depåer eller mellan depåer sker via rörledningar. Transport av produkter från depå till kundanläggningar till exempel drivmedelsstationer sker främst med tankbil. Varje drivmedelsstation får i 20 SPBI (2013), SPBI:s hemsida: Hämtad Ibid. 22 Bland annat pekar den pågående Utredningen, N 2012:05, om FossilFri Fordonstrafik (FFutredningen) på detta. 16

17 genomsnitt två påfyllningar i veckan, men vissa fylls på flera gånger per dag och andra till exempel varannan vecka. Det finns runt 800 tankbilar i Sverige, enligt SPBI. Tillsammans med ett släp kan var och en transportera runt 55 m 3 bränsle. Tankbilar används dels för direkta transporter av produkter till fastigheter, industrier samt flygtrafiken, dels till drivmedelsstationer för vidare distribution Depåer Det finns cirka 25 depåer (och 20 depåorter) i Sverige, merparten finns längs kusterna. Depåerna fungerar dels som lagringsplats av petroleum- och bioprodukter (komponenter), dels som utlastningsplats för tankbilar. Lagringen sker i cisterner placerade ovan jord eller i bergrum. Lastningen av tankbilarna sker på speciella utlastningsramper. I samband med utlastningen kan blandning ske av den färdiga produkten och olika additiv kan tillsättas. 2.3 Omvandling Innan drivmedel distribueras till användaren sker omvandling av drivmedlet. Omvandlingen sker i raffinaderier för oljeprodukter Raffinaderier Merparten av de oljeprodukter, till exempel bensin, diesel, etanol och biodiesel, som används i Sverige framställs i de svenska raffinaderierna. 24 Sverige är nettoexportör av färdiga drivmedel då produktionen vid raffinaderierna överstiger den inhemska konsumtionen. Det finns fem oljeraffinaderier i Sverige, varav tre producerar drivmedel och eldningsoljor. Preem har två raffinaderier och St1 har ett. De har tillsammans en kapacitet att hantera ungefär 34 miljoner ton råolja per år Tillförsel Före omvandlingsprocessen behöver tillförsel av råolja och komponenter ske. Tillförseln sker främst via hamnar som beskrivs närmare nedan Hamnar Importen av råolja sker genom råoljehamnar. Råoljeleveranserna kommer främst från Nordsjön och Ryssland. Sverige importerar även färdiga oljeprodukter, främst från de Nordiska länderna. Sverige har fyra råoljehamnar som försörjer raffinaderierna i Sverige. Tre är belägna i Göteborg och en finns i Nynäshamn. Den största hamnen är Brofjorden i 23 SPBIs hemsida, hantering av produkter, Hämtad: Energimyndigheten (2012), Översiktlig risk- och sårbarhetsanalys över energisektorn i Sverige år 2012, Dnr: , ER2012: SPBIs hemsida, raffinering av råolja, Hämtad:

18 Lysekil. Vid hamnarna sker även import och utskeppning av färdiga produkter, kemikalier och en mindre mängd råolja. Huvuddelen av flygbränslet, både flygfotogen (Jet A1) och flygbensin, importeras från leverantörer både inom och utanför EU. Flygbränslet levereras med produkttankbåtar till olika depåer i Sverige. I Sverige raffineras Jet A1 i begränsad omfattning. Biodiesel 26 baseras på olika oljeväxter, såsom rapsolja och tallolja. 27 Idag finns det två olika sorters biodiesel på marknaden i Sverige, FAME (fettsyrametylestrar) och HVO (Hydrogenated Vegetable Oil). Ungefär 60 % av biodieseln som används i Sverige produceras inom landet. Resterande mängder importeras från i huvudsak andra EU-länder. 28 När det gäller etanol produceras cirka 60 procent i Sverige av den etanol som används. 29 Etanol kan produceras från fossila bränslen men den svenska etanolproduktionen sker i huvudsak med spannmål och jordbruksgrödor som råvara. Det finns två producenter av etanol till drivmedelsanvändning i Sverige. Den största etanolanläggningen finns i Norrköping. Det är i huvudsak drivmedelsbolag i Sverige som är kunder till denna etanol. Till depå i Norrköpings hamn transporteras etanolen i rörledningar. Vid etanolbrist eller i andra fall där det finns behov att öka den inhemska produktionen till drivmedel, kan etanolproduktionen för industrisprit läggas om så att även denna går till drivmedel I biodiesel ingår FAME och HVO. FAME är FAME är förkortningen för fettsyrametylestrar som kan baseras på olika oljeväxter. FAME används främst genom att blandas med diesel upp till 5 procent. HVO står för hydrogenated vegetable oil och innebär att fettsyror eller FAME hydreras till diesel med vätgas under högt tryck. Resultatet blir ett kolväte som i stort sett är identiskt med diesel, vilket innebär att andelen HVO i diesel kan vara betydligt högre än vad som är möjligt genom låg inblandning av FAME. Källa: SOU 2013:84, Fossilfrihet på väg, Energimyndigheten, Transportsektorn energianvändning 2012 samt SPBI, 27 Energimyndigheten (2013), Transportsektorn energianvändning 2012, ES 2013:02; SPBI, hemsida: 28 MSB (2013), Riskbild för oljeolyckor till sjöss i Sverige inför år 2025, publikationsnr. MSB Energimyndigheten (2012), Översiktlig risk- och sårbarhetsanalys över energisektorn i Sverige år 2012, Dnr: , ER2012: Energimyndigheten, Etanol som biodrivmedel, ET 11:

19 3 Nuvarande funktionskrav Med funktionskrav menas här krav på funktionalitet för att uppnå grundläggande säkerhetsnivåer och/eller miniminivåer. Funktionskrav bedöms här att ha, i första hand, som syfte att upprätthålla försörjningskedjan. Funktionskrav kan finnas i avtal, branschvisa överenskommelser, standarder, rekommendationer eller i lagar, förordningar och föreskrifter. Funktionskrav är krav på funktionalitet för att uppnå GSN och miniminivåer och kan exempelvis vara krav på kvalité, volym (ev. till bestämd geografisk plats) och tidskrav (för leverans och/eller reparation). Även kommersiella krav ingår i begreppet. Inom drivmedelsförsörjningen har inventeringen identifierat fem funktionskrav; beredskapslagring av olja, standarder för drivmedel, hållbarhetskrav (förnybara drivmedel), ransonering av drivmedel vid svår drivmedelsbrist och avtal under en kris om drivmedelsförsörjning för samhällsviktig verksamhet. Det finns andra krav som uppdraget inte definierar som funktionskrav men som påverkar funktionaliteten indirekt. De syftar i första hand inte till att upprätthålla försörjningskedjan, utan har vanligen ett annat fokusområde, såsom säkerhet eller miljö. Dessa krav behandlas i följande kapitel, kapitel Beredskapslagring av olja Funktionskravet beredskapslagring av olja, innebär att importörer, säljare och förbrukare av olja (det vill säga handeln samt större industrier och till exempel kommunala kraftvärmeverk) är enligt lag (2012:806) om beredskapslagring av olja skyldiga att hålla beredskapslager för att trygga tillgången under svåra försörjningskriser. Funktionskravet påverkar således samtliga processteg i försörjningskedjan. Lagringsskyldigheten är knuten till ett EU-direktiv samt Sveriges åtaganden enligt IEP-avtalet, en överenskommelse mellan 28 länder om ett gemensamt energiprogram. Avtalet kräver bland annat att varje medlemsland lagrar olja motsvarande 90 dagars nettoimport 31. Nyttjandet av beredskapslager bestäms av IEA respektive EU. Funktionskravet är definierat enligt lag (2012:806) om beredskapslagring av olja: 2 kap. Sveriges beredskapslager 1 Sverige ska under varje lagringsår ha ett beredskapslager som motsvarar minst antingen 90 dagars genomsnittlig daglig nettoimport [ ] Beredskapslagret ska bestå av lagringsbränslen och råolja. Råolja får dock endast 31 Vid beräkningen av lager får etanol, som blandas med bensin, ingå i beräkningen. 19

20 ingå med den mängd som lagras efter tillstånd enligt 3 kap. 2 första stycket. Råolja får aldrig utgöra mer än två tredjedelar av beredskapslagret. Tillsynsmyndighet prövar frågor om Sveriges beredskapslager. 2 Sveriges beredskapslager ska hållas av 1. dem som är skyldiga att hålla lager enligt 3 kap. 1, och 2. statliga förvaltningsmyndigheter i de fall regeringen har beslutat att dessa ska hålla lager En huvudprincip i systemet är att drivmedelsbolagen och stora förbrukare åläggs att hålla beredskapslager utöver de lager som behövs för den kommersiella verksamheten. Kostnaderna för lagren bärs av företagen, och därmed ytterst av förbrukare och konsumenter. Beredskapslagren får endast tas i anspråk efter beslut av regeringen vid en allvarlig försörjningskris, enligt lag (2012:806) om beredskapslagring av olja, 7 kap. 1. Förutom lag (2012:806) regleras beredskapslagringen i Sverige i förordning (2012:873) om beredskapslagring av olja. Energimyndigheten har tillsynsansvar för beredskapslagringen. Baserat på beslut av regeringen om hur stor andel av sålda och förbrukade produkter som skall lagras, fastställer Energimyndigheten årligen beredskapslagrets storlek för varje lagringsskyldigt företag. Energimyndigheten har, med hänsyn till lagen och förordningen, gett ut föreskrifter samt allmänna råd om beredskapslagringen (STEMFS 2012:7). Energimyndigheten kontrollerar att reglerna följs och fattar beslut om eventuella sanktioner vid försummelser. Som en fördjupning till ovanstående redovisas nedan mer detaljerad information om de internationella och de nationella regelverken om beredskapslagring, det vill säga följande regelverk: Avtal om internationellt energiprogram, IEP Europeiska rådets oljelagringsdirektiv Lag (2012:806) om beredskapslagring av olja Förordning (2012:873) om beredskapslagring av olja. Energimyndighetens föreskrifter och allmänna råd om beredskapslagring av olja 20

21 3.1.1 Avtal om internationellt energiprogram, IEP (International Energy Program) Ett flertal OECD-länder, däribland Sverige, har ingått avtal om ett Internationellt energiprogram, IEP, genom vilket International Energy Agency, IEA, bildades. Genom IEP-avtalet 32 har länderna åtagit sig: att hålla beredskapslager av olja motsvarande 90 dagars nettoimport, att vidta åtgärder för att begränsa oljekonsumtionen och att delta i ett system för fördelning mellan IEP-länderna av tillgänglig olja vid en försörjningskris Länder anslutna till IEA och IEP-avtalet (däribland Sverige) har ett åtagande att vidta de krisåtgärder som beslutas inom IEA. Vid 7 procents global brist på petroleumprodukter utlöser automatiskt krisåtgärder inom IEA. Vid en sådan oljekris ska medlemsländerna organisera ett NESO (National Emergency Sharing Organisation). I Sverige är det Energimyndigheten som ska ha beredskap för att organisera ett svenskt så kallade NESO-organ vid oljekriser. NESO verkställer ländernas åtagande enligt IEP-avtalet och har laglig möjlighet att vidta åtgärder för att minska förbrukningen och omfördela produkter. IEA kan efterfråga olja eller produkter från de länder som har ett överskott, och omfördela till de länder som har ett underskott. Inom ramen för IEA finns ytterligare en krismekanism kallad CERM Cooperated Emergency Response Measures. CERM möjliggör åtgärder såsom lageravtappning och bränsleomställning även vid bortfall av oljeleveranser understigande 7 procent av gruppens normala konsumtion under basperioden EU:s oljelagringsdirektiv Medlemskapet i EU förpliktigar Sverige att alltid hålla ett minimilager av petroleumprodukter. Denna skyldighet är reglerad i Europeiska rådets direktiv 2009/119/EG 33. Reglerna om lagringsskyldighet enligt EU-direktivet är mer detaljerade än de som gäller enligt IEP-avtalet och innebär bland annat följande: Lager får hållas i en annan medlemsstat enligt avtal mellan medlemsländerna Det skall finnas sanktioner mot överträdelser av de nationell regler som följer av direktivet Beräkningen av lagringsskyldighet harmoniseras med IEA:s regler, och ska baseras på 90 dagars nettoimport 32 International Energy Program /1682, AvtS Rådets direktiv 2009/119/EG av den 14 september 2009 om skyldighet för medlemsstaterna att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter. 21

22 Lagringsskyldigheten 1 april 31 december skall beräknas utifrån nettoimporten (eller den inhemska förbrukningen) under föregående år, för första kvartalet skall beräkningen ske utifrån kalenderåret dessförinnan Biobränslen skall ingå vid beräkning av lagringsskyldighet och lagerhållning Medlemsstaterna kan inrätta centrala lagringsenheter och åta sig att hålla minimilager av produkter i statlig regi Förbättrad samordning mot IEP-avtalet vid krissituationer Rapportering utökas och tillsyn förstärks; bland annat skall kommersiella lager rapporteras månatligen till EU; ett detaljerat register över beredskapslagren skall föras; kommissionen får genomföra kontroller i samarbete med de nationella myndigheterna En särskild samordningsgrupp för olja och petroleumprodukter med representanter från medlemsstaterna skall ge råd till och vara samrådsorgan för kommissionen En kommersiell aktör som ålagts lagringsskyldighet får delegera denna till andra aktörer inom och utom landet, men vidare delegering från inte ske EU:s oljelagringsdirektiv säkerställer alltså medlemsländernas tillgång till olja vid allvarliga försörjningsavbrott vilket syftar till att undvika en oljekris inom EU Lag (2012:806) om beredskapslagring av olja Lag (2012:806) om beredskapslagring av olja avser att trygga tillgången på olja och/eller petroleumprodukter genom att ålägga vissa aktörer skyldighet att hålla minimilager av lagringsbränslen. Lagen innebär att EU:s direktiv (2009/119/EG) om EU-ländernas skyldighet att inneha ett minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter omhändertas i svensk lagstiftning. Syftet med lagen är att säkerställa tillgången till bränslen vid allvarliga försörjningsavbrott i enlighet med EU-kraven samt Sveriges internationella förpliktelser enligt avtalet om ett internationellt energiprogram, IEP-avtalet. Enligt lagen fastställer den myndighet som regeringen bestämmer (Energimyndigheten) vem som är lagringsskyldig och övervakar också att reglerna för beredskapslagring följs. Enligt lagen är den lagringsskyldig som under ett referensår har: 1. importerat råolja eller lagringsbränslen till landet och sålt eller förbrukat lagringsbränslen i landet, eller 2. köpt lagringsbränslen av någon som är lagringsskyldig enligt 1 och sålt minst kubikmeter lagringsbränslen i landet. Lagren ska således hållas av aktörer som importerar, förbrukar eller säljer lagringsbränslen i landet (det vill säga oljehandeln samt större industrier och kommunala kraftvärmeverk). Om regeringen beslutar det ska även statliga 22

23 myndigheter vara skyldiga att hålla lager. Lagerhållning inom eller utanför landet får utföras av någon annan än den lagringsskyldige om den som är lagringsskyldig och den som ska utföra lagringen har tillstånd till det. Tillstånd krävs även för att den som är lagringsskyldig ska få hålla egna lager utanför landet. Lagren ska alltid vara tillgängliga och lokaliserade på ett sådant sätt att de kan nå slutanvändare och marknader inom tidsramar och på villkor som kan lindra de leveransproblem som kan uppstå vid ett allvarligt försörjningsavbrott. Upp till 30 procent får lagras i annat EU-land efter godkännande av respektive lands tillsynsmyndighet Förordning (2012:873) om beredskapslagring av olja Förordning (2012:873) om beredskapslagring av olja innehåller bestämmelser som ansluter till lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja. Förordningen reglerar bland annat: beräkning av storleken på landets samlade beredskapslager, vilka lagringsoljor som avses, beräkning av den procentandel som ska lagras av vart och ett av lagringsbränslena, Energimyndighetens beräkning av hållna lager vid rapportering. Förordningen innehåller även bestämmelser om lagringsskyldighetens omfattning, tillstånd för att fullgöra lagringsskyldigheten med andra lagringsbränslen eller med råolja, befrielse från lagringsskyldighet osv. Bestämmelserna kring lagringsskyldigheten i förordningen utgör en slags grundläggande säkerhetsnivå som syftar till att trygga tillgången på olja och/eller petroleumprodukter vid påfrestningar på samhället Energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om beredskapslagring av olja Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om beredskapslagring av olja (STEMFS 2012:7) innehåller bestämmelser som ansluter till lag (2012:806) och förordning (2012:873) om beredskapslagring av olja. Föreskrifterna är upprättade med stöd av 28 och 29 förordningen (2012:873) om beredskapslagring av olja. Föreskrifterna innehåller bestämmelser om: lämnande av uppgifter om försäljning eller förbrukning av lagringsbränslen samt biodrivmedel och tillsatser, anmälan om lagringsskyldighet inom en koncern, ansökan om tillstånd för fullgörande av lagringsskyldighet med andra lagringsbränslen eller råolja, 23

24 ansökan om befrielse från lagringsskyldighet under ett pågående lagringsår, ansökan om tillstånd för lagerhållning av annan än den lagringsskyldige inom landet, ansökan om tillstånd för lagring utanför landet samt lämnande av uppgifter om faktiska lagernivåer enligt 3 kap. 5 och 6 kap.3 lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja samt 10, 11 och förordningen (2012:873) om beredskapslagring av olja. Föreskrifterna innehåller även allmänna råd. En ansökan om att fullgöra lagringsskyldighet genom lagring av annat lagringsbränsle förutsätter att god försörjningsberedskap går att säkerställa och utgör ett exempel på ett allmänt råd. Detta innebär exempelvis att det ersättningsbränsle som ansökan avser bör vara funktionellt ersättningsbart till det lagringsbränsle som önskas ersättas. 3.2 Standarder för drivmedel De finns nationella och internationella standarder för drivmedel. Det finns en europeisk standard för bensin (SS EN 228:2013) med en nationell bilaga som visar de extra kraven som ställs för svensk bensin (miljöklass 1, Mk1) enligt drivmedelslagen (2011:319). För diesel finns även en europeisk och en svensk standard (EU EN 590:2013 och SS :2011). Det finns även en amerikansk standard (ASTM D) men den används inte i Sverige. Drivmedlet Etanol E85 har en svensk standard, SS : 2011, och en teknisk specifikation på EU nivå, TS 15293:2011 och arbete pågår för att utveckla en full EN-standard (pren 15293). För etanol och FAME finns europeiska standarder (EN 15376:2011 respektive EN 14214:2012). Inom flygbranschen finns specifika standarder bland annat en vägledande handbok om flygbränslekvalitet som omfattar processen från raffinaderier till vingtank (ICAO, Manual on Civil Jet Fuel Supply). Flygfotogen och flygbensin kontrolleras ofta. Om det finns brister i produktkvaliteten eller risk för brister, används inte produkten. Vissa åtgärder är möjliga att vidta i form av omrörning, viss blandning med mera, men i andra fall måste omraffinering ske. Produktkvaliteten kontrolleras under hela försörjningskedjan, från raffinering till tankning av flygplanet. Vanligen garanteras bränslekvalitén genom certifikat. Se avsnittet för mer information om krav avseende flygbränsle. Standarderna bedöms påverka funktionaliteten positivt då det ger lika drivmedel oavsett leverantör och land (till viss del). Beroendet till en viss leverantör/land minskar och det finns fler möjliga leverantörer. Om det råder brist på ett drivmedel hos leverantör/land kan tillgången till drivmedlet ändå säkras. 24

25 3.3 Hållbarhetskrav - förnybara drivmedel Hållbarhetskrav på biodrivmedel och flytande biobränslen har införts i EU i syfte att förhindra negativ inverkan på miljön. Regeringen har som mål att andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 10 procent år 2020 och år 2030 ska fordonsflottan vara fossilfri. Regeringens vision är ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år Två EU-direktiv, förnybarhetsdirektivet (2009/28/EG) 35 och bränslekvalitetsdirektivet (98/70/EG), 36 har genomförts i svensk lagstiftning bland annat genom lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen och drivmedelslagen (2011:319). Enligt lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen ska företag som är skatteskyldiga för eller yrkesmässigt använder biodrivmedel och flytande biobränslen kunna visa att hållbarhetskriterierna är uppfyllda. Hållbarhetskriterierna omfattar krav om minskade växthusgasutsläpp och särskilda krav på markanvändning. Det finns också krav på fysisk spårbarhet av bränslet vilket innebär att aktörer i hela produktionskedjan har ett ansvar att uppfylla hållbarhetskriterierna och lämna vidare information om bränslet till nästa aktör i kedjan. Aktörer som enligt hållbarhetslagen är rapporteringsskyldiga och som kan visa att deras biodrivmedel eller flytande biobränsle är hållbara får skattebefrielse. För att bränslen ska betraktas som hållbara ska det i hela produktionskedjan, från råvaruproduktion, via framställning till slutanvändning, kunna styrkas att hållbarheten är uppfylld inom ramen för det så kallade massbalanssystemet. De företag som är rapporteringsskyldiga ska ha ett kontrollsystem inklusive riskbedömning. Varje år ska företagen rapportera till Energimyndigheten om volym för biodrivmedel eller flytande biobränsle som levererats till marknaden eller hur stor mängd icke flytande biobränsle som använts i yrkesmässig verksamhet. 37 Drivmedelsstationer (bränslesäljaren) som säljer över en viss volym måste kunna erbjuda minst ett förnybart drivmedel, enligt lag (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, så kallad pumplagen. Skyldigheten uppfylls vanligen genom att Etanol E85 introduceras på berörda drivmedelsstationer 38 (andra krav avseende Etanol E85 finns i avsnitt 4.1.2). Transportstyrelsen får i 34 SOU 2013:84, Fossilfrihet på väg. 35 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG. 36 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG. Detta och det förstnämnda direktivet kallas även för RED (Renewable Energy Directive) och FQD (Fuel Quality Directive). 37 Energimyndigheten, (2013), Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2012, ET 2013: SPI (2011), Rekommendation om Etanol E85, s

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om beredskapslagring av olja; SFS 2012:806 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande 1 kap. Inledande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om beredskapslagring av olja; SFS 2012:873 Utkom från trycket den 18 december 2012 utfärdad den 6 december 2012. Regeringen föreskriver 1 följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

ER 2015:04. GSN Energi Funktionskrav och grundläggande säkerhetsnivåer inom energiförsörjningen

ER 2015:04. GSN Energi Funktionskrav och grundläggande säkerhetsnivåer inom energiförsörjningen ER 2015:04 GSN Energi Funktionskrav och grundläggande säkerhetsnivåer inom energiförsörjningen Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax:

Läs mer

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100%

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% Index för Hållbar bilism hållbar bilism 2015 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris?

Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris? Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris? Ny lag om beredskapslagring av oljeprodukter Urban Bergström Trygg energiförsörjning Energimyndigheten Frankrike står inför bränslebrist om

Läs mer

Transportutmaningen. Ebba Tamm SPBI

Transportutmaningen. Ebba Tamm SPBI Transportutmaningen Ebba Tamm SPBI 2019-05-08 Långtidsserie 1946-2018 Sverige Sveriges mål inrikes transporter Fossiloberoende fordonsflotta 70% minskning av växthusgaser från inrikes transporter (ej flyg,

Läs mer

Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist?

Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist? Workshop 3 -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist? Energipolitiken utgår från en global liberal marknadsstrategi Marknaden ska lösa de energisäkerhetsproblem som kan uppkomma.

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Informationsmaterial om hållbarhetsbesked. Tula Ekengren, Ecoplan AB Göteborg, september 2015

Informationsmaterial om hållbarhetsbesked. Tula Ekengren, Ecoplan AB Göteborg, september 2015 PM Informationsmaterial om hållbarhetsbesked Tula Ekengren, Ecoplan AB Göteborg, september 2015 Inledning Inom ramen för projektet Intensifierat nationellt biogasarbete har Ecoplan haft i uppdrag att i

Läs mer

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 1 (6) Vad innebär kvotpliktssystemet? Vad reglerar Energimyndighetens föreskrifter?

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 1 (6) Vad innebär kvotpliktssystemet? Vad reglerar Energimyndighetens föreskrifter? Myndighet Statens energimyndighet Diarienummer 2013-005729 Rubrik Föreskrifter om inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel. A Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Energimyndigheten

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om beredskapslagring av olja; beslutade den 18

Läs mer

Konsekvensutredning reduktionsplikt

Konsekvensutredning reduktionsplikt EM2000, v5.1, 2017-07-21 INFORMATION 1 (6) Datum Analysavdelningen Enheten för utsläppshandel och drivmedel Noak Westerberg 016-544 24 37 noak.westerberg@energimyndigheten.se Konsekvensutredning reduktionsplikt

Läs mer

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning

Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning Lina Engström Enheten för hållbara bränslen Innehåll Kort översikt om hållbarhetskriterier Lagändring HBKL (LSE), höst 2011 Hållbarhetsbesked Fortsatt arbete

Läs mer

Transportsektorns energianvändning 2007 ES 2008:01

Transportsektorns energianvändning 2007 ES 2008:01 Transportsektorns energianvändning 2007 ES 2008:01 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens publikationsservice. Orderfax: 016-544 22 59 e-post: publikationsservice@energimyndigheten.se

Läs mer

Forum för hållbara bränslen

Forum för hållbara bränslen Forum för hållbara bränslen Redovisning av resultaten för rapporteringen enligt drivmedelslagen, för leveransåret 2017. Marianne Pettersson och Ulf Jonson Drivmedelslagen Baseras på ett europeiskt direktiv,

Läs mer

Hållbara drivmedel 2016/17

Hållbara drivmedel 2016/17 Hållbara drivmedel 2016/17 Hållbara drivmedel i samhället 1 OKQ8 och hållbara drivmedel OKQ8 arbetar med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter

Läs mer

Hur regleras drivmedelskvalitén? Processen och bestämmelser. Ebba Tamm SPBI Luftvårdsföreningen 6 november 2014

Hur regleras drivmedelskvalitén? Processen och bestämmelser. Ebba Tamm SPBI Luftvårdsföreningen 6 november 2014 Hur regleras drivmedelskvalitén? Processen och bestämmelser Ebba Tamm SPBI Luftvårdsföreningen 6 november 2014 Utveckling drivmedelsvolymer 2000 2013 Toppåret för bensin 1989 Minus 2 Mm3 eller ca 40 %

Läs mer

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Energimyndigheten Enheten för hållbara bränslen Sebastian Carbonari Bakgrund (1) Ny förordning om övervakning och rapportering från och med

Läs mer

Flytande biobränsle 2016

Flytande biobränsle 2016 Flytande biobränsle 2016 Begrepp och förkortningar Biodrivmedel CO2ekv FAME Flytande biobränsle Vätskeformiga eller gasformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål.

Läs mer

H 2 1 (7) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA. Ansökan om hållbarhetsbesked enligt hållbarhetslagen. 1 Rapporteringsskyldig aktör

H 2 1 (7) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA. Ansökan om hållbarhetsbesked enligt hållbarhetslagen. 1 Rapporteringsskyldig aktör H 2 1 (7) Dnr (ifylls av myndigheten) B Rapporteringsskyldighet och ansökan om hållbarhetsbesked regleras i lagen 2010:598 om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Energimyndigheten

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

Hållbara drivmedel 2017/18

Hållbara drivmedel 2017/18 drivmedel i samhället Hållbara drivmedel 2017/18-1- -2- OKQ8 Scandinavia och hållbara drivmedel OKQ8 Scandinavia arbetar med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är

Läs mer

Tillsyn för fossilbränslefritt Stockholm

Tillsyn för fossilbränslefritt Stockholm Miljöförvaltningen Plan och miljö Sida 1 (6) 2017-09-12 Bakgrund I strategi för fossilbränslefritt Stockholm 2040 (Dnr:134-175/2015) finns följande uppdrag: Staden ska ta fram en handlingsplan för fossilbränslefrihet

Läs mer

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri Linköping 12 januari 2018 Sara Anderson Transportsektorn Drygt 372 000 nya personbilar registrerades 2016, nytt svenskt rekord Energianvändningen för

Läs mer

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel Förslag till OKQ8 Förse pumphandtagen med bättre märkning så att feltankningar kan undvikas! Frågor och svar drivmedel Innan OK Masergatan

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Branschdagarna Stockholm 2012 Produktion & Försäljning Raffinering Export Svensk Marknad Preems raffinaderier Moderna, miljö-

Läs mer

Transportsektorns energianvändning 2013

Transportsektorns energianvändning 2013 Transportsektorns energianvändning 2013 ES 2014:01 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Remissvar från Gröna Bilister gällande

Remissvar från Gröna Bilister gällande Gröna Bilister Remissvar Box 7070 dnr 2018-007290 103 87 STOCKHOLM 29 juni 2018 Statens energimyndighet Analysavdelningen Enheten för styrmedel och tillsyn Skickat till: registrator@energimyndigheten.se

Läs mer

Energiläget 2018 En översikt

Energiläget 2018 En översikt Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik

Läs mer

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Om larmet går Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Almer Oil & Chemical Storage AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Boliden Mineral AB St1 Energy AB OK-Q8 AB Vopak Sweden

Läs mer

Ur ett detaljhandelsbolags perspektiv. Erik Stenströmer Moglia Miljö- & Kvalitetskoordinator

Ur ett detaljhandelsbolags perspektiv. Erik Stenströmer Moglia Miljö- & Kvalitetskoordinator 2030 Ur ett detaljhandelsbolags perspektiv Erik Stenströmer Moglia Miljö- & Kvalitetskoordinator OKQ8 Direktdivisionen 2030 - UR ETT DETALJHANDELSBOLAGS PERSPEKTIV Vilka är OKQ8 idag och var står vi? Vad

Läs mer

Drivmedelsfakta 2012

Drivmedelsfakta 2012 Drivmedelsfakta 2012 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2011 Uppgifter om drivmedel i detta faktablad utgör medelvärden för alla svenska drivmedelsbolag och baseras på de utsläppsvärden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på biodrivmedel Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel

Läs mer

Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel , Länsstyrelsen i Dalarnas län

Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel , Länsstyrelsen i Dalarnas län Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel 2018-10-03, Länsstyrelsen i Dalarnas län Agenda för förmiddagen Introduktion och uppvärmning (45 min) Presentations runda Nationella mål samt

Läs mer

Statens energimyndighets föreskrifter om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen;

Statens energimyndighets föreskrifter om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen; STEMFS 2018:2 Utkom från trycket den 25 maj 2018 Statens energimyndighets föreskrifter om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen; beslutade den 2 maj

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Innehållsförteckning Kort presentation av Västra Götalandsregionen Miljöarbetet i Västra Götalandsregionen Inköpsprocessen Miljökrav tunga transporter Rätt

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om beredskapslagring av olja och kol; ( ) beslutade

Läs mer

Vilken konsumentinformation ger bolagen om drivmedlens klimatpåverkan och ursprung?

Vilken konsumentinformation ger bolagen om drivmedlens klimatpåverkan och ursprung? Vilken konsumentinformation ger bolagen om drivmedlens klimatpåverkan och ursprung? En granskning av OKQ8, Preem, St1 och Statoil Juli 2015 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Box 7070 Org.nr.

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:113

Regeringens proposition 2014/15:113 Regeringens proposition 2014/15:113 Begränsning av mangan i dieselbränslen Prop. 2014/15:113 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 maj 2015 Stefan Löfven Åsa Romson (Miljö-

Läs mer

Därför ska du fokusera på förbrukningen och så fungerar reduktionsplikten. Ebba Tamm SPBI Sustainable Mobility fleet, fuels & the future

Därför ska du fokusera på förbrukningen och så fungerar reduktionsplikten. Ebba Tamm SPBI Sustainable Mobility fleet, fuels & the future Därför ska du fokusera på förbrukningen och så fungerar reduktionsplikten Ebba Tamm SPBI Sustainable Mobility fleet, fuels & the future 2019-04-05 Långtidsserie 1946-2017 Sverige TWh förnybart 60,0 TWh

Läs mer

Nätverket Poolorganisationen. En del av Energimyndighetens energikrisorganisation

Nätverket Poolorganisationen. En del av Energimyndighetens energikrisorganisation Nätverket Poolorganisationen En del av Energimyndighetens energikrisorganisation Hjulen måste rulla även i kris Mycket talar för att drivmedel och bränsle blir bristvaror om världen skulle drabbas av en

Läs mer

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,

Läs mer

Transportsektorns energianvändning 2014

Transportsektorns energianvändning 2014 Transportsektorns energianvändning 2014 ES 2015:01 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Egon Abresparr (Miljö- och energidepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Egon Abresparr (Miljö- och energidepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Begränsning av mangan i dieselbränslen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 23 april 2015 Åsa Romson Egon Abresparr (Miljö- och energidepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

ER 2018:21. Vägledning reduktionsplikt för bensin och dieselbränsle

ER 2018:21. Vägledning reduktionsplikt för bensin och dieselbränsle ER 2018:21 Vägledning reduktionsplikt för bensin och dieselbränsle Energimyndighetens publikationer kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se, eller beställas via e-post till energimyndigheten@arkitektkopia.se

Läs mer

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri EnergiTing Sydost Ljungby, 9 nov. 2017 Sara Anderson Transportsektorn Drygt 372 000 nya personbilar registrerades 2016, nytt svenskt rekord Energianvändningen

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Energiläget En översikt

Energiläget En översikt Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken

Läs mer

HÅLLBARA DRIVMEDEL. 27 mars 2019

HÅLLBARA DRIVMEDEL. 27 mars 2019 HÅLLBARA DRIVMEDEL 27 mars 2019 Ökande krav på drivmedelsföretag 1:a juli 2018 infördes Lag om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen som en ny del

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

CERTIFIERING INOM BIODRIVMEDEL. Sören Eriksson

CERTIFIERING INOM BIODRIVMEDEL. Sören Eriksson CERTIFIERING INOM BIODRIVMEDEL Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien Total marknadsandel ca

Läs mer

Vilka styrmedel finns idag och får vi de styrmedel vi behöver? Maria Malmkvist,

Vilka styrmedel finns idag och får vi de styrmedel vi behöver? Maria Malmkvist, Vilka styrmedel finns idag och får vi de styrmedel vi behöver? Maria Malmkvist, 2017-06-13 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning och tillväxt Klimatneutral

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Drivmedelsfakta 2012

Drivmedelsfakta 2012 Drivmedelsfakta 2012 gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2011 Klimatnytta i korthet - ottomotor Istället för svensk bensin Utsläppsreduktion (% CO 2 e/sträcka) Etanol E85 47 Biogas 72

Läs mer

Vilka berörs av förslaget? Förslagets marknadspåverkan på kort sikt Vad innebär förslaget för marknaden på kort sikt?

Vilka berörs av förslaget? Förslagets marknadspåverkan på kort sikt Vad innebär förslaget för marknaden på kort sikt? Konsekvensanalys Denna konsekvensanalys behandlar endast 3 a och 3 b i det remitterade förslaget till ändring av förordning (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.

Läs mer

Transportsektorns energianvändning 2008 ES 2009:04

Transportsektorns energianvändning 2008 ES 2009:04 Transportsektorns energianvändning 2008 ES 2009:04 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Q2 & HALVÅR augusti Jan Nordlöf, VD Daniel Arenholm, IR

DELÅRSRAPPORT Q2 & HALVÅR augusti Jan Nordlöf, VD Daniel Arenholm, IR DELÅRSRAPPORT Q2 & HALVÅR 2017 18 augusti 2017 Jan Nordlöf, VD Daniel Arenholm, IR Colabitoil COLABITOIL Sweden SWEDEN AB Daniel AB PRESENTATION Arenholm - Aktietorget RESULTAT JANUARI - 2017-06-14 JUNI

Läs mer

STANDARD. Utgåva

STANDARD. Utgåva STANDARD BETECKNING PÅ BRÄNSLEN VID FÖRSÄLJNING I SVERIGE SAMT MÄRKNING AV UTLASTNINGAR PÅ DEPÅER, PÅFYLLNINGSFÖRSKRUVNINGAR PÅ BENSINSTATIONER OCH KUNDANLÄGGNINGAR Utgåva 5 2017-12-11 BETECKNING PÅ BRÄNSLEN

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Drivmedel i Sverige 2013

Drivmedel i Sverige 2013 Drivmedel i Sverige 2013 Mängder, komponenter och ursprung rapporterade i enlighet med drivmedelslagen ER 2014:15 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Vad händer i Gävleborg?

Vad händer i Gävleborg? Vad händer i Gävleborg? Rapport från projektet RATT-X (Regionala Alternativa Teknologier för Trafiken i X-län) Söderhamn 2018-10-25 Energi- och miljöstrategi för transporter Om projektet Syftet med projektet:

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030 Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030, IVL Bygger på rapport framtagen med Maria Grahn, Chalmers Rapporten finns på: www.ivl.se och www.spbi.se Nuläge, drivmedelsalternativ och andras framtidsbiler

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 STEMFS 2017:X Utkom från trycket den XX 2017 Statens energimyndighets föreskrifter om rapportering och

Läs mer

Strategi för förstärkningsresurser

Strategi för förstärkningsresurser samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning

Läs mer

Undersökning om biodrivmedel och oljebolag

Undersökning om biodrivmedel och oljebolag Ulriksdals slott 081211 Undersökning om biodrivmedel och oljebolag Sammanfattning Världsnaturfonden WWF har genomfört en uppföljande undersökning till Gröna Bilisters undersökning bland oljebolag från

Läs mer

Förslag till ny lag om beredskapslagring av olja m.m.

Förslag till ny lag om beredskapslagring av olja m.m. Förslag till ny lag om beredskapslagring av olja m.m. Dnr: 00-10-1604 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster Publicerad den 27 juni 2018 Utfärdad den 20 juni 2018 Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande

Läs mer

Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell

Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Annual production (Gb/yr) Fossilfri fordonstrafik I dag används ung 80 TWh i det svenska vägtransportsystemet De kritiska frågorna

Läs mer

Miljö- och energidepartementet Minskad klimatpåverkan från drivmedel

Miljö- och energidepartementet Minskad klimatpåverkan från drivmedel Miljö- och energidepartementet 2017-01-17 Minskad klimatpåverkan från drivmedel 1 Innehåll 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 4 2 Författningsförslag... 5 2.1 Förslag till lag om ändring i drivmedelslagen

Läs mer

Drivmedel i Sverige 2011/2012

Drivmedel i Sverige 2011/2012 ER 2013:23 Drivmedel i Sverige 2011/2012 Mängder, komponenter och ursprung rapporterade med stöd av drivmedelslagen Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2011:1088 Utkom från trycket den 1 november 2011 utfärdad den 20 oktober 2011. Regeringen föreskriver

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 24 april 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets ärendenr. N/2013/ 934/RS Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian

Läs mer

I Finland består säkerhetsupplagen av olja av statens säkerhetsupplag av olja, som ägs av Försörjningsberedskapscentralen,

I Finland består säkerhetsupplagen av olja av statens säkerhetsupplag av olja, som ägs av Försörjningsberedskapscentralen, Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen och av 7 i lagen om obligatorisk upplagring av importerade bränslen PROPOSITIONENS

Läs mer

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Beroendet av elektronisk kommunikation ökar Tid & frekvens Försvar Kraftdistribution Utbildning Fast telefoni

Läs mer

Konsekvensutredning ändring av informationskrav avseende tillsatser av biodrivmedel i dieselbränsle

Konsekvensutredning ändring av informationskrav avseende tillsatser av biodrivmedel i dieselbränsle Konsekvensutredning 1 (16) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Ulrika Ågren Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för teknik och trafik Sektion fordonsteknik väg Konsekvensutredning ändring av informationskrav

Läs mer

Stockholm Miljö- och energidepartementet Klimatenheten

Stockholm Miljö- och energidepartementet Klimatenheten 1 Stockholm 2017-10-13 Miljö- och energidepartementet Klimatenheten Remiss av promemoria från Statens energimyndighet Miljöinformation om drivmedel; DNr: M2017/01118/Kl SPBI har fått rubricerade remiss

Läs mer

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster Betänkande av Utredningen om genomförande av NIS-direktivet Stockholm 2017 SOU 2017:36 Sammanfattning Bakgrund I juli 2016 antog Europaparlamentet

Läs mer

Energimyndigheten och NIS-direktivet Panndagarna Tommy Wahlman Projektledare för införande av NIS-direktivet

Energimyndigheten och NIS-direktivet Panndagarna Tommy Wahlman Projektledare för införande av NIS-direktivet Energimyndigheten och NIS-direktivet Panndagarna 2018 Tommy Wahlman Projektledare för införande av NIS-direktivet Förslag till agenda 1. Vad gör Energimyndigheten? 2. Studier över fjärrvärmebranschen.

Läs mer

TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK

TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK Länstrafiken Kronoberg 2015-10-08 HUR STÄLLER VI EFFEKTIVA MILJÖKRAV I UPPHANDLINGAR? Länstrafiken Kronoberg 2015-10-08

Läs mer

En ny lag om beredskapslagring av olja

En ny lag om beredskapslagring av olja Lagrådsremiss En ny lag om beredskapslagring av olja Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 24 maj 2012 Anna-Karin Hatt Dan Sandberg (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

OCH RÅDETS FÖRORDNING

OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.11.2015 COM(2015) 496 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om europeisk statistik om naturgas- och elpriser och

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Drivmedelsfakta 2011

Drivmedelsfakta 2011 Drivmedelsfakta 2011 Klimatnytta i korthet Istället för svensk bensin Utsläppsreduktion (% CO 2 e/sträcka) Etanol E85 39 Biogas 83 Naturgas 23 Svensk fordonsgasmix 59 Siffrorna gäller för en given bil.

Läs mer

Läget på energimarknaderna Biodrivmedel

Läget på energimarknaderna Biodrivmedel Läget på energimarknaderna Biodrivmedel April, 2018 2018-04-27 Sammanfattning Marknadsbrevet beskriver utvecklingen på spotprismarknaderna för biodrivmedlen FAME och etanol. Utöver detta beskrivs även

Läs mer

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE 1 (5) REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 Kontaktperson: Fredrik Törnqvist Marketing Manager Scandinavia Neste AB Mobil

Läs mer

Oljeleveranser kommunvis redovisning

Oljeleveranser kommunvis redovisning Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (14) Oljeleveranser kommunvis redovisning 2012 EN0109 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2

Läs mer

ES 2017:01. Transportsektorns energianvändning 2016

ES 2017:01. Transportsektorns energianvändning 2016 ES 2017:01 Transportsektorns energianvändning 2016 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@arkitektkopia.se

Läs mer