En tyst del av Sverige 2011 Västsverige tar alltför lite plats på den nationella maktarenan

Transkript

1 En tyst del av Sverige 2011 Västsverige tar alltför lite plats på den nationella maktarenan Rapport 2011:3 ISSN

2 Publicerad av Västsvenska Handelskammaren Citera oss gärna, men ange källa. Författare Katrien Vanhaverbeke, Västsvenska Handelskammaren

3 Förord Tillväxten har en regional logik det är regionen som utgör den plattform från vilken näringslivet når världsmarknaden. För att Västsverige ska vara en stark region måste makten därför i större utsträckning ligga i våra egna händer. Västsvenska Handelskammaren, som länge har arbetat med regionfrågan, förespråkar en modell som påminner om Ansvarskommitténs förslag, med färre och starkare regioner som ges större makt över tillväxtfrågor som infrastruktur och kompetensförsörjning. Sverige är dock ett centraliserat land med huvudstaden som maktcentrum. Därför är det ytterst viktigt för regionen att Västsverige gör sin röst hörd genom en god representation i de organ där avgörande beslut fattas. Handelskammaren ser en stor risk i att en alltför låg västsvensk representation på den nationella maktarenan leder till en bristande kunskap om vilka frågor som är viktiga för Västsveriges tillväxt och utveckling. Med få västsvenskar i toppen av samhällsorganisationen minskar sannolikheten att det exempelvis görs en koppling mellan Västsveriges höga andel av rikets export och nödvändiga infrastruktursatsningar. En låg andel västsvenskar i maktställning på nationell nivå kan också innebära att beslutsunderlaget för näringslivsutvecklande satsningar i regionen blir bristfälligt. Om man till exempel inte ser hur diversifierat näringslivet är i Västsverige, missar man mycket av utvecklingsmöjligheterna regionen har. Tillväxtpotential som i slutändan gynnar hela landet. I den här rapporten har vi undersökt hur den västsvenska representationen ser ut i riksdag och regering, EU-parlament och partistyrelser. Vi har också granskat vissa särskilt näringslivsrelevanta myndigheter, råd och statliga bolag. Årets rapport är den sjätte i Handelskammarens serie om det västsvenska inflytandet på den nationella maktarenan. Efter tio år är resultatet fortfarande en dyster läsning Västsverige framstår alltjämt som en tyst del av Sverige. Vår styrelserepresentation ligger klart under de 20 procent som vi borde ha, sett till vår andel av rikets folkmängd och BNP. Det saknas västsvensk representation i många viktiga myndigheter och statliga bolag. Inte en enda av Sveriges statsråd bor i Västsverige och det ser generellt sett dåligt ut med västsvenskar i partitoppen till de olika politiska partierna. De västsvenska riksdagsledamöter vi har intervjuat om hur de arbetar med regionala tillväxtfrågor vittnar om en påfallande Stockholmsdominans. Förvisso har kunskap om Västsverige och uppmärksamheten för vår region ökat något i huvudstaden, men det beror främst på fordonskrisen. Det gäller att förvandla denna uppmärksamhet till ett positivt synsätt, som visar på regionens utvecklingsmöjligheter. Sedan flera år tillbaka har jag själv varit aktiv som styrelseledamot, först i den statliga myndigheten Mistra (stiftelsen för Miljöstrategisk forskning), numera i det statliga bolaget Svevia. Men vi västsvenskar behöver bli fler. Handelskammaren kommer att fortsätta vara en drivande aktör för att västsvenskar ska ta mer plats på den nationella maktarenan och i denna rapport presenterar vi ett konkret åtgärdspaket. Vi ser en stor potential för Västsverige och ansvaret för att vi når dit vi strävar, ligger främst hos oss själva. Johan Trouvé VD johan.trouve@handelskammaren.net 3

4 4

5 Innehållsförteckning Förord 3 Västsvenskar på den nationella maktarenan 6 Intervjuer med västsvenska riksdagsledamöter 14 Resultaten från undersökningen om västsvensk representation 18 Sverige ett centraliserat land 23 Bilaga 28 Västsvenska Handelskammarens rapportserie 30 5

6 Västsvenskar på den nationella maktarenan Precis som i tidigare rapporter i denna serie har vi valt att mäta det västsvenska inflytandet på den nationella maktarenan genom att undersöka den västsvenska representationen i riksdagsutskott, regering, EU-parlament, partistyrelser och styrelser till myndigheter, råd och statliga bolag. Vi har koncentrerat oss på näringslivsrelevanta organ. I undersökningen definierar vi Västsverige som Västra Götalands län och Hallands län, och för att ha en klar och tydlig avgränsning på västsvensk representant har vi utgått ifrån personernas folkbokföringsadress. Ganska exakt 20 procent av Sveriges befolkning bor i Västsverige 1, ett till ytan relativt stort område med Göteborg som viktigaste ekonomiska motor. Västsverige står för ungefär 20 procent av landets BNP 2. Även om det givetvis inte kan finnas någon matematisk proportionalitet mellan representation och den här typen av mätetal, är det åtminstone inte orimligt att eftersträva 20 procent västsvenskar i beslutsfattande, nationella positioner. Resultaten är insamlade under hösten Vi är underrepresenterade! Den västsvenska representationen i viktiga beslutsorgan visar sig vara klart lägre än de 20 procent som vi borde ha. Fortfarande framträder samma bild som när vi har gjort liknande undersökningar i tidigare rapporter: Västsvenskar tar i alltför liten utsträckning plats på den nationella maktarenan, som för övrigt helt domineras av Stockholmsbor. I figur 1 illustreras den västsvenska representationen. En röd markering visar en västsvensk andel som ligger under 15 procent, en gul markering talar om att andelen västsvenskar är mellan 15 och 19 procent medan 20 procents eller mer västsvensk representation motsvaras av en grön markering. Av de 63 undersökta styrelserna 3, kännetecknas mer än två av tre (45 stycken) av en västsvensk andel under 15 procent. I 23 av de undersökta styrelserna finns inte en enda västsvensk ledamot. I regeringen sitter inte ett enda västsvenskt statsråd. Inte heller någon av de nio partiledare är folkbokförd i Västsverige 4. Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas partistyrelser har färre än tio procent av ledamöterna som är folkbokförda i Västsverige. Inga av partiernas ekonomiska talespersoner är från Västsverige. Fem av nio gruppledare i riksdagen är från Stockholm, endast en är folkbokförd i Göteborg. Förra mandatperioden var två av åtta partisekreterare västsvensk, idag inte en enda, medan fem av åtta är bosatta i Stockholm. PRV har som uppdrag att skydda idéer med hjälp av patent, designskydd och varumärkesskydd. På så sätt kan samhällets utveckling och välstånd drivas framåt och de som står bakom en bra idé får möjlighet att tjäna pengar på den. 6 1 SCB Befolkningsstatistik. 2 SCB Regionalräkenskaper 3 Partistyrelser, statliga myndigheter och statliga bolag. 4 Det finns 8 riksdagspartier. Miljöpartiet har två partiledare (kallad språkrör) och två gruppledare i riksdagen.

7 Figur 1. Den västsvenska representationen % -14% Politik Myndigheter Bolag 13% Centerpartiet Regeringen Partistyrelser & regering 13% 6% Folkpartiet 19% 8% Kristdemokraterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna 13% Miljöpartiet 26% Vänsterpartiet 8% Moderaterna Infrastruktur 29% Trafikutskottet 13% Luftfartsverket 13% 56% Sjöfartsverket 17% Trafikanalys Trafikverket Transportstyrelsen VTI 33% Green Cargo AB 33% Svevia AB SAS AB Vectura Consulting AB 3 SJ AB 18% Utbildningsutskottet 2 Högskoleverket 11% Lernia AB Kompetensförsörjning 11% Vetenskapsrådet Mydigheten för kvalificerad yrkesutbildning, YH Myndigheten 57% SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 13% Statens skolinspektion 11% Verket för högskoleservice Näringsliv & Entreprenörskap 29% 24% Arbetsmarknadsutskott Näringsutskottet Arbetsförmedlingen registrerings- 29% Patent och 29% 29% verket 29% IFAU 29% 14% VINNOVA 14% Almi Företagspartner AB Innovationsbron AB 25% Tillväxtverket Ekonomi & Finans 12% 31% Finansutskottet Skatteutskottet 33% 2 Första AP-fonden Andra AP-fonden Tredje AP-fonden Fjärde AP-fonden Sjätte AP-fonden Sjunde AP-fonden 1 29% Exportkreditnämden Finansinspektionen Finanspolitiska rådet Invest in Sweden Agency Riksbanken Riksgälden 29% Fouriertransform AB Nordea Bank AB SBAB Svensk Exportkredit SEK AB Swedfund International AB Miljö 18% Miljö- och jordbruksutskottet 8% Formas Naturvårdsverket 11% 56% Havs & vattenmyndigheten 1 Mistra 1 IVL Svenska Miljöinstitutet Svenska Miljöstyrningsrådet AB Övrigt 11% 18% EUparlamentet Konstitutionsutskottet Stiftelsen Institutet för framtidsstudier Statistiska Centralbyrån 9% TeliaSonera AB Vattenfall AB 24% Utrikesutskottet 11% 11% Sveriges Radio Sveriges Television 38% Visit Sweden AB 7

8 Det finns dock ljusglimtar, och då främst i riksdagen. Eftersom riksdagsplatserna är fördelade enligt befolkningsandel per landsdel har Västsverige 20 procent representation i riksdagen. Bortsett från finansutskottet har vår region en mycket bra representation i de utskott som är mest relevanta för näringslivet och för den regionala utvecklingen. I näringsutskottet och trafikutskottet, som betraktas som de mest lämpliga utskott att driva regionala frågor i, har Västsverige en representation på över 20 procent. När vi intervjuade riksdagsledamöterna framkom även där att de som sitter i ett näringslivsrelevant utskott upplever att de har större möjligheter att driva regionala tillväxtfrågor. När det gäller EU-parlamentet har Västsverige procentuellt sett fortfarande för dålig representation. Dock har vi nyligen fått en ny representant i person av Kent Johansson, efterträdare till Lena Ek som har blivit Sveriges miljöminister. Kent har varit en drivande kraft i regionbildningsprocessen och skall nu arbeta med att sätta Västsverige på kartan i Bryssel 5. Eftersom upp till 70 procent av besluten som tas på lokal nivå påverkas av EU-politiken är detta ett bra steg framåt för Västsverige. Vissa myndigheter och statliga bolag har en mycket stark västsvensk representation i sin styrelse. På topp ligger Sjöfartsverket, Havs- och vattenmyndigheten och SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) med över 50 procent. En gemensam faktor hos dessa är att antingen huvudkontoret är placerat i Västsverige, eller att det finns en annan stark anknytning till regionen. Man hade kunnat tänka sig ett mindre antal representanter i dessa styrelser om vi i stället hade fått någon västsvensk i några av de 23 som inte har någon från Västsverige alls. Flera av dessa myndigheter och bolag är särskilt viktiga ur ett näringslivsperspektiv som Arbetsförmedlingen, Transportstyrelsen, Trafikanalys, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Telia, Nordea, Swedfund och Svensk Exportkredit (SEK). Sammantaget kan vi konstatera att det, ljusglimtarna till trots, fortfarande ser för dåligt ut vad gäller västsvenskar på den nationella maktarenan. Vi befarar att en alltför låg västsvensk representation på nationell nivå leder till ett för dåligt beslutsunderlag. Vissa betydelsefulla regionala tillväxtfrågor riskerar att inte ens komma upp på agendan, och engagemanget för att satsa på regionens utveckling blir svalt bland beslutsfattarna. Våra farhågor förstärks av de intervjuer som vi har gjort med några av våra västsvenska riksdagsledamöter. De upplever brist på kunskap om och utrymme för de västsvenska frågor på riksnivå, där mycket styrs av den Stockholmsmiljö som flertalet beslutsfattare och viktiga opinionsbildare verkar i. Det är genom att bo och vistas i Västsverige som man skapar sig en bild av vad som krävs för att just den här regionen ska växa i sin fulla potential. I samhället förs en debatt om vikten av en rimlig könsmässig fördelning i maktens korridorer. Motsvarande debatt bör föras också när det handlar om den regionala aspekten. Den nationella beslutsmakten måste kunna urskilja vilka unika behov och förutsättningar som finns i olika delar av landet, för att alla regioner ska kunna utvecklas på bästa sätt och därmed maximalt bidra till hela Sveriges tillväxt

9 Sjöfartsverket erbjuder moderna och säkra sjövägar med service dygnet runt. Sjöfartsverket är en central förvaltningsmyndighet som drivs som ett statligt affärsverk, och svarar för sjöfartens säkerhet och framkomlighet. De inflytelserika nätverken finns i Stockholm Det mest effektiva sättet att driva regionala tillväxtfrågor på är genom nätverkande och informella kontakter med inflytelserika politiska aktörer. Bilden bekräftas också av de tillfrågade riksdagsledamöterna. Mycket av riksdagsledamöternas arbete sker bakom kulisserna för att påverka förslagen innan de läggs. Det handlar om att bygga nätverk och allianser, och att förmå makthavarna att förstå att frågor som är viktiga för Västsverige också är viktiga för resten av landet. Med få ledande politiker och tjänstemän som har sin bas i Västsverige, blir det betydligt svårare att få igenom denna förståelse. Och de som ansvarar för rekryteringen till viktiga styrelseposter i statliga myndigheter, råd och bolag utgår i hög utsträckning från det egna nätverket, som oftast finns bland de personer där man själv bor och arbetar. Det kan vara den enkla förklaringen till att Västsverige är underrepresenterad i dessa organ. Utöver att skapa kontakter är det också av betydelse att få allmänheten engagerad, i synnerhet via media. Riksdagsledamöterna anser att den bristfälliga kunskapen om Västsverige kan förklaras av att många mediekanaler och viktiga opinionsbildare är baserade i Stockholm och har den stockholmska verkligheten som sin utgångspunkt. Stockholmsdominansen förstärks också genom att beslutsfattarna blir främst uppvaktade av lobbyister från Stockholmsregionen. Västsvenska Handelskammaren och Volvo är två av de få västsvenska aktörer med representation i Stockholm. För att få gehör för västsvenska frågor måste Västsverige också bli mer synlig i huvudstaden! Vårt resonemang får stöd av tidskriften Fokus som alldeles nyligen kom ut med sin rankning på Sveriges 100 mäktigaste personer. Endast tre personer är skrivna i Västsverige 6. Två Göteborgsprofiler som finns med på listan, socialdemokraten Leif Pagrotsky och EU-kommissionären Cecilia Malmström, bor inte längre i regionen. Resultaten visar med all önskvärd tydlighet att Västsverige behöver fler röster som hörs i samhällsdebatten. 6 Ericssons styrelseordförande Leif Johansson, riksdagsledamot Rossana Dinamarca och Marie-Louise Wernersson som är kommunalråd i Falkenberg. 9

10 Figur 2. Inrikes flyttningsöverskott per 1000 invånare. Genomsnitt år Stockholm-Solna Göteborg 1.5 Malmö-Lund år år år år Flyttkartongerna går Något som vi har nämnt tidigare och framkommer tydligt i undersökningen är att den västsvenska representationen är mycket hög i de myndigheter och statliga bolag som har sitt säte i eller stark koppling till Västsverige. Dessutom bidrar dessa till fler kvalificerade jobb i regionen. Den nya Havs- och vattenmyndigheten till exempel, utannonserade över 40 tjänster i samband med uppstarten i Göteborg under Fler statliga aktörer i Västsverige skulle kunna stärka regionens branschkluster och skapa en givande interaktion med det lokala näringslivet. Det skulle bidra till en ökad kompetens i regionen och kunna locka fler ambitiösa och duktiga västsvenskar att stanna kvar i regionen i stället för att flytta till Stockholm eller utlandet för att bygga vidare på sin karriär. Idag ser vi många duktiga människor lämna regionen för områden som kan erbjuda bättre karriärmöjligheter inom såväl näringsliv, forskning, som politik och förvaltning. Exempel på toppolitiker som inte längre är bosatta i Västsverige är folkpartiledaren och vice statsministern Jan Björklund (uppvuxen i Skene) samt IT- och energiminister Anna-Karin Hatt (från Hylte i Halland). Regionens attraktivitet kan också mätas genom att studera flyttströmmarna. Ett positivt flyttningsöverskott innebär att det är fler personer som flyttar in till en region jämfört med dem som flyttar ut. Statistik från SCB visar att de som flyttar över en regiongräns framförallt är yngre personer, medan medelålders och äldre personer hellre bor kvar i kommunen eller på sin höjd flyttar till en grannkommun 7. Vi har undersökt de senaste årens flyttströmmar som gjorts inom landet och då framträder följande intressanta bild (se figur 2) när landets tre storstadsområden Göteborg, Stockholm och Malmö jämförs: De tre storstadsregionerna visar samma mönster när det gäller att locka till sig ungdomar i ålder år. I den åldersgruppen bor man tillsammans med sina föräldrar, och flyttar därmed till eller från en ort i samma omfattning som äldre åldersgrupper. När det däremot gäller dem i gruppen år har de tre storstadsregionerna ett stort inflyttningsnetto. Ungdomarna i den här åldern flyttar för att studera, och i förhållande till sin storlek är storstadsregionerna i stort sett lika framgångsrika. 7 SCB:s statistikbas, 10

11 Däremot visar det sig att regionerna skiljer sig åt vad gäller personer i åldern år. Stockholm är väsentligt mer attraktiv än såväl Göteborgsregionen som Malmöregionen. Den här åldersgruppen flyttar för att få ett jobb, och när Göteborg i viss mån lyckas nå ett inflyttningsöverskott, går Malmöregionen jämnt ut. Stockholm är i särklass mest attraktiv för dem som söker jobb efter studierna. Därefter jämnar det ut sig. I åldersgruppen år, är det i princip lika många som flyttar till som från de tre storstadsregionerna - Stockholm har ett litet övertag medan Göteborg ett svagt utflöde. Slutsatsen är att Göteborgs- respektive Malmöregionen får klara sig med de personer som flyttar dit för att studera, medan Stockholm dessutom lyckas locka till sig färdigutbildad arbetskraft. Några av dessa unga förmågor är framtidens makthavare i politik och näringsliv. Att Västsverige inte lyckas behålla och attrahera fler välutbildade och ambitiösa ungdomar är ett bekymmer för regionen och indikerar att det även framöver finns risk för en låg västsvensk representation på den nationella maktarenan. Hur förbättrar vi Västsveriges inflytande? Det här är sjätte gången Västsvenska Handelskammaren undersöker det västsvenska inflytandet på den nationella maktarenan. På de tio år som har gått har andelen västsvenskar i maktpositioner hela tiden legat på en låg nivå och inga större förbättringar har skett. Generellt tycker de intervjuade riksdagsledamöterna att Västsverige har fått en tydligare identitet och profilering de senaste åren. Regionbildningen och fordonskrisen pekas ut som faktorer som har bidragit till en bättre sammanhållning i regionen och en större uppmärksamhet för Västsverige i Stockholm. Men det finns mycket kvar att göra. Hur ska då Västsveriges inflytande på den nationella maktarenan och kunskapen om vår region förbättras? Handelskammaren har en rad förslag som kan delas upp i två kategorier - egna initiativ med utgångspunkt i vad det västsvenska näringslivet kan göra och uppmaningar till makthavarna. Vår förhoppning är att dessa leder till konkreta resultat i form av en ökad representation i statliga styrelser och nationell politik under nästa mandatperiod ( ). Egna initiativ Politiker och näringslivet i Västsverige måste själv ta ansvar och vara beredd att ställa upp om Västsverige ska få en ökad representation i maktens korridorer och höras mer på den nationella arenan. Västsverige måste bli duktigare på att visa framfötterna, och intresset för att ta sig an nationella uppdrag måste öka bland företrädare inom politik och näringsliv i Västsverige. Handelskammaren erbjuder sedan många år tillbaka en uppskattad diplomutbildning i styrelsekunskap. Framöver kommer även en fördjupad styrelseutbildning att erbjudas, med större tyngd på det strategiska styrelsearbetet och olika moduler beroende på olika typer av styrelser. Utbildningen kan fungera som en plattform för att öka intresset bland västsvenska näringslivsrepresentanter att engagera sig i styrelser av nationell karaktär. En styrelsebank bestående av personer som har gått utbildningen och är intresserade av att sitta i en sådan styrelse kommer att upprätthållas. Nomineringsprocessen för att utse styrelseledamöter i myndigheter och statliga bolag koordineras av enheten för statligt ägande inom Finansdepartementet. Där analyseras kompetensbehovet utifrån bolagets verksamhet, situation och framtida utmaningar samt respektive styrelses sammansättning. Därefter fastställs eventuella rekryteringsbehov och rekryteringsarbetet inleds. Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryteringsbas i syfte att ta till vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund, kompetensområde och erfarenhet 8. Handelskammaren anser att tillräcklig hänsyn inte tas till den regionala aspekten i urvalet och rekryteringsprocessen. Vi har en konstruktiv dialog om detta med enheten för statligt ägande, som gärna blir bättre upplyst om det västsvenska näringslivet och dess företrädare. Det är särskilt viktigt att de personer som är ansvariga för rekryteringsprocessen kommer i kontakt med det västsvenska nätverket. Handelskammaren kommer att ta en aktiv roll i att uppmärksamma Västsverige och dess duktiga näringslivsprofiler till enheten, genom regelbundna kontakter och träffar med intresserade medlemmar. 8 Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande, Finansdepartementet,

12 Med en fortsatt låg västsvensk representation på den nationella maktarenan är det desto viktigare att vi från Västsverige arbetar med att förbättra kunskapen om vår region i Stockholm och skapa gehör och förståelse för våra frågor. År 2002 startade Handelskammaren ett kontor i Stockholm med syfte att bygga upp ett kontaktnät bland nationella makthavare och opinionsbildare och se till att Västsverige syns mer i huvudstaden. Parallellt med detta började Handelskammaren satsa på att aktivt delta i Almedalen arrangerade Handelskammaren ett 20-tal aktiviteter som lockade drygt 2000 besökare. Vår egen erfarenhet är att vår organisation och de frågor vi driver successivt har fått större gehör i maktens korridorer under de gångna åren. Också i fortsättningen kommer Handelskammaren att vara närvarande i huvudstaden och i Almedalen, och genom seminarier, möten och olika samarbeten ta upp de västsvenska frågorna på nationell beslutsnivå. Likaså kommer vi fortsatt att bjuda ner makthavare och opinionsbildare till vår region i syfte att öka kunskapen för de västsvenska frågorna. Vi tar dem på studiebesök på olika västsvenska företag och anordnar möten och seminarier där nationella politiker och näringslivet kan träffas. Som vi tidigare har påpekat är vi dock som västsvensk aktör ganska ensamma om att vara representerad i huvudstaden. Aktörer som Västra Götalandsregionen och Business Region Göteborg skulle kunna följa vårt exempel - och även företagsrepresentanterna själva bör oftare komma upp till Stockholm för att träffa makthavare på nationell nivå. Som en av riksdagsledamöterna sa i vår intervju: Vi riksdagsledamöter blir konstant uppvaktade av Stockholmslobbyn. Västsverige måste synas mer i maktens korridorer. Uppmaning till makthavarna! Handelskammarens undersökning visar att det finns västsvenskar på den nationella maktarenan, men att de är alldeles för få. Vi tror att det finns färdigheter som är gemensamma för ledare inom alla verksamhetsområden, och förhandlingsteknik, projektledning och marknadsföring är några av dessa. Om partierna i Västsverige så önskar, är Handelskammaren beredd att stödja nästa generations ambitiösa och engagerade politiker med någon form av ledarskapsutbildning. Utformningen av en sådan utbildning måste självklart göras tillsammans med de politiska partierna i Västsverige. Fler myndigheter och styrelser som ska vara nationella även i fortsättningen, bör kunna förläggas till de orter som är mest relevanta för uppdragets art. Frågor som är nationellt viktiga och där Västsverige är givet nav, ska hanteras här i regionen. Vår undersökning visar att det finns ett tydligt samband mellan lokalisering och representation. Med fler aktörer i Västsverige kan vi i större utsträckning behålla de framtida makthavare som vi redan idag är framgångsrika på att utbilda. Att en myndighet eller ett bolag förläggs dit den största kompetensen på området finns skapar fler arbetstillfällen och förstärker branschklustret i fråga. Det skapar positiva effekter för hela landet eftersom det gynnar Sveriges konkurrenskraft. Ett område, inom vilket det tveklöst finns stor kompetens i Västsverige, är fordonsindustrin. Tillväxtverket anger i sin rapport Fordonsindustrin i nationell och regional belysning 9 att tre av de fyra områden med flest anställda inom fordonsindustrin år 2006 var Göteborg, Trollhättan och Skövde. Med Borås inräknat innebär detta att Västsverige har 50 procent av rikets anställda inom branschen. Lägg därtill den kunskap inom forskning och utveckling på området som även i ett internationellt avseende står sig väl. Mot denna bakgrund anser vi det vara anmärkningsvärt att statens riskkapitalbolag för fordonsindustrin, Fouriertransform AB, valde att lägga sitt huvudkontor i centrala Stockholm. Västsverige är också utpräglat utrikeshandelsberoende. Regionen står alltjämt för den största delen av landets varuexport, trots den dramatiska nedgången för regionen under Värdet av den varuexport som går att härleda till Västra Götaland uppgick under år 2010 till 248 miljarder kronor 10. Exportkreditnämnden (EKN), Svensk Exportkredit (SEK) och Swedfund är organ där det borde övervägas om hela eller delar av verksamheten skulle kunna ligga i Västsverige. Desto sämre är det att endast EKN har en västsvensk styrelseledamot, de två övriga inga. Handelskammaren har varit en drivande kraft i regionaliseringsprocessen i Sverige. Även om Västra Götalandsregionen nu är en permanent region fortsätter vi driva regionaliseringsfrågan. Tillväxten har en regional logik och därför är det viktigt att regionbildningsprocessen inte avstannar utan fortsätter även för övriga landet. Också en fortsatt 12 9 (2009, s.42-44) 10 Pressmeddelanden/2011/April/Vastsverige-ar-storst-pavaruexport/

13 Naturum Värmland - En kul plats helt enkelt. Naturvårdsverket är den myndighet i Sverige som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. De har också uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål där många myndigheter samverkar. Tabell 1. Myndigheter och statliga bolag Med säte i Västsverige Andra AP-fonden Sjätte AP-fonden Havs- och vattenmyndigheten Statens Tekniska Forskningsinstitut (SP) Som skulle passa bra i Västsverige Fouriertransform Exportkreditnämnden Swedfund Svensk Exportkredit Sjöfartsverket decentralisering av makten när det gäller regionala tillväxtfrågor är nödvändigt för att Sveriges regioner kan utvecklas till sin fulla potential. Till sist har vi också konstaterat att många duktiga västsvenskar väljer att lämna regionen, oftast till förmån för Stockholm. Det gäller också våra makthavare. Många väljer mellan antingen flytta till Stockholm, eller att avstå från ett toppjobb inom politiken. En bättre kommunikation och bättre förbindelser mellan Västsverige och Stockholm skulle kunna få fler att välja bo kvar i vår region och pendla till styrelseuppdraget i Stockholm eller jobbet som toppolitiker. Utbyggnaden av E20 till motorväg och kapacitetshöjningar på Västra Stambanan skulle innebära att det blev lättare för många västsvenskar att ta sig mellan Västsverige och Stockholm. Senare kvällsavgångar med flyg och tåg mellan Stockholm och Göteborg är någonting som vi arbetar för även i andra sammanhang. På sikt är utvecklingen av en höghastighetsjärnväg en viktig åtgärd för att förbättra tillgängligheten mellan landets två största städer. «13

14 Intervjuer med västsvenska riksdagsledamöter Sveriges riksdag har 349 ledamöter, varav 71 stycken är västsvenskar och representerar någon av valkretsarna Göteborgs kommun, Västra Götalands läns norra, Västra Götalands läns västra, Västra Götalands läns östra, Västra Götalands läns södra eller Hallands län. Vi har försökt att ta reda på hur våra västsvenska riksdagsledamöter upplever möjligheten att driva och få gehör för västsvenska frågor på riksnivå. Undersökningen bygger på intervjuer med sju västsvenska riksdagsledamöter, en från varje riksdagsparti, förutom Sverigedemokraterna som har valt att inte svara. I urvalet har vi även tagit hänsyn till att samtliga västsvenska valkretsar ska vara representerade. Riksdagsledamöterna har suttit olika länge i riksdagen några är inne på sin första mandatperiod medan andra har varit ledamöter sedan 1990-talet. Vad är en västsvensk tillväxtfråga? Uppfattningen är generellt att Västsverige har fått en tydligare regionidentitet, men att det finns mycket kvar att göra. Regionen har förknippats mycket med fordonskrisen, men den nämns också som en faktor som har fört samman människor, organisationer och beslutsorgan inom regionen. Människor som tidigare inte känt någon regiontillhörighet gör nu det, tack vare medvetenheten om att tillsammans sitta i en sits där man är hårdare drabbad än andra delar av landet. Också i Stockholm har vår region fått större uppmärksamhet på grund av fordonskrisen. Nu gäller det att regionen profilerar sig på ett positivt sätt, som visar på utvecklings- och tillväxtmöjligheterna. All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagens uppgifter är att stifta lagar, besluta om skatter och bestämma statens budget. Riksdagen granskar också regeringen och de statliga myndigheterna. 14

15 När vi frågar riksdagsledamöterna om vad som kännetecknar regionala tillväxtfrågor, tänker de flesta brett. Inte bara frågor som berör näringslivet, utan frågor inom kultur, vård och omsorg ses som viktiga regionala utvecklingsfrågor. Även attityder är oerhört viktiga, säger en riksdagsledamot. Det handlar också om att hela regionen ska gynnas av frågan inte bara Göteborg och omnejd. Som exempel på sakområden med koppling till regional tillväxt ses infrastrukturen som en mycket viktigt förutsättning för att få en större och mer expansiv arbetsmarknadsregion. Utbildning, och mer specifikt högskolan, nämns som ett viktigt område liksom samspelet mellan forskning och näringslivet, till exempel när det gäller utvecklingen av miljöteknik. Vidare betonas vikten av att lyfta blicken och våga tänka nytt inom regionen. Ett diversifierat näringsliv är en förutsättning för att kunna stå emot framtida kriser och skapa en dynamisk tillväxtregion. Det handlar inte bara om att satsa på nya näringar, utan att kombinera nytänkande med de traditionella branscherna. Driver riksdagsledamöterna västsvenska tillväxtfrågor och hur? Samtliga tillfrågade riksdagsledamöter tar upp västsvenska tillväxtfrågor i sitt arbete på ett eller annat sätt. Det kan handla om frågor som lokaliseringen av myndigheter till Västsverige, till frågor som rör näringar som är av stor vikt för vår region, till exempel fordonsindustrin, sjöfarts-, fiske-, och energifrågor. Också infrastrukturfrågor uppfattas som viktiga att driva för den regionala utvecklingen. Samtidigt måste man kunna visa på att en regional tillväxtfråga har betydelse för hela riket. Om frågan blir alltför regional, blir den svår att driva på nationell nivå. Vilket utskott en riksdagsledamot sitter i, är också av betydelse för vilka frågor man känner att man kan driva. I vissa utskott är den regionala kopplingen starkare än andra. Till exempel näringsutskottet och trafikutskottet beskrivs som utskott som lämpar sig väl till att ta upp regionala tillväxtfrågor. En ledamot beskriver sitt arbete med regionala tillväxtfrågor som ett förhållningssätt som går igenom i främst partiarbetet, men också utskottsarbetet. Det mest effektiva sättet att driva västsvenska frågor på är att ha direkta kontakter med ansvarigt statsråd, statssekreterare eller departement, i kombination med att skapa opinion genom media. Kontakter är A och O i den politiska världen. En ledamot från ett regeringsparti har direkta kanaler in i regeringskansliet. Den borgerliga alliansens utskottsledamöter träffar regelbundet företrädare för departementen och regeringens samordningskansli, och får på så vis en återkommande möjlighet att ta upp frågor som rör Västsverige. Statsråden gör dessutom då och då besök i de borgerliga partiernas riksdagsgrupper. Inom partierna sker en del diskussioner, dels mer allmänt i partigruppen och dels gentemot partiets talesperson i den berörda frågan. En ledamot nämner att man som företrädare för ett regeringsparti måste kunna lägga sin prestige åt sidan, och lämna sina goda idéer ifrån sig utan att få uppmärksamhet för det själv. Syftet är ju att driva frågan uppåt. Mycket av arbetet sker bakom kulisserna och i förväg, innan regeringen lägger sina förslag. Kontaktskapande är viktigt även för oppositionen men företrädare för oppositionspartier arbetar mer formellt, genom motioner, interpellationer och frågor till ansvarigt statsråd. En stor del av arbetet sker efter att regeringen har lagt sina förslag. Som oppositionspolitiker är det lättare att driva sina frågor via media, menar en riksdagsledamot. Sammantaget anser de flesta tillfrågade riksdagsledamöter att det är lättare att driva regionala tillväxtfrågor om man tillhör ett regeringsparti på grund av de ökade kontaktmöjligheterna, men det finns också argument för motsatsen. Som företrädare för ett regeringsparti kan man uppleva större tryck till att vara lojal mot partilinjen med anledning av det gemensamma ansvar som ska tas, varför man då lägger den regionala aspekten åt sidan. Balansgången mellan att å ena sidan representera valkretsen och å andra sidan representera partiet kan i enstaka fall vara svår, även om merparten av ledamöterna inte upplever det som något stort problem. 15

16 Dialogen med näringslivet De flesta av de tillfrågade riksdagsledamöterna tycker att de har en bra dialog med näringslivet. De upplever att de själva är hyggligt väl insatta i företagens situation och att företagsledare generellt är duktiga på att föra fram sina åsikter. Samtidigt säger flera att det finns förbättringspotential, och önskemål om ännu mer kunskap om företagen och näringslivets villkor uttrycks. Handelskammaren nämns av flera som en viktig aktör som genom dess nätverk och aktiviteter sammanför politik och näringsliv, och som står för mycket relevant informationsutbyte. En av ledamöterna konstaterar att företagen framför allt hör av sig när det är bekymmer av något slag. Dialogen bör i större utsträckning byggas på mer än bara när det finns konkreta problem att hugga tag i. De flesta företag upplevs ha förståelse för den politiska processen och komplexiteten i olika frågor. Samtidigt märker politikerna av en frustration från näringslivets sida över att politiska processer är för långsamma. Framför allt bland små och medelstora företag har man ibland svårt att förstå varför allt i politiken ska ta så lång tid. Kunskapen om Västsverige - Västsverige måste ta för sig! När det gäller kunskapen om Västsverige i riksdag och regeringen går åsikterna något isär. Vissa tycker att man har rätt så bra kunskap om Västsverige i huvudstaden. Andra menar att det i alla fall har blivit bättre de senaste åren och ser det som en positiv effekt av fordonskrisen. Några ledamöter tycker att andra regioner som Skåne är mycket bättre på att driva sina frågor. Vissa ledamöter menar att kunskapen om vår region är för dålig och kopplar ihop det med att det finns för få tunga personer från Västsverige i politiken. En ledamot som tycker att kunskapen om Västsverige inte är särskilt bra säger att det märktes särskilt under den ekonomiska krisen under 2008 då känslan och debatten i Stockholm och Västsverige var helt olika. De flesta är dock eniga om att Stockholm dominerar, både vad gäller rikspolitikernas kunskap om regionen och dess möjlighet att komma fram i den politiska debatten. Någon säger följande: Stockholm dominerar i allt eftersom vi politiker befinner oss i Stockholm de flesta arbetsdagar och vi träffar mest lobbyister från Stockholmsregionen. Det satsas mest på dem som är duktigast att föra fram sina frågor och driva opinion. Därför är det viktigt att Västsverige måste bli mer synligt i Stockholm tycker man. Klimatet mellan de västsvenska riksdagsledamöterna betecknas i allmänhet som gott, även om det av och till finns tendens till revirpinkande och konkurrens om medialt utrymme. Flera ledamöter tycker att man har blivit något duktigare på att gemensamt ta upp frågor som är viktiga för Västsverige, främst inom det egna partiet och inom alliansen. En ledamot lyfter fram regionbildningens betydelse. På regional nivå finns det mer politisk samsyn när det gäller tillväxtfrågor, och då blir det lättare som västsvensk riksdagsledamot att anamma dessa frågor och driva de även på riksnivå. Alla håller dock med om att det finns mycket förbättringspotential när det gäller att med gemensamma krafter driva regionala tillväxtfrågor. Samtliga ledamöter kan tänka sig fler västsvenska utspel över blockgränsen, men flera menar att det ofta är svårt. Man ser samma problem men är inte överens om lösningarna, säger en ledamot. Infrastruktur identifieras dock som ett område där fler gemensamma utspel skulle kunna fungera bra. När det gäller Västsveriges representation i det egna partiet varierar åsikterna bland ledamöterna. Generellt ligger åsikterna i linje med hur det faktiskt ser ut i partierna. Vissa tycker att Västsverige är väl representerat i partiet och att de västsvenska representanterna sitter på viktiga uppdrag medan andra tycker att den västsvenska makten i det egna partiet är för liten. Framför allt när det gäller den centrala maktledningen medger många att det inte ser bra ut. En ledamot säger så här: problemet är väl att de flesta västsvenskar trivs så bra just på västkusten. Någon annan tar upp det faktum att Västsverige inte har någon politiker på ministernivå, vilket kan betraktas som en brist. Samtidigt betonar samma person att en västsvensk minister inte är någon garanti för att västsvenska frågor kommer fram mer, eftersom man som minister bär ansvar för hela landet. Därför är det viktigt att de västsvenska politikerna är duktiga på att föra fram västsvenska frågor till våra ministrar. «16

17 Intervju med Olle Ludvigsson Sysselsättning Europaparlamentariker Ålder 63 år Bosatt Bryssel och Hälsö Familj Fru och fyra barn Bakgrund Jag har varit på Volvo sedan 1968, de sista arton åren som ordförande för verkstadsklubben. Därför är jag Europaparlamentariker Det är viktigt med en västsvensk representant i EU-parlamentet och med en parlamentariker med facklig erfarenhet på den Socialdemokratiska bänken. Olle Ludvigsson, EU parlametariker (S) Hur länge har du suttit i eu-parlamentet? Vad är det roligaste med jobbet som eu-parlamentariker? Det blir två och ett halvt år snart. Omställningen från fackligt ombud på Volvo till livet i Bryssel var inte helt enkel, och det är första gången jag jobbar som heltidspolitiker också. Men jag känner mig varm i kläderna nu. Det roligaste med jobbet är att man träffar så många människor hela tiden, både i Bryssel och hemma i Sverige. Det känns väldigt givande också att kunna delta i en beslutsprocess som påverkar. Hur ofta åker du hem till västkusten? Jag brukar vara i Bryssel måndag till torsdag och hemma i Sverige fredag till söndag. Mina fredagar är fullbokade med möten och besök på företag, hos organisationer. För mig är det väldigt viktigt att träffa människor, det är nog något jag har med mig från facket. Man måste skaffa sig information från verkligheten och lära sig saker hela tiden för att kunna ta beslut. Träffa folk och se hur beslut och åtgärder fungerar i verkligheten, strukturfonderna till exempel. Hur tycker du att den västsvenska regionen har utvecklats och lyckats profilera sig under det senaste decenniet? Det har varit en positiv utveckling. Västra Götalandsregionen lyckas profilera sig bra tycker jag. Också i EU- sammanhang tycker jag att man är på de viktiga frågorna och följer vad som händer på EU-nivå. Det är lätt att komma i kontakt med representanter från regionen också. Hur ser du på regionala tillväxtfrågor? vilka frågor är viktiga? Det är en självklarhet att man måste ha tillväxt regionalt, i Sverige och i Europa. Det är enormt viktigt med en fungerande infrastruktur, och då menar jag inom alla fyra transportslag: vägar, järnvägar, flyg och sjöfart. Att dessa används på ett sammanhängande och effektivt sätt. Göteborgs Hamn till exempel är jätteviktig för Sverige, men också ett fungerande infrastruktursystem i anslutning till hamnen. Sverige ligger i utkanten av Europa och vi kan inte flytta landet. Därför är det extra viktigt att försöka förbättra infrastrukturen, inom Sverige och ut mot Europa. Vi måste jobba för ett mer integrerat infrastruktursystem. Att kunna köra tåget hela vägen genom Europa utan att behöva byta lok. Och godstågen är minst lika viktiga, fastän de uppmärksammas inte lika mycket i media. Det är ju godstransporterna som vi bygger vår export på. Infrastruktur måste ses som en investering, och det är viktigt att börja investera i tid. Men tiden börjar bli kort tycker jag. Vilka frågor jobbar du med och på vilket sätt är de viktiga för västsverige? Jag sitter själv i arbetsutskottet och jobbar därför främst med sysselsättningsfrågor. Sedan sitter jag också som suppleant i ekonomiutskottet. I vissa andra utskott, som transportutskottet, är det mer vanligt att regionala frågor kommer upp på agendan. Jag har mitt hjärta i industrin, så det är klart att industrifrågor engagerar mig väldigt mycket och det är viktiga frågor för Västsverige. Något jag gärna poängterar är att man har större inflytande som EU-parlamentariker än vad folk i allmänhet tror. Man brukar säga att EU-beslut påverkar 60 procent av alla beslut i kommunfullmäktige i Sverige. Det inser man verkligen när man sitter här nere i Bryssel. I Sverige bör vi bli lite bättre på att ta till oss denna insikt och agera därefter. Hur upplever du, som eu- politiker, att dialogen med näringslivet fungerar? Får du gehör och förståelse för ditt politiska arbete från företagen? Jag har bra kontakt och en bra dialog med näringslivet och har stor nytta av mitt gamla nätverk som jag ser till att behålla och vidareutveckla. Jag träffar mycket folk från industrin här nere i Bryssel också, framför allt västsvenskar. De tar gärna kontakt med mig när de är nere. Det tycker jag är bra. Politiker i Sverige och näringslivet måste förstå vikten av att vara här i Bryssel och påverka. Det är komplicerade beslutsprocesser som tar tid, och det är viktigt att vara på plats vid rätt tidpunkt i processen. Man måste hela tiden ha en bevakning. Näringslivet och svenska organisationer skulle kunna bli duktigare på att ge sig in i diskussionen i tid. Jag är helt övertygad om att detta med att EU fattar beslut som påverkar svensk politik bara kommer att öka i framtiden. Vi lever i en global värld och ekonomi och många frågor som är avgörande för vår framtid kräver gemenskapsbeslut: det handlar om miljöfrågor, infrastruktur, den europeiska konkurrenskraften. Ett av skälen till att jag tackade ja till uppdraget som EU-parlamentariker är att jag tycker man ska sätta sig innanför dörren där det tas beslut och inte utanför. «17

18 Resultaten från undersökningen om västsvensk representation Som vi har nämnt tidigare definierar vi Västsverige som Västra Götalands län och Hallands län i den här undersökningen. När det handlar om den västsvenska representationen i riksdagens utskott har vi utgått från vilken valkrets som personen tillhör. För övriga organ har vi istället utgått från personens folkbokföringsadress. Vi anser att den ort som personen är folkbokförd på är den bästa metoden för att avgöra om vederbörande är västsvensk eller ej, även om också denna metod har sina brister. En person som är född och uppvuxen i Västsverige, men som för tillfället är skriven i Stockholm räknas alltså inte som västsvensk i vår mätning. När det gäller den västsvenska representationen i partistyrelser har vi valt att undersöka samtliga riksdagspartier. Vi har också undersökt samtliga statsråd och svenska EU-parlamentariker för att få en bild av Västsveriges andel bland dessa beslutsfattare. När det handlar om undersökta utskott, myndigheter, råd och statliga bolag har vi valt att fokusera på dem som vi menar är mest relevanta för den regionala utvecklingen och det västsvenska näringslivet. Vi har undersökt ordinarie ledamöter, dvs. inga suppleanter. Arbetstagarrepresentanter ingår i redovisningen, om de är ordinarie styrelseledamöter. Uppgifterna är insamlade under hösten Merparten av dem har vi fått via telefonsamtal men även vissa via mail. 18

19 SP arbetar med innovation och värdeskapande teknikutveckling. Med Sveriges bredaste och mest kvalificerade resurser för teknisk utvärdering, mätteknik, forskning och utveckling bidrar SP till näringslivets konkurrenskraft och hållbara utveckling. Utskott Sveriges riksdag har 349 ledamöter. Av dem kommer 20 procent (71 stycken) från någon av valkretsarna Göteborgs kommun, Västra Götalands län norra, Västra Götalands läns västra, Västra Götalands läns östra, Västra Götalands läns södra eller Hallands län. Det svenska valsystemet är uppbyggt på ett sätt som skall garantera varje landsdel en representation som står i överensstämmelse med dess befolkningsandel. Däremot kan den västsvenska representationen vara av varierande storlek i de olika utskotten. Samtliga utskott består av 17 ordinarie ledamöter, förutom skatteutskott som har 16. Den västsvenska representationen i de näringslivsrelevanta utskotten är ungefär den samma som under förra mandatperioden 11. Trafikutskottet och näringsutskottet ligger på samma höga nivå med fem, respektive fyra av 17 ledamöter. Även i skatteutskottet, som inte var med i förra undersökningen, är andelen västsvenskar hög med fem av 16 personer. I arbetsmarknadsutskottet har andelen västsvenskar ökat med en person och ligger därmed på 29 procent (fem personer). Samtidigt måste vi påpeka att Sverigedemokraternas representant Sven-Olof Sällström bor och är folkbokförd i Östersund i Jämtland, även om han representerar Göteborgs kommun i riksdagen. Utrikesutskottet har fortfarande fyra västsvenska representanter, och även utbildningsutskottet och konstitutionsutskottet ligger på samma nivå som förra gången med tre personer (18 procent). I miljöutskottet har andelen västsvenskar minskat mest, med tre personer, och har därmed gått från 35 till 18 procent. Av de näringslivsrelevanta utskotten är den västsvenska representationen klart sämst i finansutskottet. Här har andelen minskat med en person och uppgår nu till tolv procent. Dessutom är en av de två västsvenska representanterna i finansutskottet inte västsvensk, eftersom Sverigedemokraten Johnny Skalin bor och är folkbokförd i Sundsvall. Sammantaget kan vi konstatera att, bortsett från finansutskottet, är den västsvenska representationen mycket god i de riksdagsutskott som är viktiga för det västsvenska näringslivet och den regionala utvecklingen. Det är så det borde se ut också i de övriga undersökta organen. Rapport 2011:3 En tyst del av Sverige 2011 Regeringen Den svenska regeringen fattar beslut kollektivt. Det finns därför anledning att studera statsråden som helhet, även om vissa departement inte är direkt näringslivsrelevanta. Regeringen har utökats med två statsråd sedan förra mandatperioden. Av Sveriges 24 statsråd är ingen folkbokförd i Västsverige. Det är helt klart en försämring med förra mandatperioden, då 2 av 22 statsråd var folkbokförda västsvenskar. Generellt kan man säga att Stockholmscentreringen har blivit ännu tydligare bland landets statsråd. Västsverige har ingen minister, Skåne en, och sedan Maud Olofssons avgång i oktober bor ingen av ministrarna norr om 08-området. EU-parlamentet Den 7 juni 2009 röstade svenska folket fram 18 ledamöter som under fem år ska sitta i EUparlamentet. Flera västsvenska kandidater fanns med på valsedlarna men det var bara en, socialdemokraten Olle Ludvigsson från Göteborg, som blev invald. I och med regeringsombildningen 15 oktober 2011 utnämndes den dåvarande EU-parlamentarikern Lena Ek till miljöminister och ersattes därmed av Kent Johansson, som kommer från Skaraborg och har varit en aktiv politiker i Västra Götaland regionen. 11 Se rapport En tyst del av Sverige

20 Partistyrelser Den västsvenska representationen i riksdagspartiernas ledningar är betydligt sämre än vad den är i riksdagens utskott. Särskilt när det gäller den absoluta partitoppen i respektive parti är västsvenskarna väldigt få. Vänsterpartiet är ett positivt undantag med hela 26 procent västsvensk representation i partistyrelsen (6 av 23 personer). I skrivande stund pågår också processen till nomineringen av ny partiledare för Vänsterpartiet, och två av fyra kandidater kommer från Västsverige, Rossana Dinamarca och Hans Linde. Går vi tillbaka till partitopparna, kan vi konstatera att ingen av riksdagspartiernas partiledare är folkbokförd i Västsverige. Jan Björklund, Folkpartiet, växte upp i Skene i Marks kommun, men har bott i Stockholm sedan 90-talet. Fyra av nio partiledare är folkbokförda i Stockholm 12. Inte heller någon av partiernas ekonomiska talespersoner är från Västsverige, däremot är hälften bosatta i Stockholm. Fem av nio gruppledare i riksdagen är från Stockholm, endast Hans Linde, Vänsterpartiet, är västsvensk. Förra mandatperioden var två av åtta partisekreterare västsvenska, nu är inte en enda från Västsverige. Däremot är fem av åtta partisekreterare bosatta i Stockholm. Precis som på ministernivå, går det inte ta miste på Stockholmsdominansen bland partitopparna. Tittar vi på partiernas styrelser, ligger Socialdemokraterna näst bäst till, efter Vänsterpartiet, när det gäller västsvensk representation i partistyrelsen, med 19 procent (5 av 26 personer). I det mäktiga verkställande utskottet (VU), ser det dock lite sämre ut. Ingen av de ordinarie ledamöterna är västsvensk, utan våra västsvenska representanter finns bland suppleanterna (Anneli Hulthén, Leif Pagrotsky 13 ). Sedan når inget annat riksdagsparti upp till 20 procents andel västsvenskar i sin partistyrelse. De partistyrelser som har minskat sin västsvenska representation är Miljöpartiet, från 18 till 13 procent, och Folkpartiet, från 16 till 13 procent. Centerpartiet ligger på samma nivå som sist med 13 procent. Moderaterna och Kristdemokraterna ligger på samma låga nivå med 8 respektive 6 procent. Myndigheter och råd Vid framtagningen av statliga myndigheter och råd har vi först utgått från de myndigheter som finns redovisade på Statistiska centralbyråns hemsida 14. Därefter har vi valt ut dem som vi menar arbetar med frågor som är särskilt viktiga för det västsvenska näringslivets utveckling. Några av myndigheterna har inte längre någon styrelse. Vissa av dem har istället ett insynsråd. Enligt Regeringskansliet är insynsrådets uppgifter att utöva insyn och att ge myndighetschefen råd. Insynsrådet har inga beslutsbefogenheter. 15 Myndigheter som varken har styrelse eller insynsråd har exkluderats. Totalt ingår 37 myndigheter i undersökningen. Ledamöterna i dessa styrelser eller insynsråd utses vanligtvis av regeringen. Två myndigheter sticker ut från mängden genom att de har en västsvensk representation på delad första plats med 56 procent. Det är den nya Göteborgsbaserade Havs- och vattenmyndigheten som startade sin verksamhet den 1 juli 2011, samt Sjöfartsverket. Både myndigheterna är starkt kopplade till Västsveriges marina kluster. Andra undersökta myndigheter med säte i Göteborg är Andra AP-fonden och Sjätte AP-fonden. Dessa myndigheter har andelen 33 respektive 20 procent. Återigen en ganska hög siffra som visar på effekten av den geografiska placeringen av myndigheten. I tre myndigheter ligger den västsvenska styrelserepresentationen mellan 20 och 25 procent 16. I 15 av de 37 myndigheter finns det inte en enda västsvensk styrelseledamot. I ytterligare 13 myndigheter ligger andelen under 15 procent. Vissa av dessa myndigheter har i princip enbart styrelseledamöter från Stockholmsområdet, medan det i andra fall finns ledamöter från ett par olika landsdelar. Tilläggas kan även att en del personer sitter i styrelsen för flera olika myndigheter. Sammanfattningsvis är det 29 myndigheter som hamnar under riktmärket på 20 procent medan 8 stycken hamnar över. 12 Det finns 8 riksdagspartier men Miljöpartiet har två partiledare, kallad språkrör. 13 Leif Pagrotsky har Göteborg som valkrets men bor i Nacka kommun Det gäller Tillväxtverket, Patent- och registreringsverket och Högskoleverket. 20