Kvalitetsredovisning Freinetförskolan Ejdern AB Läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Freinetförskolan Ejdern AB Läsåret Freinetförskolan Ejdern tillämpar Freinetpedagogiken sedan Här följer några grundtankar om pedagogikens kärna och grundvärderingar. Célestin Freinet Freinet var en fransk skollärare. Han levde mellan ch Han började sitt arbete i en fattig landsbygdsskola i Provence. Freinet ville förändra skolan. Den klängde sig fast vid en svunnen tid och lät aldrig framtiden eller verkligheten påverka skolarbetet. Han tog med sig barnen ut i samhället, där de bl.a. besökte hantverkare och jordbrukare. När de kom tillbaka till klassrummet talade de om sina upplevelser. Barnen skrev eller tryckte sina berättelser som de satte ihop till enkla häften och sålde i byn. För pengarna kunde de köpa nytt material. Skolarbetet blev meningsfullt, kunskaperna fick sammanhang och levande innebörd. Detta blev grunden för Arbetets pedagogik. Skolan skall vara en del av samhället på samma sätt som arbetsplatser enligt Freinet. Han såg aldrig sig själv som en teoretiker eller idébildare utan han ville arbeta för en bättre skola för alla. Freinet ville uppnå en Folkets skola Några av Freinets tankar Det trevande försöket, att undersöka och experimentera utan krav på färdiga resultat gynnar utvecklingen och tanken. Barnet har rätt att pröva-misslyckas-pröva igen. Låt barnet behålla sin nyfikenhet. Alla barnen har en begåvning som kommer fram om barnet får uttrycka sig fritt och själv får välja sitt arbete. Handens arbete är lika viktig som hjärnans. Det egna arbetet är enda vägen till kunskap. Barnen ska känna att det betyder något och kan något. Bygga vidare på det barnet redan kan. Låta barnet respektera sig själv. Barnen och pedagogerna är jämlika. Man måste lyssna till barnen och ta samma hänsyn till dem som till vuxna. Genom att lyssna på barnen, lär de sig själva att lyssna, förstå och hysa respekt för varandra. Konflikter eller positiva händelser i arbetet och samvaron diskuteras gemensamt. Man ska ha användning för det man lär sig. Man måste känna att kunskaperna fungerar, först då blir den meningsfull. Fyra hörnstenar i Freinetpedagogiken Det meningsfulla arbetet Det barnet arbetar med måste vara meningsfullt för barnet. Att ha en mottagare för arbetet gör det meningsfullt. Det fria uttrycket I förskolan/skolan skall barnen ges utrymme att uttrycka sina egna känslor upplevelser och tankar i t.ex. bild, rörelse, språk, drama och musik. Det är inte meningsfullt att barnen reproducerar något som han/hon inte själv är involverade i. Kommunikation Genom att göra studiebesök och möta andra människor i samhället samlar man i kunskaper och erfarenheter. Brevväxling med andra förskolor/skolor ger kunskap om hur andra lever. De moderna kommunikationsmedlen används för att samla information och för att byta kunskaper och erfarenheter med andra. Kooperation Genom sociala beslut och produktionssituationer utvecklas den sociala samhörigheten som samhället bygger på. Barnet måste genom egna erfarenheter inse samarbetets fördelar, då lär det sig att bli en social medborgare i ett demokratiskt samhälle.

2 Förutsättningar Inledning Freinetförskolan Ejdern AB bygger sin verksamhet efter freinetpedagogiken. Hörnstenarna i Freinetpedagogiken är: Demokrati Fria uttrycket Trevande försöket Verkligheten som lärobok På en Freinetförskola är alla jämlika. Varje barn ska utveckla sin förmåga att visa hänsyn, ta eget ansvar och utveckla sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer. Utveckla sin förmåga att tala inför gruppen uttrycka sina tankar och känslor. Genom det fria uttrycket ska barnet få möjlighet att utveckla sin skaparlust. Genom det trevande försöket får barnet möjlighet att pröva sig fram, det finns inga rätt eller fel allt är möjligt. Arbetssättet är experimenterande, undersökande och lustfyllt. Barn och pedagoger går ut i vår när miljö och samlar in erfarenhet och material att ta in i verksamheten som utvecklar och främjar barnen i deras lek. Bakgrundsfakta om enheten Förskolan ligger centralt i Borås, i stadsdelen Lugnet. Öppettiderna under läsåret har varit från 6.30 till Barnen som går på förskolan kommer från olika kommundelar, de flesta från centrums kommundel. Förskolan är godkänd för att max ha 40 barn samtidigt. Förskolan består av två åldersindelade avdelningar, en avdelning med barn i åldrarna 1-3 år och en avdelning med barn i åldrarna 3-5 år. Barngrupperna Förskolans barngrupper har under läsåret bestått av 38 barn. 12 barn 1-3 år (Tallkotten) av dem är 5 flickor och 7 pojkar. 26 barn 2-5 år (Grankotten) av dem är 12 flickor och 14 pojkar. Volymtimmarna på Tallkotten Volymtimmarna på Grankotten. Två barn kunde inte prata eller förstå svenska när det började på förskolan. Har lärt sig under läsåret. Förskolan har fyra barn som även pratar ett annat språk och svenska hemma Inget barn har haft behov av särskilt stöd. Barngrupperna har varit det samma under hela läsåret inga nya barn har tillkommit. Personal Förskolan har 7 anställda. Förskolan har en förskolechef och en pedagogisk ansvarig båda arbetar i barngrupp. En pedagog är tjänstledig under läsåret för studier till förskollärare och en vakant tjänst. Förskolan har haft en obehörig barnskötare som har arbetat år i olika barngrupper och en barnskötare. Tallkotten arbetar: 1 förskollärare på 85 % 1 barnskötare på % under vårterminen en förskollärare 1 förskollärare på 87,5 % Grankotten arbetar: 1 obehörig barnskötare på 100 % 1 barnskötare på 100 % 1 förskollärare på 100 % Kök och städ: 1 kokerska på 100 % Arbetet i förskolan

3 Normer och värden Pedagogerna ser sig själva som förebilder, barnen lär av hur vi pedagoger agerar och vilket förhållningssätt vi har. Därför tycker arbetslagen att det är viktigt att diskutera vad vi har för förhållningssätt, vilken barnsyn och kunskapssyn. Pedagogerna lyfter fram etiska dilemman som dyker upp i vardagen. Barnen skall utveckla, förstå och känna respekt, solidaritet och ansvar om varandra. Känna empati och vilja hjälpa andra i sin omgivning. Pedagogerna är alltid tillsammans med barnen, de finns till hands vid konflikter, trösta och förklara. Pedagogerna hittar varje barns starka sida och ge uppmuntran. Stödja och stimulera barnen att utveckla sin svagare sida. Acceptera varje barns unika sida. Uppföljning av likabehandlingsplanen Pedagogerna har gått igenom och diskuterat innehållet i förskolans likabehandlingsplan. Pedagogerna arbetar aktivt för att motverka kränkande behandling utifrån förskolans likabehandlingsplan. Nya pedagoger och alla föräldrar har fått förskolans likabehandlingsplan. Pedagogerna kommer att under nästa läsår arbeta mer med områdena att utveckla hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt viljan att hjälpa andra och förståelsen för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Att få föräldrarna att känna sig delaktiga i dessa områden och att föräldrar och förskola har ett samarbete och där igenom lättare utveckla barnens förmåga inom dessa områden. Utveckling och lärande Förskolan arbetar efter Freinet pedagogiken. Pedagogerna vill väcka intressen och samtidigt vara lyhörda för barnens intressen. Miljön på förskolan är tillåtandeman har rätt att misslyckas. Pedagogerna tycker att det är viktigt att ta vara på möjligheterna i vardagen. Barnen på Grankotten har arbetat i tre åldersindelade teman grupper. Barnen hade fördjupat sig i temat bondgården och arbetat med olika områden i grupperna. I dess mindre grupper har det varit lättare att utveckla och utmana barnen i deras utveckling och lärande. Barnen på grankotten har klassificerat och sorterat, de äldre barnen har visat ett intresse för subtrahera och addera. De mindre barnen har temat utgått från bilderböcker. Pedagogerna har genom böckerna lyft fram matematiken. De har också börjat arbeta med ordlådor. Närmiljön tas tillvara på flitigt, förskolan besöker biblioteket ofta, men det har blivit färre besök nu när biblioteket har flyttat. Femåringarna har varit på Navet en gång under läsåret och en gång på Ekehasgens forntidsby. Pedagogerna lägger stor vikt vid miljön inne, den ska locka till lek och utmana barnen. Under året har dock-vråna inne på bägge avdelningarna utvecklats och nytt material har köpts in. Lekinriktat arbetssätt Pedagogerna bearbetar alltid teman och upplevelser med hjälp av leken. Leken observeras hela tiden

4 och pedagogerna ser när leken kan behövas utvecklas vidare eller nytt material sättas in. Pedagogerna tar till vara på de barn som kan leka och hjälper dem att vidareutveckla sin lek och tar med de barn som har svårt att leka. Pedagogerna är aktiva i barnens fria lek. De ser när lekmaterial behöver bytas ut för att vidar utveckla leken eller väcka något nytt. De ser till individens och gruppens behov. Ge utrymme för lek, pedagogerna ser det som ett av våra bästa redskap och ser allt lärande i leken. Matematik Tre pedagoger har börjat på matematiksatsningen. Alla pedagoger gick på matematikmässan på Åhaga. Pedagogerna har blivit mer medvetna om att ta vara på matematiken i det dagliga arbetet och att lyfta fram den och synliggöra den. Pedagogerna har dokumenterat barnens utveckling inom vissa områden i matematik på förskolan. Språkutveckling Pedagogerna arbetar medvetet med barnens språkutveckling. Pedagogerna använder sig av olika uttrycksmedel. De tar till vara på samtalen som dyker upp i vardagen. Det är viktigt att alla får berätta och att vi lyssnar på varandra. Pedagogerna arbetar med ordbilder ihop med barnen. De mindre barnen har börjat att arbeta med ordlådor detta har väckt barnens intresse för skriftspråket. De större barnen har gjort egna böcker. Varje dag läser pedagogerna antingen sagor, kapitel böcker, flanosaga eller bildband. På morgonmötena läses det ramsor, poesi, sjungs sånger. Barn och pedagoger leker med språket på olika sätt t.ex. rimmar, klappar stavelser. Genom att göra ett studiebesök på en förskola som arbetar med Fröbels lekgåvor väcka ett intresse hos pedagogerna. Ta till vara på den kunskap en pedagog har om att arbeta med klosslådor och börja utveckla vårt arbetssätt med lådorna. Att börja introducera fröbels klosslådor. Dokumentera barnes arbete med lådorna. Barn inflytande Pedagogerna är duktiga på att ge både flickor och pojkar plats på förskolan. De har arbetat med jämlikhet och är observanta på hur de bemöter flickor och pojkar. Pedagogerna planerar verksamheten utefter barnens erfarenheter, behov och intressen och tar till vara på barnens idéer och tankar. Barnen är med och sätter upp regler som påverkar dem. Barnen är med och bestämmer till vilken lekplats de ska gå till. Barnen får rösta om vilken CD skiva de vill lyssna på under vilan eller turas om att välja. Det mesta av materialet finns tillgängligt på barnens höjd. Barnen är med och väljer ansvarsområde. Pedagogerna ser sig och barnen som ett arbetslag. Barnen arbetar och leker i mindre grupper för att de ska kunna göra sin åsikt hörd och de gemensamt fatta ett beslut. Bedömning av måluppfyllelse: Barnen har utvecklat en större förmåga att handla efter demokratiska principer. Barnen har fått erfarenheter av att samarbeta och lösa problem ihop. Barnen har fått fatta beslut som rör deras vardag på förskolan. Pedagogerna har gett pojkar och flickor lika stor plats. Barnen har fått ta ansvar om miljön på förskolan. För att öka barnens inflytande och ge barnen en ny möjlighet att påverka införa ett barnråd.

5 Införa barnråd Göra barnen mer delaktiga i inköp. Förskola och hem Pedagogerna sätter stort värde i de dagliga mötena med föräldrarna en möjlighet att utbyta information. De värdesätter en rak kommunikation med föräldrarna. Både föräldrar och pedagoger diskuterar med varandra om det uppkommer problem och har ett uppföljningssamtal. På varje avdelning finns en planeringskalender där föräldrarna kan läsa vad som händer på avdelningen. Respektive savdelning skickas det hem en mer utförlig planering om vad som händer under terminen och syftet med det. Förskolan har ett föräldramöte per läsår. Det skrivs ett protokoll på mötet, som finns att läsa på varje avdelning. Förskolan har två utvecklingssamtal per läsår. På utvecklingssamtalet diskuterar föräldrar och deras kontaktpedagog barnets utveckling och lärande. Hur barn och föräldrar trivs med förskolan. Deras synpunkter tas tillvara på och används i planeringen av verksamheten. Pedagogerna har ett bra samarbete med föräldrarna så att de kan komplettera varandra. Det finns en inskolningsplan. På varje avdelning finns en anslagstavla för föräldrarna där protokoll från möten och annan information sätts upp. Protokoll från ledningsgruppens möten skickas hem. På föräldrar mötet beslutas vilka tre föräldrar som ska vara med i samarbetsgruppen, de har möte med pedagogerna ca fyra gånger per termin. Samarbetsgruppen är med och utvärderar terminerna. På varje avdelning finns en brevlåda där föräldrar kan lämna meddelanden till samarbetsgruppen och på lådan står deras mail adresser. Under läsåret har samarbetsgruppen fått två brev som har besvarats. På förskolan finns en krishanteringsgrupp som hjälper till om det skulle inträffa en olycka eller någon annan akut kris. Ledningsgruppen på förskolan hjälper till att lösa problem som uppstår gällande företaget. Föräldrarna hjälper till en gång per läsår att storstäda förskolan. Föräldrarna till fyra åringarna håller i det luciafirandet som i år hölls i Gustav Adolfs församlingshem. Föräldrarna till femåringarna håller i sommar festen. En enkät har skickats ut till alla föräldrar där de ska svara på hur de tycker att de blir bemötta när de kommer med ert barn till förskolan. Se bilaga Grankotten har haft tema avslutning på 4-H gården, vernissage fotodokumentation på väggen, synlig gjort barnens arbete med temat. Tallkotten har satt upp fotodokumentation på väggen. Barnens skapande har sats upp på väggarna. Föräldrar har alltid varit välkomna in och titta. Bedömning av måluppfyllelse: Pedagogerna har satt upp eller skickat hem en planering med temats mål. De har visat hur de ska uppfylla målen, på vilket tillvägagångssätt. Pedagogerna vill höra mer från föräldrarna om vad de tycker om verksamheten, både positiva och negativa åsikter. Utvärdera förra läsårets enkät till föräldrarna. Uppmuntra föräldrarna att lämna någon respons om verksamheten. Övergångar När barnen på Tallkotten ska flytta över till Grankotten följer en pedagog med över och den pedagog som har haft kontakten med de barn som slutade flyttar över till Tallkotten.

6 Sista året på förskolan samlas femåringarna en dag i veckan och har femårsklubb och simskola. Redan nu förbereds barnen på att de kommer att sluta på förskolan. Det blir tydligt för dem att det är sista året på förskolan och de känner sig stora. Eftersom vi har barn från olika kommundelar detta läsåret har vi haft kontakt med tre olika skolor. De flesta skolorna gör ett besök på förskolan och träffar sitt nya barn, som får tillfälle att visa sin förskola, berätta om sig själv med hjälp av sin portfolio och vad som hänt på förskolan i sin minnesbok. Föräldrarna är med barnen när de gör skolbesök. Barn med utländsk bakgrund Förskolan har sex barn med annat modersmål än svenskan eller är två språkuiga Tre barn talar ett annat språk hemma. Deras föräldrar och syskon talar svenska. Två barn kunde inte tala svenska när det började på förskolan. De barnen har fått extra språklig stimulans och det har även fått det hemma. Barnet talar och förstår bättre svenska nu. Pedagogerna har haft nära kontakt med föräldrarna och de har kompletterat varandra. Förskolan har ett fadderbarn från Kambodja varje år har vi tema om honom och då lyfts även de andra barnens kulturer upp och deras traditioner. Barnen är stolta över sitt land och berättar gärna om sina traditioner och fester. Att införa en mångkulturell vecka på förskolan. Arbetet med hälso- och livsstilsfrågor Förskolan har rutiner för hur de ska åtgärda brister som upptäckts i miljön. Barnen på Grankotten har alltid reflexvästar när de går ut. Alla mat och bröd lagas från grunden på förskolan. Förskolan erbjuder vegetarisk kost och specialkost till alla som av medicinska och etiska skäl behöver det. Pedagogerna planerar måltiderna så att de ska bli en lugn stund där alla barn får chans att varva ner och äta sig mätta. Pedagogerna pratar med barnen om varför man ska äta mat vad maten gör för nytta i kroppen. Alla pedagoger går regelbundet på hjärt - lung räddning. Många av pedagogerna har också, gått en kurs om hitta vilse. Pedagogerna har fått en hälsoundersökning och en halv dags utbildning av en ergonom. Pedagogerna blev vaccinerade mot svininfluensan. Förskolan har tillsammans med företagssköterskan gjort irrning en hälsopärm. Barn och pedagoger på Grankotten har haft en brand vecka som de avslutade med att göra en brand utrymning. Pedagogerna hade en kvällsföreläsning om brand där de också fick pröva att själva släcka olika typer av bränder. Förskolans lysrör byts efterhand ut mot lysrör som har ett bättre sken. När pedagogerna går ut har de alltid med sig en säkerhets ryggsäck. Förskolans ventilations system har setts över så att den avger rätt mängd luft föt antal personer som vistas i rummen. På förkolan finns: Brandpärm Krishanteringspärm Pärm för egenkontroll Säkerhetscertifiering Hälsopärm Hälsokort för barn Informations pärm till vikarier