Skärpta krav på läkare att anmäla patienter

Transkript

1 nyheter läkares anmälningsskyldighet Läkarnas skyldigheter att anmäla eller lämna uppgifter om patienter har skärpts. Men det är omöjligt att uppfylla dem eftersom de är utspridda i så många olika lagar och förordningar. Det säger Ulrika Sandén, universitetslektor i rättsvetenskap. text: marie ström illustration: cecilia waxberg 140 uppgiftsskyldigheter för hälso- och sjukvårdsanställda Skärpta krav på läkare att anmäla patienter Ulrika Sandén har ett Exceldokument som hon fyller på allteftersom hon hittar nya, lagstadgade Ulrika Sandén uppgiftsskyldigheter inom hälso- och sjukvården. Hon började under arbetet med sin avhandling»sekretess och tystnadsplikt i offentlig och privat hälso-och sjukvård ett skydd för patientens personliga integritet«som hon disputerade med I dag består dokumentet av cirka 140 uppgiftsskyldigheter, det vill säga tillfällen när vårdpersonal ska anmäla eller lämna ut information om patienter. Det kommer hela tiden nya. Patientsekretessen blir allt svagare. Det finns ingen officiell lista hos varken Socialstyrelsen, regeringen eller riksdagen. Det var därför jag bestämde mig för att göra en egen, säger Ulrika Sandén. En del skyldigheter är relativt välkända och allmänna, som att läkare ska anmäla»vårdgivarna är skyldiga enligt lag att informera om uppgiftsskyldigheterna. Men det är omöjligt eftersom inte ens lagstiftarna känner till hur många lagarna och förordningarna är eller var de finns «medicinskt olämpliga bilförare och patienter som inte borde ha skjutvapen eller göra en anmälan enligt lagen om vård av missbrukare om patienten anses vara i behov av omedelbart omhändertagande eller vård. Andra är mer okända och specifika, som att en läkare i vissa fall ska göra en anmälan till Transportstyrelsen om en person anses olämplig att ha ett flygcertifikat, eller att Utrikesdepartementet ska underrättas om en medborgare i Japan, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Schweiz eller Ungern tas in, skrivs ut eller avlider på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk tvångsvård. Ulrika Sandén undervisar på läkarprogrammet vid Örebro universitet. När hon berättar om mängden uppgiftsskyldigheter möts hon ofta av förvåning. Själv är hon kritisk till att de är så utspridda i olika lagar och förordningar och tycker att de borde samlas i en enda lag. Vårdgivarna är skyldiga 378 LKT1409s378_384.indd :50

2 nyheter läkares anmälningsskyldighet 379 LKT1409s378_384.indd :50

3 nyheter läkares anmälningsskyldighet Antal 5000 Återkallelsegrund 7: Medicinska skäl Återkallelsegrund 8: Ej lämnat läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov För två år sedan skärptes körkortslagen för att få fler läkare att anmäla olämpliga förare. Illustration: Typoform enligt lag att informera om uppgiftsskyldigheterna. Men det är omöjligt eftersom inte ens lagstiftarna känner till hur många lagarna och förordningarna är eller var de finns, säger hon och konstaterar: Att konstruera regelverket på det sättet är inte särskilt bra om man samtidigt förväntar sig att de ska vara kända och tillämpas. Samtidigt har det riktats kritik mot läkarkåren för att den inte följer sina anmälningsskyldigheter. Förra året fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att ta fram en vägledning kring vapenlagens anmälningsplikt för att öka antalet anmälningar. Dessutom har Rikspolisstyrelsen fått i uppgift att se till att återkopplingen till läkarna förbättras. Rikspolisstyrelsen tycker även att man bör överväga att ge läkare direktåtkomst till vapenregistret. Tanken är att läkare blir mer benägna att anmäla om de vet att patienten verkligen har ett vapen. Läkarförbundet vill hellre att obligatoriska medicinska kontroller införs för alla som ansöker om vapenlicens, följt av regelbundna undersökningar för att få behålla licensen (se»signerat«i LT nr 7/2014).»Att konstruera regelverket på det sättet är inte särskilt bra om man samtidigt förväntar sig att de ska vara kända och tillämpas.«ulrika Sandén Bland läkare är ämnet känsligt. Få vill ställa upp och berätta om anmälningar som de gjort eller inte gjort. Ibland gnager samvetet lite över att jag inte frågar mer. Särskilt när det gäller vapen, det glömmer man lätt bort, säger Magnus som arbetar på en vårdcentral i Värmland och beskriver sig som en»helt vanlig distriktsläkare med underlåtelsesynder«. En gång sköt en av hans patienter ihjäl sig efter ett läkarbesök. Han hade minnesstörningar, men var inte uppenbart deprimerad. Det var väldigt svårt att förutsäga vad som skulle hända. Även sambon blev överraskad. Magnus har arbetat som läkare sedan 1980-talet, men har inte gjort särskilt många anmälningar. Han anger den pressade arbetssituationen som en orsak. Man ligger hela tiden ett steg efter och då blundar man kanske för sådana saker. De få gånger som han har anmält en patient har det handlat om personer som vägrat att sluta köra bil. Men oftast försöker Magnus komma överens med dem i stället. Ibland, om det exempelvis handlar om dementa personer, har han bett anhöriga ta bilnycklarna eller sälja bilen. Många tar det hårt. Jag träffade en man på ICA som jag anmält tio år tidigare eftersom han hade nedsatt syn.»dig tycker jag inte om«utbrast han när han fick syn på mig. Men när jag frågade varför mindes han inte det. En annan man där jag fått de anhöriga att sälja bilen pratade om det vid varje besök flera år efteråt. För att öka anmälningarna har flera lagar skärpts de senaste åren. En är just körkortslagen. Sedan två år tillbaka är läkare skyldiga att meddela alla olämpliga förare till Transportstyrelsen. I fjol återkallades körkort av medicinska skäl eller för att innehavaren inte har lämnat in begärt läkarintyg en ökning med jämfört med Men enligt Transportstyrelsens chefläkare Lars Englund borde det vara betydligt fler med tanke på hur många som drabbas av demenssjukdomar och stroke. För ett drygt år sedan skärptes även socialtjänstlagen. Nu står det att hälso- och sjukvårdspersonal genast ska göra en anmälan om de»får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa«. I tidigare lagtextskrivning stod»ibland gnager samvetet lite över att jag inte frågar mer. Särskilt när det gäller vapen, det glömmer man lätt bort.«distrikts läkaren»magnus«det skulle ske vid»kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd«. Det behövs inga tydliga tecken eller bevis för att göra en anmälan till socialtjänsten. Det räcker med en misstanke. Det nya begreppet utgår från anmälarens egna iakttagelser och oro för barnet, säger Ulrika Nygren som varit projektledare för Socialstyrelsens nya vägledning om skyldigheten att anmäla när barn far illa, som kom i höstas. Illustrationer: Cecilia Waxberg 380 LKT1409s378_384.indd :50

4 nyheter läkares anmälningsskyldighet Den låga anmälningsfrekvensen blev en larmklocka på Astrid Lindgrens barnsjukhus där barnskyddsteamet startade ett omfattande informationsarbete. Foto: Dana Press/TT Illustrationer: Cecilia Waxberg Ansvaret är personligt och anmälaren får inte vara anonym. Det är sedan socialtjänstens uppgift att utreda ärendet och ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas. Det är en lagstadgad skyldighet att anmäla, men även en medmänsklig skyldighet att se och uppmärksamma barnet, säger Ulrika Nygren. Trots det bedömer Socialstyrelsen att underrapporteringen är stor. Det finns ingen samlad nationell statistik, men flera studier pekar på det. En av dem har gjorts på Astrid Lindgrens barnsjukhus av specialistsjuksköters kan Björn Tingberg. Han arbetar i sjukhusets barnskyddsteam och doktorerade år 2010 med avhandlingen»child abuse clinical investigation, management and nursing approach«. För åren gick Björn Tingberg igenom samtliga journaler för att ta reda på hur anmälningsfrekvensen såg ut när det gäller patienter som misstänktes ha utsatts för sexuella övergrepp och fysisk barnmisshandel. Resultatet förvånade honom. Innan studien tänkte jag att det måste väl vara så att vi har anmält alla som vi identifierat. Vi har ju en anmälningsplikt. som hon sa att pappan hade slagit och där man till och med har dokumenterat ska dor men ändå inte gjort någon anmälan, säger Björn Tingberg.» om man tycker att det är jobbigt att tänka på vad man ska säga till föräldrarna, så ska man i stället tänka: Vad skulle jag säga till barnet om jag lät bli att anmäla?«björn Tingberg Så var det inte. Endast 51 procent av fall där barn misshandlats fysiskt rapporterades till socialtjänsten, och bara 62 procent av falla av sexuella övergrepp. Det kunde vara en mamma som kom in med ett barn LKT1409s378_384.indd 381 Ett vanligt skäl som uppgavs i journalerna till att ingen anmälan hade gjorts var att föräldrarna sagt att de redan hade kontakt med socialtjänsten. En annan orsak var att ansvaret skjutits över på en annan vårdenhet i samband med att patienten flyttats. Det kunde stå i journalen att»avdelningen får göra en soc-anmälan i morgon«. Sedan har det fallit mellan stolarna. Många anställda i vården var också rädda för repressalier eller för att förstöra familjens förtroende för sjukhuset. Ytterligare ett problem är att tilltron till socialtjänsten brister. Man upplever att det inte händer något. Jag tror man behöver få ett kvitto på att mottagaren tar anmälan på allvar, säger Björn Tingberg. Den låga anmälnings frekven sen blev en larmklocka på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Barnskyddsteamet startade ett omfattande informationsarbete och har gjort en broschyr som sjukvårdspersonalen kan lämna till föräldrarna när de talar om att de tänker anmäla. För trots att de inte är skyldiga att berätta, rekommenderar teamet ändå att man gör det om det inte handlar om polisiära ärenden. Det går också att ringa och be teamet om råd. Arbetet har gett resultat anmälbjörn Tingberg des i stort sett samtliga misstänkta sexuella övergrepp, och anmälningsfrekvensen när det gäller fysisk misshandel av barn låg på 64 procent. Jag tror egentligen inte att det är svårare än att vi hittar på svepskäl för att slippa göra en anmälan, säger Björn Tingberg. När vi föreläser brukar vi säga att om man tycker att det är jobbigt att tänka på vad man ska säga till föräldrarna, så ska man i stället tänka: Vad skulle jag säga till barnet om jag lät bli att anmäla? Marie Ström Distriktsläkaren Magnus heter egentli gen något annat :51

5 nyheter Kraftig ökning av anmälda vårdskador Antalet vårdskador som anmäls till Patientförsäkringen LÖF har ökat med närmare 40 procent på fyra år. Ökningen beror på ändrade attityder i vården, tror LÖF:s chefläkare. Sedan 2010 har antalet vårdskador som anmäls till patientförsäkringen ökat varje år anmäldes skador, vilket är nästan fler än Genom den nya patientsäkerhetslagen som trädde i kraft 1 januari 2011 blev vårdgivarna skyldiga att informera patienter/anhöriga om att en vårdskada skett. Det är det här som lagstiftningen ville åstadkomma, att det mörkertal som alla visste fanns skulle börja blottläggas, säger Pelle Gustafsson, chefläkare på LÖF. De allra flesta får sin information om patientförsäkringen via vården, och Pelle Gustafsson menar att ökningen speglar en attitydförändring. Sjukvården öppnar upp sig mer, och där man tidigare skulle ha blånekat kategoriskt till att något är en skada, tänker man nu att det faktiskt kan vara en vårdskada. Totalt betalade LÖF ut 510 miljoner kronor i ersättning till patienter och efterlevande Medianbeloppet som betalades var kronor. De flesta skador som ersattes inträffade inom ortopedin och tandvården, medan de största summorna betalades ut för skador Pelle Gustafsson inom förlossningsvården. Vad som är gemensamt Antal Antalet anmälda vårdskador till Patientförsäkringen. Årtal för de skadetyper som oftast leder till ersättning är att det handlar om vårdsituationer där det är lätt att bedöma om utfallet avviker från det förväntade. Vi tror att det finns ett stort mörkertal inom läkemedelsbehandling, där det inte är lika säkert att man uppfattar att det skett en vårdskada, säger Pelle Gustafsson, och tar som exempel en äldre person som haft blodtrycksmedicinering i 10 år, där njurfunktionen successivt försämrats så att dosen blivit för stor. Om den personen faller och skadar sig kan det vara en Läkarförbundet: Nej till samvetsfrihet Fallet med en barnmorska som av religiösa skäl inte vill utföra aborter har väckt frågan om en samvetsklausul för vårdpersonal. Men Läkarförbundet anser att en sådan bestämmelse hotar den fria aborträtten. Diskrimineringsombudsmannen utreder för närvarande om landstinget i Jönköping gjort sig skyldig till diskriminering på religiös grund. Detta sedan man nekat en barnmorska anställning efter att hon meddelat att hon på grund av sin tro inte kunde utföra aborter. Barnmorskan backas upp av en anti-abortorganisation som vill att en samvetsklausul ska införas så att vårdpersonal ska kunna vägra att utföra aborter. Men Läkarförbundets uppfattning är att samvetsfrihet inte behövs, säger Thomas Flodin, ordförande i förbundets etikoch ansvarsråd. Thomas Flodin Vi har en lagstiftning som ger kvinnor rätt till abort. Det kan man ha olika uppfattningar om, men det är svårt att som personal hävda sin egen åsikt gentemot patienterna. Men i andra länder har man fri abort, och samtidigt samvetsfrihet för personalen. Varför skulle vi inte kunna ha det i Sverige? Det finns mycket i andra länder som inte finns i Sveri ge, men det innebär inte att vi måste införa det. Min bedömning är att samvetsfrihet skulle riskera att kvinnors rätt till fri abort begränsas, säger Thomas Flodin, som påpekar att samvetsfrihet i andra länder används som ett redskap av abortmotståndare för att underminera aborträtten. Det har dragit iväg otroligt långt i andra länder. Farmaceuter åberopar sin samvetsfrihet för att inte lämna ut akut-p-piller, ambulansförare för att inte köra kvinnor till abortkliniker och läkare för att inte remittera till abortmottagningar. Thomas Flodin tror att det bakom kraven på samvetsfrihet ofta finns ett motstånd mot den fria aborträtten som sådan. Då är det hederligare att ersättningsbar skada om det beror på att läkemedel förordnats på felaktigt vis. Samtidigt som anmälningarna ökat har andelen bifall minskat. 38 procent av de ärenden som avgjordes under 2013 slutade med att patienten beviljades ersättning. Den siffran sjunker år för år. Förra året var det 40 procent och för några år sedan nästan 42 procent som beviljades, säger Pelle Gustafsson. Antalet skador som ersätts ökar ändå, eftersom anmälningarna ökar snabbare än vad beviljandegraden sjunker. Samtidigt ökar den producerade volymen vård ännu mer. Sammantaget är det svårt att utifrån siffrorna säga om vården har blivit säkrare, säger Pelle Gustafsson. Men medvetenheten har ökat och det sker en massa aktiviteter i landet för att förbättra patientsäkerheten. Om man väger samman allt är jag optimistisk om att man kommer att kunna visa det om ett antal år. Michael Lövtrup debattera den frågan om det är det man är tveksam till. Enligt Thomas Flodin bör den läkare som inte vill utföra aborter välja en annan specialitet än gynekologi och obstetrik. Väljer man ändå att arbeta inom specialiteten måste man se till att det finns en kollega som man skyndsamt kan remittera patienten till. Tycker du att en arbetsgivare ska kunna säga nej till att anställa en person som inte vill utföra aborter? Det är väl rimligt att en arbetsgivare förutsätter att man kan fullgöra sina arbetsuppgifter, och är det en klinik som utför många aborter bör man kunna säga nej till att rekrytera en sådan person. Michael Lövtrup 382 LKT1409s378_384.indd :51

6 nyheter Lättare att komma in på läkarprogrammet På fem av landets sju läkarutbildningar har det aldrig varit så lätt att komma in. Det står klart efter att reservantagningen till vårterminens programstart avslutats. Antagningsstatistiken har ställts samman av sajten lakarstudent.se och visar att det för sökande med rena gymnasiebetyg var lättast att komma in i Linköping, Örebro och Umeå. På samtliga dessa orter räckte det med 21,50 poäng. Svårast var det att komma in på KI, där den som hade lägst betyg i gruppen hade 22,30. För alla utbildningar utom Lund och KI var vårterminens antagningspoäng de lägsta hittills. För sökande som hade kompletterat gymnasiebetygen krävdes högre poäng, mellan 22,00 (Umeå) och 22,50 (KI). Även i denna Det är inte tillåtet för ett landsting att hämta in uppgifter från företagshälsovården från slumpmässiga alkoholtest om det inte finns något rehabiliteringsbehov. För snart två år sedan gjordes en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare i landstinget Gävleborg om att införa slumpmässiga alkoholtest för all personal. Syftet var förbättrad patientsäkerhet och arbetsmiljö (se LT nr 37/2012) personer sökte till läkarutbildningen vid vårens antagning. grupp var det»all-time-low«för alla utbildningar utom Lund och KI. Datainspektionen stoppar alkotest för landstingsanställda i Gävleborg Testningen, som skulle utföras av företagshälsovården, skulle starta under hösten 2012 med slumpmässiga urval. Tanken var att 25 procent av alla anställda skulle testas årligen. Men testen kom aldrig i gång eftersom Datainspektionen började utreda frågan. Datainspektionen har inte tagit ställning till om själva alkoholtesten är lagliga eftersom det är en arbetsrättslig bedömning, men konstaterar nu att själva insamlandet av resultatet från testen strider mot personuppgiftslagen, PUL. Foto: Fotolia/IBL För att bli antagen via högskoleprovet krävdes det mellan 1,65 och 1,70 vilket är i nivå med tidigare lägstanivåer. Samtidigt som antagningspoängen blivit lägre har andelen sökande till läkarutbildningen fortsatt att öka personer sökte till vårens antagning, vilket är rekord för vårantagningen. Läkarbildningarna har byggts ut kraftigt på senare år, vilket troligen är en viktig faktor bakom de sjunkande antagningspoängen. Michael Lövtrup Resultatet från ett alkoholtest kan utgöra en indikation på alkoholmissbruk. Det hör till känsliga uppgifter enligt PUL, omgärdade av stränga krav för hur de får samlas in och registreras. Enligt Datainspektionen får landstinget ta in uppgifter om genomförda alkoholtest från företagshälsovården enbart om de behövs för att landstinget ska kunna uppfylla sina skyldigheter när det gäller rehabilitering av sin personal. Det är inte tillåtet för landstinget att hämta in uppgifter från företagshälsovården om alkoholtesten bara för att det i ett senare skede eventuellt kan bli aktuellt med rehabilitering av arbetstagaren, säger Oskar Öhrström, jurist på Datainspektionens granskning, i ett pressmeddelande. Sara Gunnarsdotter Foto: Colourbox läs mer För längre versioner se Läkartidningen.se»Vi vill arbeta som läkare«värmlands läkarförening har skrivit ett brev till landstingsdirektören i protest mot de ökade administrationskraven. Droppen blev införandet av det kritiserade journalsystemet Cosmic i primärvården. De ökade kraven på administration riskerar att stjäla viktig patienttid, enligt läkarföreningen i Värmland. Numer ska alla besök och åtgärder registreras med olika sifferkoder.»vi läkare är oroliga för att den tid vi nu är ålagda att ägna åt att leta sifferkoder ytterligare ska minska vår tid för mötet med patienter och öka vår tid som sifferadministratörer«, skriver de i ett brev till landstingsdirektör Gunilla Andersson. Vi vill arbeta som läkare och inte som vårdadministratörer, säger läkarföreningens ordförande Elisabet Rimeika. n SBU-rapport: Dålig arbetsmiljö kopplad till depression och utmattning Personer som känner att de har kontroll över sina arbetsuppgifter och behandlas rättvist på jobbet har inte lika mycket symtom på depression och utmattning som andra. n Ny chefredaktör på Dagens Medicin Christina Kennedy blir ny chefredaktör och ansvarig utgivare för Dagens Medicin. n Framsteg i patientsäkerhetsarbetet Sedan 2011 har patientsäkerhetsarbetet gått framåt i de allra flesta landsting, enligt en bedömning från Sveriges Kommuner och landsting, SKL. n Ny rapport om sjukvårdens utveckling Hur lyckas svensk sjukvård? I en ny sammanställning av sjukvårdens utveckling över tid ger Socialstyrelsen en lägesrapport. n 383 LKT1409s378_384.indd :51

7 nyheter patientsäkerhet ärenden Patientens hälsotillstånd inte ålder ska avgöra åtgärder Ingen utredning eller uppföljning gjordes av en förtätning som syntes på lungröntgen, eftersom patienten ansågs för gammal. Anmärkningsvärt, felaktigt och inte förenligt med kravet på jämlik vård, anser IVO. (IVO /2013) En kvinna i 90-årsåldern sökte vårdcentralen i april 2012 på grund av två veckors hosta, feber, trötthet och nedsatt matlust. Läkaren bedömde att kvinnan var förkyld och ordinerade antibiotika. För övrigt var patienten vid god kondition för sin ålder. Enligt journalen planerades ingen uppföljning. Efter cirka tio veckor återkom patienten till vårdcentralen med kvarstående hosta. En annan läkare som undersökte patienten hörde rasslande biljud över lungornas nedre delar. En akut lungröntgen samma dag visade en 7 mm stor förändring baktill, belägen i lungan eller i en bröstkota. Förändringens natur kunde inte fastställas. Läkaren kontaktade en lungspecialist som menade att någon utredning på misstanke om cancer inte skulle göras på grund av patientens höga ålder. Läkaren ringde patienten och uppmanade henne att återkomma vid behov. Vid ny telefonkontakt några dagar senare meddelade patienten att hostan förbättrats. I oktober sökte patienten åter läkare på vårdcentralen på grund av hosta. Hon fick då träffa en AT-läkare som fann henne opåverkad och utan några anmärkningsvärda fynd vid den kroppsliga undersökningen. SR visade på 80 mm och AT-läkaren satte upp patienten för en sym tomkontroll per telefon fyra dagar senare. Efter att ha diskuterat patienten på ett läkarmöte beslutades att hon skulle informeras om det tidigare lungröntgenfyndet men att någon utredning utifrån det inte skulle inledas. Enligt journalanteckningen informerade AT-läkaren patienten, och patienten var införstådd med informationen. I mitten av december var sänkan fortfarande förhöjd (66 mm). Nytt prov togs några veckor senare och eftersom SR då låg på 60 mm informerades patienten Illustration: Colourbox per brev om att SR-värdet gick åt rätt håll även om det inte var helt normalt. I slutet av februari 2013 sökte patienten vårdcentralen med en ömmande svulst på ena axeln. Vid läkarundersökningen påträffades en 7 cm stor fast, rundad och värmeökad svullnad vid nyckelbenet ut mot axeln. SR var 53 mm. En akut röntgen visade en benutväxt i området. Läkaren skrev remiss för röntgenundersökning av lungorna. Röntgenundersökningen som gjordes två veckor senare visade tillkomst av rundade förändringar i nedre delen av höger lunga. Två dagar senare sökte patienten vårdcentralen igen på grund IVO är också kritisk till att patienten träffade sex olika läkare vid sina besök på vårdcentralen under den aktuella perioden. av tilltagande andfåddhet och torrhosta. Läkaren som undersökte henne misstänkte att hon kunde ha cancer och skrev en akut remiss till kirurgkliniken vid ett universitetssjukhus. En DT-undersökning visade att patienten hade en spridd elakartad tumörsjukdom i lungorna, buken, brösten, skelettet och i lymfkörtlar. Vävnadsprov visade på en aggressiv lymfkörtelcancer. Behandling sattes in. Fyra månader senare avled patienten. En anhörig till kvinnan har anmält händelsen till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Vederbörande menar att om sjukvården vidtagit åtgärder redan 2012 så hade utgången kanske blivit en annan. I efterhand har det enligt ett yttrande från lungspecialisten som konsulterades vid den första röntgenundersökningen framkommit att förtätningen inte låg i lungan och att den inte kunde återfinnas vid efterföljande DT-undersökning. Enligt lungspecialisten tycks förtätningen därför ha varit ett tillfälligt fynd utan samband med den lymfomsjukdom som patienten senare utvecklade. Oavsett detta anser IVO att lungspecialistens råd sommaren 2012 att avstå utredning av cancer enbart på grund av patientens ålder är anmärkningsvärt, felaktigt och inte förenligt med kravet på jämlik vård. Det som enligt IVO ska vara avgörande är patientens hälsotillstånd och de risker som utredning och behandling kan medföra. IVO kritiserar lungspecialisten också därför att han borde ha beaktat att en lungförändring kan utgöras av metastas av annat ursprung än lungan och att det där kan finnas möjlighet till behandling med acceptabel risk för patienten. IVO är också kritisk till den vårdcentralsläkare som först remitterade till lungröntgen för att hon inte informerade patienten om fyndet efter röntgenundersökningen och om den bedömning som gjordes tillsammans med lungspecialisten, oavsett vilken natur fyndet bedömdes ha. IVO skriver att det i efterhand inte går att fastställa att SR-stegringen orsakades av patientens lymfomsjukdom, även om det finns en sådan möjlighet. Oavsett vilket så anser IVO att utredning utifrån detta skulle ha initierats redan i januari 2013 eller ännu hellre i december Detta skulle enligt IVO kunnat leda till att lymfomdiagnosen ställts på ett tidigare stadium. IVO påpekar emellertid att det inte går att slå fast att förloppet i så fall skulle blivit gynnsammare för patienten. IVO är också kritisk till att patienten träffade sex olika läkare vid sina besök på vårdcentralen under den aktuella perioden. Enligt IVO hade en bättre konti nuitet kunnat medföra en annorlunda handläggning och en tidigare diagnos. Sara Gunnarsdotter läs mer För längre versioner se Läkartidningen.se Patientens journal måste kollas inför besök För att kunna ge patienten sakkunnig och omsorgsfull vård måste personalen ta del av de uppgifter som redan finns dokumenterade om patienten. IVO är kritiskt till att en läkare inte läste på bättre inför ett patientbesök. (IVO /2013) Informationen ska anpassas efter patienten Om patienten har bristande språkkunskaper ska tolk övervägas för att informationen ska gå fram. (IVO /2012) Blodtryckssänkande läkemedel ska föregås av blodtrycksmätning Att förskriva enalapril enbart utifrån patientens uppgifter om högt blodtryck strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet, anser IVO. (IVO /2012) Läkare behandlade basaliom utan biopsi Recidiverande misstänkta tumörer i ansiktet ska alltid biopseras. IVO är kritisk till att en läkare behandlade ett basaliom upprepade gånger utan föregående biopsi. (IVO /2013) Neonatal abstinens ofta förutsägbar men ändå svår att behandla Såväl rutiner som kunskap saknades när ett barn utvecklade neonatal abstinens. Detta trots att en likande händelse inträffande 2009 och ansvariga då utlovade åtgärder. (IVO /2013) 384 LKT1409s378_384.indd :51