Solgläntan/Stigslund F-6. Kvalitetsredovisning 09/10. Rektor Owe Sjölund

Transkript

1 Solgläntan/Stigslund F-6 Kvalitetsredovisning 09/10 Rektor Owe Sjölund

2 Sid 2 (11) Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Grundfakta 3 3. Systen för kvalitetsarbete 5 4. Föregående års åtgärder för utveckling Trygghetsplan innehållande även likabehandlingsplan Situationen för elever med behov av särskilt stöd Arbetet med genus och jämställdhet Barn och elevers inflytande Språk och läsutveckling 7 6. Skolans prioriterade arbeten 8 7. Kunskapsresultat 9 8. Åtgärder för utveckling 11 2

3 Sid 3 (11) 1. Inledning Solgläntan är en kommunal F-6 skola som präglas av en god stämning och goda resultat. Vi har de senaste åren känt av konkurrensen från friskolorna i kommunen. Det gäller därför att vi är på tårna, så att vi kan fortsätta att motsvara de krav som våra uppdragsgivare har på oss. En väg att gå är att skolan profilerar sig. Solgläntan har under många år satsat på att stärka elevernas läs- och språkutveckling, genom att stimulera till ett ökat läsintresse. En god läsförståelse lägger grunden till framtida kunskaper och ett förvärvat intresse för litteratur bär eleverna med sig i livet. Vårt bibliotek är omtalat och skolan är den grundskola i Gävle, som satsar mest per elev för att kunna ha en regelbunden högkvalitativ pedagogisk verksamhet i skolbiblioteket. De nationella proven i årskurs 5 visar dock att satsningen inte i alla delar, ger det resultat som man kan önska. Vi måste därför öka våra ansträngningar gällande arbetet med elevernas läsförståelse och skrivförmåga. I de pedagogiska diskussionerna ska alltid kopplingen till biblioteket finnas med och vi måste ständigt fråga oss hur vi ska utveckla vår läsprofil. Ett steg som vi har tagit i år, när det gäller läs och skrivutveckling är att vi har börjat använda oss av en metod för läs och skrivinlärning, som den norske pedagogen Arne Trageton har utvecklat. En annan viktig uppgift som vi måste ägna mycket kraft åt, är arbetet med den lokala pedagogiska planeringen och IUP med skriftliga omdömen. Elever och vårdnadshavare ska vara helt i det klara med hur målen för undervisning ser ut och hur kunskapsutvecklingen ska redovisas. 2. Grundfakta Solgläntan är en F-6 skola som ligger i anslutning till Stigslunds 7-9 skola. Skolorna skiljer sig byggnadsmässigt då Solgläntan är en enplansbyggnad med mycket träkänsla, medan 7-9 skolan är ett stort flervåningshus. Vår skolgård är kuperad och har mycket kvar av den naturliga skogsbacke som den en gång var. Upptagningsområdet för Solgläntan är närområdet samt Forsby och Åbyggeby. Stigslund är en stadsdel med hyreshus, bostadsrätter, radhus och villor. Naturen är nära och vi har tillgång till skog o mark, vindskydd, motionsspår och skidspår. Solgläntans verksamhet bedrivs i två arbetslag. Skogen som omfattar elever och personal i förskoleklass t.o.m. årskurs 3 och fritidshemmet. Solen omfattar elever och personal i årskurs 4-6 samt fritidsklubb var antal elever: Förskoleklass 31 Fritidshem 108 År Fritidsklubb 62 3

4 Sid 4 (11) Vid avläsningsdatum hade Solgläntan följande personalresurser: Förskoleklass Antal årsarbetare per 100 elever Solgläntan Gävle kommun Det har arbetat två pedagoger i förskoleklassen. Beräkningen av årsarbetstid gör att antalet pedagoger per 100 barn ser lägre ut än vad det är i realiteten. Fritidshem Antal inskrivna barn per årsarbetare Solgläntan Gävle kommun Det har arbetat 5,75 pedagoger på fritidshemmet, men beräkningen av årsarbetstid gör att antalet barn per pedagog blir högre än vad det är i realiteten. Grundskola Antal lärare per 100 elever Solgläntan Gävle kommun

5 Sid 5 (11) Grundskola Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen Solgläntan Gävle kommun Skolledningen utgörs av rektor som tillsammans med en utvecklingsledare från vardera arbetslagen sitter i ledningsgruppen. Vi delar vaktmästare och skolassistent med Stigslund System för kvalitetsarbete Vi har olika mötesformer där pedagogerna samverkar kring elev och undervisningsfrågor. Arbetslagsmöten och pedagogisk konferens en gång i veckan. Arbetsplatsträffar med samtliga i personalen har vi en gång i månaden. Vi genomför vår egen elevenkät i samtliga klasser och den kommunövergripande enkäten i klass Föregående års åtgärder för utveckling Fjolårets kvalitetsredovisning resulterade i följande mål för utvecklingsåtgärder: - Färdigställande och implementering av trygghets/likabehandlingsplan. - Vi ska skriva lokala pedagogiska planeringar med en för skolan övergripande struktur. - Föräldrar och elever ska vara väl införstådda med målen i våra pedagogiska planeringar. - Vi ska utveckla våra skriftliga omdömen. - Vi ska införa ett pedagogiskt årshjul. Arbetet mot dessa mål har pågått under året, men det återstår mycket arbete innan vi har nått en bra måluppfyllelse. Arbetet med de här utvecklingsåtgärderna har lärt oss att inte gapa över för mycket. De var inte helt realistiskt formulerade utan vi skulle bryta ner dem i mindre delmål. 5.1 Trygghetsplan innehållande även likabehandlingsplan Under hösten 09 reviderade vi vår trygghetsplan. Trots detta så står vi inför en genomgripande omarbetning av planen. Planen ska hädanefter heta Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling och vi har fått stöd av en handledare från diskrimineringsbyrån i Uppsala med att lägga upp strukturen för det fortsatta arbetet. 5

6 Sid 6 (11) 5.2 Situationen för elever i behov av särskilt stöd De barn på skolan som har varit i behov av särskilt stöd när det gäller läsning, skrivning och matematik har arbetat enskilt eller i liten grupp tillsammans med vår speciallärare. Arbetet med de åtgärdsprogram som har upprättats under terminens gång följs upp regelbundet tillsammans med elev och föräldrar. Vid elevvårdsteamets möten (EVT) diskuteras åtgärdsprogram för de elever som har behov av ytterligare stöd förutom det vi kan ge dem inom skolans ram. Under lå 09/10 har två elevgrupper haft extra resurs i form av elevassistenter. Dessa har stöttat elever med särskilda behov. Assistenttjänsten har varit 1,3 i skola och fritidshem. Under året har ett större ansvar lagts på arbetslagen. Elevärenden har lyfts där för att vi tillsammans ska hitta lösningar innan vi går vidare till områdesteamet. Resultatet av dessa förändringar är att vi snabbare har kunnat åtgärda problem i klasser. Skolan har elever med behov av Sva (svenska som andra språk) men detta har inte tillgodosetts på ett tillfredställande sätt under läsåret. Det har inte funnits lärarresurs att tillgå. Några få elever har under läsåret haft modersmålsstöd. 5.3 Arbetet med genus och jämställdhet Undersökningar visar att läsintresset bland landets ungdomar minskar. Det är främst pojkarna som står för minskningen. Solgläntan motverkar det genom sin medvetna satsning på att få läsande elever. När vi köper in litteratur till biblioteket, ser vi till att få böcker med både pojkar och flickor som huvudpersoner. Även arbetet med NTA-lådorna bidrar till ett mer jämställt intresse för teknik och naturkunskap hos eleverna. 5.4 Barns och elevers inflytande Eleverna på Solgläntan har ett formellt inflytande i form av klassråd, elevråd och matråd. Det finns ett intresse och ett driv i eleverna på Solgläntan, de vill verkligen vara med och bestämma. Elevrådet har träffats en gång månaden. I rådet sitter representanter från f-klass upp till sexan. Inför varje elevråd har klasserna haft klassråd. De frågor som ofta kommer upp i de här sammanhangen är frågor rörande inköp av diverse lekredskap och skolmatens kvalitet. Eleverna upplever i många fall att det inte händer något med det som tas upp i råden. En förklaring till det, är att beslutstiden i vissa frågor drar ut på tiden och när det sker något så har frågan försvunnit från elevernas horisont Vi har försökt att få en annan inriktning på frågorna som behandlas i råden. Från sak o prylfrågor till mer värdegrundsladdade ämnen. Inflytande över det egna lärandet och det egna arbetet har eleverna i form av egen planering och arbete med mind maps 6

7 Sid 7 (11) 5.5 Språk och läsutveckling Solgläntans förutsättningar har varit goda. Vi har ett väl fungerande bibliotek där vi satsar både tid och pengar på verksamheten. Vi är en av skolorna i kommunen som satsar mest pengar på biblioteket. Under läsåret har vi haft hjälp av en resursperson från arbetsmarknadsenheten. Biblioteket har varit öppet hela dagen och bemannat större delen av dagen. Vi har haft kontinuerliga bibliotekslektioner i mindre grupp 30 minuter/vecka. Eleverna har fått varit med och önska när inköp av böcker ska göras. Elever i årskurs 5 utbildas till biblioteksassistenter. De hjälper till med att avregistrera böcker och att ställa tillbaka dem i hyllorna. Alla elever har haft möjlighet till att låna böcker över sommaren. Det har funnits möjlighet till att ställa ut sina arbeten i biblioteket. Elever tipsar varandra genom att sätta upp tiopoängare (böcker som de tycker är riktigt bra) i biblioteket. Vi har haft bokstund (lärare presenterar och läser valda stycken ur en bok) 2/termin i blandade elevgrupper. Eleverna läser sin lådbok vid flera tillfällen i veckan. Eleverna har läsläxa i åk 1 6 varje vecka. I början av höstterminen lånar årskurs 1 en bok som föräldrarna läser och barnen återberättar. Årskurserna F till 3 och 5 har haft författartema. Äldre elever läser för yngre elever. Läsförståelsetestet Lässtandard har används i årskurs 4. Förskolor i närområdet besöker biblioteket. Bibliotekspedagogen har besökt föräldramöten i åk4 och 3 och berättat om biblioteksverksamheten. Vi har arbetat med informationssökning tillsammans med It - pedagog och bibliotekspedagog. Bemanningen i biblioteket har fungerat bra mycket tack vare att vi fått hjälp av resurspersonen från arbetsmarknadsenheten. Bibliotekslektionerna har tidsmässigt inte varit bra. 30 minuter är för lite och 60 minuter varannan vecka är för långt emellan varje tillfälle. Årskurs 5 var en stor klass och det var många som ville vara biblioteksassistenter. Det blev därför svårt med urvalet av elever och assistenterna fick uppdraget under 1 termin istället som förut under ett läsår. Arbetet var inte riktigt till belåtenhet. Nästan alla klasser har ställt ut sina arbeten i biblioteket. Förhoppningsvis kan det utökas med fler utställningar till nästa läsår. Eleverna behöver ibland byta lådbok vid annat tillfälle tid än vid bibliotekslektionerna. Det kan vara svårt att veta om det är okej att skicka eleverna att byta bok. Man kanske stör bibliotekslektionerna. Läsläxan blir slentrian för elever i högre årskurser. Vi bör kanske förändra läsläxan och läsjournalen med stigande ålder. Alla klasser har inte haft författartema. 7

8 Sid 8 (11) Äldre elever har inte läst för de yngre i den utsträckning som vi planerat. Inga elever har bokpratat för andra elever. Samarbetet mellan olika årskurser har inte fungerat som vi tänkt. Vi hade ambitionerna att 6:orna skulle arbeta med en bok och sedan behålla den när de slutade. Så blev det inte. Vi har upptäckt att många utav våra elever inte besöker Stadsbiblioteket. Det finns en nöjsamhet med det bibliotek vi har. Vi bör lära dem att det finns andra möjligheter till lån. Vi har inte haft 2 fortbildningsdagar i bibliotekskunskap och litteratur. Vi bör åtminstone ha 1 dag/läsåret eftersom vi profilerar oss som en läsande skola. Alla pedagoger bör vara mer aktiva i biblioteksverksamheten för att håll sig ajour med sortimentet och för att kunna påverka inköpet av bl.a. faktaböcker som används i undervisningen. Biblioteksrådet måste få högre prioritet så att mötena blir av. Bibliotekslektionerna bör vara 40 minuter för att vara riktigt bra. Biblioteksassistenterna bör få en prövotid för att se om man verkligen är tillräckligt engagerad för uppdraget. De elever i 6:an som skött uppdraget bra får chansen att vara mentorer till de nya biblioteksassistenterna. Bibliotekspedagogen gör ett schema över lektionerna i biblioteket så att alla klasslärare vet när man kan skicka sina elever att låna nya böcker. Det är viktigt att informera vikarier om vad som gäller vid lån av böcker. Klassläraren bör vara noga med att följa upp läsläxan och titta i läsjournalen varje vecka. Vi bör se över utseendet och utformandet av läsjournalen. Läxläxan kan även varieras på annat sätt. All personal har fått tillgång till boken Mellan raderna av Britta Stensson. Vi kommer att börja arbeta med boken under höstterminen. Alla klasser bör ha författartema under nästa läsår. Äldre elever läser för yngre minst 1 gång/termin i stället för regelbundet som tidigare. Vi arbetar vidare för att hitta former för samarbete mellan åldrarna. Vi kan t.ex. bestämma vilka årskurser som jobbar emot varandra. Då kan möjligheterna för att kunna göra spontana arbeten tillsammans och att visa upp arbeten för varandra. Eleverna ska besöka Stadsbiblioteket minst en gång/stadium. Vi bör ha en studiedag/läsår för litteratur och utvärderingen får inte glömmas bort. 6. Skolans egna prioriterade arbeten Under lå 09/10 har eleverna i åk1 arbetat dagligen med datorer som ett kompensatoriskt stöd vid läsinlärning. Eleverna har skrivit sig till läsning och läslust. Vi har gått från läs- och skrivinlärning till skriv- och läslärande. Det är enklare att lära sig skriva än att läsa. Vi på Solgläntan har erfarenhet av detta och även forskningen säger det. Själva skrivandet för hand kommer igång under höstterminen i åk.2. Detta beror på att många barn i tidig ålder tycker att det är svårt att forma bokstäver. 8

9 Sid 9 (11) För att kunna arbeta på detta sätt krävs: God tillgång på datorer Dataprojektor ( kanon ) IT-kunskap Klasslärare Speciallärare som satsat extra tid i klassen Halvklasslektioner dagligen ( ca 40 min. och 12 elever ). Eleverna har arbetat enskilt vid sina datorer för att få större utvecklingsmöjligheter och få arbeta efter sina maximala förmågor. Efter ett strukturerat schema arbetar eleverna med olika skrivövningar och datapedagogiska program som t.ex. Lexia. Elevernas dokumentation av sina egna arbeten har fungerat mycket bra. Arbetena sparas i deras egna hemmakatalog där eleverna kan se sin egen utveckling. Under arbetets gång har eleverna fått en stor vana att hantera datorn. Vid skolstarten såg situationen ut så här: 22 % av eleverna kände inte igen alla bokstäver i alfabetet 41 % av eleverna var inte läskunniga 59 % av eleverna läste ljudenligt stavade ord. Av dessa 59 % var det 22 % som läste flytande Vid läsårets slut läser samtliga elever. Vi har screenat eleverna enligt God Läsutveckling - Flyt i läsandet 1, 2 och 3 / Ingvar Lundberg. Den här satsningen har gett goda resultat eftersom alla elever är läskunniga vid läsårets slut. Läsåret 10/ 11 fortsätter vi detta arbete med blivande åk.1 och Kunskapsresultat Andel elever (%) som uppnått målen enligt kursplaner för år 3. Kunskapsresultat för åk 3 Det är 11 flickor och 12 pojkar i år 3. Ämne Totalt Flickor Pojkar Svenska 86,9 90,9 83,3 Matematik Analys av resultat åk 3. Det är goda resultat i matematik. Dock visar det sig på ett delprov, gällande skriftlig redovisning addition och subtraktion, att tre elever ej nått målen men bedömts godkända då de visat på övrig tid att de muntligt klarar liknande uppgifter. Klassen har inte jobbat med skriftliga räknemetoder utan haft en bok där uppgifter redan finns formulerade och man bara fyller i svaren. 9

10 Sid 10 (11) Resultaten i svenska visar att tre elever inte når målen. Två av dessa behöver speciella hjälpmedel för att klara av att läsa texter. Till hösten i åk 4 kommer dessa hjälpmedel att finnas på plats. Andel elever (%) som uppnått målen enligt kursplaner för åk 5. Kunskapsresultat för åk 5 Det är 21 flickor och 13 pojkar i åk 5. Ämne Totalt Flickor Pojkar Svenska 82, ,4 Engelska 88, , 2 Matematik 85, , 2 Resultaten i svenska för pojkarna ser inte bra ut. Det är framförallt resultaten av läsförståelse av litterär text som flera pojkar faller igenom på. Bedömningen är gjord så att har eleven misslyckats på ett prov så har vi underkänt hela ämnet på nationella proven. Vi har arbetat mycket med läsförståelse men måste bevisligen göra det ännu mer. Speciellt då i att läsa mellan raderna. Svårigheten är att uppfatta skeenden och budskap i litterär text! Det prov som uppfattades svårast i matematiken hade med de fyra räknesätten och dess uppställningar att göra, och där har vi vidtagit åtgärder med att aktualisera samtliga räknesätt på daglig basis. Resultaten i engelska är över förväntan då vi såg väldigt stor skillnad på elevernas kunskaper när de började i åk 4 beroende på vilken skola de gått på innan. Generellt sätt bedömdes hörövningen i engelska som väldigt svår av lärarna i kommunen. Andel elever (%) som har uppnått målen enligt kursplanerna för åk 5. Det går 34 elever i åk 5 varav 21 är flickor och 13 är pojkar. Ämne Totalt Flickor Pojkar Bild Engelska 88, ,2 Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa ,5 Matematik 85, ,2 Musik NO-ämnen SO-ämnen Slöjd Svenska 82, ,4 Teknik

11 Sid 11 (11) Det redovisade resultatet visar att vi måste arbeta mycket med bedömning av måluppfyllelse. 8. Sammanställning av åtgärder för utveckling. 1. Upprätta och implementera en Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling som uppfyller de krav som finns i lagar och förordningar. Arbetet sker under hösten 2010 och ansvariga är rektor tillsammans med utsedd arbetsgrupp. 2. Fastställa en övergripande struktur för arbetet med lokala pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen och IUP. Arbetet fortsätter som planerat och ansvariga är rektor tillsammans med utvecklingsledare i respektive arbetslag. 11