Flyktingmottagandet i Göteborgsregionen en återrapport

Transkript

1 Ärende 7

2 Dnr: Styrelseärende Flyktingmottagandet i Göteborgsregionen en återrapport Sammanfattning I samband med redovisningen av medlemskommunernas synpunkter på GRs inriktningsdokument för ett fortsatt kommungemensamt arbete gällande nyanlända, vuxna flyktingar uppdrog GRs förbundsstyrelse åt förbundsdirektören att tillsammans med kommundirektörerna i GR skyndsamt initiera, alternativt utveckla och fördjupa, arbetet med regional samordning inom områden där det, utifrån den aktuella flyktingtillströmningen, bedöms underlätta etableringsprocessen av nyanlända i Göteborgsregionen. Förbundsdirektören fick även i uppdrag att återkomma till förbundsstyrelsen med en redovisning av vilka resurser som krävs för uppdraget. I nuläget har möjliga GR-gemensamma insatser på kort sikt identifierats enligt följande: inom miljö och samhällsbyggnadsområdet 9 insatser, inom sociala och arbetsmarknadsområdet 16 insatser, samt inom utbildningsområdet - 5 insatser. Insatserna beskrivs i bilaga 1-4. De förslag till insatser för att stödja kommunerna i arbetet med etableringsprocessen av nyanlända som beskrivs i denna tjänsteskrivelse omfattar insatser inom ramen för alla styrgrupperna. Förslaget är att ianspråkta 1,5 mkr av eget kapital 2016 för att facilitera kommunernas arbete avseende behovet av ökat flyktingmottagande. Förbundsstyrelsen föreslås godkänna föreliggande promemoria som ett inriktningsdokument för det fortsatta GR-gemensamma arbetet med anledning av det ökade behovet av flyktingmottagande i Göteborgsregionen, uppmana styrgrupperna att tydligt lyfta in insatser för flyktingmottagandet i budgetarbetet och verksamhetsplanen för 2016 samt beakta långsiktiga åtaganden för GR i samband med samrådsunderlaget Dessutom föreslås förbundsstyrelsen att i samband med godkännande av detaljbudget 2016 godkänna förslaget att ianspråkta eget kapital enligt förslaget på 1,5 mkr.

3 Bakgrund I samband med redovisningen av medlemskommunernas synpunkter på GRs inriktningsdokument för ett fortsatt kommungemensamt arbete gällande nyanlända, vuxna flyktingar uppdrog GRs förbundsstyrelse åt förbundsdirektören att tillsammans med kommundirektörerna i GR skyndsamt initiera, alternativt utveckla och fördjupa, arbetet med regional samordning inom områden där det, utifrån den aktuella flyktingtillströmningen, bedöms underlätta etableringsprocessen av nyanlända i Göteborgsregionen. En första lägesrapport skulle lämnas vid nästkommande möte med förbundsstyrelsen. Förbundsdirektören fick också i uppdrag att återkomma till förbundsstyrelsen med en redovisning av vilka resurser som krävs för uppdraget samt att omedelbart återkomma med en sammanställning över beslut tagna i medlemskommunerna avseende flyktingfrågan. På förslag av förbundsstyrelsens ordförande bjöds KS-presidierna och kommundirektörerna i medlemskommunerna med anledning av den akuta flyktingsituationen in till särskilda överläggningar den 2 oktober på GR. Kommundirektörerna hade flyktingsituationen som tema vid sitt ordinarie möte Även samhällsbyggnadscheferna deltog i denna diskussion. En sammanställning över beslut tagna i medlemskommunerna avseende flyktingfrågan sändes ut till KS-presidier och kommundirektörer Inspel från GRs verksamheter, överläggningarna mellan KS-presidier och kommundirektörer samt diskussionerna från kommundirektörsmötet bildar underlag för denna återrapport. GR är kommunernas arena hur kan GR stötta kommunerna? I GRs förbundsordning 3 står det Förbundet har som ändamål att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgsregionen. Verksamheten inom förbundet ska, inom ramen för den kommunala självstyrelsen, vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamheten ska bidra till att stärka Göteborgsregionen regionalt, nationellt och internationellt. Det övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare, inom ramen för en gemensamt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner ekonomiskt, socialt och

4 miljömässigt. Som tydligt framgår av förbundsordningen är GRs roll att bistå kommunerna inte att ta över ansvar. Migrationen är inte en ny företeelse, men den nuvarande omfattningen av migrationen är det. Det finns underlag att tillgå från Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen och statistiken uppdateras hela tiden. Utifrån de dialoger som förts både på politisk nivå och på tjänstemannanivå konstateras att det för närvarande saknas en gemensam nulägesbild för Göteborgsregionen avseende flyktingtillströmningen och de konsekvenser som den får för enskilda individer och för samhället. Det är dock helt klarlagt att att alla kommuner i Göteborgsregionen behöver ta emot fler nyanlända. En förändring av lagstiftningen är att vänta som innebär att mottagandet av flyktingar i högre grad blir tvingande och inte som nu baserat på frivillighet. Samarbetet med staten genom Länsstyrelsen, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen är centralt. Det kan konstateras att de planeringsförutsättningar som kommunerna arbetar utifrån har förändrats eller kommer att förändras. Det pågående långsiktiga arbetet med samhällsutvecklingen måste dimensioneras för en snabbare befolkningsökning. Välfärdssystemen kommer att prövas både vad gäller tempo och volym. Särskilda insatser krävs på kort sikt inom varje kommun, men också gemensamt. Den akuta situationen kräver fokuserade insatser idag, samtidigt som det är angeläget att fortsätta med det redan påbörjade och långsiktiga arbetet t.ex. via GRs plattformsarbete. En kärnfråga är hur vi fördelar mottagandet jämnare över hela Göteborgsregionen. GRs roll är att samordna idientifierade insatser och förslag på kort sikt till ett genomförande tillsammans med kommunens medarbetare. Det handlar i första hand om att arbeta inom befintliga strukturer, med möjlighet att skapa flexibla arenor för intensifierat kommungemensamt arbete. Det senare kan också, men i liten omfattning, gälla samordning av mer operativ karaktär. GRs plattformsarbete bildar grunden för kommungemensamma insatser Plattform för nyanlända Förbundsstyrelsen fattade , 308, beslut om kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden (Dnr: ). Kommungemensam plattform syftar till att genom kommunsamverkan främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Samverkan sker inom fyra områden; regional sfi, samhällsorientering, boende och rehabilitering.

5 Regional sfi innebär att vi erbjuder regionala kurser som inte varje kommun har underlag till att genomföra själva. Under våren 2013 startade tre pilotutbildningar i form av yrkesutbildning med språkstöd. Den kommungemensamma samhällsorienteringen innebär att samtliga nyanlända flyktingar i Göteborgsregionen får samhällsorientering på sitt modersmål eller på ett språk som man behärskar väl. Inom området boende driver GR tillsammans med medlemskommuner ett pilotprojekt som syftar till att hjälpa bostadslösa nyanlända familjer i Göteborg till att få en bostad i en kranskommun. GR har kartlagt området rehabilitering för att identifiera de utmaningar och de utvecklingsbehov som finns gällande tillgängligheten av rehabilitering för nyanlända. Plattform för ensamkommande Förbundsstyrelsen fattade , 305, beslut om kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga (Dnr: ). Alla GR-kommuner har sagt ja till deltagande i denna plattform. Kungsbacka väljer att vända sig mot Halland i detta arbete men följer plattformsarbetet. Syftet med plattformen är en kommungemensam arena för strategiska frågor kring ensamkommande barn och unga. Erfarenhetsutbyte och omvärldsbevakning ska hjälpa till att hitta inspiration, idéer och förslag på hur utmaningar i ensamkommandearbetet kan mötas. Utgångspunkten är de frågor som finns i kommunernas arbete. Deltagare kommer att vara lämpliga representanter från kommunernas socialtjänst samt representanter från

6 skolan, vården, länsstyrelsen, Rädda Barnen och Migrationsverket. GR kommer också att arbeta för att hitta samverkansformer med civilsamhället. En koppling till forskningen inom området kommer också att etableras. Flera av de långsiktiga förslag som kommit fram i diskussionerna ryms inom arbetet i dessa plattformar. Övergripande insatser Medlemkommunerna i GR har sedan lång tid tillbaka identifierat utmaningen som ligger i mottagandet av nyanlända. Den utgör grunden för det plattformsarbete som etablerats för nyanlända vuxna och för ensamkommande barn och unga och är en del av arbetet med den sociala dimensionen av hållbar utveckling. GR fortsätter således att arbeta inom befintliga strukturer. Nätverksarbetet utgör en kärna i verksamheten på GR. Rätt bemannade nätverk är en resurs både kortsiktigt och långsiktigt. Det ger förutsättningar för genomslag av nätverksarbetet både vad avser erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. Det bör i sammanhanget betonas att nätverkens bemanning är en ledningsfråga för varje medlemskommun.

7 Som tidigare framhållits behöver det också finnas möjlighet att skapa flexibla arenor för intensifierat gemensamt arbete. Vid de politiska överläggningarna som hölls den 2 oktober uppmanades stadsdirektörerna i Göteborgs Stad och Mölndals Stad att tillsammans med förbundsdirektören för GR konkretisera på vilket sätt övriga medlemskommuner i GR ska bidra mottagandet av flyktingar i Göteborgsregionen. Frågan är komplex, och efter överläggningar med involverade myndigheter har nu en sådan flexibel arena skapats genom bildandet av en mindre samrådsgrupp avseende flyktingmottagandet i Göteborgsregionen. Syftet är att handlingskraftigt, relevant och med rätt tempo möta de olika frågeställningar som uppstår inom respektive organisatoriskt ansvarsområde i det mer akuta skedet av flyktingmottagandet som råder för närvarande. I den mindre samrådsgruppen ingår tjänstemän med tydligt beslutsmandat från Migrationsverket, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Göteborgs Stad, Mölndals Stad och Göteborgsregionens kommunalförbund (sammankallande). Flyktingmottagandet engagerar flera statliga myndigheter, samtliga kommuner i Göteborgsregionen, många medarbetare och civilsamhället. Informationsbehovet är stort och kommunikationsinsatserna som krävs på en övergripande nivå är omfattande. Behovet av faktaunderlag, omvärldsbevakning, sammanställningar och analyser för att få rätt planeringsförutsättningar kräver insatser i varje kommun. Samtidigt konstaterades vid de senaste överläggningarna mellan medlemskommunerna att det för närvarande saknas en gemensam nulägesbild över flyktingsituationen och flyktingmottagandet i Göteborgsregionen. En kommunikationsinsats på övergripande nivå har efterlysts. Här kan GR ges en roll och därigenom bidra till att skapa och upprätthålla den gemensamma lägesbilden av flyktingmottagandet i Göteborgsregionen. Kommunikationsinsatser på övergripande nivå bör baseras på det arbete som görs i varje enskild kommun och hos de myndigheter som är involverade i flyktingmottagandet. Nära samarbete med medlemskommunerna förutsätts. Kommunernas behov av djupgående analyser tyder på att det kan finnas anledning att i ett längre perspektiv skapa en gemensam analysfunktion med bred kompetens som har möjlighet att arbeta flexibelt utifrån olika frågeställningar. Identifierade insatser på kort sikt

8 Inom miljö och samhällsbyggnadsområdet, sociala och arbetsmarknadsområdet samt utbildningsområdet har ett antal möjliga insatser på kort sikt identifierats, se bilaga 1-3. Behov av insatser på kort sikt vad gäller nyanlända barn/elever inom kommunernas utbildningssektorer/utbildningsförvaltningar, från förskola till vuxenutbildning, har kartlagts under vecka 41 via kommunernas representanter i olika GR-nätverk, se bilaga 4. Resurser De förslag till insatser för att stödja kommunerna i arbetet med etableringsprocessen av nyanlända som beskrivs i denna tjänsteskrivelse omfattar insatser inom ramen för alla styrgrupperna. GR omsätter 360 mkr för 2015 och det är maximalt 20 procent av dessa som utgörs av medlemsavgift. Det etablerade arbetssättet inom kommunalförbundet för att finansiera de av medlemskommunerna identifierade uppdragen till GR är att söka finansiering hos olika aktörer och intressenter (EU, Vinnova, medlemskommunerna, SKL med flera) för att på så sätt kunna växla upp det gemensamma arbetet. I det nuvarande flyktingmottagandet finns en tidsaspekt som innebär att det ordinarie arbetssättet för att säkra finansiering av de föreslagna insatserna inte kan tillämpas i det korta perspektivet. Förslaget är att ianspråkta 1,5 mkr av eget kapital 2016 för att facilitera kommunernas arbete avseende behovet av ökat flyktingmottagande. Förslag till beslut Att godkänna föreliggande promemoria som ett inriktningsdokument för det fortsatta GR-gemensamma arbetet med anledning av det ökade behovet av flyktingmottagande i Göteborgsregionen Att uppmana styrgrupperna att tydligt lyfta in insatser för flyktingmottagandet i budgetarbetet och verksamhetsplanen för 2016 Att beakta långsiktiga åtaganden för GR i samband med samrådsunderlaget Att i samband med godkännande av detaljbudget 2016 godkänna förslaget att ianspråkta eget kapital enligt förslaget på 1,5 mkr. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

9 Miljö och samhällsbyggnad: Identifierade insatser som genomförs nu eller kommer att genomföras inom den närmaste månaden 1. Inventering av lokaler för olika ändamål i alla kommuner. 2. Inventering av laga-kraft-vunna detaljplaner där tillfälliga bostäder kan etableras. 3. Samordnad dialog med exploatörer/byggare för etablering av tillfälliga bostäder (arbetsgrupp bestående av GR, Lerum och Mölndal). 4. Dialog med LST/RTJ m fl (arbetsgrupp bestående av GR, Ale, juridiskt stöd). 5. Samlad upphandling av bostadsmoduler, Attefallshus mm (dialog med Upphandlingsbolaget pågår). 6. Snabbspår för ingenjörer (pågår). 7. Dialog med Västtrafik (planeras). 8. Ta fram mallar för hyresavtal med privatpersoner (planeras). 9. Samordnad dialog med kommunernas bostadsbolag (politisk accept krävs).

10 Utbildning: Insatser som pågår eller kommer igång under de närmaste veckorna 1. Fördjupad behovsinventering är gjord under vecka 41 via befintliga nätverk - Förskola, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning, kvalitet, barn-i-behov, SYV, introduktionsprograms-gruppen. Inventering av behovet av nischad kompetensutveckling, rekryteringsbehov, framgångsrika exempel med goda resultat mm. (se bilaga 4) 2. SFI - GRINT vad ger goda resultat? Redo att vidta konkreta åtgärder tillsammans med kommuner och fristående aktörer. Göra SFI regionalt sökbart för att hjälpas åt. 3. Yrkesutbildning med språkstöd intensifieras. Fem yrkesutbildningar med språkstöd, exempel integrations/boende assistent, start snarast. 4. Workshop/erfarenhetsutbyte: Workshop för nyckelpersoner på modersmålsenheter. Större konferens för erfarenhetsutbyte kring nyanländas skolgång. 5. Utbildningar: Ordna nischade yrkesutbildningar för kompetenser som behövs för att ta hand om nyanlända (t.ex. boendestödjare, modersmålsstödjare)

11 Sociala området och arbetsmarknadsområdet: Insatser som pågår eller kommer igång under de närmaste veckorna 1. Utarbeta mellankommunala överenskommelser/avtal kring gemensamma boenden för ensamkommande barn och unga (planeras). 2. Utbildningspaket/webbutbildning/konferenserför personalgrupper och beslutsfattare som möter nyanlända vuxna flyktingar samt barn (pågår) - Juridik, ansvarsfördelning - Gode män och överförmyndare - Kris och trauma - Hedersrelaterat våld - Juridiskt brevlåda - Länderinformation/omvärldsbevakning - mm 3. Samverkan kring (IOP) idéburet offentligt partnerskap (pågår) - Spridning av arbetssätt, avtal, goda exempel. 4. Ansvaret för barnens hälsa klargörande i förhållande till VGR. 5. Förstärkt gemensam samhällsorientering för nyanlända (pågår). 6. Utarbeta checklistor som underlag för att kunna starta ankomstboenden med kort varsel. 7. Undersök förutsättningar för kommungemensam upphandling av boenden. 8. Ta fram modell för Introduktion till anvisad bostadsort. (planeras). 9. Utredning av familjehem lägsta godtagbara nivå? (utredning planeras). 10. Kraftigt ökade kostnader för familjehem undersök möjligheter till gemensamt förhållningssätt när det gäller arvoden till familjehem (pågår). 11. Kartläggning ansvarsfördelning i GR-kommunerna när det gäller att anordna bostäder för nyanlända (dvs vuxna/familjer), anhöriga till nyanlända, samt anhöriga till ensamkommande barn? Syfte: en mer effektiv hantering och tydlighet mot tredje man (pågår). 12. Validering utvecklas till fler branscher (pågår). 13. Utveckla gemensamma rutiner för gode män och särskilt förordnade vårdnadshavare. 14. Undersök intresse/behov för gemensam personalpool (planeras). 15. Barnen som försvinner utarbeta handlingsplan (planeras). 16. Samarbete/erfarenhetsutbyte kring Flyktingguide (pågår)

12 Snabbkartläggning/Underlag för vidare arbete Göteborg 9 oktober 2015 Nyanlända barn/elever - Kartläggning av behovet inom kommunernas utbildningssektorer/utbildningsförvaltningar (förskola-vuxenutbildning) Under vecka 41 (5-9 oktober 2015) kartlade GR Utbildning kommunernas utbildningssektorers/utbildningsförvaltningars behov gällande nyanlända barn/elever. Fokus för kartläggningen var att få en bild av vad kommunerna upplever som de största utmaningarna just nu, behovet av kompetensutveckling/fortbildning kring mottagande av nyanlända flyktingar, rekrytering av yrkeskategorier som kan fylla en funktion kring flyktingmottagande samt att sprida exempel på framgångsrikt arbete mellan kommunerna. Kartläggningen är ett uppdrag från utbildningscheferna i kommunerna inom GR och en del av GR:s Förbundsstyrelses uppdrag till GR om att samordna de insatser som kan samordnas mellan kommunerna. Respondenter var kommunernas representanter i Förskolenätverket, Grundskolenätverket, Gymnasienätverket, Vuxenutbildningsnätverket, Kvalitetsnätverket, SYV-nätverket, GRAA-nätverket, Nätverket för barn i behov av särskilt stöd och Introduktionsprogramsgruppen inom GR. Samtliga kommuner besvarade enkäten. I denna rapport redovisas en översiktlig bild av kommunernas utbildningssektorers/utbildningsförvaltningars största utmaningar och behov. Det underlag GR har fått in från kommunerna har sammanfattats i den mån beskrivningarna är likartade. Resultatet av kartläggningen 1. Vilka 3 frågor/områden gällande mottagande av nyanlända flyktingar innebär de största utmaningarna just nu i din kommun? De utmaningar som lyfts fram flest gånger är Bostäder och lokaler o Boende för ensamkommande. o Bostäder för anhörigfamiljer. o Bemanning av boenden. Skolplacering o Att ha volymer i skola för mottagande o Att få in eleverna i studier. o Förbereda de mottagande skolorna på att ta emot och undervisa nyanlända elever. o Organisering, administration. Kartläggning av elevernas kunskaper. Organisation av "Välkomsten"/motsvarande.

13 Därefter beskrivs följande områden som utmaningar. Delvis är det faktorer som återkommer under frågan angående rekryteringsbehovet då rekrytering av vissa yrkeskategorier ses som en stor utmaning framöver. Att rekrytera lärarpersonal med kort varsel eftersom behoven kommer snabbt Rekrytering av personal med rätt kompetens och lärare med kompetens/behörighet inom o svenska som andra språk, o kunskaps- och språkutvecklande arbetssätt, o modersmålsstöd o modersmålslärare med rätt kompetens o studiehandledare med rätt kompetens att erbjuda tillräckligt med studiehandledning på modersmål o språkstödjare med rätt kompetens o SFI-lärare Omhändertagande avseende trauma etc. Samordningen inom kommunen. Information om att de (nyanlända) kommer. Samarbetet med arbetsförmedlingen. Brist på god man. Frågor kring betalningsansvar, samverkansfrågor och statsbidragsfrågor. Inkluderingsinsatser, motivation - se och förstå att det finns andra vägar att gå än nationellt program i gymnasieskolan. Stödja alla skolor i arbetet med de nyanländas lärande (rektorer och pedagoger) Få alla skolor, förskolor att se nyanlända elever som vilka elever som helst 2. Personal inom förskola Vilket behov finns av kompetensutveckling/fortbildning när det gäller mottagande av nyanlända barn/elever? Om behovet ser olika ut för olika yrkeskategorier: ange behovet per yrkeskategori. Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen bör fokusera på. Kulturkunskap - att möta människor från andra kulturer Omhändertagande avseende trauma etc. Kommunikation med hjälp av Ipads/samtalskartor. Hur möta ett barn som varit på flykt? Interkulturellt arbete för all personal Specifika modersmålsstödjare Förhållningssätt och bemötande. Stöd i mottagandeprocesser. Kunskap om vilka skyldigheter som föreligger för oss. Handledning/utbildning i bemötandet av flerspråkiga på pedagognivå och chefsnivå. Handledning/utbildning i språkutvecklande arbetssätt. Kompetensutveckling och stöd till språkutvecklarna på förskolan. Kartläggning, språk.

14 3. Personal inom grundskola Vilket behov finns av kompetensutveckling/fortbildning när det gäller mottagande av nyanlända barn/elever? Om behovet ser olika ut för olika yrkeskategorier: ange behovet per yrkeskategori. Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen bör fokusera på. Lärare: kompetensutveckling i svenska som andra språk, andraspråksinlärning och kunskaps- och språkutvecklande arbetssätt. Modersmålslärare som saknar lärarutbildning: grundläggande utbildning i svenska skolsystemet, läroplan, kursplaner mm som ger en god grund. Kunskap om och organisation av studiehandledning. Våra skyldigheter. Vad ska/bör vi göra. Kulturkunskap - att möta människor från andra kulturer Omhändertagande avseende trauma etc Användning av Ipads/datorer/telefoner i arbetet med barnen. Interkulturell kompetens Bemötande. Språkutvecklande arbetssätt. Stöd i mottagandeprocesser. Kunskap om den kommande obligatoriska kartläggningen för nyanlända (modersmålslärare och personal som ska utföra kartläggningen.) Implementering av Kartläggningsmaterialet från Skolverket (januari 2016) samt riktlinjerna. Kompetensutveckling i språk- och ämnesövergripande undervisning för alla pedagoger alla lärare är språklärare. Språk- och kunskapsutveckling i teori och praktik (alla pedagoger) Normer och värden, referensramar och kulturteori (alla pedagoger) Språkutveckling på första- och andraspråket (alla pedagoger och ledare) Sambandet mellan kognitiv och språklig utveckling (alla pedagoger och ledare) Tala, läsa, skriva och lyssna i ett flerspråkigt perspektiv (alla pedagoger) Planering och bedömning i relation till ämnesöverskridande språkundervisning (alla pedagoger och ledare) Språk -studiestöd på modersmål 4. Personal inom gymnasieskola Vilket behov finns av kompetensutveckling/fortbildning när det gäller mottagande av nyanlända barn/elever? Om behovet ser olika ut för olika yrkeskategorier: ange behovet per yrkeskategori. Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen bör fokusera på. Lärare som arbetar på IM-SPR; Interkulturell kommunikation. Lärare: Kompetensutveckling i svenska som andra språk, andraspråksinlärning och kunskaps- och språkutvecklande arbetssätt. Modersmålslärare som saknar lärarutbildning: grundläggande utbildning i svenska skolsystemet, läroplan, kursplaner mm som ger en god grund. Ämneslärare: Kartläggning av de nyanländas kompetens. Elevhälsopersonal: Traumakompetens. Kunskap om och organisation av studiehandledning. Kulturkrockar och fördomar mellan eleverna. Den höga stressnivån leder till spänningar när grupperna blir allt större och den personliga kontakten,

15 bekräftandet av varje enskild elev minskar. Hur minska stress och ångest och öka motivation och framtidstro. Fortbildning för samtliga pedagoger i SVA. Språkutvecklande arbetssätt och förhållningssätt. Mottagandeprocesser. Kartläggningskompetens. Studiehandledning. Bemötande Språk -studiestöd på modersmål 5. Personal inom vuxenutbildning Vilket behov finns av kompetensutveckling/fortbildning när det gäller mottagande av nyanlända elever? Om behovet ser olika ut för olika yrkeskategorier: ange behovet per yrkeskategori. Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen bör fokusera på. Utbildning till studiehandledare på modersmål. Interkulturell kommunikation. Att utbilda samtalsledare som ska driva samhällsorientering för nyanlända elever. Kompetensutveckling gällande trauman och möta elever i kris. Validering av kunskaper på sfi-nivå, grundläggande och gymnasialnivå. Stort behov av språkstöd. Kompetensutveckling inom alfabatisering (fler lågutbildade som kommer nu). Information om de länder som nyanlända kommer från (kultur, politik, religion mm). Lärare inom allmänna ämnen behöver kompetensutveckling kring andraspråksinlärning. 30-poängskurs i SFI för pedagoger. Bemötande och kartläggning. Språk- studiestöd på modersmål. 6. Personal inom mottagningsteam/motsvarande Vilket behov finns av kompetensutveckling/fortbildning när det gäller mottagande av nyanlända barn/elever? Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen bör fokusera på. Kompetensutveckling i att handleda och i att vara rådgivande åt kollegor på de skolor som tar emot eleverna efter sin tid på mottagningsenheten. Omhändertagande avseende trauma etc. Kommunikation med hjälp av Ipads/samtalskartor. Hur möta ett barn som varit på flykt? Lagstiftning angående vad som gäller för t.ex. socialtjänst. Kartläggningsprocesser. Samverkan i övergångar till hemmaskola. All personals bemötande och utvecklande av eleverna. Ny forskning kring mottagande. Språkutvecklande arbetssätt. Handledning för att kunna sprida sina kunskaper och erfarenheter av mottagande ut i kommunen.

16 Fortbildning i olika myndigheters arbete med nyanlända för att få en helhetsbild kring eleven. Handledning för att kunna bearbeta svåra introduktionssamtal. Kunskap om nationell styrning och stöd (Eventuellt kommande krav på kommunerna fr.o.m. årsskiftet.) 7. Personal inom studie- och yrkesvägledning Vilket behov finns av kompetensutveckling/fortbildning när det gäller mottagande av nyanlända elever? Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen bör fokusera på. Kunskap kring validering av olika yrkeserfarenheter och vem/vilka som erbjuder detta. Språkkompetenser Interkulturell kommunikation. Mottagandet av nyanlända; kartläggning och validering. Hur går man tillväga och vad behövs när det gäller validering av betyg och annan dokumentation som eleverna kan ha med sig. Validering av yrkeskunskaper som ungdomar har med sig från sina hemländer, ta tillvara den kunskapen Språk, validering av kunskaper Vägledning Kunskap om olika möjligheter att vägleda de äldre eleverna om vilka möjligheter som finns när de är sent anlända. Kulturkunskap - att möta människor från andra kulturer Omhändertagande avseende trauma etc. Hedersproblematik. Hur kan man stödja ungdomar med väldigt lite skolgång bakom sig att hitta möjliga utbildningar och möjlighet till arbete? UHR/Valideringsutbildning Bemötande 8. All personal inom utbildningssektorn/förvaltningen Vilket behov finns av kompetensutveckling/fortbildning när det gäller mottagande av nyanlända barn/elever? Beskriv vad innehållet i kompetensutvecklingen bör fokusera på. Hur bygga beredskap vid stora ökningar. Hur hela kedjan ser ut när det gäller mottagande och vad som gäller i form av resurser, stöd etc. Språkkompetenser, Interkulturell kommunikation. Att arbeta med främst barn som har traumatiska upplevelser samt helt andra erfarenheter avseende undervisningsmetoder, etc. Hur ser lagstiftningen ut kring mottagande av nyanlända ut, vilka skyldigheter har vi som kommun. Vem ansvarar för vad och exempel på hur organisation av mottagande se ut. Kulturkunskap - att möta människor från andra kulturer Omhändertagande avseende trauma etc. Regelverk och ansvar: vad gäller och vem ansvarar för vilka insatser. Samverkansfrågor: Det är viktigt att barnet/ungdomen kommer i studier omgående men ofta blir det fördröjning pga för lite information, mycket tid

17 läggs på att söka tillstånd att ta in elever på skola som inte är anvisade vår kommun och eftersom det är olika förvaltningar (socialtjänsten samt utbildningssektorn) så är informationsflödet inte alltid optimalt. Vad gäller angående bidrag/sökbara statliga ersättningar, riktlinjer förskola/skola enligt statlig styrning. Juridiska och ekonomiska spörsmål, ansvarsfrågor mellan kommuner. Interkulturell kompetens för att på ett positivt sätt arbeta runt de frågor som kommer att uppstå. Utbildning för elevhälsans professioner kring posttraumatisk stress och utredningar för ev. särskoleplacering. Språkutvecklande arbetsätt och bemötande. Aktuell forskning kring flerspråkighet. Undervisningen bör vila på forskning och beprövad erfarenhet. Språk- och kunskapsutveckling i teori och praktik. Språkutveckling på första- och andraspråket. Sambandet mellan kognitiv och språklig utveckling. Organisationen kring de nyanlända, hur optimerar man den? Generell information kring bemötande och möjligheter till stöd. 9. Rekryteringsbehov inom olika yrkeskategorier Vilket rekryteringsbehov finns i din kommun för att ni ska kunna arbeta med mottagande av nyanlända barn/elever på ett bra sätt? Ange yrkeskategori som saknas eller skulle behöva utökas i omfattning. Ange även hur mycket nyrekrytering/utökning som skulle behövas inom respektive yrkeskategori (ungefärlig uppskattning). Framförallt behov av lärare i svenska som andraspråk modersmålslärare studiehandledare Andra befattningar där det finns behov av rekrytering är Studie- och yrkesvägledare Ämneslärare med SVA-kompetens Studiehandledare med pedagogisk utbildning. Kvalificerade studiehandledare som kan göra kartläggning på modersmål. Lärare IM-Språk SFI-lärare med bred kompetens och lärarlegitimation Modersmålsstöd Lärare med läs- och skrivinlärningskompetens i att utbilda analfabeter Skolsköterskor och skolkuratorer Behöriga lärare med rätt språkkompetens (dari, persiska, arabiska, somaliska, tigrinja) samt boendestödjare med samhällsinformationsansvar. Specialpedagoger med inriktning mot flerspråkighet. Förskollärare som jobbar på ett interkulturellt sätt, med fokus på flerspråkighet som kompetens. Personal som pratar elevernas modersmål Personal som kan tjänstgöra på boende för ensamkommande, gode män, socialpedagoger, fritidspedagoger. Boendeassistenter. Tolkar.

18 Samtalsledare för samhällsorientering. Personal och lärarkompetenser med flerspråkighet. Kunskap hos alla personalkategorier om vanliga kulturkrockar och hur de kan undvikas, viktigt att tänka på vid tolkningsföreträde för de personalkategorier som använder sig av det i sitt uppdrag. 10. Exempel på framgångsrikt arbete med mottagande av nyanlända flyktingar Göteborg: Vi har en kartläggnings/bedömningsenhet som tar emot alla nyanlända, dag ett är rektor på resp skola rektor. Ca 4 veckors tid på Välkomsten. Pedagoger och skolsköterska. Kungsbacka: Mediakampanjer, byggt upp samhällsorientering. Kungsbacka: Vårt mottagningsteam har fått goda vitsord och blivit uppmärksammade i flera sammanhang. Tjörn: Vi startade tidigt ett nätverk för de tre förvaltningarna BoU, soc, KoF som träffas kontinuerligt och informerar varandra om nuläge, organisation mm. Vid vissa tillfällen har även civilsamhället bjudits in som Kyrkan, Röda korset mm. Kungälv: Vi håller på att bygga en Välkomst och plockar goda exempel från närliggande kommuner. Stenungsund: Yrkesutbildningar med språkstöd. Stenungsund: Se vår Välkomst: Enheten för Flerspråkighet som täcker alla elever från 6 till 18 år. Lerum: Start Lerum för mottagande av nyanlända barn. Mölndal: Vi har riktlinjerna för Mölndals stad Skolförvaltning. För arbetet med dessa och hela vår organisation på modersmålsenheten har vi fått priset European language label av Skolverket och EU. Modersmålsenheten i Mölndal fick utmärkelsen för sitt sätt att främja språkutveckling hos de flerspråkiga barnen och eleverna. De har byggt en ny organisation för att lyfta fram vikten av elevernas rätt till modersmål, studiehandledning och svenska som andraspråk. De har också utvecklat ett nära samarbete med biblioteket där inte bara eleverna går utan också föräldrarna inbjuds. Detta har medfört en stor efterfrågan på böcker och modersmålsbiblioteket lånar nu ut tusentals (böcker). För att ytterligare arbeta med språket på ett stimulerande sätt finns språkväskor på 36 olika språk som innehåller böcker, spel och CD-skivor som eleverna får låna hem. Man har också satsat på speciella språkutvecklare, som finns på varje enhet på förskolan, för att fokuserar på flerspråkighet i samverkan med övriga pedagoger. Samarbetet mellan svenskalärare och modersmålslärare har stärkts genom att organisationen möjliggör att lärarna kan arbeta tillsammans inom olika teman, t.ex. sagor och på så sätt styrka barnen och elevernas modersmål och svenska.

19 Modersmålslärarna tillhör lärgrupper och utvecklingsgrupper där de träffas och får möjlighet till kompetensutveckling inom olika områden, såsom t.ex. skollagen, lgr11 och betyg och bedömning. Mellan träffarna möts man via nätet. Man har också byggt upp en digital plattform där gemensamt material inom olika områden finns att tillgå. Modersmålenheten har alltså genom sitt arbete på flera olika sätt stärkt elevernas lärande, utvecklat samarbetet mellan olika lärargrupper och byggt upp sin organisation så att barnen och eleverna ska utveckla både sitt modersmål och svenska som andraspråk. 5/Riktlinjer+nyanl%C3%A4nda+fastst%C3%A4llda+SKF+rev+juni+2015.pdf Partille: Inte göra det speciellt utan så normalt som möjligt kopplat till alla verksamheter. Kungälv: Inskrivning i skolan direkt och placering i klass. Bemötande viktigt. Se möjligheter och ingjuta hopp. Vänklass som språkintroduktionselever träffar regelbundet och gör schemabrytande aktiviteter tillsammans med.