Årsredovisning. Riksförbundet BRIS verksamhet år 2005

Transkript

1 05 Årsredovisning Riksförbundet BRIS verksamhet år 2005

2

3 Innehåll 1. Inledning Stödverksamheten Barns rätt Kunskap, utbildning & information Kommunikation marknadsföring Opinion Projekt Organisation Ekonomi och sponsring Årsredovisning...22 Noter...29 Revisionsberättelse...34 Ansvarig utgivare: Ingela Thalén, ordförande Riksförbundet BRIS Form och produktion: IK Stockholm Stockholm i maj

4 4 Foto: Ulf Huett

5 Inledning 1 Stödverksamheten är fortfarande kärnan i BRIS arbete. Det känns tryggt att det finns så många ideella jourare på regionerna som tar sig an uppgiften med så stort engagemang har inneburit ett synnerligen aktivt år för BRIS. Att Sverige drabbades av tsunamin i Thailand har knappast undgått någon. Att BRIS direkt tog på sig ett ansvar såväl på plats i Thailand som efteråt med stödgrupper för barn och anhöriga känner en del till. Det som kanske inte kommit fram fullt ut är att denna, och andra tragedier runtom i världen, gjorde det svårare för BRIS att få in det ekonomiska stöd som krävs för att vi ska kunna leva vidare. Viljan från svenska folket att engagera sig och bidra ekonomiskt är fantastisk, och 2005 slogs det många insamlingsrekord. Många organisationer som arbetar internationellt vittnar om enorma gåvor från företag och folk i allmänhet. I svåra situationer ska vi visa solidaritet och BRIS valde att inte konkurrera om dessa pengar. Trots det tuffare ekonomiska läget lyckades BRIS att skapa ett acceptabelt bokslut och kunde ändå leva upp till de höga ambitioner som fanns för att utveckla stödet till barn och unga. Möjligheten att personellt förstärka den planerade samordningen av stödverksamheten minskade, men ambitionen är att kunna prioritera denna utbyggnad framöver. BRIS exponering i media har på grund av konkurrensen varit något mindre, framför allt under det första halvåret. Trots detta skrivs fortfarande väldigt mycket om BRIS och organisationen är ett starkt namn i de flestas ögon. Kongressen i Umeå beslutade om en inriktning för BRIS framtida organisation och arbetet med att ta fram ett beslutsunderlag till nästa kongress påbörjades direkt. Stödverksamheten är fortfarande kärnan i BRIS arbete. Det känns tryggt att det finns så många ideella jourare på regionerna som tar sig an uppgiften med så stort engagemang. Styrelserna i regioner och riksförbund är en annan viktig del i den medlemsstyrda organisationen BRIS. Det är ett enormt arbete som dessa styrelser utför. Tillsammans med den professionella personalen skapar de en organisation som ingjuter framtidstro! Ingela Thalén Förbundsordförande Göran Harnesk Generalsekreterare 5

6 Stödverksamheten 6 2 Den viktigaste redogörelsen av BRIS stödverksamhet är BRISrapporten. BRIS-rapporten Den viktigaste redogörelsen av BRIS stödverksamhet är BRIS-rapporten. Den utkommer i början av varje år och är en sammanställning och rapport av inkomna samtal och mejl till Barnens Hjälptelefon, BRISmejlen samt BRIS Vuxentelefon om barn. Barnens Hjälptelefon Ett tiotal telefonkonferenser samt tre planeringsdagar har genomförts med stödtelefonansvariga BRISombud och Riksförbundets samordnare. Framförallt har arbetet fokuserats på förändrade öppettider. En prövoperiod med utökade öppettider genomfördes under vårterminen. Prövoperioden utvärderades genom en enkät till jourare, BRISombud och regionchefer. En extern mätning av tillgängligheten genomfördes också före och under prövoperioden. Utifrån utvärderingen togs beslut under året att genomföra utökade öppettider med start i januari En viss utveckling av statistiken och dokumentationen av de stödjande kontakterna har genomförts. Bland annat har en avdelning skapats där man lägger fokus på friskfaktorer i barnets tillvaro. Ett annat viktigt utvecklingsområde under året har varit uppdragshanteringen. Man har kommit fram till att uppdragen för barnet behöver tydliggöras, och att de fortsatt behöver lyftas fram inom organisationen. Barnens Hjälptelefon har fyllt 25 år under året och firats på olika sätt. BRIS-mejlen Mejlansvariga BRIS-ombud från varje region och Riksförbundets samordnare har haft fyra hela planeringsdagar och genomförts ett tiotal telefonkonferenser. Arbetet i BRIS-mejlen har framförallt fokuserats på att förbättra metodiken på olika sätt. För att få mer kunskap om hur våra svar uppfattades av barnen gjordes en enkät som lades ut på hemsidan. Över 600 barn svarade på den. Under en temadag träffades alla BRIS-ombud, regionchefer, samordnaren för stödverksamheten och generalsekreteraren för att fördjupa svarsmetodiken. Allt material kring BRIS-mejlen har gåtts igenom i utbildningspärmen för jourare och ett nytt uppdaterat material har färdigställts. Även ett enhetligt material till BRIS-ombuden för utbildning av jourare har producerats. BRIS Vuxentelefon om barn En utökning av både längre öppettider och fler svarare har genomförts i BRIS Vuxentelefon om barn. För att få mer kunskap om vad de vuxna som kontaktar BRIS anser om den hjälp de får, har en intervjuenkät genomförts med ett urval av dem som ringt till vuxentelefonen. För att fördjupa metodiken i vuxentelefonen genomfördes en temadag då BRIS-ombud, regionchefer, samordnaren för stödverksamheten samt generalsekreteraren träffades för att fördjupa svarsmetodiken. Nya broschyrer som informerar om vuxentelefonen har tagits fram i samarbete med Rädda Barnen och sfph (Svensk förening för psykisk hälsa) med pengar från Allmänna Arvsfonden. En arbetsgrupp med representanter från region Nord och region Väst har bildats, vilken ska ta fram ett förslag till en utbildning för jourare.

7 Jourarrepresentanter En konferens har genomförts med samordnaren för stödverksamheten och jourrepresentanterna. Gemensamma ramar för jourrepresentanternas uppdrag har tagits fram under året. Foto: Fredrik Nyman 7

8 Barns rätt 8 3 Fortfarande återstår mycket arbete innan svensk rätt uppfyller de principer som följer av Barnkonventionen. Remissyttranden Under året har BRIS som remissinstans lämnat remissyttranden över följande lagförslag, offentliga utredningar, allmänna råd och andra riktlinjer: SOU 2005:65 avseende registerkontroll av personal vid hem för vård eller boende som tar emot barn eller unga. (BRIS delade utredningens bedömning och tillstyrkte utredningens förslag i alla delar). S2005/8472/ST departementspromemorian angående utfärdande av provisoriska pass till barn för direkt resa till Sverige. (BRIS tillstyrkte promemorians förslag men önskade att de föreslagna paragraferna skulle få en skarpare reglering än den som föreslogs i utredningen). SOU 2005: års vårdnadskommittés utredning - Barnets bästa, föräldrars ansvar (BRIS delade i stora delar utredningens bedömning och tillstyrkte förslaget men i vissa delar kritiserades utredningens ställningstaganden). Rådet för migrationsoch asylpolitiska barnfrågor BRIS har under 2005 medverkat i rådet för migrationsoch asylpolitiska barnfrågor. Syftet med rådet är att vara ett forum för att utbyta erfarenheter och kunskaper när det gäller migrations- och asylpolitiska barnfrågor. Rådet har samlats vid fyra olika tillfällen under verksamhetsåret. Referensgruppen avseende ny utredning om barnpornografibrott BRIS var en av flera representanter från frivilligorganisationer som under året arbetat med att ge råd och stöd till den nya utredningen kring barnpornografibrott som ska vara färdig med ett utredningsmaterial sommaren BRIS har under arbetet framfört sina synpunkter på hur den framtida lagstiftningen kring barnpornografibrottet ska se ut för att på ett bättre sätt skydda barn och ungdomar som utsätts för barnpornografibrott. Sexualbrottsutredningen Under året har Sexualbrottsutredningen lämnat sitt förslag till förbättringar ur ett brottsofferperspektiv. I promemorian Ju 2004:1 om Anmälan och utredning av sexualbrott har utredningen föreslagit många positiva förbättringar för den framtida lagstiftningen. BRIS har assisterat utredningen med råd och förslag på förbättringar som bör göras för att en framtida lagstiftning ska skydda sexualbrottsoffren på ett bättre sätt än vad som gäller i dag. Grundlagsutredningen BRIS blev under året ombett att ingå i referensgruppen till den nya Grundlagsutredningen som ska slutredovisa sitt arbete år BRIS deltog i ett inledande heldagsseminarium i riksdagshuset under hösten Samverkansgruppen för brottsofferfrågor med flera BRIS har fortsatt sitt arbete inom samverkansgruppen för brottsofferfrågor och har medverkat i framtagningen och planeringen av en seminariedag kring brottsofferfrågor i Östersund. Juridisk konsultation till barn och ungdomar via BRIS.se Möjligheten för barn och ungdomar att via hemsidan ställa frågor med juridisk anknytning har vidareutvecklats under verksamhetsåret och fortsatta utvecklingsplaner har tagits fram.

9 Kunskap, utbildning & information 4 Under året har området kunskap, utbildning och information lyfts fram för att det ska få en tydligare roll i organisationen. Arbetsgrupp Under året har området kunskap, utbildning och information lyfts fram för att det ska få en tydligare roll i organisationen. En arbetsgrupp bestående av representanter från varje region och Riksförbundets samordnare har bildats. Arbetsgruppen arbetar för att upprätta gemensamma syften och mål för den utåtriktade verksamheten. Tanken är också att organisationens anställda ska kunna använda varandras styrka och erfarenheter för att göra den utåtriktade verksamheten så bra och tydlig som möjligt. Informationsfoldrar och presentationsmaterial Under året har följande foldrar och presentationsmaterial tagits fram: Att samtala med barn - En folder för handledning av BRIS-boken. Foldern ger korta tips på hur man kan samtala med barn och ungdomar, både i ens yrkesroll och i ens privata liv Informationsaffischer på engelska PowerPoint-presentation om BRIS verksamhet och kontakter med barn och ungdomar Informationsrullgardiner som berättar om Barnens Hjälptelefon, BRIS-mejlen, och BRIS Vuxentelefon om barn Säljblad till boken Vad ska jag göra? samt till BRIS-boken och Handledningen till BRIS-boken Diskussionsforum Antal besökare och inlägg på Diskussionsforum har hela tiden ökat sedan starten Under 2005 kom det in cirka inlägg till Diskussionsforum, varav publicerades efter godkännande från BRIS. Teman som barn och ungdomar kunde diskutera var Vänskap, Såpor, Familjen, Katastrofen i Asien, Kärlek, Knepiga situationer, Träffat någon på internet? Hur ska en bra förälder vara? Vad gör dig glad? samt frivilliga ämnen ( Ordet är fritt). BRIS.se/ungdom samt BRIS-rapporten Ungdom För andra året i rad finns BRIS.se/ungdom som en egen avdelning på BRIS.se. Under året utvärderades sidan, vilket ledde till vissa förändringar. En underavdelning har tagits fram och nytt för 2005 var att besökarna kan gå in på Klotterplanket, skriva dikter och noveller, se reklamfilm om BRIS samt läsa mer om FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS-rapporten Ungdom är en enklare variant av BRIS-rapporten och syftet med denna är att barn och ungdomar lättare ska kunna ta till sig innehållet samt kunna använda sig av detta i olika skolarbeten eller fördjupningsuppgifter. BRIS-rapporten Ungdom finns på BRIS.se och har under året utformats som en frågesport där besökarna ska kunna testa sina kunskaper genom att svara på frågor om BRIS-rapporten Ungdom. Alla som deltagit i frågesporten har också varit med i en tävling där olika priser lottats ut. Föreläsningsserie Riksförbundet BRIS anordnar årligen en föreläsningsserie som riktar sig till professionella som på olika sätt möter barn och ungdomar i sitt arbete. Teman för föreläsningsserien bygger på samtal och mejl till Barnens Hjälptelefon och BRIS-mejlen och målet med dessa föreläsningar är att lyfta fram positiva metoder. Under 2005 har föreläsningsserien innehållit fyra olika teman och dessa har varit följande: 9

10 Samverkan kring barn och ungdomar som har utsatts för misshandel och sexuella övergrepp Annika Björk, samordnare och Anna Hörling, socialsekreterare på Kriscentrum för barn och ungdomar i Malmö Laddning kring maten om ätstörningar hos tonåringar /Agnes Hultén, Stockholms Centrum för Ätstörningar, Förebyggande och akut arbete mot mobbning Anncha Lagerman, idrottslärare och en av upphovsmännen till Österholmsmodellen Perspektiv på ungdom och sexualitet / Olle Waller, sexualupplysare, utbildare och handläggare på Lafa-enheten Till BRIS från barn och ungdomar: Vad ska jag göra? Halmstad, Oskarshamn, Karlstad, Luleå och Sundsvall och totalt deltog cirka 500 personer. I samband med konferenserna hölls också inbjudningsträffar som riktade sig till föräldrar och andra viktiga vuxna. Cirka 150 personer deltog i träffarna. Ämnen som togs upp var bland annat: upptäckt av tidiga signaler ungdomsmottagningens arbete barn och ungdomars röster till BRIS vändpunktsprocessen friskvårdstänkande i arbetet med barn och ungdomar att vara anhörig till ett barn som tagit sitt liv inslag om olika modeller som man kan använda i föräldrar/vuxenutbildningar och som handlar om att jobba med och möta barn och ungdomar Foto: Lena Granefelt 10 Under året lanserades boken Till BRIS från barn och ungdomar: Vad ska jag göra? Målgruppen för boken är föräldrar och andra viktiga vuxna som på olika sätt finns runt barn och ungdomar. Boken bygger på mejl som skickats till BRIS-mejlen. Mejlen är omarbetade för att skydda barnens anonymitet. Boken utgår från åtta teman som är tydliga i barnens kontakter med BRIS. Varje tema kommenteras av leg. psykolog Margaretha Berggren. Under bok- och biblioteksmässan i Göteborg hölls ett seminarium som utgick från innehållet i boken. Medverkande i seminariet var samordnaren för stödverksamheten, samordnaren för kunskap, utbildning och information och Margaretha Berggren. Konferenser kring psykisk hälsa bland barn och ungdomar Under hösten 2005 höll BRIS tillsammans med Allmänna Barnhuset fem konferenser kring temat Barn och ungdomars psykiska hälsa, se vidare under kapitlet Projekt. Konferenserna hölls i Utbildningsdagarna var en del av projektet Rapport från mitt hjärta som finansieras av Allmänna Arvsfonden. BRIS familjedagar i samarbete med AMF Vid fem tillfällen under augusti och september genomfördes BRIS familjedagar i samarbete med AMF. Vid dessa tillfällen gavs muntlig och skriftlig information om BRIS stödverksamhet, se vidare under kapitlet Ekonomi och sponsring. Internationella kontakter BRIS har under året fortsatt sitt internationella engagemang, huvudsakligen inom CHI (Child Helpline International) det globala samarbetsnätverket för barntelefonorganisationer. Vid CHI:s internationella konferens i Amsterdam i mars fanns tre deltagare från BRIS, och här tillfrågades och accepterade BRIS att stå som värd för nästa internationella konferens under hösten 2006.

11 Kommunikation marknadsföring 5 Genom idolkortskampanjen nåddes närmare elever av information om BRIS Idolkorten 2005 För åttonde året i rad genomfördes idolkortskampanjen: ett riktat utskick till landets alla sjätteklassare. Kampanjen bygger på att idoler, eller förebilder, berättar om sig själva och något som de upplevde som ett problem när de var unga. Genom kampanjen nåddes närmare elever med information om BRIS, Barnens Hjälptelefon och BRIS-mejlen. I kampanjen 2005 deltog Victoria Svensson, Joachim Pim Pim Johansson, Alexandra Pascalidou, Nanne Grönvall, Ana Johnsson, Peter Jihde och Christian Walz. Insamlingskampanjer Under året har BRIS genomfört två egna insamlingskampanjer en vårkampanj och en julkampanj. Genom samarbete med ICA har det även i år funnits inbetalningskort i tidningen Buffé. Medlemsvård Medlemsantalet har ökat till cirka under året. Responsen på årets avisering var över 65 procent, till stor del tack vare påminnelserutinen som BRIS började med under året. Större delen av 2005 har ägnats åt implementering av det nya organisationssystemet som driftsattes i januari Det nya systemet innebär bland annat nya rutiner kring OCR, filöverföringar från och till autogirot samt direktfakturering. För drift av det nya systemet har BRIS inlett ett samarbete med en tredjepartsleverantör som ansvarar för all säkerhet kring systemet. är en sökmotor som i första hand vänder sig till barn och ungdomar upp till 18 år. Genom Röda Sidorna kan barn och unga få hjälp att snabbt och enkelt hitta organisationer, myndigheter och verksamheter som ger stöd lokalt eller rikstäckande. Webbplatsens Tipsa-funktion ger unga möjligheter att tycka till om bra saker som finns i deras kommun eller tycka till om vad man saknar. Inom webbplatsen finns avdelningen Buffert, som vänder sig till vuxna. Här presenteras aktuella nyheter som rör barn och unga, här finns även Projektbanken som presenterar projekt runt om i landet och varje månad lyfter Buffert fram en månadsprofil. Under 2005 genomfördes en marknadsföringskampanj för Röda Sidorna på MSN. Kampanjen resulterade i en markant ökning av trafiken till webbplatsen och under årets sista kvartal hade webbplatsen ca besökare per månad. Via Tipsa-funktionen fick redaktionen ca 300 mejl från barn och ungdomar. De flesta mejl handlade om vad unga saknar i sin kommun. En sammanställning presenterades inom webbplatsen samt via nyhetsbrevets utskick som når alla kommuner i landet. Under 2005 etablerades en kontakt med ny reklambyrå, Frankenstein Stockholm AB. Det resulterade i ett nytt kommunikativt koncept för Röda Sidorna. Konceptet omfattar ny logga, framtagning av nya annonser och banners samt affischer, broschyrer och visitkort med information om Röda Sidorna. Röda sidorna Sedan två år driver och förvaltar BRIS en ny webbplats, som finansieras av World Childhood Foundation. Vårruset Vårruset genomfördes för sjätte året i rad i samarbete med Stockholm Maraton. 11

12 Genom BRIS årliga idolkortskampanj får närmare elever information om BRIS. 12

13 bris årsredovisning 2004 BRIS målsättning med sitt deltagande är att genom försäljning av skosnören få in pengar till stödverksamheten och att värva medlemmar sprang cirka tjejer Vårruset, vilket innebär Europas i särklass största löparserie. BRIS deltog på samtliga 17 platser med information om stödverksamheten och försäljning av skosnören. Skoljoggen BRIS var för femte året tillsammans med IOGT NTO:s juniorförbund (Junis) förmånstagare av Springslanten i Skoljoggen som arrangeras av Skolidrottsförbundet. Syftet är att gemensamt arbeta för att ge barn och ungdomar en bra förutsättning och en bra start i livet och målsättningen för BRIS är att samla in pengar till stödverksamheten. Forsbrands BRIS Golf Forsbrands BRIS Golf drivs av Riksförbundet BRIS i samarbete med den kända golfspelaren Anders Forsbrand. Syftet med tävlingen är att ge ekonomiskt stöd till BRIS stödverksamhet för barn och ungdomar som far illa. Målsättningen är att nå ut till alla golfklubbar i landet med information om BRIS verksamheter. Under sommaren deltog närmare personer på 50 klubbar runt om i Sverige och finalresan gick till USA. BRIS.se BRIS.se är en levande webbplats och en arena anpassad efter barns och ungdomars behov av att kommunicera via internet. Webbplatsen har utvecklats till ett forum för stödinsatser, information och kunskap. Webbplatsens tyngdpunkt ligger på dialogen med barn och ungdomar, främst genom BRIS-mejlen, men även Diskussionsforum och Fråga juristen har en framskjuten plats. BRIS.se fungerar också som en plattform för kommunikation i arbetet med opinionsbildning, mediakontakter samt insamling av medel för att kunna bedriva fortsatt verksamhet. I samarbete med webbyrån deasign AB vidareutvecklas BRIS.se i syfte att uppnå ökad dialog med vår målgrupp samt större enhetlighet och genomslagskraft i de riktade marknadsaktiviteterna. Under 2005 utvecklades insamlingsavdelningen Stöd BRIS för att öka enkelheten och pedagogiken för besökaren. BRIS samarbetspartners och sponsorer presenteras också på ett tydligare och mer överskådligt sätt. Exempel på kampanjer, aktiviteter, trycksaker och enskilda projekt: Medlemsbrev Årligt utskick till samtliga medlemmar med information om BRIS och förfrågan om förnyat medlemskap. Verksamhetsplan BRIS-rapporten 2004 Årlig sammanställning och rapport av inkomna samtal och mejl till BRIS. Interndokument Policyer, riktlinjer med mera. Årsredovisning Insamling Vår- sommar- och julkampanj. Vårruset Information och material (färgade skosnören). Forsbrands BRIS Golf Annons, folder och utskick. Idolkorten 2005 Utskick till landets samtliga sjätteklassare, föräldrainformation och annons i ICA-Buffé. Annonser/pluggar Dags- kvälls- och veckopress. 13 Foto: Lena Granefelt

14 Opinion 14 6 Under 2005 har BRIS-tidningen Barn & Ungdom haft en upplaga på cirka exemplar per nummer. BRIS i media En rankning av undersökningsföretaget ISI Wissing visar att BRIS sammantaget ligger på fjärde plats i Sverige när det gäller hur journalister uppfattar svenska företags, organisationers och myndigheters externa kommunikation. Rankningen baseras på enkätsvar från slumpmässigt utvalda journalister samt från ett fåtal analytiker. I undersökningen medverkar också 200 företag, organisationer, institutioner och myndigheter. Den mediala bevakningen av humanitära frågor som berört Sverige präglades under en stor del av 2005 av tsunamikatastrofen. Den mediala närvaron i antalet artiklar i dags- och fackpress för BRIS krympte därför under 2005 med cirka 25 procent. Debattartiklar Under året publicerade BRIS sju debattartiklar, fler än under något tidigare år. Dessa publicerades med spridning från tyngdpunkten på våra största dagstidningar till landsortspress: Tsunamin Inför skolstarten redovisade BRIS i Aftonbladet hur barnkontakterna i samband med tsunamin sett ut och gav råd om hur man kan prata med barnen i katastrofsituationer. BRIS-rapporten BRIS redogjorde på DN Debatt (Dagens Nyheter) för verksamhetsåret 2004 med särskild fokus på de fortsatt ökande kontakterna som speglar unga flickors psykiska ohälsa och självdestruktivitet. Pojkarna På DN Debatt redogjorde BRIS för att problemet med pojkars psykiska ohälsa fortgår i tysthet och framhöll vikten av att detta också tas med i en nationell handlingsplan mot ungas ökade psykiska ohälsa. Cyberspace Inför sommarlovet skrev BRIS på GP:s (Göteborgs- Posten) debattsida om vikten av att föräldrar är medvetna om de faror som finns ute på nätet samt gav råd för en aktiv föräldrainsats. Idrottsungdomar Tillsammans med Riksidrottsförbundet underströk BRIS idrottens sociala betydelse samt redogjorde för en undersökning som visar att aktivt idrottande ungdomar mår bättre än genomsnittet. Artikeln publicerades i diverse landsortspress. Barnens Hjälptelefon 25 år I samband med Internationella barndagen uppmärksammade BRIS i GP vad barntelefonen betytt genom tiderna och hur arbetet drivs vidare. Placerade barn 1 BRIS kommentar i Östgöta-Corren till den parlamentariska sociala barn- och ungdomsvårdskommitténs betänkande Källan till en chans där flera förslag berömdes men där kritik riktades mot att barnens egna röster saknades. Placerade barn 2 En debattartikel i Sydsvenskan med olika punkter om hur samhället bör ta ett större ansvar för barn som placerats i familjehem och i andra vårdformer.

15 Pressmeddelanden Utifrån de områden som redovisas i verksamhetsberättelsen, har BRIS skickat ut 14 pressmeddelanden under året. BRIS-tidningen Barn & ungdom: en fack- och medlemstidning Under 2005 har BRIS-tidningen Barn & Ungdom haft en upplaga på cirka exemplar per nummer. Majoriteten är medlemmar, men cirka en tredjedel av exemplaren går till prenumeranter och intern användning. Artiklarna utgår från ett barnperspektiv och materialet grundas till stor del på den erfarenhet av samtal som inkommer på Barnens Hjälptelefon eller som förmedlas till BRIS-mejlen. Det kan också handla om till exempel projekt som på olika sätt stödjer barn och ungdomar. Varje nummer har dominerats av ett tema med barnperspektiv. En avdelning i tidningen är BRIS-information och medlemsnytt. Teman under året har varit: Interninformation Interninformationen består främst av BRIS-internen som är ett månatligt informationsblad som mejlas till anställda och VU inom BRIS samt till vissa samarbetspartners och sponsorer. Genom att hämta information från tidningar, pressmeddelanden, internet och informationsblad har BRIS-Internen successivt ökat sitt informationsfält och sitt omfång genom nyheter som berör barn och ungdomar i Sverige. Foto: Fredrik Nyman Barnvänliga kommuner Pojkar Barnens Hjälptelefon 25 år Barn och miljö Under 2005 utkom fem nummer (inkl. ett dubbelnummer), där annonsförsäljning utgjorde intäkterna och en frilansgrupp, Mosebacke Media, producerade den tematiska delen. Presschefen är chefsredaktör för tidningen och skribent för övriga artiklar. Tidningen är under utredning och förbundsstyrelsen har under året diskuterat dess framtid. 15

16 bris årsredovisning 2004 Projekt 7 Under året har cirka exemplar av Föräldraboken distribuerats. Alima Alima i region Syd avslutades under året. I månadsskiftet februari-mars stod projektet bakom ett stort arrangemang på Tegelhuset i Rosengård. Teaterpjäsen Elektras Bröder och gruppen Sharaf Hjältar uppträdde för högstadie- och gymnasieelever. Alla projektledarna deltog under två dagar, dag 1 i Rosengård och dag 2 hölls en projektledarträff på regionkontoret. Föräldraboken Sedan 2002 har Riksförbundet BRIS förvaltningsansvar för Föräldraboken. Under året har cirka böcker distribuerats. Största beställningarna kommer från förskola/skola, landsting/bvc, kommuner och bibliotek. Den största efterfrågan ligger på svenska och därefter följer serbiska, lätt svenska, arabiska, nordkurdiska, turkiska, engelska, assyriska, tigrinja, somaliska, sydkurdiska, spanska och persiska Värdegrundsprojektet Syftet med projektet är att förebygga trakasserier, utfrysning, våld, intolerans och mobbning samt att göra barn och ungdomar medvetna om sin egen roll i att skapa ett gott socialt klimat för alla. Under 2005 färdigställdes åtta kortare filmer (som visats i teveprogrammet Krokodill), ett antal radioprogram och en bok: Om livet och sånt. Till filmerna finns också en handledning som fått ett tillskott av bild- dramaoch dialogpedagogik. Utbildningar har genomförts för skolledare och pedagoger på respektive skola. Projektet är ett samarbete mellan BRIS, Skilidrottsförbundet, Gleerups Utbildning, och UR. Konferenser kring psykisk hälsa bland barn och ungdomar Under hösten 2005 höll BRIS tillsammans med Allmänna Barnhuset fem konferenser kring temat Barn och ungdomars psykiska hälsa. Konferenserna var förlagda till Halmstad, Oskarshamn, Karlstad, Luleå och Sundsvall och totalt kom cirka 500 åhörare. I samband med konferenserna hölls också inbjudningsträffar som riktade sig till föräldrar och andra viktiga vuxna. Cirka 150 personer besökte dessa träffar. Ämnen som togs upp var bland annat: upptäckt av tidiga signaler ungdomsmottagningens arbete barn och ungdomars röster till BRIS vändpunktsprocessen friskvårdstänkande i arbetet med barn och ungdomar att vara anhörig till ett barn som tagit sitt liv inslag om olika modeller som man kan använda i föräldrar/vuxenutbildningar och som handlar om att jobba med och möta barn och ungdomar Utbildningsdagarna var en del av projektet Rapport från mitt hjärta som finansieras av Allmänna Arvsfonden. 16 Hela tjejer sprang VårRuset förra året, vilket gör tävlingen till Europas i särklass största.

17 Organisation Kongressen BRIS höll sin förbundskongress i Umeå i maj Kammarkören Sångkraft i Umeå underhöll, Sandra Olofsson Lilja, gymnasieelev i Umeå, höll ett föredrag där hon pratade om hur det är att vara ung idag och Stig-Arne Berglund, forskare och lärare vid Umeå universitet, föreläste kring ungdomar och vändpunktsprocesser. BRIS-priset gick till barn- och ungdomsprogrammen vid SVT. NCC-stipendiet gick till Katarina Weinehall vid Umeås universitet. Kongressen valde enhälligt Ingela Thalén till ny ordförande. Kongressen behandlade en motion som föreslog ett sammanslaget BRIS, med en juridisk person. Kongressen valde enhälligt Ingela Thalén till ny ordförande. Kongressen beslutade följande: att ställa sig bakom motionens intentioner. att regionföreningarna och Riksförbundet på sikt samordnas i en gemensam juridisk person. att sådan ändring genomförs under förutsättning att den bättre än nu gällande organisation tillgodoser BRIS samlade behov. att ett arbete inleds med sikte på att få en sådan ändring till stånd. att i det arbetet beaktas vikten av att den regionala verksamheten så långt möjligt får det stöd och den hjälp som behövs för att stärka BRIS ändamål. att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att svara för detta arbete; att tillsätta en arbetsgrupp bestående av sju personer, representerande de fem regionerna, förbundsstyrelsen och som adjungerad generalsekreteraren, samt därvid också till kongressen utarbeta förslag på de stadgeändringar som behövs. att vid nästkommande ordinarie kongress redovisa arbetet. 17 Foto: Fredrik Nyman

18 Ekonomi och sponsring Finansiering och förhållningssätt Plusgiro Intresset och engagemanget för BRIS verksamhet är fortsatt stort från många företag och organisationer som vill stödja BRIS. BRIS är helt beroende av intäkter från medlemmar, privatpersoner, samarbetspartners och sponsorer för att säkerställa och garantera verksamheten. Arbetet med att finansiera verksamheten har fortsatt hög prioritet och måste bedrivas långsiktigt samt vara förenligt med lag och goda seder. Valet av finansierings- och förvaltningsformer följer en policy och skall präglas av omsorg om förtroendet för BRIS i syfte att skapa ekonomiska förutsättningar för att driva den verksamhet som krävs för att BRIS mål skall kunna uppnås. Förvaltningen av BRIS ekonomiska medel präglas av effektiv hantering, trygga placeringar och återhållsamhet i utgifter. Till stöd i arbetet med att leda insamlingar hos medlemmar, allmänhet och organisationer finns en insamlingspolicy samt en policy för arbetet med företag och övriga kommersiella samarbeten. Denna policy gäller för såväl Riksförbundet som för respektive regionförening. De pengar som skänks till ligger till grund förbris stödverksamhet med Barnens Hjälptelefon, BRISmejlen och BRIS Vuxentelefon om barn. Det finansiella behovet är fortfarande stort. Bidraget från staten, via Socialstyrelsen, uppgår till 4,3 procent av Riksförbundet BRIS totala intäkter. Men BRIS behöver fler samarbetspartners som vill och kan bidra med att långsiktigt skapa finansiella förutsättningar för att bygga ett bättre samhälle för barn och ungdomar. Riksförbundet BRIS har ett 90-konto. Detta innebär att verksamheten granskas, förutom av BRIS egen auktoriserade revisor, av Stiftelsen för Insamlingskontroll SFI. BRIS tillämpar årsredovisningslagen och följer i övrigt SFI:s föreskrifter och anvisningar. Samarbetspartners och sponsorer Inställningen till BRIS är fortsatt positiv. Intresset och engagemanget för BRIS verksamhet är fortsatt stort från många företag och organisationer som vill stödja BRIS. Trots det var det en klar nedgång i givandet till BRIS direkt efter flodvågskatastrofen i Sydostasien en händelse som för övrigt påverkade hela årets insamlingsresultat. Stödet till BRIS kan se ut på olika sätt: ett korteller långsiktigt samarbete, köp av någon BRIS-produkt eller en penninggåva, genom autogirogivare eller intäkter från galor, auktioner, teaterföreställningar, privata initiativ, insamlingar eller försäljning av produkter där viss del tillfaller BRIS. AMF Pension var för tredje årets huvudsamarbetspartner till BRIS. Förutom ekonomiskt stöd anordnades BRIS Familjedagar med AMF under augusti och september i Norrköping, Sundsvall, Stockholm, Göteborg och Malmö. Familjedagarna var mycket uppskattade och hade drygt besökare. HP Hewlett Packard skänkte för tredje året ett antal datorer och annan teknisk utrustning som möjliggjorde en utveckling av BRIS-mejlen. 18

19 BRIS samarbete med Britannia Airways fortsatte för andra året som genom försäljning av skraplotter ombord på flygningar till och från Sverige skänker en krona per såld lott till BRIS. Företaget E-konst har alltsedan 1995 sålt litografier och reproduktioner till företag och konstföreningar till förmån för BRIS vilket ännu ett år inbringat värdefulla intäkter till verksamheten. Under året har motiv illustrerats av kända konstnärer som Lena Andersson, Anna Höglund, Eva Eriksson, Gunna Grähs med flera. Föreningsstödet i Sverige har under elva år sålt Stödpaket till förmån för BRIS. Ett stort antal företag har under många år troget köpt stödpaket där minst 50 procent av intäkterna tillfaller BRIS samtidigt som de har fått information om BRIS. Rusta och BRIS förnyade under hösten sitt samarbete motsvarande det från Det innebär att Rusta stöder BRIS ekonomiskt med 25 öre per såld kasse. Varje kasse har också tryck av numret till Barnens Hjälptelefon samt BRIS-mejladressen. RT Information samarbetade med BRIS för trettonde året och bidrog till verksamheten med intäkter från försäljning av julkort och julgåvor till företag. Den årliga utdelningen från fondsparare i Banco humanfond och hjälpfond uppgick till drygt kronor. Foto: Lena Granefelt 19

20 20 Samtliga samarbetspartners under verksamhetsåret Allmänna Arvsfonden/projekt AMF Pension/huvudsamarbetspartner Artphoto Foundation/Projekt Idrottslegender Banco Hjälpfond/fondsparande Banco Humanfond/fondsparande Bazar Förlag/Agneta Sjödin Försäljning av bok Best Western Hotels/lojalitetsprogram Bokia/ekonomiskt stöd via plastkassar Bolaget Sourcing AB/Försäljning CowParade porslins-kor Britannia Airways AB/Försäljning Skraplotter Childhood Foundation/Buffert deasign/webbyrå EDS/drift BRIS.se E-konst/försäljning av litografier Euroflorist/Tulpankampanj Ernst &Young/revision Föreningsstödet i Sverige/försäljning av stödpaket Gleerups Utbildning AB/Informationskanaler Goyada AB/ Tanka mobilen-stöd BRIS Hasse Alfredson/royaltyersättning Blommig Falukorv hipp hipp Hurra/profilprodukter Hewlett Packard Sverige AB/sponsring av datorer Hyundai/sponsring av bil ICA/Skolkampanj IKEA/projekt Draghjälpen IK Stockholm/huvudansvarig reklambyrå Idé&art/Försäljning CowParade-produkter JB Travel AB/BRIS-Golfen Kapp-Ahl AB/ Kampanjer Kläppen Ski Resort/Försäljning Trollekort Leimdörfer/ekonomiskt stöd MySoft/leverantör Datasystem OK/Q8/Trafikskylt Plantronics/teknik Pocketstället/Barnbokskampanj Provito AB/MuminDusch&Schampo Pound Business Strategies AB/Sponsring Procordia Food AB/egen kampanj Projektbyrån Orkano/ PÅAB/annonsförsäljning RT-Information/försäljning företagsjulkort Rica City Hotels/Hotelltjänster Rusta AB/ekonomiskt stöd via plastkassar Svensk Filmindustri/Astrid Lindgren filmer Svenska Golfförbundet/Svensk Golf/BRIS-Golfen Svenska Skolidrottsförbundet/Skoljoggen SISU/Idrottsutbildning ungdomsledare Stockholm Stad/Kompetensfonden Strömbergs/Distribution,registerhantering Telenor/drift Barnens Hjälptelefon Temo/marknadsundersökningar TeleKoncept AB/Serviceprovider 0900-nummer TG Skrivab AB/Skrivhäften TPR/returprovisioner försäkringar TopCollection AB/försäljning presentreklam Universum Communications AB/Enkäter Wallit/Internetbetalningar World Childhood Foundation The Vodafone Group Foundation/Ekonomiskt stöd Anders Forsbrand/BRIS-Golfen Åkessons Tryckeri/Trycksaker Utmärkelser och större gåvor BRIS mottog en donation samt en OLA-skulptur från CHIMP OLA FOUNDATION. Varje år på Olas födelsedag ger fonden ett bidrag till någon eller några som värnar om de utrotningshotade primaterna på vår jord. Lottie Knutsson på Fritidsresor valdes till Årets kvinna 2005 av Blomsterfrämjandet. I samband med utmärkelsen ingick en summa pengar som Lottie Knutsson valde att skänka till BRIS. Under julen 2005 fick Riksförbundet dessutom motta ett antal större julgåvor från följande företag: Schenker AB Comhem AB FöreningsSparbanken Green Cargo Eurest AB Åhléns AB E.O.N Värme Riksförbundet BRIS är medlem i följande föreningar/organisationer: Frivilligorganisationernas Insamlingsråd - FRII Ideell Arena Sponsrings- och Eventföreningen Sveriges Marknadsförbund Swedish Fundraisers Riksförbundet BRIS fanns representerade i: Nätverket för Barnkonventionen Idea (Arbetsgivarförbundet Etikrådet för ideella fonder, Banco Fonder för ideella organisationer)

21 Foto: Fredrik Nyman bris årsredovisning

22 Årsredovisning Förvaltningsberättelse Styrelsen och Generalsekreteraren för Riksförbundet BRIS Barnens Rätt I Samhället, organisationsnummer , får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret Styrelsen och generalsekreteraren har upprättat en separat verksamhetsberättelse där en mer detaljerad beskrivning av räkenskapsårets verksamhet återfinns. Resultat och ställning Översikt, koncernen Verksamhetens intäkter i tkr Verksamhetsresultat efter finansiella poster i tkr Balansomslutning i tkr Soliditet 57% 56% 59% 40% Medelantal anställda Förslag till vinstdisposition Till kongressens förfogande står följande kapital: Kronor Balanserat kapital Kvarstående belopp för balanserat kapital Styrelsen och generalsekreteraren föreslår att kapitalmedlen disponeras så att i ny räkning överföres

23 Koncernens resultaträkning Resultaträkning [Tkr] not Verksamhetens intäkter 1 Socialstyrelsen Medlemsavgifter Föreningsstödet Verksamhetsintäkter Övriga verksamhetsintäkter Intäkter BRIS-boken Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 1 Kostnad sålda böcker Regionsersättningar Marknadsföring, Trycksaker Externa tjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader Jämförelsestörande poster Avskrivning av materiella anläggningstillgångar Summa verksamhetens kostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter Räntekostnader Verksamhetsresultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat Årets saldo Fördelning av årets saldo Årets saldo enligt resultaträkningen Reservering av ändamålsbestämda medel som inte utnyttjats under året Kvarstående belopp för balanserat kapital

24 Koncernens balansräkning Tillgångar 31 december [Tkr] not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Summa anläggningstillgångar 2 31 Omsättningstillgångar Varulager mm 1 Handelsvaror Lager BRIS-boken Summa varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos regionerna Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

25 Koncernens balansräkning, forts Eget kapital och skulder 31 december [Tkr] not Eget kapital 11 Ändamålsbestämda medel Balanserat överskott Årets saldo Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Poster inom linjen Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 25

26 Moderförbundets resultaträkning Resultaträkning [Tkr] Not Verksamhetens intäkter 1 Socialstyrelsen Medlemsavgifter Föreningsstödet Verksamhetsintäkter Övriga verksamhetsintäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 1 Regionsersättningar Marknadsföring, Trycksaker Externa tjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader Jämförelsestörande poster Avskrivning av materiella anläggningstillgångar Summa verksamhetens kostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter Räntekostnader Årets saldo Fördelning av årets saldo Årets saldo enligt resultaträkningen Reservering av ändamålsbestämda medel som inte utnyttjats under året Kvarstående belopp för balanserat kapital

27 Moderförbundets balansräkning Tillgångar 31 december [Tkr] not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager mm Handelsvaror Summa varulager Kortfristiga fordringar Fordringar hos regionerna Övriga fordringar Fordran koncernföretag Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

28 Moderförbundets balansräkning, forts Eget kapital och skulder 31 december [Tkr] not Eget kapital 11 Ändamålsbestämda medel Balanserat kapital Årets saldo Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Poster inom linjen Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 28

29 Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd och FRIIs mall för årsredovisning. Koncernredovisning Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Det innebär att förvärvade dotterbolags tillgångar och skulder upptagits till det marknadsvärde, som legat till grund för fastställande av köpeskillingen på aktierna. Koncernens eget kapital omfattar moderförbundets eget kapital och den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter att dessa bolag förvärvats. Fordringar Fordringar har upptagits till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Varulager Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs systematiskt över tillgångarnas förväntade nyttjandeperiod enligt nedanstående förteckning: Avskrivningstider: Inventarier 5 år Nyckeltalsdefinitioner Soliditet Justerat eget kapital i procent av balansomslutning Not 2 Inköp och försäljning mellan koncernföretag Av årets inköp avser 0 (575) tkr inköp från andra koncernföretag. Av årets försäljning avser 0 (0) tkr försäljning till andra koncernföretag. 29

30 Not 3 Personalkostnader Medelantalet anställda Moderförbundet Moderförbundet Kvinnor 58% (58%) 9 9 Män 42% (42%) 6 5 Totalt Dotterbolag Kvinnor 0 0 Män 0 0 Totalt 0 0 Löner och ersättningar (Tkr) Moderförbund Styrelsearvode Generalsekreteraren Övriga anställda Totalt Sociala kostnader totalt (Tkr) Varav pensionskostnader för Generalsekreteraren Varav pensionskostnader för övriga anställda Dotterbolag Övriga anställda 0 0 Totalt 0 0 Sociala kostnader totalt (Kr) 0 0 Varav pensionskostnader för övriga anställda 0 0 Koncernen Totalt Löner och ersättningar Sociala kostnader I pensionskostnader för övriga anställda ingår en feldebitering från försäkringsbolaget. Återbetalning till Riksförbundet kommer att ske med ett okänt men förmodligen inte oväsentligt belopp. Könsfördelningen i styrelsen och verkställande utskott Fördelning mellan män och kvinnor i förbundets styrelse Kvinnor 7 7 Män 5 5 Fördelning mellan män och kvinnor i förbundets verkställande utskott: Kvinnor 3 3 Män 2 3 Upplysning om sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 0,0% 0,1% Långtidssjukfrånvaro 0% 0% Total sjukfrånvaro anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Långtidssjukfrånvaron är den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Not 4 Jämförelsestörande poster Beloppet avser nedskrivning av fordran på BRIS Region Syd. 30

31 Not 5 Upplysning om revisorns arvode Arvode och kostnadsersättning [Tkr] Moderförbundet Revisionsuppdrag samt revisionsnära konsultation föranledd av revisionsnoteringar Andra uppdrag 58 0 Summa revisionsarvode Koncernen Revisionsuppdrag samt revisionsnära konsultation föranledd av revisionsnoteringar Andra uppdrag 58 0 Summa revisionsarvode Not 6 Kostnad sålda böcker I beloppet ingår nedskrivning av varulager med 0 (1 150) tkr. Not 7 Skatt på årets resultat Koncernen [Tkr] Aktuell skatt hänförlig till tidigare år 0 0 Uppskjuten skatteintäkt avseende temporära skillnader Summa skatt på årets resultat Not 8 Materiella anläggningstillgångar [Tkr] 2005 Koncernen Moderförb. Ingående anskaffningsvärde Inköp 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivning Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde 2 0 Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Företag Säte Org nr Svenska BRIS AB Stockholm Svenska BRIS AB Kapitalandel 100% Rösträttsandel 100% Antal andelar Bokfört värde, tkr Totalt eget kapital i Svenska BRIS AB uppgår till tkr och årets resultat till tkr. Not 10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen [Tkr] Förutbetalda hyror Förutbetald medverkan i Gula sidorna Upplupna bidrag Övriga poster Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Moderförbundet [Tkr] Förutbetalda hyror Förutbetald medverkan i Gula sidorna Upplupna bidrag Övriga poster Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

32 Not 11 Eget Kapital Koncernen [Tkr] Ändamålsbestämda medel Balanserat kapital Årets saldo Totalt Belopp vid årets ingång Överföring av föregående års saldo Reserveringar Årets saldo Belopp vid årets utgång Moderförbundet Belopp vid årets ingång Överföring av föregående års resultat Reserveringar Årets saldo Belopp vid årets utgång Not 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen (Tkr) Personalrelaterade kostnader Förutbetalda intäkter Övriga poster Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Moderförbundet Personalrelaterade kostnader Förutbetalda intäkter Övriga poster Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

33 Stockholm den 24 april 2006 Ingela Thalén Dennis Töllborg Göran Harnesk Ordförande Generalsekreterare Jan Johansson Ingeborg Moqvist Anders Hägerlöf Per Norrhäll Hans Andersson Torbjörn Blomhage Soki Choi Ragna Wallmark Matilda Larsson Berete Rubin Vår revisionsberättelse har avgivits den 25 april 2006 Thomas Lönnström Auktoriserad revisor Anne-Christine Löfgren 33

34 Revisionsberättelse Till föreningsstämman i Riksförbundet BRIS Barnens Rätt I Samhället Org.nr Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Riksförbundet BRIS Barnens Rätt I Samhället för räkenskapsåret Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpats vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot förbundet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av förbundets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att kongressen fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderförbundet och för koncernen, disponerar resultatet i förbundet enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 25 april 2006 Thomas Lönnström Auktoriserad revisor Anne-Christine Löfgren Förtroendevald 34

35 35

36 IK STHLM BRIS Riksförbundet BRIS Karlavägen Stockholm Tel: Fax: BRIS region Mitt Karlavägen Stockholm Tel: Fax: BRIS region Nord Kungsgatan 36, 2 tr Umeå Tel: Fax: bris.nord@bris.se BRIS region Syd Östra Rönneholmsv Malmö Tel: Fax: bris.syd@bris.se BRIS region Väst Hvitfeldtsgatan Göteborg Tel: Fax: bris.vast@bris.se BRIS region Öst Knäppingborgsgatan Norrköping Tel: Fax: bris.ost@bris.se BRIS BRIS Barnens Rätt I Samhället bildades 1971 och är en ideell, partipolitiskt obunden organisation som bistår barn som far illa samt är ett komplement till myndigheter och en länk mellan barn, vuxna och samhälle. BRIS arbetar också för att påverka den allmänna opinionen att öka vuxnas respekt för barn som individer samt beslutsfattare att verka för ett barnvänligare samhälle med FN:s konvention om Barnets rättigheter som riktmärke. BRIS är ett riksförbund som arbetar inom fem regioner som på sina kanslier har stödtelefoner, anställd personal, samt ideella medarbetare. Stödverksamheten BRIS stödverksamhet för barn och ungdomar har sin bas i Barnens Hjälptelefon och BRIS-mejlen. Under 2005 inkom sammantaget över kontakter därifrån som statistikfördes.från och med januari 2006 ökade BRIS öppettiderna av Barnens Hjälptelefon, som når barn och ungdomar upp till 18 år: måndag fredag samt lördag, söndag och helgdag Samtalen kopplas automatiskt till ett öppet regionkansli och BRIS betalar barnens samtal, som vanligtvis rings från mobiltelefon. Samtal till Barnens Hjälptelefon syns inte på den uppringandes räkning och BRIS ser eller spårar aldrig uppringarens telefonnummer. På webbplatsen BRIS.se finns bl. a. möjligheter för barn och ungdomar att under säkra former mejla till BRIS. Många föredrar att skriva i stället Barnens Hjälptelefon: för att ringa och BRIS-mejlen är idag BRIS mest expansiva verksamhet med drygt inkommande mejl under BRIS Vuxentelefon om barn BRIS Vuxentelefon om barn, tar emot samtal från vuxna som behöver någon att prata med kring problem som rör barn. Samtalen tas emot på olika kanslier och är till skillnad från Barnens Hjälptelefon inte helt kostnadsfria utan kostar som vanliga telefonsamtal. Vuxentelefonen hålls öppen varje vardag mellan Under 2005 inkom nästan vuxensamtal. BRIS-mejlen: BRIS Vuxentelefon om barn: Medlemskap och gåva: Pg