Senaste nytt inför samverkansgruppens möte i Borås den april 2005

Transkript

1 Bilaga 4, möte 34 Senaste nytt inför samverkansgruppens möte i Borås den april 2005 Innehållsförteckning Blekinge tekniska högskola...2 Högskolan i Gävle...2 Högskolan i Kristianstad...3 Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla...3 Karlstads Universitet...4 Kungl Tekniska Högskolan...4 Luleå tekniska universitet...5 Tekniska högskolan, Umeå universitet...5 Uppsala universitet...5 Örebro universitet...6

2 Blekinge tekniska högskola Efter några år av neråtgående trend i sökintresse såg vi ht 2004 en kraftig ökning av såväl det totala antalet sökande som förstahandssökande till utbildningsprogram. Antalet helårsstudenter totalt var 2004 drygt 3100 vilket är i nivå med tidigare högsta nivåer. Dock har inte studenterna återvänt till vår tekniska kärna. Det internationella intresset för våra magisterutbildningar fortsätter att öka. BTH, tillsammans med Linköpings universitet och Chalmers lyfts i rapport från HSV (dec 2004) fram som de bästa i landet på att samverka för kunskapsutveckling och tillväxt. Profilen effektiv och hållbar produktutveckling har fått ett kraftigt stöd från KK-stiftelsen. BTH har fått ekonomiskt stöd från Sparbanksstiftelsen Kronan för vidareutveckling av nätbaserade hårdvarulaborationer, bl.a. inom kretsteori, mätteknik och vibrationsanalys. En viktig del är att utveckla ingenjörspedagogiken och ta tillvara erfarenheter inom nätbaserad undervisning för att nå nya grupper med utbildningsinsatser. Samverkan i Sydost (BTH, VXU, HiK) utreds grundligt i ett arbete med 10 delprojektgrupper. I instruktionerna finns att även scenarios med långtgående samverkan ska undersökas. Arbetet redovisas efter sommaren, för behandling i styrelserna på respektive lärosäte. /Benny Lövström, april 2005 Chalmers tekniska högskola Högskolan i Borås Högskolan i Dalarna Högskolan i Gävle Ett utvecklingsarbete har pågått under 2004 och 2005 som omfattar energi-, maskin- och ekonomiingenjörsprogrammen. Utbildningarna kommer att från ht 2005 att ha ganska hög grad av samordning samt vara till ungefär hälften projektbaserade. Dataingenjörs-/ Elektronikingenjörsprogrammen kommer att ansluta till detta upplägg hösten Ny lokal examensordning för högskoleingenjörsexamen 120 poäng har arbetats fram där begreppen som använts i varumärket används. Gäller för antagna hösten 2005 och framåt. Rekryteringsläget ht 2005 är svårt att förutsäga. Rekryteringsinsatser har gjorts, förutom sedvanliga ansträngningar såsom utskick, deltagande på mässor, besök på gymnasieskolor, besöksdagar på campus mm, har texter i utbildningskataloger och programbeskrivningar blivit föremål för genomgripande korrekturarbete. Varumärkesbroschyren har använts. Inga nya högskoleingenjörsprogram föreslås starta hösten 2005 och Öppen ingång startade hösten 2004 men startar ej hösten 2005 och En utveckling mot att det kommer att finnas tre program/plattformar för ingenjörsutbildningen vid HiG har i och med ovanstående inletts. En projektbaserad plattform med olika inriktningar, ett geomatikprogram med bl a en högskoleingenjörsinriktning samt ett byggnadsingenjörsprogram. Det senare med inriktning mot arbete på arkitektkontor och motsvarande.

3 HiG deltar i samarbetet med Ingenjör on-line som ett av åtta lärosäten. Ett möte inom PentaPlus (Karlstad, Örebro, Mälardalen, Dalarna, Gävle) genomfördes i januari enligt modellen Open Space. Fler möten lär komma. /Kjell Ekström, april 2005 Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Thomas Nordström ny rektor fr.o.m. 1/1-05. Skolans inriktning ska vara följande tre områden företagande, lärande och hälsa/miljö. Högskoleingenjörsprogrammet Data och elektronik startar ej ht-05 Magisterprogrammet Inbyggda (bred) system startar ej ht-05 Magisterprogrammet Polymer (djup) startar ej ht-05 Magisterprogrammet Digital kommunikationsdesign startar ht-05. Har givits som fristående kurser under läsåret Yrkeshögskoleprogrammet Datasystemmanagement 80 p. startar ht-05 /Anders Ask, april 2005 Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla Organisation och ekonomi Vid en omorganisation 1 januari 2004 bildades institutionen för teknik, matematik och datavetenskap genom sammanslagning av institutionen för teknik och de delar av institutionen för informatik och matematik som var placerade i Trollhättan. Institutionen fick en ny prefekt (Elise Glimsten) och en biträdande prefekt (Liselott Lycke). Den ekonomiska situationen är svår och institutionen gjorde ett negativt resultat 2004, medan HTU som helhet gjorde ett positivt resultat. Institutionen har sagt upp sju fastanställda (varav tre är lektorer). Utbildning och forskning Studentunderlaget har stabiliserats på en relativt låg nivå och vi jobbar mycket med rekrytering. Utbildningsutbudet har setts över och bantats både vad gäller fasta program och fristående kurser. Institutionens medarbetare har jobbat mycket med att öka samläsningen mellan program för att spara resurser. I höst startar ett program i Robotik och intelligenta system som till stor del samläses med andra program. Institutionens forskningsansökningar ledde till att HTU blev den högskola som fick störst tilldelning av projektmedel från KK-stiftelsen.

4 Övrigt Övergripande jobbar HTU med ett samverkansprojekt kring hälsa och friskvård (med stöd från Utvecklingsrådet). Projektet, som består av tre delar (verksamhetsutveckling, ledarutveckling och friskvård), är treårigt och skall utvärderas i höst. HTU har också ökat samverkan på alla plan med högskolorna i Borås och Skövde genom den sk Bjertorpsdeklarationen som är undertecknad av respektive rektor. /Liselott Lycke, mars 2005 Karlstads Universitet Som de flesta övriga är vi djupt involverade i en omorganisation. Den skall träda i kraft den 1 januari 2006 och innebär att 10 institutioner skall bli fyra enheter med var sin fakultetsnämnd. Förutom de fyra enheterna så kommer det att finnas ett särskilt organ för lärarutbildningen. För ingenjörsutbildningarnas del innebär detta att de kommer att finnas på två av de fyra enheterna. Hur samordningen dessa emellan skall ske är inte helt klart. Fördelningen av ämnen på enheterna är delvis okonventionell men det råder ganska stor enighet inom universitetet för indelningen. Den stora stötestenen är hur ledningen för enheterna skall se ut. En av rektor utsedd ledare i linjen eller dekanen? Frågan är fortfarande öppen. En utredning pågår om vi skall strukturera om högskoleingenjörsutbildningarna och ha bredare (eller en bred!) ingångar med valbara utgångar inom ungefär samma områden som i dag. Får vi inte fler studenter måste vi hitta fler samläsningsmöjligheter än i dag. Inga nya program (utgångar) är under utveckling. Vi arbetar även med att se över de lokala målen för högskole- respektive civilingenjörsutbildningarna. Universitetet tog vid årsskiftet beslut om en ny vision och den beskriver att vi skall ha breda ingångar med stor valmöjlighet för studenten vilket har lett till att även de naturvetenskapliga programmen och ekonomprogrammen arbetar med att strukturera om till breda ingångar. /Gunilla Klinteskog, april 2005 Mitthögskolan Mälardalens högskola Kungl Tekniska Högskolan KTH är nu i full gång med att genomföra sin nya Skolorganisation. Just nu är 9 skolor inrättade, vilka var och en leds av Dekan som har ansvar för det innehållet i utbildningarna, personal och ekonomi. På flertalet skolor finns underavdelningar i form av de gamla institutionerna kvar. Varje skola har en styrelse med sammansatt av studenter, personal och externa ledamöter. Vid varje skola har också utsetts en GA, grundutbildningsansvarig samt en FA, Forskning och forskarutbildningsansvarig. Fakultetsnämnden kvarstår och får en tydligare roll av kvalitetsuppföljning, samordning och policyfrågor.

5 Högskoleingenjörsutbildningen finns representerad i 4 av skolorna. Vid den nya Skolan för Teknik och Hälsa (gamla KTH Syd) utgör den huvuddelen av verksamheten. /Lars Källander, april 2005 Linköpings tekniska högskola Lunds tekniska högskola Luleå tekniska universitet Se presentation Malmö Högskola Tekniska högskolan, Umeå universitet 1. Nytt försök HT 05 att starta högskoleingenjörsutbildning i geografiska informationssystem (GIS) i Örnsköldsvik och Lycksele. HT 04 gjordes ett första försök, men antagningen stoppades p.g.a. för få sökande. 2. Nytt försök HT 05 att anta studenter till ÅK 1 på högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik. HT 04 stoppades för första gången sedan programmet startades 1982 antagningen p.g.a. för få sökande. 3. Bolognaprocessen: Teknisk-naturvetenskaplig fakultet och dess tekniska högskola planerar övergång till nytt utbildningssystem i enlighet med Bolognaprocessen HT 06 under förutsättning att riksdagen fattar nödvändiga beslut. Definitivt beslut tas i fakultetsnämnden i slutet av maj. För högskoleingenjörsutbildningen betyder det ingen omedelbar förändring. På civilingenjörsutbildningen införs en för studenten frivillig etappavgång till teknologie kandidatexamen. Ett stort antal tvååriga masterprogram planeras, varav ett antal kommer att finnas tillgängliga för studenter med högskoleingenjörsexamen utan större behörighetskompletteringar (beroende på kursval på grundnivån). /Anders Lundin, april 2005 Uppsala universitet Bolognaprocessen Arbetet med bolognaprocessen pågår för fullt vid Uppsala Universitet. Enligt tidsplanen skall arbetet vara klart till 2007, det året tänker man starta kandidat och masterutbildningar enligt bolognamodellen inom civilingenjörsprogrammen och naturvetarprogrammen. Hur högskoleingenjörsutbildningarna skall anpassa till systemet är ännu inte bestämt. Förmodligen kommer Uppsala att göra en liknande lösning som Chalmers, dvs. en högskoleingenjörsexamen kommer inte med automatik att ge en kandidatexamen. De studenter som vill bygga på sin högskoleingenjörsutbildning till civilingenjör eller master måste därför först komplettera med kurser om ca 20p för att erhålla en kandidatexamen. Det planeras inga masterutbildningar inom maskinteknik eller byggteknik, de högskoleingenjörsstudenter som läser de inriktningarna får söka sig vidare någon annanstans.

6 Fakulteten planerar också att införa något slags modulsystem för kurser och schemaläggning. Även detta kommer att påverka högskoleingenjörsutbildningarna, exempelvis matematikkurserna komma att modulanpassas. Det förekommer också diskussioner om samläsningar mellan högskoleingenjörer och civilingenjörer, men inga beslut är tagna. Näringslivsanknytning Den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet har för avsikt att öka graden av näringslivsanknytning för ingenjörs- och naturvetarprogram. En inventering av olika möjligheter för att nå målet har gjorts. Några av de förslag till åtgärder som kommit fram är: Låta företag ta över genomförandet av någon (några) kurser, eller delar av en kurs Nätverk av företag, företagskvällar, fortbildning och studiebesök Fadderföretag och COOP-utbildning Flera program är i startgroparna med att införa näringslivsorienteringskurser i samarbete med fadderföretag. Idag finns bara den verksamheten vid bygg- och maskiningenjörsprogrammet. Erfarenheterna från de programmen är att det finns uppenbara svårigheter med att få en uthållighet i samarbetet. Växjö universitet /Lars Degerman, april 2005 Örebro universitet 1. En stor del av det utrednings- och förändringsarbete som pågår är att relatera till ett eventuellt samarbete/samgående med Mälardalens högskola. Vad det kommer att resultera i vet vi ännu inte. 2. Nytt utbildningsprogram, Ljudingenjör 120 poäng. Högskoleingenjörsutbildning med elektroteknik som huvudämne och tillämpningsområde ljud för till exempel musikindustrin, evenemangsverksamheter och hörselhjälpmedel. Behörighetskrav E.3. Utbildningen ges i samarbete med bland andra Musikhögskolan och institutionen för vårdvetenskap och omsorg. 3. Nytt utbildningsprogram, Drifttekniker, yrkeshögskoleutbildning på 80 poäng. Ges både som Campus- och internetbaserad utbildning. Särskild behörighet matematik A. 4. Nytt utbildningsprogram, Simulering och dataspelsutveckling 120/160 poäng med huvudämne datateknik. Ett fritt program med generell examen. En rekommenderad studiegång finns men med fritt program kan studenten utöver huvudämnet välja fritt ur universitetets kursutbud. 5. Ingenjörsprogrammen för elektroteknik och automatiseringsteknik håller på att fasas ut 6. Prestationer, vissa institutioner överproducerar vilket medför att Öu kommer att minska antalet utbildningsplatser. Även institutionen för teknik även institutionen för teknik drabbas av nedskärningar trots att vi befinner oss i en ekonomisk situation där expansion är att föredra. 7. Yrkeshögskoleutbildningarna inom teknik som förlagts till regionala campus, Karlskoga och Kopparberg, har svårt att rekrytera studenter.

7 8. Personal, institutionen för teknik har viss övertalighet. Visstidsanställda får inte förlängt förordnande vilket gäller både undervisande och administrativ personal. Förhandlingar om uppsägning av tillsvidareanställd personal pågår. 9. Ett universitetsgemensamt projekt om centraliserad administration är tillsatt. Målet är att finna lösningar som kan medföra rationaliseringsvinster. Hur kommer sådana lösningar att påverka förutsättningarna för högskoleingenjörsutbildningar? /Bo Magnusson, april 2005