Svenska Röda Korsets yttrande över EU-kommissionens förslag till asylprocedurförordning COM (2016) 467

Transkript

1 Stockholm, 30 september 2016 Ju2016/05296/EMA Regeringskansliet Justitiedepartementet Stockholm Svenska Röda Korsets yttrande över EU-kommissionens förslag till asylprocedurförordning COM (2016) 467 Svenska Röda Korset har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad skrivelse och vill med anledning av detta framföra följande synpunkter. Synpunkter lämnas främst i frågor där Svenska Röda Korset anser att författningsändringar behövs utifrån de områden inom vilka vi har erfarenhet och expertis samt generella kommentarer på förslaget i sin helhet. Sammanfattning av Svenska Röda Korsets synpunkter Svenska Röda Korset har lång erfarenhet av arbete för och med människor på flykt globalt, nationellt och lokalt. Vi finns med från flyktens början i konflikt och katastrof, längs flyktens väg, till ankomsten i Sverige, asylprocessen och etablering i Sverige. Vi har under lång tid varit en aktiv del och nära följt den svenska migrations- och asylpolitiken likväl som utvecklingen på europeisk och global nivå. Förslaget är en del i kommissionens försök att upprätta ett gemensamt asylförfarande som gäller på samma sätt i alla medlemsstater. Även om Svenska Röda Korset delar kommissionens bild av att ökad harmonisering är behövligt måste denna göras utan att underminera de grundläggande garantierna för rätten att söka asyl. Svenska Röda Korset är oroade över att förslaget i sin nuvarande form kommer att urholka rätten till internationellt skydd. När så många människor har tvingats på flykt runtom i världen vill Svenska Röda Korset uppmana Sverige och övriga medlemsländer i EU att stå upp för sina folkrättsliga förpliktelser vad gäller människor som söker skydd. Nedan följer en sammanfattning av Svenska Röda Korsets bedömning av förslaget till asylprocedurförordning. Svenska Röda Korset ställer sig positivt till kommissionens ambition att öka harmoniseringen av medlemsstaternas asylsystem. Det finns fortfarande alltför stora skillnader medlemsländerna emellan vad gäller tillämpningen av asylprocedurdirektivet och Svenska Röda Korset delar kommissionens uppfattning om att en mer enhetlig tillämpning är behövligt för att säkerställa att grundläggande rättigheter säkerställs och att en miniminivå upprätthålls inom hela EU. السويدي األحمر الصليب Svenska Röda Korset Swedish Red Cross Croix-Rouge Suédoise Cruz Roja Sueca Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen Adress Box boxnummer gatuadress postnummer Stad Land Telefon telefon Mobil mobil Internet Bankgiro E-post E-post Organisationsnummer

2 Svenska Röda Korset välkomnar att förfarandegarantier för att skydda sökandens rättigheter införs i förslaget. Svenska Röda Korset betonar särskilt vikten av en personlig intervju och kostnadsfritt juridisk biträde i grundprocessen. Den obligatoriska prövningen av säkra asylländer kommer dock att innebära att antalet ansökningar som avvisas eller anses vara uppenbart ogrundade kommer att öka vilket riskerar leda till att många sökanden inte ges kostnadsfritt juridiskt biträde. Svenska Röda Korset anser det vara av yttersta vikt att sökande tillförsäkras juridiskt biträde i samtliga fall, undantaget de fall där det står klart att den sökande kommer att garanteras flyktingstatus. Svenska Röda Korset ställer sig positiva till att förslaget stärker rättssäkerhetsgarantier som ges asylsökande med särskilda behov och för ensamkommande barn. Förfarandegarantier för att skydda sökandens rättigheter införs i förslaget. Asylsökanden kommer att garanteras rätt till personlig intervju och kostnadsfritt rättsligt bistånd och biträde under det administrativa förvarandet. Förstärkta rättssäkerhetsgarantier ges asylsökande mer särskilda behov och för ensamkommande barn. Svenska Röda Korset ställer sig kritiskt till de förkortade tidsfristerna för överklagande. Svenska Röda Korset anser att dessa tidsfrister är alltför korta för att rättssäkerheten ska kunna garanteras och avstyrker därför förslaget. Svenska Röda Korset motsätter sig även de begränsningar som föreslås kring vad en sökande får anföra under domstolsprövning och avstyrker förslaget. Svenska Röda Korset ser med oro på användningen av snabbprocesser, dvs. påskyndat prövningsförfarande och gränsförfarande. Vad gäller det påskyndade prövningsförfarandet bör asylprocedurförordningens bestämmelser anpassas för att säkerställa garantier så att personer med särskilda behov, som exempelvis tortyröverlevare, inte omfattas av detta förfarande. Svenska Röda Korset ställer sig tveksamt till kravet på erkännandet av andra medlemsländers medicinska åldersbedömningar, eftersom vi under flera år uppmärksammat brister som föreligger i dagens system. Vad gäller frågan om läkarundersökningar bör asylprocedurförordningen anpassas så att den reflekterar staternas existerande internationella åtaganden vad gäller utredning och dokumentation av tortyr. Svenska Röda Korset avstyrker kommissionens förslag till en harmonisering och obligatorisk tillämpning av begrepp säkra länder. Till skillnad från asylprocedurdirektivet, där deras tillämplighet var frivillig för medlemsstaterna, blir tillämpningen av dessa begrepp obligatoriska enligt förslaget. Svenska Röda Korset ställer sig kritiskt till den föreslagna ökningen av användning av sanktioner riktade mot den asylsökande. Om den sökande åsidosätter skyldigheterna enligt förordningen kan det få allvarliga konsekvenser för personen i fråga. Svenska Röda Korset välkomnar att medlemsstaterna enligt den föreslagna asylprocedurförordningens vid behov [ska] utarbeta beredskapsplaner för att säkerställa en effektiv asylprövning. Detta bör göras i samråd med berörda organisationer. 2

3 Allmänna synpunkter Frågorna som regleras i den nu föreslagna asylprocedurförordningen var tidigare bestämmelser i ett direktiv. Den föreslagna förändringen innebär således inte bara materiella förändringar utan kommer även att bidra till att förordningen och därmed bestämmelserna blir direkt tillämpliga i nationell lag. Till skillnad från ett direktiv begränsar en förordning, där obligatoriska regler införs, medlemsländernas handlingsutrymme. Kommissionen anför att syftet med detta är att upprätta ett verkligt gemensamt förfarande för internationellt skydd som är effektivt, rättvist och balanserat. En förutsättning för ett sådant system är att alla medlemsstater har ett fungerande och effektivt asylsystem. Det finns dock fortfarande omfattande skillnader mellan de olika asylsystemen inom EU. Därför kommer förslaget att innebära stora ändringar i de respektive nationella lagstiftningarna och det kommer även få betydande konsekvenser för de olika ansvariga myndigheterna i EUländerna vad gäller den praktiska och administrativa hanteringen av asylärenden. Den nu gällande EU-rätten har även den haft som ambition att skapa ett gemensamt system med ett enkelt och effektivt förfarande samt att minska de sekundära förflyttningarna inom EU. Frågan är om införandet av obligatoriska regler med stort fokus på kortare tidsfrister, sanktioner och påskyndade förfaranden kommer att säkerställa att huvudsyftet med förordningen, att upprätta ett gemensamt asylförfarande, uppnås. Det finns flera olika anledningar som ligger bakom skillnader mellan de olika asylsystemen inom EU och den ojämlika ansvarsfördelningen sinsemellan. Att ta itu med dessa kommer att kräva flera åtgärder än att ersätta ett direktiv med en förordning. Svenska Röda Korset ser denna utveckling med oro då en rad av ovannämnda obligatoriska regler kan urholka rättssäkerheten i enlighet med internationella förpliktelser. Svenska Röda Korset vill särskilt understryka att detta även kommer att medföra att många medlemsländer kommer att behöva sänka sina nivåer vad gäller tillträde till skydd, asylprocessen och rättssäkerhetsgarantier i densamma. Att EU ska ha ett gemensamt asylsystem och att reglerna ska harmoniseras är i sig positivt då detta kan medföra att fler människor i behov av skydd kan erhålla detta på ett rättssäkert, värdigt och humant sätt. Dock måste man fråga sig om harmoniseringen är så pass viktig att det ska föranleda att unionen inte bara har gemensamma miniminivåer utan även ett tak. Svenska Röda Korset hoppas att den svenska regeringen kommer att driva linjen att dessa bestämmelser även fortsättningsvis ska regleras i ett direktiv. Samt att uppföljningen av direktiven, implementeringen av dem och sanktioner för medlemsstater som inte efterlever dem, ska tydliggöras för att på detta sätt erhålla en bättre harmonisering inom EU. Överväganden och förslag Effektiviseringar och förenklingar av förfarandet för internationellt skydd (Artikel 34, 53, 55) 3

4 Förslaget innebär att det läggs fram effektiva tidsfrister för de olika processerna i förordningen. En ansökan som prövas i normalspår ska prövas inom sex månader. Vid oproportionerligt tryck eller på grund av komplexiteten av ett ärende kan tidsfristen i vissa fall förlängas i tre månader, till skillnad från dagens sex månader. Detta ställer höga krav på myndigheternas kapacitet. I Sverige har Migrationsverket redan i dag problem att hålla denna föreslagna maximitid och förslaget kommer således att ställa stora krav på myndighetens organisation och rutiner. Tidsfrister införs för prövning av om en ansökan är prövningsbar, på tio arbetsdagar eller en månad beroende på ärende. För ärenden som hanteras i påskyndade förfaranden införs en tidsfrist på två månader. Svenska Röda Korset anser att de korta tidsfristerna för prövningen för att säkerställa huruvida en ansökan kan tas upp till prövning kommer att ställa stora krav på ansvariga myndigheter samt kräva förändringar i organisation och arbetssätt. Detta kan i sin tur äventyra effektiviteten av de förfarandegarantier som inkluderas i förslaget, som t.ex. möjligheten att motbevisa presumtionen om ett säkert land i kombination med krav på muntlig handläggning och offentligt biträde, som nu utgör grundläggande beståndsdelar i den gemensamma asylproceduren. Samtidigt lämnar förslaget stor flexibilitet till beslutande myndigheter för att skjuta upp avslutandet av prövningsförfarandet upp till 15 månader på grund av osäkra förhållanden i ursprungslandet som förväntas vara av tillfällig natur. Svenska Röda Korset är oroat över att detta kommer att lämna alltför stort utrymme för tolkning för beslutande myndigheter. Även otydligt hur detta kommer påverka möjligheterna till familjeåterförening vilket är helt avgörande. Förslaget innefattar även förkortade tidsfrister för överklagande, från en vecka till en månad beroende på ärendet. Svenska Röda Korset anser att dessa tidsfrister är alltför korta för att rättssäkerheten ska kunna garanteras. Dessutom får sökanden i överklagandet bara anföra nya element som är relevanta för prövningen av ansökan och som vederbörande inte kan ha varit medveten om i ett tidigare stadium eller som har att göra med förändringar i vederbörandes situation. Svenska Röda Korset menar att detta förslag går emot principen om den fria bevisvärderingen och dessutom riskerar att utmynna i beslut som inte tar hänsyn till principen om non-refoulement eftersom beslutsfattande myndighet, om förslaget går igenom, kan förbise att den sammanlagda informationen i ärende såväl tidigare som senare anförda element tillsammans kan visa att den sökande löper risk för förföljelse eller annan skyddsgrundande behandling. Svenska Röda Korset motsätter sig därför de begränsningar som föreslås kring vad en sökande får anföra under domstolsprövning och avstyrker förslaget. Detta skulle även kunna strida emot Europadomstolens praxis (se F.G. v. Sweden, 43611/11) där domstolen anger att myndigheterna är skyldiga att bedöma all information i ett ärende innan ett avlägsnandebeslut fattas. En efterföljande ansökan har inte automatiskt suspensiv effekt och man kan i vissa fall göra undantag från rätten att stanna kvar under prövning. Idag går utvisningar inte att verkställas under 4

5 den tid anmälan om verkställighetshinder handläggs om skyddsskäl anförts. Svenska Röda Korset anser att detta även fortsättningsvis bör gälla för att säkerställa principen om non-refoulement. I artikel 54.2 uppradas fall där ett överklagande inte har suspensiv effekt. Beslut om avvisning på grund av ett säkert asylland men inte ett säkert tredjeland anses kunna verkställas utan suspensiv effekt. I dessa fall har en domstol rätt att besluta om inhibition, antingen på begäran av den sökande eller ex officio. Svenska Röda Korset ställer sig kritiskt till att domstolen ska kunna besluta om inhibition enbart när detta begärs och inte automatiskt. Enligt Svenska Röda Korsets mening kan detta öka risken för refoulement och att Sverige således bryter mot sina folkrättsliga förpliktelser och avstyrker därför förslaget. Förfarandegarantier (Artikel 8, 12-15) Svenska Röda Korset välkomnar att förslaget generellt håller samma nivå av förfarandegarantier i processens första instans gällande krav på den personliga intervjun. Däremot anser Svenska Röda Korset att vissa förfarandegarantier, som har stor betydelse för att ärendet blir tillräckligt utrett, borde tydliggöras i förslaget. I artikel 12.9 anges att medlemsstaterna ska om möjligt ordna så att intervjun med sökanden genomförs av en person av samma kön, om sökanden så begär, såvida inte den beslutande myndigheten har skäl att anta att en sådan begäran grundar sig på omständigheter utan koppling till sökandens eventuella svårigheter att på ett uttömmande sätt lägga fram grunderna för sin ansökan. Enligt Svenska Röda Korsets erfarenhet finns inte alltid möjligheten eller information kring möjligheten att välja utredare efter kön. 1 För att öka förutsättningarna för att alla aspekter av asylberättelsen kommer fram är de procedurer som berör bland annat önskemål om utredare, offentligt biträde och tolk efter kön grundläggande. Avsaknad av detta kan leda till bristfälliga utredningar och bedömningar, och följaktligen till fler överklaganden. Detta är inte bara ineffektivt och dyrt utan kan också innebära allvarliga konsekvenser för individuella asylsökandes liv. Svenska Röda Korset vill därför betona vikten av att berörda bestämmelser tydliggörs så att det framgår att sökanden rutinmässigt ska tillfrågas om hen föredrar en kvinnlig eller manlig utredare och tolk samt att hänsyn till önskemålet tas. Svenska Röda Korset är även oroat över att förslaget potentiellt kan exkludera sökanden från kostnadsfritt rättsligt bistånd och biträde i första instansen när ansökan anses sakna rimliga utsikter till framgång. För att kunna göra en adekvat bedömning av ansökans utsikter krävs ett gediget underlag och att den sökande fått information om asylregler och process samt hjälp att framföra sina asylskäl på ett sätt som tydliggör hur skäl förhåller sig till uppehållstillståndsgrunderna. I de allra flesta fall kan detta inte säkras utan assistans av ett biträde. Svenska Röda Korset anser 1 Svenska Röda Korset, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov Ett fungerande verktyg?, Se även, Svenska Röda korset, Vad krävs för att få skydd,

6 det därför vara av yttersta vikt att sökande tillförsäkras juridiskt biträde i samtliga fall, undantaget de fall där det står klart att den sökande kommer att garanteras flyktingstatus. Läkarundersökning (Artikel 23-24) Förslagen ifråga om läkarundersökningar bör asylprocedurförordningen anpassas så att den reflekterar staternas existerande internationella åtaganden vad gäller utredning och dokumentation av tortyr, särskilt i enlighet med FN:s Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Praxis från Europadomstolen 2 belyser skyldigheten för myndigheterna att initiera dokumentation, inklusive en medicinsk och psykologisk utredning, om det finns påståenden, tecken eller symptom på att den sökande utsatts för tortyr, våldtäkt, könsbaserat våld eller annan allvarlig form av fysiskt övergrepp, och trovärdigheten ifrågasätts hos den sökande. Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade genomför varje år ett antal tortyrskadeutredningar i enlighet med Istanbulprotokolle 3. Dessa undersökningar är av stor vikt då de kan stärka den sökandes tortyrberättelse och tydliggöra det brott, det vill säga tortyr, eller omänsklig förnedrande behandling eller bestraffning som personen ifråga utsatts för. Då dessa utredningar är relativt omfattande och påfrestande för den sökande de innehåller detaljerade beskrivningar av vad den sökande varit utsatt för är det av vikt att dessa undersökningar får ta tid, och att den sökande får ha synpunkter på den personal som genomför undersökningen. Kommissionen förslag innebär att åldersbedömningar av ensamkommande barn som genomförts i en medlemsstat ska erkännas i övriga. Idag råder det stora skillnader mellan olika EU-länder vad gäller medicinska åldersbedömningar. 4 Svenska Röda korset har under flera år uppmärksammat brister som föreligger i dagens system och ställer sig därför kritiskt mot kravet på erkännandet av andra medlemsstaters medicinska åldersbedömningar. Ensamkommande barn och sökande med behov av särskilda förfarandegarantier (Artikel 19, 22) Svenska Röda Korset tillstyrker förslaget om att förstärka rättssäkerhetsgarantier för asylsökande med särskilda behov och för ensamkommande barn. Processen att identifiera sökande med behov av särskilda förfarandegarantier ska initieras av ansvarig myndighet så snart en ansökan är inlämnad. Svenska Röda Korset välkomnar detta, samt det faktum att personal ansvarig för denna identifiering ska vara utbildade i att upptäcka tecken på utsatthet. 2 ECtHR - R.C. v Sweden, Application No / EASO, Age Assessment Practice in Europe, December 2013, See t.ex. AIDA Country Report France: Fourth Update, December 2015,

7 För personer som utsatts för tortyr eller annan grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning är denna tidiga identifiering fundamental för att säkerställa att särskilda hänsyn tas under asylprocessen, men också för att ha möjlighet att erbjuda stöd, vård och behandling som krävs. Svenska Röda Korset har särskild expertis i frågor kring trauma och tortyr och vill särskilt understryka behovet av personal ansvarig för denna del även ska ha utbildning i traumahantering och korrekt bemötande av traumatiserade, samt vara tränade i att hantera svar och reaktioner. Svenska Röda Korset driver idag sju behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Sverige och vi har, med mer än 30 års erfarenhet på området, behandlat tusentals personer som utsatts för tortyr eller som lidit av trauman från krig och svåra flyktupplevelser. Detta har gett oss omfattande erfarenhet och kunskap vad gäller trauma, reaktioner och symptom hos drabbade. Vad gäller tortyroffer uppvisar dessa ofta brist på förtroende för andra personer inte minst gentemot myndighetspersoner, som ibland likställs med de förövare man tidigare mött. Många gånger innebär tortyren att offret påförs skam och skuld vilket gör det oerhört svårt att öppna upp och tala om dessa upplevelser. Här krävs kompetent personal som har tid, ett korrekt bemötande, rätt hantering och som ställer de frågor som krävs för en korrekt identifiering. Vid behov ska utbildade tolkar finnas tillgängliga. Svårigheten att öppna upp och berätta om tortyr gör att många sökande inte kommer att kunna berätta om detta vid ett första möte. Ofta krävs omfattande tid och tillitsbyggande. Svenska Röda Korset vill därför särskilt lyfta behovet av artikel 20 modifieras så att de sökande - vars särskilda behov inte identifierats i ett första skede har möjlighet att starta om ansökningsförfarandet senare. Användning av påskyndat prövningsförfarande och gränsförfarande (Artikel 40-41) I Kommissionens förslag görs det påskyndande prövningsförfarandet obligatoriskt på vissa grunder. Svenska Röda Korset anser att asylprocedurförordningens skrivelser måste anpassas för att säkerställa att sökande som utsatts för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning inte omfattas av detta förfarande. Detta innebär att myndigheter måste säkerställa att identifiering av personer med behov av särskilda förfarandegarantier genomförs före att ett beslut om ett påskyndat prövningsförfarande fattas. I fall där ett påskyndat prövningsförfarande påbörjats och där det senare framkommer att personen ifråga utsatts för tortyr eller annan omänsklig behandling och där den sökande är i behov av särskilda förfarandegarantier, ska myndigheterna säkerställa att den sökande på nytt behandlas i enlighet med ordinarie prövningsförfarande och att eventuella tortyrskador utreds och dokumenteras. Svenska Röda Korset önskar på nytt påminna om vad tortyr är och vilka effekter och konsekvenser vi ser hos många av de patienter som genomgår behandling för tortyr. Exempel på frekvent använda tortyrmetoder våra patienter genomlevt är misshandel och slag av olika typer, upphängningar, 7

8 skendränkningar, elchocker, sömndeprivation, sexuella övergrepp, isolering, hot, skenavrättningar m.m. Detta medför omfattande psykologiska, psykosociala och fysiska skador. Tortyroffer drabbas ofta av symptom som återupplevande (flashbacks, mardrömmar), undvikande (man vill inte prata om det man varit med om, man undviker händelser som påminner om traumat), överspändhet (koncentrationssvårigheter, sömnrubbningar, minnesrubbningar), ångest etc. Av naturliga skäl visar sig många av dessa symptom när personen ställs inför situationer som upplevs som stressande och okända, exempelvis vid en asylutredning. Ett av skälen för att använda påskyndat prövningsförfarande som nämns i förslaget är att den sökande är osammanhängande eller motsäger sig själv. Vår erfarenhet är att många tortyroffer kan upplevas som osammanhängande just på grund av de skador de erhållit efter tortyr. Det är ytterst angeläget att tortyroffer inte avfärdas felaktigt, när det i själva verket kan handla om personer med starka skyddsskäl som behöver utredas noggrant. Användandet av gränsförfaranden fortsätter vara frivilligt för medlemsstaterna. Svenska Röda Korset anser att det är olyckligt att gränsförfaranden, som ofta innebär att asylsökanden hålls i förvar vid ankomst, återfinns i förslaget. Förvarstagande av flyktingar och asylsökande bör generellt undvikas. Eftersom alla människor har rätt att söka och åtnjuta asyl från förföljelse bör förvarstagande av personer som utövar denna rätt noggrant regleras. Migranters oreglerade status eller det faktum att de hålls i förvar bör inte utgöra ett hinder för deras möjlighet att söka asyl eller gå vidare med sin asylansökan. Det innebär att migranter måste få nödvändig information om denna rätt och ges tillåtelse att utöva den, bland annat genom att få tillgång till asylförfaranden. Vad gäller gränsförfarande i enligt med artikel 41 bör medlemsstaterna säkerställa att tortyroffer får tillgång till medlemsstaternas territorium för att säkerställa relevant undersökning och dokumentation av tortyrskador, och att personen får tillgång till relevant behandling. Svenska Röda Korset beklagar att förslaget fortfarande tillåter att medlemsstater tillämpar gränsförfaranden på ensamkommande barn när de kommer från ett säkert tredjeland eller säkert ursprungsland. Det samma gäller kring att påskyndat prövningsförfarande får tillämpas på minderåriga när de kommer från ett tredjeland som anses som ett säkert ursprungsland i enligt med de villkor som anges i artikel 47. Med hänsyn till de extremt korta tidsfristerna för dessa förfaranden och att de kommer att tillämpas på grupper med särskilda behov, som t.ex. tortyröverlevare eller minderåriga, avstyrker Svenska Röda Korset förslaget. Begrepp rörande säkert land (Artikel 44-50) Förslaget innebär en harmonisering av användningen av begreppet säkra länder, dvs. första asylland, säkert tredjeland och säkert ursprungsland. Till skillnad från asylprocedurdirektivet, där deras tillämplighet var frivillig för medlemsstaterna, blir tillämpningen av dessa begrepp obligatoriska enligt förslaget. Den föreslagna asylprocedurförordningens kriterier för första asylland och säkert tredjeland undergräver rätten till asyl anser Svenska Röda Korset. Jämfört med gällande direktiv innebär förslaget sänkta krav och att det därmed blir lättare att avvisa 8

9 asylsökande till länder som Turkiet utan sakprövning. Se t.ex. denna formulering i gällande direktiv respektive förslaget till förordning om säkert tredjeland : Sökanden har möjlighet att ansöka om flyktingstatus och, om de befinns vara flyktingar, erhålla skydd i enlighet med Genèvekonventionen (direktiv) det finns möjlighet att åtnjuta skydd i enlighet med de materiella normerna i Genèvekonventionen eller, i tillämpliga fall, tillräckligt skydd... (förslag till förordning) Svenska Röda Korset anser att bestämmelsen är svårläst och delen kring tillräckligt skydd. Förordningen måste stipulera att sökande ska åtnjuta adekvat skydd i enlighet med såväl de materiella normerna i Genèvekonventionen likväl som i andra internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Svenska Röda Korset motsätter sig även antagandet att sökanden kan anser ha en anknytning till ett tredjeland enbart genom att hen har transiterat genom detta tredjeland som ligger geografiskt nära sökandens ursprungsland. Svenska Röda Korset anser att en mer betydande anknytning borde finnas för att det ska anses rimligt att begreppet säkert tredjeland ska kunna tillämpas. EU:s överenskommelse med Turkiet visar tvärtom att reglerna behöver skärpas för att garantera tillgång till internationellt skydd. Svenska Röda Korset anser att det ska framgå av förordningen att ett nödvändigt kriterium är att tredjelandet i fråga har ratificerat 1951 års konvention och/eller dess tilläggsprotokoll utan geografisk begränsning och att alla asylsökande utan diskriminering har tillgång till ett effektivt och rättssäkert asylförfarande som fullt ut respekterar internationell flyktingrätt och mänskliga rättigheter, inbegripet principen om non-refoulement. Ytterligare ett kriterium bör vara att landet tillhandahåller mottagandevillkor och skydd som garanterar mänsklig värdighet. Tortyroffer har, i enlighet med FN:s Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, rätt till rehabilitering. Vid återsändande av en person som utsatts för tortyr till ett s.k. säkert land bör hänsyn tas till om personen i det landet kan få tillgång till sådan rehabilitering. Striktare regler för att motverka missbruk av systemet och incitament för sekundära förflyttningar (Artikel 37, 39) I likhet med kommissionens förslag till reviderad Dublinförordning (KOM (2016) 270) anges att en sökande måste ansöka om asyl i den första medlemsstat som han eller hon reste in i eller som han eller hon vistas lagligt i. Sökanden måste stanna kvar i medlemsstaten och respektera eventuella rapporteringskrav enligt förslaget till reviderat mottagandedirektiv (KOM (2016) 465). Förslaget innehåller ett större antal regleringar där olika sanktioner kan riktas mot de asylsökande jämfört 9

10 med nuvarande regler. Om den sökande åsidosätter skyldigheterna enligt förordningen kan det få allvarliga konsekvenser för personen i fråga. De nu frivilliga sanktionerna för missbruk av förfarandena, bristande samarbetsvilja och sekundära förflyttningar blir obligatoriska, bland annat genom att en ansökan kan avvisas som implicit återkallad eller uppenbart ogrundad, eller att det påskyndade förfarandet tillämpas. De föreslagna sanktionerna riskerar att leda till att skyddsbehövande nekas skydd och avvisas i strid med principen om non-refoulement, och att fler personer stannar i EU utan tillstånd. Dessutom är det ett generellt hot mot asylsökandes rättssäkerhet att det påskyndade prövningsförfarandet innebär att inte alla negativa beslut har automatisk suspensiv verkan (t.ex. avseende första asylland och säkert ursprungsland ). Svenska Röda Korset avstyrker förslaget och anser inte att förfarandereglerna ska användas på detta sätt. Förslaget introducerar ytterligare sanktioner när sökanden inte ansöker om asyl i första medlemsstaten. I dessa fall kommer ansökan att vara föremål för påskyndade förfaranden. Svenska Röda Korset menar att den automatiska tillämpningen av påskyndade prövningsförfaranden i dessa fall är oproportionerlig i och med att den likställer dessa ansökningar med sådana som tydligt saknar grund. Om föreslagen genomförs i sin nuvarande form bör det i vart fall införas undantag. Svenska Röda Korset vill särskilt understryka att sekundär förflyttning inom EU inte har med grunden för ansökan att göra och att prövningen alltid måste utgå ifrån skyddsbehovet, oaktat hur eller när ansökan har inkommit. Dessutom är det tveksamt om sekundära förflyttningar inom EU kommer att kunna förhindras genom de föreslagna reglerna. Det finns flera olika anledningar till sekundära förflyttningar som t.ex. tillgång till familjeåterförening och arbete, vilka kan vara avgörande för den enskilde. SVENSKA RÖDA KORSET Anna Carlstedt Ordförande Melker Måbeck tf Generalsekreterare 10