V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E
|
|
- Emilia Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2013 V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E
2 Utgiven av Arbetsgivarverket 2014 Produktion: Arbetsgivarverket Tryck: DanagårdLiTHO Foto: Catharina Biesèrt, Getty Images, Linn Malmén, Lisa Thanner, Johlun Tujas, Naturvårdsverket, Göran Billesson, samt Arbetsgivarverket
3 Innehåll Några ord om året som gått Om Arbetsgivarverket 4 6 Förändrad struktur för medlemsorganisationen 11 Avtalsrörelsen 2013 Verksamheten 2013 Vad tycker medlemmarna? Ekonomi översikt över kostnader och intäkter 28 Nya avtal och skrifter
4 Några ord om året som gått 2013 var för Arbetsgivarverket ett år präglat av strategisk utveckling för att hantera de krav på arbetsgivarpolitiken som medlemmarna och omvärlden ställer. Här tänker jag främst på tre stora och viktiga frågor som vi arbetat intensivt med arbetet med att genomföra den arbetsgivarpolitiska strategin, diskussioner om medlemsorganisationens utformning samt avtalsrörelsen. Vårt uppdrag är bland annat att tillsammans med medlemmarna driva och utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken. Det görs utifrån strategins fem prioriteringar och femton åtaganden som beslutats gemensamt. Medlemmarnas syn på det stöd och de insatser Arbetsgivarverket erbjuder i den gemensamma ambitionen att förverkliga strategin och åtagandena är sammantaget mycket positiv, men inom ett par områden finns dock en uppfattning att Arbetsgivarverket kan göra mer. Det rör framför allt verkets medlemskommunikation och förutsättningarna för samverkan mellan myndigheter. Mot denna bakgrund har vi under året diskuterat en ny struktur för medlemsorganisationen som ska skapa bättre förutsättningar för arbetsgivarpolitisk samverkan och som kan stärka möjligheterna till effektivare kommunikation inom medlemsorganisationen. Arbetsgivarverkets medlemsorganisation har sedan det delegerade arbetsgivaransvaret infördes 1994 anpassats och byggts på, men inga större organisatoriska förändringar har gjorts sedan den nuvarande organisationsformen skapades. Arbetsgivarverkets nuvarande organisation för medlemssamverkan har inte de förutsättningar som krävs för att driva en strategisk arbetsgivarpolitik. Vårt mål med den nya organiseringen av medlemmarna är att skapa förutsättningar för att driva och utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken ur ett helhetsperspektiv. Arbetsgivarverket fick i avtalsrörelsen 2013 framgång i flera av sina viktiga huvudfrågor. Även om vi inte lyckades få sifferlösa tillsvidareavtal med alla våra motparter så träffade vi nya ramavtal om löner i tid och vi fick också gehör för att starta arbetet med två för arbetsgivarna mycket viktiga framtidsfrågor ett nytt tjänstepensionsavtal och ett omställningsavtal. Ulf Bengtsson Generaldirektör Arbetsgivarverket 4
5
6 Om Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket är en medlemsstyrd statlig arbetsgivarorganisation. Medlemmar är statliga myndigheter, affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området. Arbetsgivarverkets uppgift är att genom en bred stöd- och rådgivningsverksamhet utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken genom samverkan med medlemmarna, ansvara för centrala förhandlingar med de fackliga organisationerna samt företräda staten i arbetsrättsliga tvister. Den arbetsgivarpolitiska delegeringen ger statliga arbetsgivare en stor frihet att utforma och utveckla verksamheterna utifrån egna förutsättningar. Med friheten följer också ett stort ansvar att hitta lösningar som bygger på en väl utvecklad arbetsgivarpolitisk samverkan. Medlemsorganisationen Arbetsgivarverket skapar en arena för sådan arbetsgivarsamverkan, där det är alla medlemmars ansvar att medverka och driva utveckling. Verksamheten finansieras huvudsakligen genom medlemsavgifter. Avgiftens storlek beräknas som andel av respektive medlems bruttolönesumma. Medlemsavgiften för 2013 var 0,085 procent av medlemmarnas bruttolönesumma. Den arbetsgivarpolitiska delegeringen Den arbetsgivarpolitiska delegeringen ger varje myndighet stor frihet att, under ansvar, självständigt utforma den lokala arbetsgivarpolitiken, det vill säga besluta om till exempel organisation, arbetsprocesser, lönebildning och kompetensförsörjning, tillämpning av arbetstider och semester. Rådgivare med fördjupad kunskap Arbetsgivarverkets medlemmar delas i olika sektorer. För varje sektor finns på Arbetsgivarverkets kansli rådgivare som har fördjupad kännedom och kunskap om de medlemmar som ingår i sektorn. I varje sektor arrangeras medlemsmöten där medlemmarna i arbetsgivarsamverkan diskuterar aktuella arbetsgivarfrågor, utbyter erfarenheter och bidrar till att driva och utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken. Medlemsmöten och utbildningar 2013 Under 2013 har kansliet anordnat 33 delegationsmöten, 9 sektormöten samt ett 20-tal workshoppar och seminarier som behandlat strategiska arbetsgivarfrågor. Medlemmarnas högsta chefer har under 2013 bjudits in till 6 möten där de fått möjlighet att bland annat diskutera avtalsrörelsen, löneutvecklingen i staten samt medarbetarskap. Det har också arrangerats 2 introduktionsdagar för nya kontaktpersoner samt 1 introduktionsdag för nya medlemschefer. Under 2013 har Arbetsgivarverket anordnat 20 öppna utbildningar som bland annat behandlat arbetsrätt och anställningsvillkor. 6
7 Fördelning av medlemmar enligt verksamhetsinriktning (Cofog)* Totalt Andel % Allmän offentlig förvaltning ,7 Fritidsverksamhet, kultur och religion ,3 Försvar ,1 Näringslivsfrågor med mera Samhällsskydd och rättsskipning Socialt skydd med mera Utbildning Summa antal anställda ,7 19,9 14,8 30,5 100 *Verksamheten inom offentlig sektor grupperas efter Cofog (Classification of the Functions of Government). Det är en internationell klassifikation som är framtaget av OECD och FN som syftar till att redovisa sektorns utgifter efter deras funktion eller ändamål. Klassifikationen har tio huvudgrupper, men i Arbetsgivarverkets redovisning har antalet grupper reducerats till sju. Arbetsgivarverkets medlemmar Arbetsgivarverkets medlemmar består av cirka 250 myndigheter och affärsverk men också andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området. Medlemmarnas verksamhet spänner över olika arbetsområden och är mångfacetterad. De statligt anställda arbetar dagligen med bland annat kvalificerad högre utbildning, brottsbekämpning och rättsskipning, skydd av våra gränser, internationellt arbete, insamling av skattemedel, utbetalningar från trygghetssystemen, förmedling av arbeten, planering av infrastruktur och kulturfrågor. Flest anställda finns inom utbildningsområdet medan det minsta antalet finns inom området fritidsverksamhet, kultur och religion. Statligt anställda har en hög utbildningsnivå. Andelen med högskoleutbildning på två år eller längre är avsevärt högre i den statliga sektorn jämfört med andelen på hela den svenska arbetsmarknaden. Av de statligt anställda har 73 procent eftergymnasial utbildning. Motsvarande siffra på hela arbetsmarknaden är 42 procent. Bland statsanställda är andelen kvinnor 52 procent och män 48 procent. Andelen kvinnor har varit störst varje år sedan Inom området försvar är nästan 80 procent män medan kvinnor utgör nästan 70 procent inom området socialt skydd med mera och drygt 60 procent inom allmän offentlig förvaltning. 26 procent av de statsanställda är 55 år eller äldre, jämfört med 22 procent av alla sysselsatta på svensk arbetsmarknad. Den lägre andelen unga, jämfört med övriga sektorer, beror på den relativt höga utbildningsnivån som krävs för de flesta statliga arbeten. I staten arbetar en större andel kvar efter 65 års ålder jämfört med andra arbetsmarknadssektorer. Dansmuseet, en av våra medlemmar. 7
8 Arbetsgivarkollegiet och styrelsen Arbetsgivarverkets högsta beslutande organ är arbetsgivarkollegiet där samtliga chefer för Arbetsgivarverkets medlemmar är ledamöter. Arbetsgivarkollegiet beslutar om verksamhetens inriktning och lägger fast grunden för de statliga arbetsgivarnas gemensamma agerande. Det är också arbetsgivarkollegiet som fastställer medlemsavgift och beslutar om förslag till ledamöter i Arbetsgivarverkets styrelse. Styrelsen består av 15 ledamöter som har en aktiv roll i Arbetsgivarverkets verksamhet. Styrelsen beslutar om mål och riktlinjer för verksamheten i enlighet med den inriktning som arbetsgivarkollegiet beslutat om, är förhandlingsdelegation och anställer Arbetsgivarverkets generaldirektör. Arbetsgivardagen Kansliets verksamhet Arbetsgivarverket är en kunskapsorienterad organisation med bred kompetens i arbetsgivarfrågor. På Arbetsgivarverkets kansli arbetar cirka 65 medarbetare som har olika erfarenheter och kompetenser inom förhandling, rådgivning, arbetsrätt, utredning, ekonomi, kommunikation, statistik, arbetsliv och administration. Många har en lång och bred yrkeserfarenhet inom det arbetsgivarpolitiska området. Inom kansliet bedrivs arbetet i huvudsak inom de tre huvudprocesserna Arbetsgivarutveckling, Förhandling samt Intressebevakning och opinionsbildning. Sektormöte. Erika Wirén och Anders Eriksson, Arbetsgivarverket. 8 Arbetsgivardagen Arbetsgivarutveckling. Medlemmarna erbjuds kvalificerad rådgivning, konsultationer, seminarier och utbildningar i frågor som rör den statliga arbetsgivarpolitiken. Rådgivningen omfattar främst frågor om arbetsrätt, kollektivavtal, omställning, lönebildning, arbetstid, avveckling och strukturförändringar. Kansliets rådgivare skapar och erbjuder forum för arbetsgivarsamverkan i frågor som rör den statliga arbetsgivarpolitiken och fungerar som medlemmarnas strategiska partner. Arbetsgivarverkets specialister inom rätts- och arbetslivsfrågor ger medlemmarna
9 Arbetsgivarverkets styrelse Sammansättning vid årsskiftet 2013/14 Dan Eliasson ordförande Generaldirektör Försäkringskassan Maria Ågren vice ordförande Generaldirektör Naturvårdsverket Ulf Bengtsson Generaldirektör Arbetsgivarverket Ann Follin Museidirektör Stiftelsen Tekniska museet Pam Fredman Rektor Göteborgs universitet Christina Gellerbrant Hagberg Generaldirektör Centrala studiestödsnämnden Sverker Göranson Överbefälhavare Försvarsmakten Gunnar Larsson Generaldirektör Konsumentverket Eva Liedström Adler Rikskronofogde Kronofogden Åsa Lindh Generaldirektör Svenska ESF-rådet Judith Melin Generaldirektör Kustbevakningen Mikael Odenberg Generaldirektör Affärsverket Svenska Kraftnät Karin Röding Rektor Mälardalens högskola Bengt Svenson Rikspolischef Rikspolisstyrelsen Sven-Erik Österberg Landshövding Länsstyrelsen i Norrbottens län 9
10 fördjupat stöd inom främst arbetsrätt, arbetsmiljö och socialförsäkringar. Arbetsgivarverkets jurister företräder medlemmarna vid arbetsrättsliga tvister i domstol och utbildar inom arbetsrätt. Förhandling. Arbetsgivarverkets förhandlingsinriktning grundas på medlemmarnas erfarenheter och önskemål samt på analyser av hur gällande avtal fungerar. Ställningstaganden i förhandlingarna förankras kontinuerligt hos medlemmarna och alla viktigare avtal godkänns och sägs upp av styrelsen. Utöver förhandlingar bedrivs inom processen också ett partsgemensamt arbete tillsammans med de fackliga motparterna som syftar till att skapa utveckling och ökad samsyn mellan parterna i särskilda frågor. Det partsgemensamma arbetet bedrivs också mer formaliserat i olika partsgemensamma organ som har till uppgift att förvalta eller stödja de centrala avtalens tillämpning. De viktigaste organen är Kåpan Pensioner, Trygghetsstiftelsen, Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet (Partsrådet) och Samarbetsrådet för det statliga avtalsområdet. I processen ingår också att lämna stöd till medlemmar i det lokala lönebildningsarbetet och ta fram och analysera partsgemensam lönestatistik för det statliga avtalsområdet. Intressebevakning och opinionsbildning. Som medlemsorganisation och part på arbetsmarknaden verkar Arbetsgivarverkets intressebevakning och opinionsbildning för medlemmarnas intressen gentemot politiker, beslutsfattare och andra intressenter. Syftet är att ge beslutsfattare kunskap om de statliga arbetsgivarnas förutsättningar och de konsekvenser politiska beslut får på den statliga arbetsgivarpolitiken. Arbetsgivarverket medverkar i externa organ som regeringen och myndigheter skapat för samarbete och samverkan, bidrar i utredningar och svarar på remisser. Arbetsgivarverkets opinionsbildning är inriktad på att underlätta statens kompetensförsörjning genom att profilera de statliga verksamheterna som attraktiva arbetsgivare och att delta i den offentliga debatten på det arbetsgivarpolitiska området. Arbetsgivarverket kommunicerar med media och olika intressenter på samma villkor som övriga parter på arbetsmarknaden. Domstolsmål 2013 Under 2013 har Arbetsgivarverket hanterat 19 domstolsprocesser. Av dessa kom 9 in under året och 10 var kvarvarande vid årets ingång. Vid årets slut kvarstod 10 mål i balans. Av de 19 domstolsmål som Arbetsgivarverket hanterat under året var 6 stycken LAS-relaterade, 4 rörde diskriminering, 4 var LOA-relaterade (förtroendeskadliga bisysslor, disciplinansvar) och 5 rörde kollektivavtal. 10 av målen drivs/drevs av facklig organisation, 7 drivs/drevs av den enskilde och ett mål drevs av Diskrimineringsombudsmannen. Utredningar och remisser Under 2013 medverkade Arbetsgivarverket som experter eller i referensgrupper för 11 statliga utredningar varav 3 avslutades under året: Upphandlingsutredningen, Pensionsåldersutredningen och Disciplinansvarsutredningen. Arbetsgivarverket har inom ramen för intressebevakningen svarat på 63 remisser under året. 10
11 Förändrad struktur för medlemsorganisationen Den arbetsgivarpolitiska strategin, nya förutsättningar och hög förändringstakt inom de statliga verksamheterna har varit bidragande orsaker till att Arbetsgivarverket sett ett behov av att förändra medlemsorganisationen och utveckla arbetssättet. Ett förslag till ny struktur för effektivare arbetsgivarsamverkan har arbetats fram och diskuterats med medlemmarna under året. Målet med den nya organisationen är att skapa en så bra sammansättning som möjligt för att driva och utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken ur ett helhetsperspektiv. Den nya sektorsindelningen och de tre medlemsråden kommer att ge oss bra förutsättningar för effektivare dialog, tydligare modell för inflytande och ett helhetsperspektiv som bidrar till att utveckla och driva arbetsgivarpolitiken, säger Daniela Eriksson, chef för enheten arbetsgivarutveckling på Arbetsgivarverket. Beslut om genomförande Styrelsen har gett Arbetsgivarverkets kansli i uppdrag att genomföra den nya organisationen som i korthet innebär att medlemmar delas in i fem sektorer i huvudsak utifrån verksamhetsinriktning tre medlemsråd ersätter nuvarande åtta delegationer till varje medlemsråd utser sektorerna tre ledamöter som ska representera sektorn nya organisationen träder i kraft 1 september Daniela Eriksson, chef för enheten Arbetsgivarutveckling på Arbetsgivarverket. 11
12 Avtalsrörelsen års avtalsförhandlingar präglades av de två yrkanden som Arbetsgivarverket överlämnade kring ett förändrat tjänstepensionssystem och ett förändrat trygghetsavtal. Det medförde komplexa diskussioner, men trots detta var de tidsbegränsade ramavtalen för löner (RALS) med såväl OFR/S,P,O som SEKO klara redan i början av oktober. Det gäller också överenskommelsen om förändringar i det sifferlösa tillsvidareavtalet om löner med Saco-S. Det fanns dessutom överenskommelser om fortsatt arbete kring tjänstepensionssystem och omställningsavtal med samtliga motparter vilket innebär att avtal kring omställning ska vara klart under första halvåret 2014 och nytt avtal om tjänstepension ska hanteras och genomföras under Både omställningsavtal och tjänstepensionsavtal är stora viktiga avtal även om de inte är något som Arbetsgivarverkets medlemmar kanske hanterar lika ofta som de centrala löneavtalen. Omställningsavtalet måste stå i samklang med dagens arbetsmarknad och våra medlemmars behov och samtidigt vara framtidsinriktat. Två viktiga resultat i årets avtalsrörelse är att vi går in i ett partsgemensamt arbete kring ett anställningsavtal och ett nytt pensionsavtal, där vi i båda fallen är överens om utgångspunkterna och inriktningen för arbetet, säger Arbetsgivarverkets förhandlingschef Monica Dahlbom. Långsiktigt hållbart tjänstepensionsavtal I 2013 års avtalsrörelse tog Arbetsgivarverket initiativ till att påbörja ett partsgemensamt arbete för att skapa ett nytt och långsiktigt hållbart tjänstepensionsavtal. Avtalet ska bygga på avgiftsbestämda lösningar istället för dagens förmånsbestämda och ska stimulera till ett längre arbetsliv. Arbetsgivarverkets förhandlingsledning. Överst Inger Mattsson Kasserud, biträdande förhandlingschef, i mitten Ken Johnsson, biträdande förhandlingschef och längst ner Monica Dahlbom, förhandlingschef. 12
13 När det gäller överenskommelsen om fortsatt partsarbete kring tjänstepensionsbestämmelser enades parterna om ett antal viktiga utgångspunkter. Utöver att ge bra pensioner ska pensionsbestämmelserna vara långsiktigt hållbara och innehålla lösningar som är kostnadseffektiva och bidrar till stabilitet och förutsägbarhet. Pensionsbestämmelserna ska också utformas med beaktande av ansvars- och riskfördelning mellan arbetsgivaren och arbetstagaren samt stödja arbetslinjen och ett längre arbetsliv. Enligt tidsplanen ska ett nytt avtal vara klart under 2014 med ett möjligt ikraftträdande den 1 juli Principöverenskommelse om modernt trygghetsavtal Trygghetsavtalet som hanterar förmåner och villkor för uppsagda medarbetare sades i årets avtalsrörelse upp av Arbetsgivarverket i syfte att förhandla fram ett nytt avtal. Det är dags att modernisera Trygghetsavtalet och åstadkomma ett avtal som ger goda förutsättningar för omställning utifrån principen att en uppsagd medarbetare snabbt ska komma i arbete igen. Avtalet har förhandlats under flera avtalsrörelser utan att förändring skett i den riktning Arbetsgivarverket yrkat, har därför nu sagts upp, säger förhandlingschef Monica Dahlbom. En svår fråga under förhandlingarna var att formulera en principöverenskommelse om inriktningen av arbetet med att ta fram ett omställningsavtal som ska ersätta det uppsagda Trygghetsavtalet. Parterna enades till slut om att ett nytt omställningsavtal bland annat ska ha som inriktning att omfatta arbetstagare som sagts upp på grund av arbetsbrist, oavsett anställningsform arbetstagare vars tidsbegränsade anställning varat minst två år hos samma funktionella arbetsgivare och löpt ut kan komma att omfattas i olika omfattning beroende på anställningstid möjligheten att själv utlösa rätt till pensionsersättning tas bort omfatta övergångsbestämmelser, exempelvis rörande äldre arbetstagare med lång anställningstid i staten. Enligt tidplanen för arbetet ska ett avtal vara klart senast den 15 maj 2014 för att kunna träda i kraft vid den tidpunkt som parterna kommer överens om. Lönerevision med lönesättande samtal Lönebildningens och lönesättningens syfte är att skapa en effektiv och rationell verksamhet. De centrala avtalen måste därför utgå ifrån verksamheternas olika behov och förutsättningar. Lokala parter är de som bäst kan bedöma dessa behov, avtalen ska därför inte innehålla centralt fastställda siffermässiga löneökningar. Ett långsiktigt bra lönepolitiskt arbete gynnas av stabila förutsättningar. Därför är ett tillsvidareavtal en utmärkt grund för lönepolitiskt utvecklingsarbete. 13
14 Sedan 2010 har Arbetsgivarverket och Saco-S ett sifferlöst tillsvidareavtal, ett avtal som omfattar mer än medarbetare och är ett av de största sifferlösa tillsvidareavtalen på svensk arbetsmarknad. En framgångsrik lokal lönebildning bygger på individuell och differentierad lön. Lönesättande samtal mellan medarbetare och chef tydliggör kopplingen mellan lön och resultat. Arbetsgivarverket yrkade därför i avtalsrörelsen 2013 på att lönesättande samtal ska vara den huvudsakliga metoden vid lönerevision. Det lönesättande samtalet gynnar utveckling och inspirerar både medarbetare och chef. Kopplingen mellan medarbetarens resultat och lönen blir tydlig och erfarenheten visar att de verksamheter som infört de lönesättande samtalen inte vill gå tillbaka till det gamla sättet att revidera lön, säger Arbetsgivarverkets förhandlingschef Monica Dahlbom. Resultatet av förhandlingarna blev dock att oenighetsbilagorna med OFR/S,P,O och SEKO finns kvar även i de nya avtalen och lönesättande samtal är som tidigare bara ett alternativ i avtalet med OFR/S,P,O inte i avtalet med SEKO. En förändring som gjordes i avtalen med Saco-S och SEKO är att det är individuell lön som är huvudregel i den lokala lönebildningen. Tre olika avtal Avtalet med SEKO omfattar cirka statsanställda. Avtalet gäller från 1 oktober 2013 till och med 30 september Avtalet bygger på lokal lönebildning utan individgarantier med en oenighetsbilaga i linje med märket inom övriga avtalsområden om 6,8 procent på tre år. Arbetsgivarverket och Saco-S har sedan 2010 ett sifferlöst tillsvidareavtal som bygger på lokal lönebildning utan centralt reglerade löneökningar. Avtalet omfattar cirka akademiker inom det statliga avtalsområdet. Avtalet med OFR/S,P,O omfattar cirka statligt anställda. Avtalet gäller från 1 oktober 2013 till och med 30 september Avtalet bygger på lokal lönebildning utan individgarantier med en oenighetsbilaga i linje med märket inom övriga avtalsområden om 6,8 procent på tre år. 14
15 Verksamheten 2013 Strategin för den statliga arbetsgivarpolitiken är utgångspunkten för vårt gemensamma agerande som arbetsgivare. Till strategin tas varje år fram en gemensam handlingsplan som innehåller alla de aktiviteter som Arbetsgivarverkets kansli och medlemmar ska arbeta med under året. Vad är arbetsgivarpolitik? Arbetsgivarpolitiken anger de normer och värderingar som styr hur chefer och andra arbetsgivarföreträdare ska agera gentemot medarbetarna och deras företrädare. Den är ett medel för att leda, styra och utveckla verksamheten på ett kostnadseffektivt sätt. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2014 Den arbetsgivarpolitiska strategin är uppbyggd av fem arbetsgivarpolitiska prioriteringar fem avgörande områden för den statliga arbetsgivarpolitiken och för verksamheternas utveckling: En tydlig arbetsgivarpolitik leder till en effektiv verksamhet Verksamheternas behov av utveckling styr kompetensförsörjningen Våra avtal bidrar till en effektiv verksamhet Ledarskap och medarbetarskap i samspel utvecklar verksamheten En god arbetsmiljö främjar verksamhetsutveckling Som ett komplement till den arbetsgivarpolitiska strategin och den tillhörande handlingsplanen har styrelsen också beslutat om ett antal fokusområden som visar vilka aktiviteter och områden som ska prioriteras. Fokusområdena sträcker sig över ett år men det är fullt möjligt att områden som är av mer långsiktig karaktär återkommer även påföljande år. Antalet fokusområden kan variera mellan åren men de bör inte överstiga tre annars riskerar själva grundtanken med fokusering och prioritering att gå förlorad. Fokusområden skapar också en tydlig inriktning för det kommunikativa arbetet. Under 2013 har Arbetsgivarverket arbetat med tre fokusområden: Arbetsgivarrollen Sifferlösa tillsvidareavtal Längre arbetsliv I Fokus På kommande sidor kan du läsa mer om några av de aktiviteter vi bedrivit under 2013 med koppling till den arbetsgivarpolitiska strategin och de tre fokusområdena. 15
16 Arbetsgivarrollen I Fokus Att alla chefer förstår och agerar utifrån arbetsgivarens gemensamma värderingar och normer är en förutsättning för att vi gemensamt ska kunna bedriva arbetsgivarpolitisk utveckling. Chefens roll som arbetsgivare innebär att företräda hela verksamheten och att i relation till medarbetarna och deras företrädare tillämpa och utveckla arbetsgivarpolitiken. Det är i mötet mellan chef och medarbetare som arbetsgivarpolitiken utförs i praktiken att chefer inom staten känner sig trygga i sin arbetsgivarroll är därmed en förutsättning för att arbetsgivarpolitiken ska bidra till en effektiv verksamhet. Strategisk verksamhetsutveckling och förändringsledning Under året har Arbetsgivarverket tillsammans med Ekonomistyrningsverket fortsatt att driva det gemensamma utvecklingsprogrammet för strategisk verksamhetsutveckling. Det första programmet startades i november 2012 och avslutades i maj På grund av det stora intresset erbjöds under slutet av 2013 ytterligare en omgång av utvecklingsprogrammet, nu med cirka 40 deltagare från 12 medlemmars ledningsgrupper. Utvecklingsprogram för strategisk verksamhetsutveckling Syftar till strategisk verksamhetsutveckling Riktar sig till ledningarna inom de statliga verksamheterna Är ett samarbete mellan Arbetsgivarverket och Ekonomistyrningsverket Andra omgången, med deltagare från 12 medlemmars ledningsgrupper, startade i november 2013 och pågår till maj Genom att på ett konkret sätt visa hur arbetsgivarpolitiken och den ekonomiska styrningen kan integreras syftar programmet till att åstadkomma verksamhetsutveckling som leder till ökad effektivitet. Målet har varit att deltagarna tillsammans ska få ett fördjupat lärande kring hur man med utgångspunkt i den statliga arbetsgivarpolitiken kan arbeta med att utveckla verksamheten och driva förändringsarbete. Utvecklingsprogrammet för strategisk verksamhetsutveckling omfattar fyra heldagar med fokus på förändringsledning, regeringens styrning, kundperspektiv samt omvärldsoch framtidsfrågor. Programmet bygger på att de deltagande medlemmarna får varsin lärpartner som träffas löpande under programmets gång för att aktivt bidra till varandras verksamhetsutveckling. Kommunikativa insatser kring statliga sektorns attraktivitet För att attrahera framtida medarbetare arbetar Arbetsgivarverket kontinuerligt med att kommunicera den statliga sektorns attraktivitet mot allmänheten. Under 2013 togs två rapporter fram om nyanställdas uppfattningar om staten som attraktiv arbetsgivare. Rapporterna bygger på en större enkätundersökning där statligt nyanställda bland annat tillfrågades om vad man finner attraktivt hos sin arbetsgivare och om man ser en framtid som statsanställd. Rapporterna visar att drygt 80 procent av de nyanställda anser att arbetet inom staten motsvarar förväntningarna och att 70 procent tror 16
17 att de fortfarande arbetar statligt om fem år. Samtidigt efterfrågar många nyanställda tydligare karriärvägar och fördjupad dialog kring den egna utvecklingen. En viktig kanal för att profilera staten som attraktiv arbetsgivare är webbsidorna Jobba statligt på Arbetsgivarverkets webbplats. Dessa sidor innehåller bland annat en sökmotor över lediga jobb hos Arbetsgivarverkets medlemmar och hör till den mest besökta delen på Arbetsgivarverkets webbplats, säger Arbetsgivarverkets informationschef Lars Andrén. Populär webbsida hade webbsidan Jobba statligt drygt unika besök och under 2013 ökade antalet till drygt en ökning med 30 procent. Rapport. Vägval för samhällsnytta och utveckling. Rapport. Ny chef i staten. Systematiskt arbete för att bli attraktiv arbetsgivare Under 2013 inleddes ett utvecklingsarbete där tio deltagande medlemmar bedriver ett systematiskt arbete för att bli mer attraktiva som arbetsgivare. Gemensamt för deltagarna är att de redan startat ett arbete kring att bli mer attraktiva som arbetsgivare. Aktiviteten är en långsiktig satsning som omfattar sex heldagar under ett års tid där deltagarna arbetar kring områdena attrahera, rekrytera, utveckla/introducera och omställa/avveckla. Grunden för utvecklingsarbetet är att deltagarna jobbar aktivt på hemmaplan mellan träffarna för att på så sätt utveckla sin attraktivitet som arbetsgivare. Även i utvecklingsarbetet med att bli mer attraktiv som arbetsgivare arbetar deltagarna tillsammans med en annan medlem, en lärpartner, i syfte att bland annat skapa en fördjupad arbetsgivarsamverkan. Med en lärpartner får man skjuts och hjälp på vägen i de områden som man som organisation behöver utveckla för att bli en mer attraktiv arbetsgivare, det ger också en fördjupad arbetsgivarsamverkan. Det säger Hanna Schmidt, en av dem som ansvarar för programmet. Tydlig arbetsgivarroll framgångsrikt ledarskap Arbetsgivarverket har under 2013 arbetat med fokus på arbetsgivarrollen och dess betydelse för ett framgångsrikt ledarskap. Detta har bland annat inneburit olika utvecklingsinsatser tillsammans med medlemmarnas ledningsgrupper. Insatserna handlar om fördjupning i arbetsgivarpolitiken och arbetsgivarrollen ur ett ledningsperspektiv. Arbetsgivardagen
18 Diskussioner kring arbetsgivarrollen har också varit ett återkommande inslag på årets samtliga sektormöten för kontaktpersoner. En modul (powerpointpresentation) kring arbetsgivarpolitik och arbetsgivarrollen har under året uppdaterats och publicerats på medlemssidan så att medlemmarna kan använda den i sin egen chefsutveckling. Gemensam plattform för arbetsgivarsamverkanexempel lagar och andra regler Arbetsgivarverket har under året arrangerat två introduktionsdagar för nya kontaktpersoner samt en introduktionsdag för nya myndighetschefer. Vid dessa tillfällen skapas en förståelse för hur vi tillsammans bäst kan arbeta i vårt gemensamma uppdrag att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. Syftet med introduktionstillfällena är också att skapa en plattform för arbetsgivarsamverkan samt beskriva och tydliggöra våra olika roller. Introduktionsdagar på Arbetsgivarverkets kansli. Ytterst vill vi skapa medägarskap i arbetsgivarfrågorna där framför allt kontaktpersonerna har en viktig roll som företrädare för sin organisation i arbetsgivarsamverkan, säger chefen för arbetsgivarutveckling Daniela Eriksson. På mötena deltar Arbetsgivarverkets generaldirektör Ulf Bengtsson och flera av kansliets chefer och medarbetare som bland annat berättar om medlemsorganisationens gemensamma uppdrag, aktuella arbetsgivarpolitiska frågor och aktiviteter kopplade till den arbetsgivarpolitiska strategin. Det är mycket viktigt för kansliet att ha en väl fungerande dialog med medlemmarna. En god och djup arbetsgivarsamverkan är avgörande för att kunna utveckla centrala avtal och en arbetsgivarpolitisk strategi som tar fasta på de utmaningar som medlemmarna möter på både kort och lång sikt, betonar Ulf Bengtsson.A 18
19 Sifferlösa tillsvidareavtal I Fokus Sifferlöst tillsvidareavtal är grunden för en effektiv och ansvarsfull lönebildning som möjliggör lokal och individuell lönebildning fullt ut och där lönen kopplas till såväl individens som organisationens resultat. Tillsammans med lönesättande samtal förverkligar det synsättet på lönen som ett styrmedel för mål och resultat. Att uppnå sifferlöshet med samtliga motparter är en central och prioriterad del av vidareutvecklingen av Arbetsgivarverkets centrala avtal. I ett första steg uppnås sifferlösa avtal först därefter är det möjligt att uppnå tillsvidareavtal. Lönen som styrmedel Den arbetsgivarpolitiska strategin betonar en lönebildning med resultatet i fokus. Vid en workshop i slutet av året utbytte några av Arbetsgivarverkets medlemmar erfarenheter kring sifferlösa avtal, resultat och lönedifferentiering. Hur ska man tänka för att använda lönen som styrmedel för bästa verksamhetsnytta i sin verksamhet på hemmaplan? Hur avgör vi vilka förändringar av lönerna vi behöver göra när vi har sifferlösa avtal? Hur ökar vi verkningsgraden på de pengar som vi investerar i medarbetarnas löner varje år? Detta var några av utgångspunkterna för den workshop om lönebildning som Arbetsgivarverket arrangerade. Här fick deltagarna möjlighet att diskutera tillsammans med varandra men också med Arbetsgivarverkets förhandlingschef Monica Dahlbom, biträdande förhandlingschef Ken Johnsson och förhandlare Anders Stålsby. En lönedifferentiering på både individ- och organisationsnivå är viktig för att nyttja lönebildningens potential som styrmedel, sa Arbetsgivarverkets förhandlare Anders Stålsby. Workshop med Arbetsgivarverkets medlemmar. 19
20 Lönen är en viktig del av styrningssystemet för verksamheten men det gäller att utnyttja instrumentet. Individuell lön kräver en tydlig differentiering på både individnivå och många gånger på organisationsnivå för att lönebildningen ska bli ett verkningsfullt instrument för att nå ett bättre resultat i verksamheten. Sifferlöshet, som ger möjlighet att fullt ut utgå från verksamhetens behov, finns idag i tillsvidareavtalet RALS-T mellan Arbetsgivarverket och Saco-S. Tre löneavtal vad kräver det av arbetsgivarna? Mot bakgrund av att Arbetsgivarverket sedan 2012 års avtalsrörelse har tre centrala löneavtal och att skillnaderna mellan dessa avtal ökat anordnade Arbetsgivarverket under våren 2013 ett heldagsseminarium kring temat. På seminariet diskuterades innebörden av de tre olika löneavtalen och vilka krav det ställer på arbetsgivarna. På seminariet fick också de förhandlingsansvariga vid respektive motpart presentera sin syn på förhållandet och vad de förväntar sig av arbetsgivarna. Syftet med seminariet var att berätta om bakgrunden till att Arbetsgivarverket gått med på denna utveckling och att dessutom skapa insikt och samsyn om vad tre olika löneavtal kräver av lokala arbetsgivare. Ett initiativ till en bred debatt om sifferlösa avtal Under 2013 intensifierades den arbetsmarknadspolitiska debatten om de sifferlösa avtalen och dess relation till industrins lönenormering. Främst i fackförbundspress men också i allmän media var framför allt IF Metall kritiska till att stat och kommun gått i bräschen för sifferlösa avtal, vilket man menade skulle hota industrins lönenormering. Arbetsgivarverket och Sveriges kommuner och landsting, SKL, tog därför initiativ till att skapa en bred debatt. I en gemensam debattartikel på Svenska Dagbladets Brännpunkt utvecklade Arbetsgivarverkets generaldirektör Ulf Bengtsson och SKL:s VD Håkan Sörman, varför sifferlösa avtal är det tydligaste och bästa sättet att åstadkomma en lokal lönebildning som utgår ifrån verksamhetens förutsättningar och behov utan att för den sakens skull hota industrins lönenormering. Antal sifferlösa avtal ökar Lokal lönebildning genom sifferlösa avtal blir allt vanligare på svensk arbetsmarknad. Enligt bedömningar från Medlingsinstitutet är det möjligt att de sifferlösa avtalen på arbetsmarknaden kan komma att omfatta närmare arbetstagare år 2015 jämfört med cirka i år. I debattartiklarna och efterföljande replikskifte poängterade Arbetsgivarverket och SKL att en verksamhetsanpassad lokal lönebildning stimulerar medarbetarna till goda resultat, bidrar till att verksamhetsmålen uppnås och utvecklar de offentliga verksamheterna. De sifferlösa avtalen bygger på en löneprocess som utgår ifrån verksamhetens förutsättningar och medarbetarens skicklighet och resultat. Arbetsgivarverket och SKL, som har erfarenhet av väl fungerande sifferlösa avtal sedan början av 2000-talet, tydliggjorde i artiklarna att det är en överordnad princip för en verksamhetsanpassad lokal lönebildning att följa industrinormeringen och att normen därför heller inte behöver skrivas in i våra avtal. Rollen som centrala arbets- 20
21 givarorganisationer är inte att detaljstyra, utan att stödja och bidra till utvecklingen av en väl fungerande lokal lönebildning. I detta ingår att vi för våra sektorer som helhet beaktar de samhällsekonomiska ramarna och att vi inte hotar industrins lönenormerande roll, skrev Arbetsgivarverket och SKL. Siffror i avtalen är i sig inte någon garanti för industrins lönenormering. Följsamheten skapas istället av en god arbetsgivarpolitisk samverkan. Om den inte skulle fungera skulle den offentliga sektorns lönebildning utgöra en risk för industrins normering oavsett avtalskonstruktion, skrev Arbetsgivarverket och SKL i sin slutreplik. Flexibla avtal krävs för att utveckla verksamheterna En av de arbetsgivarpolitiska prioriteringarna är att våra avtal ska bidra till en effektiv verksamhet. För att de centrala avtalen ska kunna bidra till verksamhetens utveckling behöver de i vissa delar kunna anpassas till de förhållanden som råder inom en viss verksamhet. Samtidigt kan flexibilitet leda till stora skillnader i den lokala avtalsfloran, vilket i vissa fall kan motverka förändringar av avtal på central nivå. Graden av flexibilitet i Arbetsgivarverkets centrala avtal är därför en fråga som behöver prövas kontinuerligt, även om mer omfattande förändringar oftast sker i samband med avtalsrörelserna. För att i god tid inför nästa avtalsrörelse påbörja den diskussionen anordnade Arbetsgivarverket redan i december ett seminarium om flexibla avtal där bland annat följande frågor diskuterades: Finns låsningar i dagens konstruktioner? Vilka framtida utmaningar finns som kan påverka synen på flexibilitet? Finns det avtal där flexibiliteten ska minska, alternativt helt tas bort? Seminarium om flexibla avtal. 21
22 Ett längre arbetsliv I Fokus Arbetslivets längd styrs av åldern vid inträde i respektive utträde ur arbetslivet och arbetets omfattning. En stigande medelålder och en åldrande befolkning är en global utmaning för dagens välfärds- och pensionssystem. Ett längre arbetsliv är därmed en förutsättning för hållbara statliga finanser, bibehållen välfärd och ett hållbart allmänt pensionssystem för både individ och samhälle. En arbetsgivarpolitik som stödjer och stimulerar ett längre arbetsliv leder genom att tillvarata och utveckla kompetens till effektiva verksamheter. En naturlig utgångspunkt för ett längre arbetsliv är att skapa förutsättningar för att fler arbetar i högre åldrar, men ett längre arbetsliv innefattar också parametrarna tidigare inträde och arbete i utökad omfattning. Ett längre arbetsliv för ökad tillväxt Arbetsgivarverket har deltagit som expert i pensionsåldersutredningen och delar utredningens grundläggande utgångspunkt om nödvändigheten att arbeta högre upp i åldrarna för att klara välfärden, öka tillväxten och skapa ett hållbart pensionssystem. Ett längre arbetsliv handlar dessutom om hur tidigt i livet vi börjar arbeta. Inträdet på arbetsmarknaden i Sverige sker allt senare i genomsnitt vid 29 års ålder idag. Arbetsgivarverket betonar att frågan om ett längre arbetsliv inte enbart handlar om ett senare utträde från arbetsmarknaden utan också om ett tidigare inträde och fler arbetade timmar. Ett avgörande steg mot ett nytt omställningsavtal I samband med 2013 års avtalsrörelse sa Arbetsgivarverket upp det nuvarande Trygghetsavtalet i syfte att förhandla fram ett omställningsavtal. Yrkandet om vad ett omställningsavtal behöver innehålla hade föregåtts av omfattande diskussioner med medlemmarna i samband med sektormöten. 22 Som arbetsgivare måste vi bidra till ett längre arbetsliv genom att tillåta människor att arbeta längre, det ställer krav på både de centrala kollektivavtalen och på arbetsmiljön. Det sa Arbetsgivarverkets generaldirektör Ulf Bengtsson då han samtalade om Pensionsåldersutredningen med utredaren Ingemar Eriksson på Arbetsgivarverkets Forum för intresse- och omvärldsbevakning som hölls i mitten av april. Arbetsgivare och arbetstagare måste gemensamt slå vakt om en god arbetsmiljö som ger rätt förutsättningar för ett längre arbetsliv, sa Ulf Bengtsson, Arbetsgivarverkets generaldirektör. Ulf Bengtsson, Arbetsgivarverkets generaldirektör.
23 Resultatet av förhandlingarna i samband med 2013 års avtalsrörelse blev att samtliga parter ingick en principöverenskommelse som innebär att ett omställningsavtal ska tas fram utifrån en inriktning som parterna angett. Utgångspunkterna i denna överenskommelse är att ett omställningsavtal ska stimulera till ett snabbt återinträde på arbetsmarknaden genom tidiga och målinriktade åtgärder och på så sätt stödja arbetslinjen och individens möjlighet till ett längre arbetsliv. Det ska också stödja förändring och omstrukturering av de statliga verksamheterna och hålla sig inom nuvarande kostnadsram och avgiftsnivå för Trygghetsstiftelsens verksamhet. Huvudinriktningen är att de arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist, oavsett anställningsgrund, ska omfattas av avtalet och dess förmåner/åtgärder. Fall där en tidsbegränsad anställning löper ut ska ses över och prövas, både vad gäller i vilken utsträckning dessa ska omfattas av avtalet och vilka förmåner som i så fall ska gälla. Från förmån till premie nytt pensionsavtal I 2013 års avtalsrörelse yrkade Arbetsgivarverket att parterna skulle starta ett översynsarbete av nuvarande tjänstepensionsavtal i syfte att övergå till avgiftsfinansierade lösningar och förändra dess konstruktion och regler så att det är stabilt och förutsägbart, stimulerar till ett längre arbetsliv, är kostnadseffektivt, verksamhetsanpassat och begripligt. I avtalsrörelsen träffade parterna en överenskommelse om att genomföra ett partsgemensamt arbete med inriktning mot ett system med premiebestämda pensionsbestämmelser. Målbilden är att ett nytt avtal ska vara klart under 2014 med möjligt ikraftträdande 1 juli När Statens tjänstepensionsverk i höstas arrangerade Pensionsdagen, var Arbetsgivarverkets generaldirektör Ulf Bengtsson en av Gemensamma utgångspunkter för arbetet med nytt pensionsavtal I arbetet ska eftersträvas att pensionsbestämmelserna ger bra pensioner, är långsiktigt hållbara och innehåller lösningar som är kostnadseffektiva samt bidrar till stabilitet och förutsägbarhet. Pensionsbestämmelserna ska också utformas med beaktande av ansvars- och riskfördelning mellan arbetsgivaren och arbetstagaren samt stödja arbetslinjen och ett längre arbetsliv. talarna. Ulf Bengtsson talade under rubriken Framidens pensioner och beskrev bland annat systemet för tjänstepensioner inom staten, som består av en premiebestämd del och en förmånsbestämd del. Den förmånsbestämda delen innebär bland annat att pensionsinbetalningarna från arbetsgivaren ofta är som störst de sista åren före pensioneringen, något som kan skapa både in- och utelåsningseffekter på arbetsmarknaden. Om du som statsanställd närmar dig 65 och vill byta jobb till privat sektor, förlorar du i regel mycket på det efter pensionen. Det kan också vara mycket kostsamt för en statlig arbetsgivare att anställa personer som närmar sig pensionsåldern. Detta hämmar rörligheten på arbetsmarknaden och försvårar för arbetsgivare att få en effektiv kompetensförsörjning. Det är med anledning av detta Arbetsgivarverket vill gå mot ett system för tjänstepensioner inom staten som är helt premiebaserat. Ett helt premiebaserat system för tjänstepensioner inom staten skulle öka rörligheten på arbetsmarknaden, sa Ulf Bengtsson på Pensionsdagen. Ett viktigt resultat från årets avtalsrörelse är att vi nu går in ett partsgemensamt arbete kring ett nytt pensionsavtal, där vi är överens om utgångspunkterna och att inriktningen är ett system med premiebestämda pensionsbestämmelser. 23
24 Vad tycker medlemmarna? Arbetsgivarverket mäter varje år medlemmarnas syn på verksamheten i två undersökningar. Den ena undersökningen vänder sig till medlemmarnas högsta chefer (generaldirektörer eller motsvarande) och den andra till medlemmarnas kontaktpersoner (personalchefer eller motsvarande). Syftet med undersökningarna är bland annat att redovisa medlemmarnas samlade bedömning av Arbetsgivarverkets arbete. Resultaten från medlemsundersökningarna är en viktig utgångspunkt när kansliets verksamhet utvärderas och utvecklas. För medlemmarnas del innebär undersökningarna också en möjlighet att påverka kansliets arbete och verksamhet. Medlemmarnas syn på det stöd och de insatser Arbetsgivarverket gör för att förverkliga strategin och åtagandena är sammantaget mycket positiv, men inom ett par områden finns dock en uppfattning att Arbetsgivarverket kan göra mer. Det rör framför allt verkets medlemskommunikation och förutsättningarna för samverkan mellan myndigheter. Som en följd av förändringar i Arbetsgivarverkets styrmodell har en stor del av frågorna i årets undersökning utvecklats och förändrats. I stora delar av undersökningen är det därför inte möjligt att göra direkta jämförelser med tidigare års resultat. Undersökningarna genomfördes som webbundersökningar under perioden 21 november 15 december Svarsfrekvensen bland medlemschefer var 54 procent och för kontaktpersoner 73 procent. Kännedom och attityd/uppfattning om Arbetsgivarverket Kännedomen om Arbetsgivarverket är hög hos både medlemschefer och kontaktpersoner. Även uppfattningen om Arbetsgivarverket och den verksamhet kansliet bedriver får höga betyg av medlemmarna. Diagrammet nedan redovisar medlemmarnas uppfattning i stort om Arbetsgivarverket. Vilken är din uppfattning i stort om Arbetsgivarverket? % Medlemschefer 22,5 49,6 25,6 1,6 0 0,8 Mycket positiv Kontaktpersoner 16,1 56,3 23,0 4,0 0 0,6 Mycket negativ Ingen uppfattning/ Vet ej 24
25 Arbetsgivarverkets stöd till medlemmarnas verksamhet Medlemmarna har bedömt i vilken omfattning Arbetsgivarverket ger ett bra stöd till deras verksamhet. De olika delarna de har betygsatt är arenor för arbetsgivarsamverkan, utbildning samt rådgivning. Resultatet visar att medlemscheferna är mest nöjda med kansliets rådgivning och att kontaktpersonerna ger högst betyg när det gäller arenor för arbetsgivarsamverkan. Medlemschefer och kontaktpersoner har också fått bedöma i vilken grad de tre elektroniska nyhetsbreven (GD-brev, Nytt från Arbetsgivarverket samt Arbetsgivarverket informerar), Arbetsgivarverkets skrifter och rapporter samt Arbetsgivarverkets webbplats bidrar till att stödja deras verksamheter. 70 procent av medlemscheferna anser att GD-brevet ger ett bra stöd till verksamheten. Drygt 70 procent av kontaktpersonerna menar att Arbetsgivarverket informerar samt Nytt från Arbetsgivarverket ger bra stöd till verksamheten. Arbetsgivarverket ger ett bra stöd till min verksamhet när det gäller: Arenor för arbetsgivarsamverkan Medlemschefer Kontaktpersoner % 16,5 33,1 28,3 7,9 0,8 13,4 16,8 41,0 24,9 8,7 0,6 8, Instämmer helt Instämmer inte alls Ingen uppfattning/ Vet ej Arbetsgivarverket ger ett bra stöd till min verksamhet när det gäller: Utbildning Medlemschefer Kontaktpersoner % 5,5 30,7 34,6 7,9 0,8 20,5 10,4 38,2 26,6 6,4 1,2 17, Instämmer helt Instämmer inte alls Ingen uppfattning/ Vet ej När det gäller skrifter och rapporter anser 53 procent av medlemscheferna och 76 procent kontaktpersonerna att de ger bra stöd till verksamheten. 72 procent av kontaktpersonerna och 47 procent av medlemscheferna anser att Arbetsgivarverkets webbplats ger ett bra stöd till verksamheten. Sammantaget ger medlemmarna Arbetsgivarverket ett gott betyg. Jämfört med föregående år är resultatet något lägre. Jag är nöjd med Arbetsgivarverkets stöd när det gäller att stärka chefernas arbetsgivarroll Medlemschefer Rådgivning Kontaktpersoner % 32,3 37,8 19,7 4,7 0 5,5 24,9 36,4 27,7 8,1 1,7 1, Instämmer helt Instämmer inte alls Ingen uppfattning/ Vet ej 25
26 Avtalsrörelsen Merparten av medlemscheferna och kontaktpersonerna instämmer helt eller till stor del i påståendet att de haft möjlighet att ta del av information om händelseförloppet under avtalsrörelsen. De instämmer helt eller till stor del även i påståendet att de haft möjlighet att ta del av information om resultatet av avtalsförhandlingarna. Arbetsgivarverket ger ett bra stöd till min verksamhet när det gäller: Ta del av information om händelseförloppet under avtalsrörelsen Medlemschefer Kontaktpersoner % 42,4 39,2 13,6 2,4 0,8 1,5 36,4 35,3 17,3 6,4 0,6 4, Instämmer helt Instämmer inte alls Ingen uppfattning/ Vet ej Arbetsgivarverket ger ett bra stöd till min verksamhet när det gäller: Ta del av information om resultatet av avtalförhandlingarna Medlemschefer % 52,0 32,0 13,6 2, Instämmer helt Kontaktpersoner 48,6 34,7 8,7 4,6 1,2 2,0 Instämmer inte alls Ingen uppfattning/ Vet ej 26 Försvaret, en av våra medlemmar. Naturvårdsverket, en av våra medlemmar.
27 Intressebevakning Medlemmarna ger höga betyg när det gäller intressebevakning. De anser att Arbetsgivarverket är goda företrädare i arbetsgivarpolitiska frågor gentemot politiska och andra beslutsfattare. Arbetsgivarverket är en god företrädare i arbetsgivarpolitiska frågor gentemot politiska och andra beslutsförfattare Medlemschefer % 34,7 42,7 15,3 2,4 0 4, Instämmer helt Kontaktpersoner 25,4 37,6 18,5 2,9 0 15,6 Instämmer inte alls Ingen uppfattning/ Vet ej Arbetsrättsliga mål En viktig del i Arbetsgivarverkets uppdrag är att företräda medlemmarna vid arbetsrättsliga tvister i domstol. På frågan om medlemmarna skulle anlita Arbetsgivarverket vid ett arbetsrättligt mål i domstol uppger nästan alla att de skulle anlita Arbetsgivarverket. Jag skulle anlita Arbetsgivarverket om min organisation får arbetsrättsligt mål i domstol Medlemschefer Kontaktpersoner % 91,2 4,0 4,8 82,7 3,5 13, Ja Nej Ingen uppfattning/ Vet ej Nationalmuseum, en av våra medlemmar. Statens kriminaltekniska laboratorium, en av våra medlemmar. 27
28 Ekonomi - översikt över kostnader och intäkter Årets resultat innebär en positiv kapitalförändring om tkr. Detta ger upphov till ett balanserat kapital på tkr. Intäkter (tkr) 2013 (%) 2012 (%) 2011 (%) Medlemsavgifter (90) (90) (89) Stabsuppgifter (2) (2) (2) Övriga intäkter (8) (8) (9) Summa Kostnader (tkr) 2013 (%) 2012 (%) 2011 (%) Personalkostnader Lokalkostnader Stabsuppgifter* Övriga kostnader Summa (68) (68) (67) (13) (12) (13) (1) 154 (1) (19) (19) (19) Arbetsgivarverket är från den 1 juli 1994 en avgiftsfinansierad myndighet där arbetsgivarkollegiet fattar beslut om medlemsavgift för kommande år. Arbetsgivarkollegiet beslutade vid sitt årsmöte i november 2012 att avgiften för år 2013 oförändrad skulle vara 0,085 procent av medlemmarnas bruttolönesumma. Medlemsavgiftens andel av verksamhetens totala finansiering uppgår till 90 procent
Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken
Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin
Läs merPlan för gemensamma aktiviteter 2014. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken
Plan för gemensamma aktiviteter 2014 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin
Läs merMedlemsorganisationen för statliga arbetsgivare
Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM På statens område har
Läs merPlan för gemensamma aktiviteter Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken
Plan för gemensamma aktiviteter 2015 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin
Läs merArbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013
2013-06-19 Dnr 1210-0427-23 Bilaga 1 Till Saco-S Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013 1 Utgångspunkter I enlighet med Samarbetsavtalet för det statliga avtalsområdet ska förloppet och utfallet
Läs merArbetsgivarverkets kommunikationsstrategi
Version 1.0 2013-08-27 Dnr 1308-0342-33 Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi Inledning... 2 Styrdokument för vår kommunikation... 2 Huvudbudskapen genomsyrar all kommunikation... 2 Primära målgrupper...
Läs merHöstens aktiviteter 2014
Höstens aktiviteter 2014 2014-06-19 Arbetsgivarverket arrangerar varje år flertalet möten, workshoppar, seminarier och utbildningar. Nu har vi sammanställt de aktiviteter vi arrangerar under hösten 2014.
Läs merArbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013
2013-06-19 Dnr 1210-0427-23 Bilaga 1 Till OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2013 1 Utgångspunkter I enlighet med Samarbetsavtalet
Läs merStrategi för den statliga arbetsgivarpolitiken. Gäller från och med 2012-11-14
Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Gäller från och med 2012-11-14 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2013 Produktion: Arbetsgivarverket Foto: Getty Images, Arbetsgivarverket, Catharina Biesèrt
Läs merStrategi för den statliga arbetsgivarpolitiken
Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2010 Produktion: Arbetsgivarverket Foto: Getty Images, Arbetsgivarverket, Catharina Biesèrt Tryck: Tabergs Media Group
Läs merEn karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ
En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ Utveckling och utbildning Alla statligt anställda ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete, det har de statliga arbetsgivarna och de fackliga
Läs merEn karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ
En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ I denna broschyr återges några av de förmåner och villkor som gäller i den statliga sektorn. Mer information finns i Att arbeta statligt viktiga
Läs merstatliga arbetsgivare finns med på listan över de tio arbetsgivare som juridikstudenter rankar som mest attraktiva. Källa: Universum, 2016.
6st statliga arbetsgivare finns med på listan över de tio arbetsgivare som juridikstudenter rankar som mest attraktiva. Källa: Universum, 2016. statliga myndigheter är med och arrangerar Hack for Sweden,
Läs merOFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken
OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,P,O OFR/S,P,O är ett förhandlande samverkansorgan för åtta självständiga fackförbund inom statlig sektor. Vårt namn dyker oftast upp i samband med avtalsförhandlingar
Läs merMedlemsundersökning 2016
Medlemsundersökning 2016 Innehåll Inledning 3 Arbetsgivarverkets uppdrag 5 Arbetsgivarverket som arbetsgivarorganisation 5 Arbetet med att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken 5 Förhandlingsverksamhet
Läs merFrågor och svar kring Saco-S löneavtal
Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg
Läs merRamavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T)
Bilaga 1 2010-10-25 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: Saco-S Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) 1 Parterna sluter ramavtal
Läs mer1. Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2012
2012-06-25 Dnr 1110-0423-23 Bilaga 1 Swedish Agency for Government Employers Till OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna 1. Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen
Läs merGemensam kommentar till RALS
Gemensam kommentar till RALS 2013-2016 Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O 2013-10-04 Version 2.0 Innehåll Ingress... 4 Centrala parters stöd till lokala parter 5 Processtöd... 5 Obligatorisk konsultation...
Läs merETT METODSTÖD FÖR ANALYS AV LÖNESKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH MÄN
BESTA-vägen ETT METODSTÖD FÖR ANALYS AV LÖNESKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH MÄN 341 376 Utgiven av Partsrådet 2014 Produktion: JN Foto: Camilla Cherry: Åsa Erba-Stenhammar, Lena Emanuelsson, Lars Johansson,
Läs merSaco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T
2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med
Läs merGemensam kommentar till RALS
Gemensam kommentar till RALS 2012-2013 Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O 2012-10-23 Version 1.0 Innehåll Ingress 4 Gemensamma löneprinciper 5 5 5 Lokal lönebildning 6 6.1 Planering av det lokala lönebildningsarbetet
Läs merAnna Falck. SUHF 14 november 2017
Anna Falck SUHF 14 november 2017 Nyheter från Arbetsgivarverket Arbetsgivarpodden Stödjer den gemensamma arbetsgivarpolitiken Ny webbsida; Ledare i staten Ställningstaganden Myndighetschefsporträtt Filmer
Läs merNy chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare
Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten som attraktiv arbetsgivare Rapportserie 2013:9 Arbetsgivarverket Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten
Läs merÄndringar av och tillägg till Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) m.fl. avtal
Förhandlingsprotokoll 2013-10-04 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: Saco-S Ändringar av och tillägg till Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet
Läs merSå här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten
PM 1 (5) Datum 2015-09-24 Polismyndigheten Sektionen för arbetsgivarpolitik/avtal Diarienr (åberopas) Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten Arbetet med lönerevisionen är i full gång. Här
Läs merRALS 2010-T Ett löneavtal som visar vägen
RALS 2010-T Ett löneavtal som visar vägen Förord Vi som centrala parter bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete inom ramen för tillsvidareavtalet RALS 2010-T. Resultatet av detta arbete avspeglas
Läs merAvtalsförhandlingar 2017, Statliga avtalsområdet Yrkanden OFR/S, P,0
OFBs färbundsmnrsden '»r» ^/1 Inom staten gemensamt Avtalsförhandlingar 2017, Statliga avtalsområdet Yrkanden OFR/S, P,0 Våra centrala avtal förutsätter att lokala parter anpassar anställningsvillkor och
Läs merAtt vara ledamot i en rådgivande delegation
Att vara ledamot i en rådgivande delegation Inledning Regeringens delegering av arbetsgivaransvaret inom staten ställer som villkor att arbetsgivarna ska utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken.
Läs merLokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter
Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. 2010-T Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet Saco-S-rådet 1 Avtalstidens längd Parterna sluter ett tillsvidareavtal
Läs merÖverenskommelse rörande särskilda utvecklingsområden
Förhandlingsprotokoll 2016-10-05 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Saco-S Seko, Service- och kommunikationsfacket
Läs merGemensam kommentar till RALS 2010-T
Gemensam kommentar till RALS 2010-T Arbetsgivarverket och Saco-S 2010-11-11 Version 10.1 Innehåll RALS 2010-T en sammanfattning Inledning Partsgemensamt arbete med lokal lönebildning 3 4 5 Syftet med
Läs merPensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015
Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2
Läs merPensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014
Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2
Läs merChefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete
Chefens roll i lönebildningen Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Här presenteras resultatet av ett partsgemensamt arbete mellan SKL/Pacta och AkademikerAlliansen om chefens
Läs merUrsäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen
Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat
Läs merLönesättande- samtal
Lönesättandesamtal RALS 2010-T Ramavtal om löner m.m. inom det statliga avtalsområdet 2010. (Förkortningen T betyder att det är ett tillsvidareavtal) Avtalet är tecknat av centrala parter: Saco-S och AgV
Läs merRedogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet
Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.
Läs merArbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2016
2016-06-22 Till Seko, Service- och kommunikationsfacket Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2016 1 Utgångspunkter I enlighet med nu gällande ramavtal för det statliga avtalsområdet ska förloppet
Läs merÅrsredovisning 2014 1 9 9 4 2 0 1 4 A R B E T S G I V A R V E R K E T 2 0 Å R
Årsredovisning 2014 ÅR 1 9 9 4 2 0 1 4 A R B E T S G I V A R V E R K E T 2 0 Å R Arbetsgivarverket Årsredovisning 2014 2015-02-11 2015/0082 2 Innehåll Generaldirektörens förord 5 Resultatredovisningens
Läs merRamavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2013-2016)
Avtal 2013-10-04 Bilaga 1 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom
Läs merArbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun
Arbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun Strategi (Strategi, Plan, Riktlinje eller Regel) Fastställt av Kommunfullmäktige Datum för fastställande 2019-03-25 70 Giltighetstid Tills vidare. Första
Läs merRamavtal om löner m.m. RALS 2010-T mellan Arbetsgivarverket och Saco-S
Ramavtal om löner m.m. RALS 2010-T mellan Arbetsgivarverket och Saco-S Centrala avtal 2014:3 2010-10-25 med ändringar t.o.m. 2013-10-04 Ersätter Centrala avtal nr 2013:3 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket
Läs merLönsamt Inför lönesamtalet
Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet
Läs merÄndringar av och tillägg till Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) m.fl. avtal
Förhandlingsprotokoll 2012-10-25 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: Saco-S Ändringar av och tillägg till Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet
Läs merTill Partsrådets konferens kring omvärldsbevakning - 8 och 9 april 2013
Till Partsrådets konferens kring omvärldsbevakning - 8 och 9 april 2013 Partsrådet är både unikt och spännande Lite om Partsrådet Partsrådet är en ideell förening, där centrala parterna (Arbetsgivarverket
Läs merGemensam kommentar till RALS 2010-T
Gemensam kommentar till RALS 2010-T Arbetsgivarverket och Saco-S 2014-01-08 Version 10.2 Innehåll RALS 2010-T en sammanfattning 3 Inledning 4 Centrala parters utvecklingsarbete och stöd till lokala parter
Läs merRamavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T)
Avtal 2012-10-25 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket Saco-S Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) 1 Parterna sluter ramavtal om
Läs mer1 Parterna tecknar avtal med tillhörande bilaga om lokal hantering av revision för arbetstagare tillhörande OFR/S. Avtalet biläggs protokollet.
Dnr: 2 STO-2018/88 Protokoll Parter: Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM OFR/S Ärende: Lokalt kollektivavtal med stöd av RALS 2017-2020 mellan Arbetsgivarverket och OFR/S om lönerevision för perioden
Läs merKompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting
Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning
Läs merRamavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2013 2016)
Avtal Bilaga 1 2013-10-01 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet
Läs merArbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2016
2016-06-22 Till OFR:s förbudsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2016 1 Utgångspunkter I enlighet med Samarbetsavtalet och nu gällande
Läs merÄndringar av och tillägg till Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) m.fl. avtal
Förhandlingsprotokoll 2016-10-05 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: Saco-S Ändringar av och tillägg till Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet
Läs merAvtal klart - utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar
TIDNINGEN FÖR FÖRTROENDEVALDA Avtal 2010 15 OKTOBER ÅRGÅNG 22 Avtal klart utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar POSITIVT I AVTALET Förhandlingsorganet OFR/S/P/O*, där Fackförbundet ST är det
Läs merLöneprocess inom staten
Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens
Läs merInformation om Avtal om lokala omställningsmedel och Avtal om omställning
Information 2015-01-20 Information om Avtal om lokala omställningsmedel och Avtal om omställning Inledning Den 1 januari 2015 trädde de två nya omställningsavtalen Avtal om lokala omställningsmedel och
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige
Läs merINFORMERAR Jourtelefon för medlemmar: Arbetsgivarverket informerar kan även läsas på vår hemsida:
INFORMERAR Jourtelefon för medlemmar: 08-700 14 44. Arbetsgivarverket informerar kan även läsas på vår hemsida: www.arbetsgivarverket.se 2007-11-07 Avtal klart med SACO-S Arbetsgivarverket har idag, onsdagen
Läs merRamavtal om löner m.m. 2010 T mellan Arbetsgivarverket och Saco-S (RALS-T)
Ramavtal om löner m.m. 2010 T mellan Arbetsgivarverket och Saco-S (RALS-T) Centrala avtal 2013:3 2010-10-25 med ändringar t.o.m. 2012-10-25 Ersätter Centrala avtal nr 2011:3 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket
Läs merRiktlinjer för lönesättning vid Uppsala universitet
UFV-PA 2014/639 Riktlinjer för lönesättning vid Uppsala universitet Fastställd av Personaldirektören 2014-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Utgångspunkter 3 3. Lönepolitiska mål 3 4. Lönepolitiskt
Läs merAllt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet
Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är
Läs merOFR/S,P,Os yrkande för avtalsrörelsen 2013
OFR/S,P,Os yrkande för avtalsrörelsen 2013 Våra centrala avtal förutsätter att lokala parter anpassar anställningsvillkor och löner i lokala avtal. Detta bygger på en god kännedom om lokala förhållanden
Läs merSida 1 / 6. Yrkande OFR/S,P,O
Sida 1 / 6 Yrkande OFR/S,P,O För att klara strukturförändringar, utvecklingskrav och pensionsavgångar i framtiden är det viktigt att staten fortsättningsvis är en attraktiv arbetsgivare. Avtalet ska ge
Läs merHösten 2014 OMSTÄLLNINGSAVTALEN
Hösten 2014 OMSTÄLLNINGSAVTALEN Principöverenskommelse i avtalsrörelsen 2013 Omställningsavtal som stödjer: Arbetslinjen Möjlighet till längre arbetsliv Förändring och utveckling av statliga verksamheter
Läs merHÖK T. i lydelse fr.o.m AkademikerAlliansen
HÖK T i lydelse fr.o.m. 2012-05-01 AkademikerAlliansen Bilaga 1 till HÖK T Löneavtal 1 Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen.
Läs merLars Andrén. Behöver staten ett gemensamt arbetsgivarvarumärke?
Lars Andrén Behöver staten ett gemensamt arbetsgivarvarumärke? En liten sektor med kända verksamheter Sveriges minsta arbetsmarknadssektor 250 000 anställda (kommunoch landsting ca 1,1 miljoner, privat
Läs merVi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.
Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är
Läs merLöneutveckling på det statliga avtalsområdet
Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2011 - september 2012 Avtalsperioden 2010-2012 Rapportserie 2013:5 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden
Läs merArbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2016
2016-06-22 Till Saco-S Arbetsgivarverkets yrkanden i avtalsrörelsen 2016 1 Utgångspunkter I enlighet med Samarbetsavtalet och nu gällande ramavtal för det statliga avtalsområdet ska förloppet och utfallet
Läs merArbetsgivarverkets yrkanden till avtalsrörelsen 2017
2017-06-21 Bilaga 1 Till Seko, Service- och Kommunikationsfacket Arbetsgivarverkets yrkanden till avtalsrörelsen 2017 1 Utgångspunkter I enlighet med Samarbetsavtalet och de nu gällande ramavtalen på det
Läs merDen arbetsgivarpolitiska delegeringen inom staten Agv 2007:3. Den arbetsgivarpolitiska delegeringen inom staten
Den arbetsgivarpolitiska delegeringen inom staten Agv 2007:3 Den arbetsgivarpolitiska delegeringen inom staten Utgiven av Arbetsgivarverket 2007 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten
Läs merDet är Arbetsgivarverkets, OFR/S,P,O, Saco-S och Sekos utgångspunkt att
Partsgemensam avsiktsförklaring för det statliga avtalsområdet De centrala parterna inom det statliga avtalsområdet, Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O, Saco-S och Seko ser det som angeläget att bidra till att
Läs merArbetsgivarverket och SEKO
Ramavtal om löner m.m. RALS 2013 2016 mellan Arbetsgivarverket och SEKO Centrala avtal 2014:1 2013-10-01 Ersätter Centrala avtal nr 2013:1 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2014 Produktion: Arbetsgivarverket
Läs merLönesättning riktlinjer
Datum Reviderad 2016-11-28 Godkänd av Moa Hjertson Lönesättning riktlinjer Lönebildningen och lönesättningen på Tillväxtverket ska medverka till att målen för verksamheten uppnås och att verksamheten bedrivs
Läs merStöd för lönebildning ST INOM SVERIGES DOMSTOLAR
Stöd för lönebildning ST INOM SVERIGES DOMSTOLAR 2019-02-11 Lönesättning i ett historiskt perspektiv Tidigare hade vi ett lönegradssystem som gjorde att medarbetaren med automatik flyttades upp både vad
Läs merVi är Vision! Juni 2016
Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och
Läs merTULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se
TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010 Så går den till www.tullkust.se Nu startar avtalsrörelsen 2010! Nu har arbetet med 2010 års avtalsrörelse börjat eftersom nuvarande avtalsperiod löper ut den 30 september
Läs merLönepolitisk plattform
Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan
Läs merIngenjör och högskoleanställd
Ingenjör och högskoleanställd Välkommen till Sveriges Ingenjörer Ingenjörernas visioner leder oss steg för steg mot ett bättre samhälle. Det är er innovationskraft som löser våra gemensamma problem, höjer
Läs merLönesättning riktlinjer
Datum Reviderad 2016 01 12 Version Texten har lagts in nya mall 161001. Ej andra ändringar. Godkänd av Tony Schmidt Lönesättning riktlinjer Lönebildningen och lönesättningen på Tillväxtverket ska medverka
Läs merPersonalpolitiskt program. Motala kommun
Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:
Läs merRegional strategi för arbetsgivarpolitik
Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten
Läs merLönepolitiska riktlinjer och arbetsordning vid lönesättning
MAH / Personalavdelningen Fastställd av rektor 2009-02-12 Dnr PA 15-09/59 Lönepolitiska riktlinjer och arbetsordning vid lönesättning Mål I Malmö högskolas dokument Där mångfald gör skillnad 2006 2015
Läs merÖverenskommelse om Pensionsavtal för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet 2016 (PA 16)
Förhandlingsprotokoll 2015-11-11 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: Saco-S Seko, Service- och kommunikationsfacket Överenskommelse om Pensionsavtal för arbetstagare inom det statliga
Läs merLönesättande samtal resultat och prestation i fokus
Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Ditt lönesättande samtal Det lönesättande samtalet ska kopplas till det årliga utvecklings- eller medarbetarsamtalet och till den löpande dialogen i
Läs merLönesättande samtal resultat och prestation i fokus
Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Ditt lönesättande samtal Det lönesättande samtalet ska kopplas till det årliga utvecklings- eller medarbetarsamtalet och till den löpande dialogen i
Läs merRemiss - Motion från (SD) om att införa en lönetrappa för socionomer
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) IFN 2019/00319-1.7.1 Individ- och familjeförvaltningen Anna Kropp Epost: anna.kropp@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Individ- och familjenämnden Remiss - Motion från (SD) om
Läs merUtmaningar. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken 2007 2010. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken 2007 2010 1
Utmaningar Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken 2007 2010 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken 2007 2010 1 Hur kan jag som chef använda den arbetsgivarpolitiska strategin för att utveckla
Läs merLönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.
Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår
Läs merLönerevision med fokus på lönesättande samtal
Lönerevision med fokus på lönesättande samtal Carina Axelsson, personalavdelningen RALS-begreppet RALS = Ramavtal om löner m.m för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet RALS 2016 handlar om den
Läs merÖverlämnande av särskilda utvecklingsområden till Partsrådet
Förhandlingsprotokoll 2014-01-14 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Saco-S Facket för Service och Kommunikation
Läs merRiktlinjer för lönesättning
Vansbro kommun Riktlinjer för lönesättning Verksamhetsstöd Personal Lillemor Tännström 2014-03-05 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Riktlinjer för lönesättning... 2 Syfte... 2 Ansvarsfördelning...
Läs merEtt hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun
l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!
Läs merÖverenskommelse om ändringar av Villkorsavtal och Affärsverksavtal Arbetsgivarverket OFR/S,P,O med anledning av pensionsöverenskommelsen
Förhandlingsprotokoll 2016-02-23 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Överenskommelse om ändringar av Villkorsavtal
Läs merLönesättning riktlinjer
Datum Reviderad 2018-01-17 Godkänd av Moa Hjertson Lönesättning riktlinjer Lönebildningen och lönesättningen på Tillväxtverket ska medverka till att målen för verksamheten uppnås och att verksamheten bedrivs
Läs merSPV styrelsemöte nr Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016
SPV styrelsemöte nr 3-16 Bilaga 12a Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar
Läs merArbetsgivarfrågor. Agneta Jöhnk. Avdelningen för Arbetsgivarpolitik 19 maj 2017
Arbetsgivarfrågor Agneta Jöhnk Avdelningen för Arbetsgivarpolitik 19 maj 2017 Summering Avtal 17 - framgångar Långa avtalsperioder eller tillsvidareavtal: 3-åriga avtal AKV och Läkarförbundet, förlängning
Läs merLÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna
LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna 1 Gemensamma utgångspunkter Avtalets inriktning är att uppnå en lönebildning som både arbetsgivaren och den enskilde tjänstemannen kan förstå och acceptera. Lönebildningen
Läs merTime Cares tjänsteerbjudande
Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett
Läs mer