DET SVENSKA BANKSYSTEMETS FRAMVÄXT Professor (aff) Enrique Rodriguez.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DET SVENSKA BANKSYSTEMETS FRAMVÄXT Professor (aff) Enrique Rodriguez."

Transkript

1 DET SVENSKA BANKSYSTEMETS FRAMVÄXT Professor (aff) Enrique Rodriguez. 1

2 DET SVENSKA BANKSYSTEMETS FRAMVÄXT Professor (aff) Enrique Rodriguez 1. Uppbyggnadstiden Det svenska banksystemet var tämligen omfattande och utvecklat under industrialiseringstiden. Sverige avancerade från ett av Europas fattigaste länder till ett av de rikaste på kort tid med hjälp av de växande bankerna och finansinstitutionerna. Den institutionella utvecklingen, utbildningen, den liberala staten och de tidiga erfarenheterna av bankaktiviteter kan i stor utsträckning förklara förekomsten av moderna banker i Sverige under andra hälften av 1800-talet. Den finansiella näringen är idag en utpräglad kunskapsbransch. Den finansiella sektorn är också en tillväxtbransch. Behovet av effektiva marknadslösningar ökar med samhällets utveckling och förnyelse. Sektorns andel växer med Sveriges ekonomiska utveckling och uppgick i slutet av 1990-talet till ungefär en tjugondel av den samlade produktionen. Globaliseringen kommer dessutom att ställa betydligt större krav på det finansiella systemets funktioner och instrument. Finanssektorns roll i det moderna samhället dvs att omvandla sparande till finansiering, att hantera risker och att ansvara för samhällets betalningssystem präglar i ökande takt nya delar av det ekonomiska livet. Finanssektorns betydelse växer. Sektorns utveckling kan således betraktas som en viktig förutsättning för tillväxt. Genom historien har den finansiella sektorn varit koncentrerad kring storstädernas handel och produktion. Koncentrationstendenserna är tydliga även idag men det finns utrymme för olika geografiska lösningar. Utvecklingen av handeln har under flera århundraden varit beroende av goda finansiella innovationer. Handeln mellan de europeiska städerna har krävt olika typer av finansinstrument och detta har så småningom blivit en viktigare drivkraft bakom framväxten av det moderna finanssystemet. 2

3 Den finansiella sektorn blir alltmera en sektor inriktad på kunskap, kompetens och framförallt kreativitet för att skapa nya finansiella lösningar. Det betyder att ett finansiellt centrum kräver inte endast en viss koncentration av produktion och handel utan också av andra kvalitativa faktorer (Åke E Andersson 1998, sid 27). Inom det begränsade område som utgör Gamla Stan i Stockholm fanns länge mycket av Sveriges finansiella centrum. Med en påtaglig koncentration i synnerhet till Stora och Lilla Nygatorna respektive Storkyrkobrinken, samt i någon mån Järntorget grundades här en lång rad banker och andra penninginrättningar. Av dessa banker har många upphört av olika skäl, men lika många har uppgått i nya verksamheter och som resultat av senare tiders samgåenden kan alla våra stora svenska banker idag delvis räkna sin härkomst från nutidens Gamla Stan. (Perlinge, A, Det började i Gamla Stan). Det är inte märkligt att bankverksamheten kom att koncentreras där. Stadsholmen utgjorde länge den egentliga staden, här fanns Sveriges viktigaste centrum för järnexporten, här fanns sjöfartsnäringen, här tillverkades under lång tid Sveriges mynt, här gjordes allehanda börsaffärer kring Stortorget, den egentliga stadens ursprungliga centrum. Det var också nära Slottet som Johan Palmstruch fann för gott att förlägga sin nygrundade Stockholms Banco och Riksens Ständers Bank inledde sin verksamhet. Uppbyggnaden av det svenska banksystemet startade flera hundra år tillbaka i tiden. Den första svenska banken i modern mening grundades 1656 och bedrev både inoch utlåningsröresle och kunde t o m emittera sedlar. Namnet Palmstruchska banken efter sin grundare eller Stockholms Banco, kommer alltid att vara viktigt i den svenska finanshistorien trots att den kom på obestånd och fick avvecklas efter bara 10 års existens. Avsaknaden av den första riktiga bankinstitutionen kan ha varit avgörande vid skapandet av Rikets Ständers Bank år 1668 som betraktas delvis som en fortsättning av Stockholms Banco och som så småningom förvandlades till Riksbanken. 3

4 Riksbanken och Riksgäldskontoret utgjorde basen för bankverksamheten men det räckte inte att staten skötte bankaffärerna och detta skapade grunden för en ny typ av bankinrättningar de s k Diskonter som växte i olika delar av Sverige. Några av dessa var privata företag men Generaldiskontokontoret var ett statligt företag som kan betecknas som Sveriges första statliga affärsbank (Wiséhn, 2000 sid 32). Diskonterna kunde utföra den grundläggande bankverksamheten och utvecklades under tiden mellan 1770-talet och början av 1800-talet men bl a på grund av den svenska valutans pressade situation, omfattande utlåningsverksamhet i förhållande till de egna fonderna samt i några fall alltför stark personanknytning och inblandning fick dessa inrättningar lämna plats åt nyare bankinstitutioner som sparbanker och enskilda banker med solidarisk ansvarighet för delägarna. 2. Den liberala epoken I mitten av 1850-talet står Sverige inför ett industriellt genombrott. Landets medborgare arbetade huvudsakligen med jordbruk men det fanns redan utvecklade handelshus och järnindustrin hade en lång tradition. Läskunnigheten var relativt omfattande, klädesindustrin växte och flera institutionella förändringar skapade en stabil grund för det nya samhället. Aktiebolagslagen hade t ex etablerats år 1848 vilket innebar att det solidariska ansvaret för företagsgrundarna så småningom kunde överlämnas. De liberala idéerna hade slagit igenom. Obligationsmarknaden utvecklades inte minst på grund av alla lån som staten behövde för att bygga järnvägar. Det finns många likheter mellan de svenska sparbankernas historia och förloppet i flera andra europeiska länder. Den första moderna sparbanken bildades i Göteborg år 1820, året därpå i Stockholm. Därefter upplever Sverige en expansion i antalet bildade sparbanker som kulminerar år Detta år fanns i Sverige omkring 490 sparbanker. Efter långsamma förändringar finner vi år 1945, 459 sparbanker, 1960 fortfarande omkring 430. År 1992 var antalet sparbanker 90. De svenska sparbankerna skapades i ett samhälle som kännetecknades av fattigdom. Stiftarna var i stor utsträckning filantroper som ville förbättra situationen för den stora massan av folket. De kunde knappast tänka sig att sparbankssystemet 4

5 skulle bli av stor betydelse för kapitalbyggnaden i landet. Sparbankerna och sparbankernas roll har gått igenom enorma förändringar under tiden efter den första sparbankens etablering år Lokala myndighetsrepresentanter spelade en viktig roll vid sparbankernas grundande. Ändå skulle man kunna påstå att huvudförklaringen till självständigheten gentemot de offentliga myndigheterna finns i de traditionella grundprinciperna för sparbanksverksamheten. Dessa principer kan sammanfattas i tre. Den första är sparbankernas sparfrämjande uppgift. Den andra är den lokala förankringen och den tredje är sparbankernas speciella företagsform utan enskilt vinstintresse. Sparbanksidén hade från början tiden för sig. De kombinerade tidens liberala och romantiska stämningar med efterkrigstidens ökade behov av kreditinstitutioner särskilt med tanke på diskontoinstitutionernas nedgång och avveckling. De svenska sparbankerna fungerade från början såsom självständiga banker. Före andra världskriget och särskilt före 1892 kan man knappast observera några starka drag av central styrning eller likformiga normer för uppträdande och kreditgivning. Varje sparbank hade sin egen policy. I handelsstaden Göteborg arbetade sparbanken med belåning av export- och importvaror, i Stockholm med fastighetsbelåning osv. Det intressanta är att varje sparbank bedrev en utlåning, som återspeglade det lokala näringslivet och i huvudsak försökte anpassa kreditpolitiken efter förändringarna i den ekonomiska utvecklingen (Nygren, I, Svenska Sparbankers Medelplacering, 1970, s.8). Dessutom följde sparbankerna de allmänna kreditbehoven. Kommunerna lånade för satsningar i infrastruktur, bostadsbyggandet hade alltid sparbankerna bredvid som finansiärer, den statliga upplåningen under världskrigen stöddes av sparbankerna osv. Sparbankerna har i stor omfattning agerat som om de hade varit offentliga banker. Den offentliga sektorn har aldrig behöv äga institutioner som så väl tillgodoser de lokala och allmänna kreditbehoven. Den första enskilda banken, Skånska Privatbanken i Ystad bildades 1830 tio år efter den första sparbanken och 1864 fick Sverige det första bankaktiebolaget, Skandinaviska Kredit AB i Göteborg. De enskilda bankerna hade solidariskt ansvar som grund. Detta medförde en begränsning av utlåningen i relation till de senare bankaktiebolagen. 5

6 Även de s k folkbankerna dvs spar- och kreditföreningar av folklig karaktär växte under 1860-talet men avvecklades i början av 1900-talet i samband med förändringar av banklagstiftningen. Folkbankerna skapades med solidarisk ansvarighet för delägarna men en del hade form av aktiebolag. Folkbanken i Hamburg utgjorde modellen för den första folkbanken i Örebro och så småningom för ett tjugotal som bildades. Dessa banker fungerade som ett mellanting mellan privatbank och sparbank och under en period räknades i den officiella statistiken till sparbanksinrättningarna (Sommarin, II, 1940, sid 266). Tanken bakom dessa banker var b l a att finansiera hantverken och småindustrin och den svenska näringsstrukturen erbjöd inte samma förutsättningar för en sådan kreditrörelse som t ex i Tyskland. Folkbankerna hade inte större möjligheter att konkurrera vare sig med sparbankerna eller med privatbankerna och det solidariska ansvaret innebar betydande risker. Deras verksamhetsomfattning hade aldrig någon större betydelse jämfört med t ex sparbankernas. Under andra hälften av 1850-talet etablerades flera nya sparbanker och enskilda banker. Under samma period bildades flera privata försäkringsbolag och de första hypoteksbankerna. En stor del av kreditgivningen i Sverige utövades dock fortfarande av privata bankirer och handelshus. Så småningom förflyttas tyngdpunkten i Sveriges finansiella centrum, från Gamla Stan till det i förändring stadda Norrmalm. En ny knutpunkt växte fram med centrum kring Kungsträdgården och Gustaf Adolfs Torg. Vid tidpunkten för första världskrigets slut hade i princip alla bankers huvudkontor flyttats till Norrmalm, samtidigt som flertalet av dem behöll filialkontor i sina gamla lokaler. Denna ordning har i hög grad bibehållits fram till våra dagar, även om nutidens finansiella verksamhet i många avseenden är mer internationell och mindre beroende av specifika lokaliteter. (Perlinge, A, Det började i Gamla Stan). 6

7 Börshuset vid Stortorget i Stockholm blev en intressant finansplats när det öppnades år 1778 och kunde erbjuda Stockholms affärsmän lokaler för sina börsaffärer. Någon riktig utveckling av Stockholm som finansiellt centrum kom inte till stånd förrän efter 1850-talets mitt med bildandet av Stockholms Enskilda Bank omorganiserades fondbörsen och handeln tog fart på allvar. När A O Wallenberg 1856 under en tid av snabb liberalisering startade den första privata banken i huvudstaden, Stockholms Enskilda Bank, hade riksbanken länge haft monopol på affärsbankverksamheten i Stockholm och sparbanken hade i över trettio år tjänat småspararna. Stockholms Enskilda Bank grundades med hjälp av 72 lottägare, som inte bara tecknade stiftelsekapitalet på 1 miljon riksdaler riksmynt. Lottägarna var dessutom personligen och solidariskt ansvariga för bankens verksamhet. Banken kom i högre grad att basera sin verksamhet på allmänhetens inlåning, som stimulerades med hjälp av nya och förfinade villkor, än på rätten att som privatbank utge enskilda sedlar. Genom att lämna högre ränta mot längre bindningstid kunde banken exempelvis erbjuda allmänheten bättre förräntning än vad som var vanligt på marknaden. Stockholms Enskilda Bank grundades utan planer på någon verksamhet utanför huvudkontoret. Genom Stockholms kraftiga tillväxt, den ökande konkurrensen från landsortsbanker som etablerade sig i Stockholm och grundandet av flera nya stockholmsbanker, ökade efter 1890 behovet av nya kontor i olika stadsdelar. I början av 1870-talet fanns i Stockholm finanssektorns kärna, dvs vid sidan av landets största affärsbank, Riksbanken, fyra privata affärsbanker: Stockholms Enskilda Bank, Skandinaviska Kreditaktiebolaget med huvudkontor i Göteborg, Industrikreditaktiebolaget i Stockholm och Stockholms Inteckningsgarantiaktiebolaget. Där fanns också sparbankerna, Stockholms Läns Sparbank och Stockholms Stads Sparbank, Postsparbanken samt diverse bankirfirmor, försäkringsbolag och hypoteksbolag. 7

8 Vid 1870-talets mitt fanns ett fungerande institutionellt kreditväsen i Sverige. Riksbankens kreditgivning var mycket omfattande. Hypoteksföreningarna, affärsbankerna och sparbankerna kompletterade bilden. På den icke institutionella sidan fanns huvudsakligen handelshus, bankirer och kreditmäklare. Riksgäldskontorets emissionsverksamhet bidrog ytterligare till kapitalmarknadens utveckling. Kreditmarknaden dominerades dock av jordbrukets kreditbehov. Ännu 1860 gick 140 av den totala institutionella kreditvolymen på 210 miljoner till jordbruket (Nygren, I, 1981 sid 126). Moderniseringen av finanssektorn inleddes med inlåningsexpansionen när nya banker grundades, särskilt de stora Stockholmsbankerna. Stockholms Handelsbank blev i slutet av 1800-talet en ny viktig aktör i finansieringen av näringslivet. År 1884 fanns i Sverige 39 affärsbanker. Den industriella uppbyggnaden ökade också behovet av försäkring för både egendom och lösa tillgångar. Så småningom växte också intresset för livförsäkringar och pensionssparande. Obligationsutgivning som tidigare främst utnyttjats för jordbrukets kapitalbehov blev också vanligare för att finansiera infrastrukturen och industrin (Larsson, M., 1998,, sid 41). 3. Lagstiftningen förändras 1897 bestämdes att Riksbanken skulle ha monopol på sedelutgivningen och därmed avslutades en epok med diverse sedlar och betalningsmedel. Dessa fortsatte dock att cirkulera under flera decennier innan de slutligen inlöstes. Sparbankslagen trädde i kraft 1893 som föreskrev skyldighet att utge statistiska uppgifter, avge förvaltningsberättelse, utövning av tillsyn osv. Sparbankernas roll angavs vara att huvudsakligen samla upp sparmedel från vanligt folk. Bankerna levde på en tämligen oreglerad marknad under 1800-talet. Vissa normer etablerades dock med tanke på att skydda insättarnas pengar utfärdades en stadga för privatbankerna och med 1886 års lag om bankaktiebolag blev riksdagen delaktig i lagstiftningen om de privata bankerna skapades den första genomgripande affärsbankslagstiftningen och denna skärptes år Det gällde 8

9 huvudsakligen att förstärka bankverksamheten genom krav på diverse fonder och regler för en korrekt värdering av tillgångar. Grunden för det moderna bank- och kreditsystemet etablerades i början av 1900-talet med stöd av nya lagar och förordningar som präglade hela systemet och som huvudsakligen utvecklades för att skydda insättarna. Under mellankrigstiden tillkom en ny grupp av banker dvs jordbrukskassorna samtidigt som antalet affärsbanker minskade via olika sammanslagningar. Det kooperativa banksystemet utvecklades i Sverige relativt sent i jämförelse med andra europeiska länder. När Riksdagen år 1915 skapade möjligheter att ge bönderna ett eget kreditinstitut byggt på kooperativa principer, hade de grundläggande tankarna diskuterats i flera decennier. I flera europeiska länder hade den kooperativa bankrörelsen nått betydande proportioner, särskilt i Tyskland där Raiffeisenkassor var etablerade över hela landet. En förklaring till denna försening kan vara att sparbanksrörelsen i Sverige hade vuxit sig stark och i viss utsträckning kunde tillgodose jordbrukets behov av kredit, trots att sparbankerna etablerades huvudsakligen i större samhällen års riksdagsbeslut lade grunden för det kooperativa banksystemet och skapade nya möjligheter för jordbrukets utveckling framför allt genom ett kreditsystem anpassat till det mindre jordbrukets behov. Det nya banksystemet, som inte fick använda ordet bank före år 1974, grundades på principen en medlem en röst men utlåningsverksamheten var starkt begränsad. Transaktionerna baserades på odlad areal och medlemmarna var delvis ansvariga för bankverksamhetens resultat. Detta kombinerat med första världskriget och de ekonomiska kriserna i början av och 1930-talen hindrade en mera gynnsam utveckling av jordbrukskassorna. Lagstiftningen var således tämligen restriktiv, men genom 1930 års förordning utvidgades lånerätten. Ramen för medlemskap vidgades till utövare av binäring till jordbruket, ansvarighetsreglerna ändrades och statsstödet ökade vilket inledde en viktig expansionsperiod. Dessutom skapades samma år en riksorganisation för att delvis fungera som centralbank och samordna vissa delar av verksamheten, Svenska Jordbrukskassan. 9

10 Föreningsbankerna, dvs Jordbrukskassorna och Sparbankerna uppvisade tydliga gemensamma drag. Båda hade sina rötter i lokalförankrade folkrörelser uppbyggda efter demokratiska principer och med avsikt att skapa hjälp till självhjälp åt stora delar av den svenska befolkningen. Samtidigt som jordbrukskassorna etablerades skapades de regionala centralkassorna som skulle framträda som de egentliga bankerna inom sektorn. Redan år 1916 bildades centralkassorna i Mälarprovinserna, Kristianstads län och Malmöhus län. I takt med expansionen av lokala jordbrukskassorna etablerades de centrala och år 1940 fanns det 10 centralkassor. År 1960 hade Sverige 12 centralkassor fram till beslutet om den stora fusionen år Jordbrukskassornas antal ökade från 71 år 1916 till 771 år 1935 och 789 år Därefter sjunker antalet utan dramatiska förändringar. År 1960 fanns i Sverige 572 lokala jordbrukskassor, år 1980 omkring 420. Vid fusionsbeslutet år 1990 fanns fortfarande 373 lokala föreningsbanker enligt den nya benämningen annonserade Skandinaviska och Skånes Enskilda Bank en fusion vilket inledde en period av sammanslagningar. Bankerna behövde bli större för att kunna ge service till de expanderande svenska företagen. Samtidigt som konkurrensen mellan bankerna skärptes, expanderade aktiemarknaden vid sidan om obligationerna. År 1922 däremot är ett svart år i svensk bankhistoria. Arbetslöshet, deflation och sjunkande produktion skapade gungning i banksystemet efter alla bankfusioner och den spekulativa börshandeln under 1910-talet. Börsen hade fallit sedan 1918 och efter flera dystra år upplever fondbörsen depressionen i början av 1930-talet och Kreugerkraschen. Under mellankrigstiden ökade politikernas intresse beträffande kontroll av näringslivet och finanssektorn. En omfattande socialiseringsdebatt startade framför allt hos socialdemokratin. Man ansåg dock att en total socialisering skulle ha negativa effekter för näringslivet. Men när affärsbankerna i början av 1920-talet drabbades av krisen intensifierades debatten. AB Kreditkassan bildades 1922 av Riksbanken i samarbete med affärsbankerna och denna institution deltog i 10

11 rekonstruktionerna som krisen medförde. Staten tog över t ex Jordbrukarbanken år och 1930-talen innehöll svarta perioder i den svenska ekonomin och därmed bankverksamheten. I början av 1920-talet upplevde Sverige en stark deflation, en sjunkande BNP och en medföljande arbetslöshet. Eftersom bankernas utlåning hade expanderat starkt under de föregående goda tiderna hamnade flera företag i banksystemets händer. Staten tvingades att införa en kreditkommission för att rädda bankerna och t ex Svenska Handelsbanken, var nära en katastrof. Under denna tid växte också både höger- och vänsterdiktaturer i Europa. Skapandet av de s k Allmänna Sparbankerna utgjorde ett tydligt försök att politiskt kontrollera sparbankerna. Fackföreningsfolk, kooperatörer och politiker valdes in i dessa sparbankers styrelser. Delar av socialdemokratin hade redan i slutet av 1800-talet riktat kritik mot sparbankerna som betraktades som borgerligt kontrollerade bankinstitutioner vilket i och för sig var en korrekt iakttagelse. De Allmänna sparbankerna skulle fungera som ett motvikt, men det visade sig snart att administrationen av bankerna var tämligen komplicerad. Delvis på grund av oegentligheter och politisering av utlåningen och delvis på grund av avsaknaden av den lokala förankringen, eftersom den faktiska ledningen utövades i Stockholm, existerade de Allmänna sparbankerna mindre än två decennier. De bröt samman år År 1929 inträffade börskraschen i USA och den djupaste depressionen i västvärldens historia inleddes. I viss utsträckning skapade situationen en kritisk syn på den ekonomiska liberalismen och lade grunden till kontrolltiderna. Arbetslösheten var skrämmande hög i början av 1930-talet, Kreugerkraschen drog med sig både företag och banker. Skandinaviska Kredit, som stod för huvuddelen av krediterna till Kreugerföretagen i Sverige drabbades hårt. Det svenska näringslivet återhämtade sig dock tämligen snabbt talets kris hade medfört en nödvändig konsolidering av banksystemet vilket skapade en grund för lättare överlevnad under 1930-talet. 11

12 Efter några gynnsamma år inträder upprustningstiden, kriget och så småningom den stränga regleringen av finansmarknaden. Försäkringsmarknaden, som skapades under medeltiden, koncentrerade sig på brandskydd. Livförsäkring, som ansågs strida mot god sed eftersom den betraktades som en vadhållning om livslängd, växte inte förrän slutet av 1800-talet. Aktiebolaget Skandia bildades i Stockholm år 1855 och under 1870-talet bildades även Nordstjernan och Thule som specialiserade sig på livförsäkringar. Tidigare hade branschen dominerats av utländska försäkringsbolag. År 1903 startade den egentliga regleringen av försäkringsverksamheten och staten utökade kontrollen via försäkringsinspektionen. Under 1920-talet växte de stora försäkringsbolagen och antalet bolag minskade. Moderniseringen av försäkringsbranschen tog fart. Försäkringsbolagen liksom banksystemet drabbades av 1920-talets kris och talets depression. Stockholms Handelsbank fick stora ekonomiska problem år 1922 och ett statligt övertagande aktualiserades. Även andra delar av banksystemet hotades av nationalisering. Affärsbankerna förlorade en stor del av den prestige som de hade nått genom finansieringen av det växande näringslivet. Däremot kunde Sparbankerna och Postsparbanken komma igenom kristiden betydligt lättare bl a genom deras säkrare placeringar i statsobligationer. Även försäkringsbolagen fick kämpa för att skydda sig mot de socialiseringstendenser som växte fram inte bara på grund av kriserna utan också som ett resultat av en stark ideologisk rörelse. Efter andra världskriget omfattades finanssystemet av långtgående regleringar i stället för socialisering. Försäkringsbolagen fick bl a understödja bostadssektorn genom placeringsplikt. Stockholms börshistoria sträcker sig långt tillbaka i tiden. I början av 1800-talet och fram till affärsbankernas uppkomst spelade börsen en viktig roll som kreditförmedlare. Börsmäklarna fungerade enligt vissa etablerade principer och föreskrifter. Börsaffärer blomstrade även före Stockholms fondbörs grundande 1863 i form av bl a värdepappersauktioner. Under första världskriget uppvisar Stockholms börs tydliga spekulationstendenser och under år 1918 omsätter den svenska börsen drygt 1,5 miljarder, en siffra som inte kommer att överträffas under många decennier. 12

13 4. Kontrolltider Efter andra världskriget skapades de internationella organisationerna b l a Världsbanken för att åstadkomma global ekonomisk samordning, men rädslan som fanns om ekonomiska problem skingrades ganska tidigt. Den ekonomiska tillväxten tog fart samtidigt som arbetarklassen och reformpolitiken satte gränser för den traditionella liberalismen. Tiden efter andra världskriget medförde en omfattande reglering av kreditmarknaden. Både regeringen och arbetarrörelsen ville ha kontroll över Sveriges kapital. I början av 1950-talet infördes en kontroll av alla emissioner av värdepapper. På det sättet skulle staten kunna bestämma över kapitalets användning i samhället t ex för bostadsbyggandet. Det infördes även likviditetskvoter, reglering av räntor osv. Så småningom reglerades även utlåningen genom bl a utlåningstak och placeringsplikt som infördes i början av 1960-talet. Regleringspolitiken bidrog naturligtvis till skapandet av nya institutioner som finansbolag, förvaltningsbolag och delvis bostadsfinansieringsinstitut vilka inte omfattades lika starkt av regleringarna och som i de flesta fall ägdes eller kontrollerades av bankerna. Därmed kunde man kringgå systemet. Även börsens möjligheter begränsades på grund av kontrollen. Den svenska staten har, under tiden mellan mitten av 1950-talet och mitten av talet, styrt eller försökt att styra hela det finansiella systemet genom diverse regleringar. Tidigare har statens position varit mera neutral och det regelverk som vuxit fram har oftast följt de traditioner som redan kännetecknade marknaden. Lagstiftningen har i efterhand fastslagit en länge tillämpad praxis. Redan från före andra världskriget förändras statens roll genom den statliga kontrollen av finansmarknaden via valutareglering och riksbankens operationer. Arbetarrörelsens efterkrigsprogram propagerade för omfattande ingrepp i kreditmarknaden, men först år 1952 startade regleringspolitiken. Socialiseringstanken ersattes med en genomreglering som gjorde idén om statliga affärsbanker eller sparbanker helt onödig. 13

14 Under mellankrigstiden hade, trots svåra ekonomiska kriser, den svenska produktionen vuxit med över 3 procent i genomsnitt. Tillväxttakten ökade under talet. Under 1950-talet ökade den reala produktionen i genomsnitt med drygt 3 procent per år. Under första delen av 1960-talet upplever Sverige den starkaste expansionstiden med tillväxt av produktionen över 5 procent. Under den andra delen av 1960-talet är den genomsnittliga tillväxten kring 4 procent. 60-talet är således efterkrigstidens starkaste tillväxtperiod. Även utlåningen på kreditmarknaden växer under denna tid inom ramen för den starka regleringen. Sverige upplever en investeringsexpansion av industri och bostäder som förstärks av tillkomsten av frihandelsområdet EFTA. Industrin går igenom en strukturomvandling accepterad av arbetsmarknadens parter som innebar att olönsamma företag lades ner och lönsamma blomstrade. Storbanker som Handelsbanken eller Skandinaviska Banken växte under flera decennier genom att öppna nya kontor och öka inlåningen, allt annat var som bekant reglerat. Däremot behövde Enskilda Banken en partner för att utvecklas eftersom den behöll den traditionella rollen av bankirfirma. Affärsbankernas koncentration fortsatte efter andra världskriget och de olika banktyperna blev mindre särpräglade. Stockholms Enskilda Bank och Skandinaviska Banken vilka fusionerade år 1971 samt Handelsbanken och senare PKbanken styrde marknaden. Andra typer av kreditinstitut som bostadsinstitut, finansbolag, förvaltningsbolag och offentliga lånefonder växte under tiden vid sidan av de expanderande AP-fonderna. Sparbankerna befäste sin position på de lokala marknaderna samtidigt som organisationen blev mer regionaliserad. Kreditbanken bildades 1951 och blev en statligt ägd affärsbank. Verksamheten samordnades så småningom med Postbanken och 1974 bildades Post- och Kreditbanken. Men staten var aldrig riktigt aktiv som ägare i bankens verksamhet. Under 1980-talet planerades en börsintroduktion och detta ägde rum några år senare. Tillsammans med den statliga Investeringsbanken och Riksbanken fick staten stora möjligheter att kontrollera kapitalet och agera på kreditmarkanden vilket i stor utsträckning dämpade socialiseringstankarna. (Larsson, M, 1998, sid 167). 14

15 I början av 1960-talet fanns i Sverige flera hundra bolag med olika typer av försäkringsrörelse. De flesta spelade naturligtvis en obetydlig roll för kapitalmarknaden. Endast en handfull Stockholmsbaserade livbolag märktes på marknaden. Antalet svenska försäkringsbolag minskade efter andra världskriget och de stora koncernerna koncentrerades till Stockholm. Nya regler för nyetableringar tillkom under 1940-talet och även nya regler för avsättning till reserv för att täcka eventuella förluster och stärka kundernas ställning. Försäkringsmarknaden påverkades av utbyggnaden av de statliga försäkringarna, främst sjukförsäkring och pensionering. Samtidigt ökade andra delar av marknaden och så småningom intresset för privata försäkringar genom gynnsamma skatteregler. Antalet svenska försäkringsbolag mer än halverades mellan åren 1940 och 1980 dvs från närmare till omkring talet medförde en lägre tillväxt. Den svenska produktionen ökade med närmare 3 procent under den första hälften trots några starka år. Den andra hälften inleddes med flera dämpade år, som kan förklaras med hänvisning till internationella naturkatastrofer, höga löneökningar, oljekrisen osv, vilket medförde att tillväxten omvandlades till en minskning av BNP under året Även den offentliga sektorns expansion under perioden kan förklara en del av den låga produktionsökning som uppgick till omkring 1,3 procent. Den ekonomiska tillväxten förstärktes återigen under 1980-talet efter flera devalveringar av den svenska valutan och några svaga inledande år. Produktionen i Sverige ökade i genomsnitt med omkring 2 procent talet medförde en stark expansion av finanssektorn. Tillväxten var delvis en effekt av finansieringsexpansionen och inte en normal produktionsökning. Utlåningen ökade mycket snabbare än produktionen och både konsumtion och det offentliga budgetunderskottet expanderade. De starkaste tillväxtperioderna under efterkrigstiden, dvs i slutet av 40-talet och första delen av 1960-talet, karakteriserades av ökad internationell efterfrågan på svenska produkter. Omedelbart efter kriget expanderade ekonomin i snabb takt bl a på grund av de ökade exportmöjligheterna. Den totala utlåningen däremot ökade i mycket 15

16 begränsad omfattning under tiden före 1960-talet. En stor del av investeringarna var således självfinansierade. Utlåningen till den offentliga sektorn ökade under talet på bekostnad av näringslivets andel. Under första hälften av 1960-talet sammanfaller expansionen av produktionen och expansionen av utlåningen framför allt för näringslivets finansiering. 5. Affärsbanker och sparbanker Under 1960-talet fortsätter den finansiella omvandlingen i Sverige. Lagar och spelregler förändras. Men konkurrensen tar inte riktig fart före mitten av 1980-talet när finansregleringen avskaffas (Larsson, Sjögren, 1995). Ekonomin växer efter andra världskriget trots regleringen av finanssektorn, senare sker tillväxten huvudsakligen via devalveringar av kronan och under 1980-talet genom kreditexpansion. Finansmarknaden i Sverige har traditionellt varit bankorienterad, dvs bankerna har varit de viktigaste aktörerna. Marknadsorienterade finanssystem som i USA och England karaktäriseras av mindre beroende av banker. Finansiering i dessa länder bygger snarare på emittering av aktier, obligationer, övriga värdepapper osv. Bankutvecklingen i Sverige har således varit särskilt viktig för landets ekonomiska historia. Bankerna har dock förlorat sin tidigare betydelsefulla roll under efterkrigstiden. De representerade 90 procent av utlåningen i början av 1900-talet, motsvarande siffra var 40 procent under 1990-talet. I själva verket bör procentandelar vara betydligt högre eftersom bankerna äger eller kontrollerar flera utlåningsinstitut som t ex finansoch hypoteksbolag. Affärsbankernas position förstärktes under perioden i relation till sparbankerna, delvis pga lagstiftningen som begränsade sparbankernas arbetsfält. Efter andra världskriget var sparbankernas andel av bankutlåningen över 40 procent, i mitten av 1970-talet omkring 35 procent, i mitten av 1980-talet under 30 procent. Föreningsbankernas marknadsandel ökade från närmare 6 procent till 7 procent mellan 1970 och 1990 (Larsson/Sjögren, 1995, sid 65). 16

17 Sparbankerna grundade sin verksamhet på lokal inlåning och kapitalet placerades huvudsakligen i relativt säkra obligationer, statspapper och bostadskrediter. Utlåningssidan var inledningsvis starkt begränsad. Efter andra världskriget uppvisade banksystemet en tydlig struktur. Affärsbankerna arbetade huvudsakligen med finansiering av näringslivet, jordbrukskassorna med det traditionella jordbruket och sparbankerna hanterade krediter till privatpersoner och småföretag. Strukturen kom så småningom att förändras genom den förändrade lagstiftningen under och 1960-talen. Synen på sparandet förändrades under efterkrigstiden, nya sparformer tillkom med anledning av ändrade levnadsförhållanden. Fram till 1950-talet hade sparbankerna i stort sett endast Postsparbanken som konkurrent om småspararnas pengar. Affärsbankerna, som förlorat marknadsandelar under flera decennier började nu inse hushållssektorns möjligheter och närmade sig framför allt tjänstemännen med nya tjänster och bankprodukter (Körberg 1990). Genom en ny reglering 1969 skapades en homogen utlåningspolitik för alla kreditinstituten. Sparbankerna och även jordbrukskassorna kunde konkurrera med affärsbankerna på liknande villkor. Detta medförde dock inte en snabb förändring av den finansiella strukturen. Den nya lagstiftningen innebar också en revidering av kapitaltäckningsreglerna. Bankernas placeringar indelades i fyra olika riskgrupper med olika kapitaltäckningskrav. Placeringar i statspapper t ex ansågs vara helt säkra. Den avgörande omvandlingen av den finansiella sektorn i Sverige ägde inte rum, som redan sagts, efter införandet av den nya lagstiftningen i slutet av 1960-talet. Den starka regleringen och traditionerna hindrade delvis den potentiella förändringen. Omvandlingen ägde rum under 1980-talet, huvudsakligen på grund av avregleringen av valuta- och kreditmarknaden som infördes i snabb takt, utan att inse konsekvenserna och med ett skattesystem som gynnade kreditexpansionen. Regleringstiden skapade en eftersläpning för finanssektorn i relation till andra näringar som möjligen har återtagits under tiderna kring expansionen och efter finanskrisen. Den statliga styrningen påverkade riskhanteringen i det finansiella 17

18 systemet. Aktörerna tog måttliga risker vilket innebar att stabiliteten stärktes men också en lägre kunskapsutveckling beträffande risk och finansiella instrument. Sparbankerna hade förhindrats av lagen att utföra en del vanliga banktjänster såsom att diskontera växlar, ställa bankgarantier, arbeta med utlandsaffärer eller ta emot inlåning i större poster. Under 1950-talet blev sparbankernas centralbanks uppgift bl a att kompensera detta underläge liksom senare jordbruksbankernas centralbank. Andra finansföretag skapades så småningom i Stockholm delvis för att kringgå andra delar av regleringssystemet. Föreningsbankerna och sparbankerna satsade på nya kunder inom företagssektorn under och 1980-talen. Antalet sparbanker avtog i snabb takt delvis pga de större krav som detta medförde. I viss utsträckning avtog även intresset för sparbankernas traditionella kunder som mindre företag, hushåll, offentlig sektor osv. Satsningen återspeglades i räntenivån där sparbankerna i genomsnitt erbjöd en lägre utlåningsränta för företagskrediter än övriga banker (Larsson, Sjögren 1995, sid 66). Detta gav affärsbankerna nya möjligheter i sparbankernas fält men trots mindre förändringar fortsatte sparbankerna att basera verksamheten på inlåningen från hushållssektorn. Efter krisen i början av 1990-talet kan man konstatera att banksystemet delvis återgår till de traditionella områdena. Skillnaden är att inlåningen uppträder under nya former som försäkringar, pensionssparande, fonder osv. I början av 1960-talet inleddes en viktig period i Sveriges finanshistoria. AP-fondens utveckling medförde en stor ökning av det offentliga sparandet och ett flertal mellanhandsinstitut grundades delvis med AP-fonden som grund. Varje institut hade en specialisering i sin utlåning t ex Bostadsinstitut, Jordbruksinstitut, Kommuninstitut osv. och hade som funktion att förmedla krediterna till den slutliga låntagaren. Under 1960-och 1970-talen äger en fortsatt fusionsverksamhet rum både bland affärsbankerna och bland sparbankerna. En av den svenska bankhistoriens viktigare fusioner skedde i början av 1970-talet mellan Skandinaviska Banken och Stockholms Enskilda Bank. Även jordbruksbankerna förändras dock med respekt för de historiska verksamhetsområdena. Den svenska finansmarknaden präglades fortfarande av specialisering och denna tendens bröts inte helt före avregleringsperioden under 18

19 1980-talet. Även lagstiftningen har medverkat till att förstärka denna tendens. Ett exempel är uppdelningen av bankgruppernas olika verksamhetsfält som gällde ända fram till den samordnade banklagstiftningen år 1969 (Andersson, Sören 1976 sid 20). Utanför den egentliga kreditmarknaden växte även i Sverige flera s k finansbolag med kreditgivning som huvudsakig verksamhet. Dessa var i stor utsträckning kontrollerade av banksystemet och var specialiserade i krediter som banken knappast kunde erbjuda. Factoringbolag etablerades också i Sverige under talet. Deras verksamhet byggde på att belåna fakturor och hade i allmänhet en nära relation med banksystemet. 6. Avreglering och kris Bankkrisen inleddes i slutet av Regeringen hade reformerat skattesystemet med lägre marginalskatter och sämre avdragsmöjligheter. Inflationen och den försämrade konjunkturen bidrog till ett dramatiskt fall för fastighetspriserna och hushållen började amortera i stället för att skuldsätta sig. Bankernas situation försämrades särskilt för Nordbanken och Gota Bank. Med Handelsbanken som undantag hotades det svenska kreditsystemets fortsatta existens under en period. Under de första åren av 1990-talet upplever Sverige en finans- och tillväxtkris som resulterar i minskad produktion under perioden, kreditmarknaden krymper och arbetslösheten förvandlas till ett allvarligt problem i Sverige. Efter år 1994 inleds en period av omvandling och återhämtning som har medfört en genomsnittlig tillväxt av BNP som i siffror liknar 1980-talets. Under tiden efter år 2000 ökade tillväxttakten ytterligare liksom finanssektorns roll i samhällsekonomin efter börskrisen i början av perioden. Förenings- och sparbankernas intrång på företagsmarknaden bidrog till en unik expansion av den totala kreditgivningen till företag. Mellan 1973 och 1992 ökade utlåningen till denna sektor från 25 procent till 50 procent av den totala utlåningen. Även utlåningen till hushållen ökade under perioden men inte i samma omfattning. Avregleringen skapade grunden för sparbankernas förvandling till aktiebolag och fullständig marknadsanpassning. Andelen av sparbankernas krediter till näringslivet 19

20 ökade från 5,7 procent 1980 till 19,7 procent år 1990 av bankernas totala utlåning till industrin. (Larsson/Sjögren, 1995, sid 68). Som en första viktig del av förloppet avreglerades placerings- och utlåningsverksamheten år 1985, valutaregleringen avskaffades sist 1989 och därmed kunde både företag och privatpersoner föra ut pengar och investera utomlands vilket medförde att den relativa efterfrågan på svenska tillgångar avtog. Kreditbehovet ökade i snabb takt under 1980-talet samtidigt som inflationen var hög. Kredittagarna blev fler och efterfrågade större summor. Även hushållen behövde utvidga konsumtionen och investera i bostäder. I motsvarande grad skedde utlåningen mot svagare säkerheter som t ex blancolån, säkerhet i onoterade aktier, kontokortsfordringar, förlagslån osv. Kreditexpansionen efter avregleringen var således mycket kraftig särskilt i Stockholm men även i andra storstadsområden. Kreditexpansionen efter avregleringen skedde i oroande fart, utan särskild kontroll från tillsynsmyndigheterna och med bristande säkerheter. Skattesystemet uppmuntrade skuldsättning via generösa avdragsmöjligheter. Några röster höjdes angående möjliga negativa konsekvenser. Från myndigheternas sida kritiserades skatteplaneringen via krediter, men framför allt från finansmarknadens sida försvarades hela verksamheten. Så gott som ingen önskade några ingrepp i systemet och ledande ekonomer försvarade avregleringen och dess konsekvenser. Debatten karaktäriserades av en stark tilltro till denna form av investeringsexpansion. Bristen på kompetens att hantera situationen var uppenbar. Å andra sidan var avregleringen oundviklig. Sverige fick inte avvika för mycket från den internationella trenden av avregleringar. Finansbolaget Nyckeln ställde in betalningarna i september Det var finans-, förvaltnings- och fastighetsbolagen som hade tagit de stora riskerna. Finansbolagen hade expanderat vid sidan om regleringarna och blev många fler under 1980-talet, men givet de starka relationerna till banksystemet drog dessa med sig bankerna i fallet. Det var framför allt konkurserna bland finans- och fastighetsbolagen som orsakade de stora kreditförlusterna i banksystemet. 20

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

VD:s anförande vid årsstämman 2015

VD:s anförande vid årsstämman 2015 VD:s anförande vid årsstämman 2015 Även jag vill hälsa er varmt välkomna till vår årsstämma här i Konserthuset. 2014 var ett bra år för bankens kunder och för er bankens ägare. De senaste decennierna har

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Historien om Swedbank

Historien om Swedbank Historien om Swedbank D et finns få företag som har en lika lång historia som Swedbank. I snart 200 år har vi hjälpt våra kunder att spara och låna till en bättre framtid. Världen har förändrats och vi

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Svenska Bankföreningen BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2001

Svenska Bankföreningen BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2001 BANK- OCH FINANS- STATISTIK 00 Publicerad i maj 00 publicerar årligen statistik över den svenska bank- och finansmarknaden. Statistiken presenterar de viktigaste aktörerna på finansmarknaden samt deras

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 OH-bild 1 (JAK1.doc) Föreläsningen handlar om det svenska penningsystemet och baseras på en c-uppsats i ekologisk ekonomi på Mälardalens högskola. Uppsatsen

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Föreläsning 9. Ägande och industriell omvandling Jan Glete

Föreläsning 9. Ägande och industriell omvandling Jan Glete Föreläsning 9 Ägande och industriell omvandling Jan Glete Kreditmarknaden i Sverige under efterkrigsperioden 1950-talets statliga regleringar Planeringsoptimism och keynesiansk politik Kreditvolymer styrdes

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Trygghet för den enskilde tillväxt för samhället

Trygghet för den enskilde tillväxt för samhället FÖRSÄKRINGAR I SVERIGE STATISTIK 213 Trygghet för den enskilde tillväxt för samhället Risk är något som vi alla är utsatta för. Det kan handla om risken för att drabbas av en trafikolycka eller för brand

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Banker i Sverige. Faktablad om svensk bankmarknad. Innehåll

Banker i Sverige. Faktablad om svensk bankmarknad. Innehåll Faktablad om svensk bankmarknad Innehåll Den svenska finansmarknaden Blad 1 Bankstrukturen Blad 2 Bankernas inlåning och utlåning Blad 3 De stora bankkoncernerna Blad 4 Banker i Sverige Blad 5 Bostadsinstitut

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader IP/98/305 Bryssel den 31 mars 1998 Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader Europeiska kommissionen har nu inlett ett omfattande initiativ för att främja utvecklingen av en stor alleuropeisk

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Ny lag om andelslag. Enklare grunda och hålla andelslag

Ny lag om andelslag. Enklare grunda och hålla andelslag Ny lag om andelslag Från början av år 2014 träder en ny lag om andelslag i kraft i Finland. Lagen innebär klarare regler med modell från aktiebolagslagen. Nu blir det lättare att grunda ett andelslag då

Läs mer

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 pelare 3 FOREX BANK AB 2009 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 Inledning FOREX Bank AB, 516406-0104, är moderbolag i FOREX-koncernen (FOREX). Detta dokument utgör

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Delårsrapport. Januari Juni 2013

Delårsrapport. Januari Juni 2013 Delårsrapport Januari Juni 2013 DELÅRSRAPPORT FÖR SPARBANKEN VÄSTRA MÄLARDALEN Januari - Juni 2013 Verkställande direktören för Sparbanken Västra Mälardalen får härmed avlämna delårsrapport för tiden januari

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010 Sparbanksidén håller i alla tider Populärversion av årsredovisning 2010 Sparbanksidén håller i alla tider Jag läste nyligen en artikel om Sala Sparbank, införd i VLT maj 2001. Det är ganska precis 10

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 1 Författningssamling Sida: 32 (-36)

HÖRBY KOMMUN Flik: 1 Författningssamling Sida: 32 (-36) Författningssamling Sida: 32 (-36) REGLEMENTE FÖR PENNINGHANTERINGEN I HÖRBY KOMMUN 1. Mål och riktlinjer Den nya kommunallagen tar upp penninghanteringen i 8 kap 1-3: Kommunernas och landstingens medelsförvaltning

Läs mer

Finansiella reformer och finansiell kris svenska erfarenheter

Finansiella reformer och finansiell kris svenska erfarenheter ANFÖRANDE DATUM: 2006-03-28 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Central Bank of Sri Lanka SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953.

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Föregångare: Bildad genom sammanslagning

Läs mer

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 2015-03-12 Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 Förvaltningen av statsskulden regleras i budgetlagen (2011:203), förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret och regeringens

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

INFLATIONSRAPPORT 2002:3

INFLATIONSRAPPORT 2002:3 LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGEN I samband med den kraftiga nedgången på världens börser de senaste åren, har livförsäkringsbolagen och deras allt mindre värda aktietillgångar hamnat i fokus. Frågor har rests om

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Banker i Sverige. Faktablad om svensk bankmarknad. Innehåll

Banker i Sverige. Faktablad om svensk bankmarknad. Innehåll Faktablad om svensk bankmarknad Innehåll Den svenska finansmarknaden Blad 1 Bankstrukturen Blad 2 Bankernas funktion Blad 3 De stora bankkoncernerna Blad 4 Banker i Sverige Blad 5 Bostadsinstitut Blad

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Repliker och kommentarer

Repliker och kommentarer I den här avdelningen välkomnas kommentarer till tidigare bidrag och korta inlägg med ekonomisk-politisk anknytning GABRIEL URWITZ Tidigare studier är fel om bankernas relativa kreditförlustnivå under

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Räddad från nedläggning vid generationsskifte. - Krisen stoppar småföretagens generationsskiften

Räddad från nedläggning vid generationsskifte. - Krisen stoppar småföretagens generationsskiften Räddad från nedläggning vid generationsskifte - Krisen stoppar småföretagens generationsskiften Sammanfattning Redan i början av 2000-talet uppmärksammades att många svenska företagare planerade att pensionera

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Försäkringar i Sverige 2012

Försäkringar i Sverige 2012 Försäkringar i Sverige 212 Trygghet för den enskilde tillväxt för samhället Risk är något som vi alla är utsatta för. Det kan handla om risken för att drabbas av en trafikolycka eller för brand i bostaden.

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2002

BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2002 BANK- OCH FINANS- STATISTIK 00 Publicerad i september 00 Svenska Bankföreningen publicerar årligen statistik över den svenska bank- och finansmarknaden. Statistiken presenterar de viktigaste aktörerna

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI)

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Datum 2013-12-20 Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI) Sammanfattning En genomgående förändring i den nya uppdaterade blanketten är den anpassning

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Resultatrapport. Danske Bank fortsätter växa och förnyar marknaden för boendeaffärer i Sverige. Pressinformation. Kvartal 3 2005

Resultatrapport. Danske Bank fortsätter växa och förnyar marknaden för boendeaffärer i Sverige. Pressinformation. Kvartal 3 2005 Pressinformation Kvartal 3 2005 Resultatrapport DENNA RESULTATRAPPORT AVSER AFFÄRS- OMRÅDET BANKAKTIVITETER SVERIGE INOM DANSKE BANK. DETTA AFFÄRSOMRÅDE OMFATTAR KONTORSRÖRELSEN INKLUSIVE ENHETERNA CORPORATE

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

Bedömare som i dag vill fördela "skulden" för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar.

Bedömare som i dag vill fördela skulden för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar. DN DEBATT: "Domedagsprofetiorna kommer för tidigt". Assar Lindbeck och Dan Lindbeck analyserar den asiatiska finanskrisen: Västländernas skuld får inte glömmas bort. Asiatiska företag och banker har underskattat

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Delårsrapport, Q 1 2015 2015-04-14

Delårsrapport, Q 1 2015 2015-04-14 Delårsrapport, Q 1 2015 2015-04-14 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt filial i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer

BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2004

BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2004 BANK- OCH FINANS- STATISTIK 004 Publicerad i maj 005 Svenska Bankföreningen publicerar årligen statistik över den svenska bank- och finansmarknaden. Statistiken presenterar de viktigaste aktörerna på finansmarknaden

Läs mer

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov Information om risker, riskhantering och kapitalbehov GCC Capital AB är ett kreditmarknadsbolag under finansinspektionens tillsyn. Bolaget bedriver utlåning genom leasing och har historiskt när bolaget

Läs mer

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Org.nr. 532800-6217 HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Delårsrapport för januari - juni 2009 Högsby Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten under perioden 2009-01-01-2009-06-30 (Då

Läs mer

Swedbank. en företagspresentation. 30 juni, 2015. Swedbank

Swedbank. en företagspresentation. 30 juni, 2015. Swedbank Swedbank en företagspresentation 30 juni, 2015 2 Det ska aldrig vara långt till banken, varken bokstavligt eller bildligt. Det ska vara enkelt att bli och att vara kund. Vi ska ha en aktiv och kontinuerlig

Läs mer

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1 Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1. Syfte med placeringspolicyn I vilka tillgångar och med vilka limiter kapitalet får placeras Hur förvaltningen och dess resultat ska rapporteras Hur ansvaret

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris - med fokus på den finansiella sektorn och i synnerhet banksektorn Nils Fagerberg Samhällsekonomins svarta låda Upplägg 1 Hur pengar skapas 2 Konsekvenser och

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet.

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet. Placeringspolicy Inledning Hörselskadades Riksförbund, HRF, väljer från fall till fall om gåvor i form av fonder eller aktier ska säljas direkt eller vara kvar som långsiktig placering. Primärt arbetar

Läs mer

3. Lösningen på problemen

3. Lösningen på problemen 3. Lösningen på problemen Pengar är en konstruktion och inte ett naturfenomen! Är vi nöjda med konstruktionen? Om inte, hur ska den förbättras? 2 Vad är problemet? Pengar skapas mot att någon skuldsätter

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Sunda bankprinciper för välgång i hundra år till

Sunda bankprinciper för välgång i hundra år till SPEECH DATE: 2012-09-15 SPEAKER: Stefan Ingves LOCALITY: Yttermark Sparbank SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Utvecklingen på fastighetsmarknaden

Utvecklingen på fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-30 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Föreläsning 5. Strukturförändringar under mellankrigsperioden. Industriell dynamik under mellankrigsperioden Dahmén, Schön.

Föreläsning 5. Strukturförändringar under mellankrigsperioden. Industriell dynamik under mellankrigsperioden Dahmén, Schön. Föreläsning 5 Industriell dynamik under mellankrigsperioden Dahmén, Schön Mellankrigstid SAMMANFATTNING: Enskilda branscher gick bra framförallt Verkstad Expanderande avancerande branscher Kontrakterande

Läs mer

Jord- och skogsbrukarnas bank Varför är det bra att medlemmar i en ekonomisk förening äger en bank? Vad gör för skillnad? Vad är möjligheterna och

Jord- och skogsbrukarnas bank Varför är det bra att medlemmar i en ekonomisk förening äger en bank? Vad gör för skillnad? Vad är möjligheterna och 1 Jord- och skogsbrukarnas bank Varför är det bra att medlemmar i en ekonomisk förening äger en bank? Vad gör för skillnad? Vad är möjligheterna och utmaningarna? 2 3 4 6 februari 2014 Gemensamt intresse

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer