Vindkraft i Landskrona
|
|
- Magnus Bergqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PM 1(29) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Olle Nordell Er Referens Vår Referens Vindkraft i Landskrona Miljöförvaltningen har gjort en översiktlig analys av möjligheterna att etablera större vindkraftverk i kommunen. I Landskrona finns 5 områden med sammanlagt 23 vindkraftverk. I kommuns östra delar finns en vindkraftpark om 6 vindkraftsverk nära kommunen. Analysen har gjorts med flygbilder som underlag där avståndet till bostäder, vägar, järnvägar och kraftledningar har beaktats. Förutom skyddsavstånd till bebyggelse och diverse verksamheter finns det i landskapet restriktioner som försvårar etablering av vindkraftverk. Bland dessa finns riksintressena för kulturmiljö, friluftsliv och naturvård; naturreservat, strandskydd, Natura 2000, och Ramsarområden. Vidare finns vackra landskapsavsnitt där vindkraftverk och andra större konstruktioner kan påverka landskapsbilden negativt. Vindkraften kan även påverka fåglar, fladdermöss och marina djur negativt. Naturvårdsverket har gjort omfattande litteraturstudier av vindkraftens påverkan på dessa organismer. De viktigaste rönen från dessa studier sammanfattas i detta pm. Vidare kan det påpekas att vindkraftverk kan bidra till att öka den biologiska mångfalden i åkerlandskapet genom att nya miljöer skapas. Vilka skyddsavstånd som behövs till bostäder vägar, järnvägar mm beror mest på kraftverkens storlek. I analysen har det först lagts en cirkel med 300 m radie runt varje bostads mitt. Därefter har luckor bland bebyggelsen identifieras och ett avstånd på ca 100 m till vägar, järnvägar och kraftledningar används. Tätorter har undantagits från analysen.det kan då konstateras att det finns inga områden på land där det finns utrymme för större vindkraftsparker. Dock finns ett antal områden där enstaka eller några få verk i princip kan etableras. För att avgöra lämpligheten att etablera vindkraftverk på dessa platser får det göras en mer ingående analys där fler aspekter beaktas. Det bör nämnas att i anslutning till några av de befintliga vindkraftsområdena finns några ytor där ytterligare vindkraftverk kan vara möjliga. Vidare kan det finnas möjligheter att etablera en vindkraftspark utanför Gipsön på Valgrundet och eller Skabbrevet. Olle Nordell ekolog Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\PLA_BYGG\ON_vindkraftsutredning_miljöförvaltningen_nämnden_ doc Bankgiro Postgiro Org.nr :56
2 2(29) Bild 1. Vindkraftverk utanför Annelöv Dokumentet är uppbyggt enligt följande. Först visas ett antal flygbilder över kommunen där följande illustreras: 1. Kommunens gränser. 2. Befintliga vindkraftverk. 3. Bostäder på landsbygden med ett skyddsavstånd på 300 m utritat som en cirkel. 4. Vägar, järnvägar och kraftledningar med ett skyddsavstånd på ca 100 m. 5. Möjliga platser att etablera vindkraftverk när skyddsavstånden beaktats. 6. Totalbild. 7. Möjliga lägen för vindkraftverk till havs enligt tidigare utredningar. Därefter sammanfattas vindkraftverkens påverkan på fåglar, fladdermöss, andra terrestra däggdjur och marina djur. Ett kort avsnitt om vindkraftsverkens möjligheter att öka naturvärdena i åkerlandskapet finns också. Dokumentet avslutas med kartor från som har en omfattande webtjänst för att söka information om vindkraftverk och omgivningarna runt om. Vindbrukskollen kan även användas som hjälpmedel inför en projektering och för att upprätta och lämna in ansökningshandlingar till rätt myndighet. Kartorna i dokumentet visar möjliga restriktioner i form av olika landskapsskydd.
3 3(29) Karta 1. Kommunens gränser Karta 2. Befintliga vindkraftverk.
4 4(29) Karta 3. Bostäder på landet med 300 m skyddszon. Kara 4. Vägar med ca 100 meters skyddszon.
5 5(29) Karta 5. Möjliga platser för etablering av vindkraftverk när skyddsavstånd till bostäder, vägar, kraftverk och järnvägar beaktats. Karta 6. Total bild med skyddsavstånd, befintliga vindkraftverk och möjliga platser för att utreda ytterligare etablering.
6 Karta 7. Möjlig lokalisering av vindkraftverk i Öresund. Förslag enligt en tidigare utredning. 6(29)
7 7(29) Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Naturvårdsverket har gjort en omfattande syntesanalys av vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss (SNV Rapport 6477, 2011). Rapporten konstaterar att det är ofrånkomligt att fåglar och fladdermöss kommer att dödas eller påverkas negativt av vindkraftverk. Dock konstaterades att den planerade utbyggnaden till 30 Twh till 2020 inte står i konflikt med miljömålet att livskraftiga bestånd av fåglar och fladdermöss ska kunna upprätthållas. Naturvårdsverket menar att negativ påverkan ska gå att begränsa genom samarbete och planering. Dock påpekas att kunskapsluckor finns. Naturvårdsverket har gått igenom litteratur som behandlar effekten av vindkraftverk på fåglar och vindkraftverk i Europa och Nordamerika. Effekten kan vara direkt genom att fåglarna dödas eller att deras livsmiljöer blir oattraktiva. För fladdermöss bedöms de indirekta effekterna små medan de kan var större för fåglar. Nya kraftledningar kan också ha en negativ inverkan. Var verken är placerade i förhållande till topografi och övrig omgivning har stor betydelse. I genomsnitt dödas 2,3 fåglar och 2,9 fladdermöss per år och verk. Variationen är stor och Naturvårdsverket anger 0 60 för fåglar och 0 70 för fladdermöss. I en enkel studie på Gipsön i Landskrona (juni 2011) där marken under vindkraftverken avsöktes på döda fåglar hittades bara en död fågel. Den viktigaste och enklaste åtgärden för att minimera risker och negativa effekter på fåglar och fladdermöss är att identifiera riskabla lägen. Det innebär t ex flyttfågelstråk, våtmarker höjdlägen som åsryggar och krön. För fladdermöss kustlinjer och höjder. Ledlinjer i landskapet som sjöstränder, floder, dalgångar, större vägar men även alléer skogsbryn mm. I flack terräng är påverkan oftast liten Rovfåglar, hönsfåglar, måsfåglar, trutar och tärnor kolliderar oftare än andra fåglar. Naturvårdsverket menar att fåglarna inte lär sig hantera faran utan det är tiden de spenderar i närheten av vindkraftverken som är det farliga. Vidare påpekas att nationellt finns ingen fågelart som kommer att påverkas av den planerade vindkraftsutbyggnaden. Dock antas örnar och andra större rovfåglar samt vissa vadare att kunna påverkas lokalt. Generellt attraheras inte fåglar med undantag för svalor och seglare av vindkraftverk. Under häckningstid är störningsavståndet oftast litet med undantaget för vadarfåglar som undviker att häcka i miljöer med höga strukturer (för att undvika predation av kråkor och rovfåglar). Under andra årstider kan störningsavståndet vara längre särskilt för flockfåglar. Flyttande fåglar undviker som regel att flyga nära vindkraftverk både på dagen och natten. Detta kan i praktiken förlänga fåglarnas flygväg förbi parken. Fladdermöss dödas när de jagar insekter i anslutning till vindkraftverken. Insekter söker sig gärna till höga strukturer och därmed lockar de till sig fladdermössen. De dödas antingen direkt av rotorbladen eller av att de sugs in
8 8(29) bakom dem och drabbas då av inre blödningar. Detta sker oftast på sensommaren och hösten under varma nätter med svag vind. På platser med mycket fladdermöss kan vindkraftverken temporärt stängas av under sådana väderförhållanden. Det kan inte uteslutas att utbyggnaden av vindkraften till 30 Twh fram till 2020 kan innebära negativa effekter för en del arter av fladdermöss i Sverige. Vindkraftverkens påverkan på landlevande däggdjur Naturvårdsverket konstaterar i sin syntesrapport: Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur (Rapport 6499) att kunskaperna och erfarenheterna är begränsade när det gäller landlevande däggdjur. Dock framhålls att det är sannolikt att stora rovdjur, klövvilt och tamren kan påverkas av vindkraftsutbyggnad. Det påpekas att det kan vara tillfartsvägarna till vindkraftverken som medför ökad trafik för service men även ger ökade möjlighetertill friluftsliv som kan var en viktig del i problematiken. Vindkraftsutbyggnad i skogslandskapet kan förväntas ske i avlägsna, höglänta och idag väglösa områden. Sådana områden kan vara viktiga refuger för bl a stora rovdjur. I Landskrona kan det antas att däggdjur inte påverkas nämnvärt av vindkraftsutbyggnad. Vindkraftens påverkan på marint liv Naturvårdsverket har gjort en syntesrapport på vindkraftens effekter på marint liv (SNV Rapport 6488, Slutsatserna och rekommendationer i syntesen är i huvudsak baserade på publicerad vetenskaplig litteratur men även rapporter från företag och myndigheter i Sverige och utlandet. Vindkraftverk till havs etableras främst inom djupintervallet 5 50 m. Generellt är grunda områden ute till havs (utsjöbankar) av speciellt intresse på grund av god vindtillgång och måttliga djup. Utsjöbankarna ligger ofta långt från kusten och är därmed mindre påverkade av mänskliga aktiviteter. Vindkraftsindustrin föredrar att anlägga parkerna på sandiga bottnar med måttligt inslag av sten och block. Öresund betraktas ofta som tillhörande egentliga Östersjön och har generellt ett salt djupvatten som är påverkat av Västerhavet medan ytvattnet kommer från Östersjön som är mindre salt och därmed lättare. Östersjöns arter är både marina och sötvattensarter, det finns också några arter som är specialiserade på brackvatten. Generellt så är ytströmmen nordlig med bräckt Östersjövatten medan en salt djupström bryter in från norr mer sällan. Det är dessa saltvatteninbrott som förser Östersjön med salt och syrerikt vatten. Strömmarna i Öresund är ofta kraftiga och snabbt varierande. Tidvattenpåverkan är liten men variationerna i vattenstånd kan vara snabba och variera kraftigt under ett dygn. Under ett år kan vattenståndet variera med ca en meter både över och under medelvattenståndet. Vid
9 9(29) mätningar i Landskrona hamn ( ) uppmättes skillnader på upp till 120 cm över och under medelvattenståndet. Etablering av vindkraft till havs och annorstädes kan delas i anläggningsfasen, driftsfasen och avvecklingsfas. Anläggningsfasen innefattar geotekniska undersökningar av lokalisering av kraftverken och dragning av kabelvägar mellan kraftverken och till elnätet. På grundare vatten kan arkeologiska undersökningar behövas. Anläggningsfasen I Sverige används främst gravitationsfundament eller monopiles. För stora vattendjup finns andra konstruktioner. Gravitationsfundamenten har ett betongfundament med en sådan tyngd att konstruktionen motstår påverkan av vind, vågor och is. Fundamenten är timglasformade så att den övre vinkeln ofta kan bryta bort is. Vidare krävs någon form av erosionsskydd och att fundamenten ska stå 0,5 1 m under intilliggande botten för att få rätt tryck på konstruktionen. Gravitationsfundament har bl a använts vid Lillegrund i Öresund. Monopile-fundamenten består av ett enkelt stålrör som försänks djupt ned i botten genom pålning eller borrning. Det kan användas på de flesta platser och är den vanligaste typen men är främst aktuell på hårda/eller blockrika bottnar. Vid borrning kan borrkax bildas och därmed kan sediment spridas i havsmiljön. Pålning kan orsaka kraftiga akustiska störningar. Muddring, borrarbeten och kabeldragningar under anläggningsfasen av vindkraftsparker till havs medför spridning av sediment. Förutom finpartikulärt oorganiskt material kan organiskt material, näringsämnen och eventuella föroreningar sprida sig i det omgivande vattnet. Vid anläggning av parken vid Lillegrund uppmättes halter av 10 mg/l på 200 meters avstånd från källan. I Öresund har naturliga halter på 1 2 mg/l vid lugnt vatten och upp till 40 mg/l vid ökad vindstyrka uppmätts. Sedimenttransporten från Saxån kan vara hög under nederbördsrika perioder och snösmältning. Den elektricitet som en vindkraftverk producerar samlas vanligen ihop via en transformatorstation till en eller flera transmssionskablar och ansluts till elnätet. Nedläggning av sjökablar kräver en noggrann analys av botten och fastställande av risker för t ex isbildning, fartygstrafik, ankring, trålning mm och skyddas genom nedgrävning eller övertäckning genom plogning, spolning eller grävning. Sedimentspridning kan uppstå och vid materialförluster kan av täckning med t ex betongblock behövas. Driftsfasen Under driftsfasen begränsas verksamheten till båttrafik i samband med service och reparationer. Undervattensljud i en vindkraftspark beror på typen av vindkraftverk och typ av fundament. Ljuden från fartygstrafiken och kraftverken ska jämföras med påverkan från andra mänskliga verksamheter. Öresund är ett av världens mest trafikerade farleder. Elektromagnetiska fält uppkommer i kablar och elektriska komponenter. Genom att använda så kallade
10 10(29) treledarkablar för att leda växelström kan magnetiska fält reduceras till så låga nivåer att inga effekter på på marint liv har påvisats. Avvecklingsfasen Att avveckla vindkraftverk till havs är mer komplicerat än på land. För monopilefundament kapas någon eller några meter under bottenytan. För gravitationsfundament kan de sönderdelas för att bli mer hanterliga. Fundamenten kan även spränga sönder. Fundamentens insida kan även fyllas med luft för att sedan bogseras bort. Effekter av vindkraft på marina miljöer Ljud Under anläggningsfasen kan torsk och sill uppfatta pålning på ett avstånd upp till 80 km medan lax och plattfisk på några km avstånd från källan. I närområdet av pålningen kan vävnadsskador och letala skador på fisk och annan marin fauna uppkomma. Detta kan till viss del undvikas genom att försöka skrämma iväg de fiskar som kan fly genom att börja med lägre ljudnivåer. Akuta effekter sker sannolikt på ett avstånd av mindre än 100 m. Flyktreaktioner kan förväntas inom avstånd på någon kilometer. Det finns inga seriösa studier som visar att fisk påverkas negativt av ljud från vindkraftverk i drift. Sediment Under anläggningsfasen sker spridning av sediment detta kan fastna på fiskarnas gälar och därmed strypa fiskens syreupptagande förmåga. Larvstadier är särskilt känsliga eftersom de har större gälar och syreförbrukning i förhållande till kroppsvikten. De har också sämre förmåga att förflytta sig från området. Bottenlevande djur och fiskars rom kan övertäckas av sediment. Vid övervakning av fisk i samband med anläggning av gravitationsfundamenten vid Lillegrund noterades dock ingen påverkan på fiskens fördelning trots att halterna av sediment uppmättes till 10 mg/l. Sammanfattningsvis kan det konstateras att sedimentspridningen vanligtvis är kortvarig och främst påverkar fiskyngel och larvstadier. Reveffekt Vindkraftverkens fundament kan fungera som konstgjorda rev och locka till sig fisk särskilt om det finns erosionsskydd eller andra komplexa strukturer. Initialt sker en omfördelning av fisk från omkringliggande områden. På sikt kan vindkraftverken ge upphov till en ökad fiskproduktion. De kan även fungera som fästplatser för t ex blåmusslor. De konstgjorda reven kan därmed attrahera fiskätande fåglar och däggdjur. Vid Lillgrunds vindkraftverk utgjorde det totala tillskottet av hårt substrat endast 0,1 % av parkens yta. Det lokala djursamhället är artfattigare på fundament av stål än av betong. För närvarande finns inga studier som antyder att vindkraftsfundament innebär att nya arter introduceras i svenska havsområden.
11 11(29) Buller Den samlande bilden av driftsbullrets påverkan är att effekten på de flesta arter är låg. Effekter av långvarig stress p g a förhöjd ljudnivå och effekter på fiskens lekbeteende har inte studerats. Elektromagnetiska fält Generellt är den förväntade effekten av elektromagnetiska fält på de flesta fiskarter låg. Ålen anses vara den fiskart som är känsligast för påverkan av elektromagnetiska fält. Kunskapsunderlaget är dock relativt svagt och den kumulativa effekten av den ökade användningen av elektriska kablar i havsmiljön bör beaktas. Det finns inga studier som tyder på att elektromagnetiska fält har någon långtidsverkan på kräftdjur och blåmusslor. Marina däggdjur Tumlare och till viss del sälar är känsliga för ljudstörningar. Tumlare kan skrämmas bort av pålningsljud på tiotals km avstånd. Både tumlare och säl finns i Landskronas havsmiljö och vid pålning bör de skrämmas bort med lägre pålningsljud till en början för att undvika skador på framför allt tumlaren. Det finns inga belägg för att tumlare och sälar påverkas negativt av ljud från båtar och driftsbuller av vindkraftverk. Dock är kunskapsläget ännu begränsat. Det finns mycket lite data på att sälar och tumlare kan detektera elektriska och magnetiska fält. Bottenfauna Bottenfaunan kan påverkas negativt av sedimentspridning, dock är påverkan oftast lokal och organismerna är till en del anpassade för tillfälliga sedimentpålagringar. Fåglar Vindkraftsparkers påverkan på rastande och övervintrande fåglar är osäker. Det finns studier som visar att dykänder undviker dessa, både under flyttning och övervintring. Dock bör ju reveffekten ha positiv inverkan på fåglar som äter blåmusslor då dessa får nya livsmiljöer. Vindkraftens möjligheter att berika den biologiska mångfalden på slätten Etablering av vindkraftverk kan innebära negativa effekter på landskapsbilden, medföra bullerstörningar, och negativa effekter på fåglar, fladdermöss och i viss mån på marina djur. Vindkraftverk i slättbygden har dock stora möjligheter att berika den biologiska mångfalden påtagligt genom enkla åtgärder. I det storskaliga jordbrukslandskapet kan nya strukturer som tillfartsvägar, vägkanter, uppställningsplatser och restytor i anslutning till fundamenten tillföra nya livsmiljöer för slättens fåglar, växter och insekter. I en utredning av
12 12(29) Jordbruksverket: Vindkraft en möjlighet för biologisk mångfald på slätten (Rapport 2011:27) konstateras att för potentialen för nya småbiotoper i Sveriges slättbygder är drygt 600 hektar. Längs tillfartsvägarna kan t ex olika typer av ängsfrö sås in, kring fundamenten kan buskar och träd planteras som gynnar insekter, mindre ytor som är svårbrukade kan sås in med örter som gynnar fjärilar och bin. Överblivna höbalar kan bli bon för bin och humlor. Vändytor kan ha partier med sand för att gynna solitära bin osv osv. Med enkla medel kan ytor för att öka den biologiska mångfalden på slätten ökas. Litteratur Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss en syntesrapport. Naturvårdsverket Vindkraft en möjlighet för biologisk mångfald på slätten. Jordbruksverket. Rapport 2011:27, Vindkraftens effekter på marint liv en syntesrapport. Naturvårdsverket Rapport Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur en syntesrapport. Naturvårdsverket Rapport Länk till undersökningar på Lillgrund: Länk till Vindbrukskollen är en kartbaserad webbtjänst om etablering av vindkraftverk i Sverige:
13 Karta 8. Landskrona stads kommungräns är markerad med svart linje. vart linje markerar Landskrona stads kommungräns. 13(29)
14 Karta 9. Uppförda vindkraftverk i Landskrona med omnejd. Observera att tre vindkraftverk är uppförda mellan Landskrona och Asmundtorp. 14(29)
15 Karta 10. Riksintresse för kulturmiljövård. 15(29)
16 Karta 11. Riksintresse för friluftsliv. 16(29)
17 Karta 12. Riksintresse för Naturvård. 17(29)
18 Karta 13. Natura 2000 fågeldirektivet. 18(29)
19 Karta 14. Natura 2000 habitatsdirektivet. 19(29)
20 Kara 15. Naturreservat. Observera att Glumslövs naturvårdsområde saknas. 20(29)
21 Karta 16. Ramsarområde internationellt viktigt våtmarksområde. 21(29)
22 Karta 17. Djupkarta över Öresund. 22(29)
23 Karta 18. Djupkarta över Landskronas havsområden. Teckenförklaring se föregående karta. 23(29)
24 Karta 19. Vegetationstyper i Öresund. 24(29)
25 Karta 20. Vegetationstyper i Landskronas havsområden. För teckenförklaring se föregående karta. 25(29)
26 Karta 21. Bottenfaunasamhällen i Öresund. 26(29)
27 Karta 22 Bottenfauna i Landskronas havsområden. För teckenförklaring se föregående karta. 27(29)
28 Karta 23. Sedimenttyper i Öresund. 28(29)
29 Karta 24. Sedimenttyper i Landskronas havsområden. För teckenförklaring se föregående karta. 29(29)
Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27. Naturvårdsverket Alexandra Norén
Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27 Naturvårdsverket Alexandra Norén Syntesstudier 2009-2012 sammanfattar och generaliserar tillgänglig nationell och internationell forskning och kunskap; sammanvägd
Läs merVindkraft och naturvärden
Vindkraft och naturvärden Stockholm 2011-02-17 alexandra.noren@naturvardsverket.se 2011-02-22 2011-02-22 1 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Perspektiv! Naturpåverkan från andra
Läs merOm Vindval. 30-tal forskningsprojekt. 4 syntesrapporter. Praktiskt användbara resultat 2015-03-27
Om Vindval Vindval är ett kunskapsprogram med forskning om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Forskningen bedrivs inom fyra områden: Människors intressen Fåglar och fladdermöss Marint
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(3) jáäà Ñ êî~äíåáåöéå Datum 2006-01-17 Handläggare Olle Nordell olle.nordell@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona kommun Planeringsunderlag för utbyggnad
Läs merVindkraftens påverkan på marint liv. Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012
Vindkraftens påverkan på marint liv Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012 Först kort några ord om min bakgrund Planera när vi kan se alt. när vi inte kan se och
Läs merVindkraft och naturvärden
Vindkraft och naturvärden Umeå 2010-03-25 alexandra.noren@naturvardsverket.se 2010-03-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Perspektiv! Naturpåverkan från andra energislag och mänskliga
Läs merFåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Läs merTROLLEBODA VINDKRAFTPARK
TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden
Läs merFåglar, fladdermöss och vindkraft. Richard Ottvall Martin Green Jens Rydell Foton: Fåglar Åke Lindström om inget annat anges Fladdermöss Jens Rydell
Fåglar, fladdermöss och vindkraft Richard Ottvall Martin Green Jens Rydell Foton: Fåglar Åke Lindström om inget annat anges Fladdermöss Jens Rydell Vem är Richard Ottvall? Ekolog, tidigare forskare vid
Läs merVindkraft - forskningsresultat. Sara Fogelström
Vindkraft - forskningsresultat Sara Fogelström 2016-11-02 Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum, Chalmers sara.fogelstrom@chalmers.se Regional översikt - Vindbrukskollen Vindbrukskollen Vindkraftsforskning
Läs merVindkraft och fåglar Martin Green Biologiska i institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Läs merFåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land
Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land Jens Rydell, Richard Ottvall, Stefan Pettersson & Martin Green Lunds universitet Vem är Richard Ottvall? Doktor i zooekologi Bakgrund som forskare
Läs merYttrande om uppförande av 6 st vindkraftverk på fastigheten Östkinds häradsallmänning S:1 Morkulleberget
Norrköpings kommun Bygg och miljökontoret Jenny Andersson 601 81 Norrköping jenny.a.andersson@norrkoping.se 13 april 2015 Yttrande om uppförande av 6 st vindkraftverk på fastigheten Östkinds häradsallmänning
Läs merVindkraftens påverkan på MARINT LIV
Vindkraftens påverkan på MARINT LIV HAVSBASERAD VINDKRAFT Den globala uppvärmningen är ett av de allvarligaste hoten mot livet i haven. Vindkraft ger förnybar elproduktion med mycket små utsläpp av växthusgaser.
Läs merSamrådsyttrande över Vindpark Marviken
Kolmårdsvind c/o Alf Gustafsson Älgstorp 1 618 92 Kolmården Norrköping 2015-03-10 Samrådsyttrande över Vindpark Marviken Samrådstiden var mycket kort, under senare delen av januari 2015. Naturskyddsföreningen
Läs merNy 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Läs mer3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden
3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.
Läs merKommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:
7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper
Läs merMänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet
Välkomna Utformning Lokalisering och placering Vindförutsättningar Vindkraftverk Fundament, väg och elnät Områdesbeskrivning Naturområden Djur och växter Inventeringar Kultur Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage
Läs merVINDKRAFT i Eskilstuna kommun
VINDKRAFT i Eskilstuna kommun RIKTLINJER för placering av vindkraftverk Version 2012-12-04 Målsättning för vindkraft i Eskilstuna Eskilstuna kommun har som mål att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser,
Läs merTorsdagen den 12 december. Erikstorps Kungsgård. A. FORMALIA AU:s förslag till beslut. 6. Naturreservat på Exercisfältet Enligt förslag
KALLELSE 1(1) Miljöförvaltningen Datum 2002-12-03 Handläggare Barbro Olsson barbro.olsson@mf.landskrona.se Er Referens Vår Referens Tid: Plats: Torsdagen den 12 december Erikstorps Kungsgård 17.00. Grupperna
Läs merSamra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna
Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer
Läs merFåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet
Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Läs merTill lunch kommer ni att veta
Till lunch kommer ni att veta Vad Vindval kommit fram till hittills Vad ni kan förvänta er av Vindval framöver Lite extra om människors påverkan av ljud -09-10 Miljöbalken 1 Värdefulla natur- och kulturmiljöer
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen
Läs merBilaga 13. PM - Riskanalys brand Duvhällen vindpark
Bilaga 13. - Riskanalys brand Duvhällen vindpark UPPDRAG Riskanalys_brand_Duvhallen UPPDRAGSNUMMER 5473789000 UPPDRAGSLEDARE Gabriella Nilsson UPPRÄTTAD AV Gabriella Nilsson DATUM GRANSKAD AV Martin Bjarke
Läs merBilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor
Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor Bedömning av inventeringsbehov av ugglor vid den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Antoine Bos, Enetjärn Natur
Läs merFåglar, fladdermöss och vindkraft
Foto: Espen Lie Dahl Fåglar, fladdermöss och vindkraft Martin Green & Jens Rydell Biologiska institutionen, Lunds Universitet Foto: fåglar Åke Lindström, fladdermöss Jens Rydell Fåglar, fladdermöss & vindkraft
Läs merUppgiften onsdag 6 maj 2009
Uppgiften onsdag 6 maj 2009 Forskningsprojekt i Vindval 20 forskningsprojekt har startat Fåglar och fladdermöss Marin miljö Människor onsdag 6 maj 2009 Nyutkomna rapporter Människors upplevelse av ljud
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
Läs merUnderlag för samråd. Ny 130 kv kabel - Förstärkning av elnätet mellan Fotevik och Skanör inom Vellinge kommun (Skåne län)
Underlag för samråd Ny 130 kv kabel - Förstärkning av elnätet mellan Fotevik och Skanör inom Vellinge kommun (Skåne län) E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2011-04-15 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige
Läs merUppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00
Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte
Läs merVindkraft, fåglar och fladdermöss
Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker
del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan
Läs merVindkraft, fåglar och fladdermöss
Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV
Läs merLillgrund vindkraftpark
Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största
Läs merVINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15
Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering
Läs merProjektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg
Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.
Läs merFrån skyddszoner till livskraftiga bestånd Det senaste om vindkraft, fladdermöss och fåglar
Från skyddszoner till livskraftiga bestånd Det senaste om vindkraft, fladdermöss och fåglar Martin Green Biologiska institutionen Lunds universitet Foton: Åke Lindström & Jens Rydell Fåglar påverkas av
Läs merStigshöjdens vindpark. Projektbeskrivning
Stigshöjdens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING STIGSHÖJDEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merEnergi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2
Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2 Radie: 46,5 m Rotordiameter: 93 m Fakta Rotorn: 60 ton Nacellen (maskinhuset): 82 ton Torn: 100 ton Fundamentent: 1900 ton Startvind 4 m/s och stoppvind 25
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42. Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk
Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden
Läs meroch utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.
FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består
Läs merGunnarp 1:3. Sammanfattning
Gunnarp 1:3 Sammanfattning Det är sannolikt att det finns ett stort mångfald både när det gäller fåglar och fladdermus. Vidare så är området skyddsvärt vilket det bör tas hänsyn till vid väg- och kabeldragning.
Läs merVindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun
Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun Projektbeskrivning Maj 2009 Innehåll Innehåll... 2 Sökande... 3 Inledning... 4 Presentation av projektet... 5 Lokalisering... 5 Karta Solbergs vindkraftpark
Läs merUnderlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun
Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...
Läs merMKB med Hållbarhetsanalys
Översiktsplan Söderhamns kommun TEMA - VINDKRAFT Utgrunden vindkraftpark, Kalmarsund Källa:WPD Scandinavia AB MKB med Hållbarhetsanalys Söderhamn i juni 2009 KUS-förvaltningen Planerings- och utvecklingsavdelningen
Läs merVindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796
Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19
Läs merSTRATEGI FÖR EN HÅLLBAR VINDKRAFTS- UTBYGGNAD
STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR VINDKRAFTS- UTBYGGNAD Borlänge 16 april 2019 2019-04-17 1 Strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad Åtgärd inom Miljömålsrådet. Drivs gemensamt av Energimyndigheten och Naturvårdsverket.
Läs merVindkraft på rätt plats
Vindkraft på rätt plats Rapport från Naturskyddsföreningens och Studiefrämjandets kurs den 15 november 2014 i Hässleholm. Deltagare från vår krets: Cornelia Lovfeldt och Lars Leonardson. Upplägg Isak Isaksson:
Läs merNaturskyddsföreningens yttrande angående tillstånd att uppföra vindkraftverk inom Natura 2000-område Stora Middelgrund i Kattegatt
Stockholm 2014-03-03 Ert dnr: 2210038000 Universal Wind Offshore AB Att: Mia Bergström Vårt dnr: 2014/0078/1 Naturskyddsföreningens yttrande angående tillstånd att uppföra vindkraftverk inom Natura 2000-område
Läs merVindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft
Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat
Läs merVindkraftprojektet Skyttmon
Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.
Läs merB EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun
1(7) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun, fysisk planering den 3 februari 2011 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G Godkänd
Läs merVindpark Marvikens öar
Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet
Läs merALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET
ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET 2018-03-01 VILKA ÄR VI Baltic Pipe Projektet är utvecklat av: GAZ-SYSTEM S.A. (Polen) Energinet (Danmark) Ramböll är anlitade för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning
Läs merFladdermöss och vindkraft
Fladdermöss och vindkraft Jens Rydell Naturvårdsverket Vindval Nattens insekter finns inte jämnt fördelade i landskapet, utan de samlas på vissa platser, ex. vid ljus många svärmar över vatten eller vid
Läs merSarnmantradesdatum Miljö- och koncumenmämnden [-.~-*L~V.- 01- *--bai<tforvahn8 1 - --."
BORAS STAD PROTOKOLL Sarnmantradesdatum Miljö- och koncumenmämnden [-.~-*L~V.- 01- *--bai
Läs merLandskapets känslighet för vindkraft i Norra Gullabo - Torsås
Landskapets känslighet för vindkraft i Norra Gullabo - Torsås En generell beskrivning av området med tanke på en framtida vindkraftsetablering lyder som följande: Mestadels produktionsskog av tall och
Läs merVindkraftprojekt Södra Midsjöbanken. Samrådsunderlag 2011-05-16
Vindkraftprojekt Södra Midsjöbanken Samrådsunderlag 2011-05-16 1 BAKGRUND E.ON:s övergripande vision är att bli världens ledande företag inom el och gas. I begreppet att bli världsledande ingår att ta
Läs merInnehållsförteckning 1 INLEDNING ORIENTERING BAKGRUND OCH SYFTE NULÄGESBESKRIVNING... 6
Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 1.1 ORIENTERING... 4 1.2 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 1.3 NULÄGESBESKRIVNING... 6 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFTUTBYGGNAD... 7 2.1 KRAFTVERKSTEKNIK... 7 2.2 HÄLSA OCH
Läs merVarken Ansökan, Projektbeskrivningen eller Miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas p g a följande brister och saknade utredningar.
Till Länsstyrelsen i Jämtlands län Bräcke kommun Box 190 840 60 Bräcke KOMPLETTERING/UTVECKLING AV ÖVERKLAGANDE Klagande: Anita Edling, 460730-1225, Lenninge 9386, 821 91 Bollnäs Bräcke 1:261, mobil 073-3
Läs merI nedanstående tabell sammanfattas planförslaget.
7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan och verk i grupper om tre vindkraftverk eller fler
Läs merPlaneringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering
ÖREBRO KOMMUN 2017-10-26 Sam 493/2014 Bilaga till MKB Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering Stadsbyggnad orebro.se Box 33400, 701 35 Örebro Stadsbyggnadshus 1 Åbylundsgatan
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merFJÄLLBERGET SAXBERGET
Antagen av Kf 2007-10-25 214 Laga kraft 2007-11-19 tillhörande fördjupad översiktsplan för Upprättad i juni 2007 Vindkraftverk på Fjällberget Foto: Jan Larspers, Länsstyrelsen Dalarnas län Postadress Besöksadress
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merBra att veta om.. 1/07
Vilt och vindkraft Sverige står inför en storskalig utbyggnad av vindkraften under de kommande tio åren, då mängden el från förnybara energikällor skall tjugodubblas. Miljöeffekterna av vindkraftverk är,
Läs merRedovisning av lokaliseringsstudien för landfästet
Project Org Dokumenttyp Doc no in Captia Rev Kriegers flak 2 PYP Rapport 000 00 4 Titel Author/organisation Approved Kriegers flaks vindkraftpark Redovisning av lokaliseringsstudien för landfästet Status
Läs merNord Stream 2 Miljöredovisning
Nord Stream 2 Miljöredovisning 2017-05-02 BAKGRUND OCH INTRODUKTION Stora likheter mellan Nord Stream och Nord Stream 2 Erfarenheter från planering och genomförande av Nord Stream har kunnat användas vid
Läs merVindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet
2017-03-03 1/7 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 Stockholm Diarienummer 5511-31985-2016 Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet Vindbolaget i När
Läs merAnsökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs Vindeln och Vännäs kommun Västerbottens län 2016-09-15 Samråd för
Läs merVindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1:
HÄRRYDA BOLLEBYGDS MÖLNDALS BORÅS SVENLJUNGA KUNGSBACKA VARBERGS Buffertzoner Buffertzon för samhällsutveckling 1000 m Buffertzon infrastruktur 200 m Buffertzon bostäder och kyrkor 500 m FALKENBERGS Vindkraftsutredning
Läs merBEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG
Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:
Läs merVÄLKOMNA! Vindbruk vid Trolleboda.
VÄLKOMNA! Till samråd enligt 6 kap. miljöbalken om Vindbruk vid Trolleboda www.vattenfall.se/trolleboda Dagordning Några ordningsfrågor Tillståndsprocessen Beskrivning av Trollebodaprojektet historik Lokalisering
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011
www.tingsryd.se Arbetet med vindkraftsplanen, tematiskt tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun påbörjades under våren 2010 av Vectura Consulting AB på uppdrag av Tingsryds kommun. Materialet
Läs merAnsökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun UMEÅ 2015-02-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 2 Samrådets genomförande 3 3
Läs merNaturanpassade erosionsskydd
Naturanpassade erosionsskydd Gunnel Göransson, Per Danielsson, Anette Björlin Statens geotekniska institut Avd. Klimatanpassning Foto: Anette Björlin Foto: Anette Björlin Hårda ingenjörsmässiga skydd skyddar
Läs merSamrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2
Samråd luftledning Dubblabergen - Trolltjärn, Markbygden etapp 2 2014-12-09 Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2 Följande är ett underlag för samråd,
Läs merSamrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17
För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning.
Miljökonsekvensbeskrivning www.enetjarnnatur.se Miljökonsekvensbeskrivning Beslutsunderlag för länsstyrelsen Konsekvensbedömning Samrådet ligger till grund för arbetet MKB:ns syfte Att beskriva direkta
Läs merStorflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar
Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar
Läs merDen svenska färdplanen Vindkraftens roll i färdplanen CWE2013
Den svenska färdplanen Konferensen inleddes med en presentation av den svenska färdplanen vars syfte är att minska klimatutsläppen till 2050 med 80 %. Färdplanen har Naturvårdsverket utfört efter uppdrag
Läs merBOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande
Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt
Läs merFISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs merFågelundersökningar vid Lillgrund. Martin Green & Leif Nilsson Ekologihuset, Lunds universitet
Fågelundersökningar vid Lillgrund Martin Green & Leif Nilsson Ekologihuset, Lunds universitet Fågelundersökningar vid Lillgrund Vad vi har gjort Vad vi ska göra Vad vi vet från andra studier? Huvudfrågor
Läs merYttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2012-05-29 Diarienummer N138-0344/12 Utvecklingsavdelningen Nina Wolf Telefon 031-3665000, Fax 031-3666001 E-post: fornamn.efternamn@vastrahisingen.goteborg.se Yttrande över samråd
Läs merVindenergi. Holger & Samuel
Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i
Läs merNYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB
BMN 11.005 Behovsbedömning MKB Datum 2011-02-17 1 (6) Detaljplan för NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING
Läs merVindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009
Vindkraftspolicy Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk.
Läs merFigur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.
2012-06-07 1(14) Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken inför Bergvik Skog AB:s ansökan om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftpark Ödmården inom Söderhamns kommun. Inledning Bergvik Skog
Läs merPM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN
8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras
Läs merUlf Hedman, miljö- och byggchef Per Lidström Siw Lidström, sekreterare Lennart Lindelöf Peder Ljungqvist Tomas Öman
Sammanträdesdatum Sida 2008-05-22 89 Plats och tid Beslutande Sammanträdesrummet Ovalen, stadshuset, Piteå, torsdag den 22 maj 2008, kl. 13:00-14:30 Björn Berglund, ordförande Daniel Bergman Lennart Björklund
Läs merBröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16
Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag
Läs merCHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Planprogram för Norra Höja, Kristinehamns kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som
Läs merRAPPORT LANDSKAPSBILD
RAPPORT LANDSKAPSBILD Samkraft AB KVISSJABERGET UPPDRAGSNUMMER 5463116100 Påverkan på landskapsbilden vid en utbyggnad av vindkraftparkerna Kvissjaberget (Samkraft AB) och Hittsjön (wpd Scandinavia AB).
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning
del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken
Läs merVindpark Marvikens öar
Vindpark Marvikens öar Vindpark Marviken Projektbeskrivning för samråd med Norrköpings kommun 2013-04-11 ReWind Offshore AB, Lantvärnsgatan 8, 652 21 Karlstad info@rewindenergy.se Vindpark Marviken Projektet
Läs mer