Seniorbostäder. Så bygger man idag och förbereder för teknikstöd/hjälpmedel och bostadsanpassning. Författare: Leif Jahlenius LJ-Utbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Seniorbostäder. Så bygger man idag och förbereder för teknikstöd/hjälpmedel och bostadsanpassning. Författare: Leif Jahlenius LJ-Utbildning"

Transkript

1 Seniorbostäder Så bygger man idag och förbereder för teknikstöd/hjälpmedel och bostadsanpassning Författare: Leif Jahlenius LJ-Utbildning

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), dje uppdaterade versionen Författare: Leif Jahlenius Foto/illustration: Leif Jahlenius Ansvarig informatör: Lisbeth Säther Ansvarig handläggare: Claes Tjäder ISBN: URN:NBN:se:hi pdf Best nr: pdf Publikationen kan hämtas i pdf-format på Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Förord Andelen personer i befolkningen över 65 år beräknas öka med cirka 27 procent de kommande tio åren. Till skillnad från de tio gångna åren då antalet äldre ökade med en procent. Många äldre vill kunna bo kvar hemma i sin invanda miljö även när de blir äldre och kanske får svårigheter att gå eller sköta hushållet. Bostaden ska fylla en rad olika funktioner. Den ska till exempel möjliggöra vård och sjukvård i hemmet samt fungera som arbetsplats för personal i kommuner eller landsting. Dessutom ska bostaden vara utformad så att den passar för anhörigvård. Resurser som gör det möjligt för en växande grupp äldre att bo kvar i det egna hemmet behöver sättas in. Behoven finns också hos den stora gruppen äldre som ännu är relativt frisk, men som börjar få funktionsnedsättningar av olika slag. Förutsättningarna för att tillmötesgå de ökande kraven på bland annat anpassning av bostäder är goda genom den snabba teknik- och kunskapsutvecklingen. Personer med funktionshinder kan upprätthålla kontakterna med omvärlden och klara dagliga aktiviteter om de får rätt utformat teknikstöd i boendet. Det är Hjälpmedelsinstitutets förhoppning att den här rapporten kan bidra till att det tas fram bättre underlag, till exempel rekommendationer, som underlättar för bostadsföretag att vidta framåtsyftande insatser som gör bostäderna bättre utformade för framtidens utmaningar. Vällingby april 2007 Hjälpmedelsinstitutet Claes Tjäder Avdelningschef

4 Innehåll Sammanfattning 5 Uppgiften 6 Genomförande 6 Bakgrund 6 Resultat av intervjuundersökningen 11 Teknikstöd i boendet 14 Krav på bostäder 16 Generella rekommendationer hur gå vidare? 17 Referenslista 21 Bilaga 1. Enkät om teknikstöd i boende för äldre 22 Bilaga 2 Intervjuer 25

5 Sammanfattning Flertalet äldre människor, cirka 93 procent, bor i eget boende i vanliga bostäder. Endast sju procent bor i särskilt boende. Nuvarande utveckling innebär att människor bor kvar hemma i större utsträckning än tidigare. Vissa bostäder kallas seniorbostäder. Organisationen Sveriges Kommuner och Landsting har via en enkätundersökning uppskattat att det finns cirka seniorbostäder i landet idag. Seniorbostäder är ett slags kategoribostäder där äldre människor erbjuds ett boende livet ut. Därför borde dessa bostäder ligga i framkant när det gäller frågor om tillgänglighet och förberedelser för teknikstöd både för personer med funktionsnedsättningar och för anhöriga som står för vård och omsorg. Föreliggande intervjuundersökning visar dock att bostadsbolagen inte utformar eller utrustar de seniorbostäder som byggs på något särskilt sätt för att underlätta framtida kvarboende. Viktiga skäl till att så lite görs är att det inte finns några rekommendationer idag och att kunskapen om hur behoven ser ut hos människor med till exempel kognitiva funktionsnedsättningar är bristfällig. Dessutom kan konstateras att bostadsbolagen, på många håll fortfarande inte tillämpar den bygglagstiftning som gällt i 40 år. För att förbättra kunskapen pågår dock försök där man testar olika lösningar och teknikstöd i vissa särskilda boenden och projekt. Det ställs komplexa krav på våra bostäder framöver. Samhällsutvecklingen innebär att bostaden måste klara av funktioner som alltmer avancerad omsorg och vård. Rekommendationer för byggandet av vanliga bostäder behövs för att klara framtidens krav på bostadsanpassning och teknikstöd. 5

6 Uppgiften LJ-Utbildning, arkitekt Leif Jahlenius, sökte och fick ett utvecklingsbidrag från Hjälpmedelsinstitutet för att kartlägga och belysa på vilket sätt seniorbostäder planeras och byggs idag. Följande frågor skulle belysas; Vilken teknik installeras och på vilka grunder har man valt ut dessa applikationer? På vilket sätt förbereder man för hjälpmedel och bostadsanpassning? Vilken strategi har bostadsbolagen när det gäller tillgänglighet och hjälpmedel och finns särskilda program och policy för planering och byggande? Det ingick också i uppgiften att undersöka om man från bostadsbolagens sida ser samordningsmöjligheter med andra teknikinstallationer, typ datorsystem för bokning av tvättstuga, mätning av vatten och värme m.m. Genomförande Studien har genomförts genom intervjuer med bostadsföretag och olika nyckelpersoner. Vilka frågor som ställdes framgår av bilaga 1 och vilka som intervjuats framgår av bilaga 2. Studien baseras också på artiklar och rapporter samt sammanställning av tidigare erfarenheter. Dessa redovisas i bilaga 3. En viktig fråga i studien är vilka begränsningar som ska gälla. Det finns många olika former av äldreboenden och en avgörande gräns går idag mellan det som kallas särskilt boende och eget boende. För att komma fram till vilka begränsningar som är rimliga måste en ganska omfattande beskrivning av bakgrunden göras enligt nedan. Bakgrund Hur bor äldre människor idag? Cirka 1,6 miljoner människor i Sverige är över 65 år. Omkring , knappt sju procent, av dessa bor i särskilda äldreboenden (särskilt boende). Drygt människor får hemtjänst, det vill säga de bor i vanliga bostäder men behöver viss omsorg. Det innebär att över 1,3 miljoner människor eller cirka 84 procent av de som är över 65 år idag lever och bor utan omsorger eller särskilt stöd i boendet. Omsorgsbehovet ökar med ökad ålder. Det stora omsorgsbehovet finns hos människor som är äldre än 80 år. Cirka 75 procent av dem som bor i särskilda boenden är äldre än 80 år. 6

7 Antalet människor som är äldre än 55 år är cirka 2,8 miljoner. Idag byggs så kallade seniorbostäder som är specialdestinerade för + 55 åringar (vanligast). Antalet seniorbostäder beräknas till cirka Cirka 1,4 procent av alla över 55 år bor i sådana bostäder. Antal personer som bor i särskilt boende minskar. Det innebär att kvarboendet ökar och blir allt viktigare. Vad är skillnaden mellan eget boende och särskilt boende Socialstyrelsen definierar särskilt boende som det boende som följer av kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. Vid dessa kan omfattande service och vård förekomma dygnet runt. Kommunerna har ansvaret för såväl sociala som medicinska insatser, förutom sådana som ges av läkare. Särskilt boende bygger därmed på en bedömning av vad som är människors särskilda behov. Under åren har dessa bedömningar ändrats på så sätt att nivån successivt har höjts. Från början var så kallade servicehus eller bostadshotell en vanlig form av särskilt boende. I dessa boenden var omsorgsinsatserna relativt begränsade. Det visade sig dock att behoven hos de människor som i första hand fick flytta dit var mer omfattande än vad husen var byggda och organiserade för. Nu är flertalet servicehus ombyggda till gruppbostäder eller byggs efterhand om till gruppbostäder. Tröskeln för när människors särskilda behov kräver särskilt boende ligger idag högt. Enligt mångas uppfattning ligger nivån lite för högt vilket innebär att en del människor är tvungna att bo kvar i eget boende fast de egentligen inte klarar av det. Även Socialstyrelsen varnar för att den minskning av särskilda boenden som nu sker kan gå för fort. Särskilda boenden kan idag se mycket olika ut och omfatta många olika boendeformer. Skillnaden mellan eget boende och särskilt boende är framförallt administrativt. I ett särskilt boende finns tillgång till personal, oftast dygnet runt. Flertalet särskilda boenden har lägenheter som är byggda för ändamålet. Lägenheterna är för det mesta små och har en del funktioner i gemensamma utrymmen. Bostäderna upplåts i andra hand för att inte ingå i den normala hyresbostadsmarknaden. Kommunerna har på så vis kontroll över bostäderna så att de kan fortsätta att ingå som en del i kommunernas äldreboende. 7

8 Skillnaderna i omsorgsinsatser behöver inte skilja sig från eget boende, även om det under senare år blivit allt mer omfattande insatser i det särskilda boendet. Hemtjänstinsatsen kan också vara omfattande i eget/ordinärt boende. Även personer med personlig assistans kan få mycket omfattande omsorg i eget boende. Personer som är äldre än 65 år får behålla den personliga assistans som beviljats innan 65-årsdagen. Det är därför varken omsorgsinsatsen eller individens behov som avgör var gränsen går mellan eget boende och särskilt boende. För de människor som har störst omsorgsbehov är det särskilda boenden som gäller, i många fall med institutionslika förhållanden, till exempel i sjukhemsboende. Boendeformer för äldre De flesta äldre, cirka 93 procent av alla över 65 år, bor idag i vanliga bostäder som byggts och utrustats efter de regler, lösningar och praxis som fanns vid tiden för byggandet. Under senare år har det byggts alltfler så kallade seniorbostäder som egentligen är vanliga bostäder. Seniorboenden är ofta inrymda i en huskropp där alla bostäder kallas seniorbostäder. Det krav som ställs på de boende är att minst en av hushållsmedlemmarna måste ha uppnått en stipulerad ålder. Vanligast är + 55-boende, men det finns även andra åldersgränser. Avsikten med seniorboendet är att man erbjuder ett boende livet ut. Trots en ökad satsning på seniorbostäder finns än så länge (år 2005) endast cirka seniorbostäder i landet enligt en enkätundersökning som gjorts av organisationen Sveriges kommuner och landsting (referens årtal). De bostäder som särskilt byggts som seniorbostäder kan ha en något högre grad av tillgänglighet än vanliga bostäder. Utöver detta finns särskilda boenden i många olika former. En vanlig form var från början så kallat serviceboende (ibland kallat bostadshotell) med en ganska låg grad av omsorg. Människor bor i egna bostäder men det finns tillgång till viss personal som man kan kalla på. Det finns ofta gemensamhetsanläggningar som restaurang, gemensamhetslokaler m.m. och viss kommersiell service som frisör, fotvård m.m. Serviceboendet blev inte riktigt som tänkt främst beroende på att de människor som flyttade dit hade större omsorgsbehov än vad boendeformen var tänkt för. Många servicehus byggdes därför om till gruppboenden. En tidig form av boende för äldre som kräver mer omsorg är ålderdomshem. 8

9 De flesta ålderdomshemsplatserna har försvunnit. Många ålderdomshem har byggts om till gruppboenden. Nu har diskussioner åter kommit igång om att erbjuda en form av ålderdomshem. Under en period var långvården det alternativ som fanns för många äldre när andra former inte fanns. En del människor som hamnade i långvården hade stora behov av omsorg - andra hamnade där för att den egna bostaden inte fungerade så bra eller för att mellanformer saknades. Även det boende som långvården stod för har övertagits av andra former som gruppboenden och sjukhemsboenden. Gruppboenden är en vanlig boendeform som även klarar stora omsorgsbehov. Ett gruppboende består av ett antal lägenheter och utrymme för personal. Personal för omsorg och vård finns dygnet runt. Gemensamma utrymmen som kök, gemensamhetsrum m.m. finns oftast. Varje enskild lägenhet har en mindre köksenhet med en enkel spishäll, liten diskbänk och ett litet kylskåp. Eget hygienrum är inte en självklarhet. Gruppboenden finns i många olika former. Gruppboenden för utvecklingsstörda har funnits under många år. Det blir också allt vanligare med gruppbostäder för människor med demens och för andra grupper. Sjukhemsboende kan liknas vid ett gruppboende där de boende har ett mycket stort behov av vård och omsorg. Många av de boende får här palliativ vård i livets slutskede. Regeringen har tillsatt en utredning för att titta närmare på boendeformer för äldre (Dir S 2006:03 Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer). Många kommuner har redan påbörjat ett arbete för att bygga många olika typer av äldreboenden eftersom människors behov ser så olika ut. Utveckling Socialstyrelsen visar i lägesrapport om Vård och omsorg om äldre att cirka 15 procent av alla som är över 65 år får hemtjänst eller har särskilt boende. För människor över 80 år är motsvarande siffra 37 procent. Dessa siffror har förändrats ganska lite över åren. Däremot konstaterar Socialstyrelsen att det skett förskjutningar mellan hemtjänst och särskilda boenden. Förändringen ligger i att fler människor får hem- 9

10 tjänst och färre särskilt boende. År 2003 fick personer hemtjänst. Det är en ökning med sedan år Under samma tid har antal personer i äldreboenden (särskilda boenden) minskat med från till Socialstyrelsen konstaterar vidare att anhöriga tar stort ansvar. Anhöriga har alltid tagit ett stort ansvar för omsorgen och vården av till exempel maka/make. Den utveckling som nu råder, att särskilda boenden minskar och kvarboende ökar, innebär att anhörigas insats behöver ökas ytterligare. Vård i hemmet innebär nästan alltid att anhöriga deltar i vården. Ett fungerande boende är beroende av insatser från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten. Det är viktigt att omställningen av äldreomsorgen mot ett ökat kvarboende sker i samverkan mellan kommuner och landsting. De äldres möjligheter att bo kvar hemma är i hög grad beroende av hur väl sjukvården och den kommunala omsorgen samarbetar. Anhörigvård och omsorg ställer också krav på bostädernas utformning och utrustning (se nedan). Kvarboende Kvarboende har varit en stark strävan i samhället under många år. Särskilda boenden är kostsamma och i allmänhet vill människor bo kvar hemma så länge som möjligt. En flytt till särskilt boende är för många mycket ansträngande. Samtidigt blir, som tidigare nämnts, tröskeln för att få en plats i ett särskilt boende allt högre. Det kan innebära att en del personer under en tid får bo kvar hemma trots att de egentligen inte klarar ett eget boende. Kvarboende är en ekonomisk nödvändighet idag. Under senare år har platserna i särskilda boenden minskat medan man från kommunernas och landstingens sida är beredda att utöka vård- och omsorgsresurserna i det egna boendet. Socialstyrelsen konstaterar att platserna i särskilda boenden minskar, men varnar samtidigt för att minskningen kan gå för fort och att människor med stort omvårdnadsbehov kan hamna i en relativ isolering i en egen bostad. Plan- och bygglagstiftning Nuvarande bygglagstiftning ställer höga krav på tillgänglighet i bostäder och bostadshus. Däremot tillämpas dessa krav inte överallt infördes i bygglagstiftningen tillgänglighets- och användbarhetskrav för utrymmen i byggnader till vilka allmänheten äger tillträde. Som sådant utrymme räknades trapphus i flerbostadshus fram till hiss eller trappa utökades tillgänglighetskravet med arbetslokaler och att lokalerna även skulle vara tillgängliga för personer med 10

11 nedsatt orienteringsförmåga tillkom krav på permanentbostäder (se prop. Ändring i byggnadsstadgan 1975/76:198, sid 3). Ändå har inte kraven på tillgänglighet och användbarhet slagit igenom fullt ut i planerings- och byggprocessen. Plan- och byggkommittén som har sett över plan- och bygglagen har bland annat haft som uppgift att se om tillgänglighetskraven behöver skärpas. Kommitténs slutsats blev att reglerna inte behövde skärpas utan att en förbättrad tillgänglighet handlar främst om en bättre tillämpning av lagstiftningen. En sådan utveckling skulle bl.a. stödjas av förändringar i reglerna. (SOU 2005:77) När det gäller bostäder för en särskild kategori människor ska bostäderna uppfylla de generella kraven som finns i BBR om tillgänglighet i avsnitt 3:12 och 3:22 samt bostadsutformning i avsnitt 3:21. Samhällskraven i BVL, BVF och BBR är inte högre för denna typ av bostäder. I allmänna råd i BBR (avsnitt 3:21 och 3:22) hänvisas till en svensk standard SS där det är normalnivån som är tillämplig för att uppfylla kraven i BBR. Ett allmänt råd visar ett sätt att uppfylla kravet, andra lösningar är inte uteslutna men det allmänna rådet visar nivån som den tvingande regeln ställer. Om man väljer att inte göra på det sätt som anges i det allmänna rådet ska man kunna visa att den tvingande regeln ändå uppfyllts. Resultat av intervjuundersökningen Problembeskrivning Inom överskådlig tid kommer flertalet äldre människor att bo i vanliga bostäder. En del av dessa bostäder kallas seniorbostäder. Det är i dessa bostäder möjligheten till kvarboende måste garanteras. Befintliga bostäder ser ut som de gör och där måste behov av tillgänglighet och av teknikstöd lösas genom anpassning eller ombyggnad eller kompletterande teknikinstallationer. Den stora utmaningen och uppgiften blir att se till att bostäder som byggs om eller nybyggs utformas och utrustas på ett sätt som möjliggör och underlättar kvarboende. Även om det är en försvinnande liten del som nybyggs varje år så är det ett arbete på sikt och successivt kommer bostadsbeståndet att bli allt bättre. Studien syftar till att kartlägga hur man bygger idag. Hur gör man för att åstadkomma bra tillgänglighet och rätt utrustning för att underlätta, göra framtida anpassningar obehövliga eller för att underlätta framtida behov av teknikstöd? Studien har koncentrerats på de seniorbostäder som byggs eftersom dessa borde ligga steget före övriga bostäder då de är särskilt avsedda för äldre människor. 11

12 Intervjuer Intervjuer gjordes slumpvis med företrädare för ett antal bostadsbolag. Det visade sig att de allra flesta inte hade byggt några nya seniorbostäder överhuvudtaget de senaste åren. Kontakt togs då med några större bolag som bygger och marknadsför seniorbostäder. Vidare intervjuades några representanter för bolag som bygger och förvaltar särskilda boenden. Skälet är att det i särskilt boende görs vissa försök med nytt tänkande och man prövar nya lösningar. En intervju genomfördes också med företrädare för ett företag med produkter inom området. Resultat av intervjuerna Resultatet från intervjuundersökningen visar att det, idag i det vanliga bostadsbeståndet, inte görs särskilda lösningar för att underlätta framtida anpassningar eller lösningar för teknikstöd. De som byggt seniorbostäder har byggt vanliga bostäder som sedan kompletterats med vissa särskilda funktioner, som bovärd eller vissa gemensamhetslokaler till exempel. Den stora skillnaden mot vanliga bostäder är att krav ställs på de boende så till vida att någon hushållsmedlem måste ha uppnått stipulerad ålder som kan vara 55 år, 65 år eller till och med 75 år och att oftast en hel eller flera huskroppar enbart innehåller sådana bostäder. Det innebär att det är ett slags kategoriboende. De som byggt seniorbostäder hävdar, när det gäller tillgängligheten, att man särskilt har sett till att det är nivåfritt, att det ibland finns dörröppnare och att hygienrummen i vissa fall gjorts något rymligare. I stort sett handlar det om att uppfylla de krav på tillgänglighet som ställs i bygglagstiftningen. Detta uppfattas som bostäder med bra tillgänglighet eftersom många andra bostäder som byggs inte uppfyller bygglagstiftningens krav. Inte något av de intervjuade bostadsbolagen hade gjort särskilda installationer för teknikstöd som kan behövas av människor med funktionsnedsättningar eller anhöriga som står för vård och omsorg. Generella system för data-tele-tv installeras. Det kan gälla bredband och kabel-tv. Flera var intresserade av interna datornät (bland annat det så kallade APTUS-systemet) för bokning av tvättstuga m.m. Man såg inte någon koppling till system som mäter vatten- eller värmeförbrukning. Människor som bor kvar hemma får allt oftare omsorg och vård i form av hemsjukvård, hemrehabilitering m.m. Några särskilda förberedelser för detta hade heller inte gjorts. 12

13 Några exempel från särskilda boenden Runtom i Sverige testas olika lösningar i särskilda boenden. Dessa försök är ofta inriktade mot vård och omsorg, men de har också bäring på och kan ge lösningar, som kan tillämpas i eget boende. Medic Hus i Göteborg är en kommunal förvaltning som bland annat förvaltar olika typer av äldreboenden, till exempel Göteborgs särskilda boenden. Medic Hus har gått emot trenden i landet att minska antalet platser i särskilda boenden. I Göteborg ökar i stället antalet platser. I ett intressant försök testar Medic Hus att färgsätta bostäder så att de ska fungera för människor med demens och människor med kognitiva funktionsnedsättningar. Kunskapen om färgers betydelse i boendet för människor med demens behöver dock förbättras. Micasa Fastigheter i Stockholm är ett kommunalt bolag som förvaltar allmännyttans äldrebostäder. En stor del av verksamheten går ut på att bygga om äldre bostäder. Man prövar nya lösningar, inredning och utrustning som fungerar och underlättar framtida behov av bostadsanpassning. Bland annat provar Micasa att använda en ny typ av hygienrumsinredning vid ombyggnad, som skapar större ytor och lite mer svängrum i hygienrummet. Det kan innebära att befintliga hygienrum fungerar utan att man behöver utöka ytan. VisIT i stadsdelen Kortedala i Göteborg, startade som ett FoU-projekt där ett visionärt stöd för äldreomsorg och hemsjukvård prövades. Stödet består av Teknik i hemmet och Verksamhetsstöd. Framförallt har verksamhetsstödet, som är inriktat på omsorgs- och vårdarbete, utvecklats. Verksamhetsstödet är IT-baserat och händelser i hemmet registreras automatiskt Teknik i hemmet prövar olika larm som komplement till trygghetslarm, till exempel inaktivitetslarm som larmar personal om de äldre inte rör sig i bostaden. Dessutom prövas belysningsstyrning, den boende själv kan styra belysningen med en fjärrkontroll, och elektroniska lås, den boende kan styra vilka man vill släppa in i bostaden och personalen kan ta sig in i bostaden med en enkel nyckelbricka. Trots att försöksverksamheten i Kortedala sparar stora resurser har inga andra stadsdelar i Göteborg nappat på systemet. Exempel från projektet Hemma med IT I Hjälpmedelsinstitutets projekt Hemma med IT testas för närvarande teknikstöd för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Det görs i stadsdelen Hässelby-Vällingby i Stockholm, Hudiksvall och Tierp. I Hässelby-Vällingby inriktas studien på äldre människor som bor i vanliga bostäder. De slutsatser 13

14 som kan dras från projektet är att teknikstöd som till exempel portvideotelefon, låssystem som slår av elen när man går hemifrån eller brandvarnare som klarar vanlig stekning m.m. fungerar för den här målgruppen. En generell åtgärd som väsentligt skulle kunna underlätta både installation av teknikstöd och bostadsanpassning är säkerhetsdörrar med färdiga kabelkanaler. Likaså har projektet identifierat behov av nya typer av spisvakter som kan aktiveras vid behov. Generella problem som upptäckts i projektet är avsaknad av sopnedkast och att IP-telefoni inte fungerar för larmlösningar. Se vidare nedan om olika typer av teknikstöd och lösningar. Slutsatser Flertalet bostadsföretag har idag inte något program för hur bostäder för äldre ska byggas när det gäller utökad tillgänglighet och förberedelser för hjälpmedel. Det stora problemet är att det idag helt saknas rekommendationer för vilka behov som ska tillgodoses. Det pågår försöksverksamheter med framförallt teknikstöd på flera håll i landet men några generella slutsatser har ännu inte dragits och spridits till bostadsbolagen. Socialstyrelsen skriver i sin lägesrapport Vård och omsorg om äldre att det finns påtagliga brister i planeringen av vad som krävs för att kunna bo kvar hemma, liksom i samordningen mellan landstingens hälso- och sjukvård och den kommunala omsorgen och i uppföljningen av de insatser som görs för äldre. Teknikstöd i boendet Teknikstöd är betydelsefullt för att klara boendet såväl för boende i seniorboende som för människor som bor kvar i sina egna bostäder. Teknikstöd kan också vara avgörande för anhöriga. Som Socialstyrelsen konstaterar står anhöriga idag för en mycket stor del av vården och omsorgen om till exempel maka/ make. Många gånger kan enkelt teknikstöd, som exempelvis olika larm, underlätta för anhöriga. Teknikstöd som kan vara aktuella för äldre Bildporttelefon är en porttelefon med kamera vid den boendes lägenhetsdörr. I lägenheten sitter en monitor (eller en vanlig TV) som visar en bild på den person som står utanför dörren. Personer med demens eller andra kognitiva problem kan ha svårt att minnas vilka som ska komma på besök och öppnar därför inte dörren om någon ringer på, mest av oro att släppa in någon obehörig. Om de ser 14

15 bilden av den som står utanför kanske de känner igen personen eller kan jämföra med uppsatta fotografier och därför vågar öppna. Påminnelsepaneler, som till exempel kan placeras vid ytterdörren, kan påminna om vad man ska komma ihåg. Bortalås är en funktion som stänger av all elektricitet som inte behöver vara på, eventuellt också vatten när man låser ytterdörren med säkerhetslåset. Komihågnyckel är en nyckel som kan tala om via en symbol att man faktiskt låste dörren när man gick hemifrån. Finns än så länge endast som prototyp. Larm av olika slag. Det kan vara rörelsealarm, fallarm, anhöriglarm, trygghetslarm m.m. Alla trygghetslarm går via det vanliga telefonnätet så länge säkerheten inte kan garanteras vid IP-telefoni. Vanliga telefontillbehör med stora bilder och stora talande knappar och så vidare är andra bra hjälpmedel. Bostadsanpassning När det gäller bostadsanpassning är naturligtvis grundläggande tillgänglighet i bostaden nödvändig. En otillgänglig bostad kräver mycket anpassning. På motsvarande sätt bör bostaden ha en genomtänkt planering och utrustning som underlättar vardagen för människor med funktionsnedsättningar och som gör att individuella kompletteringar underlättas. Teknikstöd innebär ofta lösningar som både är bostadsanpassning och hjälpmedel. En del åtgärder är fasta funktioner i bostaden medan andra är lösa komponenter. Ibland består en lösning av en kombination av dessa åtgärder. Åtgärder som kan vara aktuella för att möjliggöra teknikstöd Säkerhetsdörrar bör väljas med färdiga kabelkanaler. Det är mycket komplicerat att dra in en kabelkanal i efterhand. Många funktioner rör dörrens låsfunktion. Till exempel teknikstöd i form av Bortalås. Mer traditionella lösningar är automatisk dörröppning, installation av elslutbleck och/eller lösningar där den boende kan kommunicera med besökande och låsa upp dörren på avstånd. Porttelefon med möjlighet att komplettera med videokamera. 15

16 Krav på bostäder Utvecklingen i samhället går mot färre institutioner. I stället utförs till exempel vård och omsorg allt mer i hemmet. Några tendenser: - Kvarboende blir allt viktigare. Gränsen för när omsorgsbehovet blir så stort att särskilt boende blir aktuellt höjs ytterligare. Det innebär att människor med inte alltför långt gången demens och äldre personer med stora behov av hjälp och stöd förutsätts bo kvar i sina bostäder. Detta ställer ökade krav på tillgänglighet och olika former av hjälpmedel/teknikstöd. Det ställer också krav på ökad hemtjänst och ökad vård i hemmet. - Antalet platser i särskilda boenden minskar vilket innebär att människor förutsätts bo kvar hemma längre och där få tillgång till mer hemtjänst, mer vård m.m.. - Sjukvårdande institutioner minskar sina sängplatser. Vårdtiderna blir allt kortare och man betraktas som medicinskt färdigbehandlad allt tidigare. Nu för tiden sker nästan all rehabilitering när man bor hemma. Antingen ges rehabiliteringen i hemmet eller så görs dagbesök på olika anläggningar för dagrehabilitering. Det innebär att bostaden måste vara utformad på ett sätt som gör att människor kan bo hemma direkt efter hemskrivning från sjukhus till exempel efter en stroke. Likaså måste människor få tillgång till hjälpmedel för att klara boendet. - En stor del av funktionsträningen måste ske i hemmet eller på anläggningar som man besöker under dagtid medan man bor hemma. - Hemsjukvården ökar. Den palliativa vården i livets slutskede lämnas allt oftare i hemmet. I takt med att institutioner minskar kan allt mer av sjukvården bedrivas i hemmet. Detta gäller framförallt långvariga sjukdomstillstånd. - En fråga som ligger utanför denna studie, men som verkar i samma riktning, är att institutioner för barn har minskat avsevärt. Även svårt funktionshindrade barn är idag hänvisade till boende i hemmet och då oftast med hjälp av assistent. Detta innebär, förutom det positiva i att barnen kan bo i hemmet, stora påfrestningar på familjen och det ställer mycket stora krav på tillgänglighet och på hjälpmedel av olika slag. - Den handikappolitik som beslutats innebär att människor med svåra funktionsnedsättningar ska kunna bo hemma med stöd av assistans. Detta gäller 16

17 även för äldre personer om beslutet om assistans fattats före 65 års ålder. Det ställer mycket stora krav på tillgänglighet och utrymmen i bostaden samt på att hjälpmedel kan användas. - Bostäderna ska klara den nya teknik som växer fram. Det gäller allt från bredband till låsfunktioner. En del av den allmänna tekniken har funktioner och kan också användas som hjälpmedel av människor med funktionsnedsättningar. Men det växer också fram nya hjälpmedel som inrymmer teknikstöd som i hög grad kan underlätta livet för människor med till exempel kognitiva funktionsnedsättningar. Med ökad ålder följer ökad sannolikhet för kognitiva nedsättningar. Sammantaget ställer denna samhällsutveckling nya och stora krav på bostäder, både befintliga och de nya som byggs. Med tanke på att endast cirka en procent av bostadsbeståndet nyproduceras varje år så är det det befintliga bostadsbeståndet som kommer att ställas inför störst utmaningar. Det är också i de befintliga bostäderna som äldre människor bor generellt sett. De insatser som står till förfogande från samhället i befintliga bostäder är bostadsanpassning och personliga hjälpmedel. När det gäller nyproduktion finns helt andra möjligheter att bygga rätt och att inreda och utrusta bostäderna rätt från början för att därigenom bidra till att klara framtidens krav på äldreboenden. Det finns ett stort behov av att ta fram rekommendationer för hur bostäder generellt och seniorbostäder i synnerhet bör planeras, utrustas och inredas för att möta framtidens krav på tillgänglighet och hjälpmedel/ teknikstöd. Vid en träff med representanter för Boverket ansåg man vid det tillfället att utfärdandet av rekommendationer inte var en fråga för Boverket. Uttalandet från Boverket tyder på att verket inte ser som sin roll att ge ut nya föreskrifter eller råd om hur bostäder ska utformas för att möta dessa nya krav. Generella rekommendationer hur gå vidare? För att nå resultat och reellt kunna påverka kvarboendet är det de vanliga bostäderna som måste utformas och utrustas på ett sätt som fungerar för de nya krav som ställs på boendet för äldre människor och för människor med funktionsnedsättningar. 17

18 Generella rekommendationer för bostadsbyggandet i allmänhet och särskilt för seniorbostäder kan delas upp i två delar installationer och tillgänglighet. Installationer Av de installationer som görs är en del generella och gäller sådant som bredband, IT-system för tvättstugebokning, beställning av mat och service. Det kan också gälla sådana funktioner som låssystem m.m. När det gäller installation av teknikstöd/hjälpmedel som riktar sig till exempelvis människor med kognitiva funktionsnedsättningar är det inte troligt att bostadsbolagen installerar dem om inte samhället står för finansieringen. Däremot skulle man kanske kunna förbereda för vissa hjälpmedel som kommer att bli mycket frekventa, dra tomrör till ytterdörr eller välja ytterdörr för framtida låsfunktioner? För att ta fram rekommendationer krävs sammanställningar av vilka teknikstöd som kan vara aktuella med kostnader och kunskap om metoder och installationer liksom av individ- och samhällsnytta. Detta är kunskap som snarast måste komma fram i de projekt och försök som pågår. Det finns också bostadsbolag som är intresserade av att i full skala testa olika lösningar för att på det sättet få mera underlag. Andra typer av installationer som kan påverkas: - Vad ställer hemsjukvården och hjälpmedel för krav på bostädernas elinstallationer och kanske datainstallationer? - Vad ställer larm för krav på teleinstallationer och datainstallationer. Samhällsutvecklingen kommer att ställa krav på olika typer av nya larmfunktioner både inom bostaden och mellan person och larmcentral eller motsvarande. Tillgänglighet En absolut grundnivå är att bygglagstiftningens krav uppfylls. Det är endast om dessa krav inte uppfylls som samhället kan ingripa med stöd av 10 kap. PBL. Därtill kan läggas krav som är rimliga att ställa i bostäder som seniorbostäder, det vill säga för en kategori människor som ofta vill ha en högre nivå på tillgänglighet. Detta har dock ingen koppling till bygglagstiftningen. Det ska inte finnas några nivåskillnader vid entrén till bostaden (undantag finns för bostäder med direkt ingång från markplanet), inom bostaden eller ut 18

19 till balkongen eller uteplatsen (BBR avsnitt 3:125 och 3:221). Det är inte rättsligt prövat om man kan ställa krav på automatiska dörröppnare i entrédörrar enligt BBR avsnitt 3:125. I BBR:s avsnitt 3:123 föreskrivs att personer i rullstol självständigt ska kunna använda förflyttningsvägar och i avsnitt 3:125 föreskrivs att portar ska utformas så att porten medger passage med rullstol. Om detta innebär ett krav på automatiska öppnare, om byggherre väljer att använda dörrstängare, är inte prövat rättsligt. Boverket föreslår, i den pågående översynen av BBR avsnitt 3, att ett allmänt råd införs om att dörrar, som har dörrstängare eller är tunga och ska vara tillgängliga, bör förses med automatisk dörröppnare. I flerbostadshus med fler än två våningsplan ska det, enligt 12 BVF, finnas hiss. Det räcker om flerbostadshus med färre än tre våningsplan är projekterade och utförda så att det går att installera hiss eller annan lyftanordning i efterhand. Ytterligare studier Några krav på tillgänglighet är sådana som måste studeras innan rekommendationer kan ges. - Hur kan bostadsanpassning i efterhand underlättas? - Hur ska planlösningen/rumsstorlekar m.m. se ut för att fungera för människor med funktionsnedsättningar. Det kan gälla för personer med personlig assistent, för hemrehabsituationen, för funktionsträningssituationen och så vidare. Hur ska sambanden se ut för att fungera för människor med begynnande demens? Hur skapa avskildhet när någon familjemedlem har personlig assistent en stor del av dygnet? - Vad ställer hemrehabilitering och funktionsträning för krav på till exempel väggar och uppsättning av träningshjälpmedel? - Vad ställer personlig assistans eller hemtjänst för krav på hygienrum för att klara att hjälpa en person? - Vilka krav ställs på kök? - Vilka krav ställer människor med kognitiva funktionsnedsättningar på färgsättning, bländning, belysning m.m.? Ska kaklet och diskbänken ha en matt yta för att inte blända och reflektera? Ska socklar och foder vara kontrasterande? Hur ska golv färgsättas så att mörka nyanser undviks m.m. 19

20 Det finns också behov av att utveckla former för utprovning av nya lösningar. Hur kan man testa nya lösningar som bygger på IT-teknik när utvecklingen går väldigt fort? Kan en grupp erfarna arbetsterapeuter eller andra professionella direkt bedöma en nytta? Kommer vi att ha tid med fullskaleförsök? Nya lösningar bör i viss utsträckning kunna prövas i samverkan med bostadsbolag som visat intresse. Rekommendationerna kan med fördel utformas med både skallkrav och rekommendationer. 20

21 Referenslista Boman, I-L., Nygård, L., Borell, L. (2007) Tekniska hjälpmedel och bostadsanpassning för äldre med funktionshinder i ordinärt boende En kunskapsöversikt. Hjälpmedelsinstitutet Boverket (2002) Boverkets Byggregler, BFS 1993:57. Boverket Fridenäs, M., Mattsson, K. (2004) Kvarboende Förutsättningar, svårigheter och möjligheter för ett kvarboende i en trygg närmiljö. Examensarbete. Institutionen för Infrastruktur Bygg och fastighetsekonomi, Kungliga Tekniska Högskolan Larsson, K. (2006) Kvarboende eller flyttning på äldre dagar. En kunskapsöversikt. Rapport 2006:9. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Rehn, J. (2006) VisIT. Visionärt IT-stöd för äldreomsorg och hemsjukvård en trygghet åt vårdtagarna. Stadsdelsförvaltningen Kortedala SABO (2006) Räkna med kvarboende - en handledning. SABO SCB, SCB:s befolkningsstatistik för Statistiska centralbyrån Socialstyrelsen (2001) Vad är särskilt i särskilt boende för äldre En kartläggning. Socialstyrelsen Socialstyrelsen (2006) Vård och omsorg om äldre Lägesrapport Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2007) Trappan mellan kvarboende och flytt. En analys av förutsättningar för äldre personer med rörelsehinder att kunna bo kvar i sin bostad. Socialstyrelsen SOU (2005) Får lag lov? Om planering och byggande. PBL-kommitténs slutbetänkande. SOU 2005:77. Statens offentliga utredningar Starkhammar, S. (2006) Teknikstöd som åtgärd uppföljning av teknikstöd för personer med demens. Hjälpmedelsinstitutet Svensson, E. (2001) Bygg ikapp Handikapp. Svensk Byggtjänst och Hjälpmedelsinstitutet Sveriges Kommuner och Landsting (2006) Seniorbostäder Resultat av en enkät om seniorbostäder, 55+ eller 65+ bostäder i landet. Sveriges Kommuner och Landsting 21

22 Bilaga 1 Enkät om teknikstöd i boende för äldre Datum. Bolagets namn Intervjuperson Tfn Kommun Har ni byggt seniorbostäder de senaste tre åren? Vilken form av äldrebostäder? Hur många? När ni bygger äldrebostäder vad har ni för policy för frågan om kvarboende? Har ni något särskild program för bostäderna? 22

23 Hur utformar ni bostäderna/boendet vad gäller: Tillgänglighet? Dörröppnare? Hiss?. Trösklar? Utrustning? Bad/dusch?... Teknikstöd? Porttelefonsystem?... Larmsystem?... Bredband?... Elinstallationer?... (Förberedelser för teknik) Service? 23

24 När ni väljer teknik hur ser ni på frågan om drift och underhåll? Väljer ni system efter driftskostnader? Har ni tankar på samordning med andra tekniska system som bredband eller andra tekniklösningar för t ex individuell mätning av vatten- eller värmeförbrukning? 24

25 Bilaga 2 Intervjuer De som intervjuats i studien var representanter för - Boverket - SABO - Svenska Bostäder - HSB - Seniorforum - JM - Micasa fastigheter - Medic Hus - VisIT - Projektet Hemma med IT - Sveriges kommuner och landsting - Attendo - Plusboende (Mitthem) - Ett tiotal slumpvis utvalda kommunala bostadsbolag 25

26 Seniorbostäder Så bygger man idag och förbereder för teknikstöd/hjälpmedel och bostadsanpassning Det görs inga särskilda åtgärder eller förberedelser för teknikstöd eller bostadsanpassningar i de seniorbostäder som byggs idag. Det visar resultaten från denna undersökning som är genomförd av arkitekt Leif Jahlenius LJ-Utbildning. Rekommendationer behövs för hur bostäder generellt och seniorbostäder i synnerhet bör planeras, utrustas och inredas för att möta framtidens krav på tillgänglighet och hjälpmedel/teknikstöd. Det ställs komplexa krav på våra bostäder framöver. Utvecklingen i samhället går mot att bostaden måste klara av funktioner som omsorg och vård. Dagens seniorbostäder är oftast vanliga bostäder som bebos av människor över 65 år. De flesta seniorboenden har vissa gemensamma servicefunktioner som till exempel bovärd och festlokaler. Det är på dessa bostäder som kraven när det gäller bostadsanpassning kommer att öka i framtiden. För nyproducerade bostäder finns helt andra möjligheter att bygga, inreda och utrusta rätt från början. Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att medverka till bra och säkra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle. Hjälpmedelsinstitutets verksamhet omfattar: provning och stöd vid upphandling av hjälpmedel forskning och utveckling utredningsverksamhet utbildning och kompetensutveckling internationell verksamhet information och kommunikation Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Box 510, Vällingby Tfn Fax Texttfn E-post registrator@hi.se Webbplats Best nr pdf

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen bidrag till förstudier om boende för äldre Bo bra på äldre dar Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig informatör: Lisbeth Säther Ansvarig

Läs mer

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla! Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.

Läs mer

SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM. En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende

SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM. En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende Hjälpmedelsinstitutet, 2002 Text: Arbetsgruppen SmartLab Illustrationer: Lennart Gustavsson

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?

Läs mer

Enkelt avhjälpt i lokaler

Enkelt avhjälpt i lokaler Enkelt avhjälpt i lokaler 2 Enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser ska åtgärdas Du får här kortfattad information om vad som gäller enligt bestämmelserna om enkelt avhjälpta

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Företeelsen Trygghetsboende. SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP)

Företeelsen Trygghetsboende. SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP) Företeelsen Trygghetsboende SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP) Några fakta I dag lever vi ett kvarts sekel längre än för 100 år sedan Medellivslängden

Läs mer

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning, utredning och utveckling i frågor som rör äldre och åldrande inom: geriatrisk medicin, folkhälsa psykologi, socialgerontologi,

Läs mer

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag 2009 2011

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag 2009 2011 Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning Om ett regeringsuppdrag 2009 2011 Hjälpmedel kan förbättra, bevara och kompensera för en nedsatt eller förlorad funktion. Med hjälpmedel

Läs mer

Basanpassning Bättre för alla. Antagen av kommunfullmäktige 2008-04-09

Basanpassning Bättre för alla. Antagen av kommunfullmäktige 2008-04-09 Basanpassning Bättre för alla Antagen av kommunfullmäktige 2008-04-09 1 2 2008-01-08 Basanpassning Bättre för alla Enligt FN:s standardregler skall personer med funktionsnedsättning tillförsäkras delaktighet

Läs mer

Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB)

Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB) 1(7) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB) Länsstyrelsen i Västra Götalands län yttrar sig här över betänkandet Bostäder

Läs mer

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den

Läs mer

Ersättning för trygghetsboende

Ersättning för trygghetsboende Program Policy Handlingsplan Riktlinje Ersättning för trygghetsboende Beslutad av Äldrenämnden 2018-06-18 DNR: AN 2018/00101/-1.3.2 2018-06-05 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte... 3 Ersättning till

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Enkelt avhjälpt i lokaler dags att åtgärda!

Enkelt avhjälpt i lokaler dags att åtgärda! Enkelt avhjälpt i lokaler dags att åtgärda! 2 Hinder ska åtgärdas Hinder, som exempelvis höga trösklar, tunga dörrar eller dålig belysning, finns både i byggnader och utemiljö. Du som äger en lokal dit

Läs mer

Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder

Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Omsorgsförvaltningen 1(5) Datum 2008-02-28 Handläggare Jerry Karlsson Omsorgsnämnden Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Inledning Regeringskansliet, Socialdepartementet har inbjudit Landskrona

Läs mer

Service- och värdighetsgarantier

Service- och värdighetsgarantier 1(6) Service- och värdighetsgarantier Antagna av socialnämnden 2016-11-23 160 Vårt gemensamma mål Du som har kontakt med oss som arbetar inom Socialtjänsten i Mullsjö kommun ska möta en kunnig och vänlig

Läs mer

INFORMATION OM BIDRAG FÖR. Bostadsanpassning

INFORMATION OM BIDRAG FÖR. Bostadsanpassning INFORMATION OM BIDRAG FÖR Bostadsanpassning Vad är bostadsanpassningsbidrag? Bostadsanpassningsbidrag är ett kommunalt bidrag som riktar sig till dig som har en funktionsnedsättning. Med stöd av bostadsanpassningsbidraget

Läs mer

Information om bidrag till. Bostadsanpassning. www.uppvidinge.se

Information om bidrag till. Bostadsanpassning. www.uppvidinge.se Information om bidrag till Bostadsanpassning Vad är bostadsanpassningsbidrag? Bostadsanpassningsbidraget är ett kommunalt bidrag som riktar sig till dig som har en funktionsnedsättning. Med stöd av bostadsanpassningsbidrag

Läs mer

Ansökan från Familjebostäder AB om subventioner för att driva trygghetsboende, Bankogatan 12-38

Ansökan från Familjebostäder AB om subventioner för att driva trygghetsboende, Bankogatan 12-38 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-03-21 Diarienummer 5047/17 Handläggare Henrik Ehrlington Telefon: E-post: henrik.ehrlington@fastighet.goteborg.se Ansökan från Familjebostäder AB om subventioner

Läs mer

Tillgänglighetsinventering Kunskapsskolan Täby Fräsaren 2

Tillgänglighetsinventering Kunskapsskolan Täby Fräsaren 2 Tillgänglighetsinventering Kunskapsskolan Täby Fräsaren 2 Upprättat av Certifierad sakkunnig i tillgänglighet 2016-05-20 1 (8) Tillgänglighetsinventering Fräsen 2, Kunskapsskolan, Täby kommun UPPDRAG Att

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Ny särskild boendeform för äldre. Bo Engström, Avd chef Strategi och plan, Äldreförvaltningen

Ny särskild boendeform för äldre. Bo Engström, Avd chef Strategi och plan, Äldreförvaltningen Ny särskild boendeform för äldre Bo Engström, Avd chef Strategi och plan, Äldreförvaltningen Lagförslag under beredning Två departementspromemorior Lagrådsremiss Proposition förväntas i juni Förslag till

Läs mer

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen Bo bra hela livet Barbro Westerholm Varför en utredning om äldreboenden? Bristen på platser i särskilda boenden När hemmets borg blev ett fängelse Den röda tråden i utredningen Vi lever inte för att bo.

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Tvångs och skyddsåtgärder

Tvångs och skyddsåtgärder Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds

Läs mer

Flerårsplan avseende bostäder för personer med funktionsnedsättning Avser

Flerårsplan avseende bostäder för personer med funktionsnedsättning Avser Flerårsplan avseende bostäder för personer med funktionsnedsättning Avser 2018-2024 Framtagen av: Verksamhetschef Helen Persson, funktionshinderavdelningen Datum: 2017-11-20 Sammanfattning Utifrån lagen

Läs mer

Att vara Senior i Krokoms kommun. Information till dig som är senior

Att vara Senior i Krokoms kommun. Information till dig som är senior Att vara Senior i Krokoms kommun. Information till dig som är senior 1. Förord I Krokoms kommun fanns en tid när utflyttningen var så stor att bostadsfastigheter måste avvecklas. I modern tid har inga

Läs mer

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare.

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. Biståndshandläggare De personer som har hand om Din ansökan kallas för biståndshandläggare. Biståndshandläggaren

Läs mer

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Kommunfrågorna

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Kommunfrågorna Vad valdebatten 2010 bör handla om! Kommunfrågorna Till Mottagaren Vi översänder följande frågor kring er kommun och dess verksamhet, som vi hoppas att ni vill fylla i och redovisa era ståndpunkter kring

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

Bo bra på äldre dar i Nordanstig

Bo bra på äldre dar i Nordanstig Bo bra på äldre dar i Nordanstig EN SAMMANSTÄLLNING AV BESLUTSUNDERLAG OCH FÖRSLAG AV BERITH DANIELSSON Hej, Mitt namn är Berith Danielsson och jag är projektledare för projektet Bo bra på äldre dar i

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Ansvarig handläggare

Läs mer

Litteraturförteckning Sakkunnig av tillgänglighet TIL 2

Litteraturförteckning Sakkunnig av tillgänglighet TIL 2 1(5) Litteraturförteckning Sakkunnig av tillgänglighet TIL 2 1) Litteratur / kursmaterial som delas ut på kursen och ingår i kursavgiften PBL - Plan- och bygglagen (2010:900) PBF Plan- och byggförordningen

Läs mer

Var inte rädd för tekniken!

Var inte rädd för tekniken! RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! e-hälsa och välfärdsteknik fortsätter att växa och utvecklas. Allt fler kommuner deltar i olika projekt. Genomgående beskrivs tekniken på ett positivt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om bostadsanpassningsbidrag Utfärdad den 19 april 2018 Publicerad den 24 april 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelser 1 Denna lag har

Läs mer

Ansökan från Familjebostäder i Göteborg AB om subventioner för att utöka trygghetsboende, Kalendervägen 44, 52 och 54

Ansökan från Familjebostäder i Göteborg AB om subventioner för att utöka trygghetsboende, Kalendervägen 44, 52 och 54 Tjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden 2016-05-16 diarienummer 6521/13 Boendeavdelningen Birgitta Thielen/Henrik Ehrlington telefon 368 10 20 / 368 10 04 e-post: birgitta.thielen@fastighet.goteborg.se

Läs mer

Frågor och svar om tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna

Frågor och svar om tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna Ämne: Tvångs och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för Innehåll 1. Kan man vidta åtgärder inom hälso och sjukvården eller socialtjänsten mot den enskildes vilja? 2. Får skyddsåtgärder aldrig användas?

Läs mer

Riktlinje för bostadsanpassningsbidrag

Riktlinje för bostadsanpassningsbidrag Program Policy Handlingsplan Riktlinje Riktlinje för bostadsanpassningsbidrag Beslutad av äldrenämnden 25 september 2018 Beslutad av nämnden för personer med funktionsnedsättning 26 september 2018 DNR:

Läs mer

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer

Om personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen

Om personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Om personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 13 juni 2017 en dom om rätten till

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutets yttrande över betänkandet Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30) Remiss 2008-03-19 U2008/2293/F

Hjälpmedelsinstitutets yttrande över betänkandet Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30) Remiss 2008-03-19 U2008/2293/F 2008-05-26 Dnr 2008/000145 Analys och verksamhetsutveckling Raymond Dahlberg Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Hjälpmedelsinstitutets yttrande över betänkandet Forskningsfinansiering kvalitet och

Läs mer

Äldres boende. Bostadsanpassningsbidrag även för generell tillgänglighet

Äldres boende. Bostadsanpassningsbidrag även för generell tillgänglighet Bostadsanpassningsbidrag även för generell tillgänglighet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Föreningen Kommunalt Bostadsstöd (FKBo) Ansvarig projektledare: Ingela Sedin-Nilsson, HI Ansvarig

Läs mer

1. Framtida behov av bostad med särskild service

1. Framtida behov av bostad med särskild service VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-02-12 DNR SN 2012.207 TONY HULTHÉN SID 1/1 UTREDARE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Framtida behov av bostad med särskild service Förslag till beslut

Läs mer

Vad är vad, och vad är särskilt boende?

Vad är vad, och vad är särskilt boende? Vad är vad, och vad är särskilt boende? Särskilt boende, SoL 1992. Gruppboende, äldreboende, servicehus, sjukhem, ålderdomshem, vårdboende, vårdbostäder, demensboende, servicelägenheter, omsorgsboende,

Läs mer

10 förslag för bättre boende för seniorer

10 förslag för bättre boende för seniorer Socialdemokraterna i Uppsala Uppsala 2013-06-27 10 förslag för bättre boende för seniorer För oss socialdemokrater är en god äldreomsorg grundläggande för ett välfärdssamhälle. När man jobbat och kämpat

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

När får jag mitt bistånd (V)?

När får jag mitt bistånd (V)? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR När får jag mitt bistånd (V)? Beslut och domar enligt SoL och LSS som inte har verkställts i Kalmar län 31 december 2004 Meddelande 2005:26 När får jag mitt bistånd

Läs mer

Nationella inspirationsmiljön

Nationella inspirationsmiljön Nationella inspirationsmiljön Välkommen till vår nationella inspirationsmiljö! Hjälpmedelsinstitutet och Micasa Fastig heter driver gemensamt en nationell inspirationsmiljö med bostäder för personer med

Läs mer

BOSTADS ANPASSNINGS BIDRAG

BOSTADS ANPASSNINGS BIDRAG BOSTADS ANPASSNINGS BIDRAG Ett utdrag ur Boverkets handbok om bostadsanpassningsbidrag (www.boverket.se/sv/babhandboken/) Ver. 20181211 1 Vad är bostadsanpassningsbidrag? Bostadsanpassningsbidraget är

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut

Förvaltningens förslag till beslut Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stöd till resultatstyrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2014-02-18 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde

Läs mer

Bostad med särskild service vanliga lägenheter för personer med behov av stöd

Bostad med särskild service vanliga lägenheter för personer med behov av stöd Bostad med särskild service vanliga lägenheter för personer med behov av stöd Efterfrågan på bostad med särskild service är stor och många medborgare med funktions nedsättningar har behov av att få en

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Att vända intresset bort från dörrarna

Att vända intresset bort från dörrarna Att vända intresset bort från dörrarna Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande exemplet beskriver ett särskilt boende för

Läs mer

rsoverkets " FÖRFATTNINGSSAMLING

rsoverkets  FÖRFATTNINGSSAMLING rsoverkets " FÖRFATTNINGSSAMLING Boverkets föreskrifter om ändring av verkets nybyggnadsregler (föreskrifter och allmänna råd); SFS 1993:21 NR4 Utkom från trycket den 7 juni 1993 beslutade den 29 april

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet

Läs mer

BOSTADS- ANPASSNINGS- BIDRAG. Bild

BOSTADS- ANPASSNINGS- BIDRAG. Bild BOSTADS- ANPASSNINGS- BIDRAG Bild VAD ÄR BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG? Bostadsanpassningsbidrag är ett ekonomiskt bidrag som en enskild person kan söka för att anpassa sin bostad. Syftet med bostadsanpassningsbidraget

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/465-ÄN-010 Erika Barreby - bh837 E-post:

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/465-ÄN-010 Erika Barreby - bh837 E-post: TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2016-01-15 Dnr: 2015/465-ÄN-010 Erika Barreby - bh837 E-post: erika.barreby@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Äldrenämnden Bostäder att bo kvar

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2002:9 (S) frfattningssam Föreskrifter och ling allmänna råd Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Socialstyrelsens

Läs mer

Förslag till beslut Äldrenämnden antar riktlinjen Ersättning för trygghetsboende.

Förslag till beslut Äldrenämnden antar riktlinjen Ersättning för trygghetsboende. TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-05-22 Sida 1 (1) Diarienr AN 2018/00101-1.3.2 Sociala nämndernas förvaltning Maria Boman Epost: maria.boman@vasteras.se Kopia till Teknik och fastighetsförvaltningen Stadsledningskontoret

Läs mer

Bemötande Äldreomsorg

Bemötande Äldreomsorg Bemötande Äldreomsorg som du kan förvänta dig av socialtjänsten. Garantin gäller för dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar

Läs mer

Förklaring av föreskriften (HSLF-FS 2016:86)

Förklaring av föreskriften (HSLF-FS 2016:86) Förklaring av föreskriften (HSLF-FS 2016:86) Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Uppgifterna samlas in med stöd av förordningen (1981:1370)

Läs mer

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE innocare För EU projektet Innocare handlade det om att ge sig ut på oplöjd mark och börja skapa något nytt. Mänskliga möten Innovativ teknik Trygghet i hemmet Ledorden i rubriken speglar

Läs mer

Riktlinjer för parboende i särskilt boende inom äldreomsorgen

Riktlinjer för parboende i särskilt boende inom äldreomsorgen Riktlinjer för parboende i särskilt boende inom äldreomsorgen 1 Rätt att bo tillsammans i särskilt boende I enlighet med socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet 1 c har äldre människor som beviljas plats i

Läs mer

Bo hemma. i Kinda kommun

Bo hemma. i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.

Läs mer

Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov

Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov Försäkringskassans ställningstagande Hjälp med andra personliga behov ska i någon mening vara kvalificerad för att ge rätt till assistansersättning.

Läs mer

Oanmäld sommartillsyn enligt SoL och LSS 2009

Oanmäld sommartillsyn enligt SoL och LSS 2009 MEDDELANDE NR 2009:45 Oanmäld sommartillsyn enligt SoL och LSS 2009 En riskinriktad tillsyn i bostäder med särskild service och äldreboenden OANMÄLD SOMMARTILLSYN ENLIGT SOL OCH LSS 2009 Meddelande nr

Läs mer

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Barbro Westerholm 2009 01 09 Dir. 2006:63, Tilläggsdir. 2006:137 Slutredovisning av uppdrag Särskild utredare/ordförande: Barbro Westerholm Varför tillsattes

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD)

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) 2016-11-29 Agenda Solna stad i korthet Solna stads första trygghetsboende tankar kring utformning och funktion Upplägg kring trygghet

Läs mer

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson Hur vet man vad Boverket har svarat på för frågor? Finns webdiarium http://www.boverket.se/om-boverket/diarium/ Nackdel måste beställa ärenden på grund av PUL Finns

Läs mer

Motion av Stefan Lindhe (M) angående att tillskapa fler läge n- heter på vindar i staden

Motion av Stefan Lindhe (M) angående att tillskapa fler läge n- heter på vindar i staden SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2013-12-10 Vår referens Anders Spjuth Utredare Tjänsteskrivelse Anders.Spjuth@malmo.se Motion av Stefan Lindhe (M) angående att tillskapa fler läge

Läs mer

Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde.

Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde. Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde. Boverket har i november 2003 meddelat föreskrifter och allmänna råd (BFS 2003:19)

Läs mer

Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på

Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på 1 FALU KOMMUN KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET 2009-01-29 Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på Slutbetänkande av LSS-kommittén SOU 2008:77 Möjlighet att leva som andra, Ny lag om stöd och service

Läs mer

HUR SÖKER JAG BISTÅND/INSATS? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare.

HUR SÖKER JAG BISTÅND/INSATS? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. HUR SÖKER JAG BISTÅND/INSATS? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. Bistånd enligt SoL (Socialtjänstlagen) Biståndshandläggaren bedömer om Du har rätt att få hjälp och

Läs mer

Värdet av tillgänglighet

Värdet av tillgänglighet Värdet av tillgänglighet Fil dr., leg. psykolog Lisbeth Lindahl Folkets hus, Göteborg 2013-12-05 Bakgrund Johannes Grén, Formverkstan Gbg Framtida utmaning hur ska välfärden klaras? Andelen äldre ökar

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till kursen:

Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till kursen: Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till kursen: Höjd livskvalitet genom stödjande teknik i boendet Kursen är till för dig som arbetar med äldre och andra personer med förvärvade hjärnskador med flera kognitiva

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Nationell konferens om Teknik och demens

Nationell konferens om Teknik och demens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till Nationell konferens om Teknik och demens 22 november 2007 Norra Latin Stockholm Nationell konferens om Teknik och demens Konferensen handlar om teknikens betydelse för

Läs mer

Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre

Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Ert dnr: Sektionen för socialtjänst Greger Bengtsson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning godkänner riktlinjer för bostadsanpassningsbidrag.

Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning godkänner riktlinjer för bostadsanpassningsbidrag. TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-01-30 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00162-1.3.2 Sociala nämndernas förvaltning Kamyar Sheikhani Epost: kamyar.sheikhani@vasteras.se Kopia till Bostadsanpassningsbidragsenheten

Läs mer

Meddelandeblad. Socialnämnden får utan föregående behovsprövning erbjuda hemtjänst till äldre personer.

Meddelandeblad. Socialnämnden får utan föregående behovsprövning erbjuda hemtjänst till äldre personer. Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer och enskilda verksamheter som bedriver hemtjänst Nr 3/2018 Juni 2018 Ny bestämmelse om förenklat

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Kriterier för subventionering av trygghetsbostäder i Uppsala kommun

Kriterier för subventionering av trygghetsbostäder i Uppsala kommun ÄLDRENÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Daniel Karlsson 2009-11-05 ALN-2018-0020.30 Reviderad 2010-09-14 Reviderad 2012-06-21 Reviderad 2018-02-01 Kriterier för subventionering av trygghetsbostäder

Läs mer

Äldreboligutredningen

Äldreboligutredningen Äldreboligutredningen 9. 10. september 2008 Anita Modin Varför behövs en utredning om äldreboenden En vanlig fråga Vågar jag bli gammal? En myt att alla vill bo hemma till livets sista dag Behovet att

Läs mer

Bostadsanpassningsbidrag, ansökan

Bostadsanpassningsbidrag, ansökan VOF_13 2018-09-20 Sida 1 / 2 Bostadsanpassningsbidrag, ansökan Personuppgifter Namn Diarienr (kommunens uppgift) Adress Personnummer Postnummer och postadress Fastigheten Fastighetsägare Fastighetsbeteckning

Läs mer

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning

Läs mer