Översiktlig energikartläggning för Tegsnäs Skidan AB, Vindeln

Transkript

1 Översiktlig energikartläggning för Tegsnäs Skidan AB, Vindeln I UPPDRAG AV LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERBOTTEN, SAMT NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Uppdaterad för Nenet, den 5 december 2011 Marcel Berkelder civ.ing. Marcel Berkelder, / marcel@exergi.net Brån 67, Vännäs. moms registr. nr.:se pg bg Exergi B(y)rån RÅDGIVNING inom ENERGI, VVS och MILJÖ Certifierad energiexpert enl Boverkets BFS 2007:5 Behörighetsnr 2406, nivå: kvalificerad

2 Översiktlig energikartläggning för Tegsnäs Skidan AB, Vindeln Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE METOD ENERGIBEHOVEN OCH -KOSTNADER GENERELLT KOSTNADER NÄT EL-ENERGIN VÄRME BALANSER VÄRMEBEHOV ELBEHOV FÖRDJUPADE ELBEHOVSANALYSER VÄRMEFÖRLUSTER ELBALANS, EFFEKTBALANS ÅTGÄRDSFÖRSLAG GENERELLT BEHOVSANPASSNING, VENTILATION OCH VÄRME BYGGNADSTEKNISKA ÅTGÄRDER, BEFINTLIG BYGGNAD TILLBYGGNAD BELYSNING ÖVRIGA TEKNISKA ÅTGÄRDER EKONOMISKA EFFEKTIVISERINGAR EL-ABONNEMANG ENERGILEDNINGSSYSTEM KLIMATPÅVERKAN HÅLLBAR UTVECKLING SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 20

3 Översiktlig energikartläggning för Tegsnäs Skidan AB, Vindeln Sammanfattning Länsstyrelsen i Västerbotten har i ett energikartläggningsprojekt valt ut Tegsnäs Skidan AB i Tegsnäs, Vindeln att ingå i projektet. Ett av kriterierna var att företaget sökt investeringsbidrag som avser bl. a anförskaffning av produktionsmaskiner, utökning av produktionsytor inkl VVS. Exergi B(y)rån har fått uppdraget att utföra energikartläggningen. Investeringsbidragen som sökts via länsstyrelsen ska resultera i ökad packningskapacitet, vilket medger ökad produktionsvolym. I ett projekt som drivs av Norrbottens energikontor har denna utredning lyfts fram för att tjäna som bra exempel på en energikartläggning. Länsstyrelsen har gett sitt tillstånd till detta under förutsättning att berört företag medger användandet av rapporten för Nenets projekt NVeko. Tegsnäs Skidan har gett tillåtelse. För mer info om NV eko se: Föreslagna åtgärder visar att det finns potential för att uppfylla riksdagens mål Företagets elanvändning har varierat kraftigt de senaste 3 åren :392 MWh/år 2009: 190 MWh/år 2010: 244 MWh/år Beräknat för 2011: 241 MWh Anläggningen har en årlig elanvändning om 267 MWh per år (snitt under de senaste 4 åren, nära beräknad elbehov för 2011). Elen används för att driva framförallt träbearbetningsmaskiner, en kompressor, ventilation och belysning. Med en A-temp om 1780 m² blir nyckeltalet för elanvändning 150 kwh/m²,år. Verksamheten producerar tillräckligt med spån och andra trärestprodukter för att elda i egen anläggning och därmed förse byggnaden med värme. En del av restprodukterna säljs vidare för eldningsändamål. Byggnaden värms med egenproducerat spån i en spånpanna. Det har ej gått att fastställa hur stor spånanvändningen för uppvärmning är. Därmed lämnas också värmebalansen därhän. Utifrån klimatskalet och ventilationsflöden samt bedömd läckageluft har förlustposter för värme beräknats. OBS detta har ej kunnat verifieras med producerad värme i spånpanna och elpanna. Värmeförlustberäkningar visar att värmebehovet är beräknats till kwh, det ger nyckeltalet 490 kwh värme /m². I jämförelse med andra liknande anläggningar är nyckeltalet högt. Förklaringar är: - värmen kostar väldigt lite - det finns många portar som öppnas regelbundet vilket medför stora värmeförluster pg ask luftläckage. - byggnaden ventileras med relativt stora luftflöden för att hålla nere dammhalterna. Ventilationen har i princip ingen värmeåtervinning utom ett aggregat där återluft används. Återluftsmängden mängden motsvarar en återvinningsgrad om högst 15% under 4 månader. En elpanna om 115 kw finns som backup. Kostnaderna för energi på Tegsnässkidan uppgick 2010 till: 2

4 EL: 267 MWh à 846 kr = 226 kkr Värme: 870 MWh à 115 kr = 100 kkr (marknadsvärde) för värme Diesel: liter diesel à 10 kr = Totalt 65 kkr för transporter 391 kkr. Enligt 121.nu Var bolagets omsättning ca 88 miljoner kr. Resultaträkningen visar nästan 7 Mkr efter finansnetto och vinstmarginalen är 10%. Energikostnaderna uppgår total till mindre än 400 kkr. Vilket är 6% av resultatet och är 5 promille av omsättningen. Att energieffektivisera är för Tegsnäs Skidan inte direkt en ekonomisk fråga utan snarare ett sätt att förbättra arbetsmiljön och trygga arbetskraftförsörjningen. Det är också ett sätt att minska klimatpåverkan. Denna kommer från elanvändningen och från förbränning av diesel. Totalt orsakar dessa utsläpp om 245 ton/år från el (räknat som marginal-el) och 194 ton/år från diesel. Föreslagna åtgärder visar goda potentialer för att uppnå klimatmålen Ventilationssystemen är i princip helt utan värmeåtervinning, ett aggregat som körs ca 4 månader per år har återluft och berör under drifttiden ca 15% av energin för ventilation (15% värmeåtervinning), luften är förorenad med såg/hyvelspån och damm. Belysningen inne står för ca kwh per år. Effektmässigt är det ca 18 kw belysning vilket ger nyckeltalet 10 Watt/m². Rekommendationen är 5-10 W/m². Effektiviseringspotentialen bedöms som liten. För att uppnå riksdagsmålen bör energiledningssystemet införas snarast och effektiviseringsarbetet följas upp. Detta kommer att göras inom Länsstyrelsens projekt genom en uppföljning. Nedan följer en översikt med åtgärdsförslag. Åtgärd Ventilation Effektiviser ingspotential EL [MWh] Investering i kr Livslängd i år Kalkylperiodens vinst Energispar kostnad i kr/kwh CO 2 reduktion marginalel enl IVL [ton/år] - byte motorer, 5 st FF kr 0,26 kr 45 - byte produktionsmotorer kr 0,47 kr 25 Energiledningssystem kr 0,20 kr 20 Med en total elanvändning om 267 MWh och en potential om 90 MWh el uppnås målet gällande el. Tegsnäs Skidan AB kommer att genomföra ett antal åtgärder som påvverkar energianvändningen. Dessa är nödvändiga för att förbättra arbetsmiljön och ökar sannolikt värmeanvändningen i liten omfattning eftersom arbetsmiljöförbättringar kommer att medför att den tillförda mängden värme minskar relativt. Elanvändning till ventilation ökar pga ny ventilationsutrustning. Denna ökning kan lätt kompenseras genom att investera i ett antal nya EFF1 elmotorer som ersätter gamla, enligt ovan. Långsiktig sett, dvs enligt LCC, blir besparingen (under livslängden) för nya fläktar i storleksordning kr.

5 Översiktlig energikartläggning för Tegsnäs Skidan AB, Vindeln En total översyn av ventilationssystemen bör göras. Detta för att optimera luftflödena, minska effektbehoven för fläktar genom utbyte och anpassning och för att åstadkomma en bra luftflödesbalans som minskar stora flöden av kall uteluft och ger bättre arbetsmiljö. Det sökta investeringsbidraget för utbyggnad för den nya paketeringslinjen är ett steg i rätt riktning. Det kommer att lösa problemet med arbetsmiljön och trångboddhet till stor del. Det löser inte eventuella problem med kallras från andra portar. Därför bör energieffektiviteten för de andra portarna ses över. Dåliga, gamla portar bör bytas, portar som ej används sätts igen, permanent eller med enklare tillfällig lösning. Översyn görs för täthet. Portar som används ofta bör vara snabbstängande. Ett energiledningssystem är ett sätt att arbeta aktivt med energifrågor, man inför en regelbundenhet genom att vid redan etablerade maånadsmöten eller liknande, ta upp energfrågor. Utgångspunkten är energistatistiken och genomgång av ändringar i denna. I ett sådant system kan man ta upp arbeta med exempelvis: - portar - belysningsstyrning - regelbundna kontroller av drifttider - optimering av tryckluftsystem På Tegsnäs Skidan är potentialerna för el-optimering utanför produktionstid troligen ganska små eftersom tomgångsel-effekten är liten. Det visar att man jobbat aktivt med frågorna! Genom ett energiledningssystem kan man vanligen effektivisera med ca 10%. Det är ett sätt att etablera ett tankesätt kring energi som vi sannolikt får arbeta med under oöverblickbar framtid. Egen dieselanvändning är ca 6500 liter /år för lastning och lossning, snöröjning m.m. Möjliga effektiviseringar är: - utbildning i sparsamkörning s.k. heavy ecodriving => besparing normalt ca 10 % - successiv övergång till större inblandad mängd förnybara dieselliknande bränslen, och medvetet välja sådana alternativ, se exemplet i kapitel 5. I ansökan till Länsstyrelsen om Regionalt investeringsstöd redogörs på ett tydligt sätt vilka positiva miljökonsekvenser de (sökta medlen för) tänkta åtgärderna får. Det finns även redovisat en miljöpolicy. Tegsnäs Skidans miljöomtanke kan tydliggöras bättre och kommuniceras på 4

6 1 Inledning Tegsnäs SkidanAB i Tegsnäs, Vindelns kommun, vidareförädlar sågade trävaror, ca m³ f per år. Produkterna är strön, mellanlägg, klossar med mera. Företaget har även den anläggningen i Vindelns samhälle, fabriken där ingår inte i denna utredning. I Tegsnäs sker den anrika tillverkningen av träskidor i björk, ca 1000 par per år. Verksamheten inryms i industrilokaler från 70 talet. Verksamhetens totala energianvändning består av el, spån och diesel till arbetsfordon, på en total uppvärmd yta om ca 1780 m². Byggnaden håller på att byggas ut med 42 x 16 m, 672 m². Denna utbyggnad håller betydligt högre isoleringsstandard och kommer att medföra bättre arbetsmiljö på flera plan. 2 Syfte Kartläggningens primära syfte är att fastställa byggnadens (arnas) energibalans för att utifrån den kunna bedöma vilka besparingspotentialerna med känd teknik och andra kända metoder, är. Kartläggningens resultat skall ligga till grund för att kunna upphandla åtgärder som reducerar driftkostnaderna för byggnaderna. Med kartläggningen som grund skall resultaten av genomförda åtgärder även innebära att kostnader för underhåll minskar. Dessutom skall kvaliteten på den upplevda inomhusmiljön höjas. Även reducering av annan miljöpåverkan såsom bakteriespridning, lukt och växthuseffekt ingår i målen för effektiviseringsåtgärder. 3 Metod Kartläggningen har utförts med följande metoder och verktyg - inventeringar på plats - mätningar - intervjuer - dokument- och litteraturstudier - sökningar på Internet - kontakter med tillverkare och leverantörer - kalkylmallar i Excel Förutsättningar - energitillförsel och energianvändning Kartläggning av användningen av köpt energi: El, fjärrvärme och annan energi med ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. Underlag i form av statistik, fakturor, för el, fjärrvärme, annan energi samt vatten m m tillhandahålls av kunden. Kartläggning av annan tillförd energi. Exempelvis passiv instrålad solvärme, personvärme, delar av tappvarmvatten som kommer byggnaden tillgodo, delar av elektricitet som används och som kommer byggnaden tillgodo i form av värme, osv. Energibehovsbestämning för Transmissionsförluster som värmepost. Avloppsförluster Ventilationsförluster o Mekaniskt styrd o Läckageluft

7 Översiktlig energikartläggning för Tegsnäs Skidan AB, Vindeln Elanvändning utanför klimatskalet; värmekablar, belysning, motorvärmare m m. Kyla Kartläggningen av nämnda energiflöden skall resultera i: - Energibalans - Värmebalans - Elbalans Elbalansen visar var och hur inköpt elenergi används Värmebalansen visar tillförd värme i alla dess former, innanför klimatskalet och var och hur värmen lämnar klimatskalet Energibalansen visar all tillförd energi och var och hur den används/blir förluster Kartläggningen särskiljer dessa balanser för att kunna fastställa (bl. a) - var endast elenergi är tillfyllest - om el som används innanför klimatskalet, som blir värme som större delar av året, kan tillgodogöras som värme och om detta är klokt - om annan tillförd energi än inköpt energi, som innanför klimatskalet blir värme, kan tillgodogöras som värme. Den tiden på året att denna värme blir överskott, orsakar den försämrat inomhusklimat och eventuellt kostnader för att motverka detta. I den praktiska delen av kartläggningen ingår: Inventering av delar av klimatskalen Inventering av ventilationsanläggningar som berörs. I detta ingår begränsat kontroll av luftflöden, som komplement till OVK. Inventering av elanvändning Inventeringarna omsätts i ovannämnda balanser genom beräkningar. Resultaten presenteras i rapportform. Kartläggningen utgår från att - Det finns dokumentation som på ett överskådligt sätt visar byggnadernas konstruktion. - Inköpt energi är dokumenterad månadsvis och finns även som årsstatistik. - OVK protokoll är tillgängliga i förekommande fall 6

8 4 Energibehoven och -kostnader 4.1 Generellt Byggnaden och verksamheten använder elenergi, och egenproducerad spån. Nätägare är Vattenfall område Norr. El köps till fastpris med avtal i 5 år, från Skellefteå kraft. Spån produceras på plats den egna tillverkningsprocessen. Beräknat årsbehov av el är ca kwh. Värmebehovet mäts inte i form av inmatad bränsle utan värmebehovet har beräknats utifrån transmissions och ventilationsförluster för byggnaden. Med en A-temp om 1780 m² blir el-energianvändningen: 150 kwh el /m². Effektvariationen har under 2010, januari och julimånad legat mellan max 120 kw och minsta effekt under januari och juli ca 4-6 kw För värme har energibehovet beräknats till kwh, det ger nyckeltalet 490 kwh värme /m². 4.2 Kostnader Kostnaderna för energi på Tegsnässkidan uppgick 2010 till: 267 MWh à 846 kr = 226 kkr för el 870 MWh à 115 kr = 100 kkr (marknadsvärde) för värme liter diesel à 10 kr = kr för transporter Totalt 391 kkr. Värme: okänt hur mycket spån som används, 870 MWh värme har beräknats utifrån transmission och ventilationsförluster, se även längre ner i rapporten.

9 Översiktlig energikartläggning för Tegsnäs Skidan AB, Vindeln Nät Antas att ca 75% nyttjas under höglasttid, blir medelkostnaden för överföringen 30,6 öre/kwh Effektavgiften är effektrelaterad (!) enligt Thomas Nilsson överskrids inte abonnerad effekt, 256 kw El-energin El-energin köps till fast pris om 53,5 öre/kwh, med 5 års avtal. Tegsnässkidan betalar 0,5 öre/kwh i elskatt. Kalkylpriset för el, dvs. energi + nät sätts till = 846 kr/mwh. 8

10 kwh/månad Värme Värmeförsörjning sker i egen regi med en spånpanna som matas med eget spån. Det finns även en 115 kw elpanna som körs sällan. Den har ej tagits i beaktning. Spånet är från egen produktion och värdet sätts lika med marknadsvärde 80 kr/m³. Det ger ett värmepris (energiinnehåll ca 0,7 MWh/m³) om ca 115 kr/mwh. Kalkylpriset för värme sätts till 115 kr/mwh. 4.3 Balanser Tegesnäs Skidan har en värmekostnad som är mycket låg, värmen är också helt förnybar. Detta gör att upprättande av en värmebalans är mindre intrssant eftersom motiven till att göra effektiviseringar är svaga. I denna kartläggning har det därför ansetts vara viktigare att fokusera på elbalansen. En enklare form av värmeberäkning har gjorts för att fastställa var de största förlusterna torde vara Värmebehov Bygganden har värmebehov pga av klimatologiska förhållanden. Eftersom inmatad värmeenergimängd inte är fastställd genom mätning, har den beräknats utifrån värmeförlusterna. Se nedan Elbehov Elbehov månadsvis för Tegsnäs skidan totalt 190 MWh 2010 totalt 244 MWh 2008 totalt 392 MWh 2011 (del) ber 282 MWh jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Som synes ovan är elbehoven starkt varierande. Därför är en energibalans som utgår från stabila förhållanden, svårare att göra i detta fall. Att elbehoven varierar beror till största delen på konjunktur- och produktsvängningar.

11 kwh/h Översiktlig energikartläggning för Tegsnäs Skidan AB, Vindeln kwh/h Fördjupade elbehovsanalyser Elbehov Tegsnäs skidan jan 2010 kwh per timme timvis, löpande för januarimånad 2010 Uppmärksammas bör följande: - effekttopparna är låga jämförd med beräknat max effekt samt jämfört med abonnerad effekt. Topparna medför inga extra effektkostnader. - tomgången är låg ett typiskt värde är ca 4 kw, vilket kan anses vara litet. 120 Elbehov Tegsnäs, juli 2010 kwh per timme Timvis löpande hela juli maånad 2010 Även sommartid är effekttopparna väsentligt under max effekt och max abonnerad effekt. Tomgången är så låg som 2-3 kw. 10

12 Det betyder att tomgången på årsbasis är ca kwh/år. Det innebär också att elanvändningen är starkt relaterad till produktionen Värmeförluster Transmissionsförluster genom tak, vägg fönster, portar och golv beräknas till ca 206 MWh/år, bestående av Tegsnäs Skidan kwh/år Tak Vägg Fönster+dörrar Golv Eftersom värmepriset är lågt finns det inga åtgärder som kan motiveras med ekonomisk lönsamhet. Även ur klimatsynpunkt är åtgärder inte särskilt angelägna. Ventilationsförluster Fläktar för ventilation och spåntransporter till spånförrådet, drar ut större mängder tempererad luft. Hur stora luftflödena är, är tämligen osäkert. Ventilationsluften till kontor, fikarum, omklädning m m har mätts till 1,5 m³/s (5-5,25 m/s vid traversering i kanal med diameter 300 mm). Aggregatet Fläktteknik PRW09 från 1997 har ett (til)luftflöde enl uppgift om 4,45 m³/s. Återluft 40-60% Drift månader per år. Limningen (skidtillverkning) har en utsugningsfläkt om 2 kw på taket. Drifttid 1 dag/vecka 5-6 månader per år. Bedömt flöde 1,5 m³/s Mot E12 på marknivån står en spånfläkt om 40 hk, 30 kw. På taket finns övriga fläktar: Utblås hyveln, 18,5 kw Spånutblås 2,2 kw 2 st fläktar med vardera 15 kw motor 1 st spånfläkt 5,5 kw FF ca 0,5 kw Utblås från pannrummet 0,25 kw (uppskattad). Totalt, fläktar med sammanlagd effekt ca 87 kw. Det skulle innebära att total kapacitet för fläktarna är m³/s. Denna mängd är dock inte aktuellt eftersom inte alla fläktar körs samtidigt. Luftomsättningen kan dock bedömas som mycket hög vilket motiveras av att hålla bort spån/damm. Så stora luftomsättningar leder till försämrat inomhusmiljö med dragupplevelse. Total tillförd luft genom aggregat är ca 6 m³/s varav 4,45 m³/s endast körs under de kallaste månaderna. Av de angivna 4,45 m³/s är ca 40 % återluft. Eftersom byggnaden ventileras med så stora luftmängder från spånutsugen och det finns 10 portar antas att luftläckaget genom byggnaden pga vindförhållanden i närmaste är noll. Det är förmodligen endast luftläckage/infiltration under de 4 kallaste månaderna när tilluftaggregatet PRW09 körs. Även under den årstiden är det frekvent öppning av portar.

13 Översiktlig energikartläggning för Tegsnäs Skidan AB, Vindeln Här har, i brist på bättre underlag antagits att luftflödet bestående av såväl fläktstyrd luft som luftläckage är ca 14 m³/s i snitt under drifttid. Under icke drifttid är luftläckaget ca 1 m³/s, vilket är ca 6 % av luftomsättningen. Energibehovet för 14 m³/s (ingen återvinning) under drifttiden 10 h/dygn 5 dagar/vecka är: ca 670 MWh/år. De totala värmeförlusterna uppskattas därmed till 1140 MWh/år. Verifiering: Av 1140 MWh, utgör kwh elektricitet kwh måste tillföras i form av värme från spånpannan (huvudsakligen). Detta motsvarar ca 1500 m³ spån. Totalt omsätter företaget ca m³ f /år, vilket betyder att spånmängden är ca 5%, vilket i sin tur tycks vara rimligt. (En del spån går på export till en anläggning i Vindeln, här antas att en spånmängd om 5-10% är rimlig för denna typ av verksamhet). Värmebehovet för anläggningen är ca 490 kwh/m². Det är väsentligt högre än jämförbara företag, men kan förklaras med att värmen är nästan gratis och det finns många portar och många utsugsfläktar, utan värmeåtervinning. Värdet av värmen är kr eller ca 65 kr/m²,år. Två andra företag med träbearbetning inom detta projekt ligger på 92 resp 55 kr/m², år Elbalans, effektbalans Elbalans Belysning, inne utebelysning 17% motorvärmare 30% 3% 2% fläktmotorer pumpar 0% 13% 33% Kompressorer Avfuktare 2% Tillverkn. maskiner 12

14 ELBALANS Inköpt el kwh/år Elanvändning kwh/år Mätare El-värme Mätare 2 Belysning + vitvaror Byggnad Summa: Belysning ute + mvu Fläktmotorer Pumpar Kompressorer Avfuktare 900 Putsmaskin Sorterverk Klyv Sorterverk Lamellsåg Waco hyvel Robinson bladsåg Övriga maskiner avvikelse IN - UT -0,53% TOTALT Effektbalans: Effekterna för produktionsmaskinerna summeras till 203 kw. Fläktmotorer är på totalt ca 87 kw. Total effekt ca 290 kw. Belysningen inne och ute är totalt ca 20 kw. Motorvärmare har total effekt om 24 kw. Tillkommer mindre effektposter för pumpar, datorer. Max effekt summeras till 334 kw. Max effekt, vilket inte överskridits är 256 kw. Med tanke på att man aldrig kör all effekt samtidigt är det rimliga resultat i effektbalansen. 5 Åtgärdsförslag 5.1 Generellt Energiförluster 0% 1% 0% 8% 8% 1% 3% Tak Vägg 14% 6% Fönster+dörrar Golv Ventilation Läckageluft Avlopp 59% Fläktar Belysning ute

15 Översiktlig energikartläggning för Tegsnäs Skidan AB, Vindeln I energibalansens förlustposter framgår att läckageluft och ventilation står för ca 73 % av energiomsättningen. Luftomsättningen är ca 2,1 ggr/h. Ventilationen dimensionerades då varken el eller värma hade ekonomisk betydelse. Sannolikt är luftflödena överdimensionerade. Tak och golv är poster om 6-8 % av energiomsättningen. Åtgärder kan utföras om det föreligger större underhållsbehov som kan utföras med energieffektiviseringsmål. 5.2 Behovsanpassning, ventilation och värme Ansökan om investeringsbidrag ska leda till ökad kapacitetsutnyttjande samtidigt som arbetsmiljön för de som jobbar i paketeringen ska förbättras. Tillbyggnad av en paketeringshall kommer också att medföra större buffringsvolym vilket i sin tur medför att portarna inte behöver öppnas lika ofta. Företaget beräknar från 6-8 gånger i timmen till 1-2 gånger per timme. Detta medför givetvis minskat luftläckage och därmed också mindre kallras i lokaler vilket förbättrar arbetsmiljön. En halvering av luftläckage och minskade energiåtgång för detta är fullt realistiskt. Energibesparingen ligger i så fall på ca kwh per år. Eftersom värmeenergi på anläggning både är billig och förnybar får arbetsmiljöförbättringen anses vara den stora vinsten. Ventilationen utgörs till allra största delen av utsugningsfläktar för att transportera spån till spånhuset. Tilluft är under en del av året luftläckage in genom portar och andra otätheter. Under ca 4 månader körs aggregatet PRW 09 från Aggregatet körs Det använder återluft som värmeåtervinning och har EU6 filter samt värmebatteri som körs från spånpannan. Det totala luftflödet är ca 4,5 m³/s. Snittventilationen för byggnaden under drifttid har bedömts till m³/s. PRW aggregatet utgör således ca 1/3 del av luftflödet. Under vissa omständigheter kan luftflödet i byggnaden vara betydligt större (när alla frånluftsfläktar körs samtidigt). Sannolikt är problemen med undertryck i byggnaden inte så stora eftersom portarna öppnas frekvent, däremot är intag av kall luft på grund av stora frånluftsmängder, besvärande. Eftersom värme är billig på anläggningen skulle mer luft tas in som förvärmd luft och luftflödena balanseras bättre. Inom ramen för en översiktlig energikartläggning ryms ingen ventilationsutredning och framtagande av nytt system, men det rekommenderas att en djupare ventilationskartläggning görs. I en sådan bör luftflödesmätning ingå samt kartläggning av tryckförhållanden och till- och frånluftsflödesschema. En ventilationskartläggning bör också innehålla en kartläggning av SFP tal för fläktmotorerna. Utifrån det underlag som framtagits inom denna rapport, ligger SFP på 5-6 kw/(m³/s) vilket anses vara väldigt högt i jämförelse med dagens el-energieffektiva fläktmotorer. Elmotorer till fläktarna är gamla och byte av motorer och fläkthjul skulle medföra en minskning av elektricitet till dessa med ca 50%. Under ett snittår har el till fläktar beräknats till ca kwh, då har drifttiden för fläktar satts till 1000 h/år. Under ett högkonjunktur år körs fläktarna säkert med den dubbla drifttiden och ökar el till dessa till ca kwh. Byte till effektivare fläktar kan medföra en minskning av el med mellan 45 och kwh per år. Kostnadsminskning med således kr/år. De största motorerna är: 2 st 40 hk (30 kw) spånfläktar, 1 på marken och 1 på taket. 1 st 18,5 kw utblåsningsfläkt från hyveln och 2 st 15 kw fläktar på taket närmast mot spånhuset. Dessa 5 fläktar står för överlägset störts elbehov för ventilation. En investering på kr för nya fläktar skulle 14

16 ge en Pay Off under 3 år. Långsiktig sett, dvs enligt LCC, blir besparingen under fläktarnas livslängd i storleksordning kr. Kontor och fikarum ventileras med ett aggregat utan återvinning med ett flöde om ca 350 l/s (uppmätt flödeshastighet 5-5,5 m/s i kanal 300 mm.) Drifttiden , 9h/dygn, 5 dagar/vecka, ca 2250 h/år. Värmeenergi kräver ca kwh/år. El till fläktmotorer ca 2000 kwh. Lokalerna är ca 200 m². Med 350 l/s räcker ventilationen till 40 personer. Eftersom det är 12 anställda skulle ventilationen kunna minskas till 200 l/s (räcker ändå till 200 m² och 18 personer). Ett modern aggregat för 200 l/s kräver ca 2500 kwh värme och 700 kwh el per år. Besparingen blir ca 2000 kr värme och 1100 kr el, totalt 3100 kr. Ett sådant aggregat kostar ca kr. Med det pris det på värme är det inte lönsamt att byta aggregat, däremot kan det ge bättre arbetsmiljö. Anpassning av uppvärmningsbehoven har inte tillräckligt stora potentialer för att fördjupa i denna översiktliga kartläggning. Värmepriset är för lågt. 5.3 Byggnadstekniska åtgärder, befintlig byggnad OBS! En värmebalans har ej kunnat göras eftersom tillförd värme är okänt. Ingen mätning av levererad värme från panna eller levererat bränsle till panna sker. Bränslet är egenproducerat och har mycket låg kostnad. Byggnaden är av äldre industristandard. Den svagaste byggnadsdelen är taket med en årlig energiförlust om ca kwh/år. Genom golven läcker det ut ca kwh per år. En större post i värmebalansen är luftläckage, ca kwh per år. Industribyggnader av denna typ är vanliga otäta, dels pga. dåtidens byggteknik där energiförsörjning inte var prioriterad och dels pga. att portar och dörrar öppnas frekvent. Tak: Nuvarande U-värde ca 0,4 W/m²K. Detta kan halveras genom montage av isolerande plattor invändigt. Med ett värmepris om 115 kr/mwh är denna åtgärd ej lönsam. (besparing ca 5000 kr/år) OBS! industritak är ofta byggda med dålig takisolering för att snö ska smälta. Isoleras taket bli snösmältningen mindre och takbelastningen ökar. Golv: Isoleringsåtgärder är svåra att genomföra och sällan lönsamma. Fönster: Det finns endast 8 m² 2- glasfönster med det låga värmepriset är det endast intressant ur arbetsmiljösynpunkt. Förkommer det inga klagomål finns inga motiv till byte/komplettering. Täthet: Rutiner för portstängning, installation av snabbstängande portar, portar med bättre U-värde samt systematisk tätning av luftläckage. Dessa åtgärder behöver utredas mer ingående och kan vara lämpliga genomgångsprojekt under semesterstängning. Det ligger en potential om ca kwh/år i tätningsåtgärder inkl bättre portar och stängningsrutiner. Med det låga värmepriset är byte av portar svårt att motivera.

17 Översiktlig energikartläggning för Tegsnäs Skidan AB, Vindeln Tillbyggnad Den stora tillbyggnaden som möjliggör en mycket bättre packningslinje, kommer att medföra ökad energianvändning. Eftersom värmeenergin på Tegsnäs Skidan är förnybar, det finns överskott och den är billig utgör det inget hot mot varken miljö/klimat eller företagets ekonomi. Tillbyggnaden kommer att medföra en betydlig bättre arbetsmiljö för de som jobbar i paketeringen, men också för andra som tidigare drabbats av kallras från portar, vintertid. Tillbyggnaden är ca 650 m² A-temp, vilket kommer att medföra en ökning av värmeenergi med uppskattningsvis 160 MWh, motsvarande 230 m³ spån eller ca 15% ökning. Tillbyggnaden kan mycket väl medföra att värmebehovet för den befintliga delen sjunker pga förbättrad arbetsmiljö. Om den motsvarar 2, handlar det om 8-10% och då blir ökningen av spånanvändning endast 5-7% eller ca m³. Med ett marknadspris om 115 kr/mwh ökar kostnaden med ca kr. 5.5 Belysning Belysningen beräknas kräva ca kwh per år. Installerad effekt är ca 10 W/m² kw. Nyckeltalet för belysningen är därmed rimligt utifrån rekommenderade värden. Effektmässigt är det ca 18 kw belysning vilket ger nyckeltalet 10 Watt/m². Rekommendationen är 5-10 W/m². Effektiviseringspotentialen bedöms som liten. Belysningen kan styras på ett mer effektivt sätt genom sektionering, rörelsedetektorer och genom att släcka när ingen är där. Arbete med detta pågår. Vid behov av belysningsbyte av underhållsskäl skall energieffektiviteten tas med i upphandling. 5.6 Övriga tekniska åtgärder Kompressor Kompressorn är en Atlas Copco GA408 på 30 kw. Den går ca 3000 h per år med antagen effektfaktor 0,4. När det är dags att byta kompressorn, rekommenderas att installera en varvtalsstyrd sådan för att anpassa tryckluftproduktionen till det verkliga behovet. Detta förutsätter också att regelbunden läcksökning med åtgärder utförs. Där så är möjligt bör man byta från tryckluftdriva verktyg till elverktyg, verkningsgraden för tryckluft är sällan över 5 %. Professionella elverktyg ligger på minst 90 %. Till kompressorn är en luftavfuktare Kaeser TC31 från 2007, kopplad. Denna är på ca 1 kw och beräknas därför behöva mindre än 3000 kwh el per år. Motorvärmaruttag. Är tidsstyrda med temperaturkompensering. Elmotorer. Det förekommer en hel del mindre elmotorer som är i drift fastän de inte utför ett arvbete. Motorernas användning bör ses över och där möjligt installeras tekniska hjälpmedel för att stänga av motorer när de inte kommer produktionen till nytta. Många motorer kan bytas till sk EFF1 motorer som har högre verkningsgrad än befintliga. 16

18 5.7 Ekonomiska effektiviseringar El-abonnemang Det rekommenderas att begära en översyn av abonnemangsform hos nätägaren. Tariffen N4 har hög rörlig nätavgift under höglast tid, dvs november-mars, mellan och 22.00, vilket är produktionstid. 5.8 Energiledningssystem Anläggningen har en årlig elanvändning om ca kwh per år. Elen används för att driva produktionsmaskiner, en kompressor, ventilation och belysning. Med en total uppvärmd yta om 1780 m² blir nyckeltalet 150 kwh/m²,år. Kostnaderna för el energi beräknas till: kwh à 84,6 öre/kwh = kr/år Värme har en fiktiv kostnad om ca kr/år Diesel köps för ca kr/år Totala energikostnader ca kr per år. Enligt

19 Översiktlig energikartläggning för Tegsnäs Skidan AB, Vindeln Energikostnaderna är ca 0,5% av omsättningen och 5,7% av senaste resultat enligt ovan. Energikostnaderna utgör således inte en betungande post i verksamheten. Energieffektivisering motiveras av att minska klimatpåverkan, som dessutom kan genomföras med rimlig lönsamhet. Att införa ett energiledningssystem är enkelt i Tegsnässkidans organisation. Beslutsvägarna är korta och energitänket finns redan. Det ska formaliseras i ett energiledningssystem där man månatligen följer upp energibehoven och trimmar anläggningen mot minskad klimatpåverkan. Ett energiledningssystem innebär att man följer upp vilken miljö- och klimatbelastning verksamheten orsakar. Vanligen är effekten av ett energiuppföljningssystem en besparing på 5-10%. Minskningen av utsläpp av växthusgaser ligger inom områdena el och diesel. 6 Klimatpåverkan Elanvändningen räknat på marginal-el enligt IVL:s modell orsakar ett utsläpp om ca 245 ton CO 2 per år. Dieselanvändningen, räknat well to wheel enligt uppgifter från trafikverket, orsakar utsläpp med 194 ton CO 2 per år. Totala utsläpp 439 ton per år, eller 36,6 ton CO 2 per anställd. (snitt för medelsvensson ca 6 ton CO 2 per år) Koldioxidutsläpp i ton/år orsakat av elanvändning och reduceringspotentialer i ton/år Beräkning av CO2 utsläpp [ton/år], och reduceringspotentialer [ton/år] Reduceringspotentialer [ton/år] vid olika utsläppstal. Källa: IVL El, klimatpåverkan uttryckt i ton CO 2 per år vid olika utsläppsantaganden Effektiviseringspotential/Elbehov [MWh] Svensk 20 g/kwh Nordisk 90 g/kwh Europeisk 400 g/kwh EU Marginal 918 g/kwh Nuvarande elanvändning 267 5, Åtgärder Ventilation - byte motorer Frånluftfläktar 45 0, byte motorer produktion 25 0,5 2, Energiledningssystem ,4 1,8 8 18,5 Observera att en svensk elmix inte existerar. El är en handelsvara som flyter över gränserna. Elmarknaden har sin marknadsplats på Nordpool, den nordiska elbörsen, för rörlig börs-el. Utsläppen av CO 2 för egen värmeproduktion försummas. Med ovanstående potentialer kan Tegsnässkidan uppfylla målet för el och värme. Användningen av diesel till fordon orsakar utsläpp av CO 2 med 194 ton per år. Att minst 10% av fordonsbränslen ska utgöras av förnybara bränslen till kan uppfyllas redan idag. 18

20 Oljebolagen tar fram dieselblandningar som innehåller förnybara bräsnlen. Vanligen blandas in 5% rapsolja eller liknande. Ett steg i rätt riktning är exemplet från Preem: Preem ACP Evolution Diesel är en miljöklass 1-diesel med 22 procent förnybar råvara. Det är en vanlig diesel enligt svensk standard och inte en inblandning som tidigare var den enda lösningen för att få ett grönare innehåll. Preem ACP Evolution Diesel minskar koldioxidutsläppet med 16 %. 7 Hållbar utveckling Riksdagen har antagit ett klimatmål som kallas Tegsnässkidan har goda förutsättningar för att för att uppfylla dessa mål, dessutom med god lönsamhet. Förutsättningarna bedöms som goda av två anledningar. Dels finns ett energitänk och en god vilja att minska miljö/klimatbelastningen: Klimatpåverkan av uppvärmningen har försummats, men att elda de egna restprodukterna direkt utan omvägen via extern bränsle förädling och omvandling till fjärrvärme, minskar klimatpåverkan pga. minskade transporter. Hur stor denna minskning kan vara är svårt att avgöra. Minskning av elberoendet är en viktig faktor för hållbar utveckling. En sådan el-effektivisering kan åstadkommas med föreslagna åtgärder. Det minskar elberoendet och minskar risken för accelererande elkostnader. Tegsnässkidan har en hel del transporter av varor in och färdiga produkter ut. Dessa transporter ombesörjs av leverantörer för levererade varor in och genom upphandlade transporter för färdiga produkter.. Att minska klimatpåverkan av transporter kan i dessa sammanhang ske genom att ställa krav vid upphandling och genom att föra en dialog om detta med de parter som står för transporterna. Egen dieselanvändning är ca 6500 liter /år för lastning och lossning, snöröjning m.m. Möjliga effektiviseringar är: - utbildning i sparsamkörning s.k. heavy ecodriving => besparing normalt ca 10 % - successiv övergång till större inblandad mängd förnybara dieselliknande bränslen, och medvetet välja sådana alternativ, se exemplet ovan i kapitel 5. I ansökan till Länsstyrelsen om Regionalt investeringsstöd redogörs på ett tydligt sätt vilka positiva miljökonsekvenser de (sökta medlen för) tänkta åtgärderna får. Det finns även redovisat en miljöpolicy. Tegsnäs Skidans miljöomtanke kan tydliggöras bättre och kommuniceras på

21 Översiktlig energikartläggning för Tegsnäs Skidan AB, Vindeln Slutsatser och rekommendationer Bedömningen är att Tegsnässkidan har en relativt låg el-energianvändning. Värmeenergi används i större omfattning än i jämförbara fall. Förklaringen är att värmen är billig och att luftflödena är stora, med liten omfattning värmeåtervinning. Med några mindre investeringar kan energibehoven sänkas något, men större besparingar kräver större investeringar. Eftersom värmekostnaden är låg är det svårt att se en bra lönsamhet i åtgärder som berör uppvärmning. Därför bör el-effektiviseringar prioriteras eftersom elprisstegringarna är mycket större än värmeprisökningar, framförallt då företaget själv har värmeenergiresurser. En total översyn av ventilationssystemen bör göras. Detta för att optimera luftflödena, minska effektbehoven för fläktar genom utbyte och anpassning och för att åstadkomma en bra luftflödesbalans som minskar stora flöden av kall uteluft och ger bättre arbetsmiljö. Det sökta investeringsbidraget för utbyggnad för den nya paketeringslinjen är ett steg i rätt riktning. Det kommer att lösa problemet med arbetsmiljön och trångboddhet till stor del. Det löser inte eventuella problem med kallras från andra portar. Därför bör energieffektiviteten för de andra portarna ses över. Dåliga, gamla portar bör bytas, portar som ej används sätts igen, permanent eller med enklare tillfällig lösning. Översyn görs för täthet. Portar som används ofta bör vara snabbstängande. För att uppnå riksdagens mål om 20 % effektivare energianvändning bör energiledningssystemet införas snarast och effektiviseringsarbetet följas upp. Detta kommer att göras inom Länsstyrelsens projekt genom en uppföljning. senare. För transporterna ligger en potential om ca 10 % i effektivare körning, ytterligare 10 % kan uppnås genom övergång till förnybara bränslen. Beräkning av energisparkostnaden för olika åtgärder kr/mwh real prisökning/år El-kostnad 846 7,0% Värmekostnad 115 2,0% Kalkylränta i % 6,00% Underhållskostnad prisutv i % 2,00% Åtgärd Ventilation Effektiviser ingspotential EL [MWh] Investering i kr Livslängd i år Kalkylperiodens vinst Energispar kostnad i kr/kwh CO 2 reduktion marginalel enl IVL [ton/år] - byte motorer, 5 st FF kr 0,26 kr 45 - byte produktionsmotorer kr 0,47 kr 25 Energiledningssystem kr 0,20 kr 20 Marcel Berkelder, Exergi B(y)rån 20