Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11 2012 Verksamhetsberättelse

12 Innehållsförteckning Syfte/uppdrag... 1 Rapportering... 1 Vårderbjudande... 1 Resurser i allmäntandvård... 1 Specialistresurser... 1 Tandläkare i privattandvården... 1 Frisktandvård... 1 Vårdorganisation... 2 Lokalutnyttjande... 2 Minskad administration... 2 Mina Vårdkontakter... 2 Kontanthantering... 2 Utvecklingsverksamhet... 3 Omvärld och konkurrens... 3 Förändringar... 3 Tandvårdsdirektör... 3 Organisationsförändring... 3 Mål och måluppfyllelse... 4 Ekonomi Sammanfattning Avvikelse mot prognos Årets resultat Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Vilka åtgärder har vidtagits för att nå ekonomi i balans Investeringar Mätetal Sjukfrånvaro Produktion Ekonomi Avslutande diskussion Organisationsförändring Resursbalans Behov av fortsatt rekrytering Rekryteringsaktiviteter Bristande resursfördelning inom länet Utökad mobil verksamhet Behov av aktiv utbildningsverksamhet Tydligare ekonomiska styrmått Konkurrenssituation Transparens Samverkan med grannlandsting... 21

13 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Syfte/uppdrag Folktandvården ska bidra till tandhälsa genom att erbjuda alla länsinnevånare kvalificerad tandvård med förebyggande inriktning, utgående från individens behov, på lika villkor. Folktandvården ska dessutom aktivt bedriva utbildning, utveckling och forskning för att bidra till tandvårdens utveckling inom såväl det egna länet som landet som helhet. Rapportering Vårderbjudande Resurser i allmäntandvård Under det senaste decenniet har Folktandvårdens möjligheter att ta emot vuxna patienter förbättrats avsevärt. För några år sedan hade nästan 30 % av våra ca vuxna patienter icke acceptabla väntetider. Alla Folktandvårdens allmäntandvårdskliniker har under 2012 uppnått målet att kötiderna för revisionspatienter inte skall överstiga 3 månader. Det är första gången det målet nås, vilket är mycket glädjande. Detta innebar också att Folktandvården erhöll full utdelning ur ersättningssystemet för målrelaterad ersättning, 1,5 Mkr under De två viktigaste orsakerna till den är kraftigt förbättrade kösituationen är den allt bättre tandhälsan och att det blivit lättare att rekrytera tandläkare även utanför Örebro stad. Specialistresurser Ett visst underskott på specialisttandläkarresurser finns. Därför har Folktandvården under åren valt att låta åtta allmäntandläkare påbörja specialistutbildning inom vår egen verksamhet. Dessutom har två sjukhustandläkare påbörjat sin utbildning av vilka tyvärr en valt att avbryta sin utbildning. Utbildningstiden är 3 år. Detta görs för att möta ett framtida resursbehov av specialist- och sjukhustandläkare. Tandläkare i privattandvården Några tandläkare har under året övergått till privat verksamhet i länet vilket understryker Folktandvårdens viktiga roll för den totala tandläkarförsörjningen i länet. Den absoluta majoriteten av privattandläkarna har börjat sin karriär i Folktandvården. Frisktandvård Frisktandvårdskonceptet har blivit en etablerad det av Folktandvårdens verksamhet. Antalet patienter som valt Frisktandvård har ökat under 2012 ökat med 25 % till nuvarande frisktandvårdsavtal. 1

14 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Vårdorganisation Erfarenheterna med att ha ersatt klinikerna i Pålsboda och Storå med Folktandvårdens mobila enhet (FME) är fortsatt positiva. De rekryteringssvårigheter av tandläkare vi har till små kliniker märks inte till FME utan hit har det tvärtom varit lätt att rekrytera. Möjligheter att ytterligare öka användningen av FME kan övervägas. Planeringen av en utbildningsklinik i Tybble har inte kunnat hålla den takt som Folktandvården hoppats på då planeringen av kliniken är beroende av bl a ändringar i kursplanerna på tandläkarutbildningen vid Karolinska institutet. Det är en komplicerad process. Tybbleprojektet är därför långsammare än vad som initialt bedömdes. Lokalutnyttjande För att utnyttja lokalerna optimalt provar Folktandvården olika arbetstidsmodeller på några kliniker. Den hittills mest framgångsrika har varit 7-7. Med den modellen kan kliniken ha öppet fler timmar eftersom personalen arbetar i skift. Minskad administration De administrativa uppgifterna för tandvårdspersonalen fortsätter att öka. Det beror på administrativa krav från myndigheter (i första hand Försäkringskassan) och ökade krav från våra egna och landstingets administrativa system och processer. Folktandvårdens målsättning är att 72 % av tandläkarnas totala arbetstid skall vara vårdtid. Denna tid består bokad patienttid och administration av enskilda patienter. Detta mål har inte nåtts under året även om en ökning skett från 67,3-68,8%. Ett sätt att dels minska administrativa funktioner på kliniken och dels förbättra telefontillgänglighet har varit etablerandet av ett gemensamt kundcenter. Folktandvårdens kundcenter (FKC), tar emot inkommande telefonsamtal och avlastar därmed klinikernas receptioner. Arbetet med att optimera FKC fortgår. Genom den organisationsförändring som gjorts under året har möjligheterna till ytterligare förbättringar skapats. Mina Vårdkontakter I och med anslutningen till Mina Vårdkontakter (MVK) finns möjlighet för patienter att via webben boka om och avboka sina tider. Under året har ombokningar och avbokningar skett via MVK. Därmed minskar också belastningen på receptionerna. Kontanthantering Den övervägande delen av våra patienter betalar sin vård med kort eller mot faktura. Detta följer trenden i samhället. Det innebär att det på de ställen där kontanthantering förekommer minskar. De fackliga organisationerna har uttryckt oro över att risken för att utsättas för rån eller rånförsök. Folktandvården kommer därför att undersöka hur vi kan minimera hanteringen av kontanter på klinikerna. 2

15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Utvecklingsverksamhet Ambitionen är att Folktandvården skall vara en ledande aktör när det gäller utvecklingen av svensk tandvård. Vi är en av de största institutionerna när det gäller specialistutbildning (ST) av tandläkare. Utöver det har vi så kallad CT-utbildning (motsvarande ST) i sjukhustandvård och i allmäntandvård. Vi bedriver en aktiv forskningsverksamhet knuten till både Örebro universitet och de odontologiska akademiska lärosätena. Utöver att de utvecklar verksamheten är detta rekryteringsbefrämjande och en förutsättning för att bedriva ST-utbildning. Omvärld och konkurrens Konkurrensen inom tandvården har de senaste åren förändrats i och med att bl a riskkapitalfinasierade kedjor, Smile och Colloseum, gett sig in i branschen. Framförallt skall detta ses som att privattandvården förändras. Folktandvården går dock inte opåverkad. De nya aktörerna etablerar sig företrädesvis på attraktiva orter och kan där bli en konkurrent om personal på ett annat sätt än vi tidigare sett. Folktandvården i Örebro läns landsting har dock ett gott rykte i tandvårdssverige vilket gör att vi känner att vi kan ta oss an den utmaning det innebär. Förändringar Tandvårdsdirektör I månadsskiftet augusti/september gick tandvårdsdirektör Bengt Sjödin i pension och efterträddes av Göran Stegersjö som kom från uppdraget som specialisttandvårdschef i Västra Götalandsregionen. Organisationsförändring Fokus under hösten har legat på att skapa en organisering som svara mot de utmaningar som Folktandvården står inför. Allmäntandvården samlas i ett område med en chef. Allmäntandvårdens 21 kliniker samlas i 11 enheter med var sin verksamhetschef (rekrytering kommer att ske under 2013). Specialisttandvården bildar också ett område med en chef. Klinikerna samlas på motsvarande sätt i fyra enheter. Stödresurserna samlas i fyra områden, Ekonomi/IT, HR, Utveckling och Verksamhetsstöd. 3

16 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Mål och måluppfyllelse Målområde Verksamhetsmål Måluppfyllelse God vård Vården är utformad så att den möter patientens behov enligt bästa tillgängliga kunskap Alla patienter ska få möjlighet att vara delaktiga i sin vård Alla patienter ska ha fått korrekt information om Frisktandvård utifrån sitt individuella perspektiv Ökad tillgänglighet utifrån länsinvånarnas individuella behov Implementera de nationella riktlinjerna. Alla patienter ska få behandlingsplan, kostnadsförslag och undersöknings protokoll Information till föräldrar om möjligheten att köpa presentkort för Frisktandvård till unga vuxna Utvecklad information om Frisktandvård via sociala medier. Information om Frisktandvård på kallelsen Revision av broschyren om Frisktandvård Utreda möjligheten att bedriva hemtandvård Folktandvården arbetar systematiskt med att omsätta de Nationella riktlinjerna till vårdriktlinjer för Folktandvården. Ny gemensam vårdprocess för omhändertagande av patienter med tandlossningssjukdom är framtagen och implementerad, följsamheten till tidigare framtagen riktlinje för omhändertagande av kariespatienter är utvärderad. Specialisttandvården har ämnesvis studerat de nationella riktlinjerna. Innehållet i begreppet God Vård har diskuterats på klinikerna Arbetet med att åstadkomma detta har intensifierats Samtliga mål uppfyllda Påbörjat 4

17 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Invånarna i länet upplever sin munhälsa god i större utsträckning än i andra län. Se över klinikernas möjligheter att ta emot patienter med olika funktionsnedsättningar Rekrytera personal till resursteamet Kartläggning av patienternas behovsprofil Designa och dokumentera vårdprocesser/resursomfördelning Optimera användandet av mobila enheten Nischning av personal inom gerodontologi Utreda möjlighet att få in en global hälsofråga i Effica Ge pedagogiska hälsosamtal Ta fram en tillämpningsmodell enligt åtgärdstrappan för populationsåtgärder Genomfört, förbättringar kommer att genomföras Genom ett områdesövergripande arbete i Folktandvårdens allmäntandvård med att fördela resurser mellan kliniker har köerna för revisionstandvård eliminerats Folktandvården har påbörjat ett arbete i den vårdsstrategiska gruppen med en teoretisk modell för beräkning av patienternas behovsprofil Arbete påbörjat såväl Folktandvårdsövergripande som klinikvis. En utredning om optimering av användandet av FME har genomförts. Utredningen är under analys En utredning avseende ett Äldrecentrum för tandvård har genomförts. Ett projekt för bildande kommer att startas 2013 Utredning pågår i samarbete med Tieot s Effica och Ledningskansliets samhällsodontolog Folktandvården har en kursplan för utbildning i detta, men avvaktar att TLV s regelverk för ersättning av denna behandlingsform skall bli klart. Genomfört och i användande 5

18 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Minska antalet vårdskador Öka antalet rapporterade avvikelser Förbättra återföring av avvikelser Genomföra minst en riskanalys inom område patientsäkerhet Implementering av nya hygienrutiner Genomföra efterlevandemätningar avseende hygienrutiner Antalet rapporterade avvikelser har ökat från 283 st, 2011 till 464 st, En ökning med 64 % En tydlig process skapades under hösten. Under 2013 kommer denna att förändras då organisationen ändras Ej genomfört då ingen övergripande förändring i verksamheten skett under året som påkallar detta Pågår, en hygienansvarig förvaltningsövergripande tandsköterska är utsedd liksom hygienombud på varje klinik Ej genomfört planeras till

19 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Målområde Verksamhetsmål Måluppfyllelse Organisationens utveckling Hela organisationen ska präglas av en utvecklingsfrämjande attityd Fortsatt chefsutveckling Policydokumentförhållningssätt till utveckling Erbjuda en orientering i vetenskapligt tänkandeaptitretare/alla personalkategorier Länsstämman Videokonsultationer Flera aktiviteter bla ett seminarium kring att leda 80- och 90-talistgenerationen. har genomförts 2012 Ej genomfört Genomfört genom länsstämman 2012 Genomförd Fortsatt utbyggnad, videokonsultationsutrustning har införskaffats till klinikerna i Kumla, Lindesberg och Karlskoga Öka medarbetarnas miljömedvetenhet Säkerställa hela kedjan av sortering av sopor samt att miljöombud ges möjlighet att informera Delvis genomfört. Påbörjat arbete med ÖLL.s avfallsutredning för att säkerställa en sopas väg från att den uppkommer till omhändertagande. Energiutbildning via Intranätet Tjänstecyklar inom specialisttandvården Minimera lustgasanvändning Genomfört på alla kliniker 6 tjänstecyklar har införskaffats, med klimatkompensationsmedel, till specialisttandvården Lustgasinventering genomförd på samtliga kliniker/avd. Möjliga destruktionsmöjligheter inventeras. Folktandvårdens förstahandsalternativ vid sedering är Medazolam vilket gör att vi använder lustgas i begränsad omfattning 7

20 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Aktiv forskning och utbildning knuten till Örebro universitet Minimera kemikalieanvändandet Miljödiplomering av Specialisttandvården samt minst en klinik per område i allmäntandvård Videokonsultationer Registrera en doktorand på Örebro universitet Anpassa förberedande forskningsutbildning till olika nivåer, väcka intresse Informera om och underlätta möjlighet att söka forskningsmedel Påbörjat arbete med utfasning av farliga kemikalier utifrån ÖLL.s avvecklingslista genom kemikalierådet. Utfasning av tre tillståndspliktiga kemikalier enligt REACH (EU.s kemikalielagstiftning.) Miljödiplomering av samtliga verksamheter inom specialisttandvården genomförd. Påbörjad miljödiplomering av ytterligare fyra kliniker Se ovan Folktandvården har en doktorand kopplad till Örebro universitet Arbetet pågår Arbetet pågår Dokumenterade effektiva vårdoch administrativa processer som efterföljs Identifiera och prioritera bland såväl vård- som administrativa processer i allmäntandvården Tydliggöra klinikernas och FKC:s administrativa arbetsuppgifter Processöversyn av administrativa processer inom specialisttandvården En av Folktandvårdens viktigaste vårdprocesser (omhändertagande av patienter med tandlossningsproblematik) har tydliggjorts genom en gemensam riktlinje utgående från Nationella riktlinjer. Processen med att fylla tidböckerna har också kartlagts och utvecklingsarbetet pågår En omfattande kartläggning har gjorts. Arbetet påbörjat men avstannat då Folktandvården under hösten påbörjat en omfattande organisationsförändring. Kommer att återupptas när den nya organisationen kommit helt i drift 8

21 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Processöversyn av administrativa processer inom Ledningskansli, Folkhälsoenheten och Effica-support Utveckla Effica-stödet i verksamhetsstyrningen Kartlägga, värdera, överenskomma och dokumentera process pelare/singelkrona Arbetet påbörjat men avstannat då Folktandvården under hösten påbörjat en omfattande organisationsförändring. Kommer att återupptas när den nya organisationen kommit helt i drift Efficas ekonomiska uppföljningar fungerar bra liksom den tekniska överföringen av uppgifter till kvalitetsregistret SkaPa. Dessvärre är inte uppgifterna avseende epidemiologi helt valida, men en ny version av systemet skall råda bot på detta. Ytterligare utvecklingsarbete i syfte att få användbara data för verksamhetsstyrning ur systemet måste göras. Genomfört på enstaka kliniker 9

22 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Målområde Verksamhetsmål Måluppfyllelse Identitet Folktandvården ska både internt och externt framstå som en enhet Stärka samhörighet med loggaförsedda högkvalitativa produkter Länsstämman I alla kontakter utåt ska det tydligt framgå att det är FTV som kommunicerar I alla lägen inom alla områden: Prata Vi inte Dom Fortsatt chefsutveckling Utöka Vårdstrategigruppen med specialistrepr vid behov Öka medvetenheten och viljan att arbeta över områdesgränserna inom/mellan allmäntandvården och specialisttandvård Folktandvården har tagit fram ett antal loggaförsedda plagg som erbjudits all personal till subventionerat pris. Försäljningen i samband med länsstämman blev en framgång 2012 år länsstämma genomfördes i oktober. Privattandvårdens personal inbjöds. Programmet innehöll forskningsrapporter, utvecklingsarbete, odontologiska och allmänbildande föreläsningar All kommunikation samordnas av Folktandvårdens informationsavdelning Ständigt pågående fråga som handlar om Folktandvårdens kultur Genomfört Specialister deltar i det vårdstrategiska arbetet Har genomförts på ett mycket bra sätt. Personalen har idag en stark känsla för detta. Enkäter har genomförts som visar att en majoritet av personalen både kan och vill jobba på flera arbetsplatser. Detta har också lett till att revisionsköerna per 30 november 2012 är under kontroll Tydlig miljöprofil Minska energiförbrukningen Miljödiplomering av minst en klinik per allmäntandvårdsområde samt Specialisttandvård Folktandvården har inköpt tjänstecyklar och rörelsedetektorer. Energirond med tillhörande checklista genomförd på samtliga kliniker. Webb-baserad energiutbildning genomförd på samtliga kliniker Miljödiplomering av samtliga verksamheter inrymd i specialisthuset genomförd. Påbörjad miljödiplomering av ytterligare fyra kliniker 10

23 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Alla medarbetare förstår och ställer sig bakom Frisktandvårdskonceptet Information till alla om Fair trade på APT Webbaserad utbildning för förskrivare Inventera motståndet till Frisktandvård hos medarbetarna Extra utbildning för Frisktandvårdscoacherna Utöka motivation och kunskap angående Frisktandvård under traineeprogrammet Delta i nationell Frisktandvårdskonferens Utvärdera Frisktandvården utifrån vård och ekonomi Information om Fairtrade genomförd på samtliga kliniker område söder och folktandvårdens specialistcentrum Webb-baserad miljöutbildning med del för förskrivare påbörjad via Intranätet I samband med den omfattande utvärderingen av Frisktandvården genomfördes en enkät till personalen i syfte att inventera motståndet. Inventeringen gav förbättringsmöjligheter som det nu arbetas med Utbildning har givits enbart för nya coacher Frisktandvårdssansvarig tandläkare medverkar i traineeprogrammet Ingen nationell konferens om Frisktandvård har genomförts 2012 En omfattande ekonomisk och odontologisk utredning har gjorts, resultaten är under analys Folktandvården kännetecknas av kvalitet och ständig utveckling Påbörja Europacertifiering av specialistutbildningen Utvärdera digital avtryckstagning Mäta antalet omgörningar. egna + andras Ej genomfört. Certifiering finns endast i några få specialiteter varför det inte är realistiskt att göra detta utan i stället hålla sig till Socialstyrelsens normer. Långtgående planering och projektdirektiv framtaget, men utsedd leverantör tappade agenturen och kunde därför inte leverera tänkt system. Förhandlingar med nya leverantörer pågår, men projektet har blivit förskjutet i tiden Möjligheten att göra detta finns men sker inte med regelbundenhet 11

24 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Stärkt medarbetarskap Implementera SkaPa Implementera NPÖ Börja använda E-learning med hjälp av Lectora Bättre saluföra vårt interna kursutbud och seminarier Utreda möjligheter till kunskapsträdet för obligatorisk efterutbildning för alla i organisation Medarbetarutbildning inom alla verksamheter Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (SkaPa) får med automatik leverans av kvalitetsindikatorer från Folktandvården. Verksamheten känner till SkaPa men ännu har av olika skäl utdata begränsats till en årsrapport som är svår att använda i styrningen. Arbetet med SkaPa fortskrider och snart är de flesta landsting anslutna. Kort sagt, mycket av problemen står utanför Folktandvårdens kontroll Alla behandlare har tillgång till NPÖ (Nationell PatientÖversikt) och kan använda den Folktandvården har inte funnit att Lectora motsvarar behovet utan istället börjat titta på SMARTASS som är det E-learningsystem som Örebro universitet använder Folktandvården internutbildningar erbjuds också länets privattandläkare. Seminarieprogrammet delges till och genomförs delvis med andra landsting Ej genomfört, istället kommer Folktandvården att söka samarbete med andra utbildningshuvudmän tex Sveriges Tandläkarförbund avseende efterutbildning Genomfört på 4 kliniker, utvärdering genomförd. Tyvärr för låg svarsfrekvens vilket gör det svårt att besluta om fortsättningen. Utbildning/information om Fas 05 genomförd på alla kliniker 12

25 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Ekonomi Sammanfattning Utfall 2012 Utfall 2011 Förändring % Resultat 1,5 6,5-1,42 (förändrad rörelsemarginal) Löneökningstakt 2,79 % 3,53 % Produktionsmått 1, andel bokad vårdtid, tdl Produktionsmått 2, intäkt per lönekrona 68,8 % 67,3 % 2,6 2,6 Utfall 2012 Budget 2012 Utfall 2011 Budgetavvikelse kr Utfalls-avvikelse % Avgifter och såld vård 276,4 286,6 271, Övriga intäkter 85,0 80,3 84, Summa intäkter 361,4 366,9 355, Personalkostnader -231,8-236,9-225, Övriga kostnader -120,7-121,6-112, Avskrivningar -6,9-7,7-6, Summa kostnader -359,4-366,2-344, Finansnetto -2,4-2,8-2, Landstingsbidrag/-ersättning 1,9 2,0-1, Resultat 1,5 0,0 6,5 1 0 Folktandvårdens resultat per den 31 december 2012 landade på ett överskott om 1,5 miljoner kronor. Folktandvårdens prognoser har under andra halvåret 2012 legat på i genomsnitt plus 2,5 miljoner kronor. 13

26 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Avvikelse mot prognos Produktionen blev under december något lägre än förväntat beroende på längre sammanhållna ledigheter för majoriteten av tandvårdspersonalen. När det gäller kostnaderna så har en nedskrivning av Folktandvårdens förråd gjorts i bokslutet med 668,8 tkr. Nedskrivningen blev högre än förväntat. En extra portokostnad på 105,5 tkr debiterades Folktandvården i bokslutet p g a att Örebro läns landsting har tecknat ett nytt avtal med Posten, vilket innebär att fakturering sker till ett gemensamt kundnummer. Dock har informationen kring detta varit bristfällig och Folktandvården har därmed fortsatt att betala porto på eget kundnummer. mnkr Resultatutveckling , jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 14

27 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Årets resultat Örebro Läns Landsting Resultaträkning 100 FOLKTANDVÅRDEN Räkenskapsår: 2012 Period: 1-12 Budget 2012 Period 1-12 Redovisning 2012 Period 1-12 Avvikelse Rel % Redovisning 2011 Period 1-12 Verksamhetens intäkter Övriga intäkter Landstingsbidrag/-ersättning hälso o sjukvård Summa: Verksamhetens kostnader Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter och andra avgifter enl lag o avtal Övriga driftskostnader Avskrivningar Summa: Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Årets resultat Intäkter Den totala intäktsvolymen landade på 5 miljoner kronor lägre än budgeterat för räkenskapsåret Detta beror på att andelen bokad vårdtid för tandläkare fortfarande är för låg. Den har visserligen ökat med 1,5 % jämfört med december 2011 men den skulle behöva ligga på 70 % för att intäkterna ska hålla budgeterad nivå. Personalkostnader Kostnaderna för personal hamnade lägre än budgeterat på grund av återhållsamhet vid återbesättning av tjänster. Det ligger löpande tvåårsavtal för personalkategorierna tandläkare och tandhygienister vilket innebär en att det finns en stabilitet vad gäller kostnadsutvecklingen inom den här kostnadskategorin de närmaste åren. Övriga kostnader Övriga kostnader har utvecklats som förväntat under året. De hamnade till slut något under budgeterad nivå. 15

28 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Vilka åtgärder har vidtagits för att nå ekonomi i balans Pågående arbete med aktiviteter för att ytterligare öka det viktiga styrtalet andel bokad vårdtid. Samtidigt pågår också ett arbete i verksamheten med att effektivisera de administrativa processerna på klinikern utifrån en omfattande kartläggning som gjordes under hösten Investeringar Utfall 7,6 mnkr (11,2 mnkr). Investeringar har under året skett i form av införskaffande 17 st nya dentala unitar enligt fastställd plan. Nyinvesteringen i Medicinteknisk utrustning avseende Tybblekliniken har skjutits fram till 2013 på grund av försenad byggnationsprocess. Likaså har reinvesteringen i nya dentala unitar för tandregleringskliniken vid centrum för specialisttandvård blivit förskjuten till 2013 på grund av förseningar i ombyggnationsprocessen. Sammanställning uppföljning av investeringar, tkr (Nettoinvesteringar) Budget Utfall Utfall Byggnadsinvesteringar innevarande års budget Byggnadsinvesteringar överfört från tidigare års budget Medinskteknisk utrustning innevarande års budget 9500,0 6505,9 8995,0 Medinskteknisk utrustning överfört från tidigare års budget IT-utrustning innevarande års budget IT-utrustning överfört från tidigare års budget Övrig utrustning innevarande års budet 1100,0 1132,0 2228,1 Övrig utrustning överfört från tidigare års budget SUMMA 10600,0 7637, ,1 16

29 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Mätetal Antal anställda var 520 personer (inkl heltid/deltid samt såväl tillsvidare- som tidsbegränsat anställda), varav 455 kvinnor och 65 män. Medelåldern totalt sett var 45 år (kvinnor 44,9 år och män 45,8 år). Åldersfördelning uppdelad på kön 2012: Ålder Kvinnor Män (2011 hade Folktandvården 519 anställda, varav 454 kvinnor och 65 män medelåldern låg på 45,3 år). Sjukfrånvaro Vi kan se en ökning av sjukfrånvaron där resultatet för 2012 landar på 6,18 % (för 2011 låg nivån på 5,23 %). Vi ser det som angeläget att under våren 2013 noggrant analysera vad ökningen av sjukfrånvaron består av. Vi kan se en tendens till att åldersgruppen år ökar sin sjukfrånvaro, vilket vi som sagt kommer att undersöka, men vi kan inte i dagsläget härröra ökningen till särskilda händelser. Ansvariga chefer har som tidigare fortlöpande, tillsammans med personalavdelningen, arbetat nogsamt både med det förebyggande arbetet som med rehabiliteringsplanering/åtgärder Vi har, som tidigare år, haft kontinuerliga uppföljningar av sjukskrivna medarbetare med Landstingshälsan (där Landstingshälsan varit inkopplad). Produktion Andel bokad vårdtid för tandläkare var 68,8 % per den 31 december 2012, vilket är en ökning med 1,5 % jämfört med föregående år. Andel bokad vårdtid för tandhygienister var 63 % per den 31 december 2012 vilket innebär en sänkning med en procentenhet jämfört med föregående år. 17

30 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Ekonomi Målet för styrmåttet Intäkter per lönekrona var satt till 2,7 för allmäntandvården under 2012 respektive 3,3 för specialisttandvården. På områdesnivå ser det ut som följer per den 31 december 2012: Område Väster 2,6 OmrådeNorr 2,5 Område Örebro 2,6 Område Söder 2,5 Specialisttandvård 2,8 Anledningen till att Specialisttandvården hamnat så långt under utsatt målnivå är att det under 2012 varit onormalt stor volym på egna uppdragsutbildningar (8st). Denna volym kommer att växlas ner de kommande åren och därmed minskar den ekonomiska belastningen som egenfinansierade uppdragsutbildningar innebär. Dock har genomförda och pågående uppdragsutbildningar varit nödvändiga för att säkerställa den framtida försörjningen av specialisttandläkare inom Folktandvården Örebro läns landsting. 18

31 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Avslutande diskussion Organisationsförändring Den förändring som gjorts av Folktandvårdens organisering syftar till att skapa en större närhet till närmaste chef. Minskningen av direkt underställd personal i allmäntandvården minskar från som mest 105 till 52. Detta innebär att fler chefstjänster bildas vilket på sikt bör säkra tillgången på ledare i organisationen. Inledningsvis innebär det naturligtvis problem med att dessa chefsposter inte är tillsatta. Detta är dock av övergående karaktär. Stödfunktionerna har också blivit mer tydligt definierade vilket kommer att ge möjligheter till en effektivare verksamhet. Resursbalans Folktandvården har till numerären den personalstyrka som behövs för att klara uppdraget. Dock har vi en jämförelsevis unga tandläkare inom allmäntandvården, vilket innebär att potential för ökad produktion finns. Behov av fortsatt rekrytering Andra halvåret 2012 märktes en tydlig förändring genom att vi fick fler ansökningar till våra utannonserade tandläkartjänster. Om detta fortsätter kommer vi att få lättare att rekrytera. På sikt kan detta innebära att rörligheten minskar bland tandläkarna. Det talar för ett minskat rekryteringsbehov. Mot detta talar att vi har en förhållandevis ung tandläkarkår, genomsnittsålder 36 år (väsentligt lägre än övriga Folktandvårdsorganisationer i landet), som står i familjebildningssituation vilket innebär både föräldraledigheter och viss geografisk rörlighet. Således måste även fortsättningsvis ett aktivt rekryteringsarbete bedrivas. Beträffande tandhygienister bedöms tillgången i balans med behovet. För tandsköterskor har vi en åldersstruktur som gör att vi står inför ett relativt stort rekryteringsbehov om några år. Det är därför av vikt att utbildningen av tandsköterskor i Lindesberg får fortsätta och att den lockar sökande från länet. Rekryteringsaktiviteter Det traineeprogram som nyanställda yngre tandläkare och tandhygienister får ser vi delvis som en rekryteringsåtgärd då det framkommer att många tandläkare söker arbetsgivare utifrån handledning och gott omhändertagande. Sommarjobb för tandläkarstuderande är en insats vi gör för att knyta kontakter med studenterna redan under deras studietid. Planeringen av Tybblekliniken som en klinik för verksamhetsförlagd utbildning har visat sig mer komplicerad än vad vi initialt trodde. Till stora delar beror det på att det är en mycket komplicerad process att anpassa studieplanerna för tandläkarstudenterna. 19

32 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Förhoppningsvis kommer Karolinska institutet att klara detta men det kommer att ta några år, vi för en kontinuerlig dialog med Karolinska institutet ledning i den här frågan. Vi besöker årligen Tandläkarhögskolan i Umeå i rekryteringssyfte och i år har vi även varit på Tandläkarhögskolan i Wroclaw, Polen, för att knyta kontakter med framförallt svenska studenter där. Det framtida behovet av att rekrytera tandsköterskor bedöms som relativt stort. Vi ser det därför som mycket glädjande att Masugnen i Lindesberg även de närmaste åren får starta tandsköterskeutbildningar. Bristande resursfördelning inom länet Det största problemet har varit att locka unga tandläkare till klinikerna utanför Örebro stad. Det är en trend i samhället som även märks hos oss. Möjligen kan det förbättrade rekryteringsläget spela oss i händerna men att enbart lita till det kommer inte att räcka. Ett sätt att öka attraktiviteten är att inrätta meriteringstjänster inför framtida ST-utbildning som förläggs halvtid på specialisttandvården och halvtid på någon klinik utanför Örebro stad. Andra tänkbara aktiviteter som prövats är att del av restiden ingår i arbetstiden. Långsiktigt kan dock inte detta bäras genom patientintäkter utan den frågan måste tas i ett större perspektiv. Noterbart är att även privattandvården utanför Örebro brottas med samma problem men då gäller det avyttring av kliniker när privattandläkare går i pension. Utökad mobil verksamhet Kliniker som inte har heltidsverksamhet har hög driftskostnad i relation till produktionsnivå. Det är alltså förutom svårigheter med rekryteringen även av ekonomiska skäl svårt att driva små kliniker. Problemet blir större om klinikerna står inför behov av investeringar. Att på sikt ersätta ytterligare kliniker med mobila enheter som gjorts i Storå under 2011 och Pålsboda ett år tidigare kan vara ett sätt att klara framtida vårdefterfrågan på mindre orter. Behov av aktiv utbildningsverksamhet Folktandvården i Örebro läns landsting är känd i landet för sina goda utvecklingsmöjligheter. Vi är en av de största aktörerna när det gäller ST-utbildning av tandläkare. Utöver denna har vi även CT-utbildning (motsvarande ST) i sjukhustandvård allmäntandvård med 2 platser vardera. Tyvärr har en av CT-tandläkarna avbrutit sin utbildning och tagit anställning på Käkkirugiska kliniken vid Universitetssjukhuset. Vi har vidare en aktiv efterutbildningsverksamhet. I och med den omorganisering som gjorts stärks denna del av organisationen ytterligare. Det övergripande ansvaret för forskning och efterutbildning ligger nu på chefen för verksamhetsutveckling. Det är en markering att detta är viktiga funktioner för hela Folktandvården. Av hävd finns goda etablerade kontakter med de akademiska odontologiska lärosätena och med Örebro universitet har samverkan ökat. 20

33 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Tydligare ekonomiska styrmått Folktandvården har tydliggjort ett nytt ekonomiskt styrmått i Verksamhetsplan och budget Det nya styrmåttet är rörelsemarginal och målsättningen är satt till 3 % för Det är viktigt att rörelseresultatet över tid är större än noll för att långsiktigt kunna säkra ekonomi i balans. Till målsättningen om 3 % rörelsemarginal finns kopplat en rad aktiviteter som syftar till att både höja intäkterna och sänka kostnaderna i verksamheterna. Konkurrenssituation Patienter På grund av det förbättrade hälsoläget kommer konkurrensen om patienterna att öka. Det gäller då för Folktandvården att ha ett bra och heltäckande vårderbjudande där kvalitet, bemötande och tillgänglighet kommer att vara viktiga ingredienser. Frisktandvårdskonceptet skall fortsätta att utvecklas och mål kommer att sättas på att öka andelen patienter som väljer denna omhändertagandeform. Personal De nya aktörerna på privattandvårdssidan kommer att bli en konkurrent när det gäller personal. Dessa etablerar sig företrädesvis på attraktiva orter där möjligheterna på avkastning på insatt kapital är störst. Det betyder att de kan koncentrera sin verksamhet till orter där rekrytering är lättast. Detta har lockat personal från oss då högre löner erbjudits. För Folktandvårdens del är utmaningen att erbjuda ett arbetsinnehåll som är mer attraktivt. Transparens Statsmaktens krav på transparens, när det gäller hur de olika delarna i Folktandvårdens verksamhet bekostas för, är positiv. Men man måste vara medveten om att kraven på Folktandvårdens verksamhet medför kostnader som inte kan ersättas genom patientavgifter. Det gäller exempelvis policyregler, miljökrav, upphandlingsmetodik, centrala löneavtal, övergripande befolkningsansvar, folkhälsoarbete mm. Också det faktum att Folktandvården introducerar i stort sett undantagslöst alla nyutbildade tandläkare i yrket och således har en utbildningsuppgift av nästan all nyutexaminerad personal innebär kostnader som inte kan ersättas via prislistan. Samverkan med grannlandsting Vi samverkar i viss mån med våra grannlandsting. Det gäller framför allt specialistutbildning och efterutbildning. Kontakter har tagits med Folktandvården i Värmland för att utöka det samarbetet vilket bedöms vara i linje med beslutet om att slå samman Länsstyrelserna i de bägge länen. 21

34 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Örebro den 4 februari 2013 Göran Stegersjö Tandvårdsdirektör Folktandvården Örebro läns landsting 22

35 2012 Verksamhetsberättelse

36

37 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 2 av 28 VERKSAMHETSBERÄTTELSE PRIMÄRVÅRD 1 Uppdrag och syfte Primärvårdens verksamhetsplan utgår från direktiv och uppdrag i Örebro läns landstings Verksamhetsplan med budget 2012 och Hälsoval i Örebro län Krav och kvalitetsbok. Verksamhetsplanen tydliggör Primärvårdens inriktning, prioriteringar och mål för verksamheten Respektive verksamhetschef har ansvar för att planera, genomföra, utveckla och följa upp verksamheten utifrån de gemensamma målen samt att kommunicera detta till medarbetare. Verksamhetsberättelsen sammanfattar här de aktiviteter som genomförts inom den landstingsdrivna Primärvården under Rapportering verksamheten 2012 Under 2012 har primärvården fokuserat på att utveckla organisation och verksamhet för att på ett bättre sätt möta kunden/patientens förväntningar på att bli omhändertagna på ett professionellt sätt. God vård är ett ledord för Primärvården och tidigt under året skapades målsättningen att bli Sveriges Bästa Primärvård. För att bli Sveriges bästa har vi under 2012 lagt ner ett stort arbete på att utveckla ledningsfunktionerna inom organisationen. Vi har ett utvecklingsarbete med målsättningen att gå från mindre bra till bra, för att sedan ta steget från bra till mycket bra. Ledningsorganisationen har utvecklats genom ett omfattande förändringsarbete som innebär att vi skapat två nya enheter samt rekryterat in medicinsk kompetens i ledningen av primärvården. Medvetet har vi arbetat med att förbättra kommunikationen till våra medborgare, vi har chattat på nätet, vi har skapat möjlighet att boka, avboka och ändra via Mina Vårdkontakter och vi har lyft fram vårt folkhälsoarbete. Som ett led i att öka utbudet till befolkningen har vi förlängt våra öppettider en dag i veckan på samtliga vårdcentraler. Livlinan i primärvården är att vi har tillräckligt med allmänläkarspecialister på samtliga vårdcentraler. Det har tyvärr inte funnits egna läkare i tillräcklig omfattning. Därför har det varit nödvändigt att använda hyrläkare. Ambitionen att minska inslaget av hyrläkare har inte lyckats. Detta har inneburit att vi under 2012 har ett relativt stort ekonomiskt underskott på sista raden. Rekrytering och utbildning av läkare är och har varit en prioriterad funktion. Ett stort antal aktiviteter genomförs i syfte att rekrytera läkare med ambition att bli specialister i allmän medicin, ett särskilt hollandsprojekt är uppstartat och kommer förhoppningsvis att ge resultat under Att rekrytera och behålla ST-läkare har varit ett annat viktigt område. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för läkarstudenter inom primärvården har varit positivt men har också krävt ett stort merarbete, främst på läkarsidan. De lokala förutsättningarna att hantera VFU-placerade läkarstudenter varierar. Det är inte på alla ställen vi har lyckats skapa den miljö som krävs. I samtliga dessa frågor har ett nära samarbeta med studierektorer, rekryterare och fackliga funktioner varit nödvändigt. VFU för övriga yrkeskategorier har fungerat väl.

38 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 3 av 28 Kompetens, bemötande, produktionskvalitet, förändringsarbete och ekonomi allt hänger ihop. Inom alla områden har vi under 2012 haft ambitionen att utveckla primärvården till att få bättre resultat, ökad tillgänglighet och nöjdare kunder. Mycket återstår, men med det arbete som har startats upp under 2012 och med en komplett ledningsorganisation bör förutsättningarna för att vi ska bli ännu bättre 2013 vara goda. 3 Mål och måluppfyllelse Rapporteringen av mål och måluppfyllelse nedan utgår från Hälsoval i Örebro län Krav och kvalitetsbok, Verksamhetsplan med budget 2012 samt mål som Primärvården prioriterar att arbeta med för att uppnå det strategiska målet Sveriges bästa Primärvård Läsanvisningar Rapporten innehåller 8 målområden. Inom varje målområde finns ett antal mål och aktiviteter. Måluppfyllelse anges för varje aktivitet. En sammanfattande analys av måluppfyllelsen för aktiviteter inom målområde Folkhälsa, God vård och medicinska mål samt eventuella åtgärder kopplade till dessa, anges under rubriken Kommentar mål xxxx, i slutet av varje målområde. Krav och kvalitetsbokens mål har målvärden i två steg, målvärdet uppnås helt eller till viss del (anges inom parentes). 3.2 Folkhälsa Hälsofrämjande & sjukdomsförebyggande arbete ska ingå som en naturlig del i hälso- och sjukvårdens arbete med levnadsvanorna framför allt rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet Mål: Förskrivning av FaR Mått: 8/1000 listad, mäts varje månad Måluppfyllelse: Alla vårdcentraler har nått målen 2012 och en ökning av antal FaR på skett med 11 % jämfört med Totalt förskrevs FaR. Mål: Registrering tobak i journalen vid diagnos KOL Mått: 90 % (delmålvärde 80 %), mäts varje månad Måluppfyllelse: 23 av 26 vårdcentraler uppfyller målet och 3 vårdcentraler uppnår delmålvärdet. Värt att notera är att målvärdet höjdes från 80 % 2011 till 90 % Mål: För KOL - journal har uppgift om spirometri för diagnossättning och kontroll Mått: 70 % (delmålvärde 60 %) av journalerna, mäts varje månad Måluppfyllelse: 19 vårdcentraler uppfyller målet, 4 vårdcentraler uppnår delmålvärdet och 3 vårdcentraler uppfyller inte mål-/delmålvärde. Värt att notera är att även detta målvärde höjts från 60 % 2011 till 70 % Mål: Varje vårdcentral ska ta fram förslag på och genomföra ett folkhälsoprojekt Planering och uppföljning: Planering av projekt initieras av Primärvårdens ledningsgrupp under Verksamheterna tar fram handlingsplaner. Följs upp vid inplanerade verksamhetsuppföljningar. Måluppfyllelse: Målet uppfyllt.

39 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 4 av 28 Alla verksamheter ger patienterna information om hur de själva kan påverka sin hälsa för att förebygga sjukdom eller skada Mål: Primärvårdens informationsmaterial till patienter ska vara relevant och anpassad till verksamhetens uppdrag Mått: Riktlinjer finns. Kräver genomgång av befintligt material. Uppföljning vid utgången av 2012 Måluppfyllelse: Hälsotorgen på våra vårdcentraler (patientinformation) har uppdaterats utifrån de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Informationen har även kompletterats med nytt material från Folkhälsoinstitutet. Mål: Livsstilsformulär infört Mått: Samtliga verksamheter har livsstilsformulär kopplat till journalsystemet. Uppföljning vid utgången av Måluppfyllelse: Ett enklare livsstilsformulär har utarbetats och finns tillgängligt på Primärvårdens intarnät. Kommentar mål Folkhälsa: Under 2012 har Primärvården kartlagt och lyft fram de folkhälsoinriktade aktiviteter som bedrivs på våra vårdcentraler. Samtliga vårdcentraler bedriver någon/några aktiviteter på temat Folkhälsa. En kartläggning av följsamhet till de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder har genomförts och samtliga vårdcentraler arbetar i linje med dessa. En handbok har utarbetats utifrån riktlinjerna som stöd för vårdgivarna i samtalet med patienten kring levnadsvanor. Målvärdet för KOL-målen höjdes inför Trots detta så uppnår en majoritet av vårdcentralerna dessa mål vilket är positivt. Under 2013 kommer livsstilsfrågorna att prioriteras inom Primärvården och ett specifikt mål för har satts för att utveckla modeller för livsstilsmottagning och strategier för patientinformation. FaR-förskrivning fungerar väl. Flest FaR förskrevs av sjuksköterskor, sjukgymnaster och läkare. De vanligaste anledningarna till FaR är övervikt, problem i rörelseorganen, fysisk inaktivitet, diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter och psykisk ohälsa. 3.3 God vård Invånarna i Örebro län ska höra till de 3 mest nöjda länsbefolkningarna i landet i Vårdbarometerns mätningar av hur vården upplevs Mål: Andel nöjda patienter Mått: 90 %, följs upp årligen Måluppfyllelse: Under året har varje vårdcentral tagit del av resultatet från Nationell Patientenkät som genomfördes hösten Uppföljning av målet kommer att redovisas efter nästkommande patientenkät som genomförs hösten Mål: Telefontillgänglighet: andel besvarade samtal av totala antalet Mått: 90 % (delmålvärde 80 %), följs upp varje månad Måluppfyllelse: Telefontillgängligheten för 2012 uppnås av 17 vårdcentraler, 6 vårdcentraler når delmålvärdet och 3 vårdcentraler uppfyller inte mål-/delmålvärdet nådde 16 vårdcentraler målet, 6 nådde delmålvärdet och 4 uppfyllde inte målet. Det har skett en liten förbättring jämfört med 2011.

40 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 5 av 28 Mål: Andelen besvarade samtal till sjukvårdsrådgivningen Mått: >90 %, mäts varje månad Måluppfyllelse: Andelen besvarade samtal till sjukvårdsrådgivningen uppgår till 81 % jämfört med 2011 då andelen var 85 %. Mål: Andelen besvarade samtal till sjukvårdsrådgivningen inom 3 minuter Mått: 85 %, mäts varje månad Måluppfyllelse: Andelen besvarade samtal inom 3 minuter låg 2012 på 54 % jämfört med 2011 då motsvarande andel var 61 %. Mål: Webbokning infört Mått: 100 % av vårdcentralerna Planering och uppföljning: Införandet behöver planeras i samverkan mellan Vårdprocesstöd och samtliga vårdcentraler. Primärvårdens ledningsgrupp initierar införandet under året. Måluppfyllelse: Målet uppfyllt. Samtliga vårdcentraler har infört e-tjänst för bokning. Mål: Etablera jourvårdcentraler med öppet till kl 21 i hela länet Mått: 4-5 st välfungerande jourvårdcentraler etablerade vid utgången av 2012 Måluppfyllelse: Planering av etablering av jourvårdcentral i södra länsdelen har pågått under Verksamheten startar ca maj Mål: Resultatet från Nationella patientenkäten har förbättrats jmf med 2011 Mått: 15 % 2013 Planering och uppföljning: Resultatet av Nationella patientenkäten 2011 analyseras och handlingsplaner för förbättringsåtgärder upprättas på varje vårdcentral/verksamhet. Uppföljning av handlingsplaner vid inplanerade verksamhetsuppföljningar. Måluppfyllelse: Uppföljning av målet redovisas efter nästkommande patientenkät som genomförs hösten Vid utgången av 2012 ska vårdgarantin, , vara uppfylld inom alla områden Mål: Läkarbesök inom 7 dagar Mått: 90 %, följs upp varje månad Måluppfyllelse: 2012 har 11 vårdcentraler nått målet. Detta kan jämföras med att 15 vårdcentraler nådde målet 2010 och 14 vårdcentraler Orsaken till denna nedgång kommer att analyseras, bl a via standardiseringen av våra registreringar. Mål: Kvalitetssäkring av bokningar och registreringar i SYSteam Cross Planering och uppföljning: Rutiner för kassaregistrering ses över. Följs upp inför rapportering tertial 2. Måluppfyllelse: Målet uppfyllt. Minst 80 % av de medicinska underlagen till FK ska vara godkända Mål: Andel godkända medicinska underlag Mått: 80 %, följs upp årligen Måluppfyllelse: I den nationella mätningen 2011/2012 uppnådde landstinget 51 % godkända medicinska underlag. Mätningen är inte uppdelad/förvaltning och vi kan därför inte mäta detta specifikt för Primärvården. Under våren 2012 införde primärvården elektronisk

41 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 6 av 28 överföring av läkarintygen. I samband med det har en utbildningssatsning genomförts för att förbättra kvaliteten i läkarintygen. Ny nationell mätning genomförs i januari Mål: Fortbildningsaktivitet kring jämställd sjukskrivning Mått: Genomfört vid varje vårdcentral, följs upp årligen Måluppfyllelse: 16 vårdcentraler har genomfört fortbildning Genushanden, jämställd sjukskrivning och ytterligare 4 planerar att genomföra fortbildningsaktiviteten under Vid utgången av 2012 ska rehabiliteringsgarantin vara uppfylld Mål: Antal KBT-behandlingar, MMR-team och rutiner finns etablerade, påbörjade insatser från MMR-team. Mått: 4 MMR-team finns etablerade i länet. Antal KBT-behandlingar och påbörjade insatser mäts varje tertial. Etablerade team och rutiner följs upp årligen. Måluppfyllelse: Primärvårdens andel inrapporterade behandlingar för 2012 är 72 MMRbehandlingar och 240 KBT behandlingar. Motsvarande siffror för 2011 var 43 MMR och 528 KBT. Vi ökar andelen MMR men minskar andelen KBT-behandling. Alla verksamheter tillämpar senaste evidens avseende diagnos, vård och behandling Mål: Vid utgången av 2012 ska omvärldsbevakning vara en stående punkt på APT och ledningsdagar. Mått: 100 %, mäts varje tertial Måluppfyllnad: Målet uppfyllt. Omvärldsbevakning är infört på våra dagordningar. Mål: Tydligt gränssnitt/samverkan med förvaltningsgemensamma aktörer vid ungdomars psykiska ohälsa Mått: Samverkan/överenskommelser och rutiner finns framtagna. Följs upp årligen Måluppfyllelse: Målet uppfyllt. Alla medarbetare ges möjlighet till att upprätthålla och utveckla sin kompetens för att ge god och patientsäker vård Mål: Antal avvikelser och verksamhetens rutiner för avvikelsehantering Mått: Rutiner finns framtagna. Följs upp vid utgången av 2012 Måluppfyllelse: Målet uppfyllt. Primärvårdens rutin för avvikelsehantering och patientklagomål att uppdaterats och implementerats under Antal avvikelser var 784 st 2012 jämfört med 525 st Mål: Intern egenkontroll av områden viktiga för patientsäkerheten Mått: 2 interna revisioner är genomförda, resultaten rapporterade till primärvårdsledningen och åtgärdsplaner är framtagna vid utgången av Måluppfyllelse: Målet uppnått. Vid utgången av 2012 ska användningen av tjänsterna i MVK ökat från 2011 års nivå Mål: Användningen av Mina vårdkontakter ska öka under 2012 Mått: Nyttjandefrekvens ökad med 20 % jämfört med Följs upp vid utgången av Måluppfyllelse: Målet att öka nyttjandefrekvensen i MVK har uppfyllts i och med att alla vårdcentraler nu har infört webbokning. I dagsläget har vi ingen statistik över med hur stor andel frekvensen har ökat totalt för Detta följer vi dock månadsvis fr o m 2013.

42 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 7 av 28 Patientsäkerhet Mål: Följsamhet till basala hygienrutiner Mått: 100 %, följs upp årligen Måluppfyllelse: Hygienmätning (punktprevalensmätning) har genomförts vid två mätperioder på samtliga vårdcentraler under Mål: Årlig patientsäkerhetsberättelse/vårdcentral Mått: 100 %, följs upp årligen Måluppfyllelse: Målet uppnått. En gemensam Patientsäkerhetsberättelse är upprättad för Primärvården. Mål: NPÖ infört i primärvården Mått: 100 %. Följs upp vid utgången av Måluppfyllelse: Målet uppnått. Flera vårdcentraler är anslutna i samarbetet med vårdboenden. Samtliga vårdcentraler är informerade om NPÖ och hur de ansluter sig. Mål: Alla vårdcentraler ska ha genomfört punktprevalensmätning Mått: 100 %, Följs upp vid utgången av Måluppfyllelse: Se rapport ovan Följsamhet till basala hygienrutiner. Örebro läns landsting har enhetliga, tydliga och effektiva vårdprocesser Mål: Förvaltning av Vårdpraxis ska vara etablerad och systemet uppdaterat Mått: Förvaltning etablerad vid utgången av Måluppfyllelse: Utvecklingen av Vårdpraxis kommer att hanteras via arbetet med att kvalitetssäkra förvaltningens dokumenthanteringssystem som kommer att drivas under Mål: Implementerat ledningssystem Mått: Under 2012 inleds arbetet med införande av ledningssystem anpassat till primärvården. Målsättningen är att ha ett implementerat ledningssystem Uppföljning årsvis. Måluppfyllelse: 2012 har utvecklingen av Primärvårdens ledningsorganisation prioriterats. Utveckling av verksamhetens ledningssystem är prioriterat för verksamheten Mål: Primärvårdens produktivitet ska öka för att stödja behovet hos våra patienter Mått: Ej fastställt Måluppfyllelse: Under 2012 har olika nyckeltal provats kring produktivitet. Arbetet fortgår under Strukturera läkemedelsarbetet så att fler patienter i alla åldersgrupper som använder många läkemedel, oavsett bostadsform, omfattas av läkemedelsgenomgångar Mål: Läkemedelsgenomgångar vid apodos: Antalet genomgångar enligt mall utifrån Socialstyrelsens riktlinjer Mått: Minst 1 ggr/år för alla med Apodos. Följs upp kvartalsvis Måluppfyllelse: Samtliga vårdcentraler genomför läkemedelsgenomgångar vid Apodos. Mål: Antibiotikaförskrivning 0-6 år. Andelen antibiotika som expedierats av totala antalet barn som besökt enheten Mått: Ska minska jämfört med Mätmetod ej fastställd Måluppfyllelse: 8 vårdcentraler når målet för antibiotika till barn.

43 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 8 av 28 Mål: Sömnmedel till äldre 75 år: Antal nyförskrivna dygnsdoser sömnmedel/vårdcentral Mått: Ska minska jämfört med Mätmetod ej fastställd Måluppfyllelse: 22 vårdcentraler når målet för förskrivning av sömnmedel till äldre. Mål: NSAID till äldre: Antal nyförskrivna dygnsdoser NSAID/vårdcentral Mått: Ska minska jämfört med Mätmetod ej fastställd Måluppfyllelse: 16 vårdcentraler når målet för förskrivning av NSAID till äldre. Mål: Deltagande i Läkemedelskommitténs arbete Mått: 100 %. Följs upp årligen Måluppfyllelse: Mål uppfyllt. Primärvården har representanter som deltar i Läkemedelskommitténs arbete. Mål: Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar framtagna Mått: 100 %. Följs upp vid utgången av 2012 Måluppfyllelse: Målet uppfyllt. Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar finns framtagna. Organisationsutveckling Mål: Organisationen för primärvården ska utvecklas så att den effektivt stödjer alla verksamheter Mått: Framtagen, kommunicerad och implementerad organisationsstruktur vid utgången av Måluppfyllelse: Mål uppfyllt. Kommentar mål God vård: Det har skett en liten förbättring när det gäller telefontillgängligheten på våra vårdcentraler. Belastningen på Sjukvårdsrådgivningen (SVR) är dock hög och målen är svåra att uppnå. En diskussion kring den ökade belastningen på SVR pågår. För att förbättra tillgängligheten till Primärvården har e-tjänst för bokning införts på alla vårdcentraler. Antal konton i Mina vårdkontakter ökar därmed successivt. Information om tjänsten till våra patienter kommer att ske under våren har vårdcentralerna tagit del av resultatet från Nationell Patientenkät som genomfördes hösten Patienter och allmänhet har informerats om resultaten via och även erbjudits att chatta direkt med primärvårdsdirektören. Antal vårdcentraler som når målet för läkarbesök inom 7 dagar har minskat under året. Orsaken till detta kommer att analyseras, bl a via standardisering av våra registreringar. Detta arbete sker inom det projekt som startade våren 2012 och som ska kvalitetssäkra våra registreringar i SYSteam Cross. En funktion har etablerats inom Primärvårdens kansli som ansvarar för att utveckla och utbilda i avgifts- och registreringsfrågor. Orsaken till att vi rapporterar färre KBT-behandlingar under 2012 beror bl a på att vi nu rapporterar avslutade behandlingar istället för påbörjade och att kraven i överenskommelsen har tolkats som att det ska vara minst behandlingar innan rapportering. Rapportering har därför inte skett för kortare behandlingsserier. Minskningen har skett på alla vårdcentraler.

44 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 9 av 28 En ökning har skett av MMR-behandlingar vilket är ett resultat av de team som byggts upp. Arbetet är igång i alla länsdelar utom i väster som startar i januari Denna fördröjning beror på att det varit svårt att rekrytera då tillgången på sjukgymnaster och kuratorer med kompetens inom smärtområdet är begränsat. Flera team har även haft svårt att rekrytera patienter och har inte kunnat jobba på full kapacitet. Förbättringar ses andra halvåret Primärvården arbetar aktivt med att följa Överenskommelse om fördelning av ansvar för vård och behandling mellan Psykiatri och Primärvård inom hälsoval avseende barn och unga och deltar i samtliga grupper inom det området (se vidare i bil 6). Under året har Primärvården infört interna revisioner som verktyg för egenkontroll och revision på remisshantering har genomförts. Resultatet av revisionen har presenterats för Primärvårdens ledning. Åtgärder utifrån revisionen är bl a revidering av riktlinjen för remisshantering samt att stödja vårdcentralerna i förbättringsåtgärder inom området. Åtgärder för att förbättra följsamheten till hygienrutiner har vidtagits. Resultatet visar en ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler med 19 procentenheter (nuvarande värde 67 %). Hygienombud finns på samtliga vårdcentraler. Måluppfyllelsen (se bil 2) för förskrivning av antibiotika till barn och förskrivning av ACEhämmare är låg. Målen för förskrivning av NSAID och sömnmedel till äldre uppnås i högre grad. Målen för läkemedel är svåra att följa korrekt och de kommer därför att ses över via Hälsovalsenheten under Samtliga vårdcentraler når målet för läkemedelsgenomgångar vid Apodos. Antalet registrerade genomgångar varierar dock mellan st. Trolig orsak till detta är felaktig registrering. Detta är något som vi kommer att jobba vidare med under Under 2012 ledningsstrukturen för den landstingsdrivna Primärvården setts över. Detta har lett fram till att en ny organisationsstruktur som ska leda, styra och stödja den operativa verksamheten på våra vårdcentraler. Den nya organisationen framgår av bilaga Medicinska mål Diabetes Mål: Andel patienter med diabetes som registrerats i NDR av totala antal med diabetes Mått: 85 % (delmålvärde 75 %), mäts 2 ggr/år Måluppfyllelse: 2012 når 24 vårdcentraler målet var motsvarande värden 21 vårdcentraler som nådde målet, 2 som nådde delmålet och 3 som inte uppfyllde målet. En positiv trend! Mål: Andelen diabetespatienter som har HbA1c-värde <52 mmol/mol (<6,0) Mål: 55 %, mäts 2 ggr/år Måluppfyllelse: 10 vårdcentraler når målet för HbA1c. Mål: Andel diabetespatienter som har blodtrycksvärde 130/80 av totala antalet registrerade Mått: 40 % blodtryck, mäts 2 ggr/år Måluppfyllelse: 20 vårdcentraler når målet för blodtryck.

45 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 10 av 28 Mål: Följsamhet till upphandlat sortiment av under året på hjälpmedelskort förskrivna diabeteshjälpmedel Mått: 95 %, mäts varje månad Måluppfyllelse: Målet uppfyllt. Läkemedel Mål: Andelen ACE-hämmare (C09A och C09B) och losartan (C09CA01 och C09DA01) av totala antalet dygnsdoser inom grupperna ACE-hämmare (C09A och C09B) och Angiotensin- II-antagonister (C09C och C09D) förskrivna under året Mått: 86 % 2011 höjt till 90 % (delmålvärde 80 %) 2012, mäts varje månad Måluppfyllelse: 7 vårdcentraler når målet, 17 vårdcentraler når delmålvärdet och 2 vårdcentraler når inte målet. Diagnosregistrering Mål: Andel mottagningsbesök hos läkare där diagnos registrerats i journal av totalt antal Mått: 95 % (delmålvärde 85 %), mäts varje månad Måluppfyllelse: 17 vårdcentraler når målet, 8 vårdcentraler når delmålvärdet och endast 1 vårdcentral når inte målet. 7 av de 8 vårdcentraler som når delmålvärdet ligger över 90 %. Läkarinsatser i särkskilt boende och hemsjukvård Mål: Följsamhet till ramavtal mellan kommunerna i länet och landstinget om läkarinsatser insatser enligt avtal uppfyllda Mått: Insatser enligt avtal uppfyllda. Mäts via rapportering från vårdcentralerna och förfrågan till kommunerna 1 ggr/år. Måluppfyllelse: Målet uppnås för samtliga vårdcentraler. Följsamhet till Riktlinjer för strokesjukvård Mål: Andel patienter med stroke som fått uppföljande läkarbesök Mått: 90 %, mäts årligen Måluppfyllelse: Mätmetod saknas för målet. Mål: Andel patienter med stroke som påbörjat rehabilitering hos sjukgymnast Mått: 90 %, mäts årligen Måluppfyllelse: Mätmetod saknas för målet. Mål: Andel patienter med blodtryck registrerat i journal Mått: 90 %, mäts varje månad Måluppfyllelse: Målet uppnått. Samtliga vårdcentraler uppfyller målet var det endast 5 vårdcentraler som nådde målet. En mycket positiv förbättring! Mål: Journal har uppgift om tobak Mått: 60 %, mäts varje månad Måluppfyllelse: 16 vårdcentraler når målet nådde 21 vårdcentraler målet. Detta visar på en negativ trend.

46 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 11 av 28 Mål: Journal har uppgift om blodtryck < 160/90 Mått: 80 %, mäts varje månad Måluppfyllelse: Målet uppnått. Samtliga vårdcentraler uppfyller målet. Omhändertagande av patienter med hypertoni Mål: Journal har uppgift om blodtryck Mått: 95 %, mäts varje månad Måluppfyllelse: Målet uppnått. Samtliga vårdcentraler har uppgift om blodtryck i journal för patienter med hypertoni. Mål: Journal har uppgift om tobak Mått: 60 %, mäts varje månad Måluppfyllelse: Målet uppnått. Samtliga vårdcentraler har uppgift om tobak i journal för patienter med hypertoni. Mål: Journal har uppgift om blodtryck 140/90 Mått: 60 %, mäts varje månad Måluppfyllelse: 11 vårdcentraler når målet, övriga ligger strax under målvärdet. Täckningsgrad Täckningsgrad (TG) Primärvård = Antal primärvårdsbesök Öppenvård Antal primärvårdsbesök + specialistvårdsbesök Mål: Andel öppenvårdsbesök som skett vid vårdcentralen av totala antalet besök i öppenvård. Mått: Något mått är inte satt ännu. Täckningsgraden mäts och redovisas 2 ggr/år under Följs upp/vårdcentral. Måluppfyllelse: Mätvärde för 2012 saknas. Laboratorieverksamhet Mål: Kvalitetssäkring enligt landstingets krav uppfyller krav för ackreditering Mått: Ackrediteringskrav. Vid avvikelser i revisionsrapporter från Swedac ska en handlingsplan tas fram för åtgärder. Uppföljning via inplanerade verksamhetsuppföljningar. Måluppfyllelse: Målet uppnått. Samtliga vårdcentraler klarar kraven för ackreditering. Kommentar mål God vård, Medicinska mål: De medicinska målen nås av en majoritet av vårdcentralerna vilket visar att vi bedriver en verksamhet med god medicinsk kvalitet. Ett förbättringsarbete behöver dock göras för våra diabetespatienter, främst när det gäller HbA1c. Ett utvecklingsarbete kommer att göras kring diabetesprocessen under Forskning och utbildning Örebro läns landsting ska tillsammans med Örebro universitet bedriva ett starkt och högkvalitativt forskningsarbete, med fokus på klinisk patientnära forskning Mål: AFC stödjer verksamhetsnära projekt (inkl ST-läkares vetenskapliga projekt) för utveckling, uppföljning och utvärdering Mått: >5 verksamhetsnära projekt. Följs upp årligen.

47 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 12 av 28 Måluppfyllelse: Målet uppnått. Mål: AFC uppfyller målen och prestationerna för forskning enligt överenskommelser med forskningsnämnden Mått: Enligt krav i överenskommelse. Följs upp årligen Måluppfyllelse: AFC uppfyller målen i överenskommelserna med forskningsnämnden. Mål: Studentansvarig distriktssköterska har adekvat handledarutbildning. Mått: Samtliga studentansvariga distriktssköterskor har fått utbildning. Följs upp 1 ggr/år via utbildningsledare. Måluppfyllelse: Målet nås delvis. 60 % av studentansvariga distriktssköterskor har handledarutbildning steg 1 eller både steg 1 och 2, 16 % har annan handledarutbildning och 24 % saknar handledarutbildning. Mål: Utvärderingar visar att studenter anger att förutsättningarna på verksamhetsförlag utbildning (VFU) är sådana att de helt eller till stor del uppnått kursens mål. Mått: 95 %. Mäts via utvärderingar. Följs upp 1 ggr/år via utbildningsledare. Måluppfyllelse: 93 % av studenterna har angett att förutsättningarna på VFU har var sådana att de helt eller till stor del uppnått kursens mål. Mål: Åtaganden gällande studenter i vårdutbildning uppfyller avtal med respektive utbildningsansvarig. Mått: 100 %. Enligt krav i avtal. Följs upp årligen. Måluppfyllelse: Målet uppfyllt. Kommentar mål Forskning och utbildning: Vid Allmänmedicinskt forskningscentrum (AFC) bedrivs forskarutbildning och forskning med kliniskt patientnära inriktning av hög kvalitet. AFC stödjer även ett par verksamhetsnära projekt för uppföljning och utvärdering samt ett 20-tal vetenskapliga projektarbeten för ST-läkare. AFC har aktivt deltagit i utvecklingen av primärvårdens roll kring läkarutbildningen och förutsättningarna att ta emot studenter. VFU har genomförts enligt universitetets anvisningar. Vid utvärderingar har läkarstudenterna ansett att VFU hållit hög kvalitet. Målet uppfylls även för övriga yrkesgrupper som Primärvården har avtal med. Primärvården har under 2012 tagit emot totalt 734 studentveckor från sjuksköterskeprogrammet, distriktssköterskeprogrammet, barnmorskeprogrammet, biomedicinska analytikerprogrammet samt ENM (European Nursing Module Network) - studenter. 3.5 Personal och kompetens Primärvården har under året ökat från 857 tillsvidareanställda årsarbetare till 896 tillsvidareanställda årsarbetare. Ca hälften av ökningen kan härledas till nya/utökade uppdrag. Kompetensförsörjningsarbetet har, förutom rekrytering av medarbetare till nya uppdrag, fokuserats på läkarförsörjningen. Ökning har skett av antalet ST-läkare och tidsbegränsade anställningar som underläkare. Antalet sjuksköterskor har ökat något samtidigt som antalet vidareutbildade distriktssköterskor minskat.

48 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 13 av 28 Mål: Primärvårdens anställningserbjudande ska vara tydliga, tillgängliga och kommunicerbara. Måluppfyllelse: Primärvården använder landstingets standard för anställningsavtal. Utifrån verksamheternas och individens behov utvecklar förvaltningen anställningserbjudande och anställningsprocess. Mål: Primärvården erbjuder rimliga chefsvillkor/uppdrag med chefsutveckling. Måluppfyllelse: 2012 har 8 verksamhetschefer slutat och nyrekryterats. Introduktion för nya chefer har genomförts. Chefer anmäls till landstingets chefsutbildning. Primärvårdschef följer fortlöpande upp chefers behov av utveckling, dokumenteras i individuella utvecklingsplaner. Utveckling av vårdcentralernas ledningsstruktur pågår. Under året har kansliets kompetenser och arbetsformer utvecklats bl a i syfte att stärka stödet till verksamheterna. Mål: Medarbetarutbildning är planerad och genomförs Måluppfyllelse: Under året har plan för värdegrundsarbete fastställts och upphandlats. Under 2013 ska alla medarbetare delta i värdegrundsarbetet. Mål: Systematiskt Arbetsmiljöarbete genomförs i verksamheterna med uppföljning i förvaltningen Måluppfyllelse: Flertalet arbetsplatser uppger att de har handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet. Arbetsplatserna bedömer risker och analyserar dessa. De arbetsplatser som inte rapporterat systematiskt arbetsmiljöarbete kommer att följas upp i särskild ordning. Mål: Utifrån medarbetarenkäten planeras aktivitet med uppföljning från primärvårdledningen Måluppfyllelse: Vid verksamhetsuppföljning och riktade aktiviteter har verksamheternass aktivitetsplaner följts upp. Flertalet arbetsplatser anger att de planerat aktiviteter utifrån resultatet av medarbetarenkäten Mål: Primärvårdens sjukfrånvaro följs kontinuerligt upp. Måluppfyllelse: Arbetsplatser med hög eller förändrat sjukmönster följs upp i syfte att tidigt identifiera problem och vidta åtgärder. Mål: Arbetsplatser med höga sjuktal följs särskilt upp av ledning och i samverkan med fackliga företrädare och företagshälsovård Måluppfyllelse: Förvaltningens ledning och arbetsmiljöutskott följer utveckling av personalläget, särskilt i anslutning till förvaltningens delårsrapporter och utifrån redovisningar från företagshälsovården. Mål: Individuella kompetensutvecklingsplaner dokumenterat i anslutning till medarbetarsamtalet. Måluppfyllelse: Endast en arbetsplats har inte genomför medarbetarsamtal. Flera arbetsplatser har tagit fram individuella kompetensutvecklingsplaner, en del är inte skriftliga. Mål: Den sammantagna kompetensutvecklingen för verksamheten sammanställs som en del i verksamhetens aktivitetsplan. Måluppfyllelse: Verksamheternas aktivitetsplaner följs upp i förvaltningens verksamhetsuppföljning.

49 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 14 av 28 Mål: Kompetensförsörjningsplan med aktivitetsplan som innefattar rekryteringsbehov och kompetensutvecklingsbehov sammanställs för primärvården. Måluppfyllelse: Generell kompetensförsörjningsplan framtagen och uppdaterad. Arbetet med att gå från professions- till verksamhetstänk när det gäller kompetensutveckling och kompetensförsörjning fortsätter. Specifik kompetensförsörjningsplan läkare är framtagen. Arbetet med införandet av verktyget Procompetence påbörjat. Mål: Tydliggör för verksamheterna vilka delar som kommer att följas upp Måluppfyllelse: I början av verksamhetsåret informerades verksamhetscheferna om vad som kommer att följas upp via förvaltningens SAM-enkät, som en del i förvaltningens verksamhetsrapport. 3.6 Information och kommunikation Mål: Primärvården ska finnas tillgänglig i fler sociala medier. Mått: Något mått är inte satt. Målsättningen är inledningsvis att se över vilka kanaler som är möjliga att finnas tillgänglig i. Uppföljning vid utgången av Måluppfyllelse: Ungdomsmottagningen har startat en Facebook-sida och planering för en Facebook-sida för Laxå vårdcentral pågår. Primärvårdsdirektören har chattat med medborgarna i samband med resultatet av den Nationella patientenkäten. Mål: Primärvårdens kallelser ska vara enhetligt utformade så att patienter får relevant information inför besök Mått: 100 %. Följs upp vid delårsrapport 2. Måluppfyllelse: Målet uppnått. Enhetliga kallelser har tagits fram och införts på alla vårdcentraler. En uppföljning planeras under 2013 för att se hur kallelserna fungerar. Mål: Alla verksamhetschefer ska få stöd i mediekontakter Mått: 60 % 2012 och 100 % Följs upp årligen. Måluppfyllelse: En lathund för mediekontakter har utarbetats. Mål: Primärvårdens intranät ska vara en effektiv kanal där information och verktyg finns lätt åtkomliga. Mått: 70 % nöjdhet. Mäts via medarbetarenkät Planering och uppföljning: Inledande utvecklingsarbete 2012 i samband med utvecklingen av förvaltningens ledningssystem. Nöjdheten mäts sedan i medarbetarenkäten Måluppfyllelse: Se nedan. Mål: Primärvården övergripande intranät utvecklas Mått: Mått är inte definierat. Planering och uppföljning: Det övergripande intranätet ska ha en ändamålsenlig och användarvänlig struktur som sedan kan utvecklas för att vara ett effektivt stöd och verktyg för respektive verksamhet inom Primärvården. Måluppfyllelse: Se nedan.

50 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 15 av 28 Mål: Vårdcentralernas intranät utvecklas Mått: 70 % nöjdhet. Mäts via medarbetarenkät Måluppfyllelse intanät: Primärvårdens intranät har fått en ny struktur utifrån förvaltningsdelningen. Ett stort arbete har gjorts för att skapa en dokumentbank. Arbetet med intranätsutvecklingen fortsätter under Mål: Organisationen för primärvårdens webbredaktörer ska utvecklas. Mått: Organisationsstruktur finns och är implementerad. Uppföljning vid utgången av Måluppfyllelse: Inaktiva redaktörer har tagits bort och en ansvarig webbredaktör har utsetts på varje vårdcentral. Varje vårdcentral har minst en webbredaktör. En grupp för ansvariga webbredaktörer har bildats och en arbetsgrupp bestående av fyra webbredaktörer samt Primärvårdens webbsamordnare har utsetts. 3.7 Ekonomi Förvaltningen driver verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt så att verksamhetsplanens mål och budgeterade resultat uppnås Budget: Fortsätta arbetet med att utveckla primärvårdens interna budgetmodell Tydliggöra de finansiella förutsättningarna för verksamheterna inom Hälsoval Medverka i landstingsdirektörens uppdrag att utveckla ekonomiska styrprinciper Nyckeltal: Utveckla relevanta nyckeltal för att underlätta analys av verksamheten. Uppföljning/prognos: Månadsvis uppföljning görs av det ekonomiska resultatet för Hälsoval och de särskilda uppdragen. Prognos/verksamhet görs under vår och höst samt utfall vid bokslut. Uppföljning av beslutade strategiska insatser/kostnader görs i samband med delårsrapporter och bokslut. Primärvården har fokus på analyser av intäkter för verksamheter inom Hälsoval och att vi får rätt patientintäkter. Analys kommer att göras av kostnadsutvecklingen med särskilt fokus på effektiviseringar för 2012 och de åtgärder som verksamheterna har vidtagit. Analys ska också göras av laboratorie- och röntgenkostnader. Måluppfyllelse: Se punkt 4 Ekonomiska konsekvenser 3.8 Miljö Landstingets verksamheter ska aktivt och systematiskt arbeta med att genomföra Miljö- och hållbarhetsprogrammet (MHP) samt säkerställa att medarbetare har kunskaper och engagemang kring miljöfrågor som berör de egna arbetstuppgifterna Mål: Primärvården ska vara miljöcertifierad Mått: Arbetet mot en miljöcertifiering ska inledas 2012 med målet att vara miljöcertifierade enligt ISO vid utgången av Måluppfyllelse: En miljöutredning inklusive GAP-analys är upphandlad Mål: Minst 20 % av landstingets föreskrivare har genomgått den webbaserade interaktiva utbildningen för läkemedel och miljö Mått: >20 %. Följs upp vid utgången av Måluppfyllelse: Uppgift för måluppfyllelse saknas vid rapporteringstillfället.

51 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 16 av Barnhälsovården inom Primärvården Barnhälsovårdsverksamheten (BHV) inom Örebro läns landsting (ÖLL) är organiserad med en Barnhälsovårdsenhet under Primärvården med särskilt uppdrag från Hälsovalsenheten. BHV leds av en verksamhetschef och innefattar även kliniskt verksamma mödra- och barnhälsovårdspsykologer. Den operativa verksamheten på barnavårdscentralerna leds av verksamhetschef på respektive vårdcentral. De mål som är angivna i Primärvårdens verksamhetsplan 2012 är kopplade till kraven i Krav och kvalitetsbok, Hälsoval Örebro län. Bilaga 1 - Kravspecifikation Barnhälsovård. En detaljerad rapport av Barnhälsovårdsenhetens aktiviteter under 2012 finns i bilaga Mödrahälsovården inom Primärvården Mödrahälsovården (MHV) inom ÖLL är organiserad under Primärvård med särskilt uppdrag från Hälsovalsenheten. Enheten ansvarar för medicinska riktlinjer och kvalitetsuppföljningar för mödrahälsovården inom landstinget. Den operativa verksamheten leds av verksamhetscheferna på respektive vårdcentral. Mödrahälsovårdens mål/krav finns beskrivna i Krav och kvalitetsbok, Hälsoval Örebro län. Bilaga 2 - Kravspecifikation Mödrahälsovård. Verksamheternas mål och resultat följs upp kontinuerligt och redovisas till Hälsovalsenheten i separat statistikrapport årligen. En detaljerad beskrivning av MHV-enhetens aktiviteter under 2012 finns i bilaga Ungdomsmottagningen inom Primärvården Ungdomsmottagningsverksamheten inom ÖLL är organiserad som en enhet under Primärvården och verkar på särskilt uppdrag från Örebro läns landsting. De mål som styr verksamheten anges i landstingets verksamhetsplan. En beskrivning av Ungdomsmottagningens aktiviteter under 2012 framgår av bilaga 6. 4 Ekonomiska konsekvenser Utfall 2012 Utfall 2011 Förändring % Resultat, totalt - 3,9 mnkr 11,5 mnkr -134 % Resultat, Uppdrag (0501) 2,4 mnkr 5,4 mnkr -56 % Resultat, Hälsoval (0502) - 6,3 mnkr +6,0 mnkr -205 % Löneökningstakt 8,7 % 4,1 % 112 % Produktionsmått samtal samtal +11,7 % Produktionsmått samtal samtal + 8,9 % Produktionsmått läkarbesök/ adm. åtgärder läkarbesök/ adm. åtgärder +1,9 %

52 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 17 av 28 Förvaltning, mnkr Utfall 2012 Budget 2012 Utfall 2011 Budgetavvikelse kr Utfallsavvikelse % Avgifter och såld vård % Övriga intäkter % Summa intäkter % Personalkostnader % Övriga kostnader % Avskrivningar % Summa kostnader % Finansnetto % Landstingsbidrag/-ersättning Resultat % Primärvården ingår sedan juni 2010 i Hälsoval. Uppdraget beskrivs i Krav- och kvalitetsboken som årligen beslutas av landstingsstyrelsen. Därutöver har primärvårdsförvaltningen ett uppdrag att för hela primärvården i länet bedriva gemensamma funktioner och verksamheter, t.ex. sjukvårdsrådgivning, ungdomsmottagning och allmänmedicinskt forskningscentrum. Förvaltningens resultat 2012 var minus 3,9 mnkr. Resultatet för de gemensamma uppdragen är +2,4 mnkr. Resultatet för hälsovalsdelen är 6,3 mnkr. Årets resultat är alltså 15,4 mnkr sämre jämfört med föregående år. mnkr Resultatutveckling , jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Hälsoval, mnkr Utfall 2012 Utfall 2011 Avgifter och såld vård Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar -2-2 Summa kostnader Finansnetto 0-1 Landstingsbidrag/-ersättning 0 0 Resultat -6 6

53 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 18 av Årets resultat hälsoval Utfallet är en försämring gentemot år 2011 med 12,3 mnkr. Orsakerna är bl a ökade kostnader för hyrläkare 37 %, hög lönekostnadsutveckling 8,5 %, medicinsk service ökat 4 %, helårseffekt av ny utbudspunkt samt låg målrelaterad ersättning 72 %. 4.2 Intäkter Primärvårdens totala intäkter är 944 mnkr mnkr är patientintäkter och ersättning enligt Krav- och kvalitetsboken för antal listade, besök och målrelaterad ersättning. Övriga intäkter avser bl a ersättning för läkemedel, hälso- och sjukvård till asylsökande, ersättning för röntgen enligt vårdriktlinjer, ersättning för AT/ST-läkare och för uppdragstjänster. De totala intäkterna för 2011 var 906 mnkr. Ökningen mellan åren har flera förklaringar: Delning av PPH-kansliet, primärvården fick ett eget kansli. I samband med delningen kompenserades primärvården för kostnaderna med motsvarade intäkt i kapiteringen. Fler uppdragstjänster (t ex hemrehabsjukgymnaster och dietister) tillsattes 2012 vilket primärvården erhöll kompensation för. Landstingsstyrelsen beslutade om extra kompensation för lönerevisionen Antal listade Ersättningen till vårdcentralerna bygger enligt krav- och kvalitetsboken till största delen på antalet listade per vårdcentral. Antalet listade ökade totalt med personer, från i januari till i december. Ökningen är dock inte jämt fördelad i länet utan vissa vårdcentraler ökar och andra minskar. Det innebär att norra och västra länsdelens underlag för ersättning minskar. 4.3 Personalkostnader Personalkostnaden är förvaltningens största kostnad, 52 % av de totala kostnaderna. För 2012 var personalkostnaden 498 mnkr. Det är en ökning med 39 mnkr, 8,5 %, jämfört med Lönerevisionen för 2012 gav en genomsnittlig löneökning på 3,3 %. Delning av PPH-kansli påverkar jämförelsen mellan åren. Tidigare har kostnaderna för primärvårdens kansli redovisats i en annan förvaltning. Personalkostnaderna för Ängens vårdcentral fick 2012 helårseffekt. Primärvården har dessutom tillsatt flera uppdragstjänster under året samt tagit emot fler utbildningsläkare än tidigare.

54 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 19 av 28 Övriga kostnader Totalt uppgick förvaltningens övriga kostnader till 449 mnkr Det är en ökning med 10 mnkr, 2,3 % jämfört med Läkemedel och dosdispensering Den största övriga kostnaden är läkemedel och dosdispensering. Utfallet för 2012 var 170 mnkr vilket är en minskning med 11 mnkr jämfört med Medicinsk service Kostnaden för medicinsk service var 86 mnkr 2012, vilket är 4 % högre än Det är främst antalet prover till kemlab och antalet röntgenundersökningar. En del röntgenundersökningar ingår i vårdriktlinjerna och förvaltningen erhåller kompensation för dessa. En förklaring till ökningen av kostnaderna är fler hyrläkare och fler utbildningsläkare än tidigare. Hyrläkare Det är fortsatt brist på läkare inom primärvården. För att upprätthålla en acceptabel läkartäthet har hyrläkare använts i verksamheten. År 2012 uppgick kostnaden för hyrläkare till 46 mnkr vilket är en ökning med 12 mnkr jämfört med Lokalkostnader För att göra plats åt utbildningsläkarna har primärvården har under 2012 omfördelat och byggt om lokaler. Många vårdcentraler är trångbodda. Lokalkostnaden 2012 var 70 mnkr vilket är en ökning med 5,7 % jämfört med Ökningen beror till största delen på helårseffekt för Ängens vårdcentral samt öppnandet av Familjecentralen i Kumla. 4.4 Vilka åtgärder har vidtagits för att nå ekonomi i balans Förvaltningsledningen har en kontinuerlig dialog med verksamhetschefer om t.ex. analys av laboratorie- och röntgenkostnader, hyrläkarkostnader, tillsättningsprövningar mm. Under året fick alla vårdcentraler ett resultatkrav att arbeta emot. På intäktssidan följs utfallet av den målrelaterade ersättningen och listningsutvecklingen. Underlag har tagits fram för resursförbrukning i olika avseenden/vårdcentral och dialog med verksamhetschefer förs om skillnaderna Investeringar Utfall 3,2 mnkr (8,5 mnkr). Förvaltningens investeringar består av medicinteknisk utrustning (bladderscan), utrustning till lokaler i samband med ombyggnation ex till den nya familjecentralen i Kumla och rum till läkarstudenter, utbyte av patientsignalanläggningar samt några reinvesteringar.

55 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 20 av 28 Sammanställning uppföljning av investeringar, Budget Utfall Utfall tkr (Nettoinvesteringar) Byggnadsinvesteringar innevarande års budget Byggnadsinvesteringar överfört från tidigare års budget Medinskteknisk utrustning innevarande års budget Medinskteknisk utrustning överfört från tidigare års budget 495,0 491, ,0 113,1 113,1 IT-utrustning innevarande års budget IT-utrustning överfört från tidigare års budget Övrig utrustning innevarande års budet Övrig utrustning överfört från tidigare års budget SUMMA 5 635, , , , ,1 297, , , ,0 4.5 Produktionstal Antal inkommande samtal till sjukvårdsrådgivningen (0501) Under året har det inkommit samtal och antal besvarade samtal blev , dvs. 81,2 procent. Under 2012 har inkommande samtal ökat med 11,7 % och antalet besvarade samtal har ökat med 7,1 % jämfört med Antal inkommande samtal till vårdcentralerna (0502) Under året har det inkommit samtal (2011, ). Antal besvarande samtal var (2011, ). Under 2012 har inkommande samtal ökat med 8,9 % och antalet besvarade samtal har ökat med 9,5 % jämfört Antal läkarbesök och administrativa åtgärder på distriktsläkarmottagningarna Besökssiffrorna nedan visar antalet registrerade läkarbesök, hembesök, telefon samt administrativa åtgärder på primärvårdens distriktsläkarmottagningar under 2011 och Telefon är exempelvis förlängning av sjukskrivning, förnyelse av recept. Administrativ åtgärd är t.ex. remisshantering, åtgärder vid provsvar mm. Mottagn Summa År besök Hembesök Telefon Adm åtgärd Mottagn Summa Förändring besök Hembesök Telefon Adm åtgärd Antal % 1,7-15,0-5,6 4,1 1,9

56 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 21 av 28 5 Utmaningar inför framtiden Att kunna möta den ökande efterfrågan på vård på ett professionellt sätt, inom den givna ekonomiska ramen, är den största utmaningen för primärvården under kommande år. För att möta en förändrad efterfrågan är det av avgörande betydelse att vi kontinuerligt har en aktiv omvärldsspaning och att vi har en tydlig strategi för att möta kundernas efterfrågan av vård. Rekryterings- och utbildningsfrågor kommer alltid att vara viktiga, inte bara på läkarsidan utan även vad gäller specialistutbildade sjuksköterskor. Kuratorer och psykologer med specialistkompetens är andra viktiga personalkategorier som kommer att ta en större plats inom primärvården För att arbeta effektivt och patientsäkert krävs att vi har effektiva och säkra informationssystem. Ett utveckla System Cross med integrerade funktioner för remiss och svar, läkemedelsförskrivning mm är en ytterst vital faktor. E-hälsa kommer att bli allt mer attraktivt och kommer att förenkla kommunikation mellan medborgare och hälso- och sjukvården. Att öka samverkan och samarbete inom hela sjukvårdssystemet är viktigt för att öka patientsäkerheten och förbättra flödet i systemet. Detta öppnar upp för att klara den ökande efterfrågan av vård från medborgarna. Örebro växer kontinuerligt, andra områden minskar sin befolkning. Att hinna med och bygga ut primärvård i de områden som ökar sitt invånarantal kräver långsiktighet. Primärvårdens lokaler behöver förändras i förhållande till de förändrade krav som ställs på vården och kraven på att tidigt medverka i utbildningen av läkare och sköterskor. Ändamålsenliga lokaler är en arbetsmiljöfråga. Bilagor: Bilaga 1: Mätetal enligt anvisning Bilaga 2: Övriga mätetal Bilaga 3: Organisationsstruktur; landstingsdrivna Primärvården ÖLL Bilaga 4: Verksamhetsberättelse BHV Bilaga 5: Verksamhetsberättelse MHV Bilaga 6: Verksamhetsberättelse Ungdomsmottagningen

57 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 22 av 28 Bilaga 1 Mätetal Målrelaterad ersättning i Hälsoval inkl telefontillgänglighet Telefontillgänglighet Sjuvårdsrådgivning Tillgänglighet/servicenivå Servicenivå 1 (inom 3 minuter) 72% 68% 61% 54% Servicenivå 2 (inom 9 minuter) 88% 88% 84% 78% Tillgänglighet, and besvarade 86% 88% 85% 81% samtal in/månad samtal svar/månad samtal in/år samtal svar/år Totalt hanterade samtal in/ut

58 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 23 av 28 Följsamhet läkemedel ACE-hämmare Personal och kompetens Mätetal extra tid antalet extratimmar presenterat per period, ej ackumulerat saknas. Mätetal sjukfrånvaro andel sjuktimmar av placerade timmar i %: Sjukfrånvaron för Primärvården är genomgående lägre än landstingets genomsnitt. Sjukfrånvaron för kvinnor har ökat. Långtidsfrånvaron har ökat med 0,2 % till 3,5 %. Långtidsfrånvaro män har minskat med 0,7 % till 1,1 %. Korttidsfrånvaron har ökat med 0,3 % till 1,8 %. Korttidssjukfrånvaron för män är oförändrat 1,0 %. Finansiella mål och god ekonomisk hushållning Mätetal för nettokostnadsutveckling finns inte tillgängliga Lönekostnadsutvecklingen rapporteras under punkt 4 Ekonomiska konsekvenser. Läkemedelskostnader Utfallet 2012 för primärvården blev 158 mnkr (2011, 169 mnkr) och kostnader för läkemedel minskade med 11,4 mnkr (6,8 %) jmf med Minskningen beror på till stor del på prissänkningar i samband med patentutgångar. Bara på blodfettsänkaren Lipitor görs en besparing på drygt 4 mkr under Den lagstadgade höjningen av egenavgiften fr o m januari 2012 har också påverkat utfallet.

59 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 24 av 28 Bilaga 2 Övriga mätetal

60 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 25 av 28 Andelen diabetespatienter som har HbA1c-värde <52 mmol/mol. Mål 55 %.

61 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 26 av 28 Andel diabetespatienter som har blodtrycksvärde 130/80 av totala antalet registrerade. Mål 40 %

62 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 27 av 28 Bilaga 3 Primärvårdens organisation Primärvårdens kansli

63 Rubrik specificerande dokument Version nr Reviderat datum Gäller från datum Verksamhetsberättelse Sidan 28 av 28 Bilaga 4 Verksamhetsberättelse BHV Bilaga 5 Verksamhetsberättelse MHV Bilaga 6 Verksamhetsberättelse Ungdomsmottagningen Ovanstående bilagor biläggs i separata dokument

64 Till innehållsförteckningen Barnhälsovårdsenheten och Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Verksamhetsberättelse 2012

65 HANDBOK BHV Kapitel Lindh/Ekholm Ersätter INNEHÅLLSFÖRTECKNING BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN... 3 Personal och organisation... 3 Ekonomi... 3 Aktiviteter... 4 Utbildningar och samverkan Psykologerna för mödra- och barnhälsovården Personal och organisation Verksamheten Samverkan och utvecklingsarbeten Sammanfattning och kommentarer barnhälsovården ÖLL Basprogram BHV översikt Barnhälsovårdens mål är att ge förebyggande hälsovård och hälsoövervakning till barn i förskoleåldrarna genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle

66 HANDBOK BHV Kapitel Lindh/Ekholm Ersätter BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN Som stöd för länets barnhälsovård finns Barnhälsovårdsenheten/Barnhälsovården (BHV). Barnhälsovårdsenheten (BHV-enheten) formulerar riktlinjer, bedriver fortbildning och handleder personal vid BVC. BHV-enheten ger service, sammanställer årsrapport över barnavårdscentralernas verksamhet samt utvecklar det förebyggande arbetet för barn. BHV-enheten skriver egen Verksamhetsplan. BHV-enheten skall verka för att länets barnhälsovård utövas i enighet med riktlinjerna i Kravspecifikation Barnhälsovård (Hälsoval Örebro län, Krav- och kvalitetsbok, bilaga 1) utarbetande av landstingsövergripande handlings- och basprogram för barnhälsovård fungerande vårdkedjor mellan BHV och andra vårdgivare och myndigheter fortbildning inom verksamhetsområdet landstingsövergripande och nationellt kvalitets- och utvecklingsarbete av barnhälsovård. BHV-enheten är remiss- och kontaktinstans för frågor som rör barns hälsa regionalt och nationellt. Mål och aktiviteter förankras i primärvårdsledning och hos vårdcentralschefer, verksamhetschefer på länets barn- och ungdomskliniker samt andra vårdgivare och myndigheter. Personal och organisation Barnhälsovårdsöverläkare Samordnande sjuksköterska Barnhälsovårdssocionom Assistent Barnläkare 75 % Leif Ekholm (LE) 100 % Maria Lindh (ML) 50 % Tjänsten vakant 100 % Annica Olofsson (AO) 80 % Bo Werner (20 % Ungdomsmottagningen) (BW) Samordnande psykolog 40 % Åsa Krantz (ÅK) t.o.m Enhetschef för psykologverksamheten Mödra- och barnhälsovårdspsykologer PTP-psykolog 50 % Lena Dahlgren Rutfjäll (LDR), fr.o.m % Se s. 16! 100 % (en av de landstingsgemensamma tjänster som inte belastar BHV ekonomiskt). BHV-enheten har sedan 2002 tillhört förvaltningen för Primärvård-Psykiatri-Habilitering (PPH) med lokaler på Eklundavägen 1. Fr.o.m. juli 2010, som en följd av vårdvalet, är BHV-enheten organiserad under Hälsovalsenheten, landstingets ledningskansli, men administrativt är enheten kvar i Primärvården. Ekonomi BHV-enheten Psykologenheten Total Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader RESULTAT Fr.o.m är budgeten uppdelad på BHV-enheten resp. MBHV-psykologerna. Verksamhetsberättelse 3(21) Till innehållsförteckningen

67 HANDBOK BHV Kapitel Lindh/Ekholm Ersätter Aktiviteter Kravspecifikation Krav på BVC:s verksamhet finns formulerade i Kravspecifikation Barnhälsovård i Örebro län. Där finns bl.a. angiven målrelaterad uppföljning och övrig uppföljning utifrån God Vård. Efter beslut i LS har riktlinjerna justerats något med bl.a. att EPDS skall erbjudas alla, även till dem som inte har svenska som modersmål. Hälsoval 2010 infördes vårdvalsystem inom primärvården i Sverige. I Örebro län (Hälsoval) måste vårdgivaren garantera tillgång till BVC för att starta en vårdcentral. Hälsovalet medförde för BVC endast små förändringar. Det var framför allt på några BVC i Örebro innerstad som föräldrar valt annan BVC, oftast då någon som ligger närmare bostaden än den BVC som de tidigare har tillhört. Verksamhetsuppföljning Sammanställningen av barnhälsovårdens verksamhetsuppföljning/statistik för år 2011 var klar i maj Under hösten besökte BHV-enheten ca 15 BVC. Vi träffade BVC-sjuksköterskor tillsammans med vårdcentralchef och, där det var möjligt, den distriktsläkare som ansvarar för BVC. Barnläkarkonsulten har inte varit med vilket vore önskvärt. Det är mycket givande att ha verksamhetsuppföljning på plats vad fungerar bra och hur kan det spridas i resten av länet och vilka eventuella förbättringsområden finns? BHV-enheten planerar att besöka varje enskild BVC vartannat år. Lokalbyte Som en följd av omorganisation/delning av PPH, blev BHV-enheten under våren återflyttad till första våningsplanet på Eklundavägen 1. Regionmöte 2012 var det vår tur att arrangera det årliga regionmötet med BHV-enheterna i grannlänen (DUSTWX). Vi träffades på Loka Brunn den maj. Familjecentraler Under 2012 öppnade Familjens hus i Kumla. Det är en helt integrerad familjecentral i egen lokal centralt i Kumla kommun, där fem BVC-sjuksköterskor har sin fasta arbetsplats. Barnhälsovårdsenheten har följt arbetet och deltagit vid en av verksamhetens arbetsplatsträffar (APT). Handboken Handboken finns på våra internetsidor och uppdateras fortlöpande. I december påbörjades förberedelser inför ett större arbete med regionalisering av Rikshandboken under Intranät och Internet Båda webbplatserna, Intranätet och Internet, underhålls och utvecklas kontinuerligt. Hälsobesked Under hösten reviderades och nytrycktes hälsobeskedet för barnhälsovården i Kalmar, som beställt 3500 st. Verksamhetsberättelse 4(21) Till innehållsförteckningen

68 HANDBOK BHV Kapitel Lindh/Ekholm Ersätter BHV-bladet Fyra nummer gjordes under året; mars, juni/juli, oktober och december. BHV-bladet är en papperstidning (ca 200 exemplar), som distribueras framför allt till personal på barnavårdscentralerna. Den publiceras även på vårt internet, och e-postmeddelande med länk skickas därför till ytterligare ca 60 personer. BHV-datajournal Under 2012 inga egentliga diskussioner med BHV i SUSSA-gruppen (Västerbotten, Sörmland, Blekinge och Örebro). Någon färdig journallösning har inte SYSteam/Evry kunnat presentera. Möjligheten om en ny upphandling har också förts fram. Samverkan kommuner och landsting i Örebro län Barnhälsovårdsöverläkaren deltar i en av arbetsgrupperna, Barn- och ungdomsgruppen, till tjänstemannagruppen (Vilgot) se fig. nedan. Under året har olika arbetsgrupper arbetat med, språkstörningar, familjecentraler, psykisk ohälsa, samt neuropsykiatriska funktionshinder. Vikten och betydelsen av barnhälsoteam för BVC har diskuterats och landstingsövergripande riktlinjer skall tas fram av BHV-enheten. SAMBUL Samordningsgruppen för barn- och ungdomsfrågorna i landstinget (SAMBUL) har under 2012 haft regelbundna träffar, där barnhälsovårdsöverläkaren är representant för barnhälsovården. Återkommande har bl.a. varit frågan om samarbetet mellan primärvården och barnpsykiatrin. BUMS Barnhälsovårdsenheten, Ungdomsmottagningen, Mödrahälsovårdsenheten och Skolhälsovårdsenheten har ett mångårigt samarbete och kallar sig tillsammans BUMS. De olika enheternas vårdideologi med hälsofrämjande arbete som hörnsten har mycket gemensamt, likaså många verksamhetsfrågor. Verksamhetsberättelse 5(21) Till innehållsförteckningen

69 HANDBOK BHV Kapitel Lindh/Ekholm Ersätter BHVsystem BHVsystem är ett web-baserat datasystem där sjuksköterskorna på BVC direkt lägger in uppgifterna i databasen. För verksamhetsår 2012 har gjorts ett förtydligande av uppgifterna vårdnadshavare (V1,V2) istället för mor och far. Dessutom har statistikuttag för föräldragrupper förbättrats. I och med den nya lagen gällande registrering av vaccinationer i ordinarie vaccinationsprogram, har en helt ny sida skapats för detta BVC-app För föräldrar med smarta telefoner finns fr.o.m en BVC App producerad av Den innehåller information om t.ex. vaccinationer. Kurvreferensen för längd och vikt är Örebrometrialet (B Werner). Föräldern kan även skriva vikt och andra viktiga data. Denna kan ses som ett bra komplement till vår Gröna bok. Rikshandboken GrowingPeople utarbetade, tillsammans med Barnläkarföreningen, den nationella Rikshandboken för barnhälsovård. BHV-enheten deltar i redaktionen med BHV-läkaren. Sedan 2004 har primärvården i Örebro län haft automatisk tillgång till Rikshandboken. Klicka på bild EPDS för kvinnor med annat modersmål än svenska BHV har fr.o.m i uppdrag att erbjuda alla mammor, oavsett modersmål, EPDS. Under 2012 gjordes ett arbete för att förbereda detta. Två BVC-sjuksköterskor anställda på BVC med stort antal familjer med annat modersmål än svenska, ingick i arbetsgruppen, tillsammans med psykolog samt samordnande sjuksköterska för barnhälsovården. EPDS-formuläret finns översatt till 32 språk hälften av dem är validerade utifrån australiensiska förhållanden. Vi har valt att använda dessa översättningar. Eftersom de inte är validerade utifrån svenska förhållanden kallas samtalen EPDS-liknande hälsosamtal. Tolkar i arabiska, somaliska samt serbokroatiska konsulterades och översättningarna var helt jämförbara med de svenska formulären. En pilotstudie där BVC-sjuksköterskorna i gruppen hade EPDS-samtal med hjälp av formulären, ej tolk, genomfördes. De kvinnor som tackade ja till samtal var mycket nöjda. Genus/Jämställdhet Under våren/hösten 2012 anordnades två utbildningseftermiddagar med genus/jämställdhet som tema. Utbildning var ett samverkansprojekt med landstingets jämställdhetsstrateg, representant för Män för jämställdhet, mödrahälsovården och barnhälsovården. Inbjudna till dagarna var personal på familjecentraler, samt barnmorskor och BVC-sjuksköterskor som ej har sådan tillhörighet. Utvärderingen var positiv, drygt ett hundratal personer deltog. Under året har vi ur jämställdhetsperspektiv bl.a. sett över begreppet förstagångsförälder. Tidigare har det varit mors första barn och detta har inneburit att familjen antas ha behövt tätare kontakt. Om det varit fars första barn har man inte bedömt att utökade kontakter behövts. Nu registreras i BHVsystem Vårdnadshavare ett (V1) och Vårdnadshavare två (V2) angående första barn och deltagande i föräldragrupp. Vårdcentralernas målrelaterade ersättning hembesök BVC-sjuksköterskorna har, som en del av vårdcentralernas målrelaterade ersättning, prioriterat hembesöken som arbetsuppgift, utifrån de mål som satts upp av Hälsovalsenheten. Under 2012 har man jobbat intensivt med att uppnå målen, i vissa fall har det fått till Verksamhetsberättelse 6(21) Till innehållsförteckningen

70 HANDBOK BHV Kapitel Lindh/Ekholm Ersätter konsekvens att man varit tvungen att prioritera ned andra arbetsuppgifter. De flesta vårdcentralerna når väl upp till målen. Verksamhetsberättelse 7(21) Till innehållsförteckningen

71 HANDBOK BHV Kapitel Lindh/Ekholm Ersätter Årsrapport 2012 BHV-årsrapport sammanställs i överensstämmelse med Kravspecifikation Barnhälsovård. Årsrapport sänds till Socialstyrelsen angående amningsfrekvens och rökning, till SMI angående vaccinationsläget i länet. För verksamhetsår 2012 är årsrapporten klar juni Se länk Årsrapport. Antalet nyfödda inskrivna i Örebro län 2012 var vid årsskiftet vilken är en minskning med 145 jämfört med 2011 (3 406). I årsrapporten finns 2012 är vårdtyngden uträknat på ett nytt sätt samt så är barnhälsoindex utökat. En tabell som kan anses särskilt intressant är Stöd, service och hälsopolitik. Där visas respektive BVC:s möjligheter att erbjuda bra och jämnt stöd till barnfamiljerna i länet. Amning låg amningsfrekvens Årsrapporterna visar att vårt län har fortsatt låg amningsfrekvens (se fig.). Vid 4 mån. var andelen enbart och delvis ammade barn 73,8 % (födda 2009) jämfört med 77,5 % för landet i övrigt. Länsamningsgruppen arbetar intensivt för att förbättra amningsresultaten, utgångspunkten är gemensamt förhållningsätt. Livsmedelsverket (SLV) kom under 2011 med nya riktlinjer, dessa har diskuterats inom BHV utifrån deras mål att förstärka amningen upp till 6 månaders ålder. Verksamhetsberättelse 8(21) Till innehållsförteckningen

72 HANDBOK BHV Kapitel Lindh/Ekholm Ersätter Föräldragrupper lågt och ojämnt deltagande Deltagande i föräldragrupper är lågt och med mycket stora skillnader mellan BVC. Under 2011 (barn födda 2010) var det endast 38 % av förstabarnsföräldrarna som deltog (vid minst tre tillfällen). Det är långt under målet på 70 %. Obs! Att mäta föräldragrupper har en del metodologiska problem vilket innebär att validiteten är bristfällig. För att leda grupper på ett bra sätt behövs pedagogisk kunskap. Under hösten 2012 arrangerade Barnhälsovårdsenheten tillsammans med Örebro Universitet och landstingets familjerådgivning en utbildning Att leda föräldragrupper. Utvärderingen var mycket positiv, utbildningen kommer att följas upp under våren 2013, och därefter erbjudas årligen för nya BVC sjuksköterskor samt som repetition för övriga. Nationellt verksamhetsstöd för barnhälsovården Socialstyrelsen påbörjade 2010, enligt regeringsuppdrag, ett arbete med att utarbeta, tillgängliggöra och uppdatera vägledningar, rekommendationer och kunskapsöversikter för bl.a. barnhälsovård. Barnhälsovårdsöverläkare och samordnande sjuksköterska har under året deltagit i det nationella arbetet som beräknas vara klart Riskbruk 2012 Syftet med Riskbruksprojektet var att genom information och utbildning öka hälso- och sjukvårdspersonalens uppmärksamhet på patienternas alkoholvanor. Målet var att ge frågor om alkohol en naturlig plats i vardaglig hälso- och sjukvård. Det nationella projektet avslutades i december Varje landsting skall i fortsättningen själv driva dessa frågor. Vecka 47 hade vi, som tidigare år, därför en uppmärksamhetsvecka om alkohol på BVC. I år erbjöd vi föräldrar att anonymt fylla i AUDIT. Verksamhetsberättelse 9(21) Till innehållsförteckningen

73 HANDBOK BHV Kapitel Lindh/Ekholm Ersätter Smakglädje redan från början film för föräldragrupper Under årets första månader fortsatte försäljningen med ett mindre antal filmer. Barnhälsodataprojektet fortsättning Barnhälsovårdsöverläkaren i Örebro deltog från 2006 i en styrgrupp för SKL:s nationella arbete med Barnhälsodataprojektet, som kom till för att möjliggöra informationsutbyten inom och mellan olika huvudmäns verksamheter. En övergripande informationsstruktur beskrevs i en RIV-specifikation (RIV Riktlinjer för Interoperabilitet inom Vården). Arbetet avslutades 2011 (slutrapport). klicka på bild Delprojektet NEXT hade syftet att säkra tillgången till en enhetlig referenskälla för bedömning av barns tillväxt. Arbetet leddes av Claes Sundelin, med.dr., professor emeritus i socialpediatrik. I arbete ingick Örebromaterialet ( Growth from birth to age 19 for children in Sweden born in 1981: descriptive values och Head circumference from birth to age 48 months for infants in Sweden Werner B, Bodin L, Acta paediatrica 2006; 95: resp ). CeHis (Center för e-hälsa i samverkan) tog den 1 januari 2010 över ägarskapet för Barnhälsodataprojektet från SKL, inklusive delprojektet NEXT. CeHis ansvar är att nyttogöra resultaten från Barnhälsodataprojektets arbete. Under hösten 2012 inleddes ett arbete med att strukturera hälsodata (i första hand tillväxtdata) i den kliniska processen för hälsouppföljning utifrån CeHis framtagna vägledning för analys av kliniska processer, uppbyggd efter den Nationella informationsstrukturens processmodell. Arbetet sker i samverkan med arbetsgruppen för kvalitetsregister för barn (BHVQ) för att skapa förutsättningar för att hälsodata ska kunna hanteras i kvalitetsregistret. BHV-överläkaren i Örebro deltar i det pågående arbetet. BHVQ Inom hälso- och sjukvården finns en ökad efterfrågan av uppföljnings- och resultatmätningssystem. I två län i Sverige har det sedan länge funnits individbaserade uppföljningssystem, Basta i Uppsala och BHVsystem i Örebro. Avsaknaden av en nationell uppföljning inom barnhälsovården har inneburit att det inte finns någon möjlighet att värdera vare sig verksamhetens innehåll eller resultat på nationell nivå. I samarbete med Socialstyrelsen höll Stiftelsen Allmänna Barnhuset, tillsammans med en expertgrupp från svensk barnhälsovård en konferens i Sätra Bruk 2005 under rubriken Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer. En rapport från konferensen finns tillgänglig på Syftet med konferensen var att diskutera och planera för genomförande av ett nationellt kvalitetsregister för barnhälsovården i Sverige. En arbetsgrupp tillsattes på uppdrag av sektionen för Hälso- och Öppenvård inom Svenska Barnläkarföreningen. Indikatorer togs fram med ett arbetsmaterial Nationellt Kvalitetsregister för Barnhälsovård i Sverige. BHV-överläkaren i Örebro har deltagit i förarbetena till kvalitetsregister för barnhälsovården. En kravspecifikation togs fram för ett nationellt kvalitetsregister (2006) och en ansökan sändes till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att få starta ett nationellt barnhälsovårdsregister. Ansökan avslogs med motivering att resultatvariablerna ej var tillräckligt valida. SKL startade 2005 Barnhälsodataprojektet som vid genomförande skulle kunna ge de önskvärda förutsättningarna för ett nationellt kvalitetsregister för barnhälsovård. Barnhälsodataprojektet avslutades 2011 utan möjligheter för vårdverksamheterna att kunna förverkliga journalapplikationer i enighet med projektets intentioner. Verksamhetsberättelse 10(21) Till innehållsförteckningen

74 HANDBOK BHV Kapitel Lindh/Ekholm Ersätter Under 2011 beviljades en ny ansökan till Sveriges Kommuner och Landsting om medel för år 2012 för att bygga upp och driva ett nationellt kvalitetsregister för barnhälsovård BHVQ. Registret har formellt bildat en styrgrupp med bl.a. registerhållare, ordförande och regionala företrädare. Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet är landstinget i Östergötland. BHVQ är planerat att fysiskt klicka på bild samlokaliseras inom Svenska Barn- och Vuxenregister på den tekniska plattformen Compos som driftas av IT-företaget Carmona AB i Halmstad. Inmatningen är tänkt att ske via ett webb-formulär. Registret kommer förhoppningsvis att utgöra en grund för kontinuerlig kvalitetsförbättring inom BHV. En framtida möjlighet med BHVQ kan bli att följa utvecklingen av hälsoläget bland barn nationellt, regionalt och på lokalnivå. BHVQ har beviljats fortsatta medel för BHV-överäkaren i Örebro är från 2013 ordförande i styrgruppen för BHVQ. Att mäta barns hälsa Våren 2012 gick barnhälsovårdsöverläkare och samordnande sjuksköterska på BHV en utbildning på Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Att mäta barns hälsa 7,5 poäng. Förenklat kan sägas att utbildningen ville ge oss utökad kunskap om: varför det är viktigt att bevaka barns hälsa hur vi skall värdera de insatser vi gör samspelet mellan de sociala, humana och ekonomiska kapitalen, vilket är avgörande för barns hälsa och välbefinnande. Efter utbildningen utformades ett nytt sätt att mäta vårdtyngden, där BVCsjuksköterskorna själva har bedömt vårdtyngd med hjälp av VAS skala utifrån vissa givna parametrar. Nu finns ett utökat Barnhälsoindex där en tabell kan anses särskilt intressant Stöd, service och hälspolitik som beskriver respektive BVC:s möjligheter att erbjuda bra stöd till barnfamiljerna i. HPV-vaccination I ÖLL beslutade landstingsstyrelsen , efter förslag från produktionsberedningen, där bl.a. BHV-överläkaren har bistått med underlag m.m., om en utvidgad kostnadsfri vaccination mot HPV för flickor födda Den 22 november 2011 kompletterades beslutet att även gälla flickor födda Landstingets statsbidrag utökades med 2,7 mnkr för HPV-vaccination i det allmänna programmet. Utökningen med fler åldersgrupper beräknas kosta 1,4 mnkr per år för vaccinet samt 500 tkr per år i två år som ersättning till kommunerna för skolhälsovårdens arbete; sammanlagt 1,9 mnkr, vilket innebar en kostnad för landstinget utöver statsbidraget med 150 tkr per år i två år. BHV-enheten har tilldelats en särskild ansvarsenhet med rätt för BHVöverläkaren att attestera vaccinfakturor och kommunernas ersättning enligt ovan. Skolhälsovården har vaccinerat flickorna födda 1994 och yngre på skolorna och arbetet planeras bli klart till sommaren Flickor födda 1993 har från december 2011 till hösten 2012 vaccinerats på vårdcentralerna (se även Preliminära beräkningar visar att vaccinationstäckningen är högre (ca 20%) där skolhälsovården har genomfört catch-up vaccinationen vilket också var förväntat efter bl.a. internationella erfarenheter. Verksamhetsberättelse 11(21) Till innehållsförteckningen

75 HANDBOK BHV Kapitel Lindh/Ekholm Ersätter Gratis Hepatit B-vaccination Landstingsstyrelsen fattade beslut den 28 november att alla födda från 1 januari 2013 ska få gratis vaccination med hepatit B, dvs. Samtidigt erbjuds de som redan startat vaccination mot egen betalning att fullfölja vaccinationen utan kostnad (i praktiken från 1 april 2013). Flera landsting har redan under 2012 börjar erbjuda gratis vaccination. Detta är dock ett mycket efterlängtat beslut då en del familjer avstår att vaccinera p.g.a. kostanden (450 kr/barn). Örebro är trots detta det län som har den högsta vaccinationstäckningen med hepatit B-vaccination (ca 90%). Socialstyrelsen har under året berett frågan om allmän vaccination med hepatit-b och ett beslut om rekommendation kommer sannolikt under Vaccinupphandling Under 2012 har förarbeten pågått för ny vaccinupphandling som skall träda i kraft från den 1 april Landstinget i Sörmland är denna gång ansvarig för upphandlingen (som sedvanligt görs ihop med Örebro och Värmland samt alla berörda kommuner). Ny lag reglerar nationella vaccinationsprogram och vaccinationsregister införs Den 22 mars 2012 överlämnade regeringen en proposition Ny ordning för nationella vaccinationsprogram till riksdagen. I propositionen föreslogs bland annat att ett nationellt vaccinationsregister. Propositionen mynnade ut i en ändring av smittskyddslagen från den 1 januari 2013 med bl.a. beslut om att nya vaccinationer i nationella vaccinationsprogram i fortsättningen ska fattas av regeringen. Lagändringen innebar även att Socialstyrelsen får ett tydligt uppdrag från regeringen att systematisk följa och bedöma det nationella vaccinationsprogrammet och vid behov föreslå ändringar i programmet, utifrån underlag som bereds av Socialstyrelsen i samarbete med Smittskyddsinstitutet och Läkemedelsverket. Det är fortfarande landstingen och kommunerna som upphandlar tillgängliga vaccinprodukter och det är barnhälsovården samt elevhälsan som genomför vaccinationerna och ansvarar för att programmet erbjuds gratis till alla barn. För barnhälsovården och elevhälsan ska vaccinationerna fr.o.m. 1 januari 2013 rapporteras till ett nytt nationellt register som Smittskyddsinstitutet ansvarar för. Alla vaccinationer som ges inom ramen för nationella vaccinationsprogram (inte t.ex. BCG och hepatit B) ska rapporteras. Smittskyddsinstitutet får ett tydligt uppdrag att systematiskt följa upp de nationella vaccinationsprogrammen, vaccinationstäckningen, hur vaccinationerna påverkar sjuklighet i befolkningen, hur de aktuella sjukdomarna sprids samt följa upp vaccinsäkerhet. Det är Läkemedelsverkets uppgift att löpande ansvara för nytta/risk bedömningen av vaccinerna. Vaccinationsprövningar MMRV Ett nytt vattkoppsvaccin som kombinerats med mässling, påssjuka och röda hund (MMRV). Prövningen började oktober I studien ingår barn månader gamla och genomförs i flera europeiska länder och omfattar barn, varav 57 barn i Örebro län. Den första fasen (A) av studien pågick till 30 juni 2009, med telefonkontakt varje månad, 1 blodprov efter 1 år respektive 2 år varefter en uppföljning planeras till sammanlagt 10 år (fas B). Den totala studietiden kan komma att avkortas då det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige har ändrats så att den andra dosen med MPR numer ges när barnet är 7-8 år mot tidigare 12 år. Studien avslutas Verksamhetsberättelse 12(21) Till innehållsförteckningen

76 HANDBOK BHV Kapitel Lindh/Ekholm Ersätter UPPFÖLJNINGSSTUDIE TILL STUDIE MED 10-VALENT PNEUMOKOCKVACCIN Huvudstudien avslutades 2006 och visade på en god immunogenicitet i nivå med det då godkända sju-valenta pneumokockvaccinet. 44 barn var med i studien i Örebro. Denna studie var en uppföljning med syftet att utvärdera immunsvaret 5 år efter med vaccination med Infanrix Hexa (difteri, stelkramp, polio, kikhosta, hemophilus influensa och hepatit B) eller Infanrix-PolioHib (utan HB) innan de fått den 4:e dosen med difteri, stelkramp, polio och kikhosta. 34 var redan vaccinerade men 10 barn kom med i studien från Örebro. Resultaten visade skyddande antikroppar enl tab: Vaccinerad med Difteri Tetanus PT* FHA* PRN* HB Hib InfanrixHexa 58,3% 83,3% 0 100% 66,7% 58,3% 83,3% InfanrixPolioHib 62,2% 91,1% 20% 91,1% 76,6% - 88,9%. *= kikhoste-antigen DTaP-POLIOHIB+HB Fas 3 randomiserad dubbelblind studie i samarbete med Sanofi Pasteur MSD med 6- valent vaccin inkluderande hepatit B och med kontrollvaccin Infanrix Hexa (GSK) i spädbarnschema månader och samtidig vaccination med Rotarix (rotavirus). Sammanlagt 1300 barn, multicenterstudie, varav 128 barn i Sverige. 13 barn från Örebro inkluderades under våren. Resultat sannolikt slutet 2013 eller början HPV 2-DOS Randomiserad, blindad, effekt- och säkerhetsstudie i samarbete med GlaxoSmithKline med syfte att se om 2-dos är lika immunogent som 3-dos hos 9-14 år gamla flickor. Studien görs på 3 orter i Sverige samt flera länder utomlands, ca 1000 flickor varav minst 54 i Sverige. Studien planerades i slutet av 2011 och rekrytering skedde mars 2012 (24 flickor från Örebro). Aktiv studietid 3 år för varje flicka med avslutande blodprov mars Verksamhetsberättelse 13(21) Till innehållsförteckningen

77 HANDBOK BHV Kapitel Lindh/Ekholm Ersätter Utbildningar och samverkan BHV-dagar för sjuksköterskor och läkare vid BVC Undervisat i barnhälsovård på utbildning för distrikts- och barnsjuksköterskor. (ML, LE) Vaccinutbildning ½-dag (kompletteringsvacc., Tb, HPV), BVC-sjuksk. och läkare. (LE) Undervisat i barnhälsovård på utbildning för distrikts- och barnsjuksköterskor. (ML, LE) EPDS-utbildning: Grupp 9; utbildning+uppföljning ½ dag x 2. (M. Klimkowicz-Nordin, G. Langeroth) Grupp 10; utbilning ½ dag x 2. (Charlotte Alm, Franck Kamoun) Audiologscreening utbildning på Audiologen 1 dag. Språkscreening vid 2,5 år, ny evidensbaserad metod för BVC-sjuksköt., ½ dag x 3. (ML) Synundersökningsutbildning. (USÖ, Lbg, Kga ) Introduktion i BVC-arbete, för nya läkare och sjuksköterskor, ½ dag x 3. (ML, LE, LDR, CA) PTP-psykologhandledning. (LDR, AE, KOS) Samverkan med Örebro psykologgrupp. (LDR) Utbildning för BVC-sjuksköterskor som handleder studenter. (ML, primärvårdens kliniska adjunkter) BHV-dag Barnkonventionen samt material från Barnombudsmannen. (ML) Genus/Jämställdhet. (ML) Konferenser/kurser/utvecklingsarbeten Nationell BHV-konferens: BHV-öl, samordnare, 2 dagar, Tylösand. Regional konferens för BHV-teamen i DUSTWX-län, 2 dagar, Loka/Örebro. Teamen är representerade med 3-8 pers. Aktuell utveckling inom BHV. (ML, LE, LDR, AO) Rikshandboken i barnhälsovård, Inera, 4 träffar. (LE) Barnveckan Borås, 1 dag. (ML) Samarbetskonferens med MHV+SHV, 2½ dag, Göteborg. (ML, LDR, BW) Rikshandboken, redaktionellt arbetet med texter; Vacciner, akut barn, förskola. (LE) 1177.se, redaktionellt arbete texter bl.a. Egenvård vad kan man göra själv. (LE) Fortsättning Barnhälsodataprojektet och NEXT. (LE) Nationellt kvalitetsregister för Barnhälsovård i Sverige. (BHVQ) (LE) Förarbete med SYSteam/Evry för införande av en datoriserad BHV-journal. (LE) Vaccinkongress ESPID, Thessaloniki, Grekland, maj. (LE) Nordiskt vaccinmöte, Köpenhamn, september. (LE) Primrose, nationellt projekt kring fetma/övervikt hos barn, telefonkonferenser. (ML) Framtidens barnhälsovård Evelinagruppen, kvalitetsindikatorer+styrgrupp etc. (LE) Framtidens barnhälsovård Evelinagruppen, barns psykiska hälsa, 4 träffar. (ML) Verksamhetsberättelse 14(21) Till innehållsförteckningen

78 HANDBOK BHV Kapitel Lindh/Ekholm Ersätter Medverkan vid programgrupp kring barn och unga med psykisk ohälsa. (ML, LDR) STUW-dagarna i Gävle tillsammans med MHV-enheten. (LDR) Presentation av Psykologenheten för verksamhetschefer. (LDR) "Mäns våld mot kvinnor" temadag med föreläsning+panelsamtal, universitet, 1 dag. (AO) Datautbildning Uppgradering Office 2010, Lexicon, 1 dag. (LE, ML, LDR, AO) Barnombudsmannen nytt material om Barnkonventionsfrågor. (ML) Lokal samverkan/arbetsgrupper Deltagit i ledningsdagar för primärvården. (LE) Barn- och ungdomsgruppen (samverkan landsting-kommunerna). (LE) SAMBUL (samordningsgrupp för barn och ungdomsfrågor i landstinget). (LE) Gruppträffar med vårdcentralernas BVC-sjuksköterskor, 16 ggr. (ML, LE) Vaccinationsgruppen (Läkemedelskommittén). (LE) Referensgruppen för BHV. (LDR, LE, ML, ÅK, AO skriver minnesanteckning) Referensgrupp för familjecentraler i Örebro. (ML) Arbetsgrupp Riktlinjer för barn och ungdomar med språkstörning. (ML) Arbetsgrupp inför studiedagar genus/jämställdhet. (ML) Arbetsgrupp riktlinjer för Barnhälsoteam i Örebro län. (LDR, LE, ML) Nationell arbetsgrupp för verksamhetsstöd till Barnhälsovården. (ML) Samordnings- och arbetsgrupp för barn- och elevhälsa i Örebro kommun. (ML) Länsamningsgruppen, 3 ggr. (ML) Programråd för specialistsköterskeutbildningar Örebro universitet, 3 ggr. (ML) SAMBA Barn och unga med sammansatt problematik referensgrupp, 2 möten. (ML) Samordning av Primroseprojektet en studie av förebyggande arbete mot fetma. (ML) Vårdkedjemöten angående vårdrutiner MHV, KK, avd 35, BHV. (LE) HÖV-möten med öppenvårdsbarnläkarna i länet. (LE) Vårdkedjemöten angående vårdrutiner MHV, KK, avd 35, BHV, 2 träffar. (LE) Samarbetsträffar mellan MHV-, BHV-, SHV-enheterna, 4 ggr. (LE, ML, AO) Möten med LandstingsIT om BHVsystem. (LE, ML) Samverkanskonferenser Samhällsmedicin, 2 ggr. (ML) Tidiga insatser föräldra-barnrelationer/anknytning. (ML) Samarbetsträffar MHV, BHV, Psykologenheten och 1:e psykolog Örebro kommun (samt vid ett tillfälle samtliga kommunpsykologer) 9 ggr (LDR), 3 ggr (LE, ML, AO) Gemensamt möte med BUH gällande psykologutredningar på små barn och frågeställning utvecklingsstörning. (LE, LDR) Styrgrupp för psykologer (Örebro kommun). (LE, LDR) Verksamhetsberättelse 15(21) Till innehållsförteckningen

79 HANDBOK BHV Kapitel Lindh/Ekholm Ersätter PSYKOLOGERNA FÖR MÖDRA- OCH BARNHÄLSOVÅRDEN Personal och organisation Enhetschef 50 % Lena Dahlgren Rutfjäll fr.o.m Mödra- och barnhälsovårdspsykologer 50 % Lena Dahlgren Rutfjäll (LDA), norra länsdelen fr.o.m % Anna Ekberg (AE), norra länsdelen, tjänstgör 75 %. 100 % Tatiana Kamsties (TK), PTP-psykolog, norra länsdelen t.o.m % 50 % 100 % 50 % Lena Dahlgren Rutfjäll (LDR), södra länsdelen t.o.m Fr.o.m t.o.m Sofia Norén (SN), södra länsdelen, tjänstledig t.o.m Fr.o.m % Åsa Krantz, samordnande psyklog t.o.m % Norra länsdelen t.o.m % Tjänstledig fr.o.m % 100 % 100 % 80 % Marta Bjurström (MB), PTP-psykolog, södra länsdelen t.o.m Fr.o.m t.o.m vikariat södra länsdelen. Karin Olsson-Seffer (KOS), västra länsdelen t.o.m Fr.o.m % Jenny Eklind (JE), västra länsdelen, föräldraledig t o m % Fr.o.m t.o.m % Föräldraledig t.o.m % Fr.o.m t.o.m % Fr.o.m t.o.m % Fr.o.m % Charlotte Alm (CA), PTP-psykolog, västra länsdelen, vikariat t.o.m Tillsvidare anställning, Södra länsdelen fr.o.m % Örebro kommun, samverkansavtal. Psykologerna för Mödra- och Barnhälsovården (MBHV-psykologerna) är anställda av Barnhälsovårdsenheten med barnhälsovårdsöverläkaren som verksamhetschef. Sedan februari 2012 utgör MBHV-psykologerna, tillsammans med kommunens två tjänster Psykologenheten, med nyinrättad enhetscheftjänst. Enhetschefens uppdrag är att samordna psykologarbetet i länet samt att delta i MHV- och BHV-enheternas arbete. MBHV-psykologernas uppdrag är att erbjuda psykologisk kompetens till blivande föräldrar och föräldrar med barn upp till sex år, och konsultation till barnmorskemottagningarnas (BMM) och barnavårdscentralernas (BVC) personal. Psykologerna ingår också i samverkan runt barn i förskolan, har samarbete med vårdgrannar och med kommunernas Verksamhetsberättelse 16(21) Till innehållsförteckningen

80 HANDBOK BHV Kapitel Lindh/Ekholm Ersätter socialtjänst och olika verksamheter riktade till blivande föräldrar och småbarnsfamiljer. I fördelningen av psykologarbetet finns beslut som innebär att 30 % av psykologernas arbetstid skall riktas till BMM och 70 % till BVC. Psykologarbetet inom mödra- och barnhälsovården bedrivs enligt riktlinjer som finns formulerade i Kravspecifikation Barnhälsovård. De förändringar som har varit i psykologgruppen är att en av psykologerna har tillträtt tjänsten som enhetschef/psykolog fr.o.m Två psykologer har varit föräldralediga t.o.m respektive oktober. Båda psykologerna har kommit tillbaka på delvis föräldraledighet. Tjänsterna har under perioden av föräldraledighet varit tillsatta med två psykologer som har gjort sin kliniska utbildningsdel, PTP-tjänstgöring. En av PTP-psykologerna blev tillsvidareanställd som legitimerad psykolog fr.o.m och en av PTP-psykologerna blev anställd på vikariat efter avslutad PTP-tjänstgöring. Vikariatet varade t.o.m Enhetens ettåriga landstingsgemensamma PTPtjänst avslutades En psykolog har varit tjänstledig 20 % fr.o.m och en har varit tjänstledig 100 % fr.o.m Organisatoriskt är psykologerna fördelade på en MBHV-psykologmottagning i vardera södra (Hallsbergs vårdcentral), västra (Karlskoga lasarett) och norra länsdelen (gamla BUP-huset, lasarettsområdet) och en psykologmottagning för barnmorskemottagningarna i Örebro (Jourmottagningen, Nygatan 7, Örebro). Tillkommer gör de två psykologtjänster som köps in i samverkansavtal med Örebro kommun. BVC i Örebro får sin psykologiska kompetens från Örebro kommuns psykologgrupp. I Örebro kommun har det varit förändringar i bemanningen inom psykologgruppen. Tjänsterna är fördelade på elva psykologer utifrån en geografisk uppdelning av Örebro kommun. Psykologerna arbetar för Barnavårdscentralerna (BVC), förskola och skola (t.o.m. årskurs nio) på sina respektive områden. För samordningsuppdrag med Barnhälsovårdsenheten finns 1:e psykolog. Örebro kommuns psykologgrupp har egen verksamhetsberättelse som följer skolåret, där de redovisar sitt arbete med föräldrar och barn på BVC. Arbetet sker enligt samma riktlinjer som gäller för landstingets psykologarbete på BVC. Organisationen med MBHV-psykologer inom både landsting och kommun förekommer endast i vårt län. Samverkansavtalet, som är formulerat i ett Styrdokument för psykologer i Örebro kommun, har funnits sedan Därför har en uppdragsbeskrivning med frågeställningen Hur ska Barnhälsovårdspsykologerna organiseras fr.o.m lämnats till extern utredare. Uppdraget ska vara slutfört till 31 maj Syfte med utredningen är att säkerställa att jämlik vård erbjuds på lika villkor inom barnhälsovården i länet där psykologernas arbete ska kännetecknas av barnhälsovårdens synsätt och de nationella riktlinjerna för mödra- och barnhälsovårdspsykologer. I styrgruppen för uppdraget ingår Erling Nyman, psykolog med inriktning på organisation, verksamhetschef Leif Ekholm, enhetschef Lena Dahlgren Rutfjäll samt 1:e psykolog Lise-Lotte Jakobsson. Riktlinjerna för antal barn per psykologtjänst är enligt rekommendation från den nationella föreningen för psykologer för mödra- och barnhälsovården, en MHV/BHV-psykologtjänst per högst barn och 300 gravida. Arbetet på MHV bör uppgå till minst en tredjedel av arbetstiden. Det skulle för Örebro län motsvara drygt 11 MHV/BHVpsykologtjänster och då har man inte tagit hänsyn till befolkningsstrukturen och andra förutsättningar för arbetet. För att utöka antalet psykologtjänster har 50 % läkartjänst och 50 % kuratorstjänst inom BHV konverterats till en heltids psykologtjänst som kommer att bemannas fr.o.m. början av Det är även planerat för att en legitimerad Verksamhetsberättelse 17(21) Till innehållsförteckningen

81 HANDBOK BHV Kapitel Lindh/Ekholm Ersätter psykolog från BUH auskulterar 100 % i vår verksamhet fr.o.m. början av 2013 och cirka ett år framåt på den tjänstgöringsgrad som de ordinarie tjänsterna har nedsatt tid. Dock blir det totala antalet psykologtjänster en fortsatt lägre bemanning i förhållande till den nationella rekommendationen. Verksamheten Under 2012 har samtliga barnmorskemottagningar och BVC haft tillgång till MHV/BHVpsykolog för konsultation. MBHV-psykologerna har fortsatt med gemensamma möten en halvdag/vecka och arbetet har fortsatt med att initiera och utveckla metoder för det egna arbetet, där gruppen eftersträvar en enhetlighet i psykologarbetet i länet. Samarbetet med kringliggande verksamheter och vårdgrannar diskuteras också med syfte att nå ett mera likartat arbetssätt. Utöver regelbundna möten har det varit två heldagars planering, en dag under våren och en dag under hösten. En extern psykolog har gett handledning till MBHV-psykologerna vid sammanlagt nio tillfällen, två timmar per gång. Handledningen har styrts utifrån gruppens behov som har varierat från att gälla samarbetsklimatet i psykologgruppen, verksamheten i organisationen och/eller patientarbetet. Datajournal för MBHV-psykologerna har förberetts under året och kommer att tas i bruk fr.o.m. mars Arbetet med att strukturera MBHV-psykologernas gemensamma material som är sparat på PRIM BHV har påbörjats. En ny mapp har skapats för sortering av materialet (P S Y K O L O G E N H E T E N) där det bl.a. finns en påbörjad arbetsbeskrivning/ metodbok för det lokala arbetet/rutiner/riktlinjer som inte täcks av den Nationella Rikshandboken, t.ex. rutiner för slutarkivering av psykologjournaler. Konferenser/kurser/utbildning/studiebesök Nationella studiedagarna för MBHV-psykologer. (AE, CA, JE, KOS, LDR, MB) Jämställt föräldraskap. (AE, CA, JE, KOS, LDR, MB) EPDS-utbildning. (CA, KOS) Socialstyrelsens dag om barns och ungas psykiska hälsa. (AE, CA) MHV-enhetens olika utbildningstillfällen. (AE, CA, JE, KOS, LDR, MB) BUP:s föreläsningsserie om olika psykiatriska tillstånd. (KOS, MB) Färdigutbildad Diplomerad vägledare nivå 2, Vägledande samspel/icdp. (JE) Utbildningar inom ramen för Specialistutbildningen; Specialistkollegium, Bedömning utredning och diagnostik inom förskola och skola samt Professionskurs. (LDR) Heroma. (LDR) Uppgradering till MS Office (LDR) Introduktion i arbetsmiljöfrågor. (LDR) Studiebesök Specialistmödravården/BB/förlossningen). (MBHV-psykologerna) Studiebesök Barnahus. (MBHV-psykologerna) Verksamhetsberättelse 18(21) Till innehållsförteckningen

82 HANDBOK BHV Kapitel Lindh/Ekholm Ersätter Utbildning och handledning PTP-handledare. (AE, KOS, LDR) Extern handledning till psykologerna vid Ungdomsmottagningen. (AE) EPDS-utbildning (tillsammans med en psykolog inom kommunen) för BVC-ssk. (CA) Information om vår verksamhet för nyanställda inom BVC. (CA, LDR) Föreläsning om nedstämdhet på en familjecentral. (LDR, TK) Föreläsning om nedstämdhet vid MHV-dag. (CA, LDR) Föreläsning om nedstämdhet för MHV-läkare. (LDR) Deltagande vid BVC-sjukskötersketräffarna för diskussion kring anknytning. (AE, CA, JE, KOS, MB) Samverkan och utvecklingsarbeten Regionträff för BHV-psykologer i Falun (AE, LDR). STUW-dagarna tillsammans med MHV-enheten. (LDR) Samverkan med MHV, BHV, SHV, Ungdomsmottagningen, dvs BUMS-gruppen. (LDR) Gemensamt möte med BUH gällande psykologutredningar på små barn och frågeställning utvecklingsstörning. (LDR) Medverkan vid programgrupp kring barn och unga med psykisk ohälsa. (LDR) Presentation av Psykologenheten för verksamhetschefer. (LDR) Förarbete tillsammans med LandstingsIT inför datajournaler (CA, LDR, SN) Förbarbete för utbildning gällande nya riktlinjerna för sömn. (CA, JE) Barnhälsoteam har startas upp i hela länet med undantag för tre BVC i norra länsdelen där kommunen ännu inte har sagt ja till att inleda samarbetet. Under hösten har dock diskussionerna börjat föras kring syftet med barnhälsoteam och hur arbetet ska utformas. För att underlätta och säkerställa att arbetet med barnhälsoteam kommer igång i hela länet har länsövergripande riktlinjer påbörjats och som kommer att lyftas som underlag för beslut på politisk nivå under nästa år. Resurserna för stödjande och behandlande insatser som kan erbjudas för blivande föräldrar och familjer med små barn, utöver vår egen verksamhet, ser fortsatt olika ut i länet. En sådan skillnad är exempelvis Gryningen som finns i Karlskoga och som erbjuder resurser utöver vad som finns i länet i övrigt. Olikheterna i resurser påverkar i sin tur den efterfrågan på, och de förväntningar som ställs på psykologgruppen. Verksamhetsberättelse 19(21) Till innehållsförteckningen

83 HANDBOK BHV Kapitel Lindh/Ekholm Ersätter SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER BARNHÄLSOVÅRDEN ÖLL 2012 BVC-verksamheten utgår från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Mål, struktur, innehåll, kvalitetskriterier m.m. finns formulerade i Kravspecifikation Barnhälsovård. Denna, som i stort är samma för barnhälsovården i hela Sverige, styrs framföralltav nationella föreskrifter och dokument. Vid årsskiftet (2012/2013) var det nyfödda inskrivna i länet en minskning med 147 nyfödda. I praktiken har några BVC fått en stor procentuell minskning av nyfödda, men hos andra BVC, framför allt i Örebro kommun, har det varit en ökning av antalet nyfödda. Föräldrastöd i grupp visar på ett fortsatt lågt och oacceptabelt ojämnt resultat. Resultaten har varit oförändrade sedan många år. Verksamhetschefer, ledning etc. har inte särskilt reagerat trots dessa resultat. Under 2012 gjordes särskilda utbildningsinsatser till BVC-sjuksköterskorna för att de skall känna sig trygga i sin roll som gruppledare. Amningsfrekvensen har under många år varit på en låg nivå i Örebro län, lägre än i resten av landet. Trots intensiva insatser riktade till personal och familjer har inte trenden vänt. Någon bra förklaring till varför amningsfrekvensen är låg har inte gått att finna. Stora delar av BVC-verksamheten fungerar utmärkt, bl.a. hembesöken, även vaccinationerna med en hög och jämn verksamhet. Länet har landets högsta vaccinationstäckning för hepatit B (ca 90 %) trots att föräldrarna har fått betala ca 450 kr för att få barnen vaccinerade. Inte desto mindre är det glädjande att för barn födda fr.o.m blir hepatit B-vaccinering helt gratis efter beslut av landstingsstyrelsen (28 november 2012). Under 2013 förväntas det att Socialstyrelsen kommer med en rekommendation allmän hepatit B-vaccination. Våren 2012 deltog barnhälsovårdsöverläkare och samordnande sjuksköterska i en utbildning på Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Att mäta barns hälsa ett folkhälsoperspektiv. Utbildningen har resulterat i bättre förutsättningar att följa upp och utvärdera de insatser som görs på BVC. Barnhälsoindex med skattning av förskolebarns hälsa i Örebro län har vidareutvecklats bl.a. med ett särskilt diagram Stöd, service och hälsopolitik vilket på ett tydligt och samlat sätt visar BVC:s/samhällets stöd till länets småbarnsföräldrar. Socialstyrelsen har under året fortsatt det arbete som påbörjades 2010 med nya vägledningar, rekommendationer och kunskapsöversikter för framtidens barnhälsovård. Inom något år bör det finnas ett nytt basprogram som förhoppningsvis ännu bättre svarar mot de krav som dagens föräldrar och barn har! Örebro Leif Ekholm, Barnhälsovårdsöverläkare Maria Lindh, Vårdutvecklare Verksamhetsberättelse 20(21) Till innehållsförteckningen