Varför hantverksprogrammet inriktning trä.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför hantverksprogrammet inriktning trä."

Transkript

1 Malmö Högskola Examensarbete, 5 poäng Lärarutbildningen VT 2004 Gymnasielärarutbildning Varför hantverksprogrammet inriktning trä. Författare: Ylva Talik Handledare: Bengt-Olof Bergfeldt

2 Sammanfattning Med hjälp av denna undersökning har jag velat ta reda på vad som gör att grundskolans elever väljer hantverksprogrammet inriktning trä och om man kan göra programmet mer lockande för flickor. Vad sysselsätter de sig med efter utbildningen, stannar de kvar inom yrket, vidareutbildar de sig eller byter de bransch. Jag har valt att göra en enkätundersökning och en gruppintervju för att få fram svaren på frågorna. I enkäten vände jag mig till de elever som tidigare gått hantverksprogrammet inriktning trä. I gruppintervjun vände jag mig enbart till flickorna som går utbildningen för tillfället, för att få ett kvinnligt perspektiv på frågorna. Resultatet av undersökningen visade att den största anledningen till att eleverna väljer hantverksprogrammet inriktning trä är deras intresse för träslöjden i skolan och att de är intresserade av möbler och inredning. Andelen som arbetar kvar inom branschen var knappt hälften de närmaste åtta åren efter gymnasieutbildningen och antalet som vidareutbildar sig på högskolenivå var en på åtta. Vad man ska göra för att få fler flickor intresserade av hantverksutbildningen inriktning trä Har jag ej fått några direkta svar på. Men det var tydligt att de inte tyckte de hade fått det stöd som skolan borde ha gett dem genom att uppmuntra dem i deras val av utbildning. Sökord: Efter skolan, Hantverksprogrammet, Könsbundna val.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställningar Bakgrund I början av det unga vuxna livet Könsfördelningen inom träindustrin Metod Urval Datainsamling Procedur Resultat Resultat av enkätundersökningen Resultat av gruppintervju Diskussion...13 Varför trä?...13 Vilken sysselsättning har eleverna som gått en treårig hantverksutbildning i trä?...13 Vad hade de för mål?...14 Hur gick det med målen?...14 Vad kan man göra får att få fler flickor intresserade?...15 Sammanfattning av diskussionen...16 Litteraturförteckning...17 Bilaga Följebrev...18 Bilaga Enkät...19 Bilaga Gruppintervju....23

4 1 Inledning Jag arbetar på hantverksprogrammet inriktning trä. Tidigare arbetade jag som möbelsnickare och därefter som produktionstekniker på ett medelstort möbelföretag. Under den tid som jag arbetade där hade vi problem med att få tag i utbildade medarbetare. Vi fick ofta anställa medarbetare med andra utbildningar och sedan utbilda dem själva. Det är en relativt liten bransch och det antal elever som utbildas borde räcka, både till yrkesarbetare och till dem som vill utbilda sig vidare. Idag när jag själv håller på med att utbilda människor undrar jag vad är det som påverkar dem att välja hantverksprogrammet inriktning trä och om mina elever får jobb i den bransch som de utbildas i eller de väljer att arbeta i en annan bransch och i så fall varför det. Hur många läser vidare till högskolan och kan man se någon skillnad mellan kvinnliga och manliga studeranden? På grund av att jag själv är kvinna i en mansdominerad bransch är den frågan extra intressant. Om man tittar på könsfördelningen på hantverksprogram generellt så är det en majoritet flickor som går dessa utbildningar (Statistiska centralbyrån 2003:129 s 2). Tittar man sen på hantverksutbildning inriktning trä är könsfördelningen tvärt om. Kan man göra något för att få fler flickor intresserade av trä och vad ska man göra för att få dem att välja en mansdominerad utbildning. I vår läroplan står där att skolan skall sträva efter ett gott samarbete med arbetslivet, det är särskilt viktigt inom yrkesförberedande utbildningar. Det står också att eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt eller manligt. Mot denna bakgrund känns det naturligt att ta reda på varför eleverna väljer hantverksprogrammet inriktning trä, var eleverna tar vägen efter gymnasieutbildningens slut och vad man kan göra för att få fler flickor att läsa hantverksprogrammet inriktning trä. 3

5 1.1 Syfte och frågeställningar När man börjar en gymnasieutbildning har man kanske stora planer om vad man vill göra i sitt yrkesliv. Vad är det som påverkar att man väljer hantverksprogrammet inriktning trä? Får man arbete inom det man har utbildat sig till? Kommer man in på de skolor som leder till det mål man har satt upp för sig själv? Eller byter man bransch? Blir det som man hade tänkt sig? om inte, varför blir det inte det? Har man satt upp för höga mål eller vad är orsaken. Funderingarna är många och förhoppningsvis kan man få svar på några av dem i en undersökning till tidigare elever på hantverksprogrammet inriktning trä. Syftet med denna uppsats är att ta reda på varför elever väljer hantverksprogrammet inriktning trä och vad man kan göra för att få fler elever, framför allt flickor intresserade av utbildningen. Jag vill också ta reda på vad eleverna sysslar med efter de har gått de tre åren på hantverksprogrammet inriktning trä. Förhoppningsvis, med hjälp av undersökningens resultatet, ska man kunna vägleda vart denna utbildning kan leda och inom vilka områden tidigare elever arbetar idag. Frågeställningar: Vad är det som påverkar att man väljer hantverksprogrammet inriktning trä som gymnasieutbildning? Vilken sysselsättning har eleverna som har gått ut hantverksprogrammet inriktning trä utbildningen? Vad kan man göra för att fler flickor ska bli intresserade och välja att utbilda sig inom hantverksprogrammet inriktning trä? 4

6 2 Bakgrund 2.1 I början av det unga vuxna livet När jag sökte efter litteratur fann jag på skolverket en undersökning som hade gjorts på vad som händer unga vuxna när de lämnar gymnasieskolan. Undersökning ger en bild på vad de gör en kort tid efter gymnasieskolan. De flesta ungdomar bestämmer sig för att studera vidare efter grundskolan. De väljer ett program som det finns många av sitt eget kön på. Flickorna väljer de program som domineras av flickor och pojkarna väljer program som domineras av pojkar. Om man söker en utbildning där man är av det underrepresenterade könet är risken större att man avbryter utbildningen. Pojkar som kommer från landsbygden väljer i stor omfattning ett yrkesinriktat program, medan flickor från staden ofta väljer ett studieförberedande program. Tre år efter gymnasiet arbetar större delen av dem som gått en yrkesinriktad utbildning. Pojkarna fick arbete lättare än flickorna. De som gått en studieförberedande utbildning studerade fortfarande tre år efter gymnasiet. Knappt hälften av eleverna som gått en yrkesinriktad utbildning hade arbete inom målyrket och var tredje arbetade inom ett annat yrke. Flest arbetslösa ungdomar fanns i den gruppen som har gjort ett otraditionellt val, allra flest var det bland flickorna som har valt industriprogrammet. Några av gymnasieprogrammen visade inte detta mönster. Ett av dessa är hantverksprogrammet där man inte kunde upptäcka någon påfallande könsskillnad, flickor och pojkar nådde lika ofta målyrket. Orsaken till detta beror på att det finns både kvinnliga och manliga hantverksyrken. Men de som valt ett program som traditionellt domineras av det andra könet har svårare för att få arbete inom sin utbildning än de som har valt en traditionell utbildning. Andelen elever från de yrkesinriktade programmen som fortsätter sina studier på högskola är en på nio medan det nästan är två av tre när det gäller ett studieförberedande program. Men det kan variera lite i mellan de olika programmen på gymnasieskolan. (Skolverket 2002:223 s 5-9, ) Arbetsmarknaden håller på att förändras från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle. För att näringslivet ska hänga med i utvecklingen ställs det högre krav på arbetarnas kunskap och kompetens, som i sin tur ställer höga krav på att arbetskraften kontinuerligt måste vidareutbilda sig. De unga får allt svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, de har mindre erfarenhet från arbetslivet och får ofta godta sämre villkor. Ofta anställs de på en tidsbegränsad anställning eller en projektanställning. (Skolverket, 2002:223 s 8-9) Ett land med välutbildade innevånare är en viktig förutsättning för landets välstånd. 5

7 Under de senaste 30 åren har utbildnings nivån stigit. Idag är det två av tio som har grundskolan som högsta utbildning, för 30 år sen var det sex av tio. Antalet personer som idag går gymnasiet har dubblerats och andelen som går en eftergymnasial utbildning har ökat med ca: 20%. Om man jämför invånarna i Sverige internationellt, är antalet gymnasieutbildade hög. Idag går ett allt större antal ungdomarna inte ut i arbetslivet förrän vid 25 års ålder. Deras situation på arbetsmarknaden är mycket mer konjunkturberoende än dom äldres. De har ju inte någon arbetslivserfarenhet och tar ofta tidsbegränsade anställningar, då är det de som i första hand som måste gå vid arbetsbrist. (Skolverket, 2002:223 s 9-12) Dock menar skolverket att ungdomarna kan se på framtiden med tillförsikt. De har en längre och bredare utbildning än de äldre och efterfrågan på denna arbetskraft ökar. Under ungdomstiden är det idag naturligt att pendla mellan studier, arbetslöshet och tillfälliga arbeten. I och med att ungdomarna inte kommer ut i arbetslivet förrän vid ca: 25 års ålder har också inträdet i vuxenlivet förskjutits. Utbildningen kan uppfattas som nödvändig för att få ett arbete men framför allt för att komma in i vuxenlivet. (Skolverket, 2002:223 s 9-12) Ungdomarnas framtid beror i hög omfattning på deras gymnasieval och på deras resultat där. De som gått en yrkesinriktad utbildning har dock störst chans att få arbete inom den närmsta framtiden efter gymnasiet. (Skolverket, 2002:223 s 114) 2.2 Könsfördelningen inom träindustrin Trä och möbelindustrin betraktas traditionellt som ett typiskt mansdominerat område, andelen kvinnor har dock ökat markant under åren. Några branscher som man räknar bland dessa är sågverk, snickeri- och möbelfabriker, båtbyggeri, stoppmöbelfabriker, tapetserarverkstäder och spånskiveindustrier. Kvinnor har arbetat inom träindustrin väldigt länge men i början hade de inte någon yrkesstatus. I början på 60-talet fanns det 5,3 % kvinnor i träindustrin och antalet ökade till mitten av 80-talet till nästan 18 %. Antalet kvinnor och män som arbetade totalt inom träindustrin under 80-talet var ca: stycken. Men år 2000 har andelen kvinnor sjunkit till ca: 16 % och totalt arbetar det ca: stycken kvinnor och män inom trävaruindustrin. (statistiska centralbyrån) I en undersökning som gjordes i slutet på 80-talet ställdes frågan om arbetsuppgifterna inom träindustrin passar lika bra för kvinnor som till män. Hela 85 % av kvinnorna menade att det gjorde det, medan bara 35 % av männen ansåg det (Kvinnor och män i träindustrin 1989). 6

8 3 Metod För att få svar på mina frågor, valde jag att göra en enkätundersökning. När jag fått in svaren på enkätundersökningen ville jag veta lite mer om flickorna på hantverksprogrammet inriktning trä. Så jag kompletterade därtill en gruppintervju med flickorna som går hantverksprogrammet inriktning trä på Jacobsskolan idag. Det var en blandning av strukturerad och ostrukturerad intervju så jag antecknade svaren. Jag undersökte även hur forskningsläget ser ut. 3.1 Urval. När jag skulle göra urvalet till enkätundersökningen begränsade jag mig till de elever som gått hantverksprogrammet inriktning trä på Jacobsskolan, under perioden Det var de elever som har gått en treårig gymnasieutbildning. När jag valde att fråga elever från Jacobsskolan ansåg jag att bortfallet kunde bli mindre på grund av vår gemensamma anknytning till skolan. Under denna period var det 63 stycken elever som har gått hantverksprogrammet inriktning trä. Jag fick in totalt 36 svar av de 63 utskicken, alltså har 57 % av enkätundersökningen blivit besvarad. Vilket innebär att tillförlitligheten på min enkätundersökning inte är den bästa, på grund av det stora bortfallet. För att få ett större perspektiv, inte minst på flickornas situation valde jag att göra en gruppintervju av de flickor som för närvarande går hantverksprogrammet inriktning trä på Jacobskolan. Idag går det 6 stycken flickor på programmet och alla deltog i gruppintervjun. 3.2 Datainsamling Jag valde att göra en enkätundersökning. Jag ansåg att det kunde vara en lämplig metod för att kunna nå ett större antal gamla elever och för att få svar på de frågor som jag hade. För att få en bredare bild på undersökningen valde jag att även göra en gruppintervju av de flickor som idag går utbildningen. (Enkäten finns i sin helhet som bilaga 2 och gruppintervjun som bilaga 3.) I enkätundersökningen frågade jag tidigare elever vad de sysslar med för närvarande och om de har vidareutbildat sig och iså fall inom vilket område. I gruppintervjun frågade jag vad man kan göra för att göra utbildningen mer attraktiv för flickor. I båda undersökningarna undrade jag vad det var som gjorde at de valde att utbilda sig inom hantverksprogrammet inriktning trä och om deras mål med utbildningen. 7

9 3.3 Procedur För att komma i kontakt med eleverna som tidigare har gått utbildningen skickade jag ut enkäten per post. Med enkäten skickades också ett följebrev (se bilaga 1) samt ett frankerat svarskuvert. Enkäterna var numrerade så jag kunde pricka av vilka som svarade för att minska bortfallet. För att minimera bortfallet, till exempel om breven skulle komma till fel adress eller komma bort, hämtade jag deras nuvarande adresser med hjälp av skatteverket. En vecka efter svarstidens utgång hade bara 24 svar kommit in. Jag ansåg inte det var så effektivt att skicka ut en påminnelse, utan jag gick in på eniro och försökte hitta telefonnummer på de elever som jag ej hade fått svar av. Jag fann telefonnumren till 23 stycken av dem som inte hade skickat in enkäten. Jag ringde till dem och frågade om de inte kunde svara på frågorna och skicka in enkäten. Därefter fick jag in ytterliggare 12 svar. För att få in ytterligare material som kunde ge ett mera kvinnligt perspektiv på min undersökning valde jag att göra en gruppintervju med de flickor som idag går hantverksprogrammet inriktning trä. Idag går det 6 stycken flickor på programmet och om man tittar på den period som enkäten undersöker är det bara 4 flickor. Jag frågade flickorna som idag går utbildningen om de ville ställa upp på en gruppintervju och informerade om syftet med intervjun. Vi samlades och tillsammans svarade flickorna på de frågor som jag ställde. Jag antecknade svaren och sammanställde resultatet av intervjun och därefter bad jag två av flickorna att läsa igenom det. Detta för att det skulle bli som de sagt. 8

10 4 Resultat 4.1 Resultat av enkätundersökningen Av de 63 stycken som jag skickade ut enkätundersökningen till svarade 36 stycken. Av dem som jag skickade ut till var det 59 stycken män och 4 kvinnor. Av dessa svarade 34 män och 2 kvinnor. Resultatet redovisas under följande rubriker. Varför valde du att utbilda dig på hantverksprogrammet inriktning trä? Vad är din sysselsättning idag? Om du arbetar inom träyrket, har du i så fall fått någon vidareutbildning på din arbetsplats? Om du inte har arbetar inom träyrket, har du ändå haft någon användning av din utbildning? Av vilken orsak arbetar du inte inom yrket? Om du inte arbetar inom träyrket, har du då utbildat dig inom något annat yrke? Har du studerat vidare inom träyrket? Vad var ditt mål, när du började din yrkesutbildning? Har du nått ditt mål? Varför valde du att utbilda dig på hantverksprogrammet inriktning trä? Det fanns två svar som dominerade, det ena var att de var intresserade av möbler och inredning och det andra var att de gillade slöjden i skolan. Det fanns också en del som inte hade kommit in på sitt förstahandsval. En berättade att hans bror hade gått utbildningen tidigare, han hade gjort så fina möbler, det ville han också lära sig. En annan hade haft en kompis som hade gått där och någon tyckte det var intressant att kunna lära sig hela utvecklingen till en färdig produkt. Vad är din sysselsättning idag? Av dessa 36 elever arbetar idag 29. Av dessa 29 arbetar 15 inom branschen eller har anknytning till den. Det vanligaste var att de arbetade inom möbelindustrin men det fanns även andra områden. Några arbetar som byggnadsarbetare och försäljare, 14 hade bytt bransch helt. Av de sju som inte hade något arbete, studerade fyra stycken, bland annat läser en till magisteråret i Lund och en annan studerar biomekanik i Halmstad och den tredje läser en KY-utbildning i Kristianstad. En gör värnplikten och två är öppet arbetslösa. 9

11 Om du arbetar inom träyrket, har du i så fall fått någon vidareutbildning på din arbetsplats? Sex svarade att de hade utbildning. Tre hade fått utbildning på specialmaskiner typ CNCmaskiner och två hade utbildats på skyddsfrågor och allmänna regler på arbetsplatsen. Den sista har fått en allmän fördjupning inom snickeri. De som svarade att de inte hade fått någon utbildning var i majoritet, hela tolv stycken. Att siffran ej stämmer med antalet som arbetar inom yrket beror nog på att två tidigare har jobbat inom yrket. Om du inte har arbetat inom träyrket, har du ändå haft någon användning av din utbildning. Ett övervägande antal anser att de har det. Flest ansåg att de fick nytta av sina kunskaper i samband med att det behövs lagas och fixas hemma på huset eller med att laga gamla möbler. Några andra svarade att de har haft nytta av maskinvanan och den praktiska kunskapen som de hade fått och några sa att de tidigare hade arbetat inom yrket. Av vilken orsak arbetar du inte inom yrket? En av orsakerna var att de inte har fått något arbete eller att de inte ville arbeta i yrket när de såg att många av jobben var industriarbete där man massproducerar, gör liknande arbetsuppgifter dag ut och dag in. En annan bidragande orsak till att de inte är kvar inom yrket är att de tyckte att man tjänade för lite och då bytte bransch till något mer högavlönat. Det var bara en som kände att han hade valt fel utbildning och en annan kunde inte arbeta kvar i sitt yrke på grund av skada eller handikapp. Någon speciell ovilja att flytta på sig för att få ett jobb fanns inte. Om du inte arbetar inom träyrket, har du då utbildat dig inom något annat yrke? Av de tjugo som valt att arbeta inom något annat yrke, har fem av dessa valt att utbilda sig inom yrken såsom ingenjör, systemvetare, tekniker, ekonom och stensättare. Har du studerat vidare inom träyrket? Antalet som har studerat vidare inom yrket var inte stor. Det är bara fem stycken och de har då valt Snickare akademin i Kristianstad, 1 år inriktning gesällbrev i Karlstad, Älmhult Högskola Trä inriktning NC-robotar, Lärnia utbildning i trä teknik och Design högskola i Halmstad. 10

12 Vad var ditt mål, när du började din yrkesutbildning? Alla hade inte något mål med utbildningen, utan gymnasiet var bara något som de var tvungna att gå. Många av dem ville bara ha ett jobb efter skolan. Eller så utbildade de sig på hantverksprogrammet för det verkade intressant men hade inga speciella mål efter skolan. Denna grupp som inte har något mål för framtiden var relativt stor, 16 stycken. Resten hade mål men de varierade lite. Några sa att de var intresserade av finsnickeri, de ville helst arbeta på ett litet möbelsnickeri. Några kunde också tänka sig att starta eget snickeri. Att designa möbler är också något som lockade och en hade produktutveckling som mål. Slöjdlärare var målet för två elever. Har du nått ditt mål? Det var 10 elever som ansåg att de hade uppnått sitt mål och det var lika många som skrev att de inte hade gjort det. 14 stycken tyckte att de inte nått ända fram till målet ännu men en bit på vägen. En av anledningarna till att eleverna ej nått sitt mål är att det inte alltid finns de arbeten som de söker eller så har deras mål ändrats. En svarade att hon inte klarade gymnasiekompetensen så hon läste vidare på folkhögskola och då upptäcktes det att hon hade dyslexi. 4.2 Resultat av gruppintervju I denna intervju samlade jag tjejerna som går utbildningen idag. De fick tillsammans svara på dessa tre frågor och diskutera sina svar med varandra. Resultatet redovisas under följande rubriker. Varför valde du att utbilda dig på hantverksprogrammet inriktning trä? Vad har ni tänkt syssla med i framtiden? Eller vad är ditt mål? Vad kan man göra för att få in fler tjejer på utbildningen? Varför valde du att utbilda dig på hantverksprogrammet inriktning trä? Fyra av de sex tillfrågade svarade att de tyckte att det var slöjden i skolan som var den bidragande faktorn som gjorde att de sökte till utbildningen. En av dessa svarade att hon inte kom in på sitt förstahandsval, men att hon gillade slöjden och tog sitt andrahandsval. En annan av dessa svarade att hon också var intresserad av möbler och inredning. En femte 11

13 svarade att hon gillar att skapa med händerna. Hon började på omvårdnadsprogrammet men trivdes inte där och fick då gå runt på skolan för att se vad man gjorde på de andra programmen och valde därefter hantverksprogrammet inriktning trä. Den sjätte flickan sa att detta var hennes sista utväg, det var hennes tredjehands val, hon var inte så särskilt intresserad. När man pratar med flickorna säger tre av dem att deras syokonsulenter har sagt att detta program inte är något för dem utan istället velat att de ska välja något annat program. Trotts det har de stått på sig och trivs bra på trä programmet. Vad har ni tänkt syssla med i framtiden? Eller vad är ert mål? Deras mål för framtiden var inte så skiftande, tre av flickorna ville bli slöjdlärare en av dessa sa att hon också kunde tänka sig att bli egen företagare och ha en liten verkstad i garaget och tillverka möbler efter beställning eller efter hennes egen design. En av de andra flickorna var också intresserad av att starta ett eget företag eller så ville hon bli inrednings arkitekt eller formgivare. Den femte var intresserad av design och inredning och ville bli inrednings arkitekt. Den siste bröt sig ifrån gruppen och sa att hon ville bli konservator. Vad kan man göra för att få in fler tjejer på utbildningen? De tyckte att programmet måste marknadsföra sig bättre och visa upp att de finns. Inte bara på öppet hus och på skolornas mässa, utan också på andra platser ute i samhället som till exempel kulturhuset eller biblioteket. Sådana platser som vem som helst kan gå och besöka. På mässan föreslog de att göra montern mer som ett rum i hemmiljö och sätta in möbler som tillverkats på programmet, för att visa att vi tillverkar möbler och inte små nyckelskåp eller andra småsaker. De ville att vi skulle ta bort de inslag vi har idag på mässan som visar hur man svarvar och hur man lägger intarsia. För det ser mer ut som slöjden i skolan och de tyckte inte att man kan jämföra programmet med det. De tyckte också att informationen ute i skolorna borde förbättras, de föreslog att eleverna som går på programmet skulle åka ut och presentera programmet ute på skolorna. Då kunde de intresserade eleverna ställa frågor direkt till dem om utbildningen. Informationen skulle också gå ut till närliggande kommuner som inte själva har hantverksprogrammet inriktning trä, för flickorna som kommer från närliggande kommuner säger att informationen var obetydlig. 12

14 4 Diskussion Varför trä? Som jag har sett i min undersökning är anledning till att eleverna väljer just hantverksprogrammet inriktning trä, att de är intresserade av möbler och inredning och att de gillade träslöjden i grundskolan. Någon skillnad på varför flickor och pojkar väljer hantverksprogrammet inriktning trä kan jag inte se när jag jämförde svaren från intervjuerna med enkätsvaren. Men något som kom fram var att flickorna upplevde att de inte fått det stöd som grundskolan borde ha gett dem, genom att sporra dem till att välja den utbildning som de är intresserade av. Min undersökning har visserligen inte har så hög tillförlitlighet på grund av stort bortfall, men delar av mitt resultat stöds av min litteraturstudie. Vilken sysselsättning har eleverna som gått hantverksprogrammet inriktning trä? Andelen som arbetar inom yrket var knappt hälften, det visade sig vara samma antal som i den undersökning som skolverket har gjort. De arbetar med skiftande yrken inom branschen. Närapå hälften arbetar som maskinsnickare, det är de som arbetar på en lite större träindustri, tre stycken arbetar som möbelsnickare det är då på ett lite mindre möbelföretag, medan en arbetar med husbygge, en med försäljning av byggvaror och en med kvalitetsarbete inom möbelindustrin. Om man ser på dem som arbetar inom sitt yrke är det inte så många som har fått någon vidareutbildning på de företag de arbetar hos. Det var tre stycken som sa att de hade fått utbildning på CNC-maskiner eller specialmaskiner på sin arbetsplats. Den CNC utbildning eleverna får i skolan är bara grundläggande och måste kompletteras ute på arbetsplatsen på den typ av maskin som finns där. Företagen måste satsa på ungdomen när det gäller ny teknik som datastyrda maskiner. Av dem som inte arbetar inom yrket, är det ändå många som känner att de har haft nytta av sin utbildning. Det känns bra att utbildningen inte är värdelös även om man inte arbetar med det. Många tycker sig ha nytta av sin utbildning genom att de kan fixa lite hemma med att laga gamla möbler och att de har fått maskinvana. Maskinerfarenheten och den praktiska kännedomen har de även nytta av inom andra yrken. När man frågar dem så här efteråt varför de inte arbetar inom yrket, är det många som inte har tänkt sig ett industriarbete. Enligt min enkätundersökning beror detta på att de föreställt sig att man skulle göra möblerna från början till slut och inte göra samma sak hela dagarna. Därför 13

15 har en del valt att byta yrke, en annan orsak är enligt de före detta eleverna, den tämligen låga lönebild som råder inom träindustrin. Av dem som har svarat på enkäten var det fyra stycken som hade vidareutbildat sig inom branschen. Eftersom dessa utbildningar ligger på högskolenivå, innebär detta att en av nio gått på högskola. Men om man lägger samman dessa med dem som utbildat sig inom något annat yrke också, blir siffran högre. Det blir hela åtta stycken som har vidareutbildat sig. Det är väldigt höga siffror om man jämför med vad undersökning som skolverket har gjort, en av nio. Orsaken till detta kan man bara spekulera i. En möjlighet är att siffrorna hade blivit mer jämförbara om ett större antal hade lämnat in sina enkäter. Men om man jämför hela undersökningsmaterialet och säger att inga fler än de jag har fått in har vidareutbildat sig på högskola, då är det ändå en stor andel av eleverna på Jacobskolan som har vidareutbildat sig, en på åtta. När jag började denna undersökning var jag övertygad om att flickorna skulle ha vidareutbildat sig mer än killarna. Men det visade sig att det inte fanns tillräckligt med flickor för att kunna få svar på denna fråga. Vad hade de för mål? Om man tittar på målen som de hade när de började sin yrkesutbildning var det många som inte hade några speciella mål utan bara att få ett arbete efter skolan. Men en liten del hade sina förväntningar på att till exempel bli egenföretagare. Av dem som hade målet att bli slöjdlärare eller designer är det ingen som har påbörjat några sådana studier. Men det är ju inte för sent ännu. När jag intervjuade tjejerna hade alla ett eller flera mål som de kunde tänka sig i framtiden. Slöjdlärare var det vanligaste målet för dem men att ha ett eget företag eller arbeta med design och inredning var också några av målen. Ingen av dem sa att deras mål var att få ett arbete och inte heller att de skulle vilja arbeta på ett snickeri som möbelsnickare. Utan det verkade som om de hade tänkt att vidareutbilda sig. Hur gick det med målen? När man tittar på om eleverna har uppnått sitt mål är det en tredjedel som uppger att de har det och en tredjedel som anser att de är på väg att göra det men inte riktigt nått fram ännu. Den sista tredjedelen menar att de inte kommer att nå sitt mål, på grund av att målet har förändrats eller att målet var för högt satt. Om målet var att få ett arbete inom yrket, exempelvis som möbelsnickare kan det medföra vissa problem på grund av lågkonjunkturen. 14

16 Arbetsmarknaden inom branschen är för närvarande i en lågkonjunktur och chansen att få ett arbete är väldigt liten. Men en ljusning kan man ana i horisonten, inom vissa områden. Vad kan man göra för att få fler flickor intresserade? Vad ska man göra för att få fler flickor att söka till hantverksprogrammet inriktning trä? Detta frågade jag flickorna som idag går utbildningen. Men några förslag hade de inte på vad man kan göra för att få fler tjejer att söka till utbildningen, utan det var generella förslag som de tyckte man kunde göra för att fler skulle söka utbildningen. De viktigaste var att de ville att vi skulle marknadsföra oss bättre, så att grundskolans elever vet mer om vad vi sysslar med. De hade flera bra förslag som vi ska försöka att förvekliga. Något som kom fram när jag intervjuade tjejerna, var att de hade stött på problem när de berättade för sin syokonsulent på grundskolan att de tänkte söka till hantverksprogrammet inriktning trä. Jag blev väldigt förvånad när flickorna berättade att deras syokonsulent hade uppmanat dem att välja en annan utbildning som de tyckte passade dem mer. Gärna då en teoretisk eller en utbildning som är mer kvinnlig. Detta fast det står tydligt i läroplanen att eleverna ska uppmuntras att stärka sina intressen utan fördomar på vad som är kvinnligt eller manligt. Grundskolorna bör verkligen arbeta med jämställdheten mellan könen. I den undersökning Träindustriarbetarförbundet genomförde i sluter av 80-talet undersöktes frågan om de tyckte att arbetsuppgifterna passade lika bra till kvinnor som till män. Nästan alla kvinnor tyckte att de passade, medan av männen var det knappt hälften som tyckte det. Men utvecklingen går framåt så att de tunga lyft som tidigare fanns i industrin försvinner successivt. 15

17 Sammanfattning av diskussionen Den största orsaken till att grundskolans elever väljer hantverksprogrammet inriktning trä är deras intresse för möbler och träslöjden i skolan enligt min undersökning. Samma sak svarar flickorna. Men något som också kom fram under intervjuerna med flickorna var att de upplevde att de inte fått det stöd som skolan borde ha gett dem, såsom att uppmuntra dem till att välja den utbildning som de är intresserade av. Finns det inte lika många flickor som pojkar som tycker om möbler? Eller är det de traditionella könsrollerna som styr? Av de elever som har gått hantverksprogrammet inriktning trä är det nästan hälften som arbetar inom yrket. Om man sen tittar på dem som inte arbetar inom yrket av någon orsak är de ändå många som tycker att de har haft nytta av sin utbildning. Andelen gamla elever som har vidareutbildat på högskola var hög om man jämför med skolverkets undersökning. Även om man tar alla som jag skickat ut enkäten till och de som svarat att de vidareutbildat sig blir siffran något högre än skolverkets. Det kunde vara intressant att följa upp denna undersökning efter några år, för att se om de målen som några har på att bli egenföretagare, slöjdlärare eller designer blir verklighet. 16

18 Litteraturförteckning Svenska Träindustriarbetarförbundet (1989)Kvinnor och män i träindustrin Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna (1994) Utbildningsdepartementet ( ) ( ) Statistik/AA/OV0904/2003M00/A01SA0301_14.pdf ( ) 17

19 Följebrev Bilaga 1 Hej! Jag är yrkeslärare på Jacobskolan i Hässleholm och går lärarutbildningen på Malmö högskola. I utbildningen ingår det att man ska göra ett examensarbete. Eftersom jag tidigare i mitt yrkesliv upplevde att det var svårt att få tag i utbildade medarbetare, tänkte jag undersöka vart eleverna tar vägen efter hantverksprogrammet inriktning trä. Är det så att ni läser vidare inom möbelsnickeri eller design eller har ni fått nog med utbildning? Du har kanske kommit på att detta inte var något för dig och bytt yrkeskarriär. Frågorna är många så därför har jag ställt samman ett Frågeformulär som jag skulle vilja ha hjälp med. Svara på frågorna och skicka tillbaka den i svarskuvert så fort som möjligt och helst inom en vecka. Det är naturligtvis frivilligt, men det skulle vara till stor hjälp och undersökningens tillförlitlighet skulle öka. På formuläret finns ett nummer för att jag ska veta att Du har svarat, så jag inte skickar en påminnelse eller ringer i onödan. Dina svar kommer att behandlas anonymt så att ingen kan identifiera Dig. Jag är tacksam för svar senast den 12 Mars 2004 Stort tack på förhand för din medverkan! Ylva Talik Jacobsskolan Hässleholm Om du undrar över något eller vill ha hjälp med någon fråga ring gärna till Ylva Talik Jacobsskolan Hässleholm Tele säkrast kl måndag, onsdag eller torsdag. 18

20 Bilaga 2 1. Varför valde du att utbilda dig inom hantverksprogrammet inriktning trä? För att jag tyckte om träslöjd i grundskolan. 14 För att min kompis valde det 1 För att min pappa/mamma eller nära bekant arbetar inom yrket. 0 För att jag inte kom in på mitt förstahandsval. 5 För att jag är intresserad av möbler och inredning. 18 Annan orsak Min bror gick samma linje och hans möbler var så fina att jag Ville ha lika dana. 2. Kom in på mitt förstaval, men var inte beredd på att bo på annan ort. 3. Tyckte att hantverksprogrammet inriktning trä var intressant, så jag tog det. 4. Var för tillfället trött på att plugga. 5. Intressant att vara med från början till slutet. 6. Jag hade dåliga betyg så jag hade inte så mycket att välja på. 7. En kompis hade gått det och jag tyckte det verkade intressant. 2. Ditt kön? Man 34 Kvinna 2 Summa: 36 st. 3. Vad är din sysselsättning idag? Arbetar. Möbelsnickare. 3 Maskinsnickare. 7 CNC-operatör 2 Kvalitetsarbete inom möbelindustrin. 1 Hus bygge. 1 Försäljare, byggvaror. 1 Metallarbetare. 3 Pedagog. 1 Transport (Truckförare, Trafikledare) 2 Stensättare 2 Tekniker 1 19

21 Industriarbete ej trä. 2 Arbetar 1 Vikarie som klassassistent på en särskola. 1 Fiskberedare. 1 Studerar Snickare akademin i Kristianstad. 1 Studerar (Biomekanik, Högskolan i Halmstad). 1 Studerar magisteråret på systemvetenskapliga utbildningen i Lund. 1 Studerar (har ej preciserat sig). 1 Annat. Arbetssökande 2 Militärtjänstgöring 1 Summa: 36 st. 4. Om du arbetar inom träyrket, har du i så fall fatt någon vidareutbildning på din arbetsplats. Ja 6 Nej 12 Om svaret är Ja, i så fall inom vad? 1. CNC-maskin 2. Vidareutbildning på CNC-maskiner. 3. Inom vilka regler som gäller på arbetsplatsen.. 4. Specialmaskiner. 5. Allmän fördjupning. 6. Skydds frågor. Summa: 18 st. 5. Om du inte har arbetar inom träyrket, har du ändå haft någon användning av din utbildning? Ja 14 Nej 6 Om svaret är Ja, kan du ge ett exempel. 1. Snickrat en del hemma på huset. 2. Kunskapen. 3. Gjort möbler till mig själv. 20

22 4. Arbetat tidigare. 5. Möblerna man gjorde. 6. Att kunna tänka praktiskt. 7. Fick en bild av hur det fungerar på fabriker. 8. Har gjort lite grejer till kompisar t ex. bord, skohyllor och pallar. 9. Har arbetat som maskinsnickare och byggnadssnickare. 10. Renovering av mitt hus. 11. Lackerat lite. 12. Har arbetat inom det, ett litet tag. 13. Grunderna för att köra maskiner + blivit med praktisk. 14. På fritiden hemma. 6. Om du inte har arbetat inom träyrket, av vilken orsak? Fick inget arbete. 4 Är förhindrad att jobba inom yrket, på grund av skada eller handikapp. 1 Branschen är för lågbetald. 5 Valde fel utbildning. 1 Var ej beredd att söka arbete på annan ort. 1 Annan orsak Gör värnplikten. 2. Fanns inga jobb att söka. 3. Ville jobba med människor. 4. Roligt att snickra men idag står man ofta vid en och samma maskin hela dagarna. Ville göra allt från början till slut på produkten. 5. Ville inte stå vid ett löpande band hela livet. 6. Jag jobbade på ett ställe i fyra år men det var massproduktion. Jag vill syssla med enstycks produktion. 7. Klarar inte av fabriksjobb. 7. Om du inte arbetar inom träyrket, har du då utbildat dig inom något annat yrke? Ja 5 Nej 15 Om svaret är Ja, iså fall till vad? 21

23 1. Ingenjör. 2. Systemvetare. 3. Stensättare. 4. Tekniker. 5. Ekonom. 8. Har du studerar vidare inom trä yrket? Nej 31 Ja på Högskola 1 Ja på Kvalificerad yrkesutbildning. 2 Ja på Komvux. 1 Ja på Lärnia. 1 Om svaret är Ja, inom vilket område? 1. Snickare akademin 2. 1 år J Karlstad inriktning gesällbrev. 3. Älmhult Högskola Trä inriktning NC robotar. 4. Möbelsnickeri slutade där efter ett tag, var samma utbildning som på gymnasiet. 5. Design 9. Vad var ditt mål, när du började din yrkesutbildning? Slöjdlärare 2 Finsnickare 6 Eget företag inom möbeltillverkning. 4 Design 4 Inget mål 5 Jobba 7 Göra något som man är intresserad av. 3 Produktutveckling inom trä. 1 Utbildning utan så höga krav på teori. 1 Resemontör 1 Få kunskap både praktiskt och teoretisk 1 22

24 10. Har du nått ditt mål? Ja 10 Nej 14 Delvis 10 Jag har blivit möbelsnickare, men fyra år med mest vertikalputsning och lagning tär på intresset. Kanske man vet aldrig vad som händer. Designar informationssystem istället för möbler. Ja men inte inom trä. Arbetar inom träindustrin och är på god väg. Ska börja tillverka lite möbler på egen hand. Väntar bara på ett stort garage. 11. Om svaret är nej på fråga 10. Varför? Mitt mål har förändrats. 10 Mitt mål var för högt. 3 Jag blev inte tillräckligt stimulerad under utbildningen. 1 Min motivation var inte tillräckligt hög under utbildningen. 1 Annat. 6 Svårt att få jobb. Nya mål att uppnå. När jag började jobba fick jag ett mål att uppnå. Min motivation var inte stor det sista året p.g.a. dålig hjälp från lärarna samt strul med lärare byte e.t.c. Jag klarade inte att få gymnasiekompetens så jag fick läsa upp dem på folkhögskola och då upptänktes att jag har dyslexis, vilket gör att jag inte klarar av tempot på en högskola alltså kan jag inte bli slöjdlärare. Tack för din medverkan Ylva Talik 23

25 Gruppintervjun Bilaga 3 1. Varför valde du at utbilda dig inom hantverksprogrammet inriktning trä? För att jag tyckte om träslöjd i grundskolan. För att min kompis valde det För att min pappa/mamma eller nära bekant arbetar inom yrket. För att jag inte kom in på mitt förstahandsval. För att jag är intresserad av möbler och inredning. Annan orsak. 2. Vad har du tänkt syssla med i framtiden? Vad är ditt mål? 3. Vad kan man göra för att få in fler tjejer på utbildningen? Vad kan man göra för att göra utbildningen mer attraktiv för flickor/kvinnor? Tack för din medverkan Ylva Talik 24

TRÄPLUGG. Guide. Träindustrin behöver ungdomar. Han fick sitt drömjobb! det här kan du bli ETT LITET MAGASIN FÖR DIG SOM SKA VÄLJA GYMNASIET 2012

TRÄPLUGG. Guide. Träindustrin behöver ungdomar. Han fick sitt drömjobb! det här kan du bli ETT LITET MAGASIN FÖR DIG SOM SKA VÄLJA GYMNASIET 2012 TRÄPLUGG ETT LITET MAGASIN FÖR DIG SOM SKA VÄLJA GYMNASIET 2012 Han fick sitt drömjobb! Guide det här kan du bli Träindustrin behöver ungdomar 1 Du kan bli något speciellt Det finns många roliga och annorlunda

Läs mer

Vägen in i arbetslivet

Vägen in i arbetslivet Vägen in i arbetslivet En rapport om inträdet på arbetsmarknaden efter yrkesförberedande gymnasieprogram Unga män som gått fordonsprogrammet på gymnasiet står som vinnare. För dem som avslutat omvårdnadsprogrammet

Läs mer

TRÄPLUGG. Guide. Träindustrin behöver ungdomar. Hon fick sitt drömjobb! det här kan du bli ETT LITET MAGASIN FÖR DIG SOM SKA BÖRJA GYMNASIET 2013

TRÄPLUGG. Guide. Träindustrin behöver ungdomar. Hon fick sitt drömjobb! det här kan du bli ETT LITET MAGASIN FÖR DIG SOM SKA BÖRJA GYMNASIET 2013 TRÄPLUGG ETT LITET MAGASIN FÖR DIG SOM SKA BÖRJA GYMNASIET 2013 Hon fick sitt drömjobb! Guide det här kan du bli Träindustrin behöver ungdomar 1 Du kan bli något speciellt Det finns många roliga och annorlunda

Läs mer

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning 14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Det är svårt att finna vägen utan kompass

Det är svårt att finna vägen utan kompass nuari 2013 Emma Brandt Det är svårt att finna vägen utan kompass Innehåll 1 Inledning... 2 2 Sammanfattning... 3 3 Metod och tillvägagångssätt... 4 3.1 Syfte och frågeställningar... 4 3.2 Avgränsningar...

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007! Bara hälften av alla nyexaminerade upplevde att de fick tillräcklig information

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan

Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan Avdelningen för analys Gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik 1 (1) Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan Denna handlar om vad ungdomar som gick ut gymnasieskolan läsåret 200/0 gjorde under åren 20 201.

Läs mer

Nu avslöjar vi de 9 vanligaste myterna om ditt gymnasieval

Nu avslöjar vi de 9 vanligaste myterna om ditt gymnasieval Nu avslöjar vi de 9 vanligaste myterna om ditt gymnasieval Det är inte sant, bara för att alla säger det Det är lätt att bli stressad över gymnasievalet och orolig för att välja fel. Dessutom kommer föräldrar,

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Prioriteringar inför kongressen Jobben först: Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Så väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna

Så väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna Så väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna En undersökning av Studentum om val till högskola och kvalificerad yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan

Läs mer

15 punkter JOBB TILL ALLA UNGA

15 punkter JOBB TILL ALLA UNGA 15 punkter JOBB TILL ALLA UNGA - Alla under 25 år ska erbjudas vägledning, jobb, utbildning eller traineeplats från första dagen av arbetslöshet Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Örebro 2 (8) Jobb

Läs mer

VTDV Vart tog de vägen

VTDV Vart tog de vägen VTDV Vart tog de vägen Undersökning av hur det gått för de som avslutade sina studier vid någon av fritidsledarskolorna under 2013 Vart tog de vägen? Redovisning av Fritidsledarskolornas undersökning genomförd

Läs mer

Nu avslöjar vi de 9 vanligaste myterna om ditt gymnasieval

Nu avslöjar vi de 9 vanligaste myterna om ditt gymnasieval Nu avslöjar vi de 9 vanligaste myterna om ditt gymnasieval Det är inte sant, bara för att alla säger det Det är lätt att bli stressad över gymnasievalet och orolig för att välja fel. Dessutom kommer föräldrar,

Läs mer

Svensk Gymnasielärling

Svensk Gymnasielärling Med full fart på lärlingssidan behöver vi inte prata om enkla jobb. Carl Bennet Industriman med lärlingslön - en möjlighet för alla. Och den ljusnande framtid är vår. De bekanta orden har flertalet generationer

Läs mer

Nu införs 4-årigt gymnasium för de som vill! Här är chansen stor att få jobb

Nu införs 4-årigt gymnasium för de som vill! Här är chansen stor att få jobb ETT LITET MAGASIN FÖR DIG SOM SKA BÖRJA GYMNASIET 2015 Nu införs 4-årigt gymnasium för de som vill! Här är chansen stor att få jobb 1 Alla kan få högskolebehörighet Alla som läser ett yrkesprogram har

Läs mer

Kartläggning. Författare. Elias Aretorn, Astrid Kuylenstjerna, Elias Fyhr, Julia Dahlberg, Sofia Strandell, Elin Ring, Johanna Ring, Albin Hellström

Kartläggning. Författare. Elias Aretorn, Astrid Kuylenstjerna, Elias Fyhr, Julia Dahlberg, Sofia Strandell, Elin Ring, Johanna Ring, Albin Hellström Kartläggning Kartläggning av tidigare elever som studerade en av följande gymnasiala utbildningar vid Bromangymnasiet: Industritekniska programmet, Teknikprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet Författare

Läs mer

Vilket påstående är rätt?

Vilket påstående är rätt? PÅSTÅENDE 1 Jämställda styrelser blir verklighet år 2185. PÅSTÅENDE 2 Jämställda styrelser blir verklighet år 2039. Rätt svar: 2 Förutsatt att utvecklingen fortsätter i dagens takt. Vi tycker att det är

Läs mer

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 78 000 ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 Sommaren 2014 har landets kommuner och landsting ordnat feriejobb/feriepraktik åt 78 000 ungdomar. I en enkät som har besvarats av 229 kommuner

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare?

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var

Läs mer

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling?

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling? Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara lärling? Gymnasievalet För vissa är valet lätt, för andra är det svårare Men en sak är säker det finns något för alla. Valet

Läs mer

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? Inledning GS medlemmar arbetar i branscher som traditionellt är mansdominerade. Det avspeglar sig även på medlemskåren

Läs mer

Halmstad 14 september. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Halmstad 14 september. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Halmstad 14 september Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Hur är tillgången på arbetskraft med relevant kompetens? 2 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Simkunnighet i årskurs 6

Simkunnighet i årskurs 6 Enheten för utbildningsstatistik 2014-12-16 1 (20) Simkunnighet i årskurs 6 Uppföljning av kunskapskraven i idrott och hälsa avseende simkunnighet samt förmåga att hantera nödsituationer vid vatten läsåret

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

En fjärilseffekt i näringslivet

En fjärilseffekt i näringslivet APRIL 2013 En fjärilseffekt i näringslivet En rapport om små val som kan få oförutsägbara konsekvenser på framtidens arbetsmarknad Förord Det är i företagen jobben skapas och det är också där som grunden

Läs mer

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen Utan högskolorna stannar Sverige Så tycker TCO om den högre utbildningen Tryck: CM tryck, Bromma, april 2006 Foton: Andy Prhat Förord Utbildning är nyckeln till jobb. Och jobb är nyckeln till vår gemensamma

Läs mer

Vilket påstående är rätt?

Vilket påstående är rätt? PÅSTÅENDE 1 Jämställda styrelser blir verklighet år 2185. PÅSTÅENDE 2 Jämställda styrelser blir verklighet år 2039. Rätt svar: 2 Förutsatt att utvecklingen fortsätter i dagens takt. Vi tycker att det är

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Varför lämnar lärarna yrket?

Varför lämnar lärarna yrket? Varför lämnar lärarna yrket? Rapport från Lärarnas Riksförbund augusti 2002 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VARFÖR LÄMNAR LÄRARNA YRKET?... 3 Inledning och bakgrund... 3 Metod, urval och svarsfrekvens... 3 Varför

Läs mer

Åk 1-3 Gymnasiet 28,1% 25,8% 23,6% 21,6% 21,6% Någon i min familj

Åk 1-3 Gymnasiet 28,1% 25,8% 23,6% 21,6% 21,6% Någon i min familj Orättvis behandling I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om orättvis behandling med vilket menas att någon eller några medvetet har behandlat ungdomarna orättvis på ett allvarligt sätt.

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

Rekryteringsundersökning

Rekryteringsundersökning Rekryteringsundersökning 2015 Rekryteringsbehovet inom trä- och möbelindustrin fram till 2020 TMF TRÄ & MÖBELFÖRETAGEN TMF är bransch- och arbetsgivarorganisationen för hela den träförädlande industrin

Läs mer

INDUSTRI NEJ TACK INDUSTRY NO THANKS

INDUSTRI NEJ TACK INDUSTRY NO THANKS MALMÖ HÖGSKOLA Gymnasielärarutbildningen Examensarbete, 5 poäng HT 2004 INDUSTRI NEJ TACK Varför väljer så få elever Industriprogrammet INDUSTRY NO THANKS Why do so few students choose industry education

Läs mer

PM - Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan?

PM - Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan? 1 (13) PM - Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan? Från och med hösten 14 publicerar uppgifter om vad ungdomar gör ett, tre och fem år efter gymnasieskolan. Redovisningen handlar än så länge om elever

Läs mer

Vilka deltog läsåret 2008/09 (första försöksåret ) med lärlingsutbildning?

Vilka deltog läsåret 2008/09 (första försöksåret ) med lärlingsutbildning? Vilka deltog läsåret 2008/09 (första försöksåret ) med lärlingsutbildning? Huvudmän som deltog i försöket 2008/09 135 huvudmän 4 069 elever 100 % 110 kommuner 1 789 elever 44,0 % 22 fristående 2 268 elever

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Rapport Industri och Ungdom

Rapport Industri och Ungdom Jesper, Henrik, Alfred och Johan 2011-09-16 Rapport Industri och Ungdom Sid 1 av 6 Innehållsförteckning 1.1 Inledning s. 3 1.2 Bakgrund s. 3 2 Metod s. 3 3 Insamlad Data s. 4, 5 4 Diskussion/Avslutning

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

En erfarenhet rikare UNGDOMARS SYN PÅ FERIEJOBBEN SOMMAREN 2013

En erfarenhet rikare UNGDOMARS SYN PÅ FERIEJOBBEN SOMMAREN 2013 En erfarenhet rikare UNGDOMARS SYN PÅ FERIEJOBBEN SOMMAREN 2013 Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genomfört en enkätstudie i syfte att ta reda på vad ungdomar ansåg om det feriejobb de haft

Läs mer

Förekommer spel om pengar på skolor i Södertälje?

Förekommer spel om pengar på skolor i Södertälje? Utbildningskontoret Åke Martinsson 2009-10-19 Förekommer spel om pengar på i Södertälje? Rapport av resultat från webbenkät 2009-09. På uppdrag av Utbildningsnämnden genomfördes en kartläggning med fokus

Läs mer

Att försörja sig och utvecklas

Att försörja sig och utvecklas Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en

Läs mer

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Hur är tillgången på arbetskraft med relevant kompetens? 3 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Medicinska vårdadministratören och sekretessen Examensarbete 35 poäng Författare: Mia Käck Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING

Läs mer

VTDV Vart tog de vägen

VTDV Vart tog de vägen VTDV Vart tog de vägen Undersökning av hur det gått för de som avslutade sina studier vid någon av fritidsledarskolorna under 2016 1 Vart tog de vägen? Redovisning av Fritidsledarskolornas undersökning

Läs mer

Södra sjukvårdsregionen

Södra sjukvårdsregionen Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Besökarens profil och upplevelse

Besökarens profil och upplevelse Besökarens profil och upplevelse 9-10 februari 2017 Utförd av Lorena Sankilampi och Carlos Salas på uppdrag av Länstyrelsen Stockholm Bazaren. Besökarens profil och upplevelse Innehåll Inledning...3 Metod...4

Läs mer

Hur går det med jämställdheten?

Hur går det med jämställdheten? Föreställningar och förväntningar på män och kvinnor är något vi alla måste förhålla oss till och bidrar till att forma både samhället och oss som individer. Normer kring kön och de maktrelationer som

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt

Läs mer

Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer?

Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer? @ungdomsb Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer? Intresse för ämnesinriktningen Att det ger många valmöjligheter efter gymnasiet Att det ger kunskaper jag tror jag behöver i framtiden

Läs mer

Ingenjörer med innovationer på schemat

Ingenjörer med innovationer på schemat Sten Fåhré-stipendiater Ingenjörer med innovationer på schemat Publicerad: 2012-04-23 10:51 Det krävs tre års högskolestudier för att kunna arbeta som utvecklingsingenjör. Tre år där stor del av studierna

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4 Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

VTDV Vart tog de vägen

VTDV Vart tog de vägen VTDV Vart tog de vägen Undersökning av hur det gått för de som avslutade sina studier vid någon av fritidsledarskolorna under 2012 Vart tog de vägen? Redovisning av Fritidsledarskolornas undersökning våren

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Gymnasieutbildning med anställning och lön - en möjlighet för DIG! SVENSK GYMNASIELÄRLING

Gymnasieutbildning med anställning och lön - en möjlighet för DIG! SVENSK GYMNASIELÄRLING Gymnasieutbildning med anställning och lön - en möjlighet för DIG! SVENSK GYMNASIELÄRLING Din framtida arbetsplats? Det här är våra samarbetsföretag. I den nya arbetslivsförankrade utbildningen är företagen

Läs mer

Vad behöver jag veta inför mitt gymnasieval?

Vad behöver jag veta inför mitt gymnasieval? Vad behöver jag veta inför mitt gymnasieval? 1 VAD VILL JAG VETA? Vilka fakta behöver Gun, SYV, berätta för mig för att jag ska kunna gör ett bra gymnasieval Förklara vad man får göra Möjligheter ute i

Läs mer

Teknikprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Teknikprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Teknikprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i sin helhet i Skolverkets

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-10-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under september månad 2017 påbörjade 580 personer

Läs mer

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 5 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Utbildningsutvärdering

Utbildningsutvärdering Utbildningsutvärdering YRKES-SFI FÖR BUSSFÖRARE (SJÖBO) YRKESVUX UTBILDNINGSPERIOD: 2017-11-06 TILL 2018-05-18 Om utvärderingen Detta är en sammanställning av utbildningsutvärderingen av Yrkes-sfi för

Läs mer

Hantverksprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Hantverksprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Hantverksprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i sin helhet i

Läs mer

Yrkesutbildning nu - BRvux

Yrkesutbildning nu - BRvux Information om yrkesutbildningar i Boråsregionen Nr 3 juni 2013 Välkommen till BRvux Nyhetsbrev! I detta nummer har vi intervjuat riksdagsman Jan Ericson om vuxenutbildning och Niklas Martinsson som genomgått

Läs mer

Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla?

Läs mer

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Inledning Inför gymnasievalet våren 2010 genomför Teknikdelegationen en kampanj riktad till niondeklassare, med huvudbudskapet

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Ljusdal Ovanåker Nordanstig Hudiksvall Bollnäs Ockelbo Hofors Gävle Företagsringen har i uppdrag av Arbetsförmedlingen i Bollnäs-Ovanåker att genomföra en förstudie kring framtida kompetensbehov. Vi

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Tryggare kan ingen vara? En studie om ungdomars arbete, trygghet och framtid i Sverige och Danmark

Tryggare kan ingen vara? En studie om ungdomars arbete, trygghet och framtid i Sverige och Danmark Tryggare kan ingen vara? En studie om ungdomars arbete, trygghet och framtid i Sverige och Danmark Svenskt näringsliv 2006 Grafisk form: Brando designbyrå Öresundsungdomar om dagens och morgondagens arbetssituation

Läs mer

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla? Forskar utb

Läs mer

Vuxenutbildningsundersökningen 2006

Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Utbildning 2008 Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Deltagande i vuxenutbildning Nästan 1,7 miljoner deltog i vuxenutbildning År 2006 deltog varannan 18 64-åring, dvs. över 1,7 miljoner personer, i vuxenutbildning,

Läs mer

En gymnasieskola för alla

En gymnasieskola för alla Partimotion L Motion till riksdagen 2018/19:2054 av Jan Björklund m.fl. (L) En gymnasieskola för alla Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet

Läs mer

Övergång mellan utbildningar

Övergång mellan utbildningar Övergång mellan utbildningar Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Det var idrott naturligtvis! Karin, 46 år Det roligaste är matte och syslöjd. Fast matte är min favorit. Sara, 12 år Tyska var roligast

Läs mer

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Hospitering Att arbeta över gränserna. Karlstads Teknikcenter Tel

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Hospitering Att arbeta över gränserna. Karlstads Teknikcenter Tel Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2018 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA16 2018-09-11

Läs mer

Sverige behöver studentmedarbetare

Sverige behöver studentmedarbetare Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Vägen till det första jobbet går oftast via

Läs mer

Kartläggning av unga i åldern år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Bilaga 1

Kartläggning av unga i åldern år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Bilaga 1 Kartläggning av unga i åldern 16-24 år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Bilaga 1 Innehållsförteckning Utbildning...2 Grundskolan - slutbetyg årskurs 9...2 Grundskolan -

Läs mer