RAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2012

Transkript

1 BARN OCH UTBILDNING FÖR KOMMUNERNA INOM SAMVERKANSOMRÅDET V8 DALS-ED, FÄRGELANDA, LYSEKIL, MUNKEDAL, ORUST, SOTENÄS, STRÖMSTAD OCH TANUM RAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KOMMUNER I SAMVERKAN VISION 8 KOMMUNER (V8)... 3 PRESENTATION AV ARBETSGRUPPERNA... 4 FÖRVALTNINGSCHEFSGRUPPEN... 5 EKONOMIGRUPPEN... 5 BESKRIVNING AV NYCKELTALEN... 6 NYCKELTALSDEFINITION... 7 FRAMTAGNA NYCKELTALEN FÖR ANALYSGRUPPEN... 9 ENKÄT ÅR KOLLEGIAL UTVÄRDERING, KU REFERENSER/KONTAKTPERSONER: BILAGA 1 - ANALYSGRUPPEN BILAGA 2 - EKONOMIGRUPPEN

3 Kommuner i samverkan Vision 8 kommuner (V8) Barn- och utbildningsgruppen har utökat sitt arbete genom ett fastare samarbete mellan kommunerna. Utöver de fem ursprungskommunerna har även Dals-Ed, Färgelanda och Orust anslutits till gruppen. Samarbete utgår ifrån benchmarkingarbetet och har vidgats till att även omfatta kvalitetsfrågor och nätverksträffar. Samtidigt deltar kommunerna i projekt och samverkansgrupperingar i andra konstellationer. Detta sker till exempel genom: Kommunförbundet Fyrbodal Gymnasieförbundet Fyrbodal Skolverkets nätverk Förvaltningschefsnätverk Benchmarkingarbete inom ekonomi Olika projekt, t ex Genväg och Entreprenörskap i skolan Oktoberdagar (Kompetensutvecklingsdagar där alla 8 kommuner deltar) Intentionen med samverkan är att ge ökad kunskap och driva utveckling inom framför allt följande områden: Kvalitetsutvecklingsfrågor kollegial utvärdering, kvalitetsredovisning Kompetensutveckling Betyg och bedömning kvalitetssäkring Benchmarking nyckeltal, enkäter, analys Nätverk på lednings- och verksamhetsnivå En förutsättning för denna samverkan är att vissa moment i de åtta kommunernas årskalendrar synkroniseras. Detta gäller till exempel tid för gemensam kompetensutveckling och nätverksarbete, där måndag i vecka 44 skall avsättas, samt tidpunkter för inmatning av data i benchmarkingarbetet. Oktoberdagarna är ett nav i samverkan, med utvärdering, planering och kompetensutveckling. Utifrån målsättningen i de övergripande statliga måldokument som gäller, kopplat till de redovisningar som kommunerna skall lämna in till bland annat Skolverket, det vill säga betygsstatistik, nationella prov med mera menar förvaltningschefsgruppen att det fortsatta arbetet skall kompletteras med följande inriktning: Ekonomgruppen och skall ta fram förslag på nyckeltal som kan mäta måluppfyllelse avseende betyg och resultat på nationella prov i förhållande till använda resurser. Resurser kan som nämnts ovan bestå av lokaler, personal, arbetstid/arbetstidens förläggning och pengar. Nyckeltalen skall spegla hur en skola har använt dessa resurser kopplat till de behov som föreligger för att nå en god måluppfyllelse och skapa en grund för en analys dels för den egna skolan, dels för en övergripande analys av uppnådda resultat på förvaltningsnivån. Ekonomgruppen skall ta fram mätdatum för det underlag som ligger till grund för nyckeltalen. 3

4 Perioden som avses och som skall ligga till grund för nyckeltalen är budgetår. Analysgruppen skall om möjligt ta fram nyckeltal på de mjuka värdena, dvs. hur skolan/förvaltningen fångar upp hur eleverna upplever/bedömer undervisningen med mera. Underlaget skall ligga till grund för en analys om huruvida elever som är nöjda med undervisningen och/eller sin situation i skolan, når målen i högre grad. Elevernas frånvaro bör mätas. Inför verksamhetsåret 2012 har förvaltningscheferna initierat en översyn av framtagna nyckeltal och förändring kommer att ske där nyckeltalen i fortsättningen kommer att bland annat skall bygga på de nyckeltal som användes i Jämförelseprojektet för förskola och grundskola. Under 2013 kommer därför förvaltningscheferna och ekonomerna att tillsammans diskutera vilka nyckeltal som skall ligga till grund för det fortsatta jämförelsearbetet. Nedan har vissa nyckeltal tagits bort jämfört med tidigare år och dessa är avseende produktivitet inom grundskolans högstadieskolor samt den egna beräkningen av bruttokostnaderna för grundskolan. Årets redovisning är därför något avgränsad jämfört med tidigare år. Kvalitetsutvärderingsgruppen KU 8 har under året fokuserat sin verksamhet på ett mindre antal områden varför rapporten för året är mindre omfattande än tidigare år. Presentation av arbetsgrupperna Fyra operativa individuella arbetsgrupper arbetar nu inom barn- och utbildning: Förvaltningschefsgrupp Ekonomigrupp Analysgrupp Kvalitetsutvärderingsgrupp KU8 4

5 Förvaltningschefsgruppen består av förvaltningschefer för barn- och utbildningsförvaltningarna. Förvaltningscheferna har det övergripande ansvaret för projektet. Mål, resultat och uppnående. Ekonomgruppen har fått i uppdrag att ta fram mätbara nyckeltal inom områden ekonomi och kvalitet. Nyckeltalen skall spegla hur en skola har använt de ekonomiska resurserna kopplat till de behov som föreligger för att nå en god måluppfyllelse och skapa en grund för en analys dels för den egna skolan, dels för en övergripande analys för förvaltningsnivån avseende uppnådda resultat. Analysgruppen skall om möjligt ta fram nyckeltal på de mjuka värdena, dvs hur skall skolan/förvaltningen fånga upp hur eleverna upplever/bedömer undervisningen. Underlaget skall ligga till grund för en analys om huruvida elever som är nöjda med undervisningen och/eller sin situation i skolan, når målen i högre grad. Genom Kvalitetsutvärderingsgruppen sker samverkan mellan kommunerna för ökad kvalitetsutveckling i verksamheten. Ett av målen är att genom kollegial utvärdering/lärande besök skapa ett tydligt och konkret verktyg för förbättringsarbete för förskolan/skolan/arbetslaget/läraren Förvaltningschefsgruppen Denna grupp träffas ungefär en gång i månaden för att diskutera gemensamma utvecklingsområden inom framförallt kvalitetsarbete och kompetensutveckling. Viktiga utgångspunkter i detta samarbete är de nyckeltal som tas fram av ekonomigruppen samt analyser och enkäter som görs av analysgruppen har till stora delar handlat en stor del av arbetet handlat om projektet LiA, Lärande i Arbetslivet. Detta projekt som ägs av Ljungskile folkhögskola har för V8-kommunernas del möjliggjort en fördjupad satsning på det arbete med att skapa en utvecklingsorganisation i varje kommun som inleddes Framförallt innehåller projektet en större satsning på att genom olika insatser stödja rektorerna och förskolecheferna i att leda lärande organisationer. Detta har skett bland annat i form av handledning i grupp utifrån dilemman i arbetet som ledare. Även arbetet i KU8 har förstärkts av projektet, då utbildning av observatörer ägt rum inom projektets ramar. LiA kommer att avslutas vid halvårsskiftet Ett annat viktigt område som gruppen arbetat med är planering av oktoberdagarna, en gemensam träffpunkt kring utvecklingsfrågor för samtliga skolledare i V8-kommunerna samt ekonomer och politiker. Ekonomigruppen Sedan mitten av 90-talet har ekonomerna sammanträtt för att diskutera gemensamma frågor samt för att skapa ett nätverk för gemensamt informations- och kunskapsutbyte. Dagordningen för ett sådant möte är att i första hand att ta fram gemensamma nyckeltalen för att sedan diskutera ett eller flera aktuella ämnen inom skolan. Vi passar också på att dela med oss när det gäller arbetsinsatser som vi för närvarande arbetar med eller nyss har slutfört. Exempel kan vara: 5

6 Intern kontroll av administrativa rutiner Redovisningssystem Resursfördelningssystem Ekonomirapporter Nätverket har fungerat mycket väl och bland annat varit ett stöd för nya medarbetare när de har börjat sina arbeten. När kommunstyrelsen i respektive kommun fattade beslutet att vi skulle arbeta med projektet Benchmarking i norra Bohuslän blev detta en naturlig fortsättning på det arbete som sedan tidigare hade påbörjats. Beskrivning av nyckeltalen I samverkan med analysgrupp tar ekonomigruppen fram nyckeltal inom följande områden Kostnader Kvalitet Nyckeltalen redovisas inom barnomsorg och grundskola. Avgränsningar sker mellan olika verksamheter avseende antalet nyckeltal inom ovanstående kategori. Kostnader Gruppen har försökt begränsa antalet ekonomiska nyckeltal till ett fåtal per verksamhetsområde. Kvalitetssäkring av nyckeltalen har varit en viktig uppgift och mycket tid har därför lagts på detta för att ge en korrekt jämförelse mellan kommunerna Nyckeltalen gäller för verksamheterna barnomsorg och grundskola och har tagits fram genom Personaltäthet samt kostnad för personaltäthet Kostnad per vistelsetid och genomsnittlig placeringstid Bruttokostnad (avser endast grundskolan) totalt för verksamheten varav lokal- och undervisning har särredovisats Kvalitet Skolverket presenterar varje år resultatmått i sin databas för nyckeltal. Arbetsgruppen har därför bestämt att utnyttja denna databas och valt ut följande nyckeltal: Elever, andel som efter första året på gymnasiet bytt studieväg. Elever, andel som ej uppnått målen i ett, flera eller alla ämnen. Elever, andel som ej uppnått målen i ett ämne. Elever, andel elever som har betyg i samtliga ämnen Antal elever som fullföljde utbildningen inom 4 år, nybörjare totalt. Lärare (heltidstjänst), andel med tillsvidareanställning Lärare, (heltidstjänst.), andel med pedagogisk utbildning 6

7 Invånare, andel lågutbildade 1 Nyckeltalen sammanställs och presenteras för analysgruppen som redogör för relationen mellan insatta medel och redovisat resultat. Nyckeltalen tas fram under hösten och kommer därför inte att presenteras, förutom några få nyckeltal, ytterligare i redovisningen nedan. Nyckeltalsdefinition Kostnader Nedan presenteras vilka kostnadsnyckeltal som arbetsgruppen har tagit fram. För verksamheterna förskola, skolbarnsomsorg och pedagogisk omsorg: Helårsarbetare per 100 heltidsbarn och helårsarbetare per 100 barn All personal beräknas ingå, förutom personal för lokalvård, skolmåltider, ledning, administration, elevassistenter och vaktmästare. Ett heltidsbarn beräknas ha en vistelsetid på 30 timmar i förskolan och 15 timmar inom skolbarnsomsorgen Kostnad per placeringstimme Genomsnittlig placeringstid per barn Grundskola inklusive förskoleklass Pedagogisk personal/100 elever Här redovisas endast schemalagd personal med pedagogisk uppgift d.v.s. lärare, speciallärare, förskollärare, fritidspedagoger och personal för flyktingundervisning. Pedagogisk personal inkl elevassistenter/100 elever Pedagogisk personal se definition ovan samt elevassistenter. Kostnader per elev inom grundskolan Arbetsgruppen har valt att presentera bruttokostnaden per elev för grundskolan. Nyckeltalen särredovisar lokalkostnaderna och kostnaderna för den pedagogiska personalen (undervisning). Framtagna nyckeltalen för 2012 I presentationen nedan har vi endast redovisat nyckeltalen för verksamhetsåret Övriga år går att läsa i bilaga. Presentationsmateriell kommer att presenteras på kommunens hemsida samt på (inloggningsuppgifter är tanum och 1435). 1 Andel av kommunens invånare i åldern år (31 dec) med folkskola eller grundskola som högsta utbildning. 7

8 Personaltäthet Barnomsorgen 2 Täthet per 100 heltidsbarn Förskola Skolbarnsomsorg omsorg Pedagogisk F ödals-ed 21,1 4,9 22,5 rfärgelanda 15,0 6,4 18,4 slysekil 16,9 6,7 25,6 kmunkedal oorust 16,7 - Upphört l Sotenäs 20,6 5,6 20,5 e kströmstad 18,5 4,7 21,3 l Tanum 18,0 6,3 19,9 Täthet per 100 barn Förskola Skolbarnsomsorg Pedagogisk omsorg Dals-Ed 17,9 4,5 18,2 Färgelanda 15,5 6,4 25,0 Lysekil 16,9 5,9 24,7 Munkedal 16,7 5,9 21,0 Orust 18,0 6,1 Upphört Sotenäs 18,2 5,4 20,2 Strömstad 19,7 5,4 21,7 Tanum 17,4 6,3 15,5 Förskoleklass/grundskola Personaltäthet/100 elever Pedagogisk personal Exkl assistenter Inkl assistenter Dals-Ed 8,1 8,7 Färgelanda 7,7 8,4 Lysekil 8,1 9,5 Munkedal 8,1 9,3 Orust 8,5 9,5 Sotenäs 8,9 9,2 Strömstad 8,9 9,7 Tanum 8,6 9,6 2 Siffror avseende antal timmar saknas från Munkedal då detta inte har kunnat tas fram ur systemet 8

9 Kostnad per timme/kronor Kostnader per elev/kronor Kostnad per placeringstimme/kronor Förskola Skolbarnsomsorg Pedagogisk omsorg Dals-Ed 235,5 119,2 262,4 Färgelanda 174,8 158,1 204,0 Lysekil 199,0 158,3 273,3 Munkedal Orust 208,4 - Upphört Sotenäs 255,8 145,7 239,9 Strömstad 214,0 111,8 227,6 Tanum 215,9 163,0 203,1 Kostnader per elev/kronor Bruttokostnad Varav undervisning lokaler övrigt Dals-Ed Färgelanda Lysekil Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Analysgruppen Enkät år 7-9 Under arbetets gång inom benchmarkingsamarbetet har det framkommit ett behov av att komplettera de ekonomiska siffrorna och betygsstatistiken med andra mjukare värden för att fördjupa jämförelsen av våra verksamheter. Därför beslutades att hösten 2006 genomföra en mjuk enkät med frågeställningar kring trygghet, trivsel, arbetsro, arbetsmiljö och liknande områden. 9

10 Under v 40, 2012, genomfördes därför åter enkäten i årskurs 9 inom ramen för benchmarkingsamarbetet. Det är sjätte året som enkäten används och tredje året den utökade versionen använd. Enkäten är utformad utifrån påståenden som eleven kunnat ta ställning till från Instämmer inte alls (1) till Instämmer helt (10). 1 är således lägsta möjliga medelvärde medan 10 är det högsta. För förra årets enkät förändrades arbetssättet vad gäller besvarande av frågorna. Tidigare har detta hanterats genom en pappersenkät men i år genom Webb. Svarsfrekvensen avviker därför mot tidigare år och arbete måste göras för att öka denna. Eftersom enkäten genomförs i årskurs 9 är det inte samma elevgrupp som följs. Det är därför vanskligt att jämföra resultaten. Gruppen som helhet redovisar goda resultat i enkäten. Orust och Sotenäs visar mycket höga värden på alla tre frågorna som redovisas ovan medan Munkedals kommun tillsammans med Dals-Ed har de lägsta värden på frågorna: Eleverna vet i stor utsträckning vad som krävs för ett visst betyg, jag upplever att jag blir rättvist behandlad i skolan och eleverna upplever att de trivs på skolan. Samtliga elevenkätsvar redovisas i bilaga. Lärarna i årskurs 7 till 9 genomförde samtidigt med elevenkäten sin enkät. Samtliga svar redovisas också i bilagan. Munkedals resultat redovisas ej då antalet svar endast var två. Från Orust saknas svar från Henåns skola. Kollegial utvärdering, KU8 Så som tidigare beskrivits inom ramen för V8-samarbetet så innebär Kollegial utvärdering, KU8, att pedagoger från en kommun besöker kollegor i en grannkommun för att spegla, uppmuntra och utmana pedagogerna i deras utvecklingsarbete. KU8 har sedan starten haft ett uttalat starkt underifrånperspektiv och utgår ifrån pedagogernas och enheternas egna frågeställningar för att vara en väg till kvalitetsutveckling på enheterna, i de olika kommunerna och V8 som helhet. Arbetet leds av två samordnare som utbildar och stödjer observatörerna att planera och genomföra de lärande besöken och återkoppling. Jag trivs i skolan Jag vet vad som krävs för att få ett visst betyg Jag upplever att jag blir rättvist behandlad i skolan Dals-Ed 6,20 7,42 6,44 Färgelanda 7,56 7,40 7,40 Lysekil 7,28 7,19 7,22 Munkedal 6,73 7,36 6,58 Orust 8,38 8,13 8,29 Sotenäs 8,33 7,22 8,03 Strömstad 7,60 7,07 6,89 Tanum 7,36 6,82 7,22 KU8 har under verksamhetsåret gjort besök enligt plan. Besöken har i de utvärderingar som gjorts av såväl besökt enhet som observatörernas utvärderingar, pekat på att arbetet håller god kvalitet i förhållande till KU8:s syfte. Ansökningarna till KU8 överrepresenteras av förskola samt underrepresenteras av Högstadium (dock med stor variation inom V8, vissa högstadium har använt KU8 frekvent medan andra kommuner inte alls). KU8 skall komma in som en naturlig 10

11 del i enheternas lärprocesser, i det systematiska kvalitetsarbetet. KU8 kan här på ett särskilt sätt bidra till input utifrån och aktivt bidra till att skapa Beprövad erfarenhet på sådant sätt som Skolverket och Skolinspektionen föreskriver. Under 2011 ingick en av samordnarna, Mattias Larsson, i Utvecklingsgruppen för LiAprojektet. Detta arbete omnämns i delar i verksamhetsberättelsen LiA-projektets är ett stort ESF-projekt (omsättning 15 miljoner) vars syfte är att öka organisationers förmåga till lärande för att öka medskapandet och därigenom hälsa på arbetsplatserna. Detta ger också en ökad kompetens och anställningsbarhet hos medarbetarna och en del i detta är också tillgänglighet på arbetsplatserna. LiA startade januari 2012 och delar av de lärdomar som gjorts inom V8 via KU8 användes bl. a. inom ramen för de aktiviteter inom LiA som planerades exempelvis inom utbildningsförvaltningen i Vänersborg samt socialtjänsten i Uddevalla. Då LiA:s perspektiv var som hand i handsken vad gäller det arbete som görs inom V8 kring lärande organisation och delaktighet, var det naturligt att förvaltningscheferna fattade beslut på underlag av KU8-samordnarna, att V8 skulle vara en del av LiA och där med kunna få en finansiering på vad som ändå behövdes göras inom ramen för V8-samarbetet. I samband med detta så kan omnämnas att dylika förändringsprocesser tar oerhört lång tid och kräver att man håller i arbetet då det handlar om ett byte av tänkande, inte att införa en organisation. Långsiktig strategi och medvetenhet är nyckelord och den förändringsprocess som startades i och med utbildningen av lärledarna 2011 förväntas ta många år. Att det kollegiala lärandet är en oerhört stor framgångsfaktor betonas av Skolverket som stödjer sig på forskning av Helen Timperley, John Hattie, och det världsledande brittiska institutet EPPI: Skolverker refererar till; John Hatties forskarkollega Helen Timperley med flera har i en metastudie identifierat ett antal faktorer som är viktiga för att en fortbildning ska påverka elevernas resultat, exempelvis: Betydelsen av att lärarna blir engagerade i läroprocessen så att deras inlärning blir djup. Lärarna blir utmanade i sina tidigare föreställningar om undervisning. Lärarna får möjligheter att diskutera. Arbetet inom KU8 och V8 med lärande organisation svarar mycket väl mot detta. Inom ramen för LiA har har då det fortsatta utvecklingsarbetet inom V8 gjorts och bygger på Aktuell forskning om skolutveckling. (Se ovan) Aktuell forskning kring lärande i arbetet (Jmfr Per-Erik Ellström, Glenn Hultman) Det tidigare utvecklingsarbetet inom V8 11

12 Genomfört inom KU8 och LiA 2012 KU8 Sex KU8-uppdrag på våren (många fler uppdrag fanns men observatörer som kunde göra uppdrag saknades) Åtta KU8-uppdrag på hösten (fler uppdrag fanns) Exempel på områden som belysts i uppdragen: Elevmedverkan och elevinflytande Styrkor och svagheter i stor barngrupp på förskolan. Hur får vi en lugnare arbetsmiljö i fritidshemmet? Hur fördelas tid till pojkar och flickor i klassrummet relaterat till resultat? Att leda elevernas lärande med formativ bedömning Att utveckla arbetsmetoder Barn i behov av särskilt stöd Hur skapa inifrånmotivation? LiA Förutom nedanstående kan också nämnas att inom ramen för LiA 3 så är V8:S utvecklingsarbete satt under lupp genom att delta i följeforskningen som görs av Högskolan Väst. Chefsutveckling 1: Att leda lärande och att vara lärande ledare, förståelsefördjupning av lärande organisation. Upplägg 1 heldag + 2 dagar (Oktoberdagarna) + 1 heldag, summa 4 dagar, inklusive utvärdering för vidare lärande, antal deltagare ca 90. Chefsutveckling 2, påbörjad (fortsätter under våren 2013): Systematiskt lärande med externa lärledare: Lärande samtal med externa lärledare för handledning och metareflektion för förskolechefer och rektorer i grupper om 6-8 personer. Reflektion och perspektiv vad gäller form och innehåll i systematiskt lärande på arbetsplatsen. Chefsutveckling 3: Utbildning för förvaltningschefer Att leda lärande och att vara lärande ledare Upplägg: 2 dagar Lärledarutbildning (100 personer) Att leda lärprocesser Upplägg 3 dagar + 1 dag våren 2013, inklusive utvärdering för vidare lärande. 3 Extern finansiering av ESF för ovanstående LiA-aktiviteter under budgetåret 2012 samt 2013: kronor 12

13 Uppföljningsdag för tidigare utbildade lärledare (220 personer): Uppföljning, påfyllnad, gemensam reflektion utifrån olika erfarenheter Observatörs-utbildning (25 personer) Upplägg 3 heldagar + 1 heldag 2013, summa 4 dagar, inklusive utvärdering för vidare lärande. Uppföljningsdag/utbildning för tidigare utbildade observatörer (55 st) Samordnarnas reflektioner Vi ser att KU8-arbetet har utvecklats mycket positivt. Kvaliteten på frågeställningarna har markant ökat. Dock märks tydligt att vi har lång väg kvar att gå vad gäller förankring och delaktighet. Fortfarande kvarstår fenomenet att observatörer kommer och skall göra besök och frågeställningen som skall belysas saknar förankring i arbetslaget. Frågeställningarna utgör inte en del av att skapa systematiskt beprövad erfarenhet utan uppstår ad hoc och är löst kopplade till det systematiska kvalitetsarbetet. En förklaringsmodell är att arbetet med den lärande organisationen ännu ej fått brett genomslag. Detta är också högst rimligt då arbetet precis påbörjats. Att skapa kultur och organisation för lärande tar lång tid. Kulturen och organisationen måste skapas lokalt men en stor vinst med V8-arbetet är ju att kunna stötta det lokala lärandet genom att få perspektiv som inte är möjligt i en liten kommun. Högskolan Väst tittar i sin följeforskning, vika framgångsfaktorerna är. En sak man pekat på inom V8 är de hållbara strukturer som finns vad gäller KU8. Vi bör därför lära av vår organisation och utvidga KU8-organisationen med lärledarorganisationen för att kunna få till ett lärande över kommungränserna som kan stötta och bidra till lärandet på de lokala enheterna genom inputs utifrån. En annan sak som Högskolan Väst pekar på är Empowerment. Detta finns ju starkt inom KU8:s organisation och många besökta enheter. Detta är dock ett utvecklingsområde för de lokala enheterna och bidrar dessutom till bättre hälsa och ökat välbefinnande. Ett viktigt utvecklingsområde med andra ord. Avslutningsvis vill vi också nämna att vi aktivt arbetar med att öka delakulturen inom KU8 där KU8-observatörerna delar med sig av sina lärdomar på forum. Detta arbete är i sin linda, men vi hoppas att detta kan bidra till ett ökat lärande inom hela V8 på sikt. Referenser/kontaktpersoner: Förvaltningschefsgruppen: Björn Lindeberg, Dals-Ed, Jonas Buss, Färgelanda, Vakant, Lysekil, Ann-Catrine Göthlin, Munkedal, Henrik Lindh, Orust, Lars Bennersten, Sotenäs, Annelie Gollungberg, Strömstad och Lennart Christensson, Tanum. Samordnare: Lennart Christensson 13

14 Ekonomigruppen: Karin Strutz, Dals-Ed, Anna Josefsson, Färgelanda, Ulrika Sernemo, Lysekil, Micaela Fondin, Munkedal, Sandra Ferm, Orust, Annelie Landen, Strömstad, Susanne Grundhall, Sotenäs och Öyvind Höiberg, Tanum. Samordnare: Öyvind Höiberg Analysgruppen: Niklas Faritzon, Strömstad, Åsa Borneland, Tanum Samordnare: Ingen för närvarande KU8 samordnare: Mattias Larsson 14

15 Bilaga 1 - Analysgruppen Elevenkät för årskurs 9 under vecka 40 samtliga redovisade år nedan jämförelse 5 år För 2012 avses de elever som lämnar år 9 våren För Orust kommun saknas svar från Henåns skola. Blå markering är lägsta värdet Gul markering är högsta värdet Fråga 1. Jag känner mig trygg i skolan ,51 8,28 8,42 8,09 9,13 9,07 8,09 8, ,53 8,59 8,52 8,52 8,45 8,96 7,62 7, ,77 8,07 8,70 8,86 9,42 8,71 8,60 8, ,16 8,18 8,78 8,89 8,83 9,43 8,74 8, ,98-8,73 9,10 8,73 8,98 8,93 8,73 Fråga 2. Jag trivs i skolan ,20 7,56 7,28 6,73 8,38 8,33 7,6 7, ,84 8,15 7,45 7,00 7,90 7,91 6,63 6, ,69 6,98 7,60 8,00 8,12 7,89 7,10 7, ,14 6,83 7,71 7,71 7,61 8,59 7,54 7, ,15-7,93 8,33 7,70 8,50 7,90 7,60 Fråga 3. Jag trivs med mitt skolarbete (frågan utgår) 2011 Se fråga 15 nedan ,92 6,93 7,60 7,64 7,78 7,55 6,80 6, ,24 6,80 7,19 7,28 7,58 8,22 7,40 7, ,68-7,48 7,60 7,20 7,95 7,63 7,40 Fråga 4. Jag är nöjd med mitt arbete i skolan ,02 7,08 7,10 6,87 7,42 7,25 6,98 6, ,82 7,81 7,13 7,07 7,35 7,20 7,09 6, ,60 6,30 7,63 7,31 7,73 7,34 6,60 6, ,25 6,13 7,07 7,55 7,47 8,39 7,21 6, ,45-7,28 7,48 7,20 8,05 7,33 7,13 15

16 Fråga 5. Jag upplever arbetsro på lektionerna ,24 6,16 6,73 5,21 6,51 6,24 5,20 6, ,58 7,29 6,01 5,63 6,13 7,54 5,97 5, ,44 6,20 6,13 6,93 6,81 6,53 6,23 5, ,47 5,10 6,38 6,95 6,47 7,44 6,63 6, ,93-6,58 6,93 6,05 7,35 6,70 6,65 Fråga 6. Jag vet vad som krävs av mig för att få ett visst betyg ,42 7,40 7,19 7,36 8,13 7,22 7,07 6, ,89 8,92 7,23 8,15 7,46 7,80 7,32 6, ,21 7,77 7,90 7,85 7,85 8,11 7,72 7, ,88 7,33 7,90 8,29 7,94 8,71 8,13 7, ,03-7,45 7,93 7,55 8,38 7,85 7,83 Fråga 7. Jag upplever att jag kan vara med och påverka skolarbetet ,76 5,96 6,79 6,69 7,44 7,36 6,34 5, ,13 7,53 6,48 7,41 6,89 7,07 6,57 6, ,96 6,75 7,40 7,45 7,53 7,51 6,42 6, ,98 6,12 6,78 7,03 7,19 8,28 6,91 6, ,75-6,33 7,23 6,75 7,68 7,65 6,40 Fråga 8. Jag upplever att jag blir rättvist behandlad i skolan ,44 7,40 7,22 6,58 8,29 8,03 6,89 7, ,89 8,31 7,37 7,07 7,27 7,88 6,78 6, ,17 7,52 7,93 8,04 8,08 8,04 7,10 7, ,69 6,75 7,48 7,81 7,81 8,87 7,71 7, ,98-8,00 8,03 7,78 8,55 7,80 7,85 Fråga 9. Jag upplever att mina lärare trivs i skolan ,09 8,08 7,56 7,13 8,44 8,13 7,12 8, ,21 8,44 7,56 7,70 7,51 8,49 7,15 7, ,83 7,30 7,87 7,73 8,02 8,19 7,25 7, ,80 7,01 7,87 7,86 7,56 8,85 7,36 7, ,15-8,23 8,43 7,55 8,70 8,50 7,70 16

17 Fråga 10. Jag tycker att skolans lokaler är trivsamma ,80 5,72 5,83 5,12 6,76 6,07 5,84 5, ,47 6,12 5,92 6,19 6,84 5,54 4,95 5, ,29 5,05 6,19 6,81 6,25 5,74 4,85 5, ,45 5,48 6,27 5,55 6,00 6,30 4,81 6, ,58-6,00 6,98 6,30 6,93 5,70 6,15 Fråga 11. Jag äter oftast lunch i skolan varje dag ,89 6,36 8,09 6,09 7,78 6,72 6,14 7, ,58 8,08 7,47 7,30 7,49 6,96 6,12 6, ,88 7,18 7,27 7,43 7,29 8,06 5,93 6, ,98 7,55 7,56 7,93 7,21 7,49 5,99 7, ,40-8,38 7,68 7,08 8,63 7,43 7,63 Förutom ovanstående frågor har analysgruppen ställt kompletterande frågor och nedan redovisas dessa. Fråga 12. Om du tänker på din skola i sin helhet hur nöjd är du då med den? ,49 5,20 6,25 4,56 6,16 6,66 6,05 6, ,13 6,07 6,30 5,85 6,37 6,24 5,65 6, ,94 6,25 6,68 6,72 6,57 6,79 5,45 6, ,41 5,78 6,79 6,64 6,24 7,23 5,77 6,75 Fråga 13. Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? ,38 4,24 5,82 4,38 5,82 6,63 5,82 6, ,58 5,69 5,80 4,86 5,91 6,07 5,07 5, ,52 5,70 6,04 6,03 5,88 6,12 5,12 5, ,96 5,35 6,18 5,95 5,63 6,80 5,20 6,36 Fråga 14. Tänk dig en perfekt skola hur nära ett sådant ideal tycker du att din skola kommer? ,13 3,69 4,61 3,55 4,44 5,12 5,14 5, ,92 4,22 4,87 3,93 5,00 4,69 3,93 4, ,54 4,93 4,73 5,04 4,68 4,90 4,43 4, ,12 4,29 5,34 4,81 4,65 5,79 4,04 5,43 17

18 Fråga 15. Jag upplever att mina lektioner är meningsfulla ,93 6,72 6,84 6,46 7,22 7,24 6,14 6, ,34 7,54 6,58 7,22 6,87 7,47 6,85 6,29 Fråga 16. Det är viktigt med en bra utbildning för att få ett bra jobb ,07 8,84 8,99 8,86 8,87 9,25 8,56 8, ,66 9,61 8,82 9,19 8,53 9,46 8,64 8, ,40 9,00 9,24 8,95 9,20 8,87 8,87 9, ,08 8,65 9,28 9,13 8,94 9,61 9,01 8,94 Fråga 17. Det är viktigt för mig att det går bra i skolarbetet ,49 8,40 8,75 8,51 8,47 9,00 8,35 8, ,37 9,37 8,60 9,07 8,27 8,99 8,30 8, ,00 8,80 8,78 8,62 9,02 8,79 8,35 8, ,65 8,27 8,87 8,61 8,63 9,30 8,57 8,40 Lärarenkät för årskurs 7-9 under vecka 40 samtliga redovisade år nedan jämförelse 5 år Henån skola i Orust har inte besvarat enkäten och endast två lärare i Munkedal, varav Munkedals resultat inte redovisas. Blå markering är lägsta värdet Gul markering är högsta värdet Fråga 1. Jag har tillräcklig kompetens för mitt elevvårdande uppdrag ,81 6,30 5,64-7,44 7,21 6,76 6, ,88 5,83 7,04-8,00 7,20 6,28 6,89 Fråga 2. Jag har tillräcklig kompetens för mitt pedagogiska uppdrag ,67 7,65 7,60-8,81 8,21 8,79 8, ,12 8,16 8,04-8,89 8,60 8,32 8,21 18

19 Fråga 3. Jag hinner med mina arbetsuppgifter ,43 4,70 4,80-5,38 5,59 4,82 4, ,59 4,22 6,26-5,54 5,80 3,80 5, ,11 5,59 7,00 5,90 6,21 6,05 5,90 6, ,95 3,82 6,86 6,16 6,51 4,88-5, ,08 5,98 6,25 5,33-6,45 Fråga 4. Jag känner mig delaktig i skolan utveckling ,71 7,15 6,60-8,00 6,93 7,97 6, ,18 7,17 7,33-7,11 7,45 6,56 7, ,56 5,71 7,92 7,61 7,33 7,84 7,20 7, ,27 6,18 8,03 7,53 6,85 7,12-5, ,20-7,15 5,98-6,20-7,20 Fråga 5. Jag tar aktiv del i min skolas utveckling ,00 7,45 6,80-8,31 7,83 8,55 7, ,24 7,83 7,56-8,18 8,10 7,32 8,05 Fråga 6. Jag trivs med min skolledning ,19 9,30 6,96-8,00 7,76 8,36 7, ,65 9,67 8,44-8,07 8,30 6,76 8, ,89 8,12 9,11 9,32 7,63 8,63 8,63 7, ,95 8,06 9,23 9,16 7,85 6,15 6, ,45 9,38 8,88 5,88 8,00 Fråga 7. Jag trivs med mitt arbete ,86 8,00 6,96-8,13 7,76 8,06 7, ,35 8,17 7,56-8,39 8,05 7,68 8, ,44 7,35 8,68 8,26 8,59 8,42 8,45 7, ,64 7,00 8,51 8,47 8,79 7,88 7, ,45 8,48 8,38 7,65 8,43 19

20 Fråga 9. Jag upplever arbetsro på lektionerna ,67 7,50 6,92-7,13 7,45 7,55 7, ,24 7,61 6,85-7,61 7,45 6,80 7, ,33 6,59 7,35 6,68 7,50 7,42 6,32 6, ,18 5,82 7,49 6,53 7,38 7,12 7, ,10 7,23 5,73 7,03 7,60 Fråga 10. Jag upplever att eleverna trivs i skolan ,85 8,45 7,24-8,75 8,62 8,30 7, ,94 8,33 7,89-8,43 8,60 7,96 7, ,33 7,59 8,14 8,16 8,98 8,53 7,63 7, ,73 8,00 8,40 8,06 8,48 8,56 7, ,68 7,78 7,18 8,30 7,80 Fråga 11. Om du tänker på din skola i sin helhet hur nöjd är du då med den? ,86 7,50 6,72-7,81 7,45 7,12 6, ,12 7,61 7,19-7,54 7,65 6,24 7,16 Fråga 12. Jag tycker att skolans lokaler är trivsamma ,38 6,50 4,80-6,19 3,97 4,21 4, ,94 5,83 4,44-6,54 3,45 3,08 5, ,67 4,88 5,43 7,94 6,59 4,32 4,23 6, ,23 5,88 5,43 7,91 6,21 4,72 6, ,38 5,00 7,23 5,08 6,05 Fråga 13. Jag arbetar aktivt för att förhindra mobbing och kränkningar på min skola ,38 9,00 7,96-9,25 9,07 8,70 8, ,59 9,11 8,81-9,29 9,25 8,96 8,42 Fråga 14. Jag ger mina elever möjligheter att vara med och påverka skolarbetet ,19 7,30 6,88-7,81 7,72 7,73 7, ,06 7,72 7,48-8,14 8,10 7,96 7, ,94 6,82 7,76 8,03 8,23 8,11 7,73 7, ,55 6,47 7,60 7,88 8,03 8,00 7,61 20

21 2008 5,80 7,35 7,08 7,65 7,20 Fråga 15. Jag känner mig trygg i skolan ,48 8,95 8,08-9,50 9,45 9,18 8, ,53 9,22 8,52-9,21 9,50 8,36 8, ,28 8,00 9,43 9,55 9,66 9,58 8,80 8, ,95 8,47 9,14 9,53 9,44 9,08 8, ,70 9,23 9,03 8,38 9,25 Fråga 16. Jag trivs med mitt arbetslag ,71 8,55 7,80-8,75 8,48 8,67 7, ,76 9,11 8,59-8,71 8,90 8,56 8, ,94 8,12 8,97 8,48 9,11 8,95 8,89 8, ,91 8,41 8,60 8,75 8,85 8,85 7, ,08 8,50 8,75 9,53 8,35 Fråga 17. Mina elever vet vad som kvävs för ett visst betyg ,57 6,35 7,16-7,31 7,66 6,73 7, ,06 7,50 7,44-7,54 8,05 7,52 7, ,94 7,94 8,38 8,19 7,96 8,26 7,51 7, ,68 7,29 8,14 8,38 7,88 7,88 7, ,60 7,73 7,73 7,10 7,40 Elevenkät, sammanställning av frågor kring mobbing mm för årskurs 9 jämförelse 5 år Nedan redovisas andelen av svaren som har svarat NEJ på nedanstående frågor. Blå markering är lägsta värdet Gul markering är högsta värdet Fråga 1. Har du känt dig utfrusen i skolan vid något tillfälle under det senaste året? ,8 80,0 67,5 67,9 88,9 85,1 76,6 81, ,7 91,5 70,5 70,4 79,0 75,7 68,6 62, ,3 86,9 79,1 78,9 87,1 71,3 73,9 65,3 21

22 Fråga 2. Har någon elev/elever trakasserat eller kränkt dig på skoltid under det senaste året? ,8 88,0 73,0 74,4 80,0 83,6 71,8 75, ,4 88,1 76,0 81,5 82,0 85,1 75,5 65, ,3 82,0 73,1 78,9 87,0 74,7 77,2 73,7 Fråga 3. Har någon elev/elever från din skola trakasserat eller kränkt dig på fritiden under det senaste året? ,0 88,0 81,7 87,2 97,8 92,5 78,8 83, ,9 89,8 84,9 88,9 86,0 94,6 77,5 76, ,8 85,2 85,1 88,5 88,7 88,5 85,9 89,8 Fråga 4. Har någon vuxen på din skola trakasserat eller kränkt dig under det senaste året? ,2 84,0 86,5 85,9 100,0 86,6 76,5 79, ,6 98,3 87,7 85,2 83,0 83,8 74,5 75, ,7 90,2 82,8 90,7 95,9 88,5 93,7 89,8 Fråga 5. Har du själv trakasserat eller kränkt någon elev på din skola under det senaste året? ,2 88,0 89,7 87,2 93,3 88,1 85,9 89, ,7 91,5 86,3 85,2 89,0 87,8 77,5 74, ,5 82,0 86,6 87,5 94,1 92,0 83,7 82,2 22

23 Bilaga 2 - Ekonomigruppen Personaltäthet, antal tjänster per 100 barn/elever jämförelse 5 år Blå markering är lägsta tätheten Gul markering är högsta tätheten Personaltäthet i förskolan antal tjänster per 100 heltidsbarn (30 h per barn) ,1 15,0 16,9-16,7 20,6 18,5 18, ,6 17,0 17,0-16,9 18,7 18,1 18, ,4 15,2 17,3 20,7 15,3 20,8 18,6 17, ,4-17,5 19,3 22,0 21,8 19,2 18, ,5 15,6 18,4 18,1 18,2 23,0 19,1 18,7 Personaltäthet i förskolan antal tjänster per 100 barn (antal barn totalt) ,9 15,5 16,9 16,7 18,0 18,2 19,7 17, ,2 17,4 16,8 16,8 17,9 17,3 18,8 18, ,8 15,2 17,2 18,6 16,2 18,7 19,2 17, ,7-17,4 17,1 22,0 19,5 19,2 17, ,3 15,6 18,1 17,0 18,7 20,6 19,9 18,0 Personaltäthet i skolbarnsomsorg antal tjänster per 100 heltidsbarn (15 h per barn) ,9 6,4 6, ,6 4,7 6, ,5 5,3 6, ,2 6,5 6, ,5 5,4 6,9 4,3 4,3 5,3 6,9 6, ,0-6,9 4,7 4,5 6,0-6, ,8 5,2 6,9 4,9 4,9 6,2-7,0 Personaltäthet i skolbarnsomsorgen antal tjänster per 100 barn (antal barn totalt) ,5 6,4 5,9 5,9 6,1 5,4 5,4 6, ,3 5,4 5,3 4,8 3,7 5,6 6,1 7, ,5 5,5 5,7 4,9 5,1 5,0 6,6 6, ,1-5,7 5,7 5,0 5,7 6,9 6, ,4 5,1 5,8 5,6 5,6 6,3 6,2 7,3 23

24 Personaltäthet i pedagogisk omsorg antal tjänster per 100 heltidsbarn (30 h per barn) ,5 18,4 25,6 - Upphört 20,5 21,3 19, ,7 16,7 25,6-18,3 21,1 20,2 21, ,8 15,6 24,3 25,5 17,9 19,6 21,6 21, ,9-28,9 23,3 20,3 18,9 22,6 21, ,8 19,8 23,8 22,5 17,0 21,0 23,6 19,9 Personaltäthet i pedagogisk omsorg antal tjänster per 100 barn (antal barn totalt) ,2 25,0 24,7 21,0 Upphört 20,2 21,7 15, ,8 20,0 26,1 24,3 16,7 19,9 20,5 16, ,3 6,4 23,3 23,1 15,1 18,2 21,7 15, ,1-25,9 20,8 25,0 16,8 21,8 15, ,6 19,6 22,9 21,3 16,3 17,0 21,9 15,2 Personaltäthet i Förskoleklass/grundskolan undervisningspersonal inkl elevassistenter per 100 elever ,7 8,4 9,5 9,3 9,5 9,2 9,7 9, ,4 8,8 9,1 9,3 9,4 9,1 9,6 9, ,0 8,6 8,8 9,4 8,9 9,3 9,2 9, ,2-8,6 9,1 8,9 9,3 8,9 9, ,8 9,1 8,7 9,7 8,9 9,6 8,7 9,5 Personaltäthet i Förskoleklass/grundskolan undervisningspersonal per 100 elever ,1 7,7 8,1 8,1 8,5 8,9 8,9 8, ,4 7,9 7,8 8,1 8,9 8,8 8,8 8, ,1 7,3 7,7 8,1 8,9 8,9 8,6 8, ,3-7,6 7,9 7,8 8,8 8,3 8, ,2 8,0 7,8 8,7 7,8 8,7 8,3 8,8 24

25 Kostnad (kronor) per timme jämförelse 5 år Blå markering är lägsta kostnaden Gul markering är högsta kostnaden Kostnad per placeringstimme i förskolan ,5 174,8 199,0-208,4 255,8 214,0 215, ,3 194,2 196,8-210,2 230,4 210,9 219, ,4 177,8 197,5 224,1 206,6 251,0 220,7 199, ,8-192,7 215,5 203,9 249,8 211,4 211, ,0 161,2 196,3 193,3 194,5 237,9 213,9 209,2 Kostnad per placeringstimme i skolbarnsomsorgen ,2 158,1 158, ,7 111,8 163, ,1 151,2 143, ,9 152,4 161, ,9 147,0 141,8 116,1 105,4 153,5 158,1 135, ,0-157,7 112,4 112,8 150,5-147, ,5 151,5 155,7 103,7 106,0 145,6-152,6 Kostnad per placeringstimme i familjedaghem ,4 204,0 273,3 - Upphört 239,9 227,6 203, ,5 189,8 246,3-145,8 234,9 214,4 212, ,5 190,0 231,6 252,3 244,3 225,9 230,4 195, ,0-280,2 226,9 199,3 220,8 223,9 205, ,9 185,4 256,5 239,6 176,0 253,0 248,1 193,2 25

26 Produktivitetsnyckeltal jämförelse 5 år Blå markering är lägsta tiden Gul markering är högsta tiden Genomsnittlig placeringstid i förskolan ,5 30,9 30,0-32,4 26,5 32,0 28, ,4 30,8 29,7-31,8 27,7 31,1 29, ,4 30,0 29,7 26,9 31,6 27,0 30,9 29, ,7-30,0 26,6 30,0 26,9 31,8 29, ,3 30,1 29,5 28,3 31,0 26,9 31,1 28,9 Genomsnittlig placeringstid i skolbarnsomsorgen ,0 15,0 13, ,4 17,2 15, ,1 15,2 12, ,0 14,2 15, ,0 15,5 12,6 17,3 17,7 14,3 14,2 15, ,3-12,4 18,2 16,8 14,3-15, ,8 14,6 12,7 17,3 17,0 15,2-15,5 Genomsnittlig placeringstid i familjedaghem ,3 40,9 28,9 - Upphört 29,5 30,6 23, ,1 36,0 30,7-27,3 28,2 30,5 22, ,0 29,6 28,7 27,2 25,3 27,8 30,1 21, ,5-26,9 26,8 37,0 26,7 29,0 21, ,0 29,7 28,9 28,3 28,7 24,2 27,9 23,0 26