Visst kan man göra randomiserade studier i svensk socialvård!
|
|
- Margareta Mattsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Visst kan man göra randomiserade studier i svensk socialvård! Socionomen nr 1, 2007 Resultat från den svenska MST studien vid 7-månadersuppföljningen *MST fungerar lika bra som traditionella insatser. Varken bättre eller sämre. Det visar Kjell Hansson & Co:s artikel som handlar om 7-månadersuppföljningen av MST studien. Den är en bra jämförelse för andra som vill göra liknande utvärderingar. Behandlingar för barn och ungdomar med allvarliga beteendeproblem är ett högprioriterat område, till största delen beroende på kostnad och tveksamma resultat i samband med institutionsplaceringar. Svenska studier har visat att mellan procent av tonåringar som har återförenats med sina familjer efter en placeringsperiod har återremitterats och dyker upp igen för behandling inom två år efter återförening. Interventioner som avslutas i förtid är också vanligt förekommande. Detta gäller både öppenvård, fosterhems- och institutionsplaceringar. För gruppen unga antisociala har andelen misslyckade placeringar visat sig variera mellan procent. Generellt sett leder traditionella placeringar till dåliga resultat när man försöker motverka ett pågående problem. Det beror främst på bristande struktur, ungdomars minskade integration i samhället, lika väl som interventionens oförmåga att effektivt hantera ungdomsaggressivitet och bryta fortsatt kontakt med antisociala kompisar. Flera longitudinella studier har visat att många ungdomar med allvarliga beteendeproblem går en svår framtid till mötes med många vårdkontakter. Som ett svar på detta har flera kommuner i Sverige börjat använda sig av Multisystemisk Terapi (MST). Denna artikel beskriver resultaten efter 7 månaders uppföljning av MST och Traditionell behandling (Tb). MST är en intensiv hemmabaserad intervention för unga med allvarliga psykosocialaoch beteendeproblem. MST erbjuder behandling i hemmet 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, enligt familjens behov. Behandlingens längd varierar vanligtvis mellan tre till fem månader. MST terapeuter fokuserar på att stärka föräldrars förmåga att utveckla naturliga stödsystem och avlägsna hinder så att deras effektivitet som föräldrar förbättras. Genom att arbeta med föräldrar, lärare och andra syftar MST till att omstrukturera ungdomens miljö till att stödja prosocial utveckling och minska ungdomsbrottslighet. För närvarande finns cirka 320 auktoriserade MST-team som arbetar i Nordamerika och Europa och uppskattningsvis ungdomar och familjer får årligen MST. Forskning om MST i USA har visat positiva resultat, när man jämför med alternativa behandlingar. Framförallt har man funnit effekt när det gäller att minska institutionalisering, kriminell aktivitet, öka och förbättra familjerelationer och funktioner, minska ungas beteendeproblem. Liknande behandlingsresultat, men inte så påtagliga, har rap-
2 porterats utanför USA i en studie i Norge. I Kanada har man inte lyckats replikera behandlingsresultaten och i en metaanalys har man dragit slutsatsen att bevis för effektiviteten av MST jämfört med andra insatser för ungdomar inte är avgörande. Syftet med denna artikel var att redovisa och diskutera det kortsiktiga behandlingsresultatet för unga som fått MST jämfört med unga som får traditionell behandling. I denna artikel vill vi ge en allmän och översiktlig beskrivning samt diskutera vissa av resultaten som kan vara intressanta (den intresserade läsaren hänvisas till den fullständiga rapporten). Den svenska utvärderingen: Studien var en randomiserad behandlingsstudie där varannan familj erbjöds MST och varannan erbjöds traditionell behandling. Sammanlagt 27 kommundelar från Sveriges tre största städer, Stockholm, Göteborg och Malmö samt Halmstad utgjorde rekryteringsurvalet for studien. De 27 kommunerna betjänades av 6 MST-team. Målgruppen för studien var ungdomar år som uppfyllde kraven för diagnosen beteendeproblem (Conduct Disorder) och där föräldrar eller andra i förälders ställe var tillräckligt engagerade för att påbörja MST. Familjer togs inte med i studien om det fanns pågående behandling hos annan vårdgivare, drogmissbruk utan annat antisocialt beteende, sexuellt ofredande, autism, akut psykos eller omedelbart föreliggande risk for självmord och om den unges närvaro i hemmet utgjorde en allvarlig risk för den unge eller för familjen. Remitteringar till forskningen började efter det att varje MST-team hade avslutat 5-10 ärenden. Ungdomarna bedömdes initialt av sin socialsekreterare huruvida de skulle tillhöra målgruppen for studien eller ej. Samfällt beslut huruvida den unge uppfyllde inklusionskriterierna eller inte gjordes av MST- och forskningspersonal tillsammans. De familjer som samtyckte till att delta ombads underteckna en blankett for Informerat samtycke och fylla i frågeformulären som ingick i forskningen. Datainsamlandet gjordes i familjens hem. Unga och föräldrar med läs- och/eller skrivsvårigheter fick hjälp av forskningspersonal. I 35 fall användes tolk vid datainsamlingen. Familjerna fick en smärre ersättning for arbetet att besvara frågeformulären. Den slumpvisa fördelningen av unga till MST eller Tb genomfördes omedelbart efter den initiala datainsamlingen. Sedan forskningspersonal mottagit ett ifyllt formulär från såväl ungdom som förälder, öppnade personalen ett förseglat, numrerat kuvert i vilket fanns den slumpartade fördelningen för just den ungdomen. Den huvudansvarige forskaren var den ende forskningsgruppsmedlem som hade tillgång till den slumpordningen och denne var inte inblandad i någon datainsamling. Forskningsgruppen arbetade helt oberoende av MST och andra förmedlare av behandling. Både före- och eftermätningar administrerades genom ett formulär som deltagarna fyllde i på egen hand, med undantag för de fall där tolkar var inblandade. Totalt tillfrågades 168 familjer om att delta i studien, och 156 (93%) accepterade erbjudandet. Det betyder att det är möjligt att genomföra en randomiserad behandlingsstudie inom svensk socialtjänst! Urvalet bestod av 95 pojkar (61 %) och 61 flickor (39%) med en genomsnittlig ålder på 15,0 år. Dessa ungdomar blev remitterade till behandling på grund av en rad beteendeproblem. Det mest vanligt förekommande problemet var upprepat skolk (85%), följt av ungdomsbrottslighet (47%), allvarliga beteendeproblem i skolan (37%), skada mot sig själv eller annan (38%), drogmissbruk (30%), våld i hemmet som involverat den unge (26%), misshandel eller vanvård (13%), relege- 2
3 ring från skolan (8%), efter vård som följd av institutionalisering (5%), och andra skäl (21 %).Av de unga i denna studie hade 32% blivit placerade utanför hemmet vid någon tidpunkt under de 6 månader som föregick intaget i studien. Nästan hälften (47%) av de familjer som ingick i studien beskrev sig själva som andra än svenska och talade ett annat språk än svenska i hemmet. Ytterligare 13% hade åtminstone en förälder född i ett annat land än Sverige medan 40% hade föräldrar som båda var av svensk härkomst. Majoriteten familjer med ickesvenskt påbrå kom från Asien, Europa utom Skandinavien, Afrika, Syd-Amerika eller Skandinavien förutom Sverige. En stor majoritet av dessa ungdomar (67%) bodde med ensamstående förälder. Av mödrarna hade 18% högskoleutbildning, 51% var arbetslösa. Av de ingående familjerna levde 61% helt eller delvis på socialt bistånd. Implementeringen av MST genomfördes av MST Services, Inc., Charleston, USA genom grundutbildning, veckovis konsultation (via telefon), booster möten kvartalsvis, samt granskning av implementering två gånger per år. Den lokale MST-handledaren gav handledning och programstyrning i enlighet med MST Supervisory Manual och organisationen följde MST Organizational Manual. Som ett mått på kvalitetssäkring följdes terapeutens trohet till de nio principer för MST genom att använda formuläret MST Therapist Adherence Measure. Detta skedde genom att en socialsekreterare som inte tillhörde MST-teamet intervjuade familjerna. Av de 79 ungdomar som lottades till MST gruppen, fick 75 en MST intervention; en ungdom blev placerad på SIS institution på grund av en händelse som inträffade före start av MST-behandling, en familj kunde MST-teamet inte engagera i behandling, och en ungdom skickades tillbaka till sitt hemland innan behandlingen hann påbörjas. De som lottades till traditionell behandling remitterades åter till de Sociala myndigheterna för beslut om behandling. De vanligaste behandlingarna som denna grupp fick var rådgivning följt av familjeterapi, kontaktman, dygnsvårdsplacering. Andra behandlingar som gavs var Aggression Replacement Training (ART), drogavvänjningsbehandling och specialundervisning. Tretton av de unga i denna grupp fick ingen behandling. Inga skillnader efter drygt ett halvår. I studien ingick en rad självsvarsinstrument och beteendeskattningar samt uppföljning avseende anmälningar om brott och missbruk m.m. Vid förmätningen fanns det inga större skillnader mellan MST gruppen och traditionell behandling, vilket visat att randomiseringen fungerat som avsett. Randomisering ska via slumpen ge likvärdiga grupper. Vid uppföljningen efter drygt ett halvår fanns marginella skillnader mellan ungdomarna som lottats till MST respektive traditionell behandling. Huvudresultatet är att ungdomarna i båda grupper blivit bättre! Detta gäller ungdomskriminalitet, alkohol- och droganvändning lika väl som mental hälsa. Det kan tolkas som att båda behandlingsalternativen hjälper ungdomarna. Emellertid vet vi inte vad som hänt om man inte gjort något alls eftersom man inte haft en obehandlad jämförelsegrupp i studien. Det fanns ingen skillnad i behandlingsresultat mellan de medverkande kommunerna eller mellan MST-teamen. Hur ska resultaten förstås? Fynden från denna studie stöder inte att MST på kort sikt var effektivare än andra behandlingar som fanns tillgängliga för ungdomar med allvarliga beteendeproblem i Sverige. Dessa resultat står i kontrast till positiva resultat som uppnåtts i USA och i Norge men liknar resultat som uppnåtts i Kanada. Det finns några förklaringar till resultatet som kommenteras nedan. 3
4 Kort uppföljningstid. Det är viktigt att komma ihåg att uppföljningstiden var endast drygt ett halvår. Det är inte säkert att detta resultat står sig när den pågående 24- månaders uppföljningen blir klar. Man måste till dess ta resultaten med viss reservation. Emellertid är det oftast så att resultaten från behandling har bäst effekt just vid avslutad behandling. När MST behandlingen slutar är det inte helt säkert att ungdomarna får fortsatt stöd som traditionell behandling kanske ger. Detta skulle i så fall ge fördel för traditionell behandling. Det kan också vara så att behandlingseffekter till MST fördel visar sig först efter en längre tid. MST inriktar behandlingen på föräldrarna för att göra dem mera kraftfulla och engagerade i sitt agerande. Detta skulle kunna betyda att effekten ännu inte visat full kraft för ungdomarna. Låg modelltrogenhet. Tidigare MST forskning har visat att resultaten hänger samman med modelltrohet. Som helhet uppvisade MST-terapeuterna lägre modelltrohet, mätt med TAM, än vad som varit fallet i studier från USA. Detta betyder att terapeuterna inte följt modellen helt som den var avsedd. Det går dock inte enkelt att förklara bristen på skillnad mellan MST och traditionella insatser med bristande modelltrohet. Det fanns nämligen inget samband mellan de enskilda terapeuternas modelltrogenhet och behandlingsresultat. De som hade högst modelltrohet hade inte bättre resultat än de med lägst. Förhållandet mellan terapeutens träning i modellen och resultat undersöktes också. Det fanns inga signifikanta skillnader i resultat för de ungdomar som kom med i studien under de första sex månaderna jämfört med dem som kom med under de sista sex månaderna. Detta resultat ger ingen indikation på att bättre resultat uppnåddes då terapeuten förkovrade sig, åtminstone inte inom denna undersökningsperiod. Import av utländska behandlingsmodeller till Sverige. De kortsiktiga resultaten av den svenska utvärderingen reser frågan om det går att importera utländska behandlingsmodeller till Sverige. Resultaten står i motsats till resultaten från en norsk studie som visade positiva effekter för MST med unga utanför USA, därmed stödjande grundsatsen att MST är lika effektiv med unga och familjer med varierande bakgrund på grund av modellens inneboende flexibilitet. Skillnaden mellan Sverige och Norge kan möjligen förklaras med skillnaden i implementering av MST. I Norge styrdes detta av Socialdepartementet, implementerades nationellt och sponsrades av en forskningsgrupp för att stödja och utvärdera kvaliteten på implementeringen. I motsats till detta styrdes den svenska implementeringen av lokala initiativ och utan ett nationellt stödjande ramverk. Det ska också framhållas att resultaten i Norge inte helt matchar de positiva resultaten i USA. Framför allt utvecklades den norska jämförelsegruppen betydligt bättre än motsvarande grupp i USA. Man kan ifrågasätta att en modell implementeras och styrs helt från USA. Implementering, utbildning och handledning borde kanske genomföras i samarbete med erfarna svenska terapeuter som kan behandling av ungdomsasocialitet och den svenska kulturen och dess sociallagar. Resultaten ska inte tolkas som att MST inte fungerar. MST fungerade lika bra som de traditionella insatserna. Kanske ligger svaret på bristen på skillnad mellan de två alternativen att det som MST jämfördes med i Sverige involverade mycket mer omfattande och behandlingsorienterade tjänster än som finns för ungdomsförbrytare i USA. 4
5 Bristen på behandlingseffekter i den svenska studien kan möjligen tillskrivas den traditionella behandlingens natur. Till exempel, i två försök med MST och ungdomsbrottslingar bestod den traditionella behandlingen av besök av övervakare med remittering till socialtjänst när det bedömdes nödvändigt. I den svenska studien innebar däremot Tb ett brett spektra av sociala insatser, inkluderande institutionell placering och öppenvårdsbehandling. Att MST inte uppnådde relativt gynnsamma resultat när man jämförde med så omfattande, behandlingsorienterade tjänster är inte helt förvånande, och antyder att MST:s positiva effekter uppnådda i USA försök kan tillskrivas en brist på behandling för antisociala ungdomar i USA. Skillnaden i resultat mellan Sverige och Norge, två typiska socialtjänst- stater jämfört med USA, kan förklaras av att halva Tb gruppen i Norge fick fosterhems- eller institutionell vård jämfört med bara 10 procent av de svenska ungdomarna. Fosterhemsoch vårdhemsboende ökar risken påtagligt för framtida psykosociala problem. Avslutningsvis ska det noteras att resultaten avser en korttidsuppföljning. En rekommendation till kommuner som ännu inte startat MST-team är därför att invänta 24- månadersresultaten. Samtidigt finns det ingen anledning för dem som inrättat team att avveckla verksamheten eftersom ungdomarna utvecklas lika bra i båda grupperna. Det är också möjligt att MST kan ge bättre resultat än traditionella insatser på sikt. En annan viktigt slutsats är att det GÅR att genomföra randomiserade studier inom socialtjänsten. Erfarenheterna från detta är också viktiga att framhålla. Att implementera forskning borde vara viktigt inom socialtjänsten. Här har vi lärt oss en hel del! Studien som helhet med alla data som finns tillgängliga kan även vara en bra jämförelse för andra som vill göra enklare utvärderingar med samma undersökningsinstrument. Referenser Andreassen, T. (2003). Institutionsbehandling av ungdomar. Vad säger forskningen? Stockholm: Centrum för utvärdering av socialt arbete, Statens institutionsstyrelse och Gothia. Borduin, C.M., Mann, B.J., Cone, L.T., Henggeler, S.W., Fucci, B.R., Blaske, D.M, & Williams, R.A. (1995). Multisystemie treatment of serious juvenile offenders: Longterm prevention of criminality and violence. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 3, Cunningham, A. (2002). Lessons learned from a randomized study of Multisystemie therapy in Canada. Henggeler, S. W., Melton, G.B. & Smith, L. A. (1992). Family preservation using multisystemie therapy: An effective alternative to incarcerating serious juvenile offenders. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 60, Henggeler, S. W., & Borduin, C. M. (1992). Mulstisystemic therapy adherence scale. Unpublished instrument. Department of psychiatry and behavioral sciences, Medical university of Socuth Carolina. Henggeler, S. W., Schoenwald, S. K., Borduin, C. M., Rowland, M. D., & Cunninghamn, P. B., (1998). Multisystemic treatment of antisocial behavior in children and adolescent. New York: Guildford Press; Littell, J. H., Popa, J. H., & Forsythe, B. (2005). Multisystemic therapy for social, emotional and behavioural problems in youth aged Cochrane library, issue 3, Chichester, UK: Wiley & Sons, Ltd. 5
6 Ogden, T. & Halliday-Boykins, C. A. (2004). Multisystemic treatment of adolescents in Norway: Replication of clinical outcomes outside the U.S. Journal of Child and Adolescent Mental Health, 9, Ogden, T. & Amlund Hagen, K. (2006). Multisystemic treatment of serious behaviour problems in youth: sustainability of treatment effectiveness two years after intake. Child and adolescent mental health, 11, Strother, K. B., Swenson, M. E., & Schoenwald, S. K. (1998). Multisystemic therapy organizational manual. Charleston, SC: MST Institute. Sundell, K., Vinnerljung, B., Andree Löfholm, C. & Humlesjö, E. (in press). Child protection in Stockholm. A local cohort study of childhood prevalence. Children and Youth Services Review. Timmons-Mitchell, J., Bender, M. B., Kishna, M. A. & Mitchell, C. C. (2006). An independent effectiveness trial of Multisystemic therapy with juvenile justice youth. Journal of Clinical Child & Adolescent Psychology, 35, Vinnerljung, B., Sallnäs, M. & Kyhle Westermark, P. (2001). Sammanbrott vid tonårsplaceringar - om ungdomar i fosterhem och på institution. Stockholm: Socialstyrelsen, Centrum för utvärdering av socialt arbete. Vinnerljung, B. & Franzen, E. (2006). Barn i familjehem och institutionsvård. Ingår i Socialstyrelsen (Red), Social rapport (s ). Stockholm: Socialstyrelsen. Vinnerljung, B., Öman, M. & Gunnarson, T. (2004). Äterplaceringar av barn i dygnsvård (1): hur vanligt är det? Socialvetenskaplig tidskrift, 11, För närmare redovisning av studien hänvisas till/ms rapport: Sundell et al (2006) Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem resultat efter sex månader. IMS rapport ( 2006/9300/ htm) * Multisystemisk terapi - en metod för att arbeta med antisociala ungdomar Författare: Kjell Hansson, Socialhögskolan Lunds Universitet Knut Sundell, Cecilia Andree Löfholm, FoU-enheten Stockholms Stad Tina Olsson, FoU Väst, Göteborg Lars-Henry Gustle, Psykologiska Institutionen Lunds Universitet 6
Multisystemisk terapi (MST)
Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30
Läs merUtvärdering och vidareutveckling av Komet för föräldrar till ungdomar år
s SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR PREVENTIONSCENTRUM STOCKHOLM TJÄNSTEUTLÅTANDE 2007-08-30 DNR 119-0408/2007 Handläggare: Charlotte Skawonius Till Socialtjänstnämnden Utvärdering
Läs mersocialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet
Hur vet man att något fungerar i socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet Grundläggande kunskap om forskningsdesign För att kunna påvisa en effekt måste det
Läs merUtveckling av MST, Multisystemisk Terapi, i Stockholms Stad och i Sverige
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR, KOMET TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-0154/20111 SID 1 (10) 2011-03-23 Handläggare: Charlotte Skawonius /Emma Ulfsdotter Telefon: 08 508 25 603 Till
Läs merFFT Funktionell familjeterapi
Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende
Läs merNi förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år?
Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år? www.evidens.nu Rapporter och publikationer Ny serie Gothia förlag Målgruppsanpassade + studievägledning
Läs merVilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Vilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Tonårsplaceringar på grund av beteende Utfall Placerade Pojkar Övriga pojkar Placerade
Läs mervarför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team
Beteendeinterventioner för barn med autism varför, när och vad? 30 min (inkl frågor) Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Agenda VARFÖR? Väl beforskade principer
Läs merMTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv
MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv Norrköping 23 okt 2014 Lotta Höjman leg psykolog & leg psykoterapeut Handledare i psykoterapi Agenda Sammanhang och evidens för metoden Teoretisk
Läs merMST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem
MST Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem MÅL MST terapeuter arbetar för att stötta föräldrar till att få kontroll
Läs merEn rimlig teori räcker inte
ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska
Läs merMultifunC. Strukturerad vård i tre delar
MultifunC Strukturerad vård i tre delar Multifunktionell behandling på institution och i närmiljö, MultifunC, är en unik behandlingsmodell för flickor och pojkar i åldrarna 14 18 år med allvarliga beteendeproblem
Läs merInsatser för placerade barn - indikerade problem. Martin Bergström, Socialhögskolan Lund Universitet,
Insatser för placerade barn - indikerade problem Martin Bergström, Socialhögskolan Lund Universitet, martin.bergstrom@soch.lu.se Två kunskapsrapporter från SBU Fyra placeringsalternativ för socialdygnsvård
Läs merOCD OCH PTSD. En kort uppdatering
OCD OCH PTSD En kort uppdatering EN TITEL SOM SÄGER ALLT CONSORT FÖR EN SMART Vad är en SMART? Sequential Multiple Assignment Randomized controlled Trial Efterliknar klinisk verklighet där combination
Läs merFrom the Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden
From the Department of Clinical Neuroscience, Stockholm, Sweden ACT TREATMENT FOR YOUTH A CONTEXTUAL BEHAVIORAL APPROACH Fredrik Livheim Stockholm 2019 2 Till Lo, Leon, & Alve, och resten av mänskligheten.
Läs merSocialtjänstens arbete med unga som begår brott
Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende
Läs merUngdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-05-02 Handläggare Anna Forsström Telefon: 08-50825085 Carolina Morales Telefon: 08-50825146 Till Socialnämnden
Läs merMultisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem
Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem resultat efter sex månader Knut Sundell Kjell Hansson Cecilia Andrée Löfholm Tina Olsson Lars-Henry Gustle Christina Kadesjö Socialstyrelsen
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merResursperspektiv inom den sociala barnavården
Resursperspektiv inom den sociala barnavården Hélène Lagerlöf Institutionen för socialt arbete Stockholms Universitet transport eller en helig stund, beror på hur man ser det -Eva Dahlgren Upplägg Olika
Läs merMultisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem
Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem Resultat efter två år Cecilia Andrée Löfholm Tina Olsson Knut Sundell Kjell Hansson ISBN 978-91-85999-93-4 Artikelnr 29-126-8 Sättning
Läs merPsykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-
Läs merLars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län
Lars-Gunnar Eriksson Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Initiativ från politiken Effektivisera vårdinsatser för ungdomar och deras familjer utifrån mänsklig och ekonomisk hänsyn BUP och socialtjänsten
Läs merHur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att
Läs merVilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?
Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska
Läs merNationellt perspektiv
Nationellt perspektiv Sammandrag ur Socialstyrelsens lägesrapport Individ- och familjeomsorg 2017 Områden Social barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Våld i nära relation Missbruks- och beroendevård
Läs merSOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN
SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN PREVENTIONSCENTRUM S TOCKHOLM - PRECENS SID 1 (5) 2008-08-21 Handläggare: Charlotte Skawonius Telefon: 08 508 25 603 Till Socialtjänstnämnden Genomförande och utvärdering av Prevention
Läs merSkolprestationer räknas!
Skolprestationer räknas! Studie om hur ungdomars skolsituation verkar ha påverkats av multisystemisk terapi Carl Friberg & Kenneth Fröberg Institutionen för social arbete Examensarbete 15 hp Socialt arbete
Läs merJag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att
Läs merBeskrivning av instrumentet och dess användningsområde
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde ESTER [1] är ett forskningsbaserat bedömningssystem som används med barn och unga som uppvisar, eller är i riskzonen för, normbrytande beteende. Det
Läs merAutism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof
Läs merHur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson
Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem Stockholm 181017 Majlis Winberg Salomonsson Dept. of Women s and Children s Health Child and Adolescent Psychiatric
Läs merAtt kunna se, att våga se
Att kunna se, att våga se En studie om ungdomar som begått sexuella övergrepp anmälda till socialtjänst i Malmö, Lund och Kristianstad under 2011 Materialet är framtaget av Sexuell hälsa inom Sociala resursförvaltningen
Läs merEFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?
EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE? Min erfarenhet av RCT Svårinställd ungdomsdiabetes (Olof Rydén, Per Jonsson) Funktionell familjeterapi Familjebehandling vid anorexi (Ulf Wallin) ADHD
Läs merFamiljer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet
Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt
Läs merVad kännetecknar en effektiv intervention för unga med beteendeproblem?
Vad kännetecknar en effektiv intervention för unga med beteendeproblem? forskare, Socialstyrelsen pia.kyhle.westermark@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se Socialstyrelsen, Stockholm, 1 Socialtjänstens
Läs merUngdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007
BARNAVERNDARSTOFA Ungdomar som placerades på behandlingshem på Island under åren 2000-2007 Deras sociala situation och deras inställning till behandlingen år 2012 HÖFÐABORG BORGARTÚNI 21 105 REYKJAVÍK
Läs merAktuellt familjehemsvård och Mockingbird model. Elisabeth Melin SKL BOU nätverket 10 sept.
Aktuellt familjehemsvård och Mockingbird model Elisabeth Melin SKL BOU nätverket 10 sept. Ersättningar - omkostnadsersättning Familjehemmen får göra avdrag i deklaration för den del av omkostnader som
Läs merBUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merAnsökan om utvecklingsmedel Tidiga insatser
Att: Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 STOCKHOLM Ansökan om utvecklingsmedel Tidiga insatser Bakgrund Många ungdomar i mitten av tonåren begår någon form av kriminell handling
Läs merPraktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Läs merUngdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö
Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet
Läs merSammanfattning 2014:8
Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En
Läs merMST Vetenskapsteori och etik
MST Vetenskapsteori och etik MST bygger på specifika teoretiska grunder och en uppsättning antaganden om människan samt forskning om människans utveckling. Bronfenbrenner klientens ekologi THE FIT problemets
Läs merHEMLÖSHETEN I SVERIGE
HEMLÖSHETEN I SVERIGE Antalet människor som lever i hemlöshet har ökat kraftigt. Från cirka 8 000 år 1999 till 34 000 år 2011. Socialstyrelsens senaste kartläggning gjordes under en vecka i april 2017.
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Två viktiga uppdrag för socialtjänsten: 1 utreda behov (stöd och skydd) 2 erbjuda lämpliga insatser
Läs merUngdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Läs merUppföljning och utvärdering i Stockholms stad
Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad Stockholm Stads resurser för uppföljning och utvärdering Utredare på förvaltningar Upphandlade utförare (Sweco, Markör mfl) Forskare upphandling eller utvalda
Läs merSYMPOSIETS SAMLADE LÄSTIPS. Autismspektrumtillstånd Interventioner på olika nivåer.
SYMPOSIETS SAMLADE LÄSTIPS Autismspektrumtillstånd Interventioner på olika nivåer. BÖCKER Autismspektrum. Wing, L. (1996). Cura Bokförlag AB THE AUTISMS. Coleman and Gillberg (2012) ADHD och autismspektrum
Läs merAntisociala ungdomar
Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog
Läs merHur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014
Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk
Läs merUnga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Läs merEffektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården
Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell
Läs meren lantlig idyll i händelsernas centrum
en lantlig idyll i händelsernas centrum Grästorp: 5700 invånare Ca 500 anställda Ca 700 elever Tre skolor ( 2 F-3 och en 4-9) Team Agera Samverkan mellan skola och socialtjänst FORSKNING - Bo Vinnerljung,
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merEffektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården
Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell
Läs merAnpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument
1 Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument Mårten Åhström Enheten för implementering och utvärdering Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) Implementering.slso@sll.se folkhalsoguiden.se
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merBarns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet
Barns utsatthet att förstå och förändra Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet Antal anmälda misshandelsbrott mot barn 2007 2016 (BRÅ 2015) År 2016 anmäldes sammantaget
Läs merÄldre publikationer Bo Vinnerljung
Äldre publikationer Bo Vinnerljung Refereebedömda artiklar 1. Vinnerljung B (2012) Commentary on Katz LY, Au W, Singal D, Brownell M, Roos N, Martens PJ, Chateau D, Enns MW, Kozyrskyj AL, Sareen J. Suicide
Läs merAnknytning till vilken nytta Göteborg 2015
Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015 Välkommen! Claus Forum Affärsområdeschef Individ och familj Humana tre verksamhetsområden Personlig assistans 1900 kunder 4600 årsanställda 250 tjänstemän Individ
Läs merTidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,
Läs merReferenser till Normbrytande beteende hos unga: Risker, skydd och vikten av strukturerad bedömning
1 Referenser till Normbrytande beteende hos unga: Risker, skydd och vikten av strukturerad bedömning Av Henrik Andershed & Anna-Karin Andershed American Psychiatric Association. (2000). Diagnostic and
Läs merEffekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner
Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner Ann-Sofie Bergman, FD universitetslektor i socialt arbete & Elizabeth Hanson, professor i vårdvetenskap http://www.anhoriga.se/publicerat/rapporter-och-publikationer-barn-somanhoriga/kunskapsoversikter/
Läs merFramgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga
Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga Charlotte Skoglund, M.D., PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merProjektrapport Brief Strategy Family Terapy (BSFT)
SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN INDIVIDORIENTERADE V ERKSAMHETER DNR: 409-0434/2008 SID 1 (5) 2008-07-07 Handläggare: Göran Hägglund Telefon: 508 43 681 Till Socialtjänstnämnden Projektrapport Brief Strategy
Läs merOle Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
Våld i familjen Kartläggning och behandling inom BUP Resultat och erfarenheter av arbetet med våldsutsatta barn finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala frågor (FAS)
Läs merTräning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning
Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Bert Jonsson, institutionen för psykologi, Umeå Universitet Utgångspunkter Med begreppet arbetsminne
Läs merBehöver vi checklistor och instrument?
Behöver vi checklistor och instrument? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Verksam vid CAPS center for Criminological And PsychoSocial research www.oru.se/jps/caps Örebro universitet,
Läs merSFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Läs merFFT-cannabis. FFT accommodation. Om bakgrunden till FFT cannabis. Nationell kongress. Knivsta 22 september 2017.
FFT-cannabis Nationell kongress Knivsta 22 september 2017 Pirkko Uusitalo Gunilla Anderson www.stiftelsenfftsverige.se FFT accommodation I samarbete med FFTllc. USA, Jim Alexander och Mike Robbins, har
Läs merADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up
ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up Berit Bihlar Muld, Leg. psykolog, spec. i klinisk psykologi, doktorand på KI Handledare: Tatja Hirvikoski, Med.dr,
Läs merVad är bra familjeterapi? 27 / KJELL HANSSON
Vad är bra familjeterapi? 27 / 8 2009 KJELL HANSSON Vad är BRA familjeterapi? BRA för vem? Patienter, behandlaren, andra BRA med tanke på vad? Symtomen, relationen, lyckligare. BRA i relation till en teori
Läs merAtt anmäla oro. - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete Institutionen för socialt arbete
Att anmäla oro - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete sofia.enell@lnu.se Institutionen för socialt arbete Julia, 16 år (14 år vid placering) Alltså jag hade ju
Läs merVälkomna! - Allmän info om Plattform Malmö. - Genomgång av del olika verksamheterna på Plattform Malmö. - Paus med kaffe/te. - Avslutande reflektioner
PLATTFORM MALMÖ Välkomna! - Allmän info om Plattform Malmö - Genomgång av del olika verksamheterna på Plattform Malmö - Paus med kaffe/te - Avslutande reflektioner Plattform Malmö En ingång till kommungemensamma
Läs merBarn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet
Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet Fattigdom Olika begrepp: ekonomisk utsatthet, ekonomisk knapphet, fattigdom Olika
Läs merDelrapport studien Hur ser tonårsflickor som bott på hvb på framtiden och på föräldraskap?
Liv Nilhede Metodgarant, IHF Socionom KBT-terapeut, steg 1 Utbildningar i FFT, MI, ACT, Marte Meo, lösningsfokuserat behandlingsarbete INOM Konsult, handledning och utbildning Projektledare för Humana/INOM:s
Läs merCRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning
Läs merBilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund
Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns
Läs merÖverenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12 Överenskommelser? Används inom områden som
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merFörälder på avstånd Stöd till placerade barns föräldrar
Förälder på avstånd Stöd till placerade barns Ett 3 årigt praktiknära aktionsforskningsprojekt i samarbete mellan sex team, sju kommuner i två regioner och tre forskare i tre organisationer Anna Melke,
Läs merMetoder för stöd till barn som anhöriga
Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har
Läs merRIKTLINJER för insatser Kontaktperson/ - familj enl SoL, LVU och LSS
1 Vård och omsorgsförvaltningen RIKTLINJER för insatser Kontaktperson/ - familj enl SoL, LVU och LSS Antagen av Vård- och omsorgsnämnden 2014-05-06, 32 2 Innehållsförteckning Lagstiftning... 3 Syfte, mål...
Läs merSystematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd
Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Utveckling av uppföljningsmodell Siv Nyström 2015-12-10 Återblick utvecklingsarbete 2005 ASI prövades i ekonomiskt bistånd i fyra stadsdelar i Stockholm. Klienter
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar
1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte
Läs merProjekt Kognitivt Stöd
Projekt Kognitivt Stöd Uppdrag Att utveckla en organisation för att tillgodose behov av kognitivt stöd i samband med BUP-vård Projektets mål 1. Utforma ett förslag på hur arbetsterapeuter kan arbeta med
Läs merSleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär
Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär Notera potentiellt traumatiska händelser och andra viktiga händelser för barnet såsom separationer, placeringar utanför hemmet på denna tidslinje (befruktning
Läs merEvidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga
Evidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga Carolina Björkman, utvecklare, Nyköpings kommun Christer Åkerlund, teamledare, Eskilstuna kommun Vad vet vi om ungdomar med missbruk eller beroende?
Läs merÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se
ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se
Läs merRINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?
RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? Lene Lindberg, Bo Burström, Anneli Marttila, Kristina Burström, Asli Kulane, Madelene Barboza, Johanna
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merPsykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU
Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.
Läs merEffekt av gott bemötande inom socialtjänst
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merHur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs merInternetbaserad behandling
Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?
Läs merSkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog
2011-03-08 SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog Vad är SkolFam 2? Skolprojekt inom Familjehemsvården, som syftar till att stärka förutsättningarna
Läs merVilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät
Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology
Läs merAtt förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga
Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga Skola - allmänt drogförebyggande program Skola - program riktade mot en specifik drog Familjestödsprogram Manualbaserade skolprogram
Läs mer