Främjande av fysisk aktivitet en praxisstudie inom hälso- och sjukvården i Örebro Läns Landsting (2007)

Transkript

1 Främjande av fysisk aktivitet en praxisstudie inom hälso- och sjukvården i Örebro Läns Landsting (2007)

2 Främjande av fysisk aktivitet en praxisstudie inom hälso- och sjukvården i Örebro Läns Landsting (2007) Forsberg J., leg sjukgymnast, MSc., Gustafsson M., leg sjuksköterska, Med dr., Holmdahl C., leg sjukgymnast, MSc., Lohse G., leg sjukgymnast, MSc., Nilsagård Y., leg sjukgymnast, MSc. Sammanfattning Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Örebro läns landsting (CAMTÖ) genomförde år 2007 en studie med syfte att få en översiktlig bild av praxis för att främja fysisk aktivitet inom hälso- och sjukvården i Örebro Läns Landsting (ÖLL) samt att göra en jämförelse med tidigare nationella kartläggningar. Inom ramen för studien skickades enkäter ut till 70 enheter inom ÖLL, vilka besvarades av 35 sjukhusanslutna kliniker, 25 vårdcentraler och 5 enheter som bedriver företagshälsovård. Resultatet visade att majoriteten av de tillfrågade enheterna ansåg att det låg i deras uppdrag att främja fysisk aktivitet. Främst vårdcentralerna, men också de sjukhusanslutna klinikerna och företagshälsovården, arbetade aktivt med detta och hade gjort satsningar för att höja personalens kunskap om värdet av fysisk aktivitet. Skillnader kunde ses för hur Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling (FYSS) används som kunskapsbank. Över tre fjärdedelar av vårdcentralerna och drygt hälften av de sjukhusanslutna klinikerna använde FYSS. Rutiner/program för hur personal ska ta upp fysisk aktivitet med patienter förekom hos 76 % av vårdcentralerna, 60 % av företagshälsovårdsenheterna och 46 % av de sjukhusanslutna klinikerna. Rutiner fanns utformade för särskilda diagnosgrupper. Samtal om betydelsen av fysisk aktivitet för att förebygga ohälsa ingick i de flesta rutiner och samtalen dokumenterades i patientjournal. På vårdcentralerna ingick ordination av fysisk aktivitet genom muntliga råd lika ofta som ordination genom recept medan remiss användes mer sällan. På de sjukhusanslutna klinikerna och inom företagshälsovården var det vanligare att rutinerna omfattade muntliga råd, medan recept och remiss förekom i mindre utsträckning. De sjukhusanslutna klinikerna hade i större utsträckning än vårdcentralerna och företagshälsovården skriftligt dokumenterade rutiner.

3 Den nationella jämförelsen visade att FYSS användes oftare som kunskapsbank på sjukhusanslutna kliniker inom ÖLL, att fler vårdcentraler i ÖLL hade rutiner/program samt att vårdcentraler mer sällan hade särskild metod för anamnes jämfört med landet i övrigt. Ordination av fysisk aktivitet på recept ingick oftare i rutinerna inom ÖLL och andra yrkesgrupper än läkare hade oftare rätt att förskriva fysisk aktivitet på recept/remiss jämfört med riket. Egna kommentarer i enkäten visade tydligt att arbetet med att utveckla metoder för att främja fysisk aktivitet pågick på ett stort antal enheter. Resultatet av praxisstudien antydde att satsningar på utbildning av personal i primärvården haft effekt då andel vårdcentraler som har rutiner/program för att främja fysisk aktivitet var betydligt högre jämfört med sjukhusanslutna kliniker inom ÖLL. Utbildning av personal i slutenvård kan vara ett sätt att även där öka andel enheter som har rutiner/program. Praxisstudiens resultat visade också att samverkan mellan sjukhusanslutna kliniker, vårdcentraler och enheter som bedriver företagshälsovård samt samarbete mellan dessa och friskvård-, frivillig- och idrottsorganisationer kan utvecklas ytterligare. Vad är tidigare känt inom området Det är vetenskapligt bevisat att det finns ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. SBU s praxiskartläggning har visat att det konkreta arbetet med att främja patienters fysiska aktivitet uppvisar stora variationer mellan och inom olika delar av hälso- och sjukvården. Vad tillför denna studie Majoriteten av de tillfrågade enheterna inom ÖLL ansåg att det ligger i deras uppdrag att främja fysisk aktivitet och arbetar aktivt med detta. Skillnader kunde ses för hur FYSS används som kunskapsbank. Tre av fyra vårdcentraler använde FYSS jämfört med drygt hälften av de sjukhusanslutna klinikerna. Rutiner/program för hur personal ska ta upp fysisk aktivitet med patienter förekom hos 76% av vårdcentralerna, 60% av företagshälsovården och 46% av de sjukhusanslutna klinikerna. Sjukhusanslutna kliniker hade i större utsträckning rutiner/program skriftligt dokumenterade jämfört med vårdcentraler och företagshälsovård. Mindre än hälften av samtliga tillfrågade enheter samverkade med friskvårds- frivillig- och idrottsorganisationer.

4 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 3 Metod 3 Resultat 4 Bakgrundsfakta 4 Attityder till främjande av fysisk aktivitet (ÖLL) 5 Nationell jämförelse av attityder till främjande av fysisk aktivitet 7 Rutiner/program för främjande av fysisk aktivitet(öll) 8 Nationell jämförelse av rutiner/program för främjande av fysisk aktivitet 8 Hinder 9 Diskussion 9 Slutsats 11 Referenser 11 Bilagor Bil.1 Följebrev till enkäterna Bil.2 Enkäter till sjukhus, vårdcentraler/öppenvårdskliniker samt företagshälsovården Bil.3 Mottagare av enkäter Bil.4 Egna kommentarer i enkäterna

5 Bakgrund En av CAMTÖ:s uppgifter är att förmedla kunskapsläget i de rapporter som kommer från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). I samband med att Rapporten nr 181 Metoder för att främja fysisk aktivitet publicerades av SBU 2007(1) beslutades om en praxisundersökning för att ta reda på hur hälso- och sjukvården i ÖLL arbetar för att främja fysisk aktivitet. Syfte CAMTÖ genomförde år 2007 en studie med syfte att få en översiktlig bild av praxis för att främja fysisk aktivitet inom hälso- och sjukvården i ÖLL samt att göra en jämförelse med tidigare nationella kartläggningar. Metod Som metod för praxisstudien valdes enkätundersökning. Ett följebrev med kort information om SBU:s rapport, om CAMTÖ:s uppdrag samt om praxisundersökningen bifogades enkäten. I följebrevet utlovades konfidentiell behandling av uppgifter (Bilaga 1). Enkäten som användes är ursprungligen framtagen av SBU, som genomförde en nationell praxiskartläggning 2005 (1). Enkäten modifierades med tillägg av frågor och möjlighet till egna kommentarer (Bilaga 2). Enkäten bestod av fem delar. I den första delen fick respektive verksamhetsområde ett antal specifika bakgrundsfrågor att besvara. I den andra delen ställdes frågor om användning av och attityder till metoder för att främja fysisk aktivitet. Dessa frågor gällde bland annat om satsningar gjorts för att höja personalens kunskap om fysisk aktivitet, om FYSS (2) används och om samverkan med andra aktörer förekommer. Frågor om attityder infogades också i denna del. Den tredje delen av enkäten innehöll dels en övergripande fråga "Finns det rutiner/program för hur enhetens personal ska ta upp fysisk aktivitet med patienter?", dels följdfrågor som mer i detalj belyste upplägg och innehåll i tillämpade rutiner/program. I enkäten infogades också en fråga om vilka speciella patientgrupper som omfattades av program för fysisk aktivitet. I den fjärde delen efterfrågades de viktigaste skälen till att rutiner i förekommande fall saknas. Avslutningsvis fanns möjlighet att lägga till egna kommentarer för komplettering av svaren. 3

6 Praxisstudien omfattade relevanta kliniker vid Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett och Universitetssjukhuset i Örebro samt en privat vårdgivare som bedriver vård i sjukhusmiljö. Relevanta ansågs de kliniker vara där det är viktigt att främja fysisk aktivitet och urvalet beslutades i diskussion mellan läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter anställda vid CAMTÖ. Vidare inkluderades samtliga vårdcentraler oavsett driftsform inom ÖLL samt enheter som bedriver företagshälsovård i länet (Bilaga 3). Enkäter skickades med internpost eller vanlig postgång till 36 sjukhusanslutna kliniker - Karlskoga lasarett (7 mottagare), Lindesbergs lasarett (10), Universitetssjukhuset i Örebro (18), privat vårdgivare (1), till 29 vårdcentraler varav fyra privata samt till fem enheter som bedriver företagshälsovård. Enkäter för att undersöka praxis i sjukhusansluten vård adresserades till verksamhetscheferna samt till avdelningscheferna på medicin-, kirurg- och psykiatrisk mottagning där det förekommer mer än en specialiserad verksamhet. Enkäterna till vårdcentraler och företagshälsovård skickades till klinik/enhetschefer. Påminnelse skickades till enheter som inte svarade. Sammanlagt skickades enkäter till 70 enheter varav 65 (93 %) besvarade dem. Resultat Bakgrundsfakta Enkäterna besvarades av 35 sjukhusanslutna kliniker (97 % svarsfrekvens). Av dessa hade 12 kliniker färre än 50 anställda, 10 kliniker mellan anställda och övriga 13 kliniker hade 100 eller fler anställda. Läkare fanns anställd på samtliga enheter. De flesta enheter hade också tillgång till sjuksköterska, sjukgymnast och beteendevetare eller personal med annan psykosocial kompetens. Arbetsterapeut, barnmorska, dietist och undersköterska förekom i mindre utsträckning (Tabell 1). Några kliniker uppgav tillgång till skötare, psykolog, rehabiliteringsassistent, eller fotvårdsspecialist. Sammanlagt 25 vårdcentraler bevarade enkäterna (86 % svarsfrekvens). Sex vårdcentraler hade färre än 20 anställda, 13 vårdcentraler hade mellan och sex vårdcentraler hade 40 eller fler anställda. Läkare, sjuksköterska, barnmorska fanns anställd på alla vårdcentraler. Flertalet hade också tillgång till sjukgymnast, undersköterska och beteendevetare eller personal med annan psykosocial kompetens. Dietist fanns anställd på enstaka vårdcentraler medan arbetsterapeuter däremot inte förekom alls (Tabell 1). 4

7 Samtliga av de fem tillfrågade enheterna som bedriver företagshälsovård besvarade enkäterna (100 % svarsfrekvens). Tre av dessa hade mellan 20 och 39 anställda medan de övriga två hade färre. De hade både offentliga och privata kunder. Samtliga enheter hade läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och beteendevetare eller personal med annan psykosocial kompetens anställd. Arbetsterapeut, barnmorska och dietist förekom inte alls (Tabell 1). Hälsoutvecklare och arbetsmiljöingenjörer var andra yrkesgrupper som fanns bland de anställda. Attityder till främjande av fysisk aktivitet (ÖLL) Gemensamt för nästan alla tillfrågade enheter var att de ansåg att patienterna har nytta av att bli mer fysiskt aktiva (Tabell 2). Majoriteten ansåg också att det ingick i deras uppdrag att främja fysisk aktivitet. Främst vårdcentralerna men också de sjukhusanslutna klinikerna och företagshälsovården arbetade aktivt med detta och hade gjort satsningar för att höja Tabell 1. Professionell kompetens vid de olika enheter som besvarade enkäten (n = 65) Sjukhusansluten klinik n = 35 n (%) Vårdcentral n = 25 n (%) Företagshälsovård n = 5 n (%) Arbetsterapeut 23 (66) 0 0 Barnmorska 6 (17) 25 (100) 0 Beteendevetare/personal med annan psykosocial kompetens 29 (83) 20 (80) 5 (100) Dietist 9 (26) 5 (20) 0 Läkare 35 (100) 25 (100) 5 (100) Sjukgymnast 29 (83) 24 (96) 5 (100) Sjuksköterska 33 (94) 25 (100) 5 (100) Undersköterska 24 (69) 23 (92) 1 (20) 5

8 personalens kunskap om fysisk aktivitet. Skillnader kunde ses för hur FYSS används som kunskapsbank. Tre av fyra vårdcentraler använde FYSS jämfört med drygt hälften av de sjukhusanslutna klinikerna. Mindre än hälften av samtliga tillfrågade enheter svarade att de samverkade med friskvårds- frivillig- eller idrottsorganisationer (Tabell 2). Tabell 2. Andel enheter av samtliga tillfrågade inom ÖLL som svarat ja på respektive fråga samt nationell jämförelse mellan sjukhusansluten klinik, företagshälsovård och riket i övrigt. Skillnader mellan ÖLL och övriga med mer än 20 % har markerats med fet stil. Sjukhusansluten klinik ÖLL (n=35) n (%) Riket % Företagshälsovård ÖLL (n=5) Riket n (%) % Vårdcentral a ÖLL (n=25) n (%) Anser du att patienterna har nytta av att bli mer fysiskt aktiva? Anser du att det ligger i ert uppdrag att främja fysisk aktivitet? Har ni satsat på att höja personalens kunskap om fysisk aktivitet? Används FYSS som kunskapsbank på kliniken? Arbetar ni aktivt med att främja fysisk aktivitet? Samverkar ni med vårdcentral eller motsvarande? Samverkar ni med slutenvårdsklinik? 34 (97) 99 5 (100) (100) 28 (80) 82 5 (100) (96) 25 (71) 72 4 (80) (96) 19 (54) 27 2 (40) (76) 27 (77) 59 4 (80) (92) 15 (43) 45 1 (20) (12) Samverkar ni med friskvårds-, frivillig-, idrottsorganisationer? a För vårdcentraler finns ingen jämförelse med riket 12 (34) 44 2 (40) (60) 6

9 Nationell jämförelse av attityder till främjande av fysisk aktivitet Jämförelser mellan resultatet av praxisstudien inom ÖLL och den nationella kartläggningen genomförd av SBU (1) redovisas i Tabell 2. Där andelen enheter i procent skiljer sig åt mellan ÖLL och övriga med mer än 20 har skillnaden markerats med fet stil. Jämförelserna mellan ÖLL och Sverige i övrigt visade att sjukhusanslutna kliniker i ÖLL oftare använde FYSS som kunskapsbank. Vidare visade jämförelsen att både sjukhusanslutna kliniker och företagshälsovården samverkade mindre med friskvårds-, frivillig- eller idrottsorganisationer. Data från primärvården i övriga riket saknas vad gäller attityder till fysisk aktivitet. Tabell 3. Andel enheter i ÖLL samt i riket i övrigt som uppgivit sig ha rutiner/program för arbetet med fysisk aktivitet och som svarat ja på delfrågorna om rutiner/program. Skillnader mellan ÖLL och övriga med mer än 20 % har markerats med fet stil. Sjukhusansluten Vårdcentral b Företags klinik a hälsovård a ÖLL (n=16) Riket ÖLL (n=19) Riket ÖLL (n=3) Riket n (%) % n (%) % n (%) % Finns särskild personal som har ansvar? 13 (81) (84) 69 2 (67) 66 Finns tydliga remissrutiner? 10 (63) (68) 71 2 (67) 59 Ska särskild metod för anamnes användas? 10 (63) 32 2 (11) 35 3 (100) 38 Ingår samtal om betydelsen av fysisk aktivitet? 16 (100) (84) 97 3 (100) 99 Ska patienten ordineras fysisk aktivitet genom muntliga råd? Ska patienten ordineras fysisk aktivitet genom recept? Ska patienten ordineras fysisk aktivitet genom remiss? 15 (94) (89) 96 3 (100) (69) (89) 69 2 (67) 50 9 (56) 56 6 (32) 50 2 (67) 45 Ska samtalet dokumenteras i patientjournalen? 15 (94) (100) 95 3 (100) 91 Finns rutinen skriftligt dokumenterad? 13 (81) 48 8 (42) 58 2 (67) 60 Har andra yrkesgrupper än läkarna rätt att förskriva fysisk aktivitet på recept/remiss? 13 (81) (89) us 3 (100) 67 Erbjuds träning i egna lokaler? 12 (75) (74) us 3 (100) 63 a Data från SBU:s studie, b Data från Socialstyrelsens studie, us: uppgift saknas 7

10 Rutiner/program för främjande av fysisk aktivitet (ÖLL) I enkäten efterfrågades om det fanns rutiner/ program för hur klinikens personal ska ta upp fysisk aktivitet med patienter. Rutiner/program fanns hos 19 (76 %) vårdcentraler, 16 (46 %) sjukhusanslutna kliniker och tre (60 %) företagshälsovårdsenheter och var bland annat utformade för gravida samt för personer med särskilda diagnoser som diabetes, övervikt, hjärt- kärlsjukdom, hypertoni, osteoporos, astma/kol, cystisk fibros, kronisk smärta, psykos och psykosociala problem. De enheter som hade rutiner/ program besvarade även delfrågorna som redovisas i Tabell 3. Majoriteten av enheterna som hade rutiner rapporterade att samtal om betydelsen av fysisk aktivitet för att förebygga ohälsa ingick och att samtalen dokumenterades i patientjournal. Tydliga remissrutiner och särskild metod för anamnes förekom i mindre utsträckning. I rutinerna på vårdcentralerna ingick ordinationer om fysisk aktivitet genom muntliga råd lika ofta som ordination genom recept medan ordination genom remiss förekom mer sällan. På de sjukhusanslutna klinikerna och inom företagshälsovården var rutinen att ordinera fysisk aktivitet genom muntliga råd vanligast, medan recept och remiss förekom i mindre utsträckning. De sjukhusanslutna klinikerna hade i större utsträckning än vårdcentralerna och företagshälsovården skriftligt dokumenterade rutiner. Andra yrkesgrupper än läkare hade rätt att förskriva fysisk aktivitet på de flesta enheter (Tabell 3). Nationell jämförelse av rutiner/program för främjande av fysisk aktivitet De nationella studierna visade att rutiner/program för hur personalen ska ta upp fysisk aktivitet med patienter förekom hos 74 % av företagshälsovårdsenheterna, 48 % av vårdcentralerna och 37 % av de sjukhusanslutna klinikerna i riket i övrigt (1, 3). Störst skillnad mellan ÖLL och riket i övrigt vad gäller förekomst av rutiner/program påvisades för vårdcentraler. Rutiner/program förekom i större utsträckning på vårdcentraler i ÖLL (76%) jämfört med vårdcentraler i landet i övrigt (48%). Delfrågorna visade att ordination av fysisk aktivitet på recept ingick oftare i rutinerna inom ÖLL (Tabell 3). Andra yrkesgrupper än läkare hade oftare rätt att förskriva fysisk aktivitet på recept/remiss jämfört med riket. Särskild metod för anamnes ingick oftare i rutiner på vårdcentraler utanför ÖLL. 8

11 Hinder Av de 19 sjukhusanslutna klinikerna som svarat att de inte har rutiner/program, uppgav 11 att det inte upplevdes aktuellt att ha rutiner/program, tre att det inte ingick i deras uppdrag, tre uppgav tidsbrist som skäl och två ansåg att det ingick som en naturlig del i behandlingen. Sex vårdcentraler hade inte rutiner/program och orsakerna uppgavs vara tidsbrist i två fall, avsaknad av samverkanspartner i ett fall, att det aldrig varit aktuellt i ett fall och att det redan ingick i det ordinarie rutinarbetet i två fall. Av de två enheter som bedrev företagshälsovård och inte hade rutiner/program uppgavs att det aldrig varit aktuellt och en enhet att de saknade samverkanspartner. I de egna kommentarerna som bifogades svaren påtalades också krångligt remissförfarande som hinder. Andra kommentarer visade tydligt att arbetet med att utveckla metoder för att främja fysisk aktivitet pågick på ett stort antal enheter (Bilaga 4). Diskussion Syftet med studien var att få en nulägesbild av hur man arbetar med att främja fysisk aktivitet inom ÖLL och att jämföra resultatet med SBU:s kartläggning av sjukhusanslutna kliniker och enheter som bedriver företagshälsovård (1) samt med Socialstyrelsens kartläggning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i primärvården (3). Svarsfrekvensen i den aktuella praxisstudien var mycket hög. För de sjukhusanslutna klinikerna och företagshälsovården var svarsfrekvensen högre än i SBU:s nationella kartläggning (1) men jämförbar med svarsfrekvensen i Socialstyrelsens studie (3). I både praxisstudien och SBU:s studie ingick relevanta kliniker, där det är viktigt att främja fysisk aktivitet. Vilka som betecknades som relevanta redovisades dock inte i SBU:s studie. Det kan därför vara skillnader i urval mellan studierna. Rapporteringen av tillgång till professionell kompetens på de olika enheterna inom ÖLL var liknande den som rapporterats för riket. Arbetsterapeuter är inom ÖLL företrädesvis anställda inom kommunen och på sjukhusanslutna kliniker och inte på vårdcentraler. Andelen sjukhusanslutna kliniker respektive företagshälsovårdsenheter inom ÖLL, som ansåg att patienterna har nytta av att bli mer fysiskt aktiva, att det ligger i deras uppdrag att främja fysisk aktivitet och arbetar aktivt med att främja fysisk aktivitet, var lika stor som för hela Sverige. Den nationella jämförelsen visade att andelen sjukhusanslutna kliniker som 9

12 använder FYSS är betydligt högre inom ÖLL jämfört med i riket, medan det motsatta förhållandet råder för företagshälsovårdsenheterna. Det bör noteras att både SBU:s och Socialstyrelsens studier genomfördes år 2005 och praxis kan ha ändrats sedan dess. Jämförelser med företagshälsovården redovisas med viss reservation med anledning av det låga antalet inkluderade företagshälsovårdsenheter i praxisstudien. Samtliga vårdcentraler inom ÖLL som ingick i denna praxisstudie ansåg att patienterna har nytta av att bli mer fysiskt aktiva och nästan alla vårdcentraler använder FYSS. Andelen vårdcentraler inom ÖLL som hade rutiner/program var också högre jämfört med vårdcentraler i riket. Fysisk aktivitet är ett prioriterat område inom folkhälsoarbetet i ÖLL. I september 2003 bildades inom primärvården en Folkhälsogrupp. Ett av uppdragen var att erbjuda all personal i primärvården utbildning i Fysisk aktivitet på Recept (FaR ) med start under Satsningen på utbildning kan vara en förklaring till att 76% av vårdcentralerna men endast 46% av de sjukhusanslutna klinikerna svarade att de har rutiner/program för att främja fysisk aktivitet. Mindre än hälften av dem som besvarade enkäten rapporterade samverkan med friskvårds- frivillig- och idrottsorganisationer. Förvånande är att endast 60% av vårdcentralerna svarade att de samverkade med friskvårds- frivillig- eller idrottsorganisationer trots att samarbetsavtal finns etablerat mellan primärvården och Örebro Läns Idrottsförbund (ÖLIF). ÖLIF är mottagare av recept på fysisk aktivitet från primärvården och samordnare av övriga aktivitetsarrangörer i länet. De sjukhusanslutna klinikerna samverkade med vårdcentraler angående fysisk aktivitet i lika stor omfattning som i riket i övrigt men samverkade med andra organisationer i något lägre omfattning. Tillgången till särskild personal ansvarig för rutiner/program för arbete med fysisk aktivitet var något högre för sjukhusanslutna kliniker och vårdcentraler inom ÖLL jämfört med i riket. En högre andel enheter som ger fler yrkesgrupper rätt att förskriva FaR kan generera fler ordinerade recept. Sjukhusanslutna kliniker rapporterade att de i högre utsträckning hade särskilda metoder för anamnes samt skriftligen dokumenterade rutiner jämfört med riket, medan vårdcentralerna rapporterade det motsatta. I enkäten saknades definition på vad som menas med en skriftlig dokumentation av rutiner/program för fysisk aktivitet, vilket är en brist. Inte heller efterfrågas om behov av en särskild metod för anamnes föreligger. 10

13 Förbättringsutrymme finns generellt för samtliga kategorier av enheter där exempelvis hälften av de sjukhusanslutna klinikerna saknar rutiner/ program för arbetet med fysisk aktivitet. De bakomliggande orsakerna är inte belysta i denna kartläggning men vore intressant att undersöka då alla enheter som besvarade enkäten ansåg att patienterna har nytta av att bli mer fysiskt aktiva. Inte heller inom företagshälsovården finns rutiner/ program generellt. Några enheter hade i sina kommentarer angivit tidsbrist och låg läkarbemanning som skäl till att det inte skrivs FaR i större omfattning. Flera enheter har skrivit egna kommentarer att de ska göra en nystart under hösten och att förskrivning av fysisk aktivitet på recept kommer att öka när den förenklade datajournalen kring FaR införs. Slutsats Vårdgivare inom ÖLL ansåg att det är viktigt att främja fysisk aktivitet. En majoritet uppgav att det ligger i deras uppdrag att arbeta med denna fråga och de använde sig av både FYSS och FaR. En hög andel enheter i länet ger också flera yrkesgrupper rätten att förskriva fysisk aktivitet. Resultatet av praxisstudien antydde att tidigare satsningar på utbildning av personalen på vårdcentralerna i ÖLL haft effekt, då andel vårdcentraler som har rutiner/program för att främja fysisk aktivitet var betydligt högre jämfört med sjukhusanslutna kliniker inom ÖLL. Utbildning av personal i slutenvård kan vara ett sätt att öka andelen som har rutiner/program även där. Vidare kan samarbetet mellan sjukhusanslutna kliniker, vårdcentraler och enheter som bedriver företagshälsovård samt samarbete mellan dessa och friskvård-, frivillig- och idrottsorganisationer utvecklas mer. Referenser 1. SBU (2007) Metoder för att främja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt. Rapport nr 181. Elanders Infologistics Väst AB, Mölnlycke 2. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, FYSS, Fysisk aktivitet i sjukdomspreventiion och sjukdomsbehandling, ed. A Ståhle. 2003, Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. 3. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård? en kartläggning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Stockholm: Socialstyrelsen;

14 Följebrev till enkäterna BILAGA 1 Till: Örebro SBU har nyligen gett ut rapport nr 181 Metoder för att främja fysisk aktivitet. SBU:s rapport visar att det finns stark evidens för att rådgivning i klinisk vardagsmiljö leder till att patienterna ökar sin fysiska aktivitet. I rapporten redovisas en nationell kartläggning av praxis när det gäller att främja fysisk aktivitet. Resultatet visar att det generellt är brist på rutiner för det konkreta arbetet men med stora variationer mellan och inom olika delar av hälso- och sjukvården. CAMTÖ har till uppgift att främja spridandet av SBU-rapporter och andra nationella kunskapssammanställningar inom Örebro läns landsting. Som ett första steg i arbetet med att sprida rapporten om Metoder för att främja fysisk aktivitet önskar vi genom en praxisstudie kartlägga hur verksamheten fungerar idag inom landstinget. Praxisstudien vänder sig till enheter i primärvård och sluten vård, till företagshälsovård verksam i landstingets upptagningsområde samt privata enheter med landstingsavtal. All data kommer att behandlas konfidentiellt och främst användas som grund för det fortsatta implementeringsarbetet. Vi ber dig som verksamhetschef att fylla i bifogad enkät och senast den 25 maj 2007 returnera den till CAMTÖ, Sekreterare Ann-Charlott Sundh Persson, Kliniskt forskningscentrum, Universitetssjukhuset Örebro, Örebro. Tack på förhand! Projektgruppen inom CAMTÖ: Jenny Forsberg, Leg Sjukgymnast, MSc, Primärvården AFC Margareta Gustafsson, Leg sjuksköterska, Med dr, Lektor Örebro universitet Christina Holmdahl, Leg sjukgymnast, MSc, Avdelning sjukgymnastik/ Lungkliniken Georg Lohse, Leg sjukgymnast, MSc, Örebro Rehab Center Ylva Nilsagård, Leg sjukgymnast, MSc, Avdelning sjukgymnastik/ 12

15 BILAGA 2 Bakgrundsfrågor ENKÄT TILL SJUKHUS I ÖREBRO LÄNS LANDSTING 1. Sjukhus:.. Klinik:. 2. Enkäten besvarad av:.. Yrke: Antal anställda på kliniken: < > Finns det på kliniken tillgång till: Arbetsterapeut Barnmorska Beteendevetare/psykosocial kompetens Dietist Sjukgymnast Sjuksköterska Läkare Undersköterska Annan:.. Metoder för att främja fysisk aktivitet 5. Har din klinik satsat på att höja personalens kunskap om fysisk aktivitet? Ja Nej 6. Används FYSS (Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling) som kunskapsbank på kliniken? Ja Nej 7. Anser du att det ligger i ert uppdrag att främja patienternas fysiska aktivitet? Ja Nej 8. Anser du att patienterna har nytta av att bli mer fysiskt aktiva? Ja Nej 9. Arbetar ni aktivt med att främja patienternas fysiska aktivitet? Ja Nej Om JA på fråga 9: a) Samverkar ni med vårdcentraler eller motsvarande i detta arbete? Ja Nej b) Samverkar ni med friskvårds- frivillig- idrottsorganisationer? Ja Nej 13

16 10. Finns det rutiner/program för hur klinikens personal ska ta upp fysisk aktivitet med patienter? Ja Nej Om dessa rutiner/program är riktade till vissa utvalda patientgrupper, ange vilka:.. Om JA på fråga 10: a. Finns det särskilt utsedd personal som har ansvaret för att rutinen/ programmet efterföljs, utvärderas och uppdateras? Ja Nej b. Finns det tydliga remissrutiner? Ja Nej c. Ska särskild metod för anamnes användas? Ja Nej d. Ingår samtal om betydelsen av fysisk aktivitet för att förebygga ohälsa? Ja Nej e. Ska patienten ordineras fysisk aktivitet genom muntliga råd? Ja Nej f. Ska patienten ordineras fysisk aktivitet genom recept? Ja Nej g. Ska patienten ordineras fysisk aktivitet med remiss? Ja Nej h. Ska samtalet dokumenteras i patientjournalen? Ja Nej i. Finns rutinen/programmet skriftligt dokumenterad? Ja Nej j. Erbjuder ni träning/rehabträning till era patienter i era egna lokaler? Ja Nej k. Vilka yrkesgrupper har rätt att förskriva (recept/remiss) fysisk aktivitet? Arbetsterapeut Barnmorska Beteendevetare/psykosocial kompetens Dietist Sjukgymnast Sjuksköterska Läkare Undersköterska Annan:... Om NEJ på fråga 10: l. Vilket är det viktigaste skälet till att det saknas sådana rutiner/program? Tidsbrist Saknas samverkanspartner Inte vårt uppdrag Frågan har aldrig varit aktuell Annat: 11. Eventuella kommentarer för att komplettera svaren på frågorna: 14

17 ENKÄT TILL VÅRDCENTRALER / ÖPPENVÅRDSKLINIKER Bakgrundsfrågor 1. Vårdcentral/klinik: Enkäten besvarad av:.. Yrke: Antal anställda på kliniken: < >39 4. Finns det på kliniken tillgång till: Arbetsterapeut Barnmorska Beteendevetare/psykosocial kompetens Dietist Sjukgymnast Sjuksköterska Läkare Undersköterska Annan:.. Metoder för att främja fysisk aktivitet 5. Har din klinik satsat på att höja personalens kunskap om fysisk aktivitet? Ja Nej 6. Används FYSS (Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling) som kunskapsbank på kliniken? Ja Nej 7. Anser du att det ligger i ert uppdrag att främja patienternas fysiska aktivitet? Ja Nej 8. Anser du att patienterna har nytta av att bli mer fysiskt aktiva? Ja Nej 9. Arbetar ni aktivt med att främja patienternas fysiska aktivitet? Ja Nej Om JA på fråga 9: a) Samverkar ni med slutenvårdskliniker i detta arbete? Ja Nej b) Samverkar ni med friskvårds- frivillig- idrottsorganisationer? Ja Nej 15

18 10. Finns det rutiner/program för hur klinikens personal ska ta upp fysisk aktivitet med patienter? Ja Nej Om dessa rutiner/program är riktade till vissa utvalda patientgrupper, ange vilka: Om JA på fråga 10: a. Finns det särskilt utsedd personal som har ansvaret för att rutinen/ programmet efterföljs, utvärderas och uppdateras? Ja Nej b. Finns det tydliga remissrutiner? Ja Nej c. Ska särskild metod för anamnes användas? Ja Nej d. Ingår samtal om betydelsen av fysisk aktivitet för att förebygga ohälsa? Ja Nej e. Ska patienten ordineras fysisk aktivitet genom muntliga råd? Ja Nej f. Ska patienten ordineras fysisk aktivitet genom recept? Ja Nej g. Ska patienten ordineras fysisk aktivitet med remiss? Ja Nej h. Ska samtalet dokumenteras i patientjournalen? Ja Nej i. Finns rutinen/programmet skriftligt dokumenterad? Ja Nej j. Erbjuder ni träning/rehabträning till patienterna i era egna lokaler? Ja Nej k. Vilka yrkesgrupper har rätt att förskriva (recept/remiss) fysisk aktivitet? Arbetsterapeut Barnmorska Beteendevetare/psykosocial kompetens Dietist Sjukgymnast Sjuksköterska Läkare Undersköterska Annan:.. Om NEJ på fråga 10: l. Vilket är det viktigaste skälet till att det saknas sådana rutiner/program? Tidsbrist Saknas samverkanspartner Inte vårt uppdrag Frågan har aldrig varit aktuell Annat: 11. Eventuella kommentarer för att komplettera svaren på frågorna: 16

19 ENKÄT TILL FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Bakgrundsfrågor 1. Enhetens namn: Enkäten besvarad av: Yrke: Antal anställda på enheten: < >79 4. Finns det på enheten tillgång till: Arbetsterapeut Barnmorska Beteendevetare/psykosocial kompetens Dietist Sjukgymnast Sjuksköterska Läkare Undersköterska Annan:.. 5. Vilka är era huvudsakliga kunder? Privata företag Blandat, mest privat Offentliga verksamheter Blandat, mest offentlig Metoder för att främja fysisk aktivitet 6. Har er enhet satsat på att höja personalens kunskap om fysisk aktivitet? Ja Nej 7. Används FYSS (Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling) som kunskapsbank på din arbetsplats? Ja Nej 8. Anser du att det ligger i ert uppdrag att främja patienternas fysiska aktivitet? Ja Nej 9. Anser Du att patienterna har nytta av att bli mer fysiskt aktiva? Ja Nej 10. Arbetar ni aktivt med att främja patienternas fysiska aktivitet? Ja Nej Om JA på fråga 10: a) Samverkar ni med vårdcentraler eller motsvarande i detta arbete? Ja Nej b) Samverkar ni med friskvårds- frivillig- idrottsorganisationer? Ja Nej 17

20 11. Finns det rutiner/program för hur enhetens personal ska ta upp fysisk aktivitet med patienter/kunder? Ja Nej Om dessa rutiner/program är riktade till vissa utvalda patientgrupper, ange vilka: Om JA på fråga 11: a. Finns det särskilt utsedd personal som har ansvaret för att rutinen/ programmet efterföljs, utvärderas och uppdateras? Ja Nej b. Finns det tydliga remissrutiner? Ja Nej c. Ska särskild metod för anamnes användas? Ja Nej d. Ingår samtal om betydelsen av fysisk aktivitet för att förebygga ohälsa? Ja Nej e. Ska patienten ordineras fysisk aktivitet genom muntliga råd? Ja Nej f. Ska patienten ordineras fysisk aktivitet genom recept? Ja Nej g. Ska patienten ordineras fysisk aktivitet med remiss? Ja Nej h. Ska samtalet dokumenteras i patientjournalen? Ja Nej i. Finns rutinen/programmet skriftligt dokumenterad? Ja Nej j. Erbjuder ni träning/rehabträning till era patienter/kunder i era egna lokaler? Ja Nej k. Vilka yrkesgrupper har rätt att förskriva (recept/remiss) fysisk aktivitet? Arbetsterapeut Barnmorska Beteendevetare/psykosocial kompetens Dietist Sjukgymnast Sjuksköterska Läkare Undersköterska Annan:.. Om NEJ på fråga 11: l. Vilket är det viktigaste skälet till att ni saknar sådana rutiner/program? Tidsbrist Saknas samverkanspartner Inte vårt uppdrag Frågan har aldrig varit aktuell Annat: 12. Eventuella kommentarer för att komplettera svaren på frågorna: 18

21 Mottagare av enkäter (n=70) BILAGA 3 Sjukhusanslutna kliniker Arbets- och miljömedicinska kliniken (1) Barn- och ungdomsklinik (3) Medicin och/eller Geriatrisk klinik (4) Hudkliniken (3) Infektionskliniken (1) Kardiologkliniken (1) Kvinnokliniken (3) Kirurgkliniken (3) Lungkliniken (1) Neurologkliniken (1) Ortopedkirurgiska kliniken (3) Rehabiliteringsmedicinska kliniken (1) Reumatologiska kliniken (1) Smärtenheten - Anestesi/IVA-kliniken (1) Vuxenpsykiatrisk klinik (7) Urolog kliniken (1) Privat (1) Primärvården Vårdcentraler (29) Företagshälsovård i Örebro Läns Landsting: Företagshälsovårdmottagningar (5) 19

22 BILAGA 4 Egna kommentarer i enkäterna Kommentarer till frågan om det finns rutiner/program: Diabetespatienter behandlas av diabetessjuksköterskor. Läkare o övriga distriktssköterskor överför aktuella patienter till vår livsstils-distriktssköterska. Vi arbetar med att väva in det i det dagliga arbetet. Utgångspunkten är FaR och vi försöker följa det konceptet. Kommentarer till frågan om Viktigaste skälet till att det saknas rutiner/program: Tyvärr har vi varit dåliga på detta. Men vi ska bli bättre! I den mån som arbetsmiljön bidrar till fysisk inaktivitet eller främjar fys. aktivitet tar vi upp detta och anvisar lämpliga åtgärder för inremitterade. Alla patienter behöver träning i någon form dvs rutinen är att alla mobiliseras och tränar även de som ej opererats som ju har speciella träningsprogram beroende på typ av operation. Frågan bör tas upp i patientmötet men vi har ej rutin för hur eller när. Ingår i rutinarbetet utan att speciellt program är utarbetat. Vi har ofta svårt sjuka patienter där detta oftast inte är aktuellt. Finns KOL-rehab men det riktas till mycket liten grupp. Rutiner/program saknas men rekommendationer och ev. remisser skrivs ibland ändå. Fysisk träning är en naturlig del i behandling av våra patientgrupper Kommentarer till uppmaning att eventuellt komplettera svaren på frågorna: Vi har fått uppdraget men ingen diskussion om vad som ska tas bort. Tidsmässigt klarar vi ej detta om remisser ska skrivas till ingen nytta när motpart saknas. Finns inga andra intresserade organisationer på orten där vi verkar. Om remiss ska skrivas i datormiljö måste detta förenklas, tar alldeles för mycket tid. Nu ger vi endast muntliga råd som alltid förr. Alla vet att den finns men om man använder den vet jag ej. Vi vill arbeta för att FaR recept ska ingå på samma indikation som vanliga läkemedelsrecept eller provtagning. Lika viktigt alltså som läkemedel och gärna som förstahandsval. Vi vill verka för en hälsofrämjande vårdcentral. 20

23 Vi har under det senaste året legat lite lågt med denna aktivitet pga tidsbrist men kommer i höst att göra en nystart. Vi tror att vi kommer att öka förskrivningen om det blir enklare att skriva remissen i BMS. Vi tar mer aktivt upp fysisk aktivitet i patientmöten efter utbildning och diskussioner på stormöten där FaR statistik tas upp. FaR recept skrivs mestadels av läkarna men även av bltr och diabetessjuksköterskor. Men pga tidsbrist varit svårt att hinna med detta. Alla i personalen har fått utbildning i FaR. Vi ser FaR som ett verktyg/komplement i mötet med enskilda patienter. Vi har i nuläget inga regelrätta gruppaktiviteter. Har satsat en del med artrosskola, ev stresskola till hösten med gruppaktivitet. All personal har fått utbildning i fysisk aktivitet på recept. Vi har inga skrivna rutiner för hur vi ska arbeta. Vi har en kontaktperson som träffar personer från andra vc, slutenvården och idrottsförbund regelbundet. Vi tycker att fysisk aktivitet är ett bra verktyg men pga rådande låga läkarbemanning används det i dagsläget inte fullt ut. Vi ser även fram emot en enklare version av att fylla i receptet. Vi arbetar med standardiserade hälsokartläggningar och hälsoprofiler där fysisk aktivitet ingår som en viktig komponent för att förebygga ohälsa. Jag upplever att fysisk aktivitet i preventivt syfte har haft och till viss del fortfarande har låg tillförsikt hos medicinsk personal. Det är i många fall svårt att följa patienternas framgång när den ej mäts. Därför är det viktigt att utbilda medicinsk personal i dessa frågor. Vi har på enheten för avsikt att driva FYSS i framtiden. Kliniken har hög andel akut kirurgiska patienter med korta vårdtider. Sjukdomspanoramat på en del andra kliniker ex medicin och ortopedkliniker har ett tydligare samband med fysisk aktivitet. Men visst vi har en del patienter också där samband finns ex obstipation, kronisk irritabel kolon. Med dessa patienter tar vi ofta upp frågan. FaR infördes på kliniken hösten 2006 och det är fortfarande under utveckling. Utbildning och implementering på övriga kliniker planeras hösten 07 och under Självfallet diskuteras fysisk aktivitet även med andra patientgrupper tex astma. Våra patienter är inskrivna under lång tid ofta flera år. Just vår enhet arbetar mycket med kost och motion som en del av alla andra funktionshinder och ser det som en del i vårt (talar ej om kliniken i stort) uppdrag. Våra patienter med behov av mera fysisk aktivitet är barn och ungdom med övervikt/fetma. De kan vid önskemål få gå i grupp för överviktiga som ordnas av ÖLIF alt få extra idrott i skolan. Bör ske gm enkelt förfarande tex färdig remiss till instans som kontaktar pat och genomför, dvs läkare initierar enkelt detta. Kanske finns rutiner för detta redan? Vår personal uppmuntras och då dessa övertygas så allt lättare att överföra budskapet till patienten. Vi ingår i ett riksprojekt angående FaR (projekt Brobygge). Vi är med i ett riksomfattande projekt Brobygge. Vi är på G i denna fråga. Förebyggande fysisk aktivitet är inte vårt uppdrag. När remiss skickas till kliniken bör patienten fått information inom primärvården. Patienter som kommer akut remitteras i så fall vidare till sjukgymnast i primärvården för träningsråd för den aktuella åkomman. 21

24 Hudproblem löses inte med fysisk aktivitet, även om huden kan bli bättre om individen/patienten mår bättre i sitt allmäntillstånd. Så där kunde man kanske få en indirekt positiv effekt. Många av våra patientgrupper skulle med hänsyn till sin sjukdom säkert må bra av ökad aktivitet, men vanligen utnyttjas sjukgymnast i detta syfte för att få en väl avvägd inriktning. Det är framförallt sjukgymnasterna på kliniken som är engagerade i frågor gällande fysisk aktivitet. Sjukgymnasterna tillhör inte kliniken rent organisatoriskt utan som ni vet en egen klinik. Frågorna och svaren får då ses ur detta perspektiv. Rutiner är under utveckling. Andra saker har prioriterats före. Det händer att vi ger råd om egenträning vid nybesök, ev som enda behandling Vi är få personer i vår verksamhet. Besluts- och samarbetsvägar är korta. Det vi gör har karaktären av finslipade rutiner mer än skrivna program. På senare år har kost och motion ägnats mer utrymme i vår verksamhet. All sådan verksamhet är inriktad på individuell rådgivning. Vi har inte haft så mycket utrymme för gruppverksamhet pga vår litenhet. För övrigt har innehållet i verksamheten varit viktigare än formen. 22