VASSA VERKTYG FÖR SAMARBETE En workshop om samarbete mellan frilans- och arbetsplatsklubbar

Transkript

1 DOKUMENTATION AV VASSA VERKTYG FÖR SAMARBETE En workshop om samarbete mellan frilans- och arbetsplatsklubbar Genomförd den 6 mars 2014 i Styrelserummet, Journalistförbundet, Vasagatan 50 Arrangör: Mälardalens frilansklubb Deltagare: Thomas Berglund, Svenska Dagbladet (Dagspressdistriktet); Stephen Lindholm, Kommunalarbetaren (Ekendistriktet); Ann Norrby, Lag & Avtal (Talentum, Förlagsdistriktet); Eddie Pröckl, Ny Teknik (Talentum, Förlagsdistriktet); Niclas Vent, Aftonbladet (Dagspressdistriktet); Roland Cox, Mälardalens Tankesmedja (Journalistgruppen Kajak); Rickard Jakbo, Mälardalens Tankesmedja (Frilansgruppen 107); Gert Lundstedt, Mälardalens frilansklubb; Holger Nilén, Mälardalens frilansklubb; Suzanne Vikström, Mälardalens frilansklubb. Processkoordinator: Jakob Hammarbäck På kvällen den 6 mars, under tre timmar, arbetade fastanställda och frilansar tillsammans i smågrupper för att försöka hitta nya vägar till ett fungerande varaktigt samarbete. Fyra frågor behandlades under workshopen. Först gällde det arbetsuppgifterna. Hur påverkas anställdas arbetsuppgifter när redaktionerna slimmas? Hur ser man på användningen av frilansare och bemanningsföretag? För det andra behandlades samverkan: Hur får vi upp frilansfrågorna som en del av arbetsplatsklubbs- och distriktsarbetet? Sen var det arvoden och avtal som stod i fokus. Hur kan vi jobba tillsammans för att höja lönerna och frilansarvodena? Hur funkar frilansavtalen? Och vilken rätt har klubbar att förhandla för frilansar? Den fjärde frågan gällde framtiden. Hur ser mediemarknaden ut 2020? Hur kan facket fastanställda och frilansare vara med och påverka? De tre första frågorna diskuterades med hjälp av PMI-metoden (Plus/Positivt, Minus/Negativt, Intressant) Varje fråga summerades med hjälp av positiva och negativa reflektioner, som alla noterades på olikfärgade post-it-lappar, följda av fortsatta diskussioner. Under den fjärde delen som rörde framtiden användes den så kallade Bostonmatrisen. Här talade deltagarna om de trender och förändringar vi ser idag och placerade dem i en matris. Förändringarna togs sedan som utgångspunkt för hur de påverkar fackets framtida arbete. Arbetsuppgifter Arbetsuppgifter med frågeställningarna: Hur påverkas anställdas arbetsuppgifter när redaktionerna slimmas? Hur ser man på användandet av frilansare och bemanningsföretag? På fackförbundstidningen Kommunalarbetaren påverkas arbetsuppgifterna negativt genom att de anställda ska hinna med mer på kortare tid. Den nya tekniken ökar kraven på multikompetens, vilket skapar stress. Kommunalarbetaren köper sällan in frilansmaterial eftersom deras egen bemanning har ökat och därmed har behovet av frilansare minskat. Däremot använder tidningen sig av 1

2 frilansfotografer. Frilansare tjänar på att bli experter på ett område och nischa sig ännu mer för att öka sina chanser att sälja in jobb. Till hösten ska LOs fackförbundstidningar jobba under samma tak i ett gemensamt mediehus. I och med detta är uppfattningen att frilansmarknaden för dessa tidningar kommer att krympa, eftersom tanken är att det mesta ska göras "inhouse". Frilansfrågor, som upphovsrätten, kan bli extra aktuellt att hålla koll på. Frilansare är välkomna att höra av sig till arbetsplatsklubbarna om de är missnöjda. Enligt arbetsplatsklubbarna har detta aldrig hänt. Från frilanshåll invändes att det är ingenting en frilans gör eftersom hen inte vill göra sig obekväm och riskera att förlora jobb. Hen vet att redaktionerna lätt kan välja någon annan. På Svenska Dagbladet har det blivit tuffare och stressigare arbetsvillkor sedan nedskärningarna. Man har haft problem med bemanningsavtal. Detsamma gäller på Aftonbladet. SvD använder mycket inköpt material från TT, och störst användning av frilansar gäller kultur och resor. Många som frilansar på Svenskan har tidigare varit vikarier. Om tidningen köper in frilansmaterial ska det helst vara något som toppar nyhetssidorna eller exklusivt utrikesmaterial. De har ett fåtal fasta frilansar som regelbundet levererar utrikesmaterial till SvD resor, men för att få variation i rapporteringen borde även andra frilansar släppas in. Positivt Det positiva som framkom i diskussionen om arbetsuppgifter var bland annat att det finns fler möjligheter till specialiserat material idag, vilket gör att det blir viktigare att bli specialiserad inom vissa områden som journalist. Färre anställda på redaktioner ger större möjligheter att arbeta som frilans. Som plus/positivt nämndes också: Att det är viktigt med en redaktion, som också är ett kännetecknande varumärke. Att det finns behov av frilansars featurematerial till magasin. Att frilansar ofta har bättre fackkunskaper än anställda i ett bemanningsföretag och anlitas då oftare tack vare det. Att det är positivt att få in nya frilansar som gör exempelvis utrikesmaterial för ökad variation. Frilansare skapar en ökad mångfald. Att kravet på multikompetens, gör att man utvecklas i yrket. Negativt Det negativa som framkom i diskussionen om arbetsuppgifter var att det redan nu märks en högre stress där allt ska gå allt snabbare. Det finns sällan tid för research och konkurrensen är hård. Som minus/negativt nämndes också: 2

3 Att redaktionerna allt oftare får en ledning utan journalistisk erfarenhet, exempelvis ekonomer och strateger. Att fulavtalen blir vanligare. De som skrivit på avtalen anlitas och kan ingå i en frilanspool Att det finns ett ointresse för intellektuellt kapital i tidningen Att frilansmarknaden krymper Att slimmade redaktioner leder till mindre researchtid, vilket leder till sämre kvalitet på artiklarna. Att bemanningsföretag innebär sämre kvalitet för journalistiken. Att anställda i ett bemanningsföretag ofta får bättre ersättning än frilansare. Intressant Bland de reflektioner som varken var positiva eller negativa men som ändå ansågs relevanta och intressanta nämndes: Multijournalist. Mer behov av smalare innehåll i fackliga tidningar. Högre krav på frilansmaterial, som att toppa nyhetssidor. Samverkan Samverkan med frågställningen: Hur kan vi få upp frilansfrågorna som en del av distriktsoch klubbarbetet? I dagsläget diskuteras inte ens frilansfrågor på distriktsmöten, och därmed heller inte i arbetsplatsklubbarna. Det finns följaktligen ingen koll. En avgörande orsak till det är högt arbetstempo som resulterar i tidsbrist och mindre utrymme för fackligt arbete. Därmed försvinner ett viktigt incitament för att arbeta med frilansfrågor och att fördjupa samarbetet mellan anställda och frilansare. Samtidigt har det dåliga arbetsklimatet med allt fler uppsägningar skapat en medvetenhet om att vi frilans som anställd alla sitter i samma båt. Den anställde inser att hen i morgon kan vara en ofrivillig frilans; liksom frilansen förstår att slimmade redaktioner och kostnadspress innebär sänkta arvoden och försämrad upphovsrätt. Tuff ekonomi tydliggör alltså samhörigheten, och att frilansfrågorna berör oss alla. Utöver den redan nämnda bristen på incitament för ett fördjupat samarbete mellan distrikt/klubb och frilansklubb, finns också en passiv hållning där såväl frilans som arbetsplatsklubb förväntar sig att bli kontaktad av den andre. Därmed händer ingenting. Här är en attitydförändring nödvändig, frilans- och arbetsplatsklubb måste vända på sina synsätt och resonemang och istället göra det till en självklar del av arbetet att kontakta varandra. För detta behövs en organisationsstruktur. Den finns. Såväl frilansare som anställd beskrev under workshopen sina distrikt som fungerande, vilket är basen för ett fortlöpande arbete på klubbnivå. Finns strukturen finns också möjligheten för anställda och frilansar att mötas och diskutera gemensamma frågor. 3

4 Positivt Bland de positiva kommentarerna i diskussionen kring samverkan ingick den nya frilansrekommendationen och frilanskalkylatorn som viktiga delar. Kalkylatorn finns nu på plats efter många års arbete. Frilansfrågor berör allt fler vilket ger en starkare organisation. Negativt Bland de negativa kommentarerna under diskussionen kring samverkan ingick utmaningarna i att medier idag definierar sig som beställarorganisation, där vissa roliga jobb läggs ut på frilansare. Beställarorganisationen ger också mindre arbete för fackligt arbete. Konkreta förändringsidéer Förslag framfördes att utse en frilansansvarig i klubbstyrelserna. Detta bemöttes med invändningen att ingen kommer att vilja ta på sig den uppgiften, återigen på grund av tidsbrist och hårdare prioritering av vilka fackliga frågor som drivs. En annan väg att gå för att formalisera samarbetet är att frilansar i stället tar plats i klubbstyrelserna som i-medlemmar. Mälardalens Frilansklubb vill under ett år pröva att ha frilansar representerade som i-medlemmar i 4-5 klubbstyrelser. Att de på Mälardalens uppdrag under ett år medverkar vid 4-5 klubbstyrelsemöten för konkret erfarenhetsutbyte på ett par tre punkter viktiga för frilansar, och samtidigt förser arbetsplatsklubbsstyrelsen med efterfrågad frilansinformation. Efter ett år utvärderas försöket: vad har konkret uppnåtts och hur har samarbetet fungerat? Ur ett frilansperspektiv bör i-medlemmen inte arbeta som frilans för den redaktion i vars klubb hen sitter med då det kan försätta frilansen i en besvärlig situation gentemot uppdragsgivaren. Mot detta invände flera arbetsplatsklubbsrepresentanter. Andra sätt för samarbete mellan frilans- och arbetsplatsklubbar som nämndes var: Att bilda en Facebookgrupp. Att Arvodesguiden bör vara tillgänglig för arbetsplatsklubbarnas ordförande för att hålla koll på redaktionens arvodering av frilansuppdrag. Arvoden och avtal Arvoden och avtal med frågeställningarna: Hur kan vi jobba tillsammans för att höja lönerna och frilansarvodena? Hur funkar frilansavtalen? Vilken rätt har klubbarna att förhandla för frilansar? De anställda fackligt aktiva uppmanar frilansare att ta kontakt med arbetsplatsklubben. Klubbföreträdarna kan inte ange vilka exakta belopp som frilansaren ska förhandla om för respektive uppdrag. Däremot kan klubben ge bra argument för att ta hyfsat betalt. Frilanskalkylatorn visar på hur mycket en frilansare bör ta betalt för att komma i nivå med den anställde. Kalkylatorn bör också nyttjas av tidningsledningen och de anställda. Det 4

5 behövs samtal med redaktionsledningen för att få fram/få reda på deras frilanspolicy och frilansstrategi. Ledningen behöver även utbildas i frilanskalkylatorn. Arbetsplatsklubben kan också backa frilansaren om hen känner sig orättvist behandlad. Arbetsplatsklubben kan bjuda in frilansare med i-medlemskap till sina möten. I-medlemskap är dock mycket ovanligt. Förslag framfördes för att även frilansar som inte jobbar på arbetsplatsen skulle kunna söka i-medlemskap, för att kunna företräda frilansarnas sak. Detta var de fastanställda tveksamma till. För att söka i-medlemskap måste hen ha frilansat/frilansa för just den arbetsplatsen. Hur stor del av frilansarens inkomst som skulle komma från arbetsplatsen nämndes dock inte. Förslag framfördes om att alla arbetsplatser borde formulera en slags standard för det frilansarbete man vill ha utfört. Vad är det för typ av material man köper in? Det finns företag som på sina hemsidor formulerar vad som gäller för frilansare. Detta kan vara en ingång till en förhandling, för att få ordning på samarbetet. Arbetsplatsklubbarna sade sig vara medvetna om att de kan förhandla om frilansbudgeten. Det är viktigt att detta också görs, så att inte frilansarna blir ett B-lag, som i sin tur riskerar att sänka varumärket. Samtidigt är det svårt för arbetsplatsklubben att förstå om frilansbudgetens storlek är okej eller inte. Det är därför viktigt att frilansarna är öppna med vad de får betalt, menar arbetsplatsklubbarna. Detta är frilansarna tveksamma till, eftersom man som frilansare ofta befinner sig i en konkurrenssituation. Det betonades vikten av att frilansarna hör av sig till arbetsplatsklubbarna, som kan tala om vad de anställda tjänar. Detta ska frilansaren sedan använda sig av vid sin egen förhandling. Fulavtalen kan faktiskt vara en väg till samarbete. Förslag framfördes också om att formulera tio råd till arbetsgivaren kring upphandling av frilansmaterial. Positivt Positivt är att det finns många möjligheter att bjuda in frilansare till klubbmöten, och att frilansare själva kan ta kontakt med arbetsplatsklubben. Detta ger bättre förutsättningar för att ta bättre betalt för jobben. Negativt Det negativa som fördes fram i diskussionen var att i och med att köparens marknad råder viftas kraven på schyssta arvoden och rimliga krav undan av den som beställer. Intressant Intressant är att många företag har en frilansbudget, men det redovisas inte på vilket sätt denna används, i vilken omfattning och vilka jobb som görs. Det går att göra mycket inom området arvoden och avtal för att öka transparensen och spela med öppna kort. 5

6 Framtiden Framtiden med frågeställningarna: Hur ser mediemarknaden ut 2020? Hur kan facket fastanställda och frilansare- vara med och påverka? Här användes metoden Bostonmatris, en metod med fyra fält och två axlar. X-axeln är marknadsområdets totala marknadsandel. Y-axeln är marknadsområdets tillväxthastighet. Modellen ger möjlighet att kategorisera marknadsområden och bedöma deras framtidsutsikter. Här diskuterades några marknadsområden. Att vara en multiperson som både skriver, bloggar, filmar och fotograferar på ett uppdrag blir allt vanligare. Att vara expert eller bli bemanningsanställd är alternativ till detta liksom att hoppa mellan olika typer av uppdrag och producera journalistik, information eller ren underhållning. I längden kan inte alla arbeta på det sättet. Någon trodde att lokaljournalistiken kommer att öka, liksom slaskjournalistiken och fördjupningarna. Det senare understöds av att nya tidskrifter dyker upp hela tiden. Bemanningsanställningarna ökar, medan frilansarna minskar. Frilansarnas överlevnad är fackkunskap och hårdare nischning. Produktionerna blir kombinationer, där ingår inte bara journalistik utan också marknadsföringstexter, bloggar etc. Multijournalisterna blir alltmer dominerande. Den framtida situationen för frilansare verkar vara att den journalistiska delen minskar, medan mixningen av olika produktioner - inte minst marknadsföringstexter - ökar. Papperstidningens roll minskar. Intressant är också att vädret, eftertexter och annonser inte behövs längre i en produkt. Detta är enheter som lever sitt eget liv. De behöver inte längre journalistiken. Allt fler experter skriver. Behovet av det journalistiska filtret minskar. Därmed minskar också journalistens roll. Begreppen opartiskhet och kritisk granskning kommer i bakvattnet. Antalet fastanställda minskar dramatiskt, vi befinner oss bara i början nu. Medierna vill bli av med sina fasta kostnader och anlitar bemanningsföretagen alltmer. Flera medier har nu skapat sina egna bemanningsföretag som Bonniers och Schibsted. Content (innehållet) köper man på marknaden. Det finns redan robotar som skriver notiser med utgångspunkt från nätet. Om man ser ännu längre fram, efter 2020 så kanske pendeln svänger åt andra hållet. Och den lokala journalistiken får ett större genomslag. Journalistiken kommer att se annorlunda ut då. Det blir kanske fler ideella tidskrifter. Den mångsysslande journalisten måste också påverka journalistiken. Journalistförbundet måste ännu mer satsa på etiken. Detta kan stärka förbundets roll. Etiken och journalistikens kvalitet blir viktigare. 6

7 Idéer för mera varaktigt samarbete mellan frilans- och arbetsplatsklubbar Utse en frilansansvarig i klubbstyrelserna. Att frilansare tar plats i klubbstyrelserna som i-medlemmar. Mälardalens Frilansklubb vill under ett år pröva att ha frilansar representerade som i-medlemmar i 4-5 klubbstyrelser. Efter ett år utvärderas försöket: vad har konkret uppnåtts och hur har samarbetet fungerat? Att frilans- och arbetsplatsklubbar bildar en gemensam Facebookgrupp. Att Arvodesguiden görs tillgänglig för arbetsplatsklubbarnas ordförande för att dessa ska kunna hålla koll på redaktionens arvodering av frilansuppdrag. Frilansare bör själva ta kontakt med arbetsplatsklubbarna. Klubbföreträdarna kan inte ange vilka exakta belopp som frilansaren ska förhandla sig till. Däremot kan klubben ge bra argument för att ta hyfsat betalt. Frilanskalkylatorn bör också nyttjas av tidningsledningen och de anställda. Ledningen behöver även utbildas i frilanskalkylatorn. Det behövs samtal med redaktionsledningen för att få fram/få reda på deras frilanspolicy och frilansstrategi. Alla arbetsplatser borde formulera en slags standard för det frilansarbete man vill ha utfört. Vad är det för typ av material man köper in? Det finns medieföretag som på sina hemsidor formulerar vad som gäller för frilansare. Att formulera tio råd till arbetsgivaren kring upphandling av frilansmaterial. Det är viktigt att arbetsplatsklubbarna förhandlar om frilansbudgeten. Förberedelser inför framtiden: Hur ska facket agera i samband med multijournalistik? Hur ska facket slåss för journalistikens opartiskhet, kritiska granskning, etik och kvalitet? 7