Diagnos på primärvården i Västerbottens läns landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diagnos på primärvården i Västerbottens läns landsting"

Transkript

1 Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Västerbotten Januari 2016 Diagnos på primärvården i Västerbottens läns landsting Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska vardagen finns. Vi tror att vi alla vill sträva åt samma håll en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Med Sverigeronden vill Läkarförbundet träffa politiker, i majoritet och opposition samt landstingsledning, i alla landsting under de närmaste åren. Mötet sker i samarbete med lokalföreningen på orten. På mötena vill vi ha en dialog om professionens inflytande över sjukvården, om primärvårdens förutsättningar och hur vi skapar ett effektivt resursutnyttjande i vården. Denna skrift inleds med en kort sammanfattning av Läkarförbundets syn på några av vårdens viktigaste frågor. Därefter följer en rapport baserad på Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare om hur vårdcentralernas verksamheter fungerar. Rapporten har bearbetats med det regionala resultatet för Västerbottens läns landsting.

2

3 SAMMANFATTNING AV LÄKARFÖRBUNDETS SYN PÅ NÅGRA AV VÅRDENS VIKTIGA FRÅGOR: En hälso- och sjukvård av hög kvalitet God vård på lika villkor för hela befolkningen är en viktig princip för svensk hälso- och sjukvård. Denna princip stämmer också väl med etiken för läkarnas arbete. Men att nå dit är en stor utmaning som kräver förändringar. God läkarbemanning Det saknas fast anställda läkare inom primärvården och psykiatrin. Sviktar primärvården kan det överbelasta hela sjukvården. Skillnaderna över landet är stora. Bristen är koncentrerad till norra Sverige och några ytterligare landsting, medan storstäderna har haft en mer positiv utveckling. Läkarförbundet anser att det behövs lokala, regionala och nationella insatser för att säkra primärvårdens läkarbemanning. Och åtgärder måste vidtas omgående. En av nycklarna till framgång är att få läkare att fortsätta på sin vårdcentral. Patientansvarig läkare (Pal) Möjligheten att träffa samma läkare ger patienten ökad trygghet. Det förbättrar patientsäkerheten och ger ett effektivare resursutnyttjande. Därför föreslår Läkarförbundet att alla patienter ska ha rätt till en namngiven patientansvarig läkare (Pal) som fast vårdkontakt. Fler än de med livshotande tillstånd till exempel de med kroniska sjukdomar, sköra och multisjuka äldre med flera har behov av en läkare som fast vårdkontakt. Vi har den lagstiftning som behövs för att ge patienter rätt till en Pal. Men tillämpningen av lagen måste ändras. Mer läkartid i äldrevården Många äldre kommer i kläm i dagens system. Antalet läkarbesök i hemmen har ökat, men det räcker inte och samtidigt blir de äldre fler. Därför måste målen sättas högre i dag när det gäller den läkartid som erbjuds de sköra äldre. Läkarförbundets mål är mer läkartid i de äldres sjukvård, en fast läkarkontakt och systematisk samordning av vårdkedjor. Utskrivningsklara patienter Många patienter ofta sköra, äldre personer tvingas ligga på sjukhus för länge. Det innebär sämre vård, livskvalitet och trygghet. En effektivare utskrivningsprocess skulle frigöra vårdplatser till patienter med större behov. Bristen på vårdplatser är idag ett stort problem på landets sjukhus, både ur ett patientsäkerhets- och ett arbetsmiljöperspektiv. Skattebetalarna skulle också få ut mer vård och omsorg för pengarna. Utvecklande arbetsmiljö ger hög patientsäkerhet Alla ska kunna må bra på jobbet. Men i dag arbetar läkare ofta under pressade förhållanden, samtidigt som sjukvårdens kvalitet är beroende av läkarnas kompetens och skicklighet. Läkarförbundet värnar en god arbetsmiljö under hela arbetslivet, präglad av högt inflytande och goda förutsättningar att både planera och svara för det ansvar som yrket förutsätter. Vidare behöver sambandet mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet erkännas och beaktas i organisationen av sjukvården. Omorganisationer ska genomföras i samarbete med vårdens personal och politiska beslut ska beakta läkares förutsättningar att kunna svara för god vård. 2

4 Fortbildning Läkare måste få fortbildning under hela yrkeskarriären för att ta till sig ny kunskap och tillsammans med kollegor förbättra diagnostik och behandling. Det är då viktigt med god lärandemiljö med tid för dialog, eftertanke, kunskapsöverföring och sökande av information. Alla specialistläkare ska kunna avsätta minst en halv dag i veckan för internutbildning och egen fortbildning, och möjlighet till minst tio dagars extern fortbildning per år. IT i vården IT är en väsentlig del av alla läkares vardag. För att uppnå de potentiella vinsterna med den nationella e-hälsan och IT-systemen inom vården, behövs en bred samverkan med läkarprofessionen och den kliniska vardagen. IT-systemen är i dag ett stort arbetsmiljöproblem, i synnerhet för läkare. IT-stöd måste utformas med tanke på patienternas sekretess och integritet. Läkarförbundet verkar för att minska läkares administrativa arbetsbörda, till förmån för arbetet med patienterna. Ledarskap i vården Sjukvården är beroende av engagerade och kunniga chefer. För att upprätthålla en sjukvård av hög klass och främja en snabb metod- och kvalitetsutveckling är det av största vikt att läkarna antar chefskap i sjukvården. Personer med goda personliga egenskaper för chefskap går att finna inom alla yrkesgrupper. Läkarna har dock med sina medicinska kunskaper särskilt goda förutsättningar att leda denna kunskapsintensiva verksamhet mot ökad kvalitet, produktivitet och tillgänglighet. Läkarförbundet menar att det är på läkare som en stor del av utvecklingen av morgondagens sjukvård vilar och att de därför behövs som chefer på olika nivåer i sjukvården. Forskning Forskande läkare är länken mellan forskningsrönen och sjukvården. Därför vill Läkarförbundet att forskningen integreras med det kliniska arbetet och att det finns tjänster som kombinerar utbildning, forskning och klinisk tjänstgöring. Vi vill likställa forskarutbildningen med klinisk karriär genom att ge forskande ST-läkare specialistlön fem år efter legitimation. Läs mer i våra rapporter på Primärvårdens allmänläkare Patientansvarig läkare för en bättre läkarkontinuitet Varför kan inte doktorn komma? Utskrivningsklara patienter Kvalitetssäkrad fortbildning för alla läkare Läkaren, patienten och IT ett policyprogram Patientens delaktighet i sin vård Läkare behövs som chefer Läkare som forskar 3

5 RAPPORT FRÅN SVERIGES LÄKARFÖRBUND: Diagnos på primärvården i Västerbottens läns landsting Utredare Svante Pettersson Januari 2016 SAMMANFATTNING Sveriges läkarförbund genomför en omfattande utvärdering av vårdvalet i den svenska primärvården. Arbetet sker i tre steg. I den här rapporten sammanfattas resultatet för primärvården i Västerbottens läns landsting. Läkarförbundets primärvårdsenkät 2015 visar att specialistläkarna vid vårdcentralerna i Västerbotten uppfattar sin situation som mycket problematisk. Läkarna vid Västerbottens vårdcentraler är minst nöjda med sina förutsättningar av landets alla 21 landsting. Enkätsvaren visar att landstinget tillhör den tredjedel av landet där vårdcentralernas specialistläkare är minst nöjda i så många som 37 av enkätens 45 frågor. För tolv frågor tillhör Västerbotten de två landsting där läkarna är minst nöjda. Enkäten behandlar fem olika delar av vårdcentralernas verksamheter. De svar som sticker ut särskilt negativt för Västerbotten är de som beskriver hur läkarna ser på sina förutsättningar att ge patienterna god vård och bra service. Läkarna är minst nöjda i landet med sina förutsättningar att följa upp och utvärdera sina läkemedelsordinationer. I Västerbotten är det näst lägst andel i landet som anser att de erbjuder god tillgänglighet. Landstinget har den tredje lägsta andelen som svarat att de skulle rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig. Läkarförbundet har inom ramen för utvärderingen visat Västerbotten är ett av två landsting som har lägst andel av hälso- och sjukvårdens resurser i primärvården. Läkarenkäten visar också att Västerbottens läkare är de som är minst nöjda med vårdcentralernas ersättningar. Västerbotten är vidare ett av de tre landsting som har störst problem med vakanser på vårdcentralerna. Mer än hälften av befolkningen är hänvisade till vårdcentraler där 50 procent eller fler av de fasta läkarna fattas. Att primärvården är svagt utvecklad är ett problem Västerbotten delar med flera andra glest befolkade landsting. Västerbotten har dock hamnat i en unikt svag position och Läkarförbundet vill varna för att verksamheterna riskerar att hamna i en ond cirkel där resursoch rekryteringsproblem förstärker varandra. Detta i synnerhet som generationsväxlingen i allmänläkarkåren kommer att öka konkurrensen om vårdcentralernas läkare i en redan mycket allvarlig bristsituation. Västerbottens primärvård har ett närmast akut behov av en framtidsinriktad handlingsplan för utveckling. Risken är annars att viktiga delar av länets primärvård kan slås ut. Risken är särskilt stor i de områden där den bäst behövs, det vill säga där befolkningen har störst vårdbehov och där det är långa avstånd till andra vårdalternativ. 4

6 Inledning och bakgrund Att utvärdera vårdvalet inom primärvården har varit ett av Läkarförbundets högst prioriterade projekt under senare år. Vi hade en pådrivande roll inför att vårdvalet infördes i primärvården 2010 och vill ta ett fortsatt aktivt ansvar. Vi hoppas att denna utvärdering ska ge underlag för de fortsatta diskussionerna om utvecklingen av den svenska primärvården. Arbetet genomförs i tre steg. Det första var en kartläggning av läkarbemanningen vid landets vårdcentraler hösten Det andra beskrev hur primärvårdens resurser och produktion utvecklats från 2001 till För mer information om arbetet, se Det tredje och avslutande steget handlar om att ge primärvårdens läkare möjlighet att lämna sina synpunkter på hur vårdcentralernas verksamheter fungerar i den primärvård som vårdvalet format. Detta har gjorts genom en enkät till alla specialistläkare och ST-läkare i allmänmedicin som arbetade vid landets vårdcentraler vårvintern Resultaten är tänkta att ge underlag för att målinrikta och påskynda det lokala arbetet med att förbättra primärvården. Undersökningen fångar läkarnas synpunkter inom fem områden som måste fungera för att verksamheten ska få full verkningsgrad. Det handlar om läkarnas uppfattning om (1) möjligheterna att ge kvalitet och service i patientvården, (2) de vardagliga förutsättningarna för arbetet på vårdcentralen, (3) landstingens styrning, (4) förutsättningarna för att fylla på och utveckla sina kunskaper, samt (5) IT- och beslutsstöd. Enkätens resultat inom dessa områden redovisas i separata delrapporter. Den första kom den 17 november 2015 och beskrev hur specialistläkarna ser på möjligheterna till fortbildning och kunskapsutveckling. I en särskild rapport från oktober 2015 redovisas den metod som använts för att genomföra undersökningen, inklusive vissa bakgrundsdata. Den rapporten är tänkt att fungera som bakgrund och bredvidläsning till övriga rapporter med resultat från enkätundersökningen. Alla rapporter finns på Läkarförbundets webbplats Läkarförbundets primärvårdsenkät i Västerbotten Primärvårdsenkäten har riktats till samtliga specialistläkare och ST-läkare i allmänmedicin vid de offentliga och privata vårdcentralerna. Undersökningen gäller alltså alla primärvårdsläkare utom hyrläkarna, oberoende av om de är medlemmar i Läkarförbundet eller inte. Hälso- och sjukvårdens adressregister (HSAR) har använts som grund för undersökningen. Detta register omfattade i januari specialistläkare vid vårdcentralerna i Västerbottens län. Enligt Läkarförbundets bemanningsenkät från november 2012 uppgick antalet specialistläkare vid vårdcentralerna då till drygt 130, och vi tolkar detta som att HSAR relativt väl överensstämmer med den faktiska situationen när det gäller specialistläkare vid vårdcentralerna i Västerbotten. Av de 125 som fick enkäten svarade 71. Svarsfrekvensen är alltså drygt 56 procent, vilket är något lägre än i landet som helhet där den var 61 procent. För Västerbotten bygger de resultat som redovisas här alltså på svar från 71 specialistläkare. Även om antalet svar alltså är relativt stort finns alltid en statistiskt betingad osäkerhet i hur väl svaren speglar de faktiska förhållandena och detta bör hållas i minnet när enkätens resultat analyseras lokalt. 5

7 Vårdvalet och primärvården i Västerbotten Läkarförbundets arbete med att utvärdera vårdvalet visar att den svenska primärvården fortfarande är svagt utvecklad. Primärvården har inte fått de förutsättningar som krävs för att den på allvar ska kunna fylla rollen som hälso- och sjukvårdens bas och vara det självklara förstahandsvalet i sjukvården. Förväntningarna om att vårdvalet skulle innebära en snabb allmän utveckling av primärvården har alltså inte infriats på det sätt som Läkarförbundet hade hoppats. Dock gäller det att slå vakt om de positiva effekter som reformen haft. Vi menar att grundstenarna i vårdvalet måste behållas och användas i det fortsatta reformarbetet. Patienternas valfrihet och möjligheterna till fri etablering av vårdcentraler har varit viktiga drivkrafter för en mer patientcentrerad och effektiv primärvård. Läkarförbundets allvarligaste kritik när det gäller hur vårdvalet tillämpats i landstingen är att de möjligheter som funnits för att åstadkomma bättre balans mellan vårdcentralernas resurser och deras uppdrag inte tagits tillvara. På många håll har vårdvalet till och med inneburit att de reala resurserna börjat minska genom att uppräkningar av ersättningarna inte motsvarat kostnadsökningarna i verksamheten. En konsekvens av detta är att den andel av hälso- och sjukvårdens resurser som går till primärvård har varit oförändrad det senaste decenniet. En andel som fortsatt alltså är unikt liten i Sverige i en internationell jämförelse. Ett annat centralt problemområde är att landstingen inte fullgjort sitt ansvar enligt 15 i Hälso- och sjukvårdslagen och dimensionerat specialiseringstjänstgöringen så att behovet av läkare med specialistkompetens inom primärvården tillgodoses. Trots att Läkarförbundet genom olika initiativ tydliggjort situationens allvar och lämnat förslag till åtgärder, har bristen på fasta specialistläkare vid vårdcentralerna snarast accentuerats de senaste åren. Konsekvensen har blivit att en allt större del av primärvårdens läkarverksamhet upprätthålls av bemanningsföretag till mycket höga ekonomiska kostnader. Situationen är på många håll paradoxal. De ökade kostnaderna för hyrläkare innebär att landstingen tvingats öka de ekonomiska resurserna till vårdcentralernas läkarverksamheter. Enligt vad vi kunnat förstå betyder detta att de ekonomiska resurser som i dag går till vårdcentralernas läkarverksamhet skulle vara tillräckliga för att dimensionera verksamheten med en specialistläkare per listade patienter, vilket är den nivå Riksdagen slagit fast ska gälla. Detta samtidigt som antalet tillgängliga läkartimmar som kan användas i vården av patienter minskar. I rapporten Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv från Myndigheten för vårdanalys (december 2015) beskrivs de kvalitativa bristerna i den svenska primärvården jämfört med andra länder. Det pekas särskilt på att primärvården brister vad sådana kärnvärden som patientcentrering, samordning, helhetssyn och kontinuitet, jämfört med andra länder. Man visar också att detta särskilt drabbar patienter med kroniska sjukdomar. Västerbotten tillhör de landsting som har haft störst problem med att hävda primärvårdens ställning inom hälso- och sjukvården. Från en mer gynnsam situation för ett antal år sedan har Västerbotten kommit att ha landets kanske svagast utvecklade primärvård. Tillsammans med Gotland är Västerbotten det landsting som i dag satsar relativt sett minst resurser på primärvård ( Del 2) var andelen 15,3 procent, vilket då var 20 procent lägre än genomsnittet i landet och till exempel 30 procent lägre än i Norrbotten som då var det landsting som hade högst andel av sjukvårdens resurser i primärvården. I Västerbotten har det senaste decenniets utveckling alltså inneburit att primärvården fått minskade resurser i förhållande till vad som satsas på övriga delar av hälso- och sjukvården. En 6

8 redan svag bas för hälso- och sjukvården har alltså blivit ännu svagare. Mellan 2002 och 2012 minskade primärvården i Västerbotten sin adel av hälso- och sjukvården med 12 procent. Enligt Socialstyrelsen och SKL:s rapport Öppna jämförelser (december 2015) har befolkningen relativt lågt förtroende för primärvården i Västerbotten. Bland landets 21 landsting tillhör Västerbotten de fem där befolkningen rapporterar lägst förtroende för den vård som ges vid vårdcentralerna. I den nyss nämnda rapporten från Myndigheten för vårdanalys som också redovisar primärvårdsläkarnas syn på hur hälso- och sjukvårdsystemet allmänt sett fungerar utmärker sig läkarna i Västerbotten med att ha en negativ syn på hälso- och sjukvården. De är de som i lägst grad (mindre än var tionde av länets primärvårdsläkare) anser att hälso- och sjukvårdssystemet fungerar bra. Sammanfattningsvis har Västerbotten en särställning i landet när det gäller negativ utveckling av primärvårdens resurser. Perioden med obligatoriskt vårdval i primärvården har alltså inte varit lyckosam för Västerbotten. Västerbotten behöver ett kraftfullt och trovärdigt handlingsprogram för primärvården I en av de inledande frågorna i Läkarförbundets primärvårdsenkät ombads specialistläkarna redovisa bemanningssituationen vid den egna vårdcentralen. Frågan var formulerad så att det aktuella antalet fasta läkare vid vårdcentralen skulle relateras till det antal som borde finnas, med hänsyn till de ersättningar och uppdrag som vårdcentralen arbetar efter. I Västerbotten var det enbart 7 procent av läkarna som angav att de arbetade vid en fullt bemannad vårdcentral. I hela landet är motsvarande siffra 34 procent. Det är bara två av landets övriga 21 landsting som har en likartat låg andel läkare som arbetar vid fullbemannade vårdcentraler. Svaren visar vidare att 27 procent av länets vårdcentralers specialistläkare arbetar på en vårdcentral där hälften eller fler av läkarna saknas. Ytterligare 37 procent arbetar på vårdcentraler där mellan 20 och 50 procent av de fasta läkarna saknas. Dessa skillnader i bemanning mellan olika vårdcentraler innebär självfallet att det är stora variationer i vilken vård och service befolkningen i länet kan få från sina olika vårdcentraler. Ur ett befolkningsperspektiv är problemen med vakanserna större än vad som framgår av hur svaren fördelas. De 27 procent som svarat att fler än hälften av läkarna saknas motsvaras minst av det dubbla i ett befolkningsperspektiv, eftersom det på dessa vårdcentraler alltså är en majoritet av läkarna som saknas och som alltså inte kunnat svara på enkäten. I praktiken upprätthålls delar av verksamheten sannolikt av stafettläkare. Men eftersom kontinuitet är en så viktig aspekt av den vård som vårdcentralerna förväntas förmedla är detta ingen tillfredställande lösning. Utöver att ersättningarna i Västerbotten medger en lägre läkartäthet än i många andra delar av landet, tillhör landstinget också de som har det största antalet vakanser på de läkarbefattningar som finns. Dagens läkarresurser i Västerbottens primärvård är alltså helt otillräckliga och medger inte att nuvarande uppdrag kan fullgöras. Läkarförbundet menar liksom Riksdagen att primärvårdens läkarbemanning måste dimensioneras så att det finns en heltidsarbetande specialistläkare per invånare. För att den offentliga och privata primärvården i Västerbotten ska nå den nivån behöver det 7

9 sammantaget finnas ungefär 175 heltidsarbetande specialistläkare vid länets vårdcentraler. Då dessa specialistläkare i Västerbotten har en genomsnittlig tjänstgöringsgrad på 82 procent innebär detta antalet specialistläkare behöver vara c:a 210 för att bemanningsmålet. Det behövs det alltså drygt 60 procent fler specialistläkare vid länets vårdcentraler för att de ska anses vara fullt bemannade. Här är det då också viktigt att hålla i minnet att andelen äldre i befolkningen ökat starkt sedan målet om en heltidsarbetande specialistläkare per invånare lades fast, och att många i dag menar att målet egentligen borde vara en heltidsarbetande specialistläkare per listade vid vårdcentralerna. Vidare ställer de närmaste årens generationsväxling vid Västerbottens vårdcentraler mycket stora krav. Landstinget tillhör den fjärdedel som har den högsta andelen av primärvårdsläkare i hög ålder 57 procent är 55 år eller äldre. Genom arbetet med undersökningen har Läkarförbundet kunnat visa att antalet pensionsavgångar kommer att öka starkt i landets norra delar och att tillskottet av nya specialister inte på långa vägar kan väntas motsvara behoven. Läkarförbundet har noterat det upprop om nationell samling för förbättrad kompetensförsörjning till bland annat primärvården som landstingsråden i landets norra delar formulerade gemensamt i Dagens Samhälle (den 8 december 2015). En sådan plan är med största säkerhet helt nödvändig och vi vill peka på vikten av att läkarnas fackliga organisation bjuds in att delta processen med att utforma det åtgärdspaket som är nödvändigt. Som framgått arbetar redan i dag två av tre av Västerbottens primärvårdsläkare på vårdcentraler som är allvarligt underbemannade. Detta innebär att ett flertal av Västerbottens primärvårdsläkare inte erbjuds godtagbara arbetsförutsättningar, något som får svåra återverkningar på patientvården. Detta framgår av de svar i enkätundersökningen som redovisas i följande delar av den här rapporten. Hälso- och sjukvårdslagen innebär att ansvaret entydigt vilar på landstinget som har uppgiften att planera sin kompetensförsörjning så att den situation Västerbotten i dag befinner sig i inte uppstår. Att det i grunden handlar om brister i planeringen tydliggörs av att det i landet finns fler läkare än någon gång tidigare. Problemen speglar alltså primärt inte någon allmän läkarbrist. Bristen är koncentrerad till vissa verksamhetsområden och vissa geografiska områden i landet. Den allvarliga risken i Västerbotten är att de primärvårdsläkare som arbetar vid länets underbemannade vårdcentraler förlorar tilltron till att problemen kommer att kunna lösas. Detta kan då innebära att de söker sig till orter och/eller vårdcentraler som erbjuder mer godtagbara förutsättningar. Sker detta kan vitala delar av primärvården i Västerbotten slås ut. Och risken att detta sker är särskilt stor på de platser där vårdcentralerna bäst behövs det vill säga där befolkningen har störst behov och där avstånden till andra vårdalternativ är långa. Vi menar att behovet är närmast akut att Västerbottens läns landsting lägger fast en handlingsplan som kan skapa tilltro till att dagens problem är övergående och att det kommer att ske märkbara förbättringar inom en överblickbar framtid. En viktig del av detta är antagligen också att det skapas en politisk enighet om när målet om en dimensionering av en specialistläkare per invånare ska uppnås i Västerbotten. Läget i Västerbottens primärvård rimmar illa med den vision landstinget har om att vara världsledande när det gäller befolkningens hälsa och i fråga om förutsättningarna för de som arbetar inom länets hälso-och sjukvård. Internationella erfarenheter visar att primärvården har en nyckelroll när det gäller att utveckla befolkningens hälsa. Enligt Läkarförbundet finns det alltså starka skäl att Västerbotten prioriterar primärvårdens förutsättningar i sitt 8

10 förändringsarbete och att hälsovisionen kompletteras med särskilda insatser för att utveckla länets primärvård till att i ett första steg komma i nivå med andra landsting i landet. Enkätundersökningens resultat för Västerbotten Enkäten omfattade ett stort antal frågor. I den här rapporten redovisas svaren i ett mindre urval av dessa. Redovisningen omfattar inte ST-läkarna utan gäller enbart vårdcentralernas specialistläkare (96 procent av dessa är specialister i allmänmedicin). I redovisningen jämförs hur svaren i Västerbotten förhåller sig till landet som helhet. Avslutningsvis lämnas en samlad redovisning av hur svaren i samtliga frågor förhåller sig till de svar som läkarna i Västerbotten har lämnat. Det vill säga en slags samlad temperaturkurva för primärvården i Västerbotten relaterat till övriga landsting i landet, se tabell 1. Rekommendera vårdcentralen till en sjuk anhörig För att fånga läkarnas generella uppfattning av hur verksamheten på den egna vårdcentralen fungerar ur ett patientperspektiv ställdes frågan om de själva skulle rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig. I landet som helhet skulle 78 procent av läkarna göra det. I Västerbotten 73 procent (figur 1). Resultaten i Västerbotten är alltså sämre än i landet som helhet och Västerbotten tillhör den grupp av tre landsting där det är lägst andel av specialistläkarna som skulle rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig. Detta bör enligt Läkarförbundets mening ses som en tydlig indikation på missnöje med de förutsättningar som i dag ges. Självfallet måste utgångspunkten vara att alla som arbetar inom hälso- och sjukvården ska kunna rekommendera den vård som ges på den egna arbetsplatsen till en sjuk anhörig. De svar som lämnats i den här frågan det vill säga att det bara är en av tre av vårdcentralernas specialistläkare i Västerbotten som instämmer måste därmed ses som en vädjan att förutsättningarna för att ge bra vård och bra service måste förbättras. Figur 1 Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om de skulle rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig, hela landet och Västerbotten. Tillgänglighet 9

11 Historiskt har bristen på tillgänglighet till vårdcentralerna varit ett av de viktigaste problemområdena för den svenska primärvården. Som framgår av figur 2 anger i dag två av tre av landets vårdcentralers specialistläkare att de erbjuder god tillgänglighet. I Västerbotten är det dock mindre än hälften av läkarna som instämmer i detta. Västerbotten är bland de två landsting där läkarna i minst utsträckning instämmer i att man erbjuder god tillgänglighet. Så vitt Läkarförbundet känner till finns inga tidigare studier där frågan ställts på samma sätt. Men tillgängligheten är med största sannolikhet den del av vårdcentralernas verksamhet som haft den mest positiva utvecklingen under senare år. Detta är en tydlig positiv effekt av vårdvalet i primärvården. Enligt den tidigare refererade rapporten från Myndigheten för vårdvårdanalys innebär de förbättringar som skett att vi nu börjar närma oss den tillgänglighet i primärvården som rapporteras från jämförbara länder. Dock förefaller invånarna i Västerbotten inte ha fått del av dessa förbättringar på samma sätt som i andra delar av landet. God tillgänglighet till läkarbesök på vårdcentralerna är sannolikt en av de mest grundläggande förutsättningarna för att primärvården ska uppfattas som ett rimligt förstahandsalternativ när man söker vård. God tillgänglighet är alltså sannolikt den viktigaste förutsättningen som avgör om primärvården ska uppfattas som hälso- och sjukvårdens bas. I Västerbotten är det därför nödvändigt att särskilt uppmärksamma hur tillgängligheten till vårdcentralerna kan förbättras. Figur 2 Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om de instämmer i påståendet vi erbjuder god tillgänglighet, hela landet och Västerbotten. Följa upp patientens läkemedelsordinationer En annan fråga som ställdes i enkäten handlade om i vilken grad läkarna var nöjda med förutsättningarna att följa upp patienters läkemedelsordinationer. Se figur 3. I landet som helhet svarade hälften av läkarna att man var nöjda med förutsättningarna för detta. I Västerbotten var det enbart en dryg fjärdedel. 10

12 Att nästan tre fjärdedelar av de specialistläkare som arbetar vid länets vårdcentraler inte anser sig vara nöjda med förutsättningarna att följa upp och utvärdera patientens läkemedelsordinationer måste ses ett allvarligt missförhållande. Västerbotten är det landsting i landet där läkarna är minst nöjda. Att sätta in och följa upp läkemedelsordinationer är något av kärnan i de insatser som läkare utför. Under senare år har konsekvenserna av bristande uppföljning av läkemedel uppmärksammats på olika sätt och det är utomordentligt viktigt att förutsättningarna förbättras. Figur 3. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om hur nöjda de är med förutsättningarna att följa upp patienternas läkemedelsordinationer, hela landet och Västerbotten. Läkarbemanningens inverkan på möjligheterna att ge god vård och bra service till patienterna Som framgått är Västerbotten ett av de landsting som har svårast att bemanna vårdcentralerna med fast knutna läkare. För att belysa hur detta inverkar på läkarnas möjligheter att ge god vård och bra service till patienterna redovisas här hur svaren på de nyss redovisade frågorna skiljer sig beroende vilken bemanning som de aktuella vårdcentralerna har. Som framgår av figur 4 finns det ett tydligt samband mellan om läkarbefattningarna är tillsatta och hur nöjda läkarna är med förutsättningarna att ge god tillgänglighet, att följa upp läkemedel och om de skulle kunna rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig. Bemanningen har starkast inverkan på om läkare anser att de kan erbjuda god tillgänglighet och om de skulle rekommendera sin vårdcentral till en sjuk anhörig. Även om sambandet är något svagare när det gäller möjligheterna att följa upp patienters läkemedelsordinationer, finns även för denna fråga ett närmast övertydligt samband mellan hur nöjd man är med att kunna erbjuda god vård/bra service och har en fungerande fast läkarbemanning. 11

13 Figur 4 Sambandet mellan vårdcentralens aktuella läkarbemanning och hur nöjda vårdcentralernas specialistläkare är med sina möjligheter att erbjuda patienterna god vård och bra service. Undersökningens resultat i denna del illustrerar alltså att vårdcentralernas läkare menar att kompetensförsörjningen har en avgörande inverkan på förutsättningarna att ge bra vård och god service. Läkarnas syn på de ersättningar som utgår till vårdcentralen I en av frågorna i enkäten fick läkarna svara på om de ersättningar som utgår till vårdcentralen är tillräckliga för att kunna erbjuda en fungerande primärvård. I landet som helhet instämde närmare var fjärde läkare inte i påståendet att ersättningarna i vårdvalet är för snålt tilltagna och innebär svårigheter att erbjuda fungerande primärvård. Fyra av tio instämde dock helt i detta påstående. Västerbotten är tillsammans med Gotland det landsting där flest anser att ersättningarna är för snåla. Hela 70 procent av länets vårdcentralers specialistläkare instämde helt i att ersättningarna är så snåla att det innebär svårigheter att erbjuda en fungerande primärvård. 12

14 Figur 5. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om ersättningarna i vårdvalet är för snålt tilltagna och innebär svårigheter att erbjuda en fungerande primärvård, hela landet och Västerbotten. IT-systemen Funktionen i IT-systemen är inte särskilt uppskattad. Figur 6 visar att enbart 30 procent av landets vårdcentralers specialistläkare instämmer i att IT-systemen är bra och underlättar arbetet i primärvården. I Västerbotten är dock situationen mer problematisk. Här är det enbart en av femtio specialistläkare som instämmer helt i att IT-systemen är bra och underlättar det vardagliga arbetet. Istället tar så många som 41 procent helt avstånd från att systemen är bra. Figur 1. Primärvårdens specialistläkares svar på frågan om IT-systemen är bra och underlättar arbetet som läkare i primärvården, hela landet och Västerbotten. 13

15 Dåligt fungerande IT-system medför inte bara en frustration för personalen och onödiga risker för patienterna. De innebär också ett slöseri med resurser. I enkäten ombads specialistläkarna att uppskatta hur många minuter de skulle kunna spara en vanlig arbetsdag om IT-systemen fungerade som de önskade. I Västerbotten svarade läkarna att de skulle kunna spara 53,5 minuter/arbetsdag. För landet som helhet var uppskattningen 47 minuter. I det landsting som där läkarna redovisade det lägsta uppskattade tidsspillet till följd av krånglande IT-system angavs det till 25 minuter. Om Västerbotten lyckas reducera tidsspillet ned till den nivå som landets bästa landsting redovisar skulle detta innebära en årlig besparing på cirka 12 miljoner kronor, enbart utifrån specialistläkarnas lönekostnader. Skillnaderna mellan Västerbotten och det bästa landstinget motsvarar drygt 8 heltidsarbetande specialistläkare och betyder alltså att Västerbotten genom bättre IT-system kan ge betydligt bättre förutsättningar för mer tillgänglig och kvalitativ vård. Både den här undersökningen och andra visar att systemen i sig inte är avgörande olika landsting med samma IT-system har högst olika resultat. Det viktiga är snarast vilken delaktighet och lyhördhet som finns för att ta vardagens problem på allvar och hur förslag till lösningar bemöts. Läkarförbundet vill därför rekommendera Västerbottens läns landsting att snarast inleda ett förändringsarbete, där läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal samt de lokala fackliga organisationerna, på allvar involveras för att förbättra funktionen i de ITsystem som primärvården i landstinget använder. Mycket talar för att detta är ett av de mest kostnadseffektiva förbättringsarbeten som landstinget kan genomföra. Figur 7. Primärvårdens specialistläkares svar på hur mycket tid man skulle kunna spara en vanlig arbetsdag om IT-systemen fungerade som man önskar, i Västerbotten, landet som helhet och landstinget där läkarna angett lägst antal minuter. 14

16 Samlad temperaturkurva för specialistläkarnas syn på primärvården i Västerbotten I tabell 1 ges en samlad redovisning för Västerbottens läns landsting av resultaten för alla de 45 frågor som ingått i Läkarförbundets primärvårdsenkät Tre plustecken (+++) innebär att landstingets resultat tillhör de två bästa (högsta) i landet. Två plustecken (++) att landstinget placerar sig i gruppen på tredje till fjärde plats i rangordningen mellan landstingen. Ett plustecken (+) betyder att landstinget tillhör gruppen på femte till sjunde plats när det gäller hur läkarna svarat i den aktuella frågan. Redovisningen omfattar också rangordningen mellan de landsting där läkarna är mindre nöjda med sina förutsättningar. Tre minustecken (- - -) betyder att landstinget tillhör de två med sämst resultat det vill säga lägst andel nöjda läkare. Två minustecken (--) innebär att landstinget placerar sig på tredje till fjärde plats från botten. Och ett (-) att placeringen är mellan fem och sju bland de landsting som fått sämst resultat. 0 betyder att landstinget tillhör den grupp av sju som placerat sig närmast genomsnittet. Västerbotten är entydigt det landsting där de läkare som svarat på enkäten är minst nöjda med förutsättningarna de har att arbeta utifrån. För 80 procent av alla frågor som ställts tillhör Västerbotten tredjedel av landstingen där läkarna är minst nöjda med förutsättningarna. För drygt var fjärde fråga i enkäten har Västerbottens specialistläkare lämnat svar som innebär att man är minst nöjd eller näst minst nöjd bland alla landsting med de förutsättningar som ges. I arbetet med enkäten har Läkarförbundet definierat sex områden som enligt vår mening alla måste fungera för att primärvården ska anses vara väl fungerande. Västerbotten redovisar dåliga resultat inom alla dessa sex områden. 15

17 Tabell 1. temperaturkurva för specialistläkarnas syn på primärvården i Västerbotten Patientvården I hög grad träffa samma läkare - God tillgänglighet Rekommendera vårdcentral till sjuk anhörig - - Vård på lika villkor för alla Erbjuda hembesök - - Följa upp läkemedelsordinationer - Fast läkarkontakt - - Anpassa besökstiden till behov - - Ingen diskriminering Arbetet på vårdcentralen Tillräckligt med administrativ personal Kan sluta inom arbetstiden - Ofta stor tidspress Bra familjeliv och rik fritid - Chefen är stödjande - - Samarbete med kollegor är bra 0 Har aktivt kvalitetsarbete 0 Kan styra tidboken 0 Kan påverka arbetstiderna - Samarbetet med andra personalgrupper är bra = bland de två bästa i landet ++ = tre till fyra bäst i landet + = fem till sjua i landet 0 = bland de sju kring snittet - = fem till sju sämsta - - = tre till fyra sämsta = bland två sämsta i landet Samordning/samverkan Samordna patientvården - Utbyta information med slutenvård - - Bra samarbete med kommunen - Kan få bedömning av sjukhus-specialist + Styrning Konkurrensneutrala förutsättningar - Tillräckliga ersättningar Kan arbeta utifrån mina etiska principer 0 Onödiga registreringar + Förtroende för styrsystemet Bra om prio-områden lyfts fram - - Vårdvalet stimulerar utveckling - - Ersättningar stimulerar nya arbetssätt - - Vårdvalet utv. primärvården som sjukvårdens bas - Fortbildning, handledning och kunskapsutveckling Allmänt goda möjligheter Chef stödjer fortbildning - - Bra internutbildning - Kan delta i externa kurser Rådgöra med kollegor + Kvalitetsutveckling/forskning - Kollegiala grupper 0 IT-system IT är bra och underlättar jobbet - Utbildning i IT-systemen E-recept Digitala sjukintyg - - Digitala beslutsstöd - - Pascal

Diagnos på primärvården i Kalmar läns landsting

Diagnos på primärvården i Kalmar läns landsting Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Kalmar Januari 2016 Diagnos på primärvården i Kalmar läns landsting Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska

Läs mer

Diagnos på primärvården i Region Skåne

Diagnos på primärvården i Region Skåne Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Skåne 25 november 2015 Diagnos på primärvården i Region Skåne Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska

Läs mer

Till dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval

Till dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval Till dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget

Läs mer

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget i förbundets arbete

Läs mer

Diagnos på primärvården i Stockholms läns landsting

Diagnos på primärvården i Stockholms läns landsting Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Stockholm Maj 2016 Diagnos på primärvården i Stockholms läns landsting Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den

Läs mer

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare 2015 - steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Utvärderingsuppdrag från fullmäktige - ökad läkarbemanning 1/1500 - utveckling av småskalig

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

Läkarförbundets primärvårdsenkät Specialistläkarnas fortbildning

Läkarförbundets primärvårdsenkät Specialistläkarnas fortbildning Läkarförbundets primärvårdsenkät 2015 Specialistläkarnas fortbildning RAPPORT November 2015 Sveriges läkarförbund 2015 Svante Pettersson Karl Engblom Sveriges läkarförbund Box 5610, 114 86 Stockholm Telefon:

Läs mer

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Svante Pettersson Avdelningen för politik och profession Bakgrund Uppdrag från SLF:s fullmäktige

Läs mer

BrLARNA I ~. ...-, Y.. Uppdrag. Viktigaste åtgärderna är: Läkarbemanning i Primärvården. lj~"'in ge l. I!l. ~n slinget \ B / AtARNA LS

BrLARNA I ~. ...-, Y.. Uppdrag. Viktigaste åtgärderna är: Läkarbemanning i Primärvården. lj~'in ge l. I!l. ~n slinget \ B / AtARNA LS lj~"'in ge l 1, B / AtARNA { 't Läkarbemanning i Primärvården LS 130325 I ~. B ujn. slinget I PALARNA l I M} \. Uppdrag Landstingets politiska ledning, genom landstingsstyrelsens ordförande, ger i uppdrag

Läs mer

Åtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund

Åtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund Vår vision för läkares kompetensutveckling Alla läkare ska ha goda förutsättningar att under hela sitt yrkesliv ta till sig ny kunskap. Läkarnas kompetens har en avgörande betydelse för sjukvårdens kvalitet

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Patientansvarig läkare

Patientansvarig läkare Patientansvarig läkare för en bättre läkarkontinuitet Sammanfattning av rapporten: Patientansvarig läkare, 2015 1 Sveriges läkarförbund 2015 Susann Asplund Johansson, utredare Camilla Damell, utredare

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Strategi för digital utveckling

Strategi för digital utveckling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22

Läs mer

Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009.

Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Innehåll: Bakgrund: Sammanfattning av enkätresultat: Metod: Resultat: Diskussion och slutsatser: Sida: 2 2 3

Läs mer

En primär angelägenhet

En primär angelägenhet En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum Uppsala 6 november 2017 webbseminarium Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Svar på motion från Bo Brännström (FP): Brist på läkare på landstingets vårdcentraler. 1. Motionen är med vad som anförts besvarad.

Svar på motion från Bo Brännström (FP): Brist på läkare på landstingets vårdcentraler. 1. Motionen är med vad som anförts besvarad. Landstinget ~ DALARNA Hälso- och sjukvård Dalarna Division Primärvård BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 2015-09-28 Sida 1 (3) Dnr LD14/01457 000 32 5 Uppdnr 837 2015-08-31 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Fortbildning i dialog. Verktyg för lokalt fortbildningsarbete

Fortbildning i dialog. Verktyg för lokalt fortbildningsarbete Fortbildning i dialog Verktyg för lokalt fortbildningsarbete SVERIGES LÄKARFÖRBUND 2018 Om textförfattarna: Sofia Rydgren Stale är ledamot i Sveriges läkarförbunds förbundsstyrelse och ordförande i Läkarförbundets

Läs mer

En primär angelägenhet

En primär angelägenhet En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum HFS nätverket 12 september 2017 Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård

Läs mer

Framtidens bästa primärvård. Region Östergötland

Framtidens bästa primärvård. Region Östergötland Framtidens bästa primärvård Utmaningar för Östergötlands primärvård Alla har inte välfungerande vårdcentral nära Olikheter i kvalitet och trygghet för patienter Låg patientnöjdhet 60 tillsvidareanställda

Läs mer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Beslut vid regeringssammanträde den 21 september 2017 Ändring i uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Kvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa

Kvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa Varje dag lite bättre Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och sjukvård 2014

Läs mer

Sammanfattning Bakgrund Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen,

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Innehåll Personcentrerad hälso- och sjukvård vad och varför? Strategier för att göra vården mer personcentrerad

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Sjukt engagerad - en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen. Personcentrerad vård i praktiken 25 november 2015

Sjukt engagerad - en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen. Personcentrerad vård i praktiken 25 november 2015 Sjukt engagerad - en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen Personcentrerad vård i praktiken 25 november 2015 Agenda Kort om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Bakgrund och syfte med

Läs mer

Svensk sjukvård i en europeisk jämförelse. Bo Olsson, IKEM

Svensk sjukvård i en europeisk jämförelse. Bo Olsson, IKEM Svensk sjukvård i en europeisk jämförelse Bo Olsson, IKEM Svensk sjukvård - sämst i Norden ur ett patientperspektiv Sveriges tillbakagång som ledande sjukvårdsnation borde väcka frågor om radikalare åtgärder

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Kommentarer till Riksrevisionens Slutrapport om statens styrning av vården

Kommentarer till Riksrevisionens Slutrapport om statens styrning av vården Riksrevisionen 114 90 Stockholm Kommentarer till Riksrevisionens Slutrapport om statens styrning av vården Bakgrund/inledning Riksrevisionens (RiR) slutrapport om statens styrning av vården bygger på tio

Läs mer

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Anna Ingmanson Regeringskansliet 20160404 Disposition Kort om uppdraget Vår analys (i urval!) Våra förslag (i urval) Frågor och diskussion

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild - SOU 2017:53

God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild - SOU 2017:53 YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-10-13 Sektionen för hälso- och sjukvård Harald Grönqvist Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild - SOU 2017:53 Regeringen har

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Förslag för en bättre hälso- och sjukvård i hela Sverige! Framtaget av Moderaternas sjukvårdnätverk 2017

Förslag för en bättre hälso- och sjukvård i hela Sverige! Framtaget av Moderaternas sjukvårdnätverk 2017 Förslag för en bättre hälso- och sjukvård i hela Sverige! Framtaget av Moderaternas sjukvårdnätverk 2017 Brett arbete och lång process Hösten 2014 gjorde moderaterna sjukvårdsnätverk en analys av de olika

Läs mer

Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106)

Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) Överenskommelser om utskrivningsprocessen Ökad tillit och förtroende Bättre samverkan och samordning Gemensamt

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne

På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport

Läs mer

Box med. system som. tem mellan. tion, heten, förutsättningar: I:3. Telefonväxel Stockholm

Box med. system som. tem mellan. tion, heten, förutsättningar: I:3. Telefonväxel Stockholm Socialdepartementet Regeringsbeslut 2012-03-22 Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm I:3 S2011/9881/ /FS (delvis) S2012/2424/ /FS (delvis) Uppdrag att utbetala bidrag för utveckling av vårdvalssystemm

Läs mer

Tio saker du inte visste om inhyrning i vården

Tio saker du inte visste om inhyrning i vården Tio saker du inte visste om inhyrning i vården Inhyrning får vården att fungera Det är få verksamheter inom vårdsektorn som klarar sig endast med egna anställda. Oavsett om vårdgivaren är privat eller

Läs mer

Nedan är MSL:s synpunkter på Förslag Sveriges Läkarförbunds strategi 2020.

Nedan är MSL:s synpunkter på Förslag Sveriges Läkarförbunds strategi 2020. Remissvar "Förslag Sveriges Läkarförbunds strategi 2020 (Gem 2016/0068) Mellersta Skånes läkareförening (MSL) inger följande remissvar. MSL anser att Sveriges Läkarförbund (SLF) som fackförening för den

Läs mer

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård

Läs mer

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

YTTRANDE. Dnr S2018/03436/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Stockholm den 15 november 2018

YTTRANDE. Dnr S2018/03436/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Stockholm den 15 november 2018 YTTRANDE Dnr S2018/03436/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 15 november 2018 God och nära vård En primärvårdsreform (SOU 2018:39) Sammanfattning SPF Seniorerna stöder

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Lag utan genomslag. Utvärdering av patientlagen

Lag utan genomslag. Utvärdering av patientlagen Lag utan genomslag Utvärdering av patientlagen 2014 2017 Agenda Uppdrag Frågeställningar Analysramverk Metod Resultat - huvudslutsats samt utveckling i delar Delförklaringar Rekommendationer Uppdrag: att

Läs mer

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka

Läs mer

En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum

En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum Nationell FOU-konferens för primärvården, Halmstad 24 maj 2018 Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en

Läs mer

YTTRANDE ÖVER REMISS GÄLLANDE DELBETÄNKANDE AV GOD OCH NÄRA VÅRD EN GEMENSAM FÄRDPLAN OCH MÅLBILD (SOU 2017:53)

YTTRANDE ÖVER REMISS GÄLLANDE DELBETÄNKANDE AV GOD OCH NÄRA VÅRD EN GEMENSAM FÄRDPLAN OCH MÅLBILD (SOU 2017:53) 1 (5) Er beteckning S2017/03549/FS s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se YTTRANDE ÖVER REMISS GÄLLANDE DELBETÄNKANDE AV GOD OCH NÄRA VÅRD EN GEMENSAM FÄRDPLAN OCH MÅLBILD (SOU 2017:53)

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Sveriges läkarförbund 2013. Svante Pettersson, utredare Sveriges läkarförbund Åsa Jaktlund, statistiker Sveriges läkarförbund

Sveriges läkarförbund 2013. Svante Pettersson, utredare Sveriges läkarförbund Åsa Jaktlund, statistiker Sveriges läkarförbund RAPPORT Mars 2013 Sveriges läkarförbund 2013 Svante Pettersson, utredare Sveriges läkarförbund Åsa Jaktlund, statistiker Sveriges läkarförbund Sveriges läkarförbund Box 5610, 114 86 Stockholm Telefon:

Läs mer

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14 2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process... 11 Röd process... 14 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget

Läs mer

Bemanningssituationen sommaren 2017

Bemanningssituationen sommaren 2017 PROMEMORIA 2017-09-20 1 (5) Sommaren i vården kartlagd Inför sommaren 2017 uppgav så gott som alla landsting att bemanningssituationen förväntades att bli ansträngd. Den sammanvägda bedömningen som de

Läs mer

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Stockholmsvården i korthet

Stockholmsvården i korthet 1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande

Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande Datum 2019-02-28 Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande Utifrån regionstyrelsens budgetplanering 2020 och inför beslut om verksamhetsplan och budget 2020-22 Regionstyrelsens beslut 2019-02-07 Inledning

Läs mer

Vårdvalets konsekvenser

Vårdvalets konsekvenser Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Torshälla Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48

Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48 Sundbyberg 2017-10-20 Dnr.nr: S2017/03403/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s.registrator@regeringska nsliet.se, s.fs@regeringskansliet.se Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 141013-14 Barn och ungdomscentrum Västerbotten, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå och Skellefteå Sjukhus Ort Klinik Petter Borna och Jeanette

Läs mer

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige

Läs mer

Konkurrensen i Sverige Kapitel 20 Vårdmarknaden RAPPORT 2018:1

Konkurrensen i Sverige Kapitel 20 Vårdmarknaden RAPPORT 2018:1 Konkurrensen i Sverige 2018 Kapitel 20 Vårdmarknaden RAPPORT 2018:1 Utdrag Det här dokumentet innehåller ett utdrag ur Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige (rapportserie 2018:1). Du kan läsa

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en

Läs mer

Patientlagen 2014:821

Patientlagen 2014:821 Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också

Läs mer

Patientlagen och läkarkontinuitet. - en enkätundersökning

Patientlagen och läkarkontinuitet. - en enkätundersökning Patientlagen och läkarkontinuitet - en enkätundersökning Maj 2016 2 Sveriges läkarförbund 2016 Susann Asplund Johansson, utredare Kajsa Holmberg, utredare Jeanette Reinbrand, statistiker Sveriges läkarförbund

Läs mer

Inhyrda medarbetare i vården

Inhyrda medarbetare i vården Inhyrda medarbetare i vården Inledning Under senare år har landstingens användning av inhyrda medarbetare i vården diskuterats intensivt. Kritikerna menar att anlitandet av bemanningsanställda försämrar

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Effektivare vård. Nätverksmöte SKL, Göran Stiernstedt

Effektivare vård. Nätverksmöte SKL, Göran Stiernstedt Effektivare vård Nätverksmöte SKL, 160414 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg UPPDRAGEN Effektivare resursutnyttjande inom S 2013:14 (dir. 2013:104)

Läs mer

Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv

Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv Rapport 2015:9 Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv en jämförelse mellan Sverige och nio andra länder Citera gärna ur Vårdanalys rapporter, men ange alltid källa. Rapporten finns även publicerad på

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

System och strategier för att öka antalet ST-läkare i allmänmedicin. Kunskapsunderlag om hur vi kan nå balans i primärvårdens läkarförsörjning

System och strategier för att öka antalet ST-läkare i allmänmedicin. Kunskapsunderlag om hur vi kan nå balans i primärvårdens läkarförsörjning System och strategier för att öka antalet ST-läkare i allmänmedicin Kunskapsunderlag om hur vi kan nå balans i primärvårdens läkarförsörjning RAPPORT Juni 2014 Sveriges läkarförbund 2014 Svante Pettersson,

Läs mer

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal

Läs mer

ENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.

ENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN. ENKÖPINGS KOMMUN 2016 Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN Enköping 1 Enköping 2 Innehåll Demokratibarometern... 4 Så här genomförs Demokratibarometern...

Läs mer