EKObruk. Norr. Nyhetsblad. Ur innehållet. Ledaren Vi behöver lokala slakterier!

Transkript

1 EKObruk Norr Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr Speltvete konkurrerar bra med ogräset. Ur innehållet Ledaren Vi behöver lokala slakterier! Växtnäring i ekologisk tomatodling Gårdsreportage från Borlänge Fettsyror i vallfoder Ekomat i Dalarna Nyhetsblad för trädgårdsodlare Är du intresserad? Kontakta då trädgårdskonsulent Annika Larsdotter på telefon eller Foto: Erik Köpmans

2 ledaren Vi behöver lokala slakterier! Hur kunde det gå så fel så fort? Varför har vi så få slakterier kvar? Har vi bönder och konsumenter kanske stjälpt oss själva genom att inte reagera tillräckligt starkt? Utvecklingen mot färre och större slakterier gick med sådan fart att få hann överblicka konsekvenserna. Både de ekologiska och konventionella köttuppfödarna mår dåligt av att behöva skicka djuren på långa transporter innan slakt. För de ekologiska köttuppfödarna i Jämtlandsområdet slår det extra hårt. Det är i princip omöjligt att KRAV-slakta djur i dagsläget. Utan KRAV-slakt blir det inte heller jämtländskt ekologiskt kött i butikerna. Hur svårt det är att hitta lokalproducerat och/eller ekologiskt kött i min närbutik har jag personligen fått känna av det senaste året. Det var en tuff omställning att gå från förmånen av att ha kött från egenuppfödda djur som husbehovsslaktats hemma på vår gård till butikens utbud i köttdisken. I dagsläget är inget av det nötkött jag har att välja på från Jämtland. Rätt ofta kan jag hitta nötkött från Siljans chark men resten är sorgligt anonymt. Grisköttet är i alla fall från jämtländska producenter genom Jämtlandsgårdens Änge styck och chark. Lammköttet har jag köpt direkt från en liten producent med ekologisk djurhållning som låtit legoslakta på Öhns slakteri. Utan personlig kontakt hade jag inte fått tag på det köttet heller. Handeln reagerar Lokala butikschefer på stormarknader börjar reagera mot att det är så svårt att få tag på ekologiskt kött i de kvantiteter man beställer. Grossisten i södra Sverige verkar inte prioritera handlare i norr. Dessutom menar handeln att för att vara trovärdig i sin marknadsföring ska köttet komma från gårdar i närområdet. Lokalt ekologiskt producerat är ett starkt argument för handeln i framtiden. Hur ska vi kunna förse dem med det? Hur ska vi kunna förse butikerna med lokalproducerat kött överhuvudtaget om den negativa utvecklingen på slakt- och stycksidan inte kan vändas? Det finns helt klart en vilja hos många butiker att satsa på det ekologiska sortimentet på köttsidan bara vi kan få fram det åt dem och garantera en jämn leverans av bra kvalitet. Djuromsorgen och det öppna landskapet Åter till de långa transporterna för våra slaktdjur. Ett argument som ofta hörs när diskussionen om djurtransporter kommer upp är: Vi klarar det inom åtta timmar. Även åtta timmar är en mycket lång tid att transporteras och vi får inte glömma att det faktiskt är en maxgräns. Redan idag finns exempel på djurtransporter där övernattning med rastning för djuren är nödvändig under resan till slakteriet. Hur mår djuren när de kommer fram? Vad blir det för kvalitet på slaktkropparna? Hur reagerar konsumenterna när de inser hur långt och hur länge våra djur måste åka? Vad kommer att ske i nästa steg om våra slakterier inte längre vill hämta slaktdjur överallt för att det blir för långa transporter till slakteriet? Redan idag finns det lantbrukare som väljer att dra ner på sin djurproduktion för att de inte vill skicka sina djur långa vägar. Helt klart kommer vårt odlingslandskap att ändra karaktär. Färre betesdjur innebär färre betade hagar. Färre djur innebär också en minskad foderproduktion. I dagsläget finns många positiva och duktiga lantbrukare som står beredda att leverera ekologiska djur. Vi måste hjälpas åt att jobba för att få en fungerade marknad med lokal förankring. Tänk efter vad du själv kan göra! Fråga efter varorna i din butik och framför allt handla de produkter som faktiskt finns. Prata om behovet av lokala ekologiska varor i olika sammanhang, Om vi alla gör något konkret blir det tillsammans ganska mycket. Agneta Andersson Länsstyrelsen i Jämtlands län Fel adress? Ekobruk Norr får nya adresslistor varje år, baserade på vilka som sökt jordbruksstöd året innan. Vi försöker hålla listorna uppdaterade enligt de adressändringar vi får in under året, men det kan bli missar. Vi ber om överseende med detta och ber er skicka in nya ändringar om det blivit fel, om ni får dubbla exemplar eller dylikt. Skicka till Ekobruk Norr, Box 4097, Umeå eller gun.bernes@njv.slu.se EKObruk Tidningen är ett samarbetsprojekt inom miljöprogrammet för jordbruket i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Gävleborg och Dalarna. Tidningen finansieras gemensamt av Sverige och EU, ukommer med sex nr/år och vänder sig till dig som är intresserad av ekologiskt lantbruk. Detta nummer sänds till alla som har fått EU-bidrag för ekologisk odling Kostnadsfri prenumeration kan beställas hos Gun Bernes, fax , postadress se nedan eller via e-post gun.bernes@njv.slu.se Adress: EKO-bruk Norr, Röbäcksdalen Box 4097, UMEÅ Ansvarig utgivare: Mats Hindström Länsstyrelsen Gävleborg, Grafisk Form: EnaInfo, Ödeshög Tryck: Danagårds Grafiska Redaktionskommitté: Gun Bernes, SLU Röbäcksdalen, Berit Löfgren, Länsstyrelsen Gävleborg, Ingvar Persson, Länsstyrelsen Västerbotten, Ekobruk Norr Nr

3 Växtnäring i ekologisk tomatodling Under åren har en deltagardriven forskningsgrupp med ekologiska tomatodlare från mellersta Sverige jobbat tillsammans för att utveckla den ekologiska tomatodlingen. Gårdarna som deltagit under årens lopp har varierat något, idag är åtta företag med. En av huvudfrågorna gruppen jobbat med är att få en bild av de verkliga växtnäringsförhållanden som råder i gårdarnas tomatodling. Syftet är att visa vikten av att anpassa gödslingen efter kulturens utvecklingsstadium, avkastningsnivå och de lokala förutsättningarna. Näringsnivån varierar Gruppen har under åren dokumenterat odlingsfakta, såsom avkastningsnivåer, gödslingsstrategier och markanalyser. Man har även upprättat växtnäringsbalanser baserade på verklig gödsling och det odlingsresultat man fått den aktuella säsongen. Dokumentationen har visat på stora variationer mellan odlingarna, från höga nivåer av näring i jordanalyserna och stora överskott av tillförd näring till låga analysvärden och underskott av näring. Undvik kraftig grundgödsling Resultaten från dokumentationen har gjort att gödslingsstrategin förändrats på gårdarna under arbetets gång. Innan projektet startade var det vanligt att huvuddelen av tomatkulturens växtnäringsbehov tillfördes i form av grundgödsling med stallgödsel. Detta gav en mycket kraftig tillväxt i början av säsongen med överfrodiga plantor som följd. När den lättillgängliga näringen tagit slut, vilket ofta inträffade under perioder när tomatplantorna var hårt belastade med mycket frukt, så blev plantorna klena och fruktsättning på en eller flera klasar kunde helt utebli. Problemet med överfrodiga plantor förstärktes av att ympade tomatplantor med starka rotsystem började användas år Anledningen till att ädelsorter började ympas på kraftigväxande och motståndskraftiga vildstammar av tomat var att odlingarna hade stora bekymmer med jordburna svampsjukdomar, t ex korkrot. Korkroten gör att rötterna förstörs och plantorna får problem med vatten- och näringsförsörjningen, vilket resulterar i avsevärt minskad skörd. De ympade plantornas kraftiga rotsystem gör att problemet med korkrot minskar och att de växer betydligt starkare än sorter som står på egen rot. För att minska problemet med överfrodiga ympade plantor har grundgödselgivorna minskats och en större del av näringen har istället tillförts under säsongen. Detta har gett plantor i bättre balans med jämnare skörd som följd. Fosforbrist vanlig Arbetet i gruppen fortsätter även under 2006 och då ska dokumentationen bl a utökas med plantsaft- och bladanalyser. Plantsaftanalyser ger en ögonblicksbild av vad plantan tagit upp i fråga om näring och vad som för stunden finns löst i plantsaften. Sådana analyser har redan tagits hos några odlare under tidigare år. De har visat att plantorna lidit stor brist på framförallt fosfor, trots att jordanalyserna visat på höga fosfornivåer. Fosforn som finns i jorden har alltså inte varit tillgänglig för plantorna, mycket beroende på höga ph-värden i jorden som gör fosfor svårupptagbart. Bladanalyser visar mer långsiktigt vad och hur mycket av varje näringsämne som byggts in i plantan. Dessa analyser kan förhoppningsvis ge svar på om plantan lider av konstant brist på fosfor eller om det endast är vid enstaka tillfällen under Ekologisk tomatodling i avgränsad bädd. säsongen. Bristen på fosfor i plantorna kan vara begränsande för möjligheten att höja skördarna. Hjälp via datorn Under det kommande året ska även ett dataprogram som räknar fram behovet av växtnäring för en viss förväntad skörd arbetas fram. Gruppen har under 2005 fått hjälp att ta fram en grund för programmet. Det ska utvecklas vidare under 2006 för att framöver kunna användas av alla ekologiska tomatodlare som vill ha ett redskap för att få bättre kontroll över gödsling och växtnäringsförsörjning i sin odling. Om du vill veta mer och läsa den senaste rapporten som heter Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling ett dokumentationsprojekt genomfört under år 2005 i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Södermanland, kontakta undertecknad på telefon eller e-post kristina.homman@w.lst.se Kristina Homman Länsstyrelsen Dalarna Foto: Elisabeth Ögren. Ekobruk Norr Nr

4 gårdsreportage Ekologisk odling utan djur bygger på samarbete När jag kör för att intervjua Erik Emanuelsson i Norr Sellnäs, drygt en mil från Borlänge, har vintern kommit på allvar till södra Dalarna. Det var länge sedan snötäcket var så tjockt och kylan så långvarig. När jag svänger av stora vägen och kör mot byn öppnar sig slätten och Eriks tornsilo skymtar i snöyran. I dag har Erik ledigt men annars har det blivit många timmar i traktorn eftersom han sköter snöröjningen i byarna runt omkring. På gården bor Erik och Kerstin och deras pojkar Johan 16 år och Per 14 år. Erik har tagit över efter sina föräldrar och fram till 1995 bedrevs mjölkproduktion. Därefter fanns ungdjursuppfödningen kvar till 2002 då djurhållningen upphörde helt. Eftersom Kerstin är allergisk mot pälsdjur var det inget alternativ att fortsätta med djuren. Det är ju henne jag vill ha, säger Erik med ett leende. Naturligt gå över till ekologisk odling Till gården hör 75 hektar åker och 82 hektar skog och till det arrenderas ytterligare 41 hektar åker. Den mesta marken ligger på slätten kring gården men ca 30 hektar liggger någon kilometer längre bort. Som typiskt är för trakten är nästan all jorden mjälajord, med de speciella egenskaper detta för med sig i form av att de lätt bildar skorpa och slammar igen. Erik slutade med kemisk bekämpning för ungefär tio år sedan. Steget till ekologisk odling togs fullt ut år 2003 då hela gården anslöts till KRAV. Att gå över till ekologisk odling kändes som en naturlig fortsättning på att ha slutat spruta, det kändes helt enkelt rätt. Att dessutom ansluta sig till KRAV var ett ekonomiskt val då framtiden för konventionell växtodling kändes allt mer osäker, säger Erik. När väl beslutet var fattat var det inte någon vits att lägga om lite i taget, säger Erik. För att få ekonomi under karensåren satsade jag på utsädesodling av korn och havre, fortsätter han. Varierande växtföljd Någon strikt växtföljd har inte Erik, han fortsätter att pröva sig fram med många olika grödor för att se vilka som fungerar bäst. Att han är en hängiven odlare och väldigt växtodlingsintresserad står klart då vi börjar prata om årets odlingar. Under 2006 kommer följande grödor och arealer att odlas: Råg 14 hektar Speltvete 15 hektar Vårvete 10 hektar Korn 14 hektar Vårraps 14 hektar Ärt 14 hektar Vall 15 hektar Havre 20 hektar Erik Emanuelsson De höstsådda grödorna är tänkta som ogrässanerare, främst mot rotogräsen. Speltvete mot ogräsen Nyfikenheten på speltvete väcktes när Erik kom över 50 kg utsäde för några år sedan. Eftersom man inte sår enskilda kärnor utan småax med 2 3 kärnor är det lätt att få stopp i såmaskinen det krävs att man ofta kliver av traktorn för att kolla utmatningen, säger Erik. Han har fått mersmak på speltvetet eftersom den blir tät och konkurrerar bra mot ogräsen. Hans Bovin, som är en av våra externa rådgivare, har lagt en demonstrationsodling i speltvete hos Erik och under säsongen kommer det att bli en fältvandring på gården där vi får möjlighet att titta på grödan och diskutera hur den kan användas. Lyckad odling av vårvete Två andra spännande grödor på gården är vårvete och vårraps, som ju i våra trakter odlas på sin nordligaste nivå och därför brukar anses Vårvete augusti Ekobruk Norr Nr

5 Fältvandring med rotogräsgruppen, augusti Speltvete augusti som mycket osäkra. Erik har testat under några år för att de betalas bra och även kan avkasta bra om de hinner gå fram. I fjol blev vårvetet mycket lyckat med en proteinhalt på 14,6 % och ett falltal på 240. Skörden såldes till KRAV-godkända Orsa kvarn i norra Dalarna. Stallgödsel från granngården Även om Erik inte har egna djur längre har han tillgång till stallgödsel från grannar som har för liten egen spridningsareal. Det är dels nötsväm från en mjölkkogård och dels djupströbädd från en köttproducent. Flytgödseln läggs vid vårbruket och fastgödseln plöjs ner efter att ha komposterats i stuka. Erik har också köpt in en del vinass, en biprodukt från jästframställning som är godkänd som ekologiskt gödselmedel (kväve + kalium). Ibland växlas vinassen mot Biofer 7 9 0, för att tillföra mera fosfor. Erik tycker att vinassen har fungerat bra och att den har gett tydligare resultat än Biofer. Hur bekämpas ogräsen? Ett av de största problemen i ekologisk odling är ju ogräsen. Erik berättar att problemen med skräppa minskat, eftersom vallarna och speciellt betesvallarna fått minskat utrymme i växtföljden sedan djurhållningen upphört. Däremot kommer troligen tisteln att bli besvärligare i och med flera öppna grödor. Erik är med i den rotogräsgrupp som vi haft i Dalarna sedan 2003 och vi har på hans gård tittat på hur man kan bryta gamla vallar med mycket skräppa. Det Erik testat är att bryta vallen efter förstaskörd med plöjning och sedan stubbearbeta på hösten. Tanken var att tjäna en körning genom att direkt vända svålen, istället för att stubbearbeta sönder den först några gånger och sedan plöja. Resultatet har blivit mycket bra och i efterföljande spannmålsgrödor har skräpporna varit så få att de kunnat grävas upp för hand. En tänkbar orsak kan vara att pålrötterna lagts djupt och inte sönderdelats vid plöjning, vilket gett färre skjutande skott jämfört med om skräppan först sönderdelats. Det har också varit tydligt att det gått att bibehålla ogräseffekten i en tät och jämn spannmålsgröda. De få skräppor som funnits har tynat nere i beståndet. Örtogräsen bekämpas genom blindharvning av vårsådden ca fem dagar efter sådd. En ny ogräsharvning görs vid 2 3 bladsstadiet, men bara på de skiften där det behövs. Gården i Norr Sellnäs. Viktigt med samarbete När man pratar med Erik märker man snart att han ser samarbete med andra som viktigt för att utnyttja maskiner och mark. Såmaskinen hyr han av en kollega några kilometer längre bort. Kollegan har jordar som torkar upp tidigare, så det blir inte någon krock vid vårbruket. I gengäld tröskar Erik åt honom. Den djupströgödsel Erik får av en granne byts mot halm. Erik byter också en del åker med en annan djurhållare för att få in mera vall på sina skiften. I gengäld får den andre in öppna grödor i sin valldominerade växtföljd. Vår med förhoppningar Vad tror då Erik om framtiden? Det är så mycket man inte rår över, säger Erik, vare sig politik eller väder. Men en sak är klar, jag vill odla, inte putsa. Att förvalta jorden känns mycket viktigt för mig. Innan jag lämnar gården få jag se hur vårbruket redan börjat i Norr Sellnäs. I fönstret står lådor med jord och spirande plantor av vårvete, ärt och raps. Grobarheten ser bra ut, förklarar Erik nöjt, och ger sig ut i verkstaden för att fortsätta serva maskinerna inför vårbruket. Erik Köpmans Länsstyrelsen Dalarna Ekobruk Norr Nr

6 Vallfoder ger goda fettsyror Mjölk och kött är bra för hälsan! Det har vi ju vetat länge, men vad som kommit in på senare år är att det bland annat beror på innehållet av de nyttiga omega-3 fettsyrorna och konjugerad linolsyra (CLA). De hälsoeffekter man sett gäller bl a en minskad förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar. Och det är framförallt det vallfoder djuren ätit som har en positiv inverkan på produkternas fettsyrasammansättning. Omättade fettsyror De omättade fettsyrorna är indelade i olika familjer beroende på var den sista dubbelbindningen sitter i förhållande till den sista kolatomen, det s.k. omega-kolet, i molekylen (se fig. 1). Det är främst två familjer som är av intresse ur hälsosynpunkt, nämligen omega-3 och omega-6. De är baserade på linolensyra respektive linolsyra. CLA är ett samlingsnamn för ett antal olika varianter av konjugerad linolsyra. Fettsyror i mjölk och kött Grovfodret står för en betydande del av de fettsyror en idisslare får i sig. Studier har visat att intramuskulärt fett från tjurar som slutgötts på bete innehåller betydligt mer omega-3 fettsyror än kött från djur som fått kraftfoder. Innehållet av omega-3 fettsyror och CLA i intramuskulärt fett ökar med ökad andel grovfoder. Kor som går på bete kan ha upp till dubbelt så höga halter av CLAi mjölken jämfört med kor som utfodrats med färskt, slaget gräs. De sistnämnda har i sin tur högre halter jämfört med kor som ätit en ensilagebaserad diet. Man brukar rekommendera att kvoten mellan omega-6 och omega-3 fettsyror i vår kost ska ligga på 4 eller lägre. Kött från betande djur kan ha en kvot som är lägre än 2 medan kött från djur som ätit en kraftfoderbaserad foderstat har en kvot på Figur 1. En schematisk bild över linolensyra, en omega-3 fettsyra. Fettsyror i växter Vanligtvis ligger fetthalten i vallväxter på 2 5 % av ts. Det mesta av fettet återfinns i bladen, strået innehåller bara en tredjedel så mycket som bladen. Vallväxternas fettsyror domineras av de omättade fettsyrorna linolensyra (omega-3) och linolsyra (omega-6). Även den mättade fettsyran palmitinsyra utgör en relativt stor andel. Växterna i sig innehåller inte CLA utan den bildas i djuret, närmare bestämt i våmmen och i fettvävnaderna, från växtens linolsyra och a-linolensyra. Växtens fettsyrainnehåll varierar Koncentrationen av fettsyror i vallfoder beror på många olika faktorer, t.ex. art, mognadsstadium, kvävegödsling, vissning och förtorkning. Faktorer såsom skugga och konserveringsmetod spelar också in. Koncentrationen av fettsyror i växten är som störst tidigt respektive sent på säsongen och som lägst under sommarmånaderna. Säsongsskillnaderna i linolsyra och linolensyra är större än variationen mellan olika arter, vilket tyder på att skötsel och även till viss del klimat är viktigare än art- 6 Ekobruk Norr Nr

7 val. Exempelvis kan intervallet mellan första och andra skörd vara avgörande för andelen fleromättade fettsyror i vallen. En studie visade på en sänkning i halten omega-3 fettsyror på upp till 45 % när intervallet mellan första och andra skörden förlängdes från 20 till 38 dagar. Den kombinerade effekten av förtorkning och ensilering leder till ett minskat fettinnehåll i gräset, speciellt halten linolensyra minskar. Gör man däremot ett direktskördat ensilage får man i stort sett samma innehåll och sammansättning av fettsyror som i den färska grödan, vilket tyder på att själva ensileringsprocessen inte påverkar nämnvärt. Studier har visat att effekten av olika typer av tillsatsmedel är i stort sett försumbar, vilket ytterligare stärker teorin att förändringarna i fettsyrasammansättning i ensilage jämfört med färskt gräs till största delen beror på enzymatiska processer efter skörd och inte på själva ensileringsprocessen. Det är en konflikt mellan de förluster av fettsyror som förtorkningen orsakar och de fördelar den ger, såsom minskade pressvattenförluster och ett ökat foderintag. Forskning pågår Vid institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap pågår forskning inom det här området. Vi jämför olika metoder för att se hur fettsyrorna i växter bäst kan mätas. Hur de varierar beroende på skördetidpunkt och grönmassans torrsubstanshalt vid inläggning studeras också. Under vintern 2006/07 kommer ett utfodringsförsök med mjölkkor att genomföras. Ett vallfoder med hög koncentration av fleromättade fettsyror ska jämföras med ett normalfoder. Såväl foder som mjölk kommer att analyseras med avseende på fettsyrasammansättning. Eventuellt kommer också studier på lamm som får olika vallfoderandel i sin foderstat att genomföras. kursaktuellt GÄVLEBORGS LÄN Lär dig göra foderstat med hemmaproducerat foder för dikor och köttdjur. 5 april i Bergsjö, 6 april i Hudiksvall. Anmälan: Anna Backlin Nytt från SLU VÄSTERNORRLANDS LÄN Nybörjarkurs i ekologisk odling. Praktik och teori, 4 träffar med start under våren. Intresseanmälan: Lasse Gillberg , lars.gillberg@y.lst.se eller Lisa Holmer , lisa.holmer@y.lst.se I serien Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap finns nu den första av fjolårets sortprovningar. Det gäller korn och havre. Snart finns också resultaten från vallprovningen. Om du är mjölkproducent får du bladen via Milko eller Norrmejerier. Annars kan de enklast hittas på vår hemsida Ett Nytt-blad om ett försök med helsädsensilage till mjölkkor är på gång. Här konstateras bl a att ensilagets hackelselängd inte hade någon betydelse för mjölkkornas konsumtion. Produktionen av mjölk, räknat som ECM, blev högre när korna fick det ensilage som skördats vid kornets axgång, jämfört med senare skörd. Detta medförde bättre totalekonomi. Ångning före sådd minskar ogräsen Vid institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik, SLU, har man provat ångning som ett sätt att minska ogräsförekomsten i radsådda grönsaksgrödor, t ex morötter. Syftet är att ge grödan ett försprång gentemot ogräsen och att minska behovet av handrensning inne i raderna. Det är framförallt fröogräs man kommer åt med denna metod. Sådden sker när jorden svalnat. I studien värmdes jorden upp med en traktorhängd dieseldriven ånggenerator som ledde ångan ned i jorden med flera appliceringsaggregat. Den uppvärmda ytan var 11 cm bred och 5 cm djup. Enligt försöken behövdes en maxtemperatur på 86º C för att minska antalet ogräs med 90 %. Det tog ca 8 timmar att behandla ett hektar och krävde 570 liter diesel. Ångning av jord i smala band är betydligt energisnålare än om hela såbädden ska värmas upp. Källa: Ekologiskt lantbruk, sammanfattningar från 2005 års konferens. Katarina Arvidsson Grovfodercentrum, SLU Umeå Ekobruk Norr Nr

8 Ekomat i Dalarna effekter av ett marknadsprojekt Hösten 2005 avslutades projektet Mer Ekologisk Mat i Dalarna. Flera aktiviteter om ekologisk mat i Dalarnas skolor, restauranger och butiker är de mest synliga effekterna av det treåriga projektet. Nästan en tredjedel av Dalarnas åkerareal odlas ekologiskt men bara 6 % av produktionen är ansluten till KRAV. Projektets mål har varit att öka konsumtionen av ekologiska livsmedel i Dalarna för att bättre utnyttja de resurser som finns i länet. Arbetet har gått ut på att engagera, entusiasmera och sammanföra olika aktörer i länet för att gemensamt skapa aktiviteter som främjar den ekologiska marknaden och driver på utvecklingen, även efter projekttidens slut. 20 Ekomjölk i kommunen, detaljhandel 18 Ekomjölk i kommunen, totalt Säter Borlänge Hedemora Ludvika Smedjebacken Viktigt med konkreta argument Opinionsbildning har fått en alltmer framträdande roll inom projektet. Bra och konkreta argument för ekologisk mat efterfrågas, oavsett om det är skolmatspersonal, butikspersonal, krögare, restaurangskolor, turistnäring eller politiker man har att göra med. Tryggheten i att veta hur maten produceras och hur människor, djur och miljö påverkas här i Sverige men även i andra länder är viktig för konsumenten. Ekologisk mjölk är ett bra exempel på en förtroendeingivande produkt. Den är närproducerad, energieffektiv, bra för djur och miljö och håller dessutom vårt vackra landskap i trim. Utmaningen är att förklara dessa väl belagda men komplexa samband för konsumenten. Kampanj knyter lokalt till globalt Våren 2006 genomförs restaurangkampanjen En kopp omtanke för andra året i rad. Ett 80-tal restauranger byter under två månaders tid ut kaffe och mjölk till ekologiskt kaffe och ekologisk mjölk. Bakom kampanjen står Länsstyrelsen, fyra kommuner och SNF-Dalarna. Kampanjen marknadsförs i media och fördelen med ekologisk mat förklaras för restaurangbesökaren med olika informationsmaterial. Fjolårets utvärdering visar att kampanjen uppskattas av både restaurangbesökare och krögare och att många konsumenter kan tänka sig att köpa fler ekologiska produkter bara man får bättre information om ekologisk mat. Skolmatens miljöpris engagerar Hösten 2006 kommer skolmatens miljöpris att delas ut för tredje året i rad. Bakom priset står Länsstyrelsen Dalarna, Region Dalarna och Naturresurscentrum Dalarna och målet är att lyfta fram vikten av en positiv och hälsofrämjande skolmåltid. Att servera KRAV-godkända råvaror är ett viktigt kriterium. Priset engagerar både rektorer, kommunernas kostchefer, matleverantörer och myndigheter. Inte minst ger det ett utmärkt tillfälle att visa upp ekologisk mat i mediernas bevakning av skolmaten. Orsa Rättvik Falun Leksand Mora Avesta Gagnef Älvdalen Malung Vansbro Ekologisk mjölk i Dalarnas kommuner, % av totala mjölken. Dalarna Bpost Porto betalt Utbildningsmaterial underlättar för lärare Ekomat i skolan är ett utbildningsmaterial för länets gymnasieskolor. Skillnaden mellan ekologisk och konventionell produktion av livsmedel förklaras i bild och ord. Materialet är fritt tillgängligt på vår hemsida och finns både som OH-material och i digital form. Det finns även en e-postlista där lärare tipsar varandra om hur materialet kan användas. Dalarna i ekomjölktoppen Effekterna av projektets satsningar på skolor och restauranger kommer att synas först om några år. Men redan nu har vi belägg för att utvecklingen går åt rätt håll. Hela 10 % av dryckesmjölken som köps i Dalarna är ekologisk det är dubbelt så mycket som Milkolands genomsnitt! Fem av länets kommuner har bytt ut en eller flera produkter mot ekologiskt tillverkade, tre kommuner har KRAV-certifierat sina storkök, andelen restauranger som serverar ekologiska produkter ökar, efterfrågan på ekologiska grönsaker är större än någonsin och Bondens Marknad har blivit en formidabel succé för våra småskaliga livsmedelsproducenter. Processen för en bra utveckling av ekologisk mat i Dalarna har kommit igång. Nu gäller det att underhålla arbetet, stötta de aktiviteter som har kommit igång och göra aktörernas arbete synligt så att ingen tappar sugen. Än vet vi inte hur detta arbete kommer att se ut i praktiken, men framtidsvisionen för Dalarna har under resans gång blivit allt tydligare. Vi vill kunna erbjuda Ekologisk mat för alla. Jakob Ebner Processledare Mer Ekologisk Mat i Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna jakob.ebner@w.lst.se, Ekobruk Norr Nr