3URMHNWUDSSRUW',7$0$ 3URMHNWJUXSS* 7DONPDQ +DQGOHGDUH0DWV1LOVVRQ ([DPLQDWRU3LRWU.RORG]LHMVNL

Transkript

1 3URMHNWUDSSRUW',7$0$ 3URMHNWJUXSS* 7DONPDQ +DQGOHGDUH0DWV1LOVVRQ ([DPLQDWRU3LRWU.RORG]LHMVNL

2 Sammanfattning Projektrapporten beskriver hur vi valde att bygga den analoga delen av en digital talmaskin. Rapporten innehåller även de komponenter och lösningar som vi har använt samt kurvor och resultat av mätningar. Vi redovisar även de olika funktionerna som finns på apparaten och hur man använder sig av dem. I appendix finns bl.a. tidsplaner, kallelser och protokoll för uppföljningsmöten. 2

3 Förord Rapporten är utformad på så sätt att den ska vara ett hjälpmedel vid ett återuppbyggande av den analoga delen av en digital talmaskin, dessutom finns de uträkningar och tankesätt vi har använt oss av bifogade vilket underlättar för eventuell vidareutveckling och förbättring av produkten. Materialet i rapporten är grundat på gruppens egna kunskaper och idéer, när våra kunskaper inte räckte till så hämtade vi information från de texter och informationskällor som finns redovisade i referenslistan. Vi vill samtidigt passa på att tacka alla som har hjälpt oss vid projektarbetet, ingen nämnd ingen glömd. Haninge den 19 maj 1999 Alberto Arreyes Anders Norrman Martin Nordstrand Björn Nordlander Carina Berglin 3

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 FÖRORD... 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING KONSTRUKTION OCH FUNKTION HÖLJE FUNKTIONER MONTERINGSANVISNING KOMPONENTER OCH KRETSAR MIKROFON MIKROFONFÖRSTÄRKARE OCH OFFSETSPÄNNING LÅGPASSFILTER EFFEKTFÖRSTÄRKARE HÖGTALARE STRÖMFÖRSÖRJNING Batteribesparningsfunktion Spänningsregulator SLUTSATS REFERENSER STUDENTLITTERATUR Index BILAGOR KRAVSPECIFIKATION Funktionskrav Kostnadskrav Produktionskrav Mätvärden...18 HP-VEE MÄTNING AV INGÅNGSSTEGET...19 HP-VEE MÄTNING AV UTGÅNGSSTEGET...20 ÖVERTONSMÄTNING-INSIGNAL ÖVERTONSMÄTNING-UTSIGNAL KOPPLINGSSCHEMOR KOMPONENTPLACERING KOMPONENT-OCH PRISLISTA

5 1. Inledning Gruppen består av 5 stycken teknologer som studerar vid KTH Haninges högskoleingenjörslinje. Själva rapporten bygger på de fakta vi samlat ihop, resultat av simuleringar och uträkningar samt mätningar på de instrument som finns i laborationssalarna. DITAMA1 gick ut på att konstruera den analoga delen av en digital talmaskin. Den analoga delen skulle bestå av en mikrofon, mikrofonförstärkare med filter samt en högtalare och en effektförstärkare med filter. För att den digitala och analoga delen ska fungera tillfredsställande så krävs det väldigt noggranna spänningsnivåer. Kravet är att insignalen till DITAMA2 ska ligga mellan 0 och 5 V. Den funktion vi lade ner mest tid på var strömbesparingskretsen för att vi ville få ner strömförbrukningen så mycket som möjligt. Enligt kravspecifikationen skulle den färdiga prototypen klara av att (med bra ljudkvalitet och volym) spela in, lagra och spela upp vanligt tal på en armlängds avstånd (20-30 cm). Det fanns även ett krav på att den ska ha en standby-tid på minst 8 timmar och en in- eller uppspelningstid på 30 min. Vi hade en begränsad budget på 500 kr, inklusive moms. Det skulle räcka till de ingående komponenterna t.ex. kondensatorer, högtalare och liknande. Förbrukningsmaterial som t ex lödtenn och kopplingstrådar står dock KTH för. Gruppen har haft tillgång till laborationssalar med tillhörande mätinstrument, de schemalagda föreläsningarna samt fyra timmars teoretisk hjälp från experter i form av lärare. Tiden för projektet är begränsad till 160 timmar/person. 5

6 2. Konstruktion och funktion TALKMAN är den analoga delen av talmaskinen, det är den delen som spelar upp, spelar in, förstärker och filtrerar ljudet, den analoga delen kopplas sedan ihop med en digital del som sköter samplingen och sparandet av ljudsignalen. De sidor som följer beskriver hur vi valde att dimensionera och konstruera de komponenter och kretsar som krävdes för att den skulle klara av kravspecifikationen 2.1 Hölje Som hölje använde vi ett skal till en freestyle. För att underlätta felsökning och andra arbeten kan skalet enkelt plockas itu i två delar med hjälp av att lossa de skruvar som finns i varje hörn av skalet. Det valda höljet passade extremt bra för uppgiften eftersom det redan fanns t.ex. knappar och volymkontroll som man kunde använda i sina originalpositioner utan allt för stora ansträngningar. Dessutom var själva formen och storleken lagom för att rymma kretskortet, högtalaren och mikrofonen. 110 mm 30 mm 85 mm Volym: 280,5 [ml] 6

7 2.2 Funktioner På sidan av lådan sitter on/off knappen (1), vilken är en switch som man för i sidled för att stänga av och sätta på maskinen, bredvid den sitter också volymratten (2). (OBS!!! När man stänger av maskinen så raderas minnet och inspelade meddelanden försvinner.) In- och uppspelningsknapparna (3) sitter högst uppe på maskinen, play-knappen är den vita och rec-knappen är den röda. Högtalaren (4) är dold bakom nätet i fronten, nätet både skyddar och släpper genom ljud Mikrofonen (5) är placerad i det lilla hålet som sitter på sidan av maskinen 1. On-/Offknapp 5. Mikrofon 2. Volymkontroll 3. In- och uppspelning 4. Högtalare 7

8 2.3 Monteringsanvisning 1. För att öppna Talkman: skruva upp dom fyra skruvarna (Ø 3 mm, 30 mm lång) som sitter i vardera hörn. Talkman sedd ovanifrån Talkman sedd underifrån 2. För att plocka isär kretskortet från chassit skruva ur de två skruvarna (Ø 3 mm, 14 mm lång) som du ser efter att du öppnat Talkman. Observera de två distanserna som sitter på skruvarna. Talkman sedd inifrån 8

9 3. Komponenter och kretsar 3.1 Mikrofon Mikrofonen omvandlar det akustiska ljudet till elektriska signaler och är en viktig länk i ljudåtergivningskedjan. Vi valde mellan tre olika kondensatormikrofoner; typ EC301, EC-0712 och 60H92. Alla tre har liknande prestanda och uppfyller frekvensområdeskraven ( Hz). Att vi valde typ 60H92, elektrettyp, beror på att den har mindre diameter än de andra samtidigt som den bara har två anslutningssladdar vilket gör den lättare att montera. Den ger en liten utspänning (under 10 mv), har bra frekvensegenskaper och ger bra ljudkvalitet. Mikrofonen som har en rundtagande riktningskarakteristik har en inbyggd förstärkare som spänningsmatas med 5 V. Mikrofonens känslighet, dvs. den utspänning som genereras vid ett visst ljudtryck klarar av kravet på inspelning av normalt tal från ett avstånd av ca 30 cm. Den lilla runda mikrofonen kopplas till mikrofonförstärkaren med en enkelledare för att minska brus. 3.2 Mikrofonförstärkare och offsetspänning I början av projektperioden bestämde vi oss för att enbart använda enkelmatade operationsförstärkare. Det var det första kravet vi ställde på OP-förstärkarna när vi samlade in fakta. Det andra vi tittade på var strömförbrukningen i och med att talmaskinen är batterimatad och batterier kostar pengar och förstör miljön. Vi tänkte också på att de skulle ha lågt brus och låg distorsion eftersom de skall användas som audioförstärkare. De förstärkare vi valde var TLC 272 och TLC 274, den tidigare innehåller 2 st OP och den senare 4 st OP i varje kapsel. De är av fabrikatet Texas Instruments och hade ett relativt lågt pris. De OP-förstärkare vi jämförde med var de flesta i ELFA:s sortiment. Bl.a. industristandard OP:n PA741 som är väldigt billig men är dubbelmatad. En enkelmatad OP vi jämförde med var OP 490 som har mycket lägre strömförbrukning men den kostar också mer än dubbelt så mycket som en TLC 274. Första steget i förförstärkaren är kopplad som en inverterande förstärkare med en justerbar offsetspänning. Offsetspänningen måste finnas för att det är enkelmatade OP-förstärkare. För att få en bra offsetspänning använde vi oss av en trimpotentiometer. Filtret som kommer efter första steget har en förstärkning på ca 2,8ggr och det är kopplat så att det förstärker även offsetspänningen. Det betyder att offsetspänningen efter första förstärkarsteget ligger på ca 1/3 av offseten in till Ditama2 som är drygt 2V. Förstärkningen valde vi genom att praktiskt prova ut vilket som gav det bästa ljudet. I det andra steget (efter filtret) har vi den största förstärkningen. Det steget är kopplat som en icke inverterande förstärkare med en avkopplingskondensator för att inte förstärka offsetspänningen. 9

10 3.3 Lågpassfilter Allmänt kan man säga att ett filter är en fyrpol som släpper igenom signaler av vissa frekvenser (passband) och hindrar andra frekvenser att komma fram (stoppband). För att uppfylla kravet att DITAMA 1 skall släppa igenom signaler med en frekvens mellan 300 Hz och 3 khz använde vi ett lågpassfilter. LP-filtret är ett aktivt Butterworth-filter av 4:e graden. Det består av två andragradsfilter av typen Sallen-Key kopplade efter varandra. Vi valde ett Butterworth filter därför att det har en dämpning i passbandet som är maximalt flat (d v s saknar rippel) och kurvan lutar 40 db/dekad efter gränsfrekvensen, f g. Det fanns möjlighet att välja andra typer av filter till ex. Chebyshev- eller Bessel-filter. Båda har för- och nackdelar i jämförelse med Butterworth-filter. Chebyshev-filter har en brantare kurva efter gränsfrekvensen men filtret har en dämpning som varierar mellan två gränser (passbandsrippel). Bessel-filter har den flataste kurvan i passbandet men lutar långsamt efter gränsfrekvensen. Det aktiva filtret innehåller en OP-förstärkare (TLC272), några resistorer och kondensatorer. Vi dimensionerade dessa för att få den önskade gränsfrekvensen, f g. Allmänt gäller att ett aktivt filter har följande för- och nackdelar jämfört med passiva filter. Fördelar: Ingen signalförlust. Avstämbara inom ett stort frekvensområde. Signalkällan och lasten påverkar filtret lite. Nackdelar: OP-förstärkarens frekvensområde bestämmer filtrets frekvensområde. För att driva OP:n behövs matningsspänning. Dimensioneringen av ett aktiv 4:e grads Butterworth-filter kan göras på olika sätt: man kan använda program eller göra beräkningar för hand eftersom det finns det färdiga formler samt tabeller som underlättar arbetet. Vi valde att göra beräkningarna för hand för att bättre förstå hur ett LP-filter dimensioneras. Först beräknade vi ett andragradsfilter av typ Sallen-Key och sedan kopplade vi två sådana efter varandra för att få ett aktiv 4:e grads filter. För att utföra beräkningarna använde vi följande formler: f g =1/(2SRC) Q=1/(3-F u ) F u =(R 1 +R 2 )/R 2 10

11 Beräkningen gjordes för Q=1/ 2 =0,707 vilket är det Q-värde där filterkurvan är flatast. C valdes till 1,5 nf. C R R C + - R1 R2 Figur: Schematisk bild av Sallen-Key filter Vi beräknade R vid frekvensen 3 khz : R=1/(2S3000*1.5*10-9 )= 35,3 kohm, och valde 33 kohm ( serie E-24). Sedan beräknades R 1 och R 2 på följande sätt: R 1 +R 2 = 2R dvs. R 1 +R 2 =66 kohm. Ekv. (1) R 1 /R 2 ž0,6. Ekv (2). Beräkningen av ekvations systemet ger: R 1 =27 kohm och R 2 =68 kohm. LP-filtret förstärker signalen ungefär 2,8 ggr och har använts för att höja DC-nivån på signalen. Mätningen av frekvensomfång med HP-VEE visar att övre gränsfrekvensen, f g, är lika med 3040 Hz för ingångssteget och 2564 Hz för utgångssteget. Slutligen kan sägas att vi använde fyra OP-förstärkare för att bygga två 4:e grads Butterworth-filter. 3.4 Effektförstärkare Till utgångssteget har vi använt samma typ av OP-förstärkare som i ingångssteget (TLC 272). Om vi spelat in en signal med maximalt topp till toppvärde så får vi ut en signal på ca 3 V topp till topp från DITAMA2. För att kunna kontrollera offset-spänningen så har vi lagt in en inverterande förstärkare med förstärkningen 1ggr innan filtret. För att kunna kontrollera volymen så har vi använt oss av en varierbar spänningsdelare som delar spänningen från filtret. Genom tester så kom vi fram till att vid maxvolym dela spänningen 1/3 för att vid högre delning blir ljudet allt för distorderat. 11

12 Som effekt förstärkare valde vi en integrerad lösning för enkelhetens skull. Vi valde att använda oss av en TDA 7052 från Philips. Det är en liten effektförstärkare på max 1W effekt och är egentligen två förstärkare som bryggkopplas. Den kräver ytterst få yttre komponenter och behöver ej kylas. Det fanns inte så många andra effektförstärkare att välja på i ELFAs sortiment. De flesta var dubbelmatade och var avsedda för högre effekter. Jämförelsevis kan man ta LM386 som klarar de krav vi ställde men den var en av de förbjudna kretsarna enligt kravspecifikationen och när vi testade att koppla upp den fick vi sämre ljud än med TDA En annan krets som har en uteffekt på 1W och klarar 5V enkelmatning är LM4860. Den drar dock mer ström (ca 7mA) mot TDA 7052 (ca 4mA) och har ett 5ggr så högt pris plus att den endast går att få i SO16-kapsel som är avsedd för ytmontering. 3.5 Högtalare Högtalaren är den sista komponenten i talmaskinen. Här omvandlas den elektriska signalen till en akustisk signal som vi kan höra. Vi valde mellan tre olika högtalare; typ 28CSO8G vilken var den vi fick (främst avsedd för mobiltelefon), typ R65-12 och typ 50CP08. Vi funderade först på att ha högtalaren med plastmembran (28CS08G) med tanke på dess mindre storlek men valde bort den då det visade sig bli sämre kvalitet på ljudet (lite burkigare ) och vi inte behövde göra avkall på kvaliteten med tanke på storleken. Valet mellan R65-12 och 50CP08, som båda har pappersmembran, avgjordes av frekvensområdet (R65-12 klarar Hz och 50CP08 klarar ) samt att den senare var lättare att montera. DATA 50CP08: Dimension: 50x50mm Impedans: 8 ohm Frekvensområde: Hz. Max effekt: 0,3 W Känslighet: 87 db (0,3 W, 0,5 m) 3.6 Strömförsörjning För att försörja DITAMA1 med spänning används ett 9 volts batteri och två spänningsregulatorer. En linjär spänningsregulator som ger en utspänning på 3,3 V och förser minnet med ström och en switchad spänningsregulator på 5 V som ger ström till talmaskinen under inspelning eller uppspelning. 12

13 Vi valde mellan tre olika batterier; två typer av Duracell, typ MN-1604 (6LR61) varav en med inbyggd batteritestare och Panasonic. Vi valde Panasonics 9 volts alkaliska batteri dels för att det har bättre kapacitet på 570 mah (Duracell har 550 mah). Det räcker för att fylla i funktionskravet på 8 timmar standby och 0.5 timmar inspelning eller uppspelning. Valet av ett alkalisk batteri berodde på att batteriet är fritt från kvicksilver och kadmium, något som ur miljösynpunkt är bra. Ett annat skäl till valet var utrymmet i batterihållaren Batteribesparningsfunktion Funktionskravet är att talmaskinen ska klara av en halvtimmes in- eller uppspelning samt minst åtta timmar i standby. För att lösa problemet gjorde vi olika försök för att få lägsta möjliga strömförbrukning. Sparfunktionen bygger i princip på att vi med hjälp av de styrsignaler som finns tillgängliga hos DITAMA2 ska styra spänningsregulatorn LM som har en shutdown ingång. Om signalen på shutdown-ingången är låg så är spänningsregulatorn aktiv och är den hög är spänningsregulatorn i shutdownläge och drar då endast ca 50 PA. Med utgång från detta gjorde vi ett antal försök att styra batteribesparingen. Vid det första försöket använde vi oss av digitala kretsar men eftersom vi enbart skulle konstruera med analoga komponenter var vi tvungna att tänka om. Sedan försökte vi med en timerkrets (NE555) men vi var inte nöjda med den lösningen, och det slutliga resultatet blev enklast möjliga med en transistor och ett par dioder. Sparfunktionen utnyttjar alla tre styrsignaler som finns tillgängliga hos DITAMA2. 13

14 Vid tryckning på någon av knapparna Play eller Rec så jordas shutdowningången en kort tid och spänningsregulatorn blir aktiv så att digitaldelen får matningsspänning. Digitaldelen i sin tur ger en klarsignal till transistorns bas så att shutdowningången på spänningsregulatorn fortsätter vara låg ända tills klarsignalen går låg. De två dioderna är till för att separera Rec och Play så att inte en tryckning på Play samtidigt ger signal till Rec. Transistorn samt minnet är de enda komponenter som får ström i standby-läget och för att dra ner strömförbrukningen hos dessa så matar vi de med 3,3 V istället för 5 V. Den 3,3 V spänningsregulator vi använde oss av var en MAX 604 som är en linjär regulator med mycket låg tomgångsström. Vid jämförelse med LM2574-3,3 vilken har en tomgångström på ca 5 ma stod valet klart när MAX 604 endast drar ca 15 PA. Totalt drar talmaskinen ca 880 PA i standby. Enligt beräkningar med ett batteri på 550 mah skulle detta ge en standbytid på ca 27 dygn vilket är långt bättre än kravet på 8 timmar. Vid inspelning drar talmaskinen ca 60 ma och vid uppspelning mellan 60 och 130 ma beroende på högtalarvolym. Om man säger att talmaskinen drar 130 ma som max när den är aktiv skulle detta ge en in och uppspelningstid på ca 4 timmar. Om man säger att man spelar in och upp i en halvtimme (inspelning 15min+uppspelning15 min) skulle vi med ett batteri på 550mAh ha kvar /4-60/4 =502[mAh] till standby. Detta ger en standbytid på 502/0,880=570[h] vilket motsvarar ca 24 dygn Spänningsregulator Spänningsregulatorn LM är av typen switchregulator som har en verkningsgrad på ca 77%. Vi valde en switchregulator därför att den ersätter linjära regulatorer typ 7805 som har mindre verkningsgrad och utvecklar mer värme. LM behöver inte kylas, materialet som den är gjord av blir inte så varmt, den eventuella värme som utvecklas avleds av själva kopparn i ledarmönstret. Vi jämförde regulatorn bland annat med 78L05CV-ST och 7805UC- ST men valde LM därför att den drar mindra ström och det finns möjligheter att styra utspänningen. Vi använde detta för att utnyttja batteribesparingsfunktionen. 14

15 4. Slutsats Under arbetet med att ta fram en fungerande prototyp till den analoga delen av en digital talmaskin har projektgruppen med gemensamma krafter successivt löst de problem som uppkommit. Nu när projektet är avslutat så kan vi konstatera att vi till sist lyckats uppfylla de krav som ställdes på både prototypen och rapporten då vi tilldelades uppgiften och arbetet inleddes. Projektgruppen medger att prototypen kan förbättras på ett par områden, som till exempel genom användande av digitala kretsar, men detta beror enbart på att projektet är begränsat till analog teknik. 15

16 5. Referenser Audio IC, Users Handbook R M Marston, 1997 ISBN X Newnes Microelectronic Circuits and Devices Mark N. Horenstein, 1996 IBSN Prentice Hall International Praktisk analogteknik Tillämpningar Anders Gustavsson, 1995 ISBN X Studentlitteratur Elfa-boken Fakta om elektronik Stefan Karnebäck, 1997 ISBN Praktisk analogelektronik Förstärkare, filter och oscillatorer. Anders Gustavsson, 1994 Studentlitteratur Studentlitteratur Förstärkarteknik Bengt Molin, 1993 Stiftelsen Kompendieutgivningen Datablad till TLC272/TLC274 Datablad till TDA 7052 Datablad till LM

17 6. Index B batteri, 12, 13 batterisparfunktion, 13 Bessel-filter, 10 bryggkopplas, 12 Butterworth-filter, 10, 11 C Chebyshev-filter, 10 E effektförstärkare, 11 funktion, 4, 5 Högtalare, 12 komponent, 9 Konstruktion, 4 krets, 9 F H K kretsar, 13, 15 LM2574-5, 13, 14 lågpassfilter, 10 L M MAX 604, 14 Mikrofon, 9 mikrofonförstärkare, 9 O offsetspänning, 9 OP-förstärkare, 9, 10, 11 S Sallen-Key, 10 spänningsregulator, 12, 14 strömförsörjning, 12 TLC 272, 9 TLC 274, 9 T 17

18 Bilagor Kravspecifikation Funktionskrav Apparaten skall göra det möjligt att spela in och spela upp ljud till och från den digitala delen av Ditama. Batteriet skall med hjälp av en batteribesparingsfunktion klara att förse Ditama med spänning under minst åtta timmar i standby -läge samt en halvtimmes in- och uppspelningstid. Ljudkvaliteten skall vara av telefonstandard d.v.s. in- och utgångsfilter skall ha passband inom frekvensområdet Hz. Ditama skall vara tillräckligt känslig för att kunna spela in normalt tal inom cm avstånd från den som talar. Kostnadskrav Analogdelens totala komponentkostnad får högst uppgå till 500 kronor inkl moms. Produktionskrav Analogdelen skall tillverkas i KTH-Haninges lokaler och skall monteras i lämplig låda, som dock inte får ha en volym som överstiger 375 ml. Kortet skall vara konstruerat så att felsökning och reparation är möjlig. Mätvärden Data Värde Enhet min typ max Stanby-strömförbrukning 0,88 ma Inspelnings-strömförbrukning 60 ma Uppspelnings-strömförbrukning ma Matningsspänning 5 11 V Undre gränsfrekvens 35 Hz Övre gränsfrekvens 2524 Hz Distorsion 1.3 % 18

19 HP-VEE mätning av ingångssteget Övre grf ca 3-3 db Undre grf ca 35 Hz -3 db 19

20 HP-VEE mätning av utgångssteget 20

21 Övertonsmätning-Insignal 21

22 Övertonsmätning-Utsignal 22

23 Förförstärkare 23

24 Kopplingsschema Poweramp 24

25 Strömförsörjning 25

26 KOMPONENTPLACERING 26

27 Testpunkter TP1 Mikrofon (insignal) TP2 Utsignal (till Ditama 2) TP3 VCC (5V) TP4 Jord TP5 VCC (3,3V till minnet) TP6 Insignal från DITAMA 2 TP7 Insignal till audio-förstärkare TP8 Batteri (9V) TP9 Jord 27

28 Komponentplacering Dioder D1 Spole L1 330 uh D2, D3 (skottsky) Resistorer R1 270 ohm Mikrofonkontakt K1 R2 1,8 kohm R3 8,2 kohm Högtalarkontakt K2 R4 150 kohm R5 22 kohm On/Off knapp SW1 R6 20 kohm R7 82 kohm Gränssnittskontakt HDR20 R8 33 kohm R9 33 kohm Transistor TR1 C547B (NPN) R10 27 kohm R11 68 kohm Potentiometer POT1 10 kohm R12 33 kohm POT2 10 kohm R13 33 kohm R14 27 kohm Kondensatorer C1 47 nf (ker.) R15 68 kohm C2 47 uf (elek.) R kohm C3 100 uf (elek.) R17 8,2 kohm C4 1,5 nf (ker.) R18 12 kohm C5 1,5 nf (ker.) R19 33 kohm C6 1,5 nf (ker.) R20 18 kohm C7 1,5 nf (ker.) R kohm C8 1 uf (elek.) R22 22 kohm C9 10 pf (ker.) R23 12 kohm C10 47 nf (ker.) R24 33 kohm C uf (elek.) R25 33 kohm C12 22 uf (elek.) R26 68 kohm C uf (elek.) R27 27 kohm C14 10 uf (elek.) R28 33 kohm C15 10 uf (elek.) R29 33 kohm C nf (pol.) R30 68 kohm C uf (elek.) R31 27 kohm C uf (elek.) R32 22 kohm C19 10 uf (elek.) R33 4,7 kohm C20 1,5 nf (ker.) C21 1,5 nf (ker.) IC-kretsar IC-1 TLC 274 (OP) C22 1,5 nf (ker.) IC-2 LM 2754N (5V) C23 1,5 nf (ker.) IC-3 Max 604 (3,3V) C nf (ker.) IC-4 TLC 272 (OP) C25 1 uf (elek.) IC-5 TLC 272 (OP) C nf (ker.) IC-6 TDA 7052 (Audio-krets) 28

29 Komponent- och prislista Artikel Värde Antal Pris/st Totalpris Spännings-regulator 5[V] Switchregulator (LM2574-5) 5V 1 24,40 24,40 Spole 330u 1 4,80 4,80 Schottky-diod (1N5819) 1 2,60 2,60 Kondensator (elektrolyt) 10V 22u 1 0,58 0,58 Kondensator (elektrolyt) 16V 220u 1 0,63 0,63 Spänningsregulator 3,3[V] Switchregulator (LM2574-3,3) 3,3V 1 24,40 24,40 Spole 330u 1 4,80 4,80 Schottky-diod (1N5819) 1 2,60 2,60 Kondensator (elektrolyt) 10V 22u 1 0,58 0,58 Kondensator (elektrolyt) 16V 220u 1 0,63 0,63 Batteri-besparing NPN-Transistor (BC548C) 1 0,55 0,55 Resistor (Kloytskiktsmotstånd 1/4W) 33k 1 0,35 0,35 Resistor (Kloytskiktsmotstånd 1/4W) 12k 1 0,35 0,35 Likriktardiod (1N4002) 2 0,40 0,80 Försteg m filter Resistor 16 0,10 1,60 Kondensator (keramisk) 6 0,30 1,80 Kondensator (elektrolyt) 16V 47u 2 0,79 1,58 4 dubbel OP-förstärkare (TLC274) 1 12,90 12,90 Trimpotentiometer (offset) 1 5,65 5,65 Filter Dubbel OP-förstärkare (LTC272) 2 8,50 17,00 Kondensator 5 0,30 1,50 Kondensator (elektrolyt) 1 0,79 0,79 Resistor 11 0,10 1,10 Potentiometer 1 5,65 5,65 Layout Trimpotentiometer (volym) 10k 1 3,00 3,00 Resistor 22k 1 0,10 0,10 Monteringskort 1 39,90 39,90 On/Off knapp 1 4,00 4,00 Mikrofon 1 25,00 25,00 Högtalare 1 29,40 29,40 Låda 1 40,00 40,00 Batterikontakt 1 1,40 1,40 Summa 260,44 Inklusive moms 325,55 29