Fallstudie 2007 Göteborgs miljövetenskapliga centrum. Ett hållbart Tjörn Det börjar nu

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fallstudie 2007 Göteborgs miljövetenskapliga centrum. Ett hållbart Tjörn 2037 - Det börjar nu"

Transkript

1 Fallstudie 2007 Göteborgs miljövetenskapliga centrum Ett hållbart Tjörn Det börjar nu

2 Bild 1. Karta över Tjörns Kommun Karta / Illustration: Mapinfo limited / Maria SCHewenius Ett hållbart Tjörn Det börjar nu Fallstudie Göteborgs MiljöVetenskapliga centrum Göteborgs universitet / Chalmers tekniska högskola Text: Fallstudiedeltagarna Foto och figur: Fallstudiedeltagarna Layout: Jenny Forshufvud, Emma Johansson, Kristofer Palmestål Illustrationer: Amanda Forsman, Frida Forsman, Emma Johansson, Waclaw Kipszak, Jimmie Knutsson, Mia Tholin, Lisa Ström, Maria Schewenius, Linda Svensson. Publicerat

3 Ett hållbart Tjörn Det börjar nu Fallstudie Göteborgs MiljöVetenskapliga centrum Göteborgs universitet / Chalmers tekniska högskola Författare Jonna Bjuhr Jenny Forshufvud Amanda Forsman Jenny Friman Charlie Hartlid Emma Johansson Per Knutsson Ellen Lagrell Karolin Lind Ida Lindbergh Håkan Petersson Maria Schewenius Elisabeth Simelton Lisa Ström Johanna Ståhle Linda Svensson Mia Tholin Elisabeth Undén Lena Viktorsson Ulriqa Westman 3

4 Ett hållbart Tjörn 2037 Det börjar nu Vad innebär hållbar utveckling i en ö-kommun norr om Göteborg med ambitioner att å ena sidan expandera och förnya, och å andra sidan bevara och skydda? Vilka vägar kan Tjörns kommun gå för att nå hållbar utveckling och vart leder de olika vägarna? Under tio intensiva veckor våren 2007 har 20 deltagare från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola arbetat fram, underbyggt och utvärderat tre scenarier för hållbar utveckling inom Tjörns kommun i ett 30-årsperspektiv. En viktig del av arbetet har varit att få en god bild av Tjörns styrkor och svagheter idag, då de är avgörande för kommunens utveckling. Viktiga faktorer som identifierats under arbetet är till exempel transporter, eftersom en stor del av Tjörns befolkning arbetspendlar till annan ort och tillgången till varierade bostadsformer och arbetstillfällen. Bilden av Tjörn idag har växt fram i dialog med boende på Tjörn, företagare, politiker, forskare och tjänstemän genom intervjuer, praktikdagar och referensgruppsmöten. Scenarierna har utvärderats under en vecka på Tjörn av boende och berörda aktörer. Innehållsförteckning Abstract 5 Sammanfattning 5 Tre framtidsvisioner 6 Expansion och regional interaction 7 Ett levande Tjörn i tillväxt 11 Lokal utveckling i kretsloppsanda 15 Risk- och sårbarhetsanalys 19 Faktorer och indikatorer 20 Utvärdering 22 Deltagare i årets fallstudie 24 Referenser 26 Syftet med årets studie har varit att undersöka hur dagens Tjörn kan tas till vara, planeras och utvecklas samt vilka värden och områden som ska prioriteras för att nå ett hållbart samhälle. Denna rapport är en sammanfattning av en mer omfattande rapport som finns tillgänglig på I den mer omfattande rapporten återges studien i sin helhet med mer ingående beskrivningar av arbetsmetoder, scenarier och resultat. Fallstudiekursen har anordnats sedan 2002 och är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Samhällsvetenskapliga Miljövetarprogrammet och Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, Arkitektur vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs MiljöVetenskapliga centrum. Tidigare fallstudier har behandlat olika delar av Göteborg. Årets fallstudie sker i samarbete med Tjörns kommun, Adlerbertska forskningsstiftelsen och Västtrafik. Inledning och Innehållsförteckning

5 Abstract During the spring of 2007, a case study was held at Göteborg University and Chalmers Institute of Technology which focused on what sustainable development on Tjörn could look like in the year The aim of this study was to investigate how present conditions of Tjörn can be used in planning and developing strategies and priorities that are crucial in reaching a sustainable society. The Community of Tjörn is situated on the West Coast of Sweden, north of Gothenburg. It includes seven inhabited islands of which Tjörn is the largest. There are two bridges to Tjörn, one from Stenungsund, on the mainland, and one from Orust, another mayor island. The year round population is , which doubles during the summer months. Three scenarios were constructed based on the present conditions of Tjörn. The scenarios illustrate different developments that are sustainable in Tjörn from a 30 year perspective. Crucial in all of the scenarios are: equality, democracy, efficient land use, and efficient energy consumption. A developed tourism is also important. Ten factors were selected as important in reaching sustainable development. Each factor has one or more measurable indicators. The indicators also served as tools to measure the sustainability of Tjörn in the future and were used to evaluate the three scenarios. The inhabitants of Tjörn and other stakeholders participated in the evaluation. All three scenarios were considered to be sustainable. In the first scenario, Expansion and regional interaction, the number of inhabitants on Tjörn has tippled and Tjörn is seen as an integral part of the surrounding region. The business community has expanded and a developed infrastructure facilitates the ability to commute with the mainland. Many people commute to and from the islands. A new railway links Tjörn to the mainland and a ropeway from Myggenäs, in north-eastern Tjörn, to Stenungsund (the main area with work places close to Tjörn) has been built. The second scenario, Local development and closed material flows, is a small-scale scenario which focuses on locality, decentralisation, and self-sufficiency. The population is still and a lot of people work within the community. Public transport is functional and free of charge, which decreases cars dependency. The third scenario, A vivid and growing Tjörn, is based on existing plans made by the municipality. The population is doubled. There are a lot of job opportunities thanks to a good cooperation between the municipality and the business community. A new car tunnel links Tjörn to the mainland. Tjörn is affected by factors on the regional and global as well as local levels. Such factors are climate change, periods of economic recession, industrial accidents, and traffic accidents. To identify the resilience of the society in the different scenarios, an analysis considering the vulnerability of risks was also made. A sustainable Tjörn in 2037 is an interdisciplinary study where the working group consists of 20 students and researchers. The inhabitants of Tjörn and other stakeholders have participated in the working process through interviews, seminars, and working experiences. The case study on sustainable development is done in cooperation between the Centre for Environment and Sustainability, Göteborg University, and Chalmers University of technology. This study, A sustainable Tjörn in 2037, is also supported by the municipality of Tjörn and Västtrafik.. Sammanfattning Under våren 2007 genomfördes en studie av hur hållbar utveckling av Tjörns kommun kan se ut år Syftet med studien var att ta reda på hur dagens Tjörn kan tas tillvara på, planeras och utvecklas samt vilka värden och områden som ska prioriteras för att nå ett hållbart samhälle. Tjörns kommun ligger på västkusten norr om Göteborg och har sju bebodda öar. Tjörnbron som leder till Stenungsund är en förbindelse med fastlandet, i norr finns en bro till Orust. Antalet invånare är cirka och under sommarhalvåret ger besökare en fördubbling av befolkningen. Med utgångspunkt i dagens Tjörn har tre framtidsscenarier för en hållbar utveckling av Tjörns kommun tagits fram. Scenarierna illustrerar på olika sätt hur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle kan se ut om 30 år. Samtliga scenarier utgår ifrån ett jämlikt och demokratiskt samhälle. Viktiga frågor som berörs i alla scenarier är effektiv mark-, natur- och energianvändning, turism, transport, service och arbetstillfällen. I scenariot Expansion och regional interaktion har en kraftig befolkningsökning skett och Tjörn ses som en del av regionen. Näringslivet är väl utvecklat och de goda kommunikationerna underlättar pendling till och från kommunen. En tågsträckning över Orust och Tjörn som ansluter till Bohusbanan i norr och söder och en gondolbana till fastlandet är två av de satsningar som gjorts. Lokal utveckling i kretsloppsanda bygger på småskalighet och har ett lokalt fokus. Befolkningsmängden är lika stor som idag och det finns många arbetstillfällen inom kommunen. Kollektivtrafiken är välfungerande och kostnadsfri, vilket minskat bilberoendet. Ett levande Tjörn i tillväxt bygger på kommunens, näringslivets och andra aktörers utvecklingsplaner. Befolkningen är större än idag och satsningar på ett utvecklat företagsklimat har skapat nya arbetstillfällen. Arbetspendlingen underlättas av en ny förbindelse till fastlandet i form av en biltunnel. Tjörn påverkas av händelser på regional och global såväl som på lokal nivå. Klimatförändringar, konjunkturnedgångar och trafik- och industriolyckor är några exempel. För att identifiera scenariernas sårbarhet gentemot risker har en risk- och sårbarhetsanalys genomförts. Utifrån förutsättningarna på Tjörn valdes tio faktorer ut som är viktiga för ett hållbart samhälle, till exempel Hållbara energisystem. Varje faktor har en eller flera mätbara indikatorer som gör det möjligt att följa utvecklingen. Exempelvis är en av indikatorerna för Hållbara energisystem att Den totala energiförbrukningen per invånare minskar. Indikatorerna användes i en utvärdering som genomfördes av boende och berörda aktörer på Tjörn. Alla scenarierna ansågs som hållbara i utvärderingen. Arbetet med den tvärvetenskapliga studien har skett i dialog med boende på Tjörn, företagare, politiker och kommunala tjänstemän genom intervjuer, referensmöten och praktikdagar. Arbetsgruppen bestod av 20 studenter och forskare från samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga discipliner. Fallstudien i hållbar utveckling görs av Göteborgs MiljöVetenskapliga centrum, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Årets studie, Ett hållbart Tjörn 2037 Det börjar nu, har skett i samverkan med Tjörns kommun och Västtrafik. Abstract och Sammanfattning

6 Tre framtidsvisioner Tjörns kommun har som mål att sträva mot ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. I arbetet med att uppnå ett hållbart samhälle står Tjörn inför flera utmaningar, då expansion och förnyelse av samhället skall ske inom ramen för bevarande och skyddande av natur- och kulturvärden. Utmaningar som att bevara en levande landsbygd, skapa en hållbar pendling samt gå mot en förnyelsebar energiförsörjning är centrala. De tre scenarierna som har tagits fram visar på olika vägar att gå för att nå ett hållbart samhälle. I scenariot Expansion och regional interaktion ses Tjörn som en del av en större region, medan Lokal utveckling i kretsloppsanda bygger på småskalighet och ett mer lokalt fokus. Ett levande Tjörn i tillväxt innebär en medelväg byggd på kommunens planer. Trots att scenarierna är resultat av olika utvecklingsvägar, har de många punkter gemensamt. I samtliga scenarier ges invånarnas möjligheter att påverka och engagera sig som ett sätt att skapa ett jämlikt samhälle. Alla människor skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning eller funktionshinder. Invånarna skall ha tillgång till bostad, service och arbete. Hållbara arbetstillfällen skapas genom att samarbetet och kunskapsutbytet mellan och inom kommunen och näringslivet utvecklas. På så sätt ökar möjlig- heterna för nyetablering och utveckling av företag på Tjörn. Mark- och naturanvändningen sker på ett så hållbart och effektivt sätt som möjligt. Nya verksamheter förläggs till för ändamålet bäst passande områden. Till exempel sker ny bebyggelse på klippor istället för på god jordbruksmark. All jordbruksverksamhet är ekologisk. Nyckelbiotoper kartläggs och bevaras i olika former av naturskyddsområden. Vid anläggande av nya marinor tas stor hänsyn till djur- och växtlivet i havet. Genom återvinning minimeras materialflödet och därmed uttaget av naturresurser. Kretsloppstänkandet är en viktig del i alla scenarier. För att kunna förse befolkningen med energi på ett hållbart sätt, innebär samtliga scenarier såväl energieffektivisering som en övergång till förnyelsebara energikällor. Att utveckla turistnäringen är viktigt i alla scenarier. En hållbar turism året runt gynnar ekonomin och skapar många arbetstillfällen på Tjörn. Genom att bygga turismen på upplevelser och vandringsleder i stället för på materiell konsumtion och transporter minskas miljöbelastningen. En utveckling av kollektivtrafiken och en effektivare bilanvändning genom bilpooler skapar i alla scenarier en möjlighet för befolkningen att göra sina resvanor mer hållbara. Tabell 1. Jämförelse mellan de tre scenarierna Expansion och regional interaktion Ett levande Tjörn i tillväxt invånare invånare invånare arbets- och utbildningspendlar ut från kommunen Lokal utveckling i kretsloppsanda arbetspendlar ut från kommunen arbetspendlar ut från kommunen nya bostäder nya bostäder Ett fåtal nya bostäder anställda på Wallhamn AB 800 är anställda på Wallhamn AB 400 anställda på Wallhamn AB Järnväg över Orust och Tjörn med tunnel och bro till fastlandet Vindkraftpark i regionsamarbete Vatten tas från ledning mellan Vänern och Göteborg Biltunnel från Djupvik till fastlandet Totalt tio vindkraftverk i områdena kring Olsby-Tyfta samt Heås och Rösseldalen Vatten tas från Tolleby tjärn och från Svartedalen på fastlandet Tjörnbron enda förbindelsen med fastlandet på östra sidan Energibesparande åtgärder möjliggör småskalig förnyelsebar energiförsörjning Vattenbesparande åtgärder möjliggör fortsatt vattentäkt i Tolleby tjärn Tjörns kommun idag Tjörns kommun består av sju bebodda öar (Tjörns kommun, 2007a) och ligger på västkusten norr om Göteborg. De största tätorterna är Skärhamn, Rönnäng, Höviksnäs, Myggenäs och Kållekärr (NE, 2007a). Öns förbindelse med fastlandet består av Tjörnbron som leder till Stenungsund. Ytterligare en bro finns som leder till Orust. Antalet invånare är cirka (Tjörns kommun, 2007a). Historiskt sett har fiskenäringen varit mycket viktig för Tjörn (Kristiansson, 2000). Idag är kommunens största näringar handel och kommunikation, utbildning och forskning, samt vård och omsorg (Tjörns kommun, 2006). Näringslivet kännetecknas av små och medelstora företag. Wallhamn AB är Tjörns hamnverksamhet där omlastning och vidaretransport av fordon och gods till och från hela världen sker (Grönlund, 2007). Arbetspendlingen från kommunen är stor och 53 procent av den totala andelen förvärvsarbetande pendlar till arbete utanför kommunen. (Tjörns kommun, 2003) På Tjörn finns det mellan 3000 och 4000 fritidshus och under sommarhalvåret fördubblas befolkningen till invånare (Åhs, 2007). Öarnas karaktäristiska skärgårdsmiljö och det breda kulturutbudet lockar många turister. Två välbesökta turistmål är Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn och Sundsby säteri. Sundsby säteri är Margareta Huitfeldts gamla gård som nu är öppen för allmänheten med bland annat hembygdsgård och kulturminnen (Modén, 2006). Det finns sju naturreservat i kommunen: Breviks kile, Härön, Kälkerön, Stigfjorden, Sundsby, Säby kile och Toftenäs (Västkuststiftelsen, 2007). 6 Tre framtidsvisioner

7 Bild 2. Järnvägssträckning i regionen Expansion och regional interaktion Expansion och regional interaktion innebär en kraftig ökning av befolkning och näringsliv. Invånarantalet är runt Åretruntboende och arbetstillfällen ökar med så liten belastning på miljön som möjligt. Hållbart resande är möjligt med god kollektivtrafik i form av bland annat en tågsträckning över Tjörn och Orust vilket förenklar pendlingen. Hållbart boende En önskan om att bevara landskapsbilden samt effekterna av klimatförändringar gör att nya hus inte längre byggs nära strandlinjen. Tätorterna har förtätats och vidgats med blandade bostadsformer. Karta / Illustration: Mapinfo Limited / Maria SCHewenius & Linda Svensson Goda exempel Passivhus Passivhus finns idag i Göteborg, Landskrona, Värnamo och Kungsbacka (Forum för energieffektiva byggnader, 2007). På norra Älvstranden i Göteborg byggs Sveriges största passiva bostadshus med inflyttning sommaren Huset består av 115 lägenheter och är till största delen självförsörjande vad gäller värme (Älvstranden utveckling AB, 2007). Alla nya byggnader är material-, energi- och vatteneffektiva vilket minskar kostnaderna och energiförbrukningen. Hänsyn tas till material, form och färgval vid byggnation, då dessa påverkar energiåtgången. Vindutsatta, skuggiga och fuktiga platser undviks vid byggande. (Block och Bokalders, 2004) Husen byggs välisolerade och passiva, alltså utan uppvärmningssystem. Värmekällor som kroppsvärme, solvärme samt värme från el- och varmvattenanvändning tas tillvara på. Hållbara arbetstillfällen Antalet arbetstillfällen inom servicesektorn har ökat inom Tjörns kommun. En stor del av befolkningen arbetar utanför kommunens gränser. En filial till Chalmers tekniska högskola är förlagd till ett vetenskapscentrum i Rönnäng med 200 arbetstillfällen. Här bedrivs forskning, utbildning och utställningar om förnyelsebar energi och energibesparande teknik. Wallhamn AB har genomgått en stor expansion inom bilmarknaden och tar emot bilar per år. Hamnen har bland annat satsat på vindkraftverk och elanslutning för fartyg. På grund av översvämningsrisken har hamnen höjts. Illustration: Frida Forsman Bild 3. Nybyggnationer sker i form av passivhus Hållbara transporter Kommunikation och pendling är snabb och effektiv inom Göteborgsregionen. Den nytillkomna järnvägen Havslänken binder ihop Tjörn och Orust med fastlandet. På Tjörn finns hållplatser i Myggenäs, Kållekärr, Vallhamn och Rönnäng. Havslänken utgår ifrån den existerande Bohusbanan från Expansion och regional interaktion 7

8 Fotomontage: Jimmie Knutsson Bild 4. Järnvägen längs Vallhamnsrakan Goda exempel - Gondolbanor Användningen av gondolbanor i stadsmiljö ökar som ett modernt och miljömässigt hållbart färdmedel (Doppelmayr, 2007). Gondolbanor används på många ställen i världen bland annat i Trollhättan, Sverige (Innovatum, 2007), Rostock, Tyskland och Madeira, Spanien (Doppelmayr 2007). Byggandet av Havslänken har skapat många arbetstillfällen och järnvägen gör att varor lätt kan transporteras, vilket har bidragit till att Wallhamn AB är konkurrenskraftigt och många företag väljer därför denna hamn. Bild 5. Gondolbanan Fotomontage: Amanda Forsman Ljungskile i norr till Ytterby i söder och omfattar spår på Tjörn och Orust samt tunnel och bro till fastlandet. Banan trafikeras av både Västtrafiks nya pendeltåg samt godstrafik. Matningstrafik med buss mellan Skärhamn och Rönnäng underlättar förbindelsen med Havslänken. Havslänken finansierades av Havslänkskonsortiet, som bland annat består av Wallhamnsbolagen, Svenska staten, Tjörn-, Orust- och Kungälvs kommun, Göteborgs Hamn, NCC och Västra Götalandsregionen. Havslänken med enkelspår har upprättats till cirka en fjärdedel av Öresundsbrons kostnader som byggdes för 20 miljarder kronor. Faktaruta - Gondolbana Myggenäs Korsväg till Stenungsunds station Längd: Gondolstorlek: Hastighet: Energiförbrukning: I drift: Service: Livslängd: 4 km pers pers/h 7m/s 11 kwh/km 98 procent av tiden 1gång/år 40 år Kostnad: cirka miljoner kronor Resan mellan Myggenäs korsväg och Stenungsunds station tar cirka 12 minuter. En bemanning 1-2 personer vid varje station (Strömberg, 2007 och Henningsohn, 2007). Det finns en gondolbana som komplement till Tjörnbron. Gondolbanan, som går mellan Myggenäs och Stenungsunds station, är en linbana med kabiner för 25 personer. För att effektivisera bilanvändningen finns kollektivt ägda och miljöanpassade bilar i bilpooler. Betalningen görs endast för den tid som bilen används (Lundby Mobility Center, 2007). Hållbara energisystem En övergång till förnyelsebara energikällor såsom vind-, våg- och havsvattenkraft och energieffektivisering har skett. Den unika kustnära miljön är känslig och värd att bevara, därför är vindkraft i stor skala placerad till havs. Avståndet från land är mer än åtta kilometer för att minska den visuella påverkan (Jacobsson, 2007). Ett vindkraftverk med en effekt på 1 MW kan varje år producera MWh, vilket motsvarar behovet av hushållsel i 500 villor och minskar utsläppet av koldioxid med cirka ton (SOU, 1999). Fotomontage: Waclaw Kipszak Bild 6. Vindkraftspark till havs Expansion och regional interaktion

9 Goda exempel - Vindkraftspark till havs & Vågkraft En av världens största etablerade vindkraftparker är Horns Rev i Nordsjön 15 kilometer utanför Jyllands västkust med en samlad effekt på 160 MW. Parken försörjer cirka danska hushåll med elektricitet (Horns Rev Havmøllepark, 2007). På Uppsala Universitet pågår ett forskningsprojekt om vågkraft (Uppsala Universitet, 2007) och på Chalmers tekniska högskola pågår ett projekt om energiproduktion från havsströmmar (GP, 2007b). Båda projekten syftar till en utveckling av dessa tekniker utifrån de förutsättningar som ges i Sverige. Projekten visar på en god potential för energiutvinnig även från haven runt Sveriges kuster. Vindkraftsparken har finansierats genom ett energisamarbete inom regionen. Statens mål att till 2015 producera 10 TWh el från vindkraft har tack vare vindkraftparken uppnåtts i kommunen (Regeringen, 2007). Vindkraftsparksområdet är ett marint reservat. Nya tekniker inom vågkraft och energiproduktion från havsströmmar har i snabb takt utvecklats. Kommunen har tillsammans med regionen satsat på dessa energikällor. Hållbar naturanvändning De tidigare naturreservaten kring Stigfjorden blev 2015 nationalpark. Järnvägen som byggts mellan Orust och Tjörn påverkar dock detta område och är därför utformad så att de negativa effekterna i naturområdet är minimala. I området finns vandringsleder med utgångspunkt från Sundsby säteri. Musslor, vilka bland annat bidrar till en bättre vattenkvalitet, odlas storskaligt runt Tjörn. Odlingarna minskar risken för algblomningar då de minskar mängden närsalter i vattnet. Musslorna används som ekologiskt hönsfoder och gödsel. Musselodlarna säljer utsläppsrätter av närsalter till reningsverk i omkringliggande kommuner. Goda exempel - Utsläppsrätter för närsalter Reningsverket i Lysekils kommun köper utsläppsrätter av närsalt från musselodlare. Musslorna tar upp mer kväve ur havet än vad reningsverket skulle ha renat. Länsstyrelsen har godkänt metoden på prov till 2011 och försöket övervakas av Kristinebergs marina forskningsstation (Forum Skagerrak II, 2007). Kållekärr finns en flyktingmottagning och en frivilligcentral med ett brett utbud av olika aktiviteter och kurser. Vattenförsörjningen sker via en avtappning från en vattentunnel som byggts mellan Vänern och Göteborg. Tunneln har främst byggts för att minska risken för översvämning och för att kunna tömma Vänern på vatten vid högt vattenstånd. Som vattentäkt utgör den även ett utmärkt alternativ till Göta älv, eftersom vattnet i älven i högre grad påverkas av utsläpp. (GT, Stille och Holmberg, 2006) Den kommunala avloppsreningen är kostnadseffektiv på grund av tät bebyggelse och ett stort befolkningsunderlag. Ledningsnätet omfattar i stort sett all bebyggelse utom de mest avskilda fastigheterna. Två stora och moderna reningsverk har ersatt de fyra mindre som var i drift år Rötgasen som bildas i reningsverken förser fjärrvärmenätet med värme. Slamresterna från rötningsprocessen innehåller fosfor som utvinns med till exempel Aqua Reci-tekniken och används för att tillverka konstgödsel (Ny teknik 2007). I takt med att tekniken för småskalig avloppsrening blir bättre kan högre krav ställas på reningskapaciteten samtidigt som hushållens kostnader hålls nere. De hushåll som inte ansluts till den kommunala avloppsreningen installerar minireningsverk med hjälp av kommunala bidrag. Goda exempel - Aqua Reci-tekniken Avloppsslammet värms till cirka 400 C och utsätts för 220 gånger högre tryck än normalt lufttryck. Syrgas tillsätts och oxiderar allt organiskt material. Reaktionen genererar värme som värmer nästa omgång slam och kan utnyttjas till fjärrvärme. Natriumhydroxid (lut) och kalk tillsätts så att fosfor fälls ut som kalciumfosfat. (Ny teknik, 2007) Välventilerade så kallade miljöhus för källsortering finns i anslutning till alla tätbebyggda bostadsområden. (Miljöförvaltningen Malmö 2006). I de få glesbebyggda områden som finns underlättas de boendes återvinning genom Tur och returbussen. Bussen drivs med biogas och chauffören har god kunskap om avfallshantering. Hållbar turism Turistnäringen har en internationell framtoning med ett brett kulturutbud. Den utgår från knutpunkterna Myggenäs, Skärhamn, Rönnäng och Kållekärr. I Kållekärr finns ett mo- Hållbar service Servicesektorn är utökad och effektiv. Flera vårdcentraler och apotek är etablerade i kommunen. Antalet grundskolor och fritidshem har ökat sedan år 2007, liksom lärartätheten i skolorna. Serviceinrättningar är koncentrerade till ett fåtal centralorter inom kommunen. Den väl utbyggda kollektivtrafiken underlättar tillgängligheten för kommuninvånarna. I Foto: Emma Johansson Bild 7. Exempel på marknad vid Greenhouse Expansion och regional interaktion

10 Illustration: Waclaw Kipsza Bild 7. Förslag på hur Hotell Eco Well skulle kunna se ut dernt eko- och spahotell, Hotell Ecowell. En stugby och en camping, båda kvalitetsmärkta för ansvarsfull upplevelseturism i Sverige, finns också. Semesterpaket och dagsutflykter med fokus på konst, kultur, bad och friluftsliv erbjuds, vilket lockar turister från många delar av världen. Eftersom förbindelserna med fastlandet är goda är det lätt att ta sig till Tjörn, och resan dit är en attraktion i sig. God folkhälsa Närheten till havet är av stor betydelse för turistnäringen och ett kännetecken för kommunen. Bland annat erbjuds båtutflykter, segelkurser, sälsafari, tumlarspaning och längre seglatser. Vidare kännetecknas kommunen av ekologiskt nytänkande, vacker natur samt de två populära dagsresmålen Nordiska Akvarellmuseet och Greenhouse. Nordiska Akvarellmuseet är internationellt erkänt med sin nya utbyggnad och sina kända utställningar. Utbildningscentret Greenhouse lockar årligen besökare som ges möjlighet att lära sig mer om modern miljöteknik genom visuella och interaktiva upplevelser som utställningar och workshops. I Greenhouse finns även en kravmärkt restaurang och en marknadsplats där lokala producenter säljer hantverk och ekologiska livsmedel. Varorna kan beställas över Internet och levereras hem till beställaren. Hållbar kultur Trygghet Den nyetablerade polis- och räddningstjänsten på Tjörn arbetar framgångsrikt med förebyggande åtgärder för att minska antalet brott. De har ett nära samarbete med kommunens skolor i syfte att ge barn och ungdomar en bra relation till polisväsendet. I samarbete med Greenhouse drivs ett kulturcenter som erbjuder kulturupplevelser för alla åldrar. Som en symbol för ett hållbart kulturklimat och som en hyllning till Tjörns öppna samhälle där alla är välkommna firas den årliga festivalen i Rönnäng Jämlikt och demokratiskt samhälle Jämställdhetsarbetet bedrivs med en rad åtgärder såsom kvotering. Genom marknadsföring och utbildningar lockas kvinnor till mansdominerade yrken och tvärtom, vilket resulterat i att det finns gott om välutbildad personal av båda kön inom alla yrkesområden och de är jämnt representerade inom både kommun och näringsliv. Löner ligger på samma nivå för kvinnor och män. Människor från andra kulturer integreras i samhället genom språkundervisning, kurser och föreningsliv, samt aktiviteter och utflykter V attentunneln m ellan V änern oc h G öteborg planeras oc h by ggs oc h anv änds s edan s om T jörns prim ära v attentäk t 2010 B ilpooler m ed m iljöbilar s tartas K ollek tiv trafik en by ggs ut m ed m atarbus s ar oc h färjelinje Utbildning och information om förebyggande hälsovård är lättillgänglig inom all kommunal verksamhet. Hotell Ecowell besöks inte bara av turister utan nyttjas också flitigt av invånarna på Tjörn. Här erbjuds avslappnande behandlingar för fysiskt och psykiskt välbefinnande i alla prisklasser H otell E c ow ell inv igs 2015 H am nen höjs i V allham n på grund av hav s niv åhöjningen H av s länk en planeras oc h by ggs 2037 Inom alla y rk es om råden finns en jäm n fördelning m ellan k önen G ondolbanan by ggs S tors k aliga v ind - oc h v ågk rafts park er anläggs ute till hav s Figur 1. Tidslinje över utvecklingsprocessen av scenariot Expansion och regional interaktion 10 Expansion och regional interaktion

11 Bild 9. Bilunnel mellan Tjörn och fastlandet Ett levande Tjörn i tillväxt Scenariot baseras på 2003 års översiktsplan samt aktuella planer från kommunen, regionen, näringslivet och andra aktörer. Befolkningen har ökat från till invånare år Ökningen är främst koncentrerad till de ursprungliga tätorterna i sydväst där nya bostäder byggts och andelen åretruntboenden har ökat. För att skapa gynnsamma förutsättningar för en ökad befolkning har totalt nya arbetstillfällen skapats (Tjörns kommun, 2003). Kommunen satsar på att locka turister året runt. Det ökade antalet arbetande på Tjörn och utvidgningen av turistsektorn har gjort att hela Tjörn lever året runt. Karta / Illustration: Mapinfo / Maria SCHewenius & Linda Svensson Hållbart boende År 2025 har 3000 nya bostäder byggts med koncentration till de sydvästra delarna av Tjörn och i anslutning till redan befintliga tätorter. Inga nya fritidshus byggs och stora delar av den befintliga fritidsbebyggelsen har successivt blivit åretruntboende (Tjörns kommun, 2003). De nybyggda bostäderna är radhus och lägenheter för att skapa en bred bostadsmarknad. Ett nytt kollektivt seniorboende bestående av små, enkla och centralt belägna lägenheter har byggts vid Skärhamns hamn. De boende bor i egna separata lägenheter och har tillgång till gemensamma utrymmen. Bostadsområdet Havsporten har bundits ihop med centrala Skärhamn genom att kommunen byggt hus med hyreslägenheter. Lägenheterna ligger i ett Bild 10. Floating houses Illustration: Mia Tholin Ett levande Tjörn i tillväxt 11

12 Illustration: Waclaw Kipsza Bild 11. Den nya knutpunkten för kollektivtrafik vid Myggenäs korsväg med turistcenter procent (Göteborgsregionen, 2005). Från och med 2009 utökades tågtrafiken längs Bohusstråket. Sträckan mellan Stenungsund och Göteborg trafikeras nu två gånger i timmen under högtrafik. Tjörnexpressen avgår med tätare intervall under samma tid. Under lågtrafik går matarbussar till Stenungsunds station (Västtrafik, 2006). Illustration: Emma Johansson Bild 12. Biltunnel mellan Tjörn och fastlandet område nära vattnet och har en enkel men funktionell standard med låga hyror. För att inte exploatera markytan finns på sydöstra sidan av Tjörn permanenta bostäder på vattnet. De är belägna i vikar där de skyddas från väder och vind. Hållbara arbetstillfällen Wallhamn AB:s verksamhet har ökat från bilar per år 2007 till år 2037 och hamnen har 800 anställda. Import och omlastning av bilar har ökat på grund av ett ökat behov på den nordiska marknaden. Transporterna till och från Ryssland har effektiviserats genom att fartygstransporterna från Ryssland fraktar ryska exportprodukter. Fler företag har etablerats på Tjörn eftersom kommunen satsat stort på att skapa nätverk mellan företag i ett näringslivsforum. Dessutom har en konferensanläggning byggts, vilket har medverkat till att nya arbetstillfällen skapats. Många IT- och kommunikationsföretag har etablerats och en expansion har också skett inom turism- och kultursektorn. Arbetstillfällen har också skapats inom sektorerna vård, skola och omsorg då ett ökat antal invånare skapar ett större behov. Hållbara transporter En biltunnel, från Djupvik på sydöstra Tjörn till fastlandet, har minskat trycket på Tjörnbron samt förbättrat möjligheterna för de boende på södra Tjörn att ta sig till fastlandet. Tunneln, som är privatägd, finansieras dels av vägavgifter men även av företag på Tjörn, däribland Wallhamn AB som använder tunneln för transporter. Trafikmängden på Tjörn har ökat. Tack vare fler avgångar, ökad täckning och lägre priser är andelen resande med kollektivtrafik Ett levande Tjörn i tillväxt Myggenäs korsväg är en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken med underjordiska pendelparkeringar och cykeluthyrning. Det utbyggda cykelnätet gör det snabbt och säkert att med cykel ta sig runt på ön. Västtrafiks personfärja mellan Rönnäng och Marsstrand utnyttjas ofta, av såväl turister som boende på Tjörn. Kommunens fordon samt Tjörns kollektivtrafik drivs med biogas som utvinns i den nya biogasanläggningen i Vallhamn. Hållbara energisystem Wallhamnsbolagen har valt att upprätta två vindkraftverk på Tången som nu försörjer hela hamnen med elektricitet. Beslutet togs enligt miljökonsekvensbeskrivningen från 2007 (GF konsult AB, 2007). Även en större vindkraftpark har placerats vid Olsby-Tyfta samt mindre parker i Heås och Rösseldalen (Tjörns kommun, 2003). Totalt finns det nu 10 vindkraftverk som står för en fjärdedel av den förbrukade elen i kommunen. I samband med vindkraftsutbyggnaden har också elnätet byggts ut för att kunna ta hand om den ökade elproduktionen på Tjörn. I Kållekärr har en pelletsanläggning och ett 600 kvadratmeter stort solfångarområde tillkommit. Detta medför att Kållekärr nu kan värma upp alla sina bostadshus och verksamhetslokaler med förnybara bränslen. Fakta: Vindkraft på Tjörn Effekt: 7 GWh per år Kostnad: miljoner kronor Intäkt: kronor per år och kraftverk Ljudvolym: Under kraftverket 60 dba 450 m från kraftverket 40 dba Ett modernt kylskåp dba (Olsson, 2007 och CVI, 2007)

13 utvinner energi av organiskt avfall. Ett mobilt dagis finns som består av en specialinredd buss vilken tar barnen med på utflykter och aktiviteter (Helsingborgs Dagblad, 2007). Vandrande skolskjuts organiseras i ett samarbete mellan föräldrar och lärare som tillsammans lägger upp en bra färdväg för barnen till skolan (Göteborgs stad Torslanda, 2007). Samarbetet mellan Utbildningscentrum Tjörn och vuxenutbildningen i Stenungsund har utvecklats. Specialiserade kurser finns inom IT och kommunikation samt eftergymnasiala utbildningar inom turistsektorn. För att möta det ökade vårdbehovet finns en ny vårdcentral i Rönnäng. Distriktssköterskan i Skärhamn har daglig kontakt med det nya seniorboendet. Illustration: Emma Johansson Bild 13. Skärhamns stugby på klipporna utanför Röa Hållbar naturanvändning Inom kommunen finns ett flertal områden med värdefulla naturvärden som bevarats tack vare att den nya bebyggelsen i huvudsak placerats i redan befintliga samhällen. Dessa områden innefattar de centrala delarna av Tjörn, som främst används för frilufts- och rekreationsaktiviteter. Dessutom bevaras värdefull jordbruksmark där ekologiska grödor odlas. En naturvårdsplan har upprättats där nyckelbiotoper och skyddsvärda områden redovisas (Svensson, 2007). Hållbar service Vattenbehovet tillgodoses genom att ytvattentäkterna och grundvattenresurserna på Tjörn används till maxkapacitet. Vatten köps även från Stenungsunds vattentäkt Ålevatten i Svartedalen. Vattenbehovet per invånare har minskat genom satsningar på kontinuerliga reparationer av vattenledningsnätet samt vattensnål teknik. Det finansieras bland annat genom förhöjd VA-taxa (Bergil, 2006). Avloppsledningsnätet har byggts ut för att omfatta både nya och gamla bostäder. Reningsverken i Skärhamn och Rönnäng ersätts av ett större reningsverk och de övriga befintliga verken har byggts ut. Enskilda avlopp består av nyare modeller och gemensamma minireningsverk. Från reningsverken återförs näringsämnet fosfor till jordbruken på Tjörn. En ny, större återvinningscentral finns i Vallhamnsområdet. I anslutning till centralen finns en biogasanläggning där man Hållbar turism Turistsektorn är välutvecklad och antalet turister ökar varje år. Kommunens ledord är levande och hållbar turism året runt. Ledordet förverkligas bland annat genom utveckling av mötesmarknader med konferens- och affärsturism. Turismens två huvudattraktioner, natur och kultur, lockar turister från hela världen. Nordiska Akvarellmuseet har byggts ut med en konsthall samt ett redarmuseum. De befintliga småbåtshamnarna har byggts ut för en satsning på båtturismen. Cykel- och vandringslederna är välutbyggda och sammanknutna till ett nätverk med goda möjligheter för turister att ta sig runt (Tjörns kommun, 2003). Utmed lederna finns ett antal turistattraktioner däribland en permanent stenskulpturpark i anslutning till Pilane gravfält. Myggenäs korsväg har utvecklats till ett centralt turist- och informationscentrum med flera filialer. Turistcentret erbjuder turistpaket med olika transportalternativ, bland annat cykelutflykter, turer till Sundsby säteri med häst och vagn och guidad skärgårdsvandring. De underjordiska parkeringsplatserna i Myggenäs har löst bristen på parkeringsplatser. Röas camping har blivit Skärhamns stugby på klipporna utanför Röavallen (Arvidsson och Berndtsson, 2006). Trygghet Seniorsäkerhet betonas med bland annat skadeförebyggande insatser i hemmen och motion på recept. Även det nya seniorboendet i Skärhamn samt det utökade samarbetet med Bild 14. Västrafiks personfärja mellan Rönnäng och Marstrand Foto: BLR Ett levande Tjörn i tillväxt 13

14 mat. Genom att öka försäljningen av rättvisemärkta varor i både mataffärer, skolor och annan kommunal verksamhet ges också människor i andra länder möjlighet till bättre hälsa och ökad trygghet. Illustration: Mia Tholin Bild 15. Skateboardpark utanför Sagahuset pensionärsföreningar har förbättrat säkerheten för de äldre (Tjörns kommun och Västra Götalandsregionen, 2007). Frivilligcentralen i Kållekärr har expanderat sin sociala verksamhet och anordnar exempelvis populära temadagar. Den förebyggande verksamheten med utgångspunkt i frivilligcentralen har minskat våld i nära relationer. Kvällar och helger arbetar frivilliga föräldrar och polisen i ett nätverk mot ungdomsbrottslighet. Trafikövervakning i form av hastighetskameror, utbyggda gång- och cykelbanor, fler trafikljus, bredare vägar med separerade vägbanor samt fler rondeller har minskat andelen allvarligt skadade i trafiken. I anslutning till pendelparkeringarna och de förbättrade cykel- och gångbanorna finns nya regnskyddande cykelparkeringar med goda fastlåsningsmöjligheter. Antalet mopedolyckor har minskat sedan kommunens årliga satsning på mopedkörkort för elever i årskurs nio infördes 2007 (Tjörns kommun och Västra Götalandsregionen, 2007). God folkhälsa Kommunen fortsätter satsa på hälsopendling och hälsotrampning, vilket förbättrar deltagarnas hälsa. Skolorna arbetar aktivt med hälsofrämjande åtgärder. Inom all kommunal verksamhet erbjuds hälsosam, ekologisk och rättvisemärkt Hållbar kultur Sagahuset har utvecklats till kombinerad bio, kulturhus och fritidsgård med ett varierat utbud av aktiviteter för alla åldrar (Tjörns kommun, 2007b). För de äldre anordnas regelbundet temakvällar. Språkaftnar anordnas då man äter gott, spelar musik, ser på film samt lär sig konversera på det aktuella språket. För ungdomar finns bland annat dramagrupper, ett IT-centrum, replokaler för lokala band, en konstnärsstudio samt andra aktiviteter som kommunens ungdomar varit med och planerat.i anslutning till Sagahuset finns en nybyggd skateboardpark. Ungdomar tog själva fram designen av parken i samarbete med politiker och kommunala tjänstemän. Sundsby säteri har utvecklats och är ett välkänt turistmål. Besökare kan prova på att leva 1600-tals liv och gå på guidade turer i de vackra omgivningarna. Ett flertal gallerier har etablerats på Tjörn. Nordiska Akvarellmuseet är ett av Skandinaviens ledande konstmuseum med välbesökta konstutställningar och kurser i akvarellmålning. Jämlikt och demokratiskt samhälle Kommunen har anställt en jämställdhetsombudsman som tillför ny kunskap till organisationen. Dessutom har en tydlig jämställdhetsplan upprättats som utvärderas varje år. Kommunen och verket för näringslivsutveckling (NUTEK) stödjer nätverket Företagsamma kvinnor ekonomiskt, vilket medfört att de utökat sin verksamhet. Kvinnor runt om i regionen har inspirerats och andelen kvinnliga chefer inom näringslivet har ökat från 16 procent till 50 procent (Tjörns kommun, 2007c). Kommunen har i samarbete med integrationsverket tagit fram en strategi för etnisk mångfald i arbetslivet. År 2037 har alla, oavsett bakgrund, lika rättigheter och möjligheter vid anställning och när det gäller arbetsvillkor (Integrationsverket, 2007) E n jäm s tälldhets om buds m an ans tälls oc h en jäm s tälldhets plan tas fram 2012 En större solvärmeanläggning anläggs i Kållekärr B es luts oc h by ggproc es s för tunnels träc k ningen B es luts- oc h by ggproc es s för från sydöstra Tjörn till fastlandet vattentäkt i Ålevattnet i Svartedalen bilar pas s erade W allham n detta år 2037 R es andet på T jörn s k er nu till 40 procent kollektivt A k v arellm us eet by ggs ut En biogasanläggning byggs i Vallhamn nya bostäder byggs och befolkningen ökar till invånare Figur 2. Tidslinje över utvecklingen av scenariot Ett levande Tjörn i Tillväxt 14 Ett levande Tjörn i tillväxt

15 Bild 16. Karta över utbyggt cykelvägnät på Tjörn Karta / Illustration: Mapinfo / Maria SCHewenius & Linda Svensson Lokal utveckling i kretsloppsanda I detta scenario marknadsförs kommunen som en grön kommun. Satsningar görs på cykling som transportmedel och cykelvägarna byggs ut och sammanfogas. I motsats till det regionala expansionsscenariot eftersträvas småskalighet, närproduktion, självförsörjande och decentralisering. Att kunna bo och arbeta inom kommunen är centralt. Invånarantalet ligger stabilt runt , samtidigt som det finns marginaler för att kunna hantera variationer i befolkningsmängden. Befolkningssammansättningen är varierad och det sker en tydlig satsning på unga. Hållbart boende Här satsas det inte på nybyggnation i någon större utsträckning. Boplikt har införts för att undvika att bostäder står tomma under vinterhalvåret. Boplikt innebär en begränsning, i form av att hus som säljs i områden attraktiva för fritidsboende, endast tillåts köpas av personer som skriver sig i kommunen. Alternativt måste köparen se till att någon annan bor i huset under de perioder av året då huset annars skulle vara obebott (Fastighetstidningen, 2002). Ägandeformerna är anpassade för att människor med olika förutsättningar ska kunna bo på Tjörn. Barnfamiljer, ensamstående, ungdomar och äldre har möjlighet att hitta ett lämpligt boende, vilket innebär att det bland annat finns tillgång till radhus, hyreslägenheter, bostadsrätter samt villor, i olika storlekar och prisklasser. Detta har skett genom ombyggnad av befintlig bebyggelse, samt viss nybyggnation i befintliga bostadsområden. Illustration: Waclaw Kipszak Bild 17. Wallhamnsbolagen lägger om sin verksamhet och satsar på produktion av vindkraftverk. I området finns även konferensanläggning och företagshotell Lokal utveckling i kretsloppsanda 15

16 Goda exempel Ockelbo kommun De förslag som ges angående gratis kollektivtrafiken med buss i scenariot infördes 1995 i glesbygdskommunen Ockelbo. Dessa åtgärder så som samordnad trafikplanering, bättre turtäthet och ökad konkurrens i upphandlingen har inte ökat kostnaderna för kommunen och resandet med kollektivtrafik har nästan fyrdubblats. (Börjesson, 2000) Hållbara arbetstillfällen Förutsättningarna för småföretag har förbättrats genom kommunens satsningar på företagsklimatet. Ett av de större företagen som bildas är Wallhamn Windcraft som producerar småskaliga vindkraftverk. Vallhamnsområdet förändras helt då hamnverksamheten läggs om. På området byggs istället ett företagshotell. Många företag arbetar under samma tak, vilket möjliggör större kunskapsutbyte. På hotellet finns det stora konferenslokaler och mindre mötesrum. I anslutning till företagshotellet finns en sportanläggning med gym och relaxavdelning för de som jobbar i området, men även boende på Tjörn. På området finns annan service såsom restaurang, bank och post, vilket minskar de anställdas resebehov. Eftersom alla som arbetar på företagshotellet tar sig dit med kollektivtrafik eller cyklar, erbjuds de hemleverans av livsmedel. Det utbyggda cykelnätet gör det enkelt att cykla på hela ön. Reklamfinansierade cyklar finns att låna för en symbolisk summa. Hållbara energisystem Energiförsörjningen inom kommunen är i möjligaste mån småskalig och självförsörjande. Effektivisering i form av energi- och vattenbesparande åtgärder har lett till att den totala energiförbrukningen per invånare har halverats. Energin kommer från förnyelsebara källor såsom sol, vind och biomassa. Husen i tätbebyggda områden värms upp med en kombination av solfångare och närvärmesystem med en central biobränslepanna. Biobränslet består av en kombination av avverkningsrester och skogsindustriavfall, samt energigrödor som odlas på Tjörn speciellt för energiändamål. På glesbygden kommer större delen av hushållens el från småskalig vindkraft och värmen från solfångare. Solfångarna placeras på hustaken och vindkraftverken smälter in i husens byggnadsstruktur. Under vinterhalvåret kombineras solkraften med vindkraft och/eller vedpanna. När vindkraftproducerad el överskrider förbrukningen lagras energin som värme i en ackumulatortank. På samma vis sparas överflödig värme från solfångare eller vedpanna. Om huset har en vedpanna räcker det att elda en gång per dygn vilket gör att det går åt mindre ved, vilket ger mer energi från varje uppeldat vedträ. (Råd & Rön, 2007) Vissa hushåll värms upp av jordvärmesystem. Hållbara transporter Stora satsningar har gjorts på kollektivtrafik inom kommunen. Antalet turer per dag har mångdubblats och det är lätt att ta sig runt utan bil. Kollektivtrafiken är avgiftsfri. Samhällsbetalda resor som skolskjutsar, färdtjänst och linjetrafik har samordnats och många resor som tidigare gjorts med färdtjänst sker nu med handikappanpassade bussar. Besparingar har gjorts då den gemensamma upphandlingen av linjetrafik och skolskjuts har utökats. En färja trafikerar Rönnäng, Dyrön, Åstol och Marstrand. Från Marstrand går anslutande matarbussar till Kungälv och Göteborg. Hybridbussarna drivs med el kombinerat med förnyelsebart bränsle. Färjan drivs med biogas som delvis produceras i rötkammare på Tjörn. Faktaruta Förnyelsebar energi Ett småskaligt vindkraftverk levererar el från 3000 till kwh/år (Eolica, 2007). En solvärmeanläggning kan minska behovet av köpt energi med kwh/år i en normalvilla beroende på system och solfångarstorlek (Switchpower, 2007). Ett jordvärmesystem fungerar genom att värme tas från marken och leds vidare till husets radiator- och tappvarmvatten. Jord- respektive sjövärmesystem får energi av solen som värmt upp marken eller sjön under vår, sommar och höst. Bergvärme tar tillvara på energi från jordens inre (NE, 2007c). Systemet drivs av en värmepump som kräver el. Den elen produceras på plats eller tas från elnätet. Faktaruta - Närvärmeverk För att delfinansiera närvärmesystem har bidrag från Naturvårdsverket erhållits. Staten stödjer klimatinvesteringsprogram, det vill säga, bidrag till investeringar som på lång sikt minskar växthuseffekten (Naturvårdsverket, 2007). Värmeanläggningen ägs gemensamt av de hushåll som använder sig av den. Bild 18. Sponsrade cyklar finns att låna för en symbolisk summa Foto: Emma Johansson 16 Lokal utveckling i kretsloppsanda Goda exempel Ljudlösa vindkraftverk Ljudlösa vindkraftverk alstrar 50 procent mer elektricitet än en vanlig propeller och kan användas till vattenpumpning, belysning och uppvärmning. (Windside, 2007)

17 Bild 19. Litet ljudlöst vindkraft placerat på hustaket Ett Energicentrum finns i Myggenäs, där invånarna kan få rådgivning och information av energirådgivaren för Tjörn och närliggande kommuner. De håller kampanjer för att minska hushållens energianvändning. På energicentret finns en konsumentguide med tips om var de mest energisnåla produkterna säljs och konsulter som anlitas för att installera småskaliga vindkraftverk, solfångare och ackumulatortankar. Hållbar naturanvändning Tjörn har både en unik natur och kultur och för att bevara och skydda särskilda områden är Tjörn anslutet till MaB (Man and the Biosphere programme). MaB är känt över hela världen för att erbjuda områden med unikt natur- och kulturarv. Syftet med MaB är att bevara biologiskt mångfald i kombination med främjandet av lokal ekonomisk utveckling och forskning (Unesco, 2007). Jordbruket ökar och bedrivs uteslutande ekologiskt. I Skärhamn ligger Ekorum, som allmänheten kan besöka för att lära sig mer om bevarande och hållbar nyttjande av natur- och kulturområden samt hur olika livsstilar påverkar miljön. Hållbar service Illustration: Lisa Ström Skolor, förskolor, äldrevård, affärer och annan service finns tillgänglig för alla på Tjörn och ligger i anslutning till befintliga bostadsområden. Familjedaghem med dagmammor och dagpappor uppmuntras på mindre orter där underlaget för förskola är litet. Serviceinrättningarna, däribland vårdcentralen i Kållekärr, har generösa öppettider för att tillgodose invånarnas behov. Illustration: Waclaw Kipszak Bild 20. Kretsloppsparken i Vallhamn Goda exempel Kretsloppspark i Alelyckan I Alelyckan utanför Göteborg finns en kretsloppspark som förutom att bidra till en profilering av Göteborg som miljöstad även bidrar till att skapa arbetstillfällen genom att driften av parken är samordnad med sysselsättningsprogram. (Kretsloppsparken, 2006) ken har byggts ut för att klara de nyanslutna bostäderna. Reningsverken har utrustats med rötgaskammare, där biogasen tas tillvara och används som drivmedel. Det näringsrika slammet, som fås efter rötning, återförs till åkrarna. Hushållssopor, återvinningsbara förpackningsmaterial samt annat avfall hanteras med fokus på kretsloppstänkande och återanvändning. En Kretsloppspark finns i anslutning till Vallhamnområdet, där avfall lämnas till en miljö- och återvinningsstation. Även begagnade kläder, möbler och byggmaterial tas emot. Dessa kan säljas efter reparation eller förädling. (GP, 2007a) Kretsloppsparken är en tydlig del i Tjörns miljöhänsynsfulla inriktning och även något som ökat antalet arbetstillfällen. En gymnasieskola finns i Vallhamn som erbjuder ett brett utbud av utbildningsmöjligheter, vilket lockar ungdomar att stanna kvar på Tjörn. I anslutning till Energicentrum i Myggenäs ligger Tjörns Högskola. Där finns program och kurser med lokal anknytning så som sjöfart, kustutveckling och marin ingenjörsteknik. Vattenbesparingsåtgärder, bland annat genom informationskampanjer, har bidragit till att Tjörns kommun blivit självförsörjande på färskvatten. Överallt finns vattensnåla munstycken på vattenkranar samt vattensnåla toaletter. Tätning av ledningssystemet minskar läckage och vattenförluster. Utbyggnad av det kommunala avloppsnätet har lett till att runt personer är anslutna. De fyra reningsver- Karta / Illustration: Mapinfo / Maria SCHewenius Bild 21. Område till skydd av biologisk mångfald (MaB) Lokal utveckling i kretsloppsanda 17

18 God folkhälsa Tjörns hälsoprofil förstärks ytterligare genom att hälsopendlarna får förmåner såsom hemleverans från ICA. De som vill cykla till arbetet skall inte hindras av att de inte kan få med sig varorna hem från butiken. På det sättet underlättar man för den som vill bidra till en mer hållbar miljö och förbättrad hälsa. Illustration: Waclaw Kipszak Bild 22. Wallhalla, koncert och teaterscen, beläget i det forna grustaget i Vallhamn. Hållbar turism Fokus ligger på hållbar turism året runt med stora satsningar på ekoturism. Turismen kopplas starkt till natur- och kulturupplevelser som är unika för Tjörn. På ön finns goda möjligheter för alla att ägna sig åt varierande aktiviteter, exempelvis kajakpaddling, segling och ridning. De många vandringslederna är väl utmärkta och möjligheten till övernattning är god på hela Tjörn. Konferens- och SPA-anläggningar ger goda möjligheter för Tjörn att locka turister året runt. I och med Tjörns miljöinriktning läggs stor vikt vid att besökare använder sig av kollektiva färdmedel för att ta sig till och från Tjörn samt inom kommunen. Detta är möjligt tack vare den väl utbyggda kollektivtrafiken, cykelvägarna och de många cykeluthyrarna. Möjligheten finns att bo på ekologisk gård samt att vara med och sköta gårdens odlingar och att ha matlagningskurser med ekologisk och närproducerad mat. Hållbar kultur På Tjörn finns ett brett kulturutbud för alla åldrar. Sagahuset i Skärhamn är en central mötesplats med bland annat scener för musik- och teaterföreställningar. I anslutning ligger en sportanläggning och en uppskattad skateboardpark. I Vallhamns stenbrott ligger den berömda utomhusscenen Vallhalla som erbjuder musik- och kulturupplevelser utöver det vanliga. Jämlikt och demokratiskt samhälle Åldersfördelningen på Tjörn är mer varierad jämfört med Kommunens aktiva arbete med att anpassa Tjörn för människor med olika behov har gett resultat. Tjörns kommun arbetar aktivt med att motverka skapandet av stereotypa könsroller redan på förskolenivå. Fokus ligger på ungdomar och stora resurser läggs på utveckling av aktiviteter för Tjörns yngre invånare. För att även ge ungdomar större inflytande i lokala samhällsfrågor finns ett ungdomsfullmäktige på Tjörn. Trygghet Det arbetas aktivt med att öka tryggheten, bland annat genom en välutvecklad grannsamverkan i samarbete med polisen. Satsningar görs även på ungdomar som ligger i riskzonen för att begå brott. Gång- och cykelvägar är separerade från annan trafik, vilket ökat trafiksäkerheten All samhällsservice är handikappanpassad K ollek tiv trafik en utök as 2012 F ärjan m ellan R önnäng oc h M ars trand är igång. All kollektivtrafik drivs med förnyelsebara bränslen 2017 Kollektivtrafiken blir gratis 2015 B oplik t införs 2022 Företagshotellet i Vallhamn invigs 2026 V allhalla inv igs Y tterligare en utök ning av k ollek tiv trafik en genom förs Kommunen erbjuder bidrag till hushåll som vill energieffektiviseras Figur 3. Tidslinje över utvecklingen av scenariot Lokal utveckling i kretsloppsanda 18 Lokal utveckling i kretsloppsanda

19 Risk- och sårbarhetsanalys 19 Sannolikheten för en lokal eller regional industriolycka är hög, exempelvis genom petrokemiindustrin i Stenungsund samt mer omfattande industri på Tjörn. Sårbarheten är mycket hög då många människor riskerar att drabbas. Beredskapen vid olyckor underlättas av goda förbindelser med övriga regionen. Sannolikheten för trafikolyckor är låg då utbyggd kollektivtrafik medverkar till reducerad trafikmängd. Sårbarheten ökar då många människor drabbas vid exempelvis en tågolycka. Beredskapen vid olyckor underlättas av den goda förbindelsen med fastlandet. Sannolikheten för en konjunkturnedgång är hög. Sårbarheten ökar för industrier som berörs av världsmarknaden och då är sårbara vid en långvarig nedgång. Industriolycka Innefattar olyckor inom industri så som explosioner, utsläpp av giftiga ämnen samt olyckor i samband med transporter av farligt/giftigt gods. Trafikolyckor Innefattar olyckor i bil-, cykel, gång- och kollektivtrafik. Konjunkturnedgång I takt med globaliseringen ökar känsligheten för konjunktursvängningar även i små kommuner. Riskfaktorn används för att analysera scenariernas sårbarhet inför den globala världsmarknaden. Sannolikheten för en befolkningsminskning är låg då kommunen har goda förbindelser med övriga regionen och fastlandet samt tillhandahåller god service till kommuninvånarna. De negativa effekterna av en befolkningsminskning är stora eftersom de omfattande satsningarna på infrastruktur förutsätter en hög befolkningsmängd. Sannolikheten för klimatförändringar är hög. Mängden bebyggelse och infrastruktur med tunneln, gör scenariot mycket sårbart vid exempelvis översvämningar. Klimatförändringar/ Naturkatastrofer Innefattar havsnivåhöjning, mer regn, kraftigare stormar, mildare vintrar samt torrare somrar. Befolkningsminskning Inom kommunen innefattar ett minskande invånarantal inom kommunen på grund av utflyttning, minskad inflyttning och ökat fritidsboende. Expansion och regional interaktion Riskfaktorer Sannolikheten för trafikolyckor minskar tack vare de utbyggda cykel- och gångvägarna. Riskerna och sårbarheten minskar då pendlingen och biltrafik är låg. Beredskapen vid en olycka försvåras då förbindelserna med fastlandet är knappa samt koncentrerade till de norra delarna av ön. Sannolikheten för en lokal industriolycka är låg på grund av avsaknad av högriskindustrier. Sannolikheten för en regional industriolycka är hög, exempelvis genom petrokemiindustrin i Stenungsund. Sårbarheten är jämförelsevis låg då befolkningsmängden är mindre. Beredskapen vid en olycka försvåras då förbindelserna med fastlandet är knappa samt koncentrerade till de norra delarna av ön. Sannolikheten för klimatförändringar är hög. Sårbarheten minskar på grund av scenariots begränsade infrastruktur. Klimatomställningarna förändrar förutsättningarna för odling. Lokal utveckling i kretsloppsanda Sannolikheten för en befolkningsminskning är låg då förbindelserna till fastlandet och övriga regionen är goda. Sårbarheten är stor då underlaget för samhällsservicen minskar om befolkningsmängden skulle avta. Sannolikheten för en befolkningsminskning är hög då de infrastrukturella förbindelserna är knappa. Sårbarheten är stor då underlaget för samhällsservicen minskar med en avtagande befolkningsmängd. Byggande av varierade bostadsformer minskar sannolikheten för en befolkningsminskning. Sannolikheten för en konjunkturnedgång är Sannolikheten för en konjunkturnedgång är hög. hög. Sårbarheten är hög då många arbetssårbarheten är låg då arbetstillfällena är vatillfällena är koncentrerade till bilindustrin rierade inom olika marknadsområden. i Vallhamn. De negativa effekterna blir omfattande då kommunen till stor del är inkomstberoende av hamnens verksamhet. Sannolikheten för trafikolyckor är hög då bilberoendet är omfattande. Sårbarheten minskar då ett fåtal personer riskerar att drabbas vid en olycka. Beredskapen vid olyckor underlättas av den goda förbindelsen med fastlandet. Sannolikheten för en lokal eller regional industriolycka är hög, exempelvis genom petrokemiindustrin i Stenungsund. Sårbarheten är hög då många människor riskerar att drabbas. Beredskapen vid olyckor underlättas av den goda förbindelsen med fastlandet. Sannolikheten för klimatförändringar är hög. Tunneln och transportberoendet ökar sårbarheten vid översvämningar och havsnivåhöjningar. Ett levande Tjörn i tillväxt För att identifiera de olika scenariernas sårbarhet gentemot de risker som omger kommunen ställs riskfaktorerna upp i en risk- och sårbarhetstabell. Samtliga scenarier påverkas av händelser både utanför och inom kommunen, lokalt, regionalt och globalt. Sårbarheten bedöms efter vilka förutsättningar som finns i scenarierna för att höja beredskapen mot risker och hot. Med risk avses möjligheten att något oönskat ska inträffa. Med sårbarhet avses i sammanhanget tendensen hos en samhällsstruktur att ge vika för angrepp. (NE, 2007b) Risk- och sårbarhetsanalys

20 Faktorer och indikatorer Utifrån förutsättningarna på Tjörn har det tagits fram tio faktorer som är viktiga för ett hållbart samhälle på Tjörn om trettio år. Varje faktor har ett mål och en eller flera indikatorer. Indikatorer ska vara mätbara och fungera som verktyg för att kunna påvisa om en samhällsutveckling är hållbar eller inte. Det ena syftet med indikatorerna är att använda dem i en utvärdering av de tre scenarierna för att kunna se hur scenarierna uppfattas. De utvärderas i en enkät där boende och aktörer på Tjörn får ange hur väl indikatorn uppfylls i varje scenario. Indikatorerna ska dessutom vara mätbara, vilket innebär att de behöver omformuleras för att kunna jämföras kvantitativt. Det andra syftet är att de efter bearbetning ska användas för att kunna få en uppfattning om Tjörns väg mot ett hållbart samhälle. Hållbart boende Mål: Det finns en stor variation av bostadsformer där allt från villor till lägenheter erbjuds. Indikator: En ökad tillgång till boende i både flerbostadshus och småhus. Statistik: 2005 är drygt tio procent av lägenheterna belägna i flerbostadshus och resterande i småhus. Utav dessa tio procent är 62 procent allmännyttiga lägenheter (SCB, 2007a). Hållbara arbetstillfällen Mål: De som bor i Tjörns kommun har möjlighet att jobba inom kommungränsen, om de så önskar. En stor variation av yrkesområden finns representerade. Indikator: Ökad andel arbetande Tjörnbor som arbetar inom kommungränsen och gynnar näringslivet på Tjörn. Statistik: 2006 arbetade totalt 7280 kommuninvånare och av dessa arbetade 42 procent inom kommungränsen. (Tjörns kommun, 2006) Indikator: Det finns ett brett utbud av yrkesområden på Tjörn. (Branschbredd) Statistik: 2005 finns alla näringsgrenar representerade inom kommungränsen, dock är arbetstillfällena koncentrerade till handel och kommunikation, tillverkning och utvinning, vård och omsorg, utbildning och forskning samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Hållbara transporter Mål: Transporter på Tjörn samt över kommungränsen sker med så liten miljöpåverkan som möjligt. Indikator: Andel arbetande Tjörnbor som arbetar inom kommungränsen och inte pendlar till annan ort och därmed bidrar till koldioxidhalten i atmosfären. Statistik: 2006 arbetade totalt 7280 kommuninvånare och av dessa arbetade 42 procent inom kommungränsen. (SCB, 2007) Indikator: Ökad andel av befolkningen transporterar sig med cykel och kollektivtrafik. Statistik: En enkätundersökning från hösten 2006 visade att 18 procent av Tjörns befolkning använder sig av kollektivtrafiken och/eller cykel för att ta sig till arbete/skola. (Göteborgs universitet, 2006) Hållbara energisystem Mål: Energin kommer i största möjliga mån från förnyelsebara källor och nyttjas på ett effektivt och resurssnålt sätt. Indikator: Minskning av totalt koldioxidutsläpp per invånare. Statistik: Koldioxidutsläppen per invånare på Tjörn har stadigt minskat sedan 1990 och var år kilo/invånare. De totala utsläppen av koldioxid har minskat från 1990 till 2003, dock skedde en mindre ökning mellan 2003 och (SCB, 2007c) Indikator: Minskad total energiförbrukning per invånare. Statistik: Energianvändningen per invånare inom Tjörns kommun var år 2004 totalt kwh. Energianvändningen per invånare var samma år för industrin 1477 kwh, för transporter kwh, för service 3541 kwh och för hushåll 7977 kwh. (SCB, 2007d) Hållbar naturanvändning Mål: Naturanvändningen främjar ett rikt växt- och djurliv såväl i hav som på land. Indikator: Ett stabilt eller ökande antal nyckelbiotoper. Nyckelbiotop är ett kvalitetsbegrepp inom naturvård. En nyckelbiotop är en biotop som anses ha en mycket stor betydelse för flora och fauna. Den innehåller ofta känsliga och sällsynta djur- och växtarter (Wikipedia 2007). I ett naturreservat är antalet nyckelbiotoper större. Antalet nyckelbiotoper kan därför visa på att många viktiga arter är bevarade och att man har ett rikt växt- och djurliv. Statistik: I dagsläget finns 31 nyckelbiotoper inom Tjörns kommun. Hållbar service till kommuninvånarna Mål: Kommuninvånarna har god tillgång till samhällsservice så som skolor, barnomsorg, bibliotek, apotek, sportanläggningar, fritidsgårdar, äldreboenden, hemtjänst, sjukvård, återvinningscentraler samt väl fungerande Internet och telefonuppkoppling. Indikator: Antal serviceinrättningar i förhållande till befolkningsmängd. Statistik: 73 stycken serviceinrättningar finns på Tjörn (Tjörns kommun, 2007d) Till serviceinrättningar räknas skolor, fritidshem, daghem, bibliotek inklusive filialer, apotek, sportanläggningar, fritidsgård, äldreboenden, hemtjänst, rehabiliteringsboenden, distriktssköterskemottagning, barnavårdscentral, ungdomsmottagning, återvinningscentral samt tillgång till bredband. Trygghet Mål: Boende och besökare känner sig trygga i trafik, hem och offentliga utrymmen. Indikator: Minskat antal anmälda brott i relation till befolkningsmängd. Statistik: Antalet anmälda brott har varierat sedan 2000 mellan 670 och nästan var antalet anmälda brott 729 stycken, drygt 0,05 anmälda brott/invånare. (Brottsförebyggande rådet, 2007) Indikator: Minskat antal trafikolyckor per invånare Statistik: Ett medelvärde för de senaste tre åren för trafikolyckor registrerade hos polisen eller sjukvården är 26 stycken per år, eller 1,7 per 1000 invånare. (Vägverket, 2007) 20 Faktorer och indikatorer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

Tyck till om Tjörns framtid!

Tyck till om Tjörns framtid! Tyck till om Tjörns framtid! När du tänker framtid och Tjörn, vad tänker du på då? Tjörns kommun arbetar nu med att göra en ny Översiktsplan. Det är ett dokument som har sin utgångspunkt i hur kommunens

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

1. Vad kan kommunen göra med

1. Vad kan kommunen göra med 1. Vad kan kommunen göra med Tydliga riktlinjer vid upphandling: Minska köttinköp Öka vegetariska livsmedel i skolor, äldrevård m.m. Välj vegetariskt vid konferenser Öka andelen ekologiskt Alternativ till

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

För en levande kommun. Mariestad

För en levande kommun. Mariestad För en levande kommun Mariestad Handlingsprogram 2011-2014 Vår vision Mariestad ska vara en säker och trygg kommun för alla. Mariestad ska vara en kommun där människor vill leva och bo. Den service kommunen

Läs mer

Inledning: Våra utgångspunkter

Inledning: Våra utgångspunkter Inledning: Våra utgångspunkter Vårt ansvar som liberaler är att förvalta naturresurserna och utforma en långsiktigt hållbar miljö- och klimatpolitik Hållbar utveckling innebär att ekologisk, social och

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Rådslag samverkan för hållbar framtid Idéer

Rådslag samverkan för hållbar framtid Idéer Rådslag samverkan för hållbar framtid Idéer Realize AB 1 (11) 1 Frågor inom Hållbar utveckling Framtagna frågor för arbetet med hållbar utveckling 1.1 Hur kan jag själv agera för att bidra till hållbar

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning Tjänsteutlåtande Utfärdat 2012-05-29 Diarienummer N138-0344/12 Utvecklingsavdelningen Nina Wolf Telefon 031-3665000, Fax 031-3666001 E-post: fornamn.efternamn@vastrahisingen.goteborg.se Yttrande över samråd

Läs mer

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Arnemark 2014-02- 26 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Centerpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Parker och grönområden utgör välbehövlig plats för återhämtning

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård.

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård. MINNESANTECKNINGAR Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013 Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40 Plats Västerlanda bygdegård Moderator Maria Wramsten Willmar Medverkande från kommunen Antal besökare

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Göteborg Energi antar utmaningen

Göteborg Energi antar utmaningen Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Policy för näringsliv

Policy för näringsliv Policy för näringsliv Stenungsunds kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-13 154 POLICY för NÄRINGSLIV Stenungsund Det goda kustnära samhället med framtidstro och utveckling Stenungsund var fram till

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Kommunerna i norra Bohuslän i samverkan Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Ann-Carin Andersson www.tillvaxtbohuslan.se Vi är attraktiva

Läs mer

Modellen Amazi. Amazi. Uppbyggnad

Modellen Amazi. Amazi. Uppbyggnad Amazi Uppbyggnad Vår stad, Amazi, ligger flytande på vattnet utanför kusten. Anledningen till att den ligger på vattnet är att en dag i framtiden så kommer länder bli översvämmade och därmed minska landyta.

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Klimatneutrala Västsverige

Klimatneutrala Västsverige www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Du gör skillnad! Miljöpartiet behöver Dig

Du gör skillnad! Miljöpartiet behöver Dig Du gör skillnad! Miljöpartiet behöver Dig U För medlemskap eller kontakt med miljöpartiet lokalt. www.mp.se www.mp.se/harryda Kontakt: Birgitta Olsson Mail: judith.olsson@telia.com Återbruk När du läst

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living

Läs mer

25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella

25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella Trondheim den 18 augusti 2009 25 000 studenter, 3 500 anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella samarbete Program Energisystem:

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Rapport från studieresa till Samsö juni 2008

Rapport från studieresa till Samsö juni 2008 Inledning Vi var många som hört talas om Samsö, om Samsö Energiakademi och deras lyckade och inspirerande energiarbete för ett fossilbränslefritt samhälle. I samarbete med Ekocentrum i Göteborg arrangerade

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Vår dröm om ett grönt Småland

Vår dröm om ett grönt Småland Vår dröm om ett grönt Småland Miljöpartiet de gröna Kronobergs län Regionalpolitiskt program för 2015 2018 kronoberg Vår dröm om ett grönt Småland Miljöpartiet de gröna Kronobergs län Regionalpolitiskt

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Vänsterpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Vänsterpartiet vill värna de gröna kilarna, Östra stadsdelarna.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Nyheter från din kommun

Nyheter från din kommun Nyheter från din kommun Det här är Mariestads kommuns nyhetsbrev för näringslivet, här kan du läsa om vad som händer i kommunen och näringslivet. Har du nyheter som du vill lyfta i det här forumet tar

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Maj 2015. Nytt utseende för Näringslivet på Tjörn! Nu är det bevisat! Tjörn är bättre än Bahamas

Maj 2015. Nytt utseende för Näringslivet på Tjörn! Nu är det bevisat! Tjörn är bättre än Bahamas Maj 2015 Nytt utseende för Näringslivet på Tjörn! Nu lanserar vi ett nytt utseende för Näringslivet på Tjörn! För tre år sedan startade de första, månatliga, digitala utskicken av Näringslivet på Tjörn.

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

Energisamverkans projekt

Energisamverkans projekt 2013-06-12 Energisamverkans projekt 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Resultat... 7 Bilagor... 8 Program 2013-06-05... 8 2 Inledning Detta arbete har skett i samband med energisamverkansprojektet

Läs mer

Nödinge - Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad

Nödinge - Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad Ortsutvecklingsmöte NÖDINGE 20141016 Nödinge Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad SAMMANSTÄLLNING 2 1. Vad ska Nödinge erbjuda dig om 10 respektive 25 år? Hyresrätter nära pendelstation och

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer