30 högskolepoäng, Grundnivå (ÄHIA51) Utbildningsområde: Humanistiska området, 100%

Transkript

1 Sida 1 av 5 Historia IV 30 högskolepoäng, Grundnivå (ÄHIA51) Dnr: U Kursplan Nivå: Grundnivå Ämnesgrupp: Historia (HI2) Ämne/områdeskod: Historia (HIA) Utbildningsområde: Humanistiska området, 100% Huvudområde: Historia VFU-andel: - Engelsk titel: History IV Allmänna uppgifter Kursen ingår i den gemensamma ämneslärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad och Lunds Universitet. Den kan normalt ingå i en generell examen på såväl grundnivå som avancerad nivå. Fördjupningsnivå G1F Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Förkunskaps- och behörighetskrav Grundläggande behörighet samt Historia I-III eller motsvarande. Syfte Syftet med kursen är att förbereda studenterna för deras framtida roll som historielärare genom att vidareutveckla deras historiedidaktiska kompetens. Centrala analytiska redskap i form av teorier och metoder lärs ut och i samband med författandet av en vetenskaplig uppsats appliceras valda metoder och teorier på ett källmaterial. Kursen syftar även till att skapa förståelse för samspelet mellan historievetenskapen, historiedidaktiken och historielärarrollen. Innehåll Kursen inleds med en historievetenskaplig teori- och metodkurs. Därefter följer en historiedidaktisk kurs. Avslutningsvis bearbetar studenter ett självständigt valt historiskt problem i form av en vetenskaplig uppsats. Kursen består av följande moment: Moment 1 Historievetenskaplig teori och metod, 7,5 hp I momentet behandlas teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för historievetenskapliga undersökningar. Momentet innehåller också en översikt över historievetenskapens teoretiska utveckling. Dessutom behandlas kvalitativ och kvantitativ metod. Moment 2 Historiedidaktisk fortsättningskurs, 7,5 hp

2 Sida 2 av 5 Studenterna utvecklar sin historiedidaktiska kompetens. Moment 3 Uppsatskurs, 15 hp Studenterna författar under handledning ett självständigt vetenskapligt arbete som försvaras vid ett seminarium. Studenten ska även opponera på en uppsats. Lärandemål Kunskap och förståelse kunna reflektera över hur undervisning i historia utformas och planeras mot bakgrund av historiedidaktisk teori, kursplaner och andra styrdokument (1) kunna redogöra för grundläggande historievetenskapliga metoder och teorier samt historiedidaktiska begrepp och termer (2) kunna redogöra för kursplanernas koppling dels till historieämnets politiska dimension, dels till historiedidaktiska inriktningar som påverkat historieämnet i den svenska skolan (3) insiktsfullt kunna diskutera problematiken kring aktörers handlingsutrymme kontra samhälleliga strukturer i ett historiskt perspektiv (4). Färdighet och förmåga kunna redovisa utvecklingslinjer inom ett historiedidaktiskt fördjupningsområde (5) på ett självständigt sätt kunna planera arbetsområden, lektioner och teman i historia samt att tolka och använda kursplaner och andra styrdokument (6) kunna resonera kring orsak och verkan samt om tolkningar i anslutning till uppsatsarbetet (7) på en fördjupad nivå kunna resonera kring frågor som rör genus, etnicitet samt social och kulturell mångfald i historien och historievetenskapen samt att relatera detta till den konkreta undervisningssituationen (8) kunna söka, insamla, bearbeta och kritiskt värdera historiskt källmaterial och vetenskaplig litteratur i anslutning till författandet av en vetenskaplig uppsats (9) kunna i skriftlig och muntlig form kommunicera och diskutera frågor om historia, historieförmedling och om historiens plats i samhället (10). Värderingsförmåga och förhållningssätt kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap för att utveckla sin kompetens som historielärare (11) kunna resonera kring att undervisning och forskning i historia aldrig är värdeneutral utan är uttryck för olika historiska teorier och historiebruk (12). Genomförande Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppövningar och seminarier. Examination prov och former Delprov 1 (7,5 hp) examineras genom en skriftlig hemuppgift samt diskussioner vid seminarier och gruppövningar. Lärandemål 2, 4 och examineras. Delprov 2 (7,5 hp) examineras genom en muntlig redovisning och en skriftlig hemuppgift.lärandemål 1, 3, 5, 6, 8, 10 och 11 examineras. Delprov 3 (15 hp) examineras dels genom författande och ventilering av uppsats, dels genom opposition på en annan uppsats, dels genom diskussioner vid seminarier. Lärandemål 2, 7 och 9 examineras. Betygsgraderna Underkänd, Godkänd och Väl godkänd tillämpas. För betyget Godkänd på hela kursen krävs minst betyget Godkänd på samtliga delprov. För betyget Väl

3 Sida 3 av 5 godkänd krävs därutöver betyget Väl godkänd på delprov tillsammans omfattande minst 22,5 hp. Högskolans regler för examination finns att läsa på Kursutvärdering Kursutvärdering sker i enlighet med av Högskolan utfärdade riktlinjer. Beslut Fastställd av Utbildningsnämnden för lärande och miljö Giltig från och med Revideringar Revideringen gäller ändring av litteratur Revidering giltig från och med Övergångsbestämmelser Student antagen enligt denna kursplan äger rätt att examineras enligt densamma ett (1) år efter att kursplanen upphört att gälla, dvs. ersatts av en ny eller blivit nedlagd. Därefter examineras studenten i enlighet med vid examinationstillfället gällande kursplan. För student som inte har fullföljt kurs med godkänt resultat ett år efter att dess kursplan upphört att gälla kan inom ytterligare två år, efter prövning av examinator, ges möjlighet till förnyade examinationstillfällen i enlighet med sagda kursplan. Litteratur Litteraturlistan kan komma att revideras fram till en månad före kursstart. Moment 1 Bagerius,Henric och Ekholst, Christine (2007), Scandia 2007-:2. Läsanvisning: En olydig sodomit. Om Magnus Eriksson och det hereronormativa regentskapet s Bergman, Karl (2008), Historisk tidskrift 2008:4. Läsanvisning: Borgaren och militärstaten. Den tidigmoderna stadens politiska kultur s Brown, Callum (2005), Postmodernism for historians. 1 uppl. Harlow, England: Pearson Education/Longman. (200 s). Läsanvisning: s. 3-10, , , (15 s) Börjesson, M (2010), Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur. (205 s). Läsanvisning: s (18) Edenheim, Sara Den kulturella förevändningen: om historieämnet, poststrukturalismen och konflikten som inte får finnas. Scandia 2009:1. Läsanvisning: s (18 s.) Dahlgren, Stellan & Florén, Anders (1996), Fråga det förflutna: En introduktion till den moderna historieforskningen. Lund: Studentlitteratur. (323 s). Darnton, Robert (1984), History Today 1984, vol sid=caa8e5b9-bb9b-4043-b179-8a38b0d7593e% 40sessionmgr4003&vid=0&hid=4108&bdata=JnNpdGU9ZWRzLWxpdmUm c2nvcgu9c2l0zq%3d%3d Läsanvisning: The great cat massacre s Eklöf Amirell, Stefan Den världshistoriska vändningen: möjligheter och problem i relation till svensk historisk forskning. Historisk tidskrift 2008:4. Läsanvisning: s (21) Ferm, Olle (2004), Bengt Jönsson (Oxenstierna): riddare, lagman, riksföreståndare och boksamlare. Stockholm. Läsanvisning: s , Hirdman, Yvonne (1993), Kvinnohistoria. Stockholm. Läsanvisning: Vad är kvinnohistoria. s 7 23 (16) Hjärne, Harald (1940), Samlade skrifter, 4, Samfundsliv och tankevärld. Stockholm. Läsanvisning: Om politiska omdömen i historien. Föredrag i Historiska föreningen i Uppsala den 4 dec s (17) Jarrick, Arne Historisk Tidskrift 2005:2. Läsanvisning: Källkritiken måste uppdateras för att inte reduceras till kvarleva. s (12 s.) Karlsson, Klas-Göran Med folkmord i fokus: förintelsens plats i den europeiska historiekulturen. Johanneshov: TPB. (1 s). Läsanvisning: s , (25) Larsson, Simon Mandarinernas återkomst. Scandia 2010:2. Läsanvisning: s (9 s.)

4 Sida 4 av 5 Liedman, Sven-Eric Scandia Läsanvisning: Den historisk-kritiska skolan i idéhistorisk belysning s Liljefors, Max & Zander, Ulf Det neutrala landet Ingenstans: bilder av andra världskriget och den svenska utopin. Scandia 2003:2. Läsanvisning: (31 s) Marklund, Andreas (2000), Gossen & husbonden: ideal, individer och äktenskap i 1700-talets Sverige: Bedrägliga begrepp. Kön och genus i humanistisk forskning. Uppsala. Läsanvisning: s (17 ) Neunsinger, Silke Cross-over!: om komparationer, transferanalyser, historie croisée och den metodologiska nationalismens problem. Historisk tidskrift 2010:1. Läsanvisning: s (20) Odén, Birgitta Det moderna historisk-kritiska genombrottet i svensk historisk forskning. Scandia 1975: 41. Läsanvisning: (23) Odén, Birgitta (1998), Leda vid livet: fyra mikrohistoriska essäer om självmordets historia. Lund: Historiska media. (111 s). Läsanvisning: s. 1-5 (5.s.) Qvarsell, Roger & Sandin, Bengt (2000), Den mångfaldiga historien: tio historiker om forskningen inför framtiden. Lund: Historiska media. (232 s). Läsanvisning: Salomon, Kim, Symboler och ritualer i politisk samtidshistoria Rodell, Magnus Om den rumsliga vändningen och ett fredsmonument. Scandia 2008:2. Läsanvisning: s (15) Rosengren, Henrik & Östling, Johan (2007), Med livet som insats: biografin som humanistisk genre. Lund: Sekel. Läsanvisning: Johansson, Alf V. Biografin och den svenska historievetenskapen. s (11) Salomon, Kim Den kulturella vändningens provokationer. Scandia 2009:1. Läsanvisning: s (19) Salomon, Kim Symboler och ritualer i politisk samtidshistoria. Läsanvisning: Den mångfaldiga historien Salomon, Kim Vitalisering av historievetenskapen. Scandia 2010:2. Läsanvisning: s (10 s.) Sandén, Annika & Östlund, Joachim Medkänslans makt och gränser: nya linjer i känslornas historia. Historisk tidskrift 2010:4. Läsanvisning: s (21 s.) Selling, Jan Ideologisk kamp om Levande historia. Historisk Tidskrift 2010:2. Läsanvisning: s (13) Sjöberg, Maria (1996), Historisk tidskrift Läsanvisning: Hade jorden ett kön? Något om genuskonstruktion i det tidigmoderna Sverige s (35) Thompson, E P (1971), Past and Present 1971:50. &seq=1#page_scan_tab_contents Läsanvisning: The Moral Economy of the English Crowd in the Eighteenth Century s (sammanfattar resultat från The Making of the English Working Class, London 1963). Torstendahl, Rolf (2005), Historisk Tidskrift 2005:2. Läsanvisning: Källkritik, metod och vetenskap s Trenter, Cecilia I mötet med minnet: historiekulturer i Skandinavien. Historisk tidskrift. Läsanvisning: s (18) Österberg, Eva (2005), Kvinnor och våld: en mångtydig kulturhistoria. Lund: Nordic Academic Press. Läsanvisning: Civilisationen, våldet och kvinnorna. s (16) Ovanstående artiklar, med undantag av internetartiklarna och kursboken Fråga det förflutna, tillhandahålls av läraren Moment 2 Danielsson Malmros, Ingmarie (2012), Det var en gång ett land-: berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar. Höör: Agering. (493 s). Läsanvisning: 200 sidor Karlsson, Klas-Göran och Zander, Ulf (2014), Historien är närvarande : historiedidaktik som teori och tillämpning. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur. (318 s). Ludvigsson, David, Nordgren, Kenneth, Ahonen, Sirkka, Kvande, Lisa, Karlsson, Klas-Göran och Nielsen, Carsten Tage (2005), Scandia 2005:2. (21 s). Läsanvisning: Rundabordsdiskussion: Var står historiedidaktiken idag? Nietzsche, Friedrich (1874), On the Use and Abuse of History for Life. Läsanvisning: ca 40 sidor Stearns, Peter N, Seixas, Peter och Wineburg, Sam (2000), Knowing, teaching, and learning history: national and international perspectives. New York: New York University Press. (482 s). Läsanvisning: 200 sidor

5 Sida 5 av 5 Skolverket (2016), Kurs Historia 1, 50 poäng, kurskod: HITHIS51. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2016), Kurs Historia 2, 50 poäng, kurskod: HITHIS52. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2016), Kurs Historia 3, 100 poäng, kurskod: HITHIS53. Stockholm:Skolverket. Skolverket (2016), Ämnesplan för historia. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2016), Läroplan Historia, grundskolan, Ämnets syfte, Central innehåll, Kunskapskrav. Stockholm: Skolverket. Valfria läroböcker för grundskola och gymnasium Moment 3 Strömqvist, Siv (2010), Uppsatshandboken: råd och regler för utformning av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Uppsala.