Detta projekt har genomförts av miljö- och byggförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsen (Ks 47/07).

Transkript

1 Södra delen av Hammarö, 2007

2 Mbn /44 Detta projekt har genomförts av miljö- och byggförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsen (Ks 47/07). Skoghall, oktober 2007 I tjänsten Johan Fagerqvist, Miljöinspektör 2

3 BAKGRUND TILL RAPPORTEN... 4 ENSKILDA AVLOPP... 4 Prövning av enskilda avlopp... 4 Utredning av enskilda avlopp på Södra delen av Hammarö... 4 UTFÖRANDE... 5 Inledande arbete... 5 Fältinventering... 5 Övriga skrivelser... 6 RESULTAT... 6 Ändringar i gruppindelningen... 6 Fältinventeringen... 6 Krav på åtgärd... 7 Inkomna ansökningar... 8 SLUTSATS... 8 KÄLLFÖRTECKNING... 9 Litteratur... 9 Webb

4 Bakgrund till rapporten I Sverige finns det ca fastigheter som inte är anslutna till det kommunala avloppsnätet. Av dessa utgörs runt 60 % av permanentboende som står för merparten av utsläppen. Ofta består reningen endast av någon form av slamavskiljning, vanligtvis en trekammarbrunn. Detta är en vanlig typ av bristfällig rening, ofta förekommande hos äldre hus i glesbygd och i mindre samhällen. Normalt gällande för de hus som byggts under de senaste 30 åren är att de är försedda med någon form av efterföljande rening. Dessa uppfyller därmed kravet på en längre gående rening än slamavskiljning (FMH 1998:899). De vanligaste teknikerna är infiltration och markbädd, men även minireningsverk har blivit ett populärt val på senare tid. Vid fältinventeringar har det dock visat sig att en mycket stor del av de enskilda avloppsanläggningarna är i behov av upprustning. Bristfällig/ingen efterföljande rening leder till utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten vilket kan bidra till exempelvis övergödning och lokal smittspridning. Prövning av enskilda avlopp Miljöbalken trädde i kraft 1998 för främjandet av en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. I miljöbalken är det framförallt kapitel 2 och 26 som berör verksamheten enskilda avlopp. Dessa innefattar allmänna hänsynsregler respektive bedrivande av tillsyn. Även förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) ska vara ett stöd när man godkänner en enskild avloppsanordning. Men trots att det länge funnits en lagstiftning rörande miljöfarlig verksamhet har det varit oklart hur denna ska tolkas när det kommer till enskilda avlopp. I juli 2006 kom Naturvårdsverket med sina allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7) för att förtydliga befintlig lagstiftning. Detta har gjort att man nu lättare kan bedöma vad i lagens mening är en godkänd enskild avloppsanordning. Utöver grundkravet på tillräcklig reningen så ska det även göras en bedömning om normal eller hög skyddsnivå bör gälla för anläggningen. Den högre skyddsnivån innebär högre krav på anläggningen och tillämpas när skyddsintresset medför behov av särskilda försiktighetsmått. Detta kan exempelvis vara befogat när en avloppsanordning ligger ovanför en dricksvattenbrunn eller nära ett känsligt miljöskyddsområde. Strängare reduktionskrav, omlokalisering av utsläppspunkt och ökad robusthet på anläggningen är några exempel på krav som kan ställas då hög skyddsnivå gäller. Utredning av enskilda avlopp på Södra delen av Hammarö I Hammarö kommun bor det idag drygt invånare. De flesta av dem bor i Skoghalls tätort men en hel del fastigheter är utspridda över resterande delar av ön. Utanför tätorten finns det ca 1250 bebodda fastigheter varav ca 350 är anslutna till det kommunala avloppsnätet. Därmed har ca 900 fastigheter en enskild avloppslösning. På den Södra delen av Hammarö finns det ingen kommunal avloppslösning utan samtliga fastigheter har enskilda lösningar där många varit okända för kommunen. För att utreda dessa fastigheters grad av påverkan på närmiljön har miljö- och byggförvaltningen under 2005/2006 börjat med en avloppsinventering på Södra Hammarö (Bena, Västra Stranden, Fiskvik, Stegelvik, Möviken, Räggårdsviken, Svenshult och Tvärhult). Inventeringen utfördes genom en enkätundersökning som gick ut till de 272 fastigheterna i området. Av enkätundersökningen framgick att åtminstone en tredjedel av fastigheterna var enklare fritidshus med torrtoalett, mulltoa eller sluten tank med tillstånd. Det visade sig även att 38 fastigheter hade tveksam standard på avloppsanläggningen. 17 stycken hade inte svarat på enkäten och hade därför fortfarande okänd rening. Övriga hade alltifrån en lösning som ansågs acceptabel till en som började bli ålderstigen. En uppföljning av dessa resultat ansågs relevant. På uppdrag av kommunstyrelsen genomförde därför miljö- och byggförvaltningen en fältinventering för att eventuellt kunna ställa krav på fastigheter med bristfällig rening. 4

5 Utförande Inledande arbete I juni 2007 påbörjades det uppföljande arbetet som skulle ligga till grund för en fältinventering av de fastigheter som hade en otillräcklig eller okänd rening av avloppsvatten. Då den tidigare gruppindelningen inte var anpassad för en fältinventering krävdes en omgruppering av fastigheterna. Det var helt enkelt för många parametrar som styrde vilken grupp en fastighet hamnade i. Detta ökade risken för fältbesök på fastigheter där krav på ny avloppsanordning inte var prioriterad. Riktlinjer togs därför ut för nya grupper och resultatet blev indelningskategorierna A, B, C, D, E, F, G och U. Detta kan ses som en prioriteringsskala i fallande led, där A var den grupp som hade högst prioritet i fältinventeringen. Härefter följer en förklaring av gruppindelningen: Grupp A: Fastigheter vars avloppsrening till synes inte klarar kraven enligt Naturvårdsverket (NFS, 2006:7). Grupp B: Fastigheter vars avloppsrening är okänd eller om det helt enkelt är osäkert om de klarar kraven. Grupp C: Fastigheter vars avloppsanordning börjar bli lite ålderstigen. Detta gäller främst fastigheter med en infiltration då dessa sägs ha en begränsad livstid. Eftersom att det finns lite olika siffror på hur lång denna livstid är så är det för tillfället svårt att ställa krav. Riktlinjer angående hur man ska ställa på äldre infiltrationer inväntas. Grupp D: Främst fritidsboende med inrättad sluten tank utan tillstånd. Detta är en överträdelse som idag är förenat med en miljösanktionsavgift. Men då det fr.o.m. 1 januari, 2007 gäller nya regler för vad som är en överträdelse, är nu rekommendationen från naturvårdsverket att inte påföra någon miljösanktionsavgift för överträdelser som skett innan årsskiftet. Reningen av BDTvattnet (Bad, disk och tvätt) i grupp D kunde i vissa fall ifrågasättas. Krav på endast BDT-rening prioriteras dock inte för tillfället. Grupp E: Fritidsboende med en toalettlösning i form av en mulltoalett, torrtoalett alternativt en tillåten sluten tank. Även i denna grupp kan reningen av BDT-vattnet i vissa fall ifrågasättas men är heller inget som prioriteras för tillfället. Grupp F: Fastigheter som har ett giltigt tillstånd för en anläggning som bedöms klara kraven för normal skyddsnivå. Det kan i ett senare skede bli aktuellt att utreda om hög skyddsnivå bör gälla för någon av dessa. Det är dock en avvägningsfråga om ytterligare krav ska ställas på en anläggning som är inrättad i enlighet med tillståndet och fungerar som det ursprungligen var avsett. Kravet på att åtgärder inte får vara orimliga för den enskilde relaterat till miljönyttan, återfinns i miljöbalken 2 kap. 7. Grupp G: Skogstomt utan bebyggelse. Grupp U: Avloppsansökningar under bearbetning. Fältinventering I fältinventeringen lades fokus på de enskilda avloppen i grupp A och B, då dessa ansågs kunna ha så pass bristfällig rening så att krav på ny anläggning skulle kunna vara juridiskt försvarbart. En skrivelse skickades ut till grupp A, som uppmanade fastighetsägaren att skicka in en ansökan om ny avloppsanordning innan I skrivelsen till grupp B var uppmaningen att fastighetsägarna 5

6 skulle kontakta miljö- och byggförvaltningen för att redogöra för sin avloppslösning. Innan fältinventeringen kontaktades alla fastighetsägare för att få möjligheten till ett möte i fält samt att få reda ut eventuella oklarheter. Väl ute i fält bedömdes bl.a. typ standard och läge på avloppsanordning. Eventuell ny lösning och placering diskuterades med fastighetsägaren. Tips och råd fungerade som stöd och motivation för dem som fick krav på ny avloppsanläggning. En bedömning gjordes även om normal eller hög skyddsnivå skulle gälla för anläggningen. Det skulle visa sig att denna bedömning är något som alltid måste göras i fält då förhållandena varierade lokalt även inom skyddade områden (Enligt miljöbalken eller vattenförvaltningsförordningen, 2004:660). En anläggning som inte bedöms skada skyddsintresset behöver därför inte uppfylla kraven för hög skyddsnivå. Övriga skrivelser Efter inventeringens slut skickades skrivelser ut till grupp C, D, E och F. Skrivelserna innehöll bland annat information om vilka krav som ställs på avloppsrening. Extra blanketter/information utöver skrivelsen skickades till grupp D och E. Grupp D fick en blankett för sluten tank. Grupp E fick information om kompostering/hämtning av latrin och en anmälningsblankett för eget omhändertagande av latrin. Resultat Ändringar i gruppindelningen På några av kommunens fastigheter förekom arrenden för en eller flera personer. Eftersom det är den som bedriver verksamhet på fastigheten som är ansvarig för avloppsutsläpp blev det därför sammanlagt 279 stycken (ursprungligen 272) som berördes av inventeringen. Figur 1 visar hur uppdelningen såg ut efter att grupperna ändrats inför fältinventeringen. Utifrån den här bilden såg det ut som att maximalt 75 fastigheter (A+B) kunde få direkta krav på en ny avloppsanordning Grupp A Grupp B Grupp C Grupp D Grupp E Grupp F Grupp G Grupp U Fig. 1 Gruppindelning av samtliga 279 fastigheter Fältinventeringen Vid närmare genomgång av fastigheterna i grupp A och B i fält visade det sig att vissa av fastigheterna inte hamnat i rätt grupp. Detta var främst ett resultat av att det från början var ganska oklart vilken typ av rening fastigheterna i grupp B hade. Fastigheterna omgrupperades och resultatet visas i figur 2. Här ser vi att 9 fastigheter har flyttats från grupp A då krav på ny avloppsanordning inte ansågs vara nödvändigt. I grupp B var denna siffra större då 30 fastigheter omgrupperades. Kvar var då 8 6

7 fastigheter som hade så pass bristfällig rening att krav kunde ställas eller fortfarande inte hade uppgett sin avloppslösning Grupp A Grupp B Grupp C Grupp D Grupp E Grupp F Grupp G Grupp U Fig. 2 Gruppindelning av alla fastigheter efter fältinventering Krav på åtgärd Av sammanlagt 36 fastigheter i grupp A och B, har 34 fastigheter fått krav på åtgärd. Två fastigheters avloppsrening är fortfarande under utredning och krav ställs därför inte för tillfället. Få av de fastigheter som hamnat i grupp A eller B har fått krav på att anlägga en ny avloppsanordning som klarar av den höga skyddsnivån. I figur 3 presenteras även de som vid ett senare tillfälle kan få krav på sin anläggning. De fastigheter som hamnat i grupp C är dom som kanske närmast behöver utredas om de klarar av kraven för normal skyddsnivå. Detta är dock beroende av framtida vägledning för hur en infiltrations reningskapacitet ska bedömas. Frågan kvarstår även om en hög skyddsnivå bör gälla för någon av fastigheterna denna grupp. Detta är speciellt intressant eftersom de flesta i grupp C har en vanlig infiltration och därmed inte klarar av reningskraven för hög skyddsnivå. Fritidshus med torrtoalett och utsläpp av BDT-vatten har inte prioriteras för åtgärdande i denna inventering. Krav på åtgärdande för grupp C, D, E kan dock komma att ställas i framtiden vid t.ex. bygglov eller klagomål 7

8 26,2% 12,2% 0,7% 14,0% Krav på åtgärd (A o B) Under utredning (B) Krav kan komma i framtiden (C) Krav kan komma i framtiden alt. om VA-standarden höjs (D o E) 47,0% Ej aktuellt för tillfället (F G U) Fig. 3 Diagram över åtgärder Inkomna ansökningar Av de 36 som har fått krav, har 27 kommit in med en ansökan gällande ny avloppsanordning. Att resterande 9 inte har kommit in med en ansökan har bland annat följande förklaringar: avloppslösningen liksom dricksvattenfrågan i Svenshult är komplicerad och därför under utredning. Detta har gjort att vi valt att avvakta med att ställa krav på 4 fastighetsägare i Svenshult tills frågan om eventuell ny eller förstärkt kommunal markbädd är utredd. Dock har 3 av dessa ändå kommit in med ansökan. En av fastighetsägarna i grupp A har fått dispens pga. sjukdom, vilket gör att vi avvaktar med krav tills ägarbytet sker. Två av fastigheterna tillhör en och samma ägare som har anlagt en gemensam infiltration som inte är godkänd. Denne får därför krav på ny anläggning. Förbud mot utsläpp av avloppsvatten har fastställts genom föreläggande till En av fastigheterna är fortfarande under utredning om den ska placeras i grupp C eller inte. En fastighetsägare har troligtvis anlagt en infiltration utan tillstånd. Kvalitetsförsäkran inväntas varefter en avsyning kommer att genomföras. Resterande tre fastighetsägare har inte inkommit med ansökan. Ett föreläggande med krav på att en ny avloppsanordning måste inrättas kommer att skrivas om inget händer snart. 9 Inkomna Ej inkomna 27 Fig. 4 Antalet inkomna ansökningar av dem som har fått krav på åtgärd. (Här inkluderas även dom som det fortfarande är oklart om krav ska ställas). Slutsats Efter att ha följt upp enkätundersökningen med en fältinventering har vi nu ringat in de fastigheter på Södra delen på Hammarö som enligt miljölagstiftningen inte har en godkänd rening av sitt avloppsvatten. Krav ställs först och främst på åretruntboende utan någon form av efterföljande rening. 8

9 Information och råd i fält i kombination med krav har hjälpt oss att snabbt få in ansökningar för inrättandet av nya avloppsanläggningar. Inom en snar framtid kommer därför de flesta fastigheter på Södra Hammarö med påkopplat WC att ha en längre gående rening än en slamavskiljare. Inventering har gjort det möjligt att höja standarden på enskilda avloppsanläggningar på Södra Hammarö. Källförteckning Litteratur Catarina Östlund & Ann Norberg, Avloppsinventering, Sammanställning: Bena, Västra Stranden samt Fiskvik, Svenshult och Stora Skagene. Dnr , Miljö- och byggförvaltningen, Hammarö Kommun Naturvårdsverket, Allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten. NFS 2006:7 Naturvårdsverket, Små avloppsanläggningar Handbok med allmänna råd. 2005:3. Webb Rättsnätet Nationell kunskapsbank om enskilda avlopp 9