Implikatur. Pragmatik VT 06 Staffan Larsson
|
|
- Lisbeth Nyberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Implikatur Pragmatik VT 06 Staffan Larsson
2 Implikatur Hur kan ett yttrande ge mer information än vad som sägs explicit? Grice (1957): genom att dialogdeltagare antas följa den kooperativa principen (Cooperative Principle, CP) Make you conversational contribution such as is required, at the stage at which it occurs, by the accepted purpose or direction of talk exchange in which you are involved
3 Några exempel A: Det snöar > A tror att det snöar A: Snöar det? > A vet inte om det snöar, men vill veta Pelle har tre barn > Pelle har exakt tre barn (inte fler) Flaggan är blå > Flaggan är bara blå (inte blå och gul) Kalle åkte till Japan och köpte en videokamera > Först åkte Kalle till Japan, sedan köpte han en videokamera
4 Fler exempel A: Vet du vad klockan är? B: Tja, tidningen har kommit. +> B vet inte exakt vad klockan är +> Att tidningen har kommit ger en ungefärlig tidsangivelse (eftersom tidningen kommer ungefär samma tid varje dag) A: Var är Kalle? B: Det står en gul folkvagn utanför Lisas hus +> Kalle (kanske) är hos Lisa +> Kalle har en gul folkvagn (ev. redan delad kunskap) A: Jag har slut på kaffe B: Det finns en affär runt hörnet +> Affären säljer kaffe +> Affären är öppen
5 Hur CP ska tolkas Normativt? Nej, folk bryter ofta mot CP Tolkaren försöker så långt som möjligt förklara talarens yttranden utifrån CP Detta kräver att de gör hjälpantaganden som bevarar antagandet att CP följs Dessa hjälpantaganden är implikaturer Implikaturer genereras särskilt i fall då ett yttrande på ytan förefaller bryta mot dem Talaren antar också att åhöraren kommer att tolka hennes yttranden på detta sätt de kan därför utnyttja CP för att överföra mer information än den som explicit sägs Talaren och åhöraren har reflexiv tro att CP följs
6 Grice s maximer CP kan delas in i fyra specialfall ( maximer ) Kvantitet Kvalitet Relation Sätt
7 Kvantitet Gör dina bidrag så informativa som det krävs, givet det nuvarande syftet med utbytet Gör inte dina bidrag mer informativa än som krävs Simplified (Huang): (i) don t say less than is required (ii) don t say more than is required
8 Exempel: Kvantitet Pelle har tre barn > Pelle har exakt tre barn Om Pelle har t ex fyra barn hade det varit mer informativ att säga det Flaggan är blå > Flaggan är bara blå (inte blå och gul) Om flaggan är blå och gul hade det varit mer informativt att säga det
9 Kvalitet Försök göra dina yttranden sanna Säg inte vad du tror är falskt Säg inte något som du inte har tillräcklig evidens för
10 Exempel: kvalitet A: Det snöar > A tror att det snöar > Pelle har evidens för att det snöar (han har t ex tittat ut genom fönstret) Om Pelle inte tror att det snöar, eller inte har evidens för det, borde han sagt det A: Snöar det? > A vet inte om det snöar, men vill veta Om Pelle redan vet om det snöar borde han inte ha frågat (Kvalitetsmaximen behöver generaliseras till ickedeklarativa yttranden)
11 Relation (relevans) Gör dina bidrag relevanta En agents handlingar är relevanta och relaterade till en intention (en avsikt, ett mål) som agenten har Relevans är en mål-medel-relation (ett medel är relevant relativt ett mål) Har av vissa ansetts vara överordnad de andra maximerna (t ex Sperber & Wilson: Relevance Theory)
12 Exempel: relevans A: Vet du vad klockan är? B: Tja, tidningen har kommit. > Klockan är ungefär så mycket som (eller mer än) den normala tidpunkten då tidningen delas ut > B vet inte exakt vad klockan är B:s yttrande är relevant för A:s fråga -> B ger ett (partiellt) svar Interaktion med kvalitetsmaximen
13 A: Var är Kalle? B: Det står en gul folkvagn utanför Lisas hus > Den gula folkvagnen tillhör Kalle (ev. redan delad kunskap) > B är inte säker på var Kalle är > B tror att Kalle kanske är hos Lisa B:s yttrande tas som relevant svar på A:s fråga alltså antas B ge information om var Kalle kan befinna sig detta kan stämma om den gula folkvagnen tillhör Kalle
14 A: Jag har slut på kaffe > A vill ha kaffe B: Det finns en affär runt hörnet > Affären säljer kaffe > Affären är öppen > (A har råd att köpa kaffe) B:s yttrande antas vara ett försök att hjälpa A få tag på kaffe (relevans) Detta kan stämma under förutsättning att affären är öppen och säljer kaffe, och A har pengar Om det redan är känt för A och B att A har pengar, blir detta inte en implikatur
15 Sätt (eng. manner) Gör dina bidrag överskådliga undvik otydlighet undvik tvetydighet var kortfattad gör saker i ordning Ngt. mer kontroversiellt än övriga maximer
16 Exempel: sätt Kalle åkte till Japan och köpte en videokamera > Först åkte Kalle till Japan, sedan köpte han en videokamera Antagande: ordningen i yttrandet motsvarar temporal ordning hos omtalade handlingar Vill du ha en g. l. a. s. s.? > Det finns någon i närheten som vi inte vill ska höra ordet glass Antagande: det finns en anledning till att yttrandet är mindre tydligt än det kunde varit
17 Hur man kan bryta mot maximerna Quiet violation Opting out Flouting
18 Quiet violation Att faktiskt bryta mot en maxim, med avsikten att detta inte ska upptäckas T ex att ljuga Genererar inga implikaturer
19 Opting out Om man inte kan uppfylla en maxim kan man välja att säga detta explicit Exempel Det är bara ett rykte, men... (kvalitet) Jag vet att det inte är relevant, men... (relevans) Ingen implikatur genereras
20 Flouting Man kan välja att yttra något som på ytan tydligt (demonstrativt) bryter mot en maxim, med avsikten att detta ska framgå för åhöraren Ofta görs detta då maximer är i konflikt om man t ex inte har tillräcklig information Fortfarande följs CP Exempel: A: Var är Kalle? B: Det står en gul folkvagn utanför Lisas hus Förefaller på ytan bryta mot relevans Vad menar B med att på ytan bryta mot relevans? B är inte säker på var Kalle är (kvalitet)
21 A skriver ett rekommendationsbrev angående Smith för en akademisk tjänst till B, och det enda som sägs om Smith är Smith är bra på att stava och är alltid i tid till lektionerna. -> Smith är inte lämpad för tjänsten Förefaller bryta mot kvantitet. Vad menar A med att inte säga mer? Det finns inget mer (gott) att säga om Smith Smith är således inte lämpad för tjänsten
22 Att räkna ut (konversationell) implikatur
23 Definition A:s yttrande P implicerar Q omm A antas observera maximerna, eller åtminstone (i floutings), CP För att detta antagande ska gälla måste A tro att Q A tror att A och B reflexivt tror att B kan räkna ut att: För att det första antagandet ska gälla, måste A tro att Q
24 Hur man räknar ut implikatur A har sagt P Det finns inget skäl att tro att A inte följer maximerna, eller åtminstone CP För att säga P och observera maximerna, måste A tro att Q A har inte gjort något för att hindra mig att tro att Q däför avser A att jag ska tro Q, och genom att säga P har A implicerat Q
25 Egenskaper hos (konversationell) implikatur
26 Upphävbarhet (defeasability) till skillnad från logisk implikation (entailment) (Innehålls)bundenhet (non-detachability) till skillnad från presupposition Uträkningsbarhet (calculability) utifrån kontext Icke-konventionalitet Förstärkningsbarhet (reinforcability) Universalitet
27 Upphävbarhet (defeasability) Till skillnad från t ex logisk implikation Pelle har tre barn följer logiskt: Pelle har ett barn implikatur: Pelle har exakt tre barn Men implikaturen kan upphävas av entailments (logiska konsekvenser av det sagda) Pelle har tre barn, om inte fyra eller kanske fem ~+> Pelle har exakt tre barn... och direkt förnekas Pelle har tre barn och kanske fler ~+> Pelle har exakt tre barn Implikaturer kan också upphävas av ickespråklig kontext (en ny lag säger att bara familjer med minst tre barn får dagisplats) A: Har Pelle tillräckligt många barn för att få en dagisplats? B: Javisst, Pelle har tre barn ~+> Pelle har exakt tre barn
28 (Innehålls)bundenhet (Non-detachability) Implikaturer är kopplade till det semantiska innehållet, inte formen Det går inte att koppla bort en implikatur genom att byta ord mot synomymer (genom att säga samma sak på ett annat sätt) (genom att säga något med samma sanningsvillkor) Exempel: det är allmänt känt att Kalle inte är smart Kalle är ett geni Kalle har ett enormt intellekt Kalle är en exceptionellt intelligent människa -> Kalle är korkad (ironi, flouting av kvalitet)
29 Till skillnad från presupposition: John lyckades inte komma till mötet presupponerar: John försökte komma till mötet John kom inte till mötet ej samma presupposition Påven är glad presupponerar: det existerar en påve Johannes Paulus II är glad presupponerar: JPII existerar
30 Uträkningsbarhet Enligt mönstret A har sagt P Det finns inget skäl att tro att A inte följer maximerna, eller åtminstone CP För att säga P och observera maximerna, måste A tro att Q S har inte gjort något för att hindra mig att tro att Q däför avser S att jag ska tro Q, och genom att säga U har S implicerat Q
31 Icke-konventionalitet Implikaturer är inte en del av de språkliga uttryckens konventionella betydelse Däremot behöver man ha en uppfattning om den konventionella betydelsen för att kunna räkna ut implikaturer Ett yttrande U med propositionell betydelse P kan ge upphov till olika implikaturer i olika sammanhang och det går inte alltid att exakt fastslå vilka implikaturer som följer Kalle är en maskin > Kalle är kall? > Kalle är effektiv?
32 Förstärkningsbarhet Implikaturer kan göras explicita utan alltför stor redundans Exempel: Soppan är varm +> Soppan är inte het Soppan är varm, men inte het
33 Universalitet Eftersom konversationella implikaturer är uträkningsbara och motiverade (snarare än konventionella och arbiträra) så är de ofta universella Exempel I alla språk som har motsvarigheter till alla och några så implicerar några X är P inte alla X är P Detta är en pragmatisk universalie
34 Icke-konversationell implikatur
35 Konversationell vs. konventionell implikatur Hittills har vi talat om konversationell implikatur Konventionell implikatur ej härledda från maximer, utan konventionella exempel: men fungerar som och, men har dessutom den konventionella implikaturen att det finns en kontrast mellan konjunkterna ej upphävbara frikopplingsbara ej uträkningsbara Är presuppositioner egentligen konventionella implikaturer?
36 Generaliserad & partikulariserad implikatur Partikulariserad: starkt kontexberoende J: Var är Peter? M: Ljuset i hans fönster är på +> Peter är i sitt rum Kräver en viss kontext, där det t ex gäller ngt i stil med om ljuset är på i X:s rum så är det sannolikt att X är där (Alla tidigare exempel) Generaliserad: Ej så kontextberoende Jag gick in i ett hus > Det var inte mitt hus generell regel ett X -> X är inte nära relaterat till talaren upphävbar??? Krig är krig (tautologi) > (det finns inga trevliga krig, folk kommer alltid att bli dödade i krig,...) Dock: fortfarande härledbara från maximer
37 Non-natural meaning Kommunikativ betydelse definierad i termer av talarens avsikt S menar nn p genom att yttra U till A omm S avser (i) att A ska tro p (ii) att A ska inse att S avser (i) (iii) A:s insikt att S avser (i) är det primära skälet till att A tror p, (ii) är skäl till (i) Meaning nn Det som sägs explicit Implikatur Konventionell implikatur Konversationell implikatur Generaliserad Partikulariserad
38 Kultur eller natur? Är den kooperativa principen och maximerna desamma för alla människor? Medfött (rationellt beteende) eller inlärt? Möjligen kan prioriteringen mellan maximer variera Men CP allmänmänsklig? Finns det fler maximer att upptäcka? Är Grice s taxonomi bristfällig?
39 Horn: skalär och klausal implikatur
40 Horns teori Ersätt Grices maximer (utom kvalitet) med två fundamentala principer Q-principen (Quantity, kvantitet) Make you contributions sufficient Say as much as you can (given the R-principle) Scalar and clausal implicatures R-principen (Relation, relevans) Make your contributions necessary Say no more than you must (given the Q-principle)
41 Generaliserad kvantitetsimplikatur Skalära implikaturer Q-skala ( Horn scale ): en sekvens av språkliga alternativ, ordnade efter informativitet / semantisk styrka T ex < alla, några >; alla är starkare av alla P följer logiskt några P Om någon använder ett svagare uttryck, impliceras att det starkare uttrycket inte gäller Say as much as you can (Q-principen) Några pojkar gick på festen +> Alla pojkar gick inte på festen
42 Formalisering Regel: Givet en Q-skala < e 1, e 2,..., e N >, om en talare påstår P(e N ), så impliceras ~P(e N-1 ),... ~P(e 1 ) Annan formulering (Huang, modifierad) Om < x, y > finns i en Q-skala, så P(y) +> ~P(x)
43 Definition av Q-skala S > W i en Q-skala omm A(W) är en logisk konsekvens av A(S) för godtycklig sentence frame A S och W är lexikaliserade i lika grad, har samma ordklass, och hör till samma domän S och W handlar om samma semantiska relation (eller samma semantiska fält)
44 Flera exempel på skalor < alla, de flesta, många, vissa, få > < och, eller > < utmärkt, bra > < het, varm > < alltid, ofta, ibland > < lyckas, försöka, vilja > < måste, borde, kan > < älska, gilla > Men * < omm, om > Omm ej lexikaliserat i samma omfattning som om * < ångra, veta > Olika semantiska relationer
45 Hur skalär implikatur räknas ut A har sagt P(e N ) Om S hade möjlighet att säga något starkare P(e M ), M>N, så hade S gjort det Anledningen till att S inte sagt P(e M ) är att S inte vill bryta mot kvalitetsmaximen S avser att kommunicera att S inte är i en position att säga P(e M ), troligen för att P(e M ) inte är sant > ~P(e M )
46 Klausala implikaturer Om S yttrar en komplext uttryck P som innehåller en inbäddad sats Q, och P varken logiskt implicerar (eller presupponerar) Q, och det finns ett alternativt uttryck R som innehåller Q, sådant att R logiskt implicerar (eller presupponerar) Q så genom att säga P implicerar S att S inte vet huruvida Q är sant eller falskt S: Jag tror att Kalle är bortrest > Svet inte huruvida Kalle är bortrest (Q = Kalle är bortrest, R = Jag vet att Q ) (R implicerar logiskt Q)
47 Formalisering (Huang, modifierad) Om { X(p), Y(p) } är en kontrastmängd sådan att X(p) implicerar p Y(p) implicerar inte p Så gäller att Y(p) +> ~K(p) Där K(p) = talaren vet inte huruvida p ; både p och ~p är möjliga Kontrastmängd: som Q-skala men inget krav på ordning m a p logisk implikation; X och Y är i samma kontrastmängd om X och Y är lexikaliserade i lika grad, har samma ordklass, och hör till samma domän X och Y handlar om samma semantiska relation (eller samma semantiska fält)
48 If John wants to access the internet from home, he should buy new a dial-up modem Contrast set: { since p then q, if p then q } Since p then q implicerar p If q then p implicerar inte p p här John wants to access the internet from home Så if p then q +> ~K(p) +> John may want to access the internet from home or not; the speaker does not know
49 R-principle Make your contributions necessary Say no more than you must (given the Q-principle) korta uttryck föredras framför långa valet av ett längre ( markerat ) uttryck indikerar markerad situation (ej default) Exempel John broke a finger yesterday +> The finger was one of John s John broke someones finger yesterday +> The finger was not one of John s
50 Levinsons teori
51 Levinson Horn skiljer ej tillräckligt mellan pragmatiska principer som styr yttrandeform och de som styr semantisk informativitet Ersätt Grices maximer (utom kvalitet) med tre fundamentala principer Q-principen: Do not say less than is required (informativitet) I-principen: Say as little as necessary (informativitet) M-principen: Do not use a marked expression without reason (yttrandeform) Horns R-princip uppdelad på två: I- och M- principerna
52 Levinsons Q-princip Genererar skalär och klausal implikatur Subsumerar Horns Q-princip Dessutom: Alternate implicatures Stir-fry the bean sprouts please +> do not also boil them, or grill them, or Contrast set: { boil, grill, stir-fry, } Q-implikaturer kan upphävas av metalinguistic negation Susan didn t marry three times +> Susan didn t marry four times, Susan didn t marry three times, she married four times ~+> Susan didn t marry four times
53 Levisons I-princip Do not say more than is required What is generally said is stereotypically and specifically exemplified Heterogen klass; ngra exempel (s ) p och q +> p och sedan q p, därför q p för att uppnå q Membership categorization The toddler cried. The daddy gave her a cuddle. +> The daddy was the father of the toddler
54 Egenskaper hos I-implikatur Mer specifika än det yttrande som genererar dem Och -> och sedan Positiva Styrs av stereotypiska antaganden Icke metalingvistiska; refererar ej t ex till ngt som kunde sagts men som ej sades
55 Levisons M-princip Do not use a marked expression without reason Bygger på former (t ex ord) som kontrasterar mot andra former Till skillnad från Q- och I-principerna som bygger på informativitet Användadet av en markerad form x som kontrasterar mot en omarkerad form y implicerar negationen av den omarkerade formen M-scale (M-set): {x, y, } y +> M ~x Exempel: Tidtabellen är inte opålitlig +> tidtabellen är inte helt pålitlig heller { pålitlig, inte opålitlig}
56 Projektionsproblemet för implikatur
57 Projektionsproblemet För att t ex en skalär implikatur ska gälla, måste uttrycket P(a N ) som ger upphov till den vara en logisk konsekvens av det komplexa uttryck där P(a N ) ingår John säger att några av pojkarna gick implicerar inte inte alla pojkar gick Hur räkna ut implikatur för en komplex sats, givet implikatur för dess delar?
58 Gazdars lösning av projektionsproblemet U yttras i kontext K K är en mäng satser som antas vara sanna Utvidga succesiv K med: 1. logiska konsekvenser (entailments) av U som är konsistenta med K 2. klausala implikaturer av U som är konstenta med K + ent(u) 3. skalära implikaturer av U som är konsistenta med (K + ent(u))+klaus(u)
59 Exempel på Gazdars lösning Kalle har tre barn, faktiskt fyra entailment: Kalle har fyra barn skalär implikatur: Kalle har exakt tre barn men denna är inkonsistent med entailment, så den läggs ej till Men: Gazdars lösning förklarar inte varför detta fungerar Hur fungerar lösningen med andra typer av implikatur? (OBS: läs inte Interaction of the Q-, I- and M-principles, s utom sista stycket som börjar längst ner på s. 53)
60 Uppgift Hitta tre egna exempel på implikatur (t ex i dagstidning, samtal, TV, radio, reklam etc), och analysera varje exempel utifrån någon variant av implikaturteorin Förklara vad implikaturen är, och vilken princip som används för att komma fram till den Förklara hur man som tolkare kommer fram till implikaturen utifrån det explicit sagda Gör förklaringarna så exakta som möjligt; använd gärna Q-skalor och liknande Ange vilken typ av implikatur det är, utifrån klassificeringen på s. 57 Se till att ge exempel på flera olika typer av implikatur Utifrån denna undersökning, diskutera (gärna kritiskt) implikaturbegreppets användbarhet, för- och nackdelar
Implikatur. Implikatur. Fler exempel. Några exempel. Grice s maximer. Hur CP ska tolkas
Implikatur Implikatur Pragmatik VT08 Staffan Larsson Hur kan ett yttrande ge mer information än vad som sägs explicit? Grice (1957): genom att dialogdeltagare antas följa den kooperativa principen (Cooperative
Läs merSemantik och Pragmatik
Semantik och Pragmatik Konversationell implikatur Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015 Inferenser (slutledning) i samtal Mycket av vår kommunikation sker implicit underförstått.
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning II Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning II Martin Jönsson Att lära Distinktionen mellan att säga och implikera ( antyda) Paul Grice analys av att säga och implikera M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi
Läs merGrice s samarbetsprincip
Inferenser (slutledning) i samtal Mycket av vår kommunikation sker implicit underförstått. För att förstå ett implicit budskap behövs normer för hur vi underförstår budskap. Underförstådda pragmatiska
Läs merGrice, Logic and Conversation
Grice, Logic and Conversation Vi har flera gånger under kursen sett hur man inom vardagsspråksskolan velat säga att man kan förmedla en viss tanke på flera olika sätt. För det första kan man göra ett påstående:
Läs merSemantik och Pragmatik
Semantik och Pragmatik Inledning: Pragmatik Deixis, kontext, inferens Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015 Lärande mål: Pragmatik Redogöra för ett urval teoretiska ansatser
Läs merBeräkning av implikatur och presupposition
Beräkning av implikatur och presupposition Peter Bohlin Uppsats i pragmatik Utbildningsprogrammet i datalingvistik Göteborgs universitet 30 mars 1998 Handledare: Staffan Larsson och Jens Allwood, Institutionen
Läs merTalhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket
Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950- och 1960-talet av filosoferna Austin och Searle. Talhandlingsteori betonar att språket används till mycket mer
Läs merSemantik och Pragmatik
Semantik och Pragmatik Talhandlingsteori Karin Friberg Heppin Institutionen för lingvistik och filologi Maj 2015 Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950-och
Läs merDONALD DAVIDSON: MENINGSTEORI
DONALD DAVIDSON: MENINGSTEORI DEN CENTRALA UPPGIFTEN FÖR EN MENINGSTEORI ÄR ATT ÅSTADKOMMA EN SEMANTISK TOLKNING AV VARJE SATS I SPRÅKET, DVS. EN TOLKNING AV SATSENS MENING to give the semantic interpretation
Läs merInledande exempel. Levinson och informationsstruktur. Vad är informationsstruktur? Informationsstruktur och pragmatik
Pragmatik VT06 Informationsstruktur Informativitet och koherens i dialog och diskurs Inledande exempel 1. Vad gör du? Jag tittar ut genom fönstret 2. Tittar du in eller ut genom fönstret? Jag tittar ut
Läs merSemantik: Föreläsning 5 Kontext och inferens & Talaktsteori. Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12
Semantik: Föreläsning 5 Kontext och inferens & Talaktsteori Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12 1 Inledning Språklig förståelse är alltid kontextberoende Lyssnare utgår ifrån det språkliga yttrandet
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson mening subst. -en -ar Vad är meningen med livet? Vad är syftet med livet? Det var inte meningen att slå sönder koppen. Det var inte min avsikt att slå
Läs mer0. Meta-etik Grunderna
Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.
Läs merSpråkliga uttrycks mening
Språkliga uttrycks mening Mysteriet med mening består i att den inte tycks ha någon lokalisering inte i världen, inte i medvetandet, inte i ett separat begrepp eller någon idé som svävar mellan ordet medvetandet
Läs merKvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson
Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the
Läs merKommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod.
Kommunikation Språk och språkteknologier Rickard Domeij domeij@nada.kth.se Teckenkod ljud, skrift, gester, programkod... Verktyg kil, penna, tryckpress, dator... Medium lerplattor, böcker, radio, TV, internet...
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 9
Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 8
Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande
Läs merWriting with context. Att skriva med sammanhang
Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer
Läs merVärdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism
Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson Att lära Varför Frege varken tror att ett ords mening är dess referens eller något mentalt. Freges egen teori om mening Tre semantiska principer Kompositionalitetsprincipen,
Läs merWorkplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:
Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian
Läs merSemantik och pragmatik (Serie 3)
Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom
Läs merFormell logik Kapitel 7 och 8. Robin Stenwall Lunds universitet
Formell logik Kapitel 7 och 8 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 7: Konditionalsatser Kapitlet handlar om konditionalsatser (om-så-satser) och deras logik Idag: bevismetoder för konditionalsatser,
Läs merHare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.
Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv
Läs mer1. Varje bevissteg ska motiveras formellt (informella bevis ger 0 poang)
Tentamen i Programmeringsteori Institutionen for datorteknik Uppsala universitet 1996{08{14 Larare: Parosh A. A., M. Kindahl Plats: Polacksbacken Skrivtid: 9 15 Hjalpmedel: Inga Anvisningar: 1. Varje bevissteg
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson Att lära Fyra argument mot tanken att mening är någonting mentalt. En semantisk princip (principen att mening fixerar referens) En ny filosofisk fråga
Läs merDiscovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1
Discovering!!!!! ÅÄÖ EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24 Misi.se 2011 1 Dialogue SJs X2000* från Stockholm är försenat. Beräknad ankoms?d är nu 16:00. Försenat! Igen? Vad är klockan? Jag vet inte.
Läs merFÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR
FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt
Läs merRealism och anti-realism och andra problem
Realism och anti-realism och andra problem Vetenskap och verkligheten Vetenskapen bör beskriva verkligheten. Men vad är verkligheten? Är det vi tycker oss se av verkligheten verkligen vad verkligheten
Läs merKanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012
Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs mer729G04 Programmering och diskret matematik. Python 2: Villkorssatser, sanningsvärden och logiska operatorer
729G04 Programmering och diskret matematik Python 2: Villkorssatser, sanningsvärden och logiska operatorer Föreläsningsöversikt Vad händer när vi kör vår pythonkod? Programmerare Villkorssatser Jämförelser
Läs merDet var en gång en man som såg ut som en groda.
NEGATION vanliga perspektiv på negation: o propositionell logik (sanningsvärde) o subjektiv visshet o kommunikativ pragmatik propositionell logik o NEG(NEG-P) = P o om P är sant, så är inte-p inte sant
Läs merFTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I
FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:
Läs merLogik: sanning, konsekvens, bevis
Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet
Läs merViktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:
FTEA12:2 Föreläsning 2 Grundläggande argumentationsanalys II Repetition: Vid förra tillfället började vi se närmre på vad som utmärker filosofisk argumentationsanalys. Vi tittade närmre på ett arguments
Läs meronsdag den 21 november 2012 PRONOMEN
PRONOMEN DEMONSTRATIVA PRONOMEN Är ord som pekar ut eller visar på någon eller något. Ex. Vill du ha den här bilen? Nej, jag vill ha den där. Finns 4 demonstrativa pronomen på engelska. DEMONSTRATIVA PRONOMEN
Läs merSanning och bedrägeri
Sanning och bedrägeri En introduktion till semantik och pragmatik Elizabeth Coppock Docent, Göteborgs Universitet Ph.D., Stanford University Elizabeth Coppock (GU) Sanning och bedrägeri 1 / 23 Pippi, Annika,
Läs merTentamen i Matematik 2: M0030M.
Tentamen i Matematik 2: M0030M. Datum: 203-0-5 Skrivtid: 09:00 4:00 Antal uppgifter: 2 ( 30 poäng ). Examinator: Norbert Euler Tel: 0920-492878 Tillåtna hjälpmedel: Inga Betygsgränser: 4p 9p = 3; 20p 24p
Läs mersamhälle Susanna Öhman
Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga
Läs merReady for Academic Vocabulary?
Ready for Academic Vocabulary? Forskningsfrågor To what extent do students express that they are prepared for university studies? To what degree can students, at the end of English step 7, recognize vocabulary
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning IV Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning IV Martin Jönsson Att lära Tre problem för en naiv referensteori om mening. Russells tre kontextuella analyser av meningen hos bestämda beskrivningar och egennamn (eg.
Läs mer7. Moralisk relativism
Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när
Läs mer10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv
Det finns två olika positioner som båda kan kallas fiktionalism : 1. Hermeneutisk fiktionalism 2. Revolutionär fiktionalism ( revisionistisk fiktionalism ) De kan betraktas som två separata positioner,
Läs merFilosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19
Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium IV v. 2.0, den 29/4 2013 III. Metalogik 17-19 Modeller för satslogiken 18.1 Vi har tidigare sagt att en modell är en tolkning av en teori
Läs merETIK VT2013. Moraliskt språkbruk
ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka
Läs merKunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva
Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl
Läs merStödark för avsnittet Politeness
Uppsala universitet Institutionen för lingvistik Semantik & pragmatik, 5 p, Semantik, 5 p Agnes Edling Stödark för avsnittet Politeness Grundantaganden i Brown & Levinsons modell: 1. Modell Personer (MP)
Läs merSmåprat Small talk (stressed vowels are underlined)
Småprat Small talk (stressed vowels are underlined) Vad heter du? Varifrån kommer du? Vad har du för modersmål (1 st language)? Vad studerar du? Var bor du? Hur gammal är du? Cyklar du till universitetet?
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 4 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet
Läs merRead Texterna består av enkla dialoger mellan två personer A och B. Pedagogen bör presentera texten så att uttalet finns med under bearbetningen.
! Materialet vill ge en gemensam bas av användbara fraser för dialoger i klassrummet. skapa dialoger mellan elever på engelska. skapa tydliga roller för två personer, och. presentera meningsfulla fraser
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merBOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström
BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen
Läs merRobin Stenwall Lunds universitet
Robin Stenwall Lunds universitet Avsnitt 14.1 Numerisk kvantifikation Kvantifikatorerna i FOL är begränsade till och. Detta innebär att vi kan uttrycka satser som säger någonting om allting och någonting.
Läs merA. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden
II. FREGE A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag
Läs merFinns det tillräckligt med information för att bestämma hur många av eleverna som fick 1 poäng? Vad tycker du?
Logik och bevis I 1. Introduktion till logik Varför skulle vi vilja studera logik? Det kan vara för att det hjälper oss att förstå ett problem och dra slutsatser. Det hjälper oss att skriva klartext så
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merFragment, ellipser och informationsberikade konstituenter
Fragment, ellipser och informationsberikade konstituenter Pragmatik VT06 Påminnelse från förra gången 1. (a) Vad läser du? GR(OUND) F(OKUS) 2. (a) Vem läser Wittgenstein? F GR 3. (a) Vad gör du med Wittgenstein?
Läs merSanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.
MATEMATISK LOGIK Matematisk logik formaliserar korrekta resonemang och definierar formellt bindeord (konnektiv) mellan påståenden (utsagor, satser) I matematisk logik betraktar vi påståenden som antingen
Läs mer1. Öppna frågans argument
1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merRead, work and talk! - och Lgr 11
! - och Lgr 11 Lgr 11 talar om att syftet med undervisningen i engelska är att ge eleverna förutsättningar att utveckla olika förmågor: att förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merConsumer attitudes regarding durability and labelling
Consumer attitudes regarding durability and labelling 27 april 2017 Gardemoen Louise Ungerth Konsumentföreningen Stockholm/ The Stockholm Consumer Cooperative Society louise.u@konsumentforeningenstockholm.se
Läs merSubjektivism & emotivism
Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt
Läs merMönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1
Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda
Läs merObjektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet
Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande
Läs merTENTAMEN TDDB53. Programmering i Ada för MI (provkod TEN2) den 7 april 2010 kl Institutionen för datavetenskap, IDA Olle Willén mars 2010
Linköpings universitet Institutionen för datavetenskap, IDA Olle Willén mars 2010 Tentamen TDDB53 TENTAMEN TDDB53 (provkod TEN2) den 7 april 2010 kl 8 12 Jour: Emil Nielsen, tel 070 499 89 88 Hjälpmedel:
Läs merSanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52
rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Vad är sanning? Vi verkar använda begreppet utan större problem till vardags. Det kanske vore intressant att ha en definition: P är sann om och endast
Läs merWittgenstein for dummies Eller hur vi gör det obegripliga begripligt. Västerås 15 februari 2017
Wittgenstein for dummies Eller hur vi gör det obegripliga begripligt Västerås 15 februari 2017 En värld är varje människa, befolkad av blinda varelser i dunkelt uppror mot jaget konungen som härskar över
Läs merÖvningshäfte 2: Induktion och rekursion
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2017 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 2: Induktion och rekursion Övning D Syftet är att öva förmågan att utgående från enkla samband, aritmetiska och geometriska,
Läs merFördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst
Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Rekonstruktion av argument Utvärdering av definitioner Problem (generella) Cirkularitet (definiendum ingår i definiens) (i) Direkt cirkularitet Exempel: Frihet är rätten
Läs merFunktionell grammatik I Tempus, aspekt och modalitet (TAM)
Tempus, aspekt och modalitet (TAM) TAM tempus, aspekt och modalitet morfologiska kategorier: tempus aspekt modus semantiska kategorier: temporalitet aspektualitet modalitet Tempus kodar relationen mellan
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS
ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS JOHN ERIKSSON Idag Kort föreläsning Djuretik och moralisk status Diskussion i smågrupper Återsamling och diskussion i helklass Djuretik, meningen med livet och rättigheter
Läs merVetenskaplighet och forskningse2k VT Föreläsning 5: Mening 19 februari
Vetenskaplighet och forskningse2k VT 2016 Föreläsning 5: Mening 19 februari 1 Vad utmärker kulturvetenskap? Vanlig uppfadning: gränsen kan dras med hänvisning 2ll begrepp som mening, förståelse och tolkning.
Läs merWebbregistrering pa kurs och termin
Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan
Läs mer12.6 Heat equation, Wave equation
12.6 Heat equation, 12.2-3 Wave equation Eugenia Malinnikova, NTNU September 26, 2017 1 Heat equation in higher dimensions The heat equation in higher dimensions (two or three) is u t ( = c 2 2 ) u x 2
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 3
Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas
Läs merEngelska åk 5 höstterminen 2013
gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska
Läs merSchenker Privpak AB Telefon VAT Nr. SE Schenker ABs ansvarsbestämmelser, identiska med Box 905 Faxnr Säte: Borås
Schenker Privpak AB Interface documentation for web service packageservices.asmx 2012-09-01 Version: 1.0.0 Doc. no.: I04304b Sida 2 av 7 Revision history Datum Version Sign. Kommentar 2012-09-01 1.0.0
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 5 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Så här långt Konjunktion (p q): att två enklare satser
Läs merRAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg
RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg DIALOG Att skapa en dialog på webben är idag något av det viktigaste som finns då stora delar av vår kommunikation mellan
Läs merJoin the Quest 3. Fortsätt glänsa i engelska. Be a Star Reader!
Join the Quest 3 Fortsätt glänsa i engelska. Be a Star Reader! PROVLEKTION: A Book Review, Charlie and the Chocolate Factor by Roald Dahl Följande provlektioner är ett utdrag ur Join the Quest åk 3 Textbook
Läs merLogisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1
Läs merListen to me, please!
Till pedagogen är särskilt riktat mot det centrala innehållet Lyssna och läsa i ämnet engelska i Lgr11. Syftet med materialet är att: Eleverna ska ha roligt tillsammans i situationer där eleven är ledare.
Läs merMATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1
Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en
Läs merEquips people for better business
Equips people for better business The Corn Philosophy When I was young, I used to spend time with my grandparents on their farm. One day my granddad asked me to fix the fence. Instead I went swimming with
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson Att lära Distinktionen mellan talarmening och språklig mening Paul Grice analys av talarmening och språklig mening M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi
Läs mer1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta
Läs merChapter 1 : Who do you think you are?
Arbetslag: Gamma Klass: 9A Veckor: 34-39 År: 2019 Chapter 1 : Who do you think you are?. Syfte Förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter. Formulera sig och kommunicera i tal
Läs merSyfte med undervisningen Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
A Year Abroad Lokal pedagogisk planering, åk 8, engelska, Camilla Crona Handen upp om du någon gång funderat på att åka utomlands och plugga? Handen upp om du känner någon som har gjort det? Berätta varför
Läs merINSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI
ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och
Läs merFilosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet
Filosofisk logik Kapitel 19 Robin Stenwall Lunds universitet Dagens upplägg Gödels fullständighetsteorem Sundhet och fullständighet Fullständighetsbeviset Vittneskonstanter Henkinteorin Eliminationsteoremet
Läs merVad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system
Vad är det? Översikt Discrete structure: A set of discrete elements on which certain operations are defined. Discrete implies non-continuous and therefore discrete sets include finite and countable sets
Läs merOm oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05
Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt
Läs mer