Introduktion: Konfliktperspektiv och fredsbyggande i utvecklingssamarbetet

Transkript

1 Introduktion: Konfliktperspektiv och fredsbyggande i utvecklingssamarbetet Det här är en kortfattad introduktion i freds- och konfliktperspektiv för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation. Med den vill Forum Syd uppmuntra dig och din organisation att granska ert arbete i konfliktområden och er organisation utifrån ett konfliktperspektiv. Vi bjuder också in er till erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling inom området. Forum Syd, september 2008

2 Metoder för förändring Forum Syd arbetar med att stärka och utveckla de svenska organisationernas utvecklingssamarbete. Målet är att de projekt och program organisationerna bedriver tillsammans med partners i syd och öst, verkligen ska bidra till att minska fattigdomen och till att uppnå hållbar utveckling på lång sikt. Det handlar i grunden om ett förändringsarbete. Att förändra de strukturer som orsakar fattigdom är en stor uppgift oavsett om vi arbetar lokalt eller globalt. Det kräver att vi sätter in vårt projekt eller program i ett större sammanhang för att se hur det påverkar aspekter som till exempel jämställdhet, miljö, hiv och aids, demokrati, konflikter, organisationsutveckling och ungas inflytande. Därför utvecklar Forum Syd metoder och perspektiv inom dessa områden till stöd för och i samarbete med andra svenska organisationer. Metoder för förändring är titeln på Forum Syds skriftserie som startade hösten Det finns idag sju skrifter som tar upp ovan nämnda aspekter för utvecklingssamarbetet. Denna introduktion ger ett smakprov på innehållet i den fjärde skriften, Bygg demokrati mitt i konflikten. Forum Syd arbetar också med stöd till svenska organisationers opinions- och informationsarbete i Sverige. Här erbjuder vi bland annat kompetensutveckling i kommunikation, pedagogik och ungas delaktighet. Läs mer på

3 Bygg demokrati mitt i konflikten Arbete för fred och försoning är centralt för att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Både under och efter väpnade konflikter kränks människors rättigheter på ett brutalt sätt. Demokratiska institutioner och processer försvagas eller upphör helt och utrymmet för det civila samhället minskar kraftigt. Samtidigt har det civila samhället en unik möjlighet att vara en kraft för fred genom att ihärdigt arbeta för och med demokratiska principer, mänskliga rättigheter och konflikthantering utan våld. Erfarenheten visar att överenskommelser och fredsavtal inte bara är en angelägenhet för de stridande parterna. Det civila samhällets deltagande i fredsprocesser är en framgångsfaktor och en förutsättning för att kunna hantera grundläggande orsaker till konflikter. I konfliktområden blir demokratiskt arbete ofta motarbetat och misstänkliggjort. Lyssnande och respekt för olikheter sätts på undantag. Trots det och just därför måste det civila samhällets utrymme och arbete försvaras på medvetet våldsförebyggande sätt. Det civila samhällets bidrag till en fredlig utveckling behöver tas tillvara samtidigt som det ständiga arbetet för att kräva och försvara marginaliserade gruppers rättigheter måste fortgå. Ingen kan ensam bekämpa krig och våldsamma konflikter, men alla kan ta ett gemensamt ansvar och stödja de människor som vill bygga rättvisa och fred. Att stödja fattiga människors arbete för att förbättra sina levnadsvillkor är ett övergripande mål för världens millenniemål och också för allt svenskt utvecklingssamarbete. Forum Syds rättvisearbete och Sveriges politik för global utveckling utgår från rättigheter och fattiga människors perspektiv. 1 I krig kränks kvinnors och mäns mänskliga rättigheter. Krig försvagar demokratin och orsakar ännu mer fattigdom. Krig omintetgör tidigare uppnådd utveckling och försvagar individer, institutioner och samhällen. Att verka för fred är av högsta prioritet för alla som vill arbeta för en rättvisare värld. Denna introduktion i konfliktperspektiv och fredsbyggande ger ett grundläggande perspektiv på hur du och din organisation kan spetsa ert arbete i konfliktområden och bidra till arbetet med att bygga fred. Vi tror att läsningen ger mersmak och vill inbjuda dig och din organisation att gå vidare. Forum Syd erbjuder kurser och seminarier i konfliktperspektiv och har publicerat en särskild skrift; Bygg demokrati mitt i konflikten, som ger ett teorietiskt ramverk, handfasta tips och inspiration till en fördjupad konfliktmedvetenhet. Den kan beställas via vår hemsida På hemsidans avdelning Metoder för förändring hittar du också länkar och litteraturtips. Konflikter och våld Utvecklingssamarbete är ett förändringsarbete och innehåller alltid konflikter. Några söker förändring för att förbättra sina livsvillkor. Andra gör motstånd mot dessa förändringar. Utvecklingssamarbete förstärker i många fall konflikter genom att synliggöra orättvisor. Då människor som förtryckts går samman och med styrkan i sin organisering kräver sina rättigheter uppstår eller synliggörs en konflikt. Konflikter är nödvändiga för utveckling. I mötet mellan olika intressen kan nya lösningar växa fram. I samhällen och grupper utvecklas strukturer, sedvänjor och regler för att hantera konflikter. Demokrati är ett system för att hantera intressekonflikter i samhället. Likaså är ett fungerande rättsväsende, en rättsstat, avgörande för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. En del konflikter kan lösas eller är nödvändiga att lösa. Det är till exempel oacceptabelt att ursprungsbefolkningar eller andra marginaliserade grupper som lever i ett förtryckande system 1 Forum Syds policy Mångfalden är vår styrka, Riksdagsbeslut i december 2003 om Sveriges politik för global utveckling.

4 ska lära sig att leva med konflikten, orättvisorna och förtrycket. I stället måste inriktningen vara att lösa konflikterna genom ett arbete baserat på respekt för mänskliga rättigheter. Andra konflikter kan hanteras. Fördelning av makt och olika gruppers intresse att regera är en typ av konflikt som inte bör lösas permanent, utan hanteras genom till exempel fria och rättvisa val. Konflikt är ingen motsats till fred. Forum Syds ställningstagande är att konflikter ska lösas eller hanteras konstruktivt, utan våld. Men konflikter i sig ska inte förebyggas. Det är det destruktiva, våldsamma sättet att hantera konflikter som ska förebyggas. I ett krigs- eller krisområde finns det risk att alla konflikter ses som hotfulla. Det är en befogad rädsla. När våldet är en del av vardagen smittar det också till grannfejder, svartsjuka och tvister om pengar som kan komma att avgöras med våld. Därför är det mycket viktigt att i krigs- och krisområden medvetet hantera konflikter på ett öppet och förtroendeskapande sätt. Konflikthanteringen ska vara konstruktiv på så sätt att inblandade kan se resultat som dämpar ilska och besvikelse och ger möjlighet för parterna att se varandras ståndpunkter. Konflikter kan fördjupas och förvärras på många sätt vilket får konsekvenser för hur man kan hantera och lösa dem. När våld kommer in i bilden påverkar det drastiskt handlingsutrymmet och möjligheten till konstruktiv konflikthantering. Att förhindra att konflikter urartar och blir våldsamma är därför en avgörande utmaning. Samband mellan fattigdom och krig Ekonomisk fattigdom i sig orsakar inte krig, även relativt rika länder krigar. Men när utbredd fattigdom och andra rättighetskränkningar samverkar med en stat som inte vill eller kan hantera våldsamt beteende; förtryck av etniska grupper, ojämlik fördelning av naturresurser och odemokratiska regimskiften då kan missnöje och känslor av orättvisa leda till väpnad konflikt. Våld kan också vara de styrandes svar på att makten utmanas. Väpnade konflikter förekommer därför främst i fattiga länder. Det finns samband mellan låga inkomster per invånare, demokratiskt svaga stater och krig. Den demokratiskt svaga eller sönderfallande statsapparaten har otillräckliga metoder för att hantera konflikter på fredlig väg och klarar inte att stävja väpnade uppror eller mobilisering bland missnöjda medborgare. 2 Krig och väpnad konflikt förvärrar fattigdomen. Under pågående väpnad konflikt, i efterkrigstid och andra förhållanden av osäkerhet, drabbas fattiga barn, kvinnor och män värst. De med små eller inga resurser (ekonomiska men också i termer av inflytande och makt) har mest att förlora när ett samhälle drabbas av våld. Fattiga kvinnor och män kan inte fly till säkra områden, inte köpa säkerhet och skydd, inte få gehör för sina behov eller få sina rättigheter tillgodosedda. Utöver att deras rätt till liv och hälsa kränks så osynliggörs de fattigas perspektiv. Utsatta gruppers röster och deras organisering för rättigheter, behov, intressen och förmågor hamnar i skuggan av kriget. Utsatthet och utanförskap är också en viktig orsak till nya väpnade konflikter. Demokrati, rättigheter och väpnade konflikter Att arbeta för de mänskliga rättigheterna har visat sig nödvändigt för att undvika att samhället dras in i våldsamma konflikter respektive hindra att tidigare väpnade konflikter bryter ut igen. Därför måste arbete för mänskliga rättigheter och fredsbyggande gå hand i hand. För att skapa hållbar fred måste mänskliga rättigheter garanteras och för att skydda de mänskliga rättigheterna måste konflikter hanteras utan våld. 3 2 Human Security Report (2005), respective Lacina (2006). 3 Mer om hur utvecklingssamarbete för mänskliga rättigheter förhåller sig till utvecklingssamarbete för fred och säkerhet i Abiri (2006).

5 Osäkerhet är ett enormt hinder för människors utveckling och organisering. När kvinnor och män fruktar våld eller förstörelse hindras de i sin rätt till organisering. Att arbeta med demokrati och rättigheter är därför det bästa sättet för att nå bättre möjligheter för fattiga kvinnor och män att förbättra sina levnadsvillkor. Med ett väl utvecklat rättighetsfokus betonar utvecklingsorganisationer att det är fattiga kvinnor och män som är subjekt i sin egen utveckling. I ett osäkert och våldsamt samhälle saknas mycket av det som är förutsättningar för ett demokratiskt system. Det finns kanske inga reella möjligheter att hålla allmänna och fria val. Samhällets polarisering motverkar en öppen och konstruktiv debatt och osäkerhet i samhället påverkar människors möjligheter till deltagande. Särskilt kvinnor och flickor får se sin rörlighet starkt begränsad under och efter en väpnad konflikt. Som nämnts tidigare finns det ett samband mellan demokratiska underskott, svaga stater och krigsutbrott. Statens svaga förvaltningskapacitet urholkas ytterligare under väpnad konflikt, där av benämningen sönderfallande stater. I många krigshärdar har medborgarna kommit att sätta sin största tilltro till det civila samhällets organisationer och internationella organisationer. Det kan vara nödvändigt under vissa perioder men det är viktigt att inte tappa bort statens centrala uppgift som rättighetsgarant gentemot medborgarna. En uppgift för det civila samhället är att kräva av staten att den uppfyller sina skyldigheter och är ansvarstagande samtidigt som det internationella samfundet måste ge staten det stöd den behöver. Det är också en viktig grund i det rättighetsbaserade arbetet. Demokrati är ett fredligt sätt att hantera konflikter, men demokratiska processer är inte konfliktdämpande. Som nämnts ovan, kan påskyndade val i länder som genomlidit våldsam konflikt eller diktatur, öka spänningar och extremism i samhället. Demokratisering i osäkra och våldsamma samhällen behöver därför vara breda processer, komma underifrån och vara tydligt sammankopplade med utveckling av demokratisk kultur och demokratiska värderingar; tolerans, dialog, deltagande och ickevåld. Ett utvecklingssamarbete i ett osäkert och våldsamt samhälle måste alltid bygga på demokratiska värderingar. Det går inte att vänta på säkerhet och fred och först då skapa en demokratisk organisation och ett demokratiskt beslutsfattande. Det gäller istället att trots osäkerhet framhärda i att se till att alla kan delta, att lyssna på olika åsikter, att var öppen för andra förslag och att tänka innan besluten tas. På grund av välgrundad rädsla, hot och förföljelser döljer människor medvetet eller omedvetet sina intressen eller åsikter. Under sådana omständigheter krävs att organisationen internt arbetar mycket med att hantera konflikter på ett för alla hänsynsfullt sätt. Det ställer höga krav på folkrörelser och organisationer. Krav på att organisationerna trots osäkerhet och våld blir en skola i demokratiskt och fredligt uppförande för både personal och deltagare. Forum Syd väljer att prata om rättvis fred och menar därmed ett tillstånd som karaktäriseras av demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och frånvaron av våld som konflikthanteringsmetod. Kvinnor, män och krig Många av de konfliktanalyser och konfliktförebyggande metoder som används i utvecklingssamarbetet är könsblinda i den meningen att de inte problematiserar hur män och kvinnor påverkas olika av den väpnade konflikten och våldet eller hur kvinnliga och manliga identiteter förändras i konflikten. Samarbetet i projekt och program måste dock utmana fastlåsta uppfattningar av kvinnors och mäns positioner, roller och intressen i konflikter, och öppna upp för olika aktörers möjligheter och deltagande i en fredlig utveckling.

6 Kvinnor och flickor drabbas hårt i väpnade konflikter. De utgör merparten av de människor som i dag lever på flykt undan krig och våld och de får sin rörelsefrihet begränsad i mycket större utsträckning än män när osäkerheten ökar i samhället. Våld drabbar kvinnor både som krigsstrategi och i privata relationer, då våldnivån i samhället och tillgången till vapen ofta innebär ett grövre och mer frekvent våld mot kvinnor både under och efter en väpnad konflikt. I krig blir gränserna mellan könsrollerna knivskarpa. Kvinnor reduceras, mer än i vanliga fall, till mäns ägodelar. Män reduceras till försvararen, som kan hånas och skändas när han inte förmår skydda sin kvinna, sin grupp, sitt land. Sexuellt våld mot kvinnor används som krigsstrategi för att sätta skräck i lokalbefolkningen och förnedra motståndaren. I linje med snäva och konservativa könsroller bryter det sexuella våldet sönder familjen då mannen straffar den våldsutsatta kvinnan med förakt och fördrivning eftersom hon påminner honom om hans misslyckande. Fördrivningen innebär att kvinnan får svårt att skaffa skydd och mat för sig själv och sina barn. 4 I den guatemalanska statens folkmordspolitik under 1980-talet våldtogs i synnerhet gravida kvinnor. Soldaterna hade tränats i att se dessa kvinnor som bärare av fröet till framtidens gerillasoldater. Trots den senaste tidens uppmärksammande av sexuellt våld i krig är det fortfarande ett av världens mest undanskymda brott, både i omhändertagandet av flyktingar och överlevande, liksom i freds- och rättsprocesser. 5 Samtidigt är det viktigt att inte bara betrakta kvinnor som offer i väpnade konflikter. När samhällen splittras och män försvinner till armén eller olika väpnade grupper blir det kvinnorna som bär försörjningsansvaret och ofta ensamma upprätthåller nödvändiga samhällsfunktioner i det lokala. Att synliggöra kvinnors erfarenheter under krig är centralt för att bygga hållbar fred. Det är ett ansvar för enskilda organisationer att medverka till att kvinnor kan delta i fredsförhandlingar. Med kvinnor vid förhandlingsbordet uppmärksammas att mäns och kvinnors livssituationer skiljer sig åt och att problemen efter kriget får olika konsekvenser beroende på vilket kön personen har. Prioriteringar och önskvärda lösningar ser olika ut beroende av kön. Det civila samhället i konfliktområden I områden med en väpnad konflikt och i områden med krig militariseras samhället och utrymmet för det civila samarbete, överenskommelser, lag och ordning krymper. Samtidigt kämpar också kvinnor och män för att behålla fredade zoner, civilt och civiliserat beteende. Under en väpnad konflikt minskar utrymmet för organisering för medborgerliga och politiska frågor. Förutsättningarna för utveckling och arbete för mänskliga rättigheter minskar. Grupper som marginaliseras i fredstid får i en väpnad konflikt ofta ännu svårare att hävda sina rättigheter. Organisering längs andra linjer än de som sammanfaller med konfliktens skiljelinjer kan uppfattas som hotande. Att peka på förtryckande strukturer inom den egna gruppen, när den befinner sig under press, betraktas sällan med blida ögon. Det drabbar bland annat kvinnoorganisationer, homo-, bisexuella och transpersoner, liksom etniska och religiösa minoriteter. Odemokratiska krafter stärks under upptrappningen mot väpnad konflikt. I ett samhälle som militariserats frodas organisering längs konfliktens skiljelinjer och hatpropaganda och splittring får större utrymme. 4 Rehn och Johnson Sirleaf (2002), El Jack (2003). 5 Internationella brottmålsdomstolen i Haag uppgav i maj 2007 till nyhetsbyrån AFP angående krigsförbrytelserna i Centralafrikanska republiken att det var första gången domstolen utredde krigsbrott där antalet misstänkta sexualbrott är betydligt fler än andra våldshandlingar.

7 Ett våldsförebyggande och fredsbyggande utvecklingssamarbete Allt utvecklingssamarbete i kris- och krigsområden behöver vara konfliktmedvetet. Med detta menas att organisationerna måste försäkra sig om att insatsen inte förvärrar den väpnade konflikten eller stärker destruktiva aktörer. Dessutom menas att utvecklingssamarbetet behöver vara våldsförebyggande och fredsbyggande. Detta eftersom väpnade konflikter försvagar demokratin, kränker rättigheter och drabbar utsatta grupper hårt. Att verka fredsbyggande är att främja demokratiska värderingar och respekt för mänskliga rättigheter. Att bygga strukturer för fred kan göras både innan, under och efter en väpnad konflikt. För att bygga fred behöver organisationen ha en tydlig bild av vad som leder till fred i det givna sammanhanget. Ett demokratiskt civilt samhälle har en viktig roll i det fredsbyggande arbetet. Att värna demokratiska aktörers handlingsutrymme under väpnad konflikt är en del i att bygga fred. Börja med den egna organisationen Allt utvecklingssamarbete ska bidra till fredsbyggande. En del organisationer arbetar medvetet med detta medan andra organisationer gör mycket bra som de själva inte ser som våldsförebyggande eller fredsbyggande. Men det finns även organisationer som i sin omedvetenhet kan förvärra eller riskera att förvärra den våldsamma omgivningen. Rättviseperspektivet innebär att verka för människors rättigheter att leva i fred, utan fruktan för våld och förföljelse. Därför är det inte rimligt att välja bort fredsbyggande arbete. Det interna arbetet med att hantera konflikter bidrar både till trovärdighet och till våldsförebyggande. Enkelt uttryckt kan inte personalen i en organisation åstadkomma ett våldsförebyggande arbete om de själva till exempel drabbas av en aggressiv maktutövning. Den egna organisationen måste handla som den lär. Det låter tufft och det låter som ett gigantiskt arbete, men det kan börja enkelt. Skapa utrymme för reflektion. Hur ser organisationens medlemmar och personal på konflikter? Hur fattas beslut i organisationen? Vilka får vara med när besluten fattas? Är det någon som utestängs när plats och tid väljs för beslutande möten? Finns det en öppen kommunikation och hur hanteras meningsskiljaktigheter i praktiken? Starta med grundläggande saker som att lära varandra hur individerna i organisationen möter konflikter. Individen är den viktigaste resursen i våldsförebyggande arbete. De redskap vi behöver för att hantera konflikter finns inom oss själva. Vi måste alltså vara uppmärksamma på hur vi själva fungerar. Ta sedan ett andra steg genom att söka kunskap om och lära varandra om konflikthantering och konfliktlösning på organisationsnivå. Folkrörelsebiståndet ska främja en demokratisk samhällsutveckling. Antagandet är att demokrati ska byggas underifrån och under demokratiska former. Det förutsätter att de deltagande organisationerna har, eller strävar efter, en demokratisk grundsyn och struktur även inom sin egen organisation. En demokratisk grundsyn baseras på allas rätt att delta och allas rätt vara med och bestämma. Våld och hot är därför oförenligt med en demokratisk grundsyn. Viktiga aspekter i organisationsutveckling är att växa genom att bjuda in fler människor och se fler perspektiv, och att ge möjlighet till ökat deltagande. Utsatta gruppers möjlighet att delta i och besluta över verksamheten är därför avgörande för om organisationen bedöms som demokratisk eller inte. Relevant är allas insyn och rätt till deltagande och kontroll i planering, genomförande och utvärdering. När en väpnad konflikt bryter ut i ett område finns det ofta pågående samarbeten och etablerade relationer mellan organisationer. Det är en oerhörd tillgång för det civila samhällets möjligheter att arbeta fredsfrämjande. Även om det pågående utvecklingssamarbetet handlat om helt andra frågor än konflikthantering och attityder, bör dessa frågor lyftas fram när våldet i området

8 trappas upp. Inom alla samarbeten och i alla organisationer finns en möjligheter att arbeta tydligare med freds- och konfliktfrågor. Även organisationer som upplever att de själva befinner sig långt ifrån den väpnade konflikten kan verka för att omvandla konflikter och lära sig konflikthantering. Det handlar om att gräva där man står och att med stöd av förtroendefulla relationer ta sig an nya diskussioner. I ett kris- eller krigsområde är det viktigt att se möjligheterna till fredsarbete inom varje organisation. Det är inte så att alla ska jobba med den handfull duktiga fredsorganisationer som redan finns i landet. Tvärtom bör det pågå ett medvetet arbete för att förändra attityder och bygga upp konflikthanteringskapacitet även inom organisationer som befinner sig i gråzonen, det vill säga de som inte är väpnade aktörer men inte heller betraktas som fredsagenter. I ett konfliktområde är det svårt att alltid hävda total neutralitet. En tumregel är att skilja på att ta ställning för värden, aktörer eller grupper och att ta ställning mot våld. Det innebär att kritisera våldsutövning oavsett vem som utför den. Att ta ställning för demokratiska värden som rätten till deltagande och icke-diskriminering innebär att värna dessa värden oavsett vem som blivit berövad dem. Att en grupp blivit utsatt för förtryck ursäktar aldrig att den gruppen i ett senare skede förtrycker och åsidosätter andra. Nödvändiga analyser och bedömningar Hur förespråkar man mångfald om organisationens medlemmar bara tillhör en grupp? Hur verkar man för jämställdhet med trovärdighet om alla maktpositioner inom organisationen innehas av män? Hur hävdar man betydelsen av fattiga kvinnors och mäns röst om alla som jobbar i organisationen tillhör en akademisk medel- eller överklass? För att kunna arbeta konfliktmedvetet och för att planera strategiska fredsinsatser behövs en förståelse av den väpnade konflikten. Och för att förstå varför kriget bröt ut och varför det fortsätter behövs analyser och bedömningar. Analysmetoderna kan användas både för att förstå våldsamma konflikter och konflikter i allmänhet. Konfliktanalyser är också bra verktyg i områden där krigsrisken är stor eller för att förstå motsättningar i en efterkrigssituation. Händelser och reaktioner förändrar ständigt konflikter och därför är det viktigt att se konfliktanalysen som ett pågående arbete. Slutsatser behöver återkommande omprövas. För de som verkar i ett krigsområde är det en del av vardagen att observera hur konfliktbeteendet förändras, ändå är det bra att göra systematiska uppföljningar av analysen och bedömningarna ett par gånger om året. När man börjar göra en konfliktanalys är det också bra att tänka på att det är viktigare att ha en gemensam utgångspunkt för fortsatt arbete än att redan i början sätta höga krav på detaljnivå. Ett framgångsrikt fredsarbete kräver många olika insatser och svenska enskilda organisationer kan med fördel samverka kring konfliktanalyser och ha gemensamma diskussioner kring landstrategier. Att arbeta utifrån en gemensam analys ger styrka åt organisationernas ansträngningar. Ett arbete utifrån en gemensam analys är också en förutsättning för att göra arbetet samordnat och strategiskt. Dessutom främjar ett gemensamt arbete debatt kring konfliktens orsaker och drivkrafter och ökar möjligheten att påverka. Viktigast med analyserna och bedömningarna är att de samarbetande organisationerna skaffar en bild av verkligheten som de kan arbeta utifrån. Analysera konflikten och dess konsekvenser Vad handlar konflikten om? Vilka olika intressen finns? Vilka aktörer är inblandade i våldet? Vilka aktörer är inblandade i fredssträvanden? Vad utlöste våldet? Varför fortsätter kriget? Vem och vilka tjänar på kriget? Vilka krafter försöker att stoppa våldet?

9 För den som gör eller läser en konfliktanalys om ett krigsområde gäller det att hålla isär å ena sidan mängder med tänkbara anledningar till konflikter och å andra sidan vad som är orsakerna till den aktuella våldsamma konflikten. Något som leder till våld i ett land kan hanteras utan våld i ett annat. För de som vill arbeta för att få stopp på våldet är det avgörande att förstå vilken eller vilka av de konflikter som existerar i samhället som utgör navet i den långa processen av fiendeskapande, alltså huvudorsaken till att konflikten började hanteras med destruktiva metoder. Huvudorsaken till kriget kan vara mycket befogad, det kan till exempel gälla fördrivning av människor för att komma åt en naturtillgång. När ansträngningarna för att hantera huvudorsaken konstruktivt blir fokus så blir också det konfliktomvandlande arbetet effektivare. De bakomliggande orsakerna är ofta komplexa och har djupa historiska rötter. Många av de orättvisor och problem som ligger till grund för människors utsatthet och maktlöshet, och som organisationer i syd och öst arbetar för att förändra, brukar betraktas som möjliga bakomliggande orsaker. Däribland stora politiska och ekonomiska klyftor mellan rika och fattiga, diskriminering av etniska grupper eller minoritetsgrupper, brister i rättssäkerheten och bristande försörjningsmöjligheter. Religion, kultur eller etnicitet är inte i sig själva orsaker till krig. Folk med olika religiösa uppfattningar lever sida vid sida på en mängd platser runt om i världen. Däremot används religion, kulturella traditioner respektive etnicitet i hatpropaganda för att framställa de andra som fiender. Religion, kultur och etnicitet utgör ofta grundläggande delar i vår identitet och används därför ofta för att mobilisera kring. I arbetet för att skapa fiendebilder och ett vi som behöver försvaras eller få upprättelse lyfts många gånger historiska oförrätter fram och ges förstärkt betydelse. Beskrivningen av verkligheten är en kärnfråga för ett rättvist och demokratiskt arbete. Tolkningsföreträde och möjlighet att formulera problem och behov ger makt och inflytande. Verklighetsbeskrivningen i ett våldsamt område är ofta kaotisk med mängder av uppgifter. Den avgörande uppgiften för den som ska göra analysen är att sortera mellan å ena sidan faktiska data och händelser och å andra sidan rykten och desinformation. Grupper som är utsatta i fredstid riskerar att bli än mer osynliggjorda under och efter en väpnad konflikt. I analyser är det viktigt att inte falla i fällan och tänka konflikten först särintressen sedan, eftersom vad som betraktas som särintresse beror på var makten finns. För att konfliktanalysen ska vara användbar i ert arbete med att tänka in fredsbyggande insatser i projektet behöver analysen beröra den nivå där projektet kommer att genomföras. Om projektet bedrivs i en begränsad lokal kontext behöver ni ganska tidigt gå från den stora konfliktanalysen på landnivå ner till den lokala nivån, då det är där de aktörer och svårigheter finns som kommer att ha störst betydelse för insatsen. Fredskrafter Vilka grupper i landet försöker få stopp på våldet? Vad har varit framgångsrika försök? Vilka försök pågår? En konfliktanalys bör reda ut vilka grupper eller vilka krafter som verkar för fredlig konflikthantering, vilka som försöker stoppa kriget eller bidra till att våldet minskar. Att inventera fredskrafterna har inte varit en traditionell del av konfliktanalyser, men för fredsbyggare blir det både nödvändigt och självklart. En bra tumregel för utvecklingssamarbete i konfliktområden är att koncentrera stärkande insatser till existerande eller potentiella

10 fredskrafter. Vilka aktörer gör motstånd mot våldets logik? Vilka behöver stärkas för att kunna ha en roll i en kommande fredsförhandling? Gör en riskanalys Kan vi genomföra projektet trots kriget? På vilket sätt kan kriget stjälpa projektets mål eller resultat? Riskerar vi att en stridande part försöker stoppa vårt arbete eller stjäla resurser från projektet? Vilka alternativa metoder är planerade i de fall den våldsamma konflikten förvärras? Vilka risker utsätts deltagare och personal för och hur kan vi skydda dessa personer på bästa sätt? En riskanalys i ett område med våldsam konflikt utgår från konfliktanalysen och svarar på hur den våldsamma konflikten påverkar projektet. Råd om genomförande av en riskanalys finns i metodskriften Bygg demokrati mitt i konflikten i kapitlet Praktiska hjälpmedel sidan 103. Fler råd om åtgärder för att hantera de personliga riskerna för projektets deltagare och personal finns att läsa i skriften Samverkan i kris och konflikt. 6 Gör en konfliktkonsekvensbedömning Målet är att få fram hur projektet kan bidra till att omvandla konflikten och bygga fred. Anledningen är att inte av misstag förvärra konflikten. Utvecklingsarbete i ett område där en våldsam konflikt kan befaras, pågår eller just har slutat påverkar alltid konflikten på gott och ont. Därför ska utvecklingsarbetet i alla sina aktiviteter visa på arbetsformer som förebygger våld. Frivilliga och personal måste tänka igenom alla aktiviteter och ställa sig frågorna: Vilka värderingar framhåller vi i denna aktivitet? Vilket beteende tillåter vi i den här diskussionen? Vilka normer genomsyrar vår organisation? Diskutera med samarbetsorganisationen och målgruppen om vilka positiva och negativa konsekvenser projektet kan få för människorna som bor i området. Vilka kan betrakta projektet som ett stöd för ena sidan i konflikten? Vilka gynnas av projektet och vilka riskerar projektet att missgynna? Kvinnor och män påverkas olika vilket behöver synliggöras. Projekts utformning och genomförande Svenska enskilda organisationer står för en enorm mångfald och bredd i sitt utvecklingssamarbete i syd och i öst. Variationen av biståndsinsatser i kris- och krigsområden är stor. Här följer dock några allmängiltiga rekommendationer som beaktar inflytande, makt och det sätt på vilket omfördelning av makt kan bidra till ett mer hållbart arbete. Gör en konfliktkonsekvensbedömning i länder där krig pågår, i länder där risken för krig är överhängande och i länder med efterkrigssituation. Bedömningen ska gälla hur projektet kan påverka konfliktförloppet. Identifiera möjliga, lokala fredsaktörer. I områden med stark åtskillnad mellan grupper är det viktigt att ifrågasätta om bara en grupp arbetar inom organisationen. Vilka budskap ger det? Vilka strategiska beslut behövs för att nå en förändring? Påverka organisationens personalpolitik. På kort sikt kan det vara svårt att, inom ramen för ett projekt, påverka organisationers personalpolitik, men genom att hela tiden utgå från rättighetsperspektivet och diskutera kvinnors och mäns rättigheter i 6 Samverkan i kris och konflikt kan beställas från Forum Syd.

11 arbetslivet, demokratisk grundsyn, konflikthantering och våldsförebyggande kan diskriminering och ojämlikheter synliggöras. Skapa en miniminivå av medvetenhet om könsmaktsordning och annan maktordning, såsom klass, etnicitet och ålder. Gör detta genom att i projektets problemanalys och på aktivitetsnivå synliggöra målgruppens livsvillkor och de förutsättningar som finns för de berörda kvinnorna och männen att delta. Detta är relevant även för målgrupper som enbart består av kvinnor respektive män. Genom att göra en analys av hur makt, privilegier och utrymme fördelas utifrån könstillhörighet, klass respektive etnicitet uppnås en annan bild än den förutfattade och det leder i regel till förändringar i behovsanalysen eller i de planerade aktiviteterna. Klargör vilka faktorer som hindrar människor att ha inflytande över projekt formulering och genomförande. Det kan vara den bakomliggande konflikten, krigsbrott eller krigsskador, våld i hemmet, motsättningar mellan folkgrupper, språk, läs- och skrivkunnighet, funktionsnedsättning, med mera. Identifiera vilket motstånd och vilka motarbetande mekanismer som finns. Analysen av hur motståndet ser ut (i omvärlden, organisationen och projektet) ger underlag för att på ett bra sätt utarbeta strategier för förändring. Samverka med andra organisationer och aktörer i samhället. Ett arbete som samordnas med andra har större möjligheter att nå bra resultat. Dessutom är det viktigt att i en väpnad konflikt där splittring och misstänksamhet gror visa på samarbetets möjligheter. Var tydlig med roller och ansvar. Det civila samhället är viktigt i, och för att få till stånd, fredsprocesser. Samtidigt finns det nödvändiga processer där andra aktörer behöver ta sitt ansvar. Ett samspel mellan fredssträvande stater, internationella organisationer och det civila samhället kan sammantaget skapa förutsättningar för fred. Gör insatsen samhällsorienterad och rikta den både mot allmänhet och beslutsfattare. För att alla oräkneliga små steg i riktning för fred ska bli värdefulla har Reflecting on Peace Practice funnit två nödvändiga villkor. 7 Det ena villkoret är att insatsen innebär ett arbete för förändring i samhället. En del insatser arbetar på en individuell och personlig nivå med tolerans, attityder och förtroendeskapande. För att dessa insatser ska bli fredsbyggande måste deltagarna använda sina kunskaper i ett organiserat och samhällsorienterat påverkansarbete. Det andra villkoret är att insatsen måste ha kopplingar mellan påverkan på många människor och påverkan på nyckelpersoner. Om insatsen arbetar med mobilisering av många människor måste de uppgifter och erfarenheter som kommer fram ledas vidare till nyckelpersoner. Dessa nyckelpersoner kanske sitter vid förhandlingsbordet, eller förbereder förhandlare eller påverkar förhandlare genom debatt. Och tvärtom, om insatsen arbetar med påverkan på nyckelpersoner måste det även finnas kopplingar till många människors verklighet. Om nyckelpersonerna är representativa ökar trovärdigheten och framgångarna. En värdefull del i det stora fredsbygget är en insats som är medvetet fredsbyggande, strategiskt planerad och genomförd i samarbete eller samordnad med andra. 7 Projectet Reflecting on Peace Practice leds av organisationen Collaborative for Development Action, CDA, det vill säga samma institution som lett projektet Local Capacities for Peace.

12 Gå vidare Knyt nya kontakter Att arbeta konfliktkänsligt och fredsbyggande kräver både kapacitet att förstå konflikten och vilja att förstå och förändra attityder. Ett sätt att skaffa sig detta är att diskutera och reflektera tillsammans med andra organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete och information om globala frågor. Kontakta gärna Forum Syds metodhandläggare för att få hjälp att knyta kontakt med andra organisationer. Delta i Forum Syds kurser inom området fred och konflikt Forum Syd erbjuder bland annat kurser på olika nivåer i arbete för ett konfliktmedvetet och fredsbyggande bistånd. För aktuella kursdatum se avdelningen kurser och seminarier på Läs vidare Skriften Bygg demokrati mitt i konflikten kan beställas på Denna introduktion ger ett smakprov på innehållet i skriften. Tips på litteratur och bra länkar hittar ni på under avdelningen Metoder för bättre bistånd. Lär av andra Ta kontakt med organisationer som arbetar med konfliktmedvetet och med fredsfrågor i den region där ni arbetar. Sök kompletterande information om er region hos organisationer, nätverk och forskare.