Skogsbruksplan. Planens namn Valsta 3:2. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Okt 2015.

Transkript

1 Skogsbruksplan Planens namn Valsta 3:2 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Okt 2015 Per Larsson Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84) LRF konsult Lat: 58 47' 57.23" N Long: 17 6' 9.17" E

2 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 35,9 43 Myr/kärr/mosse 0,5 <1 Berg/Hällmark 4,1 5 Inäga/åker 34,6 41 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 3,1 4 Annat 5,2 6 Summa landareal 83,4 Vatten 0,0 Berg Inäga Prod. Annat Linjer Virkesförråd Totalt 5106 % Tall Gran Löv Björk Tall Medeltal per hektar 142 Gran Björk Löv Bonitet Fastighetens medelbonitet är beräknad till Tillväxt per ha Tillväxt för perioden per år 6,6 beräknad med hänsyn till 166 föreslagna åtgärder Avverkningsförslag Föryngringsavverkning 1710 Gallring 263 Totalt under perioden 1973 Förväntad tillväxt första växtsäsongen 180 per ha 5,0

3 Skogens fördelning på åldersklasser Areal Virkesförråd Åldersklass Totalt ha % /ha Tall % Gran % Löv % Björk % Kalmark - 9 år 4, , , , , , , , , , , Lågprodskog(E) 1, ÖF/Skikt Summa/Medel 35, Arealfördelning, aktuell 20 Produktionsmål Naturvårdsmål Areal % Virkesförråd: Kalmark E Skog Åldersklasser Arealfördelning, om 10 år (förutsatt att föreslagna åtgärder utförs) 15 Produktionsmål Naturvårdsmål Areal % 10 5 Virkesförråd: Kalmark E Skog Åldersklasser

4 Skogens fördelning på huggningsklasser Huggningsklass Areal ha % Virkesförråd Totalt Tall % Gran % Löv % Björk % /ha Kalmark K1 K2 4, Röjningsskog R1 R2 4, Gallringsskog G1 6, G2 2, Föryngrings- S1 4, avverknings- S2 10, skog S3 2, Lågproducer- E1 ande skog E2 0, E3 0, Överstånd/Skikt Summa/Medel 35, Kalmark K1 K2 Röjningsskog R1 Plantskog Säkerställd föryngring upp till 1,3 m medelhöjd. R2 G2 Obehandlad kalmark Mark där åtgärd(er) behövs för att erhålla tillfredsställande föryngring. Behandlad kalmark Mark som fullständigt behandlats med återväxt-åtgärder men där föryngringen inte säkerställts. Ungskog Skog som är över 1,3 m och som i utvecklings-hänseende motsvarar röjningsskog. Gallringsskog G1 Normal gallringsskog Skog som är yngre än skyddsåldern (lägsta ålder för föryngringsavverkning) Äldre gallringsskog Skog som uppnått skyddsåldern och där nästa lämpliga åtgärd normalt är gallring. Föryngringsavverkningsskog S1 S2 S3 E1 E2 E3 Skog som kan föryngringsavverkas Normalt föreslås ingen avverkningsåtgärd under planperioden. Skog som är mogen att föryngringsavverkas Normalt infaller en avverkningsåtgärd under planperioden. Skog i föryngringsbar ålder Föryngringsavverkning bör dock inte utföras. Lågproducerande skog Restskog Skog som lämnats efter avverkning eller som uppkommit på grund av skada. Gles skog Gles skog eller skog av ett för marken olämpligt trädslag. Skog av hagmarkskaraktär Gles skog av hagmarkskaraktär. Areal % K2 R2 G1 G2 S1 S2 S3 E2 E3

5 Skogens fördelning på målklasser Areal Virkesförråd Tillväxt Antal Målklass ha % % % avd PG 33,8 94, , ,4 21 PF - produktion 0 PF - naturvård 0 NS 0,4 1,1 52 1,0 24 1,4 1 NO 1,7 4, ,3 36 2,2 1 Summa 35,9 100, , ,0 23 PG Impediment ha % Myr 0,5 1,0 Berg 4,1 5,0 NO NS Målklasser Målklasserna ger information om skogens brukning. Klasserna har följande innebörd: PG PF NS NO Produktionsmål med miljöhänsyn I avdelningar med låga naturvärden där produktionsmålet styr skötseln. Miljöhänsyn tas genom att hänsynsytor, trädgrupper, evighetsträd och buskar mm lämnas. Miljöhänsyn motsvarar högst ca 10 % av avdelningens produktiva skogsmarksareal. Produktionsmål med förstärkt miljöhänsyn I avdelningar med låga/vissa naturvärden förenas produktionsmålet med en förstärkt miljöhänsyn. Produktionsmålet styr huvudinriktningen av skötseln, medan naturvårdsmålet dominerar i vissa delar av avdelningen. Förhållandet mellan målen anges som procentsatser av avdelningens produktiva skogsmarksareal. Förstärkt miljöhänsyn innebär att mer än 10 % av avdelningens produktiva skogsmarksareal utgörs av naturhänsyn. Naturvårdsmålet kan i vissa fall överstiga 50 % av avdelningens produktiva skogsmarksareal. Naturvårdsmål med skötsel I avdelningar med höga naturvärden där återkommande skötsel är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med förutsättningar att återskapa dessa naturvärden. Naturvårdsmålet styr skötseln som endast utförs när det är motiverat av naturvårdsskäl. Naturvårdsmål, orört I avdelningar med höga naturvärden där fri utveckling är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med förutsättningar att återskapa dessa naturvärden. Naturvårdsmålet styr genom att området lämnas för fri utveckling. Ibland kan dock ett nyskapande av död ved vara nödvändig för att påskynda utvecklingen av höga naturvärden.

6 Sammanställning lövdominerade bestånd För certifiering ska, under merparten av omloppstiden, minst 5 % (FSC) / 3 % (PEFC) av den friska och fuktiga marken domineras av löv. Fördelning fuktklasser för skogsmark Torr, 12,5 %, 4,5 ha Frisk, 87,5 %, 31,4 ha Av sammanställningens produktiva skogsmarksareal om 35,9 ha är 87,5 % (31,4 ha) frisk eller fuktig. Sammanställningen avser frisk eller fuktig skogsmark som är lövdominerad (minst 50 % löv i trädslagsandelar). Aktuella - lövdominerade bestånd enligt planens trädslag (i röjningsskog räknas endast det löv som överenstämmer med ståndortsindex). Framtida -bestånd av planläggaren markerade som lämpliga för lövdominans under omloppstiden. Lövdominerade bestånd - aktuella Lövdominerat: NS och NO, 1,3 %, 0,4 ha Lövdominerat: Övriga, 1,9 %, 0,6 ha Ej lövdominerat, 96,8 %, 30,4 ha Lövdominerade bestånd - framtida Lövdominerat: NS och NO, 0,0 %, 0,0 ha Lövdominerat: Övriga, 0,0 %, 0,0 ha Ej lövdominerat, 100,0 %, 31,4 ha NS + NO Övriga Summa Lövdominerade bestånd - aktuella Lövdominerade bestånd - framtida Areal % av areal frisk eller fuktig Areal % av areal frisk eller fuktig 0,4 ha 1,3 % 0,0 ha 0,0 % 0,6 ha 1,9 % 0,0 ha 0,0 % 1,0 ha 3,2 % 0,0 ha 0,0 % Lövdominerade bestånd - aktuella Avdelning Areal Målklass Ålder TGLÄC Andel av areal frisk eller fuktig 10 0,6 ha PG ,9 % 16 0,4 ha NS ,3 % Lövdominerade bestånd - framtida Avdelning Areal Målklass Ålder TGLÄC Andel av areal frisk eller fuktig

7 Avverkning och tillväxt Avverkning I redovisad avverkningsvolym ingår 5 års tillväxt för avverkningar med angelägenhetsgrad 2 och 3. I begreppet löv ingår alla lövträdsarter. Gallring Föryngringsavverkning Åldersklass Barr Löv Totalt Barr Löv Totalt ha ha Kalmark - 9 år , , , , , , Lågprodskog(E) ÖF/Skikt Grundförslag 7, , Högre alt Lägre alt Total avverkning Tillväxt högre alt. - lägre alt /ha efter 10 år - högre alt. - lägre alt I sammanställningen redovisas tillväxt under perioden samt areal och virkesförråd efter 10 år. Observera att såväl tillväxt som areal och virkesförråd om 10 år förutsätter att föreslagna åtgärder utförs Tillväxt Areal och virkesförråd efter 10 år Åldersklass Barr Löv Totalt ha /ha Kalmark - 9 år , , , , , , , , , , , , Lågprodskog(E) , ÖF/Skikt 168 Summa ,

8 Skogsvårdsåtgärder Blanketten innehåller ett sammandrag av avdelningsvis föreslagna åtgärder. Sammanställningen förutsätter att samtliga åtgärder enligt grundförslaget utförs. Åtgärd (F) = Följd (A) = Alternativ Markberedning, Följd Plantering, Följd Hjälpplantering Återväxtkontroll, Följd Röjning Summa ha Angelägenhetsgrad Snarast Inom 5 år 5-10 år år Summa ha ha ha ha ha 5,8 5,8 5,8 5,8 5,0 5,0 4,3 4,3 4,2 4,2 5,0 4,3 15,8 25,1

9 Åtgärdsöversikt Samtliga avdelningar där åtgärder är föreslagna finns här uppräknade. Angelägenhetsgrad: 1 = Snarast, 2 = Inom 5 år, 3 = Inom 5-10 år, 4 = Inom år Åtgärd (F) = Följd (A) = Alternativ Prod Ang Avdelning areal Ålder ha år Ståndorts- index Volym /ha Uttag inkl tillv Underv röj f gallring ,3 25 G Gallring (F) ,3 25 G Underv röj f gallring ,1 35 G Gallring (F) ,1 35 G Hjälpplantering 1 2 2,1 1 G Hjälpplantering 1 7 2,2 1 G Hjälpplantering ,7 5 T Sista Gallring 2 8 0,6 65 G Sista Gallring ,0 55 G Sista Gallring (A) ,0 65 T Återväxtkontroll (F) 2 2 2,1 1 G Återväxtkontroll (F) 2 7 2,2 1 G Föryng avv (A) 3 1 1,0 80 G Föryng avv 3 6 2,8 90 G Föryng avv (A) ,0 90 T Föryng avv ,0 85 T Underv röj f gallring ,6 20 B Gallring (F) ,6 20 B Underv röj f gallring ,5 25 T Gallring (F) ,5 25 T Underv röj f gallring ,9 20 T Gallring (F) ,9 20 T Röjning 3 4 4,2 10 B Utförs år Anteckning

10 Åtgärdsöversikt Samtliga avdelningar där åtgärder är föreslagna finns här uppräknade. Angelägenhetsgrad: 1 = Snarast, 2 = Inom 5 år, 3 = Inom 5-10 år, 4 = Inom år Åtgärd (F) = Följd (A) = Alternativ Prod Ang Avdelning areal Ålder ha år Ståndorts- index Volym /ha Uttag inkl tillv Plantering (F) 3 6 2,8 90 G Plantering (F) ,0 85 T Markberedning (F) 3 6 2,8 90 G Markberedning (F) ,0 85 T Utförs år Anteckning

11 Avdelningsbeskrivning Skifte: 0 Avd nr 1 Priotal ² PG - Produktionsmål med miljöhänsyn ¹ i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden Areal Ä Ålder Hkl SI Virkesförråd Mål Trädslag diam höjd inkl tillväxt Med Med G-yta Terräng Beskrivning Åtgärd N Uttag ha g ä o år klass Skikt m² Alternativ ha avd cm m GYL Trp r % (-Avdrag) [Skikt] Årlig tillväxt Not ¹ per ha 1, S1 G PG ² Tall Varier bonitet Ingen åtgärd 6,4 Gran Visar-%: 3,1 Total gödslingseffekt (under ca 10 år) av en giva om 150 Kg N/ha: 12 /ha Drivning: G: Mellanklass (2). Y: Något ojämnt (3). Måttlig lutning (3) Olikåldrigt Föryng avv (A) 3 95 Blåbärstyp (30) 2 2,1 1 1 K2 G PG ² Tall Delvis luckigt Hjälpplantering 1 2,7 Drivning: G: Mellangoda (3). Y: Något ojämnt (3). Måttlig lutning (3). Gran 80 Varier bonitet Återväxtkontroll (F) 2 Smalbladig grästyp (40) 3 2, S3 T NO,b Tall Bergbundet Ingen åtgärd 2,1 i¹ Målklass: Naturvård: (-0,4) Priotal Visar-%: 2,5 3 NO - Naturvårdsmål, orört. Syftet är att bevara naturvärden. Gran Löv Olikåldrigt Kråkbär-Ljungtyp (20) Torr (1) Avdrag: berg Beskrivning Talldominerad skog på ståndort med tunt jordskikt ocht inslag av öppna berghällar. Tillväxten är mycket låg på grund av brist på vatten och näring. Gamla tallar står blandat med yngre träd. Marken är svårföryngrad utan naturlig störning i form av brand. Mål Vara en del av ett mosaikartat skogslandskap. Bibehålla en kontinuitet av äldre träd i landskapet. Åtgärd Ingen åtgärd. Drivning: G: Mycket goda (1). Y :Mellanklass (4). L: Melllanklass (4). 4 4, R2 B PG ² Tall Varier bonitet Röjning 3 4,6 Drivning: G: Mellanklass (2). Y: Mellanklass (2). Måttlig lutning (3). Gran Björk Smalbladig grästyp (40)

12 Avdelningsbeskrivning Skifte: 0 Avd nr 5 Priotal ² PG - Produktionsmål med miljöhänsyn ¹ i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden Areal Ä Ålder Hkl SI Virkesförråd Mål Trädslag diam höjd inkl tillväxt Med Med G-yta Terräng Beskrivning Åtgärd N Uttag ha g ä o år klass Skikt m² Alternativ ha avd cm m GYL Trp r % (-Avdrag) [Skikt] Årlig tillväxt Not ¹ per ha 0, G2 T PG ² Tall Bergbundet Ingen åtgärd 2,6 (-0,1) 3 Visar-%: 3,3 Total gödslingseffekt (under ca 10 år) av en giva om 150 Kg N/ha: 12 /ha Drivning: G: Mycket goda (1). Y: Mellanklass (2). L: Melllanklass (2). Kråkbär-Ljungtyp (20) Torr (1) Avdrag: berg 6 3, S2 G PG ² Tall Varier bonitet Föryng avv ,1 (-0,5) 2 Gran Delv försumpat Markberedning (F) 3 Löv Blåbärstyp (30) Plantering (F) 3 Avdrag: myr Priotal Visar-%: 2,8 Drivning: G: Mellangoda (3). Y: Mellanklass (2). L: Melllanklass (2). 7 2,2 1 1 K2 G PG ² Gran Enstaka öf Hjälpplantering 1 2,8 Delv försumpat Återväxtkontroll (F) 2 Delvis luckigt Smalbladig grästyp (40) Drivning: G: Mellangoda (3). Y: Mellanklass (2). L: Melllanklass (2). 8 0, G2 G PG ² Tall Ojämnt Sista Gallring ,5 Priotal Gran Gallringsmall (SKS): 0,2 Total gödslingseffekt (under ca 10 år) av en giva om 150 Kg N/ha: 12 /ha Drivning: G: Mellangoda (3). Y: Mellanklass (2). Måttlig lutning (3). Blåbärstyp (30)

13 Avdelningsbeskrivning Skifte: 0 Avd nr 9 Priotal ² PG - Produktionsmål med miljöhänsyn ¹ i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden Areal Ä Ålder Hkl SI Virkesförråd Mål Trädslag diam höjd inkl tillväxt Med Med G-yta Terräng Beskrivning Åtgärd N Uttag ha g ä o år klass Skikt m² Alternativ ha avd cm m GYL Trp r % (-Avdrag) [Skikt] Årlig tillväxt Not ¹ per ha 1, S1 T PG ² Tall Bergbundet Ingen åtgärd 3,3 (-0,1) 3 Gran Visar-%: 2,7 Total gödslingseffekt (under ca 10 år) av en giva om 150 Kg N/ha: 12 /ha Drivning: G: Mycket goda (1). Y :Mellanklass (4). L: Melllanklass (4). Olikåldrigt Lingontyp (25) Avdrag: berg 10 0, G1 B PG ² Tall Varier bonitet Underv röj f gallring 3 6,3 Björk Enstaka öf Gallring (F) Framtida lövdominans Smalbladig grästyp (40) Drivning: G: Mellangoda (3). Y: Mellanklass (2). L: Melllanklass (4). 11 0, E3 B PG ² Tall Bete Ingen åtgärd 4,3 (-0,1) 5 Drivning: G: Mellangoda (3). Y: Mellanklass (2). L: Melllanklass (2). Gran Björk Olikåldrigt Framtida lövdominans Smalbladig grästyp (40) Avdrag: övrig landareal 12 0, G1 G PG ² Gran Delvis Underv röj f gallring 1 8,9 Viltskador Gallring (F) Mark utan fältskikt (50) Priotal Gallringsmall (SKS): 1,1 Total gödslingseffekt (under ca 10 år) av en giva om 150 Kg N/ha: 12 /ha Drivning: G: Mellangoda (3). Y: Mellanklass (2). L: Melllanklass (2).

14 Avdelningsbeskrivning Skifte: 0 Avd nr ² PG - Produktionsmål med miljöhänsyn ¹ i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden Areal Ä Ålder Hkl SI Virkesförråd Mål Trädslag diam höjd inkl tillväxt Med Med G-yta Terräng Beskrivning Åtgärd N Uttag ha g ä o år klass Skikt m² Alternativ ha avd cm m GYL Trp r % (-Avdrag) [Skikt] 13 1, G1 G PG ² Tall Gruvhål Underv röj f gallring 1 6,0 Priotal Gran 40 Löv Gallringsmall (SKS): 0,1 Total gödslingseffekt (under ca 10 år) av en giva om 150 Kg N/ha: 11 /ha Drivning: G: Mellangoda (3). Y: Mellanklass (2). L: Melllanklass (2) Ojämnt Gallring (F) Olikåldrigt Bredbladig grästyp (45) Årlig tillväxt Not ¹ per ha 14 0, G2 T PG ² Tall Bredbladig grästyp (45) Ingen åtgärd 7,3 Priotal Visar-%: 3,6 Gallringsmall (SKS): 0,6 Total gödslingseffekt (under ca 10 år) av en giva om 150 Kg N/ha: 12 /ha Drivning: G: Mellangoda (3). Y: Mellanklass (2). L: Melllanklass (2). 15 0, G1 T PG ² Tall Ojämnt Underv röj f gallring 3 6,4 Gran Smalbladig grästyp (40) Gallring (F) Priotal Gallringsmall (SKS): 1,4 Total gödslingseffekt (under ca 10 år) av en giva om 150 Kg N/ha: 12 /ha Drivning: G: Mellangoda (3). Y: Mellanklass (2). Måttlig lutning (3).

15 Avdelningsbeskrivning Skifte: 0 Avd nr ² PG - Produktionsmål med miljöhänsyn ¹ i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden Areal Ä Ålder Hkl SI Virkesförråd Mål Trädslag diam höjd inkl tillväxt Med Med G-yta Terräng Beskrivning Åtgärd N Uttag ha g ä o år klass Skikt m² Alternativ ha avd cm m GYL Trp r % (-Avdrag) [Skikt] Årlig tillväxt Not ¹ per ha 16 0, S3 B NS,b Tall Branter Ingen åtgärd 5,9 i¹ Målklass: Naturvård: (-0,1) Priotal Visar-%: 4,6 3 NS - Naturvårdsmål med skötsel. Syftet är att bevara naturvärden. Löv Olikåldrigt Blandat löv Fornminne Smalbladig grästyp (40) Avdrag: berg Beskrivning Brant område med inslag av lodytor som vetter mot E4. Asp och annat löv i olika åldrar dominerarar. Området har en hittils orörd karaktär på grund av den svåra terrängen. Mål Lämnas för fri utveckling, bibehålla beskuggning i branten. På sikt öka andelen död ved. Åtgärd Ingen åtgärd. Drivning: G: Mellangoda (3). Y: Något ojämnt (3). L: Melllanklass (4). 17 0,7 1 5 E2 T PG ² Tall Branter Hjälpplantering 1 2,4 Drivning: G: Mellangoda (3). Y: Något ojämnt (3). L: Melllanklass (4). Löv Glest Fornminne Framtida lövdominans Smalbladig grästyp (40) 18 3, G1 T PG ² Tall Varier bonitet Underv röj f gallring 3 6,3 Priotal (-0,1) L Gran 10 Björk Gallringsmall (SKS): 1,1 Total gödslingseffekt (under ca 10 år) av en giva om 150 Kg N/ha: 13 /ha Drivning: G: Mellangoda (3). Y: Mellanklass (2). L: Melllanklass (2) Fornminne Gallring (F) Smalbladig grästyp (40)

16 Avdelningsbeskrivning Skifte: 0 Avd nr 19 ² PG - Produktionsmål med miljöhänsyn ¹ i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden Areal Ä Ålder Hkl SI Virkesförråd Mål Trädslag diam höjd inkl tillväxt Med Med G-yta Terräng Beskrivning Åtgärd N Uttag ha g ä o år klass Skikt m² Alternativ ha avd cm m GYL Trp r % (-Avdrag) [Skikt] Årlig tillväxt Not ¹ per ha 5, S2 T PG ² Tall Varier bonitet Ingen åtgärd 5,2 (-0,7) 3L Priotal Visar-%: 2,7 Drivning: G: Mellangoda (3). Y: Något ojämnt (3). Måttlig lutning (3). Gran 20 Löv Olikåldrigt Föryng avv (A) 3 90 Fornminne Blåbärstyp (30) Avdrag: berg 20 Priotal 2, S1 T PG ² Tall Fornminne Ingen åtgärd 4,0 (-0,1) 3 Gran Visar-%: 2,9 Total gödslingseffekt (under ca 10 år) av en giva om 150 Kg N/ha: 13 /ha Drivning: G: Mycket goda (1). Y: Något ojämnt (3). L: Melllanklass (4). Bergbundet Branter Blåbärstyp (30) Torr (1) Avdrag: berg 21 3, S2 T PG ² Tall Varier bonitet Föryng avv ,7 Gran Fornminne Markberedning (F) 3 Bredbladig grästyp (45) Plantering (F) 3 Priotal Visar-%: 2,7 Drivning: G: Mellangoda (3). Y: Mellanklass (2). Måttlig lutning (3). 22 1, G1 G PG ² Tall Mark utan fältskikt (50) Sista Gallring ,8 Priotal Gran Gallringsmall (SKS): 0,1 Total gödslingseffekt (under ca 10 år) av en giva om 150 Kg N/ha: 12 /ha Drivning: G: Mellangoda (3). Y: Mellanklass (2). Svag/marken plan (1).

17 Avdelningsbeskrivning Skifte: 0 Avd nr 23 Priotal ² PG - Produktionsmål med miljöhänsyn ¹ i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden Areal Ä Ålder Hkl SI Virkesförråd Mål Trädslag diam höjd inkl tillväxt Med Med G-yta Terräng Beskrivning Åtgärd N Uttag ha g ä o år klass Skikt m² Alternativ ha avd cm m GYL Trp r % (-Avdrag) [Skikt] Årlig tillväxt Not ¹ per ha 1, G2 T PG ² Tall Fornminne Ingen åtgärd 6,9 (-0,3) 5 Gran Delvis luckigt Sista Gallring (A) 2 20 Smalbladig grästyp (40) Avdrag: övrig landareal Visar-%: 3,4 Gallringsmall (SKS): 0,5 Total gödslingseffekt (under ca 10 år) av en giva om 150 Kg N/ha: 12 /ha Drivning: G: Mellanklass (2). Y: Mellanklass (2). L: Melllanklass (2) ,7 3 Berg ,1 4 Inägomark (-0,5) L 995 7,2 5 Övrig landareal (-2,4) L

18 Fastighetsbeskrivning och skötselråd Belägenhet Kommentarer till Valsta 3:2 Valsta 3:2 är belägen i de sydöstra delarna av Södermanlands län, i Nyköpings kommun och inom Nyköpings församling. Fastigheten består av ett skifte med en totalareal på ca 83ha varav ca 36 ha är produktiv skogsmark. Skogstillståndet Det totala virkesförrådet på fastigheten är ca 5100 vilket ger ett medelförråd på omkring 142/ha. Det dominerande trädslaget är tall med en andel på ca 58 % följt av gran med ca 34 %. Lövandelen ligger på ca 8 %. Mål och inriktning Tillväxt och avverkning Flera bestånd kommer att behöva gallras under planens tidsperiod. I ett par bestånd har föreslagits föryngringsavverkning under planperioden. Tillväxten på fastigheten är beräknad till omkring 166/år under planens tidsperiod med åtgärdsförslagen inräknade. Grundavverkningsförslaget är på ca 1900 /10år vilket är något högre än den beräknade tillväxten under samma period. Detta kommer att leda till ett minskat virkesförråd vid planperiodens utgång. Avverkningsförslaget grundar sig främst på det enskilda beståndets behov för att öka sina ekonomiska möjligheter. I planens sammanställning finns det redovisat ett högre avverkningsförslag och ett lägre. Det högre kan man tolka som att det är vad man kan ta ut om man har ett stort investeringsbehov och det lägre är det man minst bör utföra för att skogen ska må bra och ha en positiv värdetillväxt. Skogsvård Vad man gör i början på ett skogsbestånd skapar förutsättningar för hur man vill ha det i framtiden. Därför är just skogsvården kanske det viktigaste skedet för att kunna skapa den skogsmark som önskas. För att skapa framtida väl utvecklade och stormfasta skogar med god kvalitet är skogsvården helt enkelt en mycket viktig del i omloppstiden för ett bestånd. Markberedning och plantering Vid nyetableringen av skogsbestånd är det i vanliga fall viktigt att man får en bra start genom markberedning och plantering. För att öka chanserna till en lyckad föryngring kan plantering under fröträd göras, vilket är något mer kostsamt men resulterar ofta i en jämnare föryngring. Röjning Under de närmaste tio åren kommer en del avdelningar vara i behov av röjning. Dessa består både av vanliga röjningar men även underväxtröjning före gallring. I förstagallringsbestånden behövs underväxtröjningen innan gallring sker för att gallringen ska blir mer kostnadseffektiv. Vad gäller generella råd vid röjning för att undvika betesskador är det bra att tänka på att behålla ett rikt stamantal tills huvudstammarna når älgsäker höjd. Denna brukar beskrivas infalla då medelhöjden ligger över 4 m. Allmänt kan man säga att träden under de första åren behöver ha konkurrens för att skapa en god kvalitet. Dock behöver man sära en del på dessa konkurrenter för att ge den bättre parten bättre tillväxtmöjligheter av rotsystem, grönkrona och stamdimension. Generellt sett kan man satsa på två röjningar under beståndets ungdomsfas. Första röjningen kommer vid åldern 6-10år och den andra röjningen kommer omkring 15års ålder. I lövrika bestånd (exempelvis björkbestånd) kan det dock

19 behövas fler återkommande röjningar eftersom lövträd växer fort i början av omloppstiden och därmed behöver mycket utrymme för att kunna utvecklas till kvalitetsträd. Naturvård och kulturvärden De höga naturvärdena på denna fastighet ligger främst i områdena med lövdominerade bestånd och gammal skog på bergbunden mark. Naturvårdsåtagandet på fastigheten är satt till 6,4 %. Av denna andel är 4,7 % satt till NO (Naturvård orört) och 1,7 % satt till NS (Naturvård skötsel). Vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering har man inte registrerat några nyckelbiotoper eller naturvärdesobjekt. Flera fornlämningar har däremot registrerats och det är viktigt att vara observant och ta hänsyn till spår från tidigare brukande vid åtgärder ute i skogsmarkerna, kulturspåren speglar ju en del av fastighetens historik och utformning. Det kan finnas kulturspår av exempelvis gamla vägar, torpplatser eller kolbottnar. Misstänker man att något område kräver lite extra hänsyn är det viktigt att vara försiktig med avverkning och främst markberedning där. Ser man exempelvis en annan typ av växtlighet i skogen såsom rosenbuskar, syren eller fruktträd kan det ha funnits någon typ av verksamhet eller boplats i området. Om möjligt bör man lyfta fram dessa områden så att mer ljus kommer ner och träd och buskar på sådana ställen kan utvecklas. Vill man ha mer information om fornminnen så finns det på fornminnesenheten hos länsstyrelsen. Jakt och viltvård Jakt och viltvård är en viktig del i markägandet idag. Det viktigaste när det gäller skogsskötseln är att minimera riskerna till skador på stående skog. Det första man kan göra är att se till att nivån på viltstammen är rimlig gentemot vad naturen kan erbjuda i form av grönfoder. Viltbetning av ungskogen kan minskas genom att skapa lämpligt foder under rätt årstid. Älgen behöver t.ex. färsk barrmassa under vintersäsongen vilket man kan skapa genom att styra tallavverkning till vinterhalvåret för att undvika att de ger sig på tallungskogen. I röjningsskogen kan man även spara ekbuskar, rönnbuskar och andra intressanta lövväxter för det vilda eller att man röjer dessa på en betesvänlig höjd. Genom att kapa röjstammarna något högre än normalt, s.k. toppröjning, kan det gå att förebygga viltskador och ge huvudstammarna i beståndet bättre kvalitet. En stor mångfald av växtligheten är det bästa för både djurlivet och naturen i sig. Övrigt Fastighetsmarkeringarna är något otydliga utmed vissa sträckor och kan förbättras. Bra fastighetsgränsmarkering underlättar framtida åtgärder och man undviker risk för tvist med grannar. Denna förbättring kan vara bra att göra i samband med röjningsarbetet då man röjer rent en gata vid rågången och sedan markera den lite extra med käppar, band eller färgmarkering på kantträden. Mellanskogs skötselråd Under planperioden är det viktigast att på denna fastighet sköta om gallringsskogen med kommande åtgärder. Även att röja är viktigt för att skapa kvalitetsskog och undvika storm- och snöskador. När det gäller föryngringsavverkning i framtiden kan man välja de bestånd som har högre granandel först och eventuellt överhålla skog där tallandelen är högre. Äldre gran kan få en negativ ekonomisk utveckling där de står. Därmed bör dessa områden tas bort och ersättas med skog som är frisk och har en hög tillväxt både volymmässigt och ekonomiskt. Ofta bedöms tallskog kunna stå längre. I samband med föryngringsavverkning är det viktigt att titta på markens vattenavrinningsförmåga. Att se över möjligheten att dikesrensa i samband med en föryngringsavverkning kan vara en bra investering på områden som ligger lite lägre i terrängen. Grundförslaget när det gäller avverkning är en rekommendation som man bör sträva efter så att skogen ökar sina ekonomiska värden. Vid framtida eventuella investeringar i

20 fastigheten kan man ha nytta av att det går att avverka mer än tillväxten för att kunna finansiera delar av investeringen genom skogen. Produktionshöjande åtgärder Möjligheten att öka den totala tillväxten på fastigheten är störst genom att följa våra grundråd i respektive avdelning. Markberedning och plantering Viktiga tillväxthöjande åtgärder är markberedning och plantering med förädlade plantor för att få en bra och snabb start på den nya skogen. På många bestånd kan det fungera med naturlig föryngring, men då sker en långsammare etablering av det nya beståndet och därmed tappar man något i tillväxt. Det man kan vinna i dessa bestånd är istället en större mångfald och en eventuell kvalitetshöjning då stammarna står tätare från början. Dessutom kan risken för omfattande betesskador minska vid en lyckad naturlig föryngring då man vid röjningsfasen har fler stammar att välja bland. En stor nackdel kan dock vara att röjningskostnaderna normalt blir högre vid självföryngringar än vid planterade ungskogar. Dikesrensning Dikesrensning eller skyddsdikning är en viktig del i bestånd som har tendenser att bli något försumpade. Dikesrensningen gör att träden inte blir stående i vattensamlingar och tillväxten hos dessa bestånd blir då markant och viktig efter en dikesrensning. Genom att gamla diken underhålls blir även rotsystemen kraftigare och mer djupgående. Detta medför sedan bättre stabilitet hos bestånden vid framtida stormoväder. De främsta dikesrensningsbehoven finns oftast i områdena kring myrmarkerna. Gödsling Gödsling är också en produktionhöjande åtgärd. Det som är problem med denna åtgärd är att det kräver stora arealer för att det ska vara lönsamt att utföra maskinellt. Det man kan göra är att utföra detta manuellt med småskaliga lösningar, men den enskilda arbetsinsatsen kan då bli stor. Gödslingen rekommenderas då till de äldre mer talldominerade bestånden där tillväxteffekten kommer att vara bäst. Ingen gödsling är dock föreslagen under planperioden på fastigheten. Röjning Den bästa investeringen vi kan utföra är till sist att utföra röjningar i rätt tidpunkt. Detta är en lönsam investering för beståndets framtid och en mycket bra produktionshöjande åtgärd. När röjning sker i rätt tidpunkt ökar fastighetens värde och avkastning. Viktigt är att verkligen kvalitétsröja i tallbestånden efter att plantorna kommit över älgskadefri höjd som är över ca 4m. Viktigast i korthet för Valsta 3:2 under planperioden: Utföra kommande gallringar i tid. Utföra ungskogsröjningar samt underröjningar. Vara noggrann med återväxten efter eventuella föryngringsavverkningar. Dikesrensa eller skyddsdika efter föryngringsavverkningar där det finns behov och kan vara ekonomiskt försvarbart.

21 SKOGSKARTA Plan Valsta 3:2 Församling Nyköping Kommun Nyköping Län Södermanlands län Upprättad år 2015 Planläggare Per Larsson Utskriftsdatum Huggningsklass Kalmark/föryngring Röjningsskog Gallringsskog Föryngsringsavv-skog Lågproduktiv skog 1: m