Kerstinsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskolan

Transkript

1 Kerstinsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskolan Fastställd

2 1. Inledning Kerstinsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling har till syftet att främja likabehandling, alla människors lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Planen ska förebygga samt motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. På Kerstinsgården tar all personal och ledningen avstånd från alla former av kränkande behandling. All personal har ett gemensamt ansvar i detta arbete. Varje upplevelse av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de vuxna. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkningen alltid måste tas på allvar. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling ska vara ett levande dokument genom att vara åtgärdsinriktad och ständigt aktuell. Vår värdegrund bygger på trygghet, ansvar och respekt, som är våra ledord för att skapa en förskola med positiv lärmiljö. Arbetet med denna plan utgår från diskrimineringslagen samt 6 kap i skollagen. I bilaga 4 finns en lista över definitioner och vanliga begrepp. 1.1 Vision och långsiktigt mål Vi på Kerstinsgården vill skapa ett positivt arbetsklimat, där barnen känner sig engagerade och medansvariga. Vår verksamhet ska genomsyras av en grundsyn där vi utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde och där alla känner sig trygga, visar respekt och empati för varandra. 2. Ansvar Förskolechef ansvarar för arbetet med att upprätta och revidera planen mot diskriminering och kränkande behandling samt handlingsplan. Likabehandlingsteamet, arbetslagen och barnhälsoteamet är delaktiga vid upprättande och revidering av planen. Arbetslagen ansvarar för det konkreta arbetet mot kränkningar bland barnen och det är de som i första hand utreder eventuella kränkningar samt kontaktar förskolechefen. Allt utredande och alla åtgärder måste genomföras i ett nära samarbete med barnet/barnen och dess vårdnadshavare. Arbetet ska dokumenteras kontinuerligt. Förskolechef ansvarar för utredning i de fall det finns misstanke om att vuxen kränker eller diskriminerar barn. Förskolechef ansvarar för att kompetensutveckling kontinuerligt sker för personalen inom trakasserier/kränkande behandling. Skolledning Emma Gregorson, förskolechef, tfn emma.gregorsson@boras.se Likabehandlingsteam Namn Befattning Avdelning Telefon E-post Birgitta Bengtsson Förskollärare Paletten birgitta.bengtsson@edu.boras.se Birgitta Jörblad Förskollärare Regnbågen birgitta.jorblad@edu.boras.se Ingela Ståhl Barnsskötare Orange ingela.i.stahlel@edu.boras.se Barnhälsoteamet Namn Befattning Telefon E-post Katrin Ström Specialpedagog katrin.strom@boras.se

3 3. Medverkan och information om arbetet mot kränkningar och diskrimineringar Barnen informeras och medverkar i framtagandet genom att vi sitter i smågrupper och samtalar om hur man är en bra kompis. Olika begrepp och värderingar lyfts i vardagssituationer och de olika delarna vävs på ett naturligt sätt in i temaarbetet. Föräldrarna får information om vår plan vid inskolningar och på föräldramöten. I de dagliga samtalen får föräldrarna även information om hur dagen varit och om det hänt något. På Kerstinsrådet görs föräldrarepresentanter delaktiga i remissrundan av årets plan. Föräldrarnas synpunkter tas tillvara innan planen fastställs. Vid varje terminsstart aktualiserar förskolechef och likabehandlingsteamet planen mot diskriminering och kränkande behandling för all personal. Likabehandlingsteamet arbetar fram ett förslag på årets plan som sedan går ut på remiss till hela personalgruppen. För att hålla planen levande lyfts de förebyggande åtgärderna på APT och på arbetslagens arbetskvällar. Planen ligger på förskolans hemsida under fliken Planer och dokument. 4. Främjande åtgärder Redan vid inskolningen läggs grunden för förtroendet och tryggheten. Under inskolningen läggs det ner stort arbete på att skapa goda relationer med vårdnadshavare och barn. Vi möter alla barn och vårdnadshavare när de kommer på morgonen samt att vi återkopplar dagen med föräldrarna när dagen är slut. Med den dagliga kontakten med vårdnadshavarna i tamburen får vårdnadshavarna en direkt återkoppling om något skulle ha hänt under dagen. Vi strävar efter en öppen och ärlig dialog där vårt motto är att inga frågor är dumma. Vid personals frånvaro försöker vi i möjligaste mån att byta arbetstider med varandra så att det finns för barnen kända ansikten hela dagen. Vi är närvarande aktiva vuxna som har god överblick och insyn i barnens aktiviteter och samtal genom att vi tänker på att sprida ut oss där barnen befinner sig både inom- och utomhus. Vi arbetar med att visa varandra respekt, att acceptera varandras olikheter och se dessa som en tillgång. Vi arbetar för tydliga gränssättningar i vardagen, tränar på att lösa konflikter med stöd av vuxen och att barnen får säga förlåt göra förlåt ( ex.kramas) visa empati. Barnen ska känna sig trygga med att vi vuxna finns där för dem, vi arbetar aktivt med att visa att vi aldrig går förbi en konflikt utan finns till hands för att finna en lösning. Vi strävar efter att ha en samsyn i arbetslaget kring vårt förhållningssätt och vi försöker hela tiden att vara goda förebilder Genom att gå till skogen och vistas i naturen regelbundet blir det naturligt att vi samtalar om vikten av att vara rädda om varandra och vår gemensamma miljö. Vi har rörelse- och massagegrupper där vi har beröring som ett naturligt inslag. För att bekräfta det enskilda barnet delar vi in barnen i mindre grupper. Det ger barnen större utrymme att bli uppmärksammade. Även vid byte av aktivitet går barnen i små grupperingar, t.ex. när händerna ska tvättas eller vid påklädning inför utgång. Dagligen arbetar vi med att se och bekräfta det enskilda barnet både inför sig själv och inför gruppen. Vi visar medvetet intresse för alla barnen. Vi uppmuntrar barnen när de visar hjälpsamhet mot varandra.

4 Att visa känslor och empati uppmuntras av oss vuxna och vi sätter också ord på vad som händer och benämner känslor som uppstår. Vi reflekterar också tillsammans med barnen över olika situationer som uppstår, t.ex. hur det kan kännas om man inte får vara med och leka. Genom att regelbundet gå till skogen och vistas i naturen blir det naturligt att vi samtalar om vad vi kan göra för att vara rädda om varandra, och om vår gemensamma miljö. I leken tränas barnen i social kompetens, t.ex. turtagning, konfliktlösning och relationsbygge. Vi har ansvarsbarn för att öka tryggheten. Här bygger barnet upp en extra trygghet med en pedagog som ansvarar för inskolningen, sitter vid samma matbord och ansvarar för utvecklingssamtalen. Samtidigt arbetar vi för att barnen ska känna sig trygga med alla pedagoger på avdelningen, det ska inte vara någon skillnad vem som ex. tar emot på morgonen. Det är viktigt att vi vuxna lyfter varandra inför barnen, detta tror vi resulterar i att alla barn känner sig trygga med all personal i arbetslaget. Vi använder lekar/ aktiviteter som främjar samspel, gemenskap och en gemensam upplevelse av att ha roligt tillsammans. Årets temaarbete utgår ifrån Lpfö-98 (rev 2010) där vi har valt ut mål som stärker samspel, social kompetens, relationer m.m. och barns delaktighet och inflytande. Även om hela förskolan arbetar utifrån denna plan så kan arbetssätten variera på de olika avdelningarna, eftersom gruppsammansättningarna ser olika ut. 5. Rutiner för kartläggning Nulägeskartläggningen görs i oktober månad utifrån den barngrupp som avdelningen har. Till grund ligger observationer som görs efter mallen i bilaga 1. Som komplement har vi: Individnivå Dagliga samtal med föräldrar vid hämtning och lämning Samtal med barnen Vardagliga observationer Gruppnivå Etiska samtal Borås Stads årliga skolklimatenkätundersökning Dokumentation utifrån observationer på gruppnivå Personalnivå Observationer av varandra hur vi bemöter vårdnadshavare, barn, kollegor och andra vuxna. Hur vi pratar om andra människor. Ha en öppen dialog Diskussioner på Arbetslagsträffar och personalmöten minst en gång per månad Barnkonferenser två gånger per termin 5.1 Rutiner vid uppföljning och utvärdering Resultatet av kartläggningen sammanställs i slutet av oktober av likabehandlingsgruppen. Detta presenteras sedan på nästkommande APT och förslag på förebyggande åtgärder diskuteras. Den

5 färdiga planen presenteras även på föräldrarådet och för barnhälsoteamet, som får lämna förslag på ändringar och kompletteringar. Förskolechefen fattar beslut om den nya planen. De nya målen och åtgärderna följs upp i samband med studiedagen i mars. Planen utvärderas i sin helhet i samband med varje avdelnings kvalitetsarbete vid studiedagarna i juni varje år. 5.2 Resultat av kartläggningen De stora barngrupperna vi har, leder som vi upplever det, till stress bland barnen, som yttrar sig på olika sätt. Det har under hösten tagit lång tid för grupperna att sätta sig, detta pga. Av många nya barn, lång inskolningsperiod och flera ordinarie personal som har varit sjukskrivna. Flera olika vikarier har hoppat in, detta har skapat oro i grupperna. Alla barn leker överallt under tiden de vistas hos oss, men vi ser att fler pojkar än flickor ibland väljer konstruktions/bygglek, och också att flickorna ibland väljer dockor/lekköket framför traditionella pojklekar. Vi pedagoger försöker aktivt variera vår placering och delaktighet i leken så att det främjar otraditionella könsmönster. Uppstår det konflikter är det i utrymmen där barnen kan skärma sig (stänga in sig i ) från oss vuxna. Det blir även en del konflikter när barnen vill ha samma leksaker, både ute och inne, ett sådant exempel kan vara cyklarna ute. Det sker också en del konflikter i trånga utrymmen. Under perioder har vi barn som bits i ett försök att t ex ilska eller glädje. De yngsta barnen kan inte alltid förmedla sig verbalt, kontakten blir istället ofta fysisk, vilket då upplevs negativt. Samtalsklimatet är ofta positivt men inte alltid. Det förekommer ibland kommentarer som: du får inte vara med, du får inte komma hem till mig.. Det finns ingen uttalad syndabock, men vi måste medvetet fördela utrymmet och vara delaktiga för att hjälpa barnen i den sociala leken. Vi förstärker heller inte uppmärksamheten på barnet som har skapat konflikten genom att inför de andra barnen alltid säga det barnets namn. De barn som har oregelbunden vistelsetid hos oss, har ibland svårare att komma in i leken. Där har pedagogerna ett ansvar att lotsa in barnen i leken med kompisar och uppmärksamma dem på ett särskilt sätt när de kommer ex. på eftermiddagen. Några av våra barn behöver stöttning och hjälp i leken. Några barn leker ibland för sig själva av eget val. Vi försöker att möta pojkar och flickor lika. Vi lyfter också medvetet flickorna om pojkarna tar mycket plats, och vice versa (detta kan ta sig uttryck i att vi fördelar talutrymmet lika mellan pojkar och flickor) Vi tar inte bort det barnen visar intresse för, men vi utmanar och lägger till, utifrån genusperspektivet. Utmaningen för VT-15 blir att utifrån många nya barn i grupperna kunna fullfölja våra mål och intentioner som vi har i planen. Vi behöver bli bättre på att synliggöra den kulturella mångfalden när det gäller miljön och materialet, även att lyfta våra olikheter. Vi behöver utveckla vårt medvetna arbete mot flera av diskrimineringsgrunderna, t.ex. dockornas utseende, val av litteratur, bilder att sätta upp och samtala om m.m. Pedagogerna försöker att ha ett förhållningssätt som innebär att barn och vuxna bemöts på ett likvärdigt sätt oavsett diskrimineringsgrund. Oavsett om vi har få eller många barn med annat modersmål, är det viktigt att hålla dessa frågor aktuella och synliggöra dem på våra avdelningar. 6. Mål lå Öka barnens delaktighet och inflytande Se och bekräfta varje barn Hålla planen som ett levande dokument Medvetet belysa de olika diskrimineringsgrunderna genom val av litteratur, lekmaterial och bilder, och genom att i samtal och på andra sätt lyfta och synliggöra olikheter. 6.1 Åtgärder - anpassas efter barnens ålder

6 Öka vår hörstyrka och fånga upp barnens tankar och intressen så att vi kan förändra miljön och verksamheten utifrån barnens behov och önskningar. För att få detta att fungera tillfredsställande måste vi ha regler och förväntningar som är tydliga för barnen. Vi behöver också bli mer medvetna om hur vi tolkar våra allra yngsta barns önskningar och deras tankar/vilja. Låta barnen vistas i mindre grupperingar för att ge dem talutrymme och tid för att få bli bekräftad av andra barn och oss pedagoger. Göra en planering över när och hur vi lyfter planens innehåll, t ex på ALT, APT och på föräldramöten. Hålla oss a jour med litteratur utifrån diskrimineringsgrunderna. Vid bokstunder emellanåt läsa böcker som leder till samtal om hur människor är olika och har olika kulturer mm. Samtala kring bilder. 7. När ett barn känner sig kränkt 7.1 Utreda och åtgärda Så snart någon i verksamheten får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit kränkt föreligger skyldigheter att utreda uppgifterna. Vid utredning av trakasserier och annan kränkande behandling används bilaga 2, Speciella åtgärder vid upptäckt av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt bilaga 3, Protokoll vid speciella åtgärder. När vi fått kännedom om att något barn blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling kontaktas berörda parter personal, barn, vårdnadshavare och förskolechef. Detta för att alla ska få ge sin syn på det som skett. Vårdnadshavarna till de barn som är inblandade ska informeras skyndsamt. De åtgärder man kommer överens om ska inte enbart avhjälpa akuta situationer utan bör också syfta till att finna mer långsiktiga lösningar. Alla incidenter ska meddelas till förskolechefen. 7.2 Följa upp Till uppföljningssamtalet används bilaga 2, Speciella åtgärder vid upptäckt av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt bilaga 3, Protokoll vid speciella åtgärder. 8. Utvärdering av förra läsårets plan Arbetslagen har regelbundet avsatt tid på planering, ALT och studiedagar för att prata ihop sig om ett gemensamt förhållningssätt. Vi ser att planen inte varit ett levande dokument under läsåret och har därför inte fullt ut arbetar så medvetet som vi skulle kunna ha gjort. Vi behöver framöver regelbundet på våra ALT APT - träffar och på våra studiedagar, lyfta planen för att hålla den aktuell. Vi skriver in denna struktur i vår verksamhetsplan. Vi har under året aktivt arbetat med att öka barnens inflytande och delaktighet över verksamheten och dess innehåll. Vi har medvetet tagit med barnen i vårt förändringsarbete, när det gäller innehåll/miljö..förutsättningarna, (som ex. stor barngrupp) står i vägen för att alltid kunna följa upp barnens intressen och tankar. Genom vårt smågruppsarbete har vi kommit en bra bit på väg att se och bekräfta varje barn, även de barn som inte märks och gör sin röst hörd i den stora barngruppen. Vi ser det hela tiden som viktigt för oss pedagoger att vara närvarande/delaktiga i barnens lek även om vi fysisk inte leker tillsammans med barnen hela tiden. Ett visst utrymme lämnas för att få leka själva och ibland för att vi pedagoger inte räcker till.

7 Vi har heller inte nått målet att på ett medvetet sätt genom aktiva bokval/litteratur belysa de olika diskrimineringsgrunderna. Självklart har vi försökt att variera våra litteraturval. Vi har också samtalat om lika - olika, olika kulturer, och om olika känslor tillsammans med barnen. Vi har inte haft kompetensutbildning/fortbildning i HBQT - frågor. Vi behöver lägga till böcker som belyser de olika diskrimineringsgrunderna i vår litteraturlista för personalen. 9. Bilagor Bilaga 1 Kartläggning Bilaga 2 - Speciella åtgärder vid upptäckt av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bilaga 3 - Protokoll vid speciella åtgärder Bilaga 4 - Definitioner och vanliga begrepp Bilaga 5 Litteraturlista med lästips

8 Nulägeskartläggning Bilaga 1 Frågeställningar vid kartläggning Ska ge en helhetsbild av hur läget är nu, både på individ, grupp och personalnivå. Hur ser barngruppen ut hos oss nu? Vilka leker var? Var händer eventuella konflikter? Inne och ute Hur pratar barnen med varandra? Är alla med och leker? Är alla accepterade? Finns det någon syndabock? Bemöter vi pojkar och flickor lika? Personalens förhållningssätt, miljön och materialet utifrån diskrimineringsgrunderna

9 Speciella åtgärder vid upptäckt av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bilaga 2 Tänk på att vid kartläggning och samtal samlar du fakta dvs. utreder. Du skall ej vara dömande i ditt förhållningssätt. För noggranna anteckningar i blanketten Protokoll vid speciella åtgärder. Protokollet arkiveras i särskild pärm på rektorsexpeditionen (se bil 3). Berörd personal kartlägger vad som hänt och har samtal med de inblandade var och en för sig. Frågor som skall besvaras: Har de negativa handlingarna förekommit vid flera tillfällen? Samtal med det utsatta barnet/barnen och vårdnadshavare. Följande frågor bör besvaras: Vad har hänt? Hur ofta? Vilka är inblandade? Vem är ledare? Hur har det gått till? Var? Det är viktigt att betona att samtalet stannar mellan berörda parter. Samtal med den/de som utfört kränkningen samt vårdnadshavare. Samtalet skall ske sakligt med en familj i taget. Utfrågningen skall varken vara straffande eller förlåtande. Fråga inte varför, fråga istället om det finns någon förklaring till deras handling. Hur tänkte du? Stämmer- stämmer inte? Något att tillägga? Var saklig och konkret i samtalet. Därefter diskuterar vi tillsammans, Hur kan du/ni hjälpa den som kränkts att få det bättre? Viktigt med konkreta förslag. Vad kan du/ni göra för att få ett slut på det hela? När ska du/ni börja? Hur ska vi kunna hjälpa dig så att du inte hamnar i dessa situationer i framtiden. Man bör ha ett uppföljningssamtal! Uppföljningssamtal med de/den som kränkts samt vårdnadshavare för att upplysa om vad som har bestämts och höra hur det går. Har du märkt någon skillnad? Den kränkta kan behöva samtal och stöttning, men kan också vilja vara ifred och inte påminnas om vad som hänt. Visa respekt för barnens integritet!

10 Protokoll vid speciella åtgärder Bilaga 3 Kartläggning: Närvarandes underskrifter: Datum: Samtal med det utsatta barnet/barnen samt vårdnadshavare: Närvarandes underskrifter Datum: Samtal med den/de som utfört kränkningen, samt vårdnadshavare: Närvarandes underskrifter Datum: Uppföljning med de/den som kränkts samt föräldrar: Närvarandes underskrifter Datum: Arkiveras i särskild pärm på rektorsexpeditionen!

11 Definitioner och vanliga begrepp Bilaga 4 Skollagen (SFS 2010:800) 1 Kap. 5 Utbildningen skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Diskriminering: Diskriminering sker när en elev upplever sig vara sämre behandlad av skolan än en annan elev utifrån någon av de fem diskrimineringsgrunderna: Kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Diskriminering i skolan kan ske genom de vuxnas beteende, regler, undervisning eller läroböcker. Direkt diskriminering: Direkt diskriminering sker när en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna, ex när en elev inte får vara med på friluftsdagen för att hon eller han sitter i rullstol. Indirekt diskriminering: När det finns regler på en skola som verkar vara rättvisa men som missgynnar en elev i någon av diskrimineringsgrunderna. Om skolan ex serverar alla elever samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier: Trakasserier är handlingar som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan ske både elever emellan och mellan vuxen och elev. Annan kränkande behandling: Annan kränkande behandling är en kränkning av en elevs värdighet som inte har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningarna kan vara fysiska (slag eller knuffar), verbala (hot, svordomar eller öknamn), psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer), eller kränkningar i texter och bilder (sms, msn, fotografier) och på olika sociala forum på nätet. En viktig utgångspunkt är att den som uppger sig ha blivit kränkt, alltid måste tas på allvar! Det är den utsattes känsla som räknas. Mobbning: När någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar en negativ handling eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag kallas det för mobbning. Mobbning inkluderas i begreppet "Annan kränkande behandling". Etnisk tillhörighet: Någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Exempel på diskriminering: Maria är bäst i klassen i svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål. Funktionshinder: Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella. Som funktionshinder räknas både sådana som märks, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt: Allergi, ADHD och dyslexi. Exempel på diskriminering och trakasserier: Malin som har ADHD blir utkörd från klassrummet för att hon inte kan sitta still. En dag klarar läraren inte av situationen utan skickar hem Malin med orden: "Du är inte tillräckligt mogen för att gå på högstadiet". Könsdiskriminering: Könsdiskriminering är trakasserier som har samband med kön. Dessa kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kräkningar av sexuell natur. Exempel på trakasserier på grund av kön: Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den enda kille som valt att gå med i dansgruppen. Religion och annan trosuppfattning: Annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Exempel på trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir retad för det av några andra i klassen. De säger det ofta på skämt, men han tycker inte att det är roligt. Sexuell läggning: Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet.

12 Litteraturlista Bilaga 5 Böcker med bl. a förebyggande åtgärder: Aarland, Sven Otto. Mobbing och våld hur du förebygger. Angel, Birgitta. Att möta flyktingar. Barn i Regnbågsfamiljer - Material framtaget av RFSL Edling, Lars. Kompissamtal. Greene W, Ross. Explosiva barn. Henkel, Kristina & Tomicic, Marie. Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två. Horninh, Erik. Mobbing går att stoppa. Friends, En bra start Höjby, Helle. Mobbing kan stoppas! Verktyg för lärare och pedagoger. Lorentz, Hans. Interkulturella perspektiv. Olofsson, Britta. Modiga prinsessor och ömsinta killar. Rosenberg B, Marshall. Vi kan reda ut det! Utbildningsdepartementet. Den könade förskolan. Wahlström O, Gunilla. Att lösa konflikter, men hur? Wahlström O, Gunilla. Gruppen som grogrund. Skönlitteratur för barn: Bergström, Gunilla. Alfons och odjuret. Dahl, Roald. Matilda. Gustavsson, Per. Så gör prinsessor

13 Knutsson, Gösta. Pelle Svanslös Lindenbaum, Pija. Lill-zlatan och morbror raring. Lindenbaum, Pija. Kenta och barbisarna. Sanna Juhlin, Ett hus fullt med dörrar. Chris Haugtbon, Mamma borta Lindgren, B & Torudd, C. Den fula Ankungen. Lundborg, Anette. Malins mamma gifter sig med Lisa. Rey, Margret. Pricken. Skåhlberg, Annette. Kalle med klänning. Skåhlberg, Annette. Jösta och Johan. Skåhlberg, Annette. Prinsessan Kristalla. Szabo, Petra. Emil det svarta fåret. Tidholm, Anna-Clara. Min familj.