Ett upplägg för en studiecirkel med samtalsfrågor

Transkript

1 Ett upplägg för en studiecirkel med samtalsfrågor SAMTALA OM BISKOPSBREVET OM DIAKONI Diakoni är självklar i kyrkans liv. Just därför är det också viktigt att vi fortlöpande samtalar om vad diakoni betyder, hur den ser ut i våra olika sammanhang och hur den ska utvecklas vidare. Det här biskopsbrevet har vi skrivit för att ge anledning och material till sådana samtal. Så skriver ärkebiskopen i förordet till biskopsbrevet om diakoni. Det här är en handledning som vill ge tips och metoder för samtalen. Diakonin är hela församlingens uppgift och samtalen behöver föras i olika sammanhang. Målgrupper är både förtroendevalda, anställda och ideella medarbetare. Det finns olika mycket tid till förfogande. Ibland förs samtalet vid en samling med få deltagare, ibland vid en samling med ett stort antal deltagare. Därför ger vi förslag på flera upplägg. Det här är ett upplägg för en studiecirkel och en handledning för cirkelledaren. Här finns ett antal samtalsfrågor, men de ska ses som förslag. Biskopsbrevet kan väcka andra frågor som är viktigare för gruppen att samtala om. kerstin selén, sensus studieförbund 1

2 STUDIECIRKELN Lämpligt antal deltagare i en studiecirkel är mellan fem och åtta personer. Det brukar passa bra att träffarna är en och en halv timme. Hur många gånger gruppen ska träffas beror på hur djupt ni vill gå in i frågorna. En rekommendation är att ni planerar för fem träffar. Deltagarna bör alla ha boken Ett biskopsbrev om diakoni. Boken finns att ladda ner som pdf (googla på Ett biskopsbrev om diakoni ), men det är förstås mycket trevligare att ha den tryckta boken. Det är en fördel om alla har läst hela boken redan inför den första träffen. Inled gärna varje sammankomst (utom den första) med en backspegel på förra träffen: Vad pratade vi om då? Är det någon fråga som någon tänkt vidare kring och vill lyfta? Avsluta träffen med att var och en helt kort berättar vad hen tog med sig från samtalet. Gå laget runt. Den som vill får förstås passa. Det är inget berättartvång. METOD FÖR SAMTAL KRING FRÅGORNA Någon i gruppen läser en samtalsfråga högt. Ta gärna frågorna i den ordning de står. Om ni redan avhandlat den aktuella frågan i samtal kring en tidigare fråga, eller om frågan är ointressant för gruppen, lämnar ni den och går vidare till nästa. Alla får en stund för eftertanke. Det är en bra idé att skriva ner sina tankar så att man kan lyssna på de övriga utan rädsla för att tappa bort det man tänkt. Dela era reflektioner med varandra genom att göra en runda så var och en oavbruten får säga sitt. När alla hört varandra kan ett fritt samtal ta vid. När samtalet är avslutat går ni vidare till nästa fråga. CIRKELLEDAREN Cirkelledaren kan gärna vara en i gruppen och delta som alla andra i samtalen. Hen har dock några särskilda uppgifter: att bevaka att gruppen håller sig till ämnet att se till att den som vill kommer till tals och att förhindra att någon dominerar gruppen att ha kontakten med Sensus. (Sensus vill veta att cirkeln äger rum. Sensus kan bistå med praktiskt och pedagogiskt stöd. Dessutom finns en försäkring som täcker ledare och deltagare i studiecirkeln.) FÖRSTA TRÄFFEN Presentera er för varandra, även om ni sedan tidigare är bekanta. 1. Alla deltagare får ett par minuter på sig för att välja ett föremål som berättar om dem själva. Det kan vara något som de har på sig eller i sin väska eller som finns i rummet. (Du som är samtalsledare deltar också i övningen.) 2. Gör en presentationsrunda då var och en berättar varför hen valt föremålet. Övriga lyssnar. Ingen diskussion nu. 2

3 FÖRSLAG PÅ SAMTALSFRÅGOR Människosyn och bemötande Ställer vi oss utanför eller ovanför eller möts vi som två medvandrare? Samtala om citatet på sidan 24 i biskopsbrevet: En hjälp som ges utan att man lyssnar blir ofta tvetydig. Det är naturligtvis sant att de fattiga behöver oss som har ekonomiska och andra resurser. Men lika sant, men ofta förbisett, är att vi som inte är fattiga förlorar möjligheten till etisk orientering när vi blundar för de fattigas verklighet. plats för egna Gå över gränser Att i Jesu efterföljd gå över gränser vilka utmaningar ställer det mig inför? Vilka utmaningar ställer det oss som arbetslag i församlingen inför? Vilka utmaningar ställer det församlingen inför? Ett diakonalt förhållningssätt Det diakonala förhållningssättet behöver genomsyra församlingens liv och verksamhet, menar biskoparna. De föreslår (sidorna 31 32) att man gör en diakonikonsekvensanalys där varje verksamhet prövas: Bygger våra sammanhang upp och frigör människors självkänsla? Präglas atmosfären av öppenhet och hänsyn till andra människors behov? Finns det andra parametrar, anser ni, som bör finnas med i ett diakonalt förhållningssätt och prövas i en diakonikonsekvensanalys? Hur ser det ut i våra sammanhang? Gå igenom verksamhet för verksamhet. Vad skulle vi kunna göra för att säkra och stärka det diakonala förhållningssättet i respektive verksamhet? Hur gör vi det? Hur bidrar jag själv till att ett diakonalt förhållningssätt präglar församlingen som arbetsplats för anställda och förtroendevalda? Församlingsdiakonin på nya vägar Församlingarnas villkor varierar och nya behov uppstår. Vi går vägar som inte är upptrampade och måste pröva oss fram (sidorna 33 38). I biskopsbrevet rekommenderas att man följer stegen se analysera handla. I analysen ska ett teologiskt och pastoralt raster läggas över bilden av det egna närsamhället. Vi behöver också hitta arbetsformer som inkluderar dem som sällan blir sedda. Vilka saknas i våra planeringsprocesser för att allas röster ska bli hörda? Hur kan vi göra för att engagera dem som sällan blir sedda och hörda? Samverkanspart och utförare av välfärdstjänster Svenska kyrkan är en del av det svenska civilsamhället och samarbetar med många andra organisationer och även med den offentliga sektorn. Församlingen kan också bedriva näringsverksamhet med offentlig finansiering förutsatt att verksamheten har en naturlig koppling till församlingens grundläggande uppgift (sidorna 35 39). Vilka samarbeten har vår församling? Med vilka motiv har vi just dessa samarbeten? Vilka välfärdstjänster utför vi med extern finansiering? Med vilka motiv utför vi just dessa? I vilka frågor och sammanhang är vi röstbärare och påverkansaktör? Saknas vi i något sammanhang som vi borde höras i, där vi borde påverka? 3

4 Den profetiska diakonin Hur ser du på den diakonala uppgiften att spana och se? Hur obekväm får jag, som företrädare för församlingen, vara i min maktkritik? Diakonin en kallelse för alla döpta Svenska kyrkans diakoner är högskoleutbildade medarbetare med specialkompetens inom det sociala området. Till deras uppgift hör att inspirera och utrusta församlingens döpta till ett diakonalt förhållningssätt och en diakonal handlingsberedskap (sidan 42). Hur går detta till i vår församling? Vilka ideella diakonala insatser görs i vår församling? Hur kan övriga medarbetare, anställda och ideella, bidra i arbetet? Vilken inspiration och vilket stöd får de ideella medarbetarna? Strategiskt diakonalt arbete Förutsättningar förändras och behoven är i regel större än resurserna. Det innebär en risk för att de som står i det dagliga arbetets frontlinjer slits ner. Därför behöver samspelet mellan kyrkoherde och medarbetare vara tydligt för att formulera konkreta prioriteringar, ramar och utvecklingsmöjligheter (sidan 44). Hur kan samspelet fördjupas så att medarbetarna känner sig trygga i prioriteringar och ramar? Hur sätter jag sunda gränser för mitt engagemang? Brännpunkter för kyrkans diakoni I bokens femte kapitel lyfter biskoparna sju exempel på områden där det i dagens svenska samhälle bränner till för kyrkans diakoni. Dessa är: individualism, inomvärldslighet, ekonomism, isärdragning, världens nöd, hotade självklarheter och klimatkris. Vilka andra brännpunkter kan vi se där vi verkar? Kyrkans ansvar att se, analysera och handla Det är ett gemensamt ansvar i kyrkan att spana, tolka och agera; att se analysera handla. Hur spanar jag? Hur tolkar och analyserar jag? Var finns mina forum för samtal om frågorna? Individualism På sidorna beskriver biskoparna kortfattat en individualism som råder i dagens svenska samhälle med både fördelar och en baksida som kännetecknas av rotlöshet, värderingsmässig osäkerhet och en stor ensamhet. På vilka sätt kan församlingen vara en motkraft till individualismens negativa verkningar? 4

5 Inomvärldslighet På sidan 55 talar biskoparna om den slutna verklighetsuppfattningen som ett vanligt drag i den svenska kulturen. Det finns ingen öppning för en himmelsk verklighet och det blir svårt att föreställa sig en personlig Gud. Kanske bidrar det till att många människor känner ett främlingskap, rent av en beröringsskräck, inför religiösa yttringar. Detta kan leda till att människor förlorar förmågan att bedöma skillnaden mellan sund religionsutövning och religiös fanatism, och därmed också tillgången till religionen som en orienteringsmöjlighet och en etisk kompass. På vilka sätt kan församlingen bemöta detta främlingskap och denna beröringsskräck? På vilka sätt kan jag bemöta detta främlingskap och denna beröringsskräck? plats för egna Ekonomism Vi använder i dag ofta ekonomiska termer när vi talar om saker som inte alls har med ekonomi att göra (sidorna 55 56). Hur kan det påverka våra tankar och värderingar? Hur kommunicerar vi i praktisk handling människans värde bortom alla marknadsmässiga kalkyler? Isärdragning De sociala och ekonomiska klyftorna ökar i vårt samhälle. Många människor hamnar helt utanför viktiga samhällsområden som exempelvis arbetsmarknaden. Marginaliseringen visar sig bland annat i ökad ohälsa. De sociala klyftorna leder i större samhällen till bostadssegregation. Hur ser de sociala och ekonomiska klyftorna ut i vår församling? Hur kan församlingen motverka att människor hamnar utanför? Isärdragningen yttrar sig även i urbaniseringsprocessen som accelererar utarmningen av landsbygden (sidan 58). På vilka sätt kan församlingen bidra till framtidstro i en glesbygd som alltmer brer ut sig? Världens nöd Flyktingar och EU-migranter ställer oss idag öga mot öga med världens nöd (sidorna 61 62). Hur gestaltar församlingen kärleken till nästan på ett konkret och strukturellt sätt? Hotade självklarheter? Demokratin och dess bärande värderingar som medmänsklighet och solidaritet behöver ständigt erövras (sidorna 62 63). Det som varit en självklart för en generation förblir inte det av sig självt för nästa. Därför behöver samhällets och demokratins grundvärderingar vara rotade i sin samtids kultur, folkbildning och religion. Vilket ansvar och vilken roll har församlingen för demokratin? 5

6 Klimatkris Hotet mot klimatet är allvarligt och leder också till en existentiell oro (sidan 64). På vilka sätt arbetar vi i församlingen för en hållbar värld? Hur lyfter vi de andliga och etiska dimensionerna av klimatfrågan? Hopp Evangeliet om Kristus innebär nya öppningar där alla utvägar har verkat stängda. När andra drar sig undan är det en utmaning att i Jesu namn bli kvar, skriver biskoparna (sidorna 65 66). Hur möter vår församling utmaningen? Sanning Hur gör vi för att med Jesus som förbild ge utrymme för människor att formulera sin verklighet i stället för att oreflekterat utgå från värderingar som är offentligt antagna (sidan 67)? Protest I diakoni ryms självkritik och beredskap till omprövning, både när det gäller den personliga livsföringen och kyrkans gemensamma ställningstagande och agerande. Kyrka och församling kan också utgöra en del av de strukturer som exploaterar skapelsen (sidorna 67 68). Vilka tankar väcks hos dig när du läser citatet ovan? Nåd Den lutherska traditionen pekar på den överflödande nåden som ett kännetecken på kyrkans gemenskap (sidan 69). I vilka sammanhang och hur kan vi ge vidare denna Guds gåva? handledningen har tagits fram av sensus studieförbund på uppdrag av, och i samarbete med, västerås stift. 6