Redovisning av resultat från genomförd förstudie vid Fengersfors bruk Louise Göthfors, Golder Associates AB

Transkript

1 Informationsmöte, Fengersfors Redovisning av resultat från genomförd förstudie vid Fengersfors bruk Louise Göthfors, Golder Associates AB

2 Agenda Vad har gjorts? Fabriksområdet Industrideponi, mesaupplag Recipienten March 18,

3 Vad har gjorts? Historisk inventering, våren 2014 Översiktlig bottenkartering av fr a norra delen av Ärr, våren 2014 Undersökning av recipienten, höst 2014 Undersökning av fabriksområdet, höst 2014 Kompletterande provtagning fisk i Ärr, vinter 2015 Ingen provtagning av byggnadsmaterial har utförts inom ramen för förstudien March 18,

4 Historisk inventering Riksarkiv, kommunarkiv, Länsstyrelsen, litteratursökning, intervjuer etc 1600-tal Kvarn- och sågverksamheter Slut 1700-tal Järnmanufakturverk, Lisefors Slut 1870-tal Trämassefabrik, tillverkning av sulfatmassa 1901 Fengersfors bruk (sulfatmassa, kraftpapper) 1906 Bruket brinner 1913 Oceanpapper 30-talet Blekeri, först i Sverige med blekning av sulfatmassa 1950 Världens första kontinuerliga kokare 1959 Dorranläggning 1966 Sulfatmasseproduktion lades ner 1968 Lades driften ner Fengersfors bruks Nya aktiebolag March 18,

5 Papperstillverkning Kraftpapper Oblekt och blekt papper Kabelpapper Oceanpapper Textilarmerat oceanpapper, jutegarnförstärkt papper laminerat med asfalt, bitumenkraftpapper Kreppat och vaxat papper, kreppat papper i färg Finpapper, specialpapper Som mest 4 pappersmaskiner March 18,

6 Flygbild 1960 March 18,

7 Fabriksområdet Provtagning Jord 26 st punkter Grundvatten 6 st GV-rör Inomhusluft 5 st punkter March 18,

8 Provpunkter fabriksområdet March 18,

9 Inomhusluft March 18,

10 Analyser inom fabriksområdet Metaller Petroleumkolväten (olja) PCB PAH Dioxiner PFOS/PFOA Klorerade alifater Klorfenoler Screeninganalyser Fältmätningar: Jord PID. Grundvatten - ph, konduktivitet, temperatur, redox, syrgas. March 18,

11 Markanvändning Området är att betrakta som ett industriområde dvs klassat som mindre känslig markanvändning (MKM). Bostad i sydöstra delen av fastigheten Odling i pallkragar Känslig markanvändning (KM), t ex bostäder, förskola etc. Mindre känslig markanvändning (MKM), t ex industrimark. March 18,

12 Resultat fabriksområdet Föroreningsomfattningen var mindre än vad som kan förväntas vid ett pappersbruk med lång historia. Låga föroreningshalter av främst metaller återfanns i jord och grundvatten inom hela området. Förhöjda halter av föroreningar återfanns i några punkter i jord och grundvatten. Metaller, petroleumkolväten och PAH i jord och grundvatten i sydöstra delen Petroleumkolväten i jord och grundvatten norr om fabriksbyggnad PCB i jord invid kraftstationen Halten bensen i inomhusluft i bageriet är i nivå med jämförvärdet March 18,

13 Hot spots fabriksområdet Referenspunkt -Tyngre alifater (J,GV) -PAH (J, GV) PCB (J) -Cu, Pb, Zn (J) -Tyngre alifater (J) -PAH (J, GV) March 18,

14 Riskbedömning Metodik March 18,

15 Dagens markanvändning Skyddsobjekt Vuxna och barn som vistas på platsen (personer som arbetar inom området, boende, besökare) Markekosystem (liten omfattning) Utanför området: Knarrbyån - Ärr X Exponeringsvägar Intag av jord Hudkontakt jord/damm Inandning av ånga March 18,

16 Hur sker spridning av föroreningar? Med grundvattnet Via ledningar och ledningsgravar Erosion (ex vis från Knarrbyåns kanter) Ångavgivning Den huvudsakliga spridningen bedöms ha skett under verksamhetstiden March 18,

17 Situationsplan avlopp - Utsläpp till ån (1953) March 18,

18 Vilka hälso- och miljörisker kan finnas inom fabriksområdet idag? Hälso- och miljöriskerna inom området är små. Inga risker bedöms föreligga för tillfälliga besökare (m.a.p. markföroreningar) Ingen risk för negativa hälsoeffekter inom merparten av området. Risk för negativa effekter för människors hälsa och miljön kan inte helt uteslutas i anslutning till de tre redovisade hot spots -områdena Vid kontakt med förorenad jord t ex vid grävarbeten/markarbeten. Om odling av grödor skulle ske inom hot spots områdena (ej pallkragar med tillförd matjord). (Gäller dock om mängden som äts motsvarar 10% av det dagliga intaget av frukt och grönt, och det äts varje dag) March 18,

19 Övriga områden March 18,

20 Övriga områden Soptipp/deponi Mesaupplagsområdet March 18,

21 Soptipp/deponi Flåtungebyn 2:1. Stort antal tunnor (minst st observerades), fläkttrummor etc Även gamla spisar, cyklar, bildäck, barnvagnar, glas, plast, textil etc Täckt med jord för ca 30 år sedan. March 18,

22 Foton soptipp/deponi March 18,

23 Mesaupplag och klardamm Mesaupplagsytan och klardammen, förslagsritning från 1963 och topografisk karta från Lantmäteriet. Mesan leddes i rör med en torrhalt om ca 47% till maden (1955). Fråga till SGI om mesan kunde tryckas ner i maden för att ge mer plats. Provtagning Utlopp till Knarrbyån March 18,

24 Foton - mesaupplaget March 18,

25 Provtagning övriga områden Soptipp/deponi Prov från svart material i tunna: Hög halt av tunga alifater samt aromater, BTEX och PAH (ej PCB). Mesaupplagsområdet Prov uttogs på mesa centralt inom upplagsytan (SY010) 0,1-0,4 m u my. Prov på ytvatten från damm norr upplagsytan (SY010). Pappers hög, område ca 60 x 60 m i väster. Prov 0-0,6 m u my. (ytvatten och sedimentprov även från diket ut från klardammen) March 18,

26 Resultat mesaupplagsområdet Låg halt av metaller i mesan Låg halt av metaller i pappers högsområdet (koppar något över riktvärdet för KM). Screeninganalys av ytvatten norr om mesaupplaget (semivolatila ämnen t ex alifater, PCB, PAH etc) samtliga halter under rapporteringsgräns. Diket ut från klardammen/mesaupplaget låg halt av metaller i sediment. Förhöjd halt av metaller i ytvatten (jämfört med Kanadensiska jämförvärden till skydd av akvatiskt liv. Görs istället en jämförelse med Livsmedelsverkets dricksvattenkriterier hämnar halterna under dessa) March 18,

27 Recipienten March 18,

28 Recipienten Referens ytvatten och sediment: Knarrbysjön March 18,

29 Provtagning recipienten Ytvatten: Stickprovtagning i Knarrbysjön (ref.), Knarrbyån uppströms+nedströms bruket, Kristinedalsdammen, Ärr (3 punkter), dike från mesaupplag/klardamm, damm norr mesaupplag. Passiva provtagare i Knarrbyån (3 punkter). Bottenvatten i Ärr Porvatten från sediment i Ärr Sediment i Ärr, Knarrbyån, Kristinedalsdammen, referens. Generellt provdjup: 0-0,02, 0,02-0,05 och 0,05-0,1 m. Fibersediment återfanns i provpunkt SY001 March 18,

30 forts. provtagning recipienten Biota mygglarver I Knarrbyån (SY006) uttogs prov för analys av skador på mundelar hos fjädermygglarver med s.k. ekmanhuggare. Biota - fisk Stationär abborre (ung. 1-årig) och konsumtionsfisk (gädda, abborre). Fångades med nät i SY001 och SY002. Kompletterande provtagning från is i februari (abborre, ca 5-10 årig) Analyser Metaller, metyl-kvicksilver, totalhalt grundämnen, PCB, dioxiner samt screening S-VOC. March 18,

31 Resultat vatten Ytvatten, bottenvatten, porvatten Metallhalterna i Ärr är i nivå med referenssjön (Knarrbysjön) Inget haltpåslag från bruksområdet idag Dike ut från mesaupplag: förhöjd halt av vissa metaller (aluminium, kadmium, koppar och zink). Förhöjda halter av järn, aluminium, bly och kvicksilver har uppmätts i bottenvatten i Ärr (ofiltrerade prover). Halterna i porvatten är högre än i bottenvatten sedimenten kan fungera som källa för lösta metaller. PCB och PAH har inte påvisats i ytvatten PCB har inte påvisats i bottenvatten Samtliga ytvattenhalter (metaller) under SLVF:s dricksvattenkriterie. March 18,

32 Resultat sediment Referensprovet (Knarrbysjön): förhöjd halt av arsenik, bly, zink samt kadmium och kvicksilver. Naturligt förekommande bakgrundshalter i regionen (Öst Knarrbysjön Hafsåsen koppar- silver och blyfyndighet). Fibersediment - i provpunkt utanför Knarrbyåns utlopp i Ärr Endast kvicksilver är förhöjt jämfört med referenspunkt (metaller). Andelen metyl-kvicksilver i nivå med eller strax över, vad som är normalt. PCB i Ärr förhöjt utanför åns utlopp 13 mg/kg TS, första djuphålan 1,2 mg/kg TS. (Jmf-värde 0,0341 / 0,277) Dioxiner i Ärr: utanför åns utlopp 77 ng/kg TS. (Jmf-värde 0,85 / 21,5) March 18,

33 Sediment - haltvariationer Provdjup (0-2, 2-5 och ibland 5 10 cm) Ärr små haltvariationer mellan olika djup ingen tydlig överlagring med rena sediment. Ärr, andra djuphålan högre halter i djup punkt ev. viss överlagring. Knarrbyån något lägre halter i ytprov Kristinedalsdammen låga halter, högst i ytan March 18,

34 Resultat biota - mygglarver Knarrbyån nedströms bruket Mikroskopiering av mundelar Skadefrekvens: låg eller naturlig Lågt antal taxa (15 st) samtliga föroreningståliga March 18,

35 Resultat fisk Uppmätta halter i fiskmuskel jämförs med EU:s försäljningsgränsvärde för livsmedel. Kvicksilver I 1 av 13 individer uppmättes en halt överstigande gränsvärdet. (gränsvärde Hg: 0,5 mg/kg) PCB I 4 individer och ett samlingsprov, samtliga analyserade prover, uppmättes en halt överstigande gränsvärdet. (gränsvärde PCB: 125 ng/g) Individ: g 5 76 g g g Samprov EU PCB (ng/g) Dioxiner påvisat men understeg gränsvärdet. 35

36 Kort info. Kvicksilver (Hg) Grundämne bryts aldrig ner i naturen Förekommer i 3 olika former: Elementärt kvicksilver (Hg) Oorganiska salter Organiskt kvicksilver Binder hårt till organiska komplex och svavelgrupper relativt orörlig i mark och sediment Metyleringsprocess bildning av metyl-kvicksilver fettlösligt bioackumulerbar Hos människor påverkas det centrala nervsystemet och njurarna, men kvicksilver kan även påverka foster och orsaka allergier. Trolig påverkan på fortplantning hos högre stående djur. March 18,

37 Kort info. PCB Polyklorerade bifenyler Samlingsnamn för drygt 200 olika ämnen, med mer eller mindre klor Utvecklades på 1920-talet. Nyanvändning förbjuden sedan 1978, helt förbjudet sedan 1995 Giftiga och svårnedbrytbara Fettlösliga anrikas i kroppens fettvävnad Mycket giftigt för t ex vattenlevande organismer, störningar på fortplantningsförmåga hos fisk, beteendestörningar hos djur Kan ge organskador vid upprepad exponering hos människa March 18,

38 Kort info. Dioxiner Kan bildas som förorening vid tillverkning av andra klorerade organiska ämnen och vid förbränningsprocesser. Klorerade kolväten med mycket hög toxicitet. Finns 210 st där 17 st är särskilt giftiga. Binder hårt till markpartiklar låg mobilitet Fettlösliga ansamlas i fettvävnad och blodfetter Svårnedbrytbara Cancerframkallande och skadliga för huden klorakne Misstänks påverka reproduktionen, immunförsvaret och centrala nervsystemet. March 18,

39 Skyddsobjekt recipienten Människor som äter fisk från området Människor som badar Boende invid diket ut från mesaupplaget Ytvatten som naturresurs Vatten- och sedimentlevande organismer Fåglar och andra djur som äter fisk eller liknande från området March 18,

40 Miljörisker recipienten Risk för negativa effekter kan inte uteslutas för: Vatten- och sedimentlevande organismer (halter i bottenvatten generellt något högre än i ytligare vatten, förhöjda halter av PCB, dioxiner och kvicksilver i sediment). Vilda djur (metylkvicksilver i fisk, PCB och Dioxiner i sediment och fisk) March 18,

41 Hälsorisker recipienten Primär exponeringsväg: fisk Kvicksilver över gränsvärdet i en individ PCB över gränsvärdet i 4 individer + samlingsprov Provtagna fiskar förhållandevis små högre halt i större/äldre/(fetare) fisk. Exponering via t ex bad: ytvatten och sediment Ytvattenhalter understiger dricksvattenkriterierna ingen risk vid bad (med hänsyn till provtagna ämnen i ytvatten) Förhöjda halter av främst PCB i fibersediment har påträffats i en punkt en bit ut i sjön. March 18,

42 Livsmedelsverkets generella kostråd gällande fisk som kan innehålla kvicksilver, dioxiner och PCB Kvinnor som är eller försöker bli gravida eller ammar bör inte äta fisk som kan innehålla kvicksilver oftare än 2-3 gånger per år. (Gäller abborre, gädda, gös och lake) Personer som äter egenfångad abborre, gädda, gös och lake oftare än en gång per vecka kan få i sig kvicksilverhalter som på sikt kan skada hälsan. Barn och kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande rekommenderas att inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än 2-3 gånger per år. Övriga bör inte äta sådan fisk oftare än en gång per vecka. March 18,

43 Preliminär bedömning kostråd avseende fisk från Ärr Vuxna: Kan äta abborre ca 1 gång/kvartal Kvinnor i barnafödande ålder och barn: Bör inte äta fisk från Ärr (Den preliminära bedömningen är gjord av miljömedicinsk expertis) March 18,

44 Tack! March 18,