Helsingfors 2007 ISBN (pdf)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Helsingfors 2007 ISBN (pdf)"

Transkript

1 Kommun- och servicestrukturreformen Kommunerna genomför reformen 2 upplagan Helsingfors 2007 ISBN (pdf)

2 Kommunerna visar vägen Förord till andra upplagan Sedan ramlagen som styr kommun- och servicestrukturreformen trädde i kraft har ansvaret för genomförandet av reformen överförts på kommunerna, de förtroendevalda och tjänsteinnehavarna i kommunerna. Publikationen presenterar i komprimerad form de uppgifter som kommunerna ansvarar för och som är viktigast för genomförandet av projektet. Publikationen ger råd om hur projektet drivs som en långsiktig process. På kort sikt bör kommunerna inleda processen genom att utarbeta en plan för genomförandet av strukturreformen. Reformen tar flera år i anspråk och dess mål sträcker sig fram till 2015 och Lagstiftningen anger minimimålen för reformen. Det är fråga om den andra reviderade upp lagan av publikationen Kommunerna genomför reformen. Den första upplagan publicerades hösten 2006 i samband med seminarierna som presenterade projektet. I den här upplagan uppmärksammas de få ändringar som införts i ramlagen. 2

3 Följande författningar ingår i andra upplagan: Lagen om en kommun- och servicestrukturreform Kommunindelningslagen Lagen om ändring av lagen om överlåtelseskatt Statsrådets förordning om vissa gränsvärden för de nyckeltal som gäller för kommunens ekonomi Statsrådets förordning om lämnande av uppgifter om kommun- och servicestrukturreformen till statsrådet. Omvärlden förändras Vid beredningen av reformen är det nödvändigt att identifiera befolknings- och servicebehovet för och 2020-talen. I kommunerna bör en bred diskussion föras om hur de framtida förändringarna ska tacklas. Kraven på att den offentliga ekonomin ska vara i balans i den allt mer globaliserade omvärlden möter på det lokala planet en allt kärvare kommunalekonomi och ett omfattande ansvar för tillhandahållandet av tjänster. Det blir allt svårare att förutse verkningarna av den internationella omvärlden. Befolkningen blir äldre och därigenom ökar servicebehovet i synnerhet inom vården och omsorgen. På motsvarande sätt minskar antalet åldersklasser bland barn och elever. Kraven på servicen växer i takt med att servicetagarnas utbildningsnivå stiger och deras förmögenhet ökar. De diversifierade och allt effektivare sätten och modellerna för serviceproduktion där man tar även privata och tredje sektorns service och modeller till hjälp, kräver ett nytt kunnande. På grund av migrationen centraliseras samhällsstrukturen och befolkningsökningen koncentreras i första hand till några få bosättningscentrum. Skillnaderna mellan kommunerna ökar både i fråga om ekonomin och försörjningskvoten. Befolkningsstrukturen bibehålls i balans bara på områden där invånarantalet ökar. Flyttningsrörelsen, pendlingstrafiken och behovet av att effektivera samarbetet mellan kommunerna minskar kommungränsernas betydelse. Demografisk (= befolkningsmässig) försörjningskvot Kommunerna 2006 (Hur många yngre än 15-åringar och minst 65-åringar finns det per varje årig invånare) 2020 Koko maa 0,64 Koko maa 0,50 0,49 (33) 0,50 0,59 (193) 0,60 0,69 (170) 0,70 0,79 (33) 0,80 (2) 0,49 (1) 0,50 0,59 (11) 0,60 0,69 (91) 0,70 0,79 (136) 0,80 0,89 (131) 0,90 0,99 (53) 1,00 (8) Källa: Statistikcentralen Grundkarta AffectoGenimap Finland Oy, L7017/07 3

4 Den förändrade åldersstrukturen som beror på att befolkningen åldras återspeglas också i tillgången på arbetskraft. Konkurrensen om kompetent arbetskraft skärps när de stora åldersklasserna går i pension. Utöver problemen med finansieringen är bristen på arbetskraft ett hot mot tillgången på service. Arbetskraftsinvandringen ökar uppenbarligen även på områden som förlorar invånare och i centrumen blir kulturen mångsidigare till följd av att andelen av befolkningen som talar främmande språk ökar. Kommunerna är på väg mot en situation där efterfrågan på service överstiger servicesystemets bärkraft. Om kommunsektorn inte förnyas står vi inför en söndervittring av välfärdssamhällets tjänster och redan efter några år kan vi ställas inför en okontrollerbar nedmontering av servicenätet. Kommun- och servicestrukturreformen är en utvecklingsprocess som hjälper kommunerna att trygga välfärdstjänsterna. Reformen ger kommunerna möjlighet att blicka framåt och att fördomsfritt dryfta sätten att tillhandhålla kommunal service både med tanke på ekonomin och med tanke på hur demokratin genomförs. Synliga resultat säkerställer kommunernas ställning som förändringsledare också efter 2009, då statsrådet utvärderar reformgenomförandet. Samverkan är en grundförutsättning Målet för reformen är kommungrupper som baseras på arbetspendling och kundservice och på andra funktionella helheter. Endast så går det att hitta hållbara lösningar när man ser till kommuninvånarnas vardagsliv och företagens och kommunens olika intressegrupper. Dagens av göranden fastslår regionens och områdets attraktionskraft inte bara för hela landet utan också internationellt. För att nå målen krävs att kommunerna har en stark gemensam ambition det må sedan gälla kommunernas samarbete eller kommunsammanslagningar. En gemensam ambition och likartade mål för grannkommunerna är en grundförutsättning för en lyckad omställning i regionen och området. Utöver de egna behoven och målen måste kommunen uppmärksamma grannkommunernas behov och mål. I detta sammanhang måste de mer omfattande regionala målen sättas i prioritetsordning. Planeringen måste vara strategisk Enligt ramlagen har kommunerna utredningsuppgifter som ligger till grund för kommun- och servicestrukturreformen. Kommunens och särskilt kommunernas gemensamma plan måste vara en strategisk helhet. Strategisk planering är grunden för förståelsen av hur nödvändiga förändringarna är, för ett engagemang och för en genomgripande utveckling. När planer utarbetas är det värt att beakta redan befintliga utredningar och strategier. Flera kommuner har tillsammans utarbetat region- eller samarbetsstrategier, näringspolitiska strategier och servicestrategier och utvecklingsprogram för flera verksamhetsområden. Kommunerna har fått en omfattande gemensam erfarenhet av strategisk planering och har tillgång till en stor mängd färdigt planeringsmaterial. I praktiken är planeringen av strukturreformen ofta redan till hälften genomförd. Planerna utarbetas för kommunens och partnerkommunernas behov. I planeringen går kommunerna från utredningar om nuläget och analyser av trycket på förändring av befolkningsstrukturen och servicebehovet till planer om organisering av kommunens viktigaste funktioner. 4

5 Utgående ifrån en tillräckligt genomtänkt bred och genomförbar strategisk plan är det lätt att informera staten i enlighet med kraven i förordningen om lämnande av uppgifter. Man kan använda utsagor och slutsatser, mål och tidsscheman ur en tekniskt god plan i statens blanketter. Tjänster tillhandahålls på flera nivåer Strukturella metoder för att trygga servicen är kommunsammanslagningar och samarbetsområden. Samarbetsområdets uppgifter sköts av samkommunen eller en kommun, en s.k. värdkommun, och då inrättas ett organ som är gemensamt för kommunerna för skötseln av uppgifterna. (se 5 i ramlagen) Utöver strukturella metoder kan också funktionella metoder användas för att tillhandahålla service. De funktionella metoderna innebär förnyelse av produktionsformerna. Det lönar sig för kommunerna att ta in dem i planerna efter att de strategiska valen har gjorts (med vem och med vilka strukturella metoder). Det finns många metoder som gäller produktionsformerna och olika kombinationer av dessa kan användas. Kommunerna kan med fördel ta fram ett eget urval av metoder tillsammans med sina kommunpartners med beaktande av de regionala särdragen. Plan för genomförande av strukturreformen 1. Strategiska mål och analyser 1. Vision 2015 och strategiska riktlinjer 2. Analyser av befolknings-, serviceoch personalbehov 2015 och Analyser av närings- och samhällsstrukturen 2015 och Utveckling av kommunernas livskraft 1. Näringsgrenar och sysselsättning 2. Markanvändning och boende 3. Trafikleder och kollektivtrafik 3. Tryggande av ekonomin 1. Utgifts- och inkomstutveckling 2. Egendoms- och fastighetsarrang - emang 3. Åtgärder för att balansera ekonomin 4. Tryggande av personalresurserna 1. Personalens ställning vid omställning 2. Personalens kompetens säkerställs 3. Samverkan med personalen 5. Ändringar i förvaltningsstrukturen och tryggad demokrati 1. Kommunsammanslagningar 2. Samarbetsområde 3. Område med brett befolkningsunderlag 6. Täckande servicenät 1. Tillgång och tillgänglighet till tjänster 2. Förbättring av produktiviteten och sätten att tillhandahålla service 3. Effektivering av serviceprocesserna och utnyttjande av tekniken 7. Organisering av genomförandet 1. Faser, ansvar och tidsplan 2. Organisering av genomförandet i kommunen och tillsammans med samarbetskommunerna 3. Uppföljning, rapportering och utvärdering Staten får delrapporter om den här planeringen på separata blanketter. 5

6 Ramlagen som grund för reformerna Tre lagar styr För genomförandet av kommun- och servicestrukturreformen har utfärdats tre lagar (RP 155/2006): lagen om en kommun- och servicestrukturreform (ramlagen) (169/2007) lagen om ändring av kommunindelningslagen (170/2007) och lagen om ändring och temporär ändring av lagen om överlåtelseskatt (171/2007). Ramlagen är en tidsbestämd planeringslag. I enlighet med sitt namn ger lagen ramarna för de reformer kommunerna ska genomföra och inleder en mer detaljerad planering. Ramlagen är i kraft fram till slutet av år (se 16 i ramlagen) Lagpaketet innehåller tre typer av bestämmelser: lagstiftningsuppdrag planeringsskyldigheter och mål för planeringen samt direkt tillämpliga bestämmelser. 6

7 Lagstiftningsuppdraget anger de frågor för vilka en ny lagstiftning ska beredas. Dessa är till exempel basserviceprogrammet, statsandelsreformen och uppgifter som ska överföras till staten och bestämmelser om finansieringen av dessa. Planeringsskyldigheter och mål för planeringen är till exempel att omdefiniera kommunen samt målen för befolkningsunderlaget i samarbetsområdet. Direkt tillämpliga är till exempel de nya bestämmelserna i kommunindelningslagen. Tre viktiga beredningsuppgifter Ramlagen förpliktar kommunerna till följande beredningsuppgifter: utredning och genomförandeplan (samtliga kommuner), samarbetsplan (stadsregioner), tryggande av tjänster (kommuner i en svår ekonomisk situation). Genom statsrådets förordning utfärdas närmare bestämmelser om planer för alla kommuner och stadsregioner och om överlämnandet av planerna till statsrådet. Inrikesministeriet bereder de blanketter som används vid rapporteringen av pla- nerna. I övrigt får kommunerna själva överväga beredningsprocessen och innehållet i planerna. Stadsregionernas samarbetsplaner och kommunernas genomförandeplaner kan utarbetas i en gemensam process, om kommungruppen i de bägge planerna är ungefär den samma. Kommunens utredning och genomförandeplan Senast ska samtliga kommuner överlämna en utredning till statsrådet över de åtgärder som kommer att vidtas i kommunerna och en plan över genomförandet av reformen. Kommunfullmäktige beslutar om utredningen och genomförandeplanen. Av utredningen ska framgå bland annat anordnandet av primärhälsovård, yrkesutbildning och specialiserad sjukvård. (se 10 och 5-6 i ramlagen) Primärvården och socialväsendet En kommun eller ett samarbetsområde med minst invånare sköter med vissa undantag primärvården och de upp gifter inom socialvården som är nära an slutna till den. Eftersom endast en fjärdedel av hälsocentralerna för närvarande Lag om en kommun- och servicestrukturreform I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Given i Helsingfors den 9 februari kap. Lagens syfte och tillämpningsområde 1 Lagens syfte Syftet med denna lag är att skapa förutsättningar för en kommun- och servicestrukturreform. Syftet med reformen är att utgående från den kommunala demokratin stärka kommun- och servicestrukturen, utveckla ätten att producera och organisera servicen evidera kom 1) tillgången till service, dess kvalitet oc finansieringen av den i landets alla delar, 2) de grundläggande fri- och rättighetern samt jämlikhet i fråga om erhållandet av ser vice, 3) förutsättningarna för kommuninvånarna självstyrelse, 4) kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka, 5) den finsk- och svenskspråkiga befolkningens rättigheter att använda sitt eget språk och att få service på detta språk, samt 6) samernas språkliga rättigheter samt samernas rätt att såsom urfolk bevara och utveckla sitt språk och sin kult 7

8 uppfyller kravet på ett befolkningsunderlag på invånare är detta en viktig faktor för inledningen av reformerna. (se 5 i ramlagen) Det är bra att bilda en enhetlig och väl avvägd helhet av primärvården och uppgifterna inom socialvården. Över hälften av landets befolkning bor till exempel i kommuner där vården och omsorgen finns inom samma organisation. Det är viktigt att utveckla kommunens och kommunernas inom samarbetsområdet gemensamma omfattande välfärdspolitiska ansvar som förutsätter en nära koppling till kommunernas andra funktioner, till exempel markanvändningen, boendet, undervisningen och kultur- och ungdomstjänsterna. När samarbetsområden bildas lönar det sig att avtala om tillhandahållandet av uppgifterna inom socialvården på ett enhetligt sätt mellan kommunerna. Det är förnuftigt att i samarbete med flera samarbetsområden organisera de regionala övervakningsenheter som håller på att inrättas inom miljö- och hälsoskyddet. Yrkesutbildning En kommun eller ett samarbetsområde som har tillstånd att anordna grundläggande yrkesutbildning ska med vissa undantag ha ett befolkningsunderlag på minst invånare. Kommunerna ansvarar också för igångsättandet av denna planering. Till exempel genom kommunsammanslagningar är det möjligt att uppnå ett befolkningsunderlag på invånare och att förenkla förvaltningen. (se 5 i ramlagen) Befolkningsmålen gäller per utbildningsanordnare, så samma kommuns invånarantal kan beaktas i flera samkommuner. De nuvarande tillstånden att ordna utbild ning fortfar också att gälla, även om anordnaren av yrkesutbildning inte uppfyller det invånarantal som krävs. Avvikelse från kravet på befolkningsunderlag Det går att avvika från befolkningsmålen för primärvården och den grundläggande yrkesutbildningen enbart på grund av Strukturprojektet genomförs i olika faser Beredning av genomförandet, skede I (7 mån) förandet, skede II (4 mån) förandet, skede III (7 mån) förandet, skede IV (9 mån) Beredning av genom- Beredning av genom- Beredning av genom- X/06 IV/07 V/07 VIII/07 IX/07 I/09 III/08 IV/08 XII/08 Genomförandeskedet I/09 XII/12 Genomförandeplan del I Statsrådet Genomförandeplan del II Beredning av överkommunalt servicearbete i samarbetsområden och samkommuner med brett befolkningsunderlag Utabetande av en samarbetsplan för huvudstadsregionen Utarbetande av samarbetsplaner för de stora städerna Utveckling av kommunernas interna serviceprocesser Ev. folkomröstningar Kommunernas och IM:s utvärdering Kommunernas och IM:s utvärdering Förslag till kommunindelning 2008 Genomförande av ändrad kommunindelning Förslag till kommunindelning 2009 Statsrådet Inrikesministeriets särskilda kommunindelningsutredningar Statsrådet Statsrådet 8

9 skärgård och långa avstånd eller för att trygga språkliga rättigheter. Undantagsbestämmelserna innebär inte automatisk avvikelse från skyldigheten att bilda ett samarbetsområde. Kommunerna ska försöka nå befolkningsmålet i stället för att försöka motivera att kravet på ett visst befolkningsunderlag inte gäller dem. Service när befolkningsunderlaget är brett Regionala samkommuner för social-, hälso- och sjukvård producerar specialiserad sjukvård och annan service som förutsätter ett brett befolkningsunderlag, såsom specialservice inom vården av utvecklingsstörda och inom socialvården. I lagen om specialiserad sjukvård och lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda föreskrivs om uppgifterna för en samkommun med ett brett befolkningsunderlag. Samkommunen kan enligt lagen också ges andra uppgifter. Samkommunerna främjar också inom sitt område hälsa, funktionsförmåga och social trygghet (se 5 i ramlagen). Det är viktigt att samordna denna regionala uppgift med kommunernas likartade uppgift för att främja hälsa och välfärd i enlighet med socialvården och folkhälsoarbetet. I planeringen som gäller samkommunen kan man avvika från de nuvarande i lag definierade regionindelningarna (se 3 i ramlagen). Kommunen kan också ge samkommunen andra uppgifter än de som fastställs i lagen. Så kan man göra med de övriga medlemskommunernas samtycke och genom att ändra grundavtalet för samkommunen. Det kan gälla uppgifter inom primärvården och socialväsendet. Det lönar sig för kommunerna i samkommunerna att i sina avtal eftersträva en Skärgårdskommuner och kommuner med långa avstånd (RP 155/2006) Skärgårdskommuner (10) Kommuner med långt avstånd (25) Skärgårdskommuner med långa avstånd (3) Kommuner med långa avstånd som är underordnade förvaltningsförsöket i Kajanaland (3) Med långt avstånd avses en sträcka på över 40 kilometer mellan centrumen i olika kommuner långs med allmänna vägar. Grundkarta AffectoGenimap Finland Oy, L7017/07 enhetlig servicehelhet som sköts av en samkommun för ett brett befolkningsunderlag. Kommunerna kan alltså med fördel ge samkommunerna i uppgift att enhetligt sköta social- och hälsovårdens uppgifts- och servicehelheter. Tvåspråkiga och helt svenskspråkiga kom muner säkerställer de svenskspråkiga tjänster som kräver ett brett befolk ningsunderlag genom att ingå i ett sjukvårdsdistrikt som producerar svenskspråkiga tjänster. Stadsregioner Kommunerna inom stadsregioner ska utarbeta en samarbetsplan före Av planen framgår hur man kommer att förbättra samordningen av markanvändningen, boendet och trafiken och servicen över kommungränserna. I planen beaktas redan pågående projekt om utveckling av samarbetet. Centralorten inleder samarbetet. (se 7 i ramlagen) 9

10 Om kommunerna inom stadsregionen inte tillhandahåller basservicen i samarbete, förutsätter samarbetsplanen åtminstone en utredning av hur kommuninvånarna ges bättre möjligheter att anlita tjänsterna i en annan kommun över förvaltningsgränserna. Målet är att underlätta användningen av tjänster genom att samordna dem med arbetspendling och kundservice. I ramlagen finns en förteckning över de kommuner som ska ingå i stadsregionerna. Också andra stadsregioner än de som anges i lagen kan utarbeta en motsvarande samarbetsplan. Kommuner i en svår ekonomisk ställning De kommuner som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning måste tillsammans med staten utreda kommunens möjligheter att trygga de tjänster för sina invånare som lagstiftningen förutsätter och vidta åtgärder för att trygga förutsättningarna för servicen (se 9 i ramlagen). Kriterierna för ekonomins gränsvärden har fastställts genom statsrådets förordning. Utredningarna görs i utvärderingsgrupper som består av tre personer, med en företrädare för kommunen, en för inrikesministeriet och en utomstående som är ordförande för utvärderingsgruppen. Gruppen lägger fram ett förslag till åtgärder som behövs för att trygga servicen till invånarna. Kommunfullmäktige behandlar förslagen och beslutar om de fortsatta åtgärderna. Utifrån utvärderingsgruppens förslag och kommunfullmäktiges beslut överväger inrikesministeriet behovet av att inleda en särskild utredning om kommunindelningen. Kommuner som utarbetar planer för stadsregioner ULEÅBORG, Karlö, Haukipudas, Kempele, Kiiminki, Limingo, Lumijoki, Muhos, Oulunsalo, Tyrnävä, Ylikiiminki, Yli-Ii JYVÄSKYLÄ, Jyväskylän mlk, Korpilahti, Laukaa, Muurame, Petäjävesi, Toivakka, Hankasalmi, Uurainen KARLEBY, Krnoby, Kelviå, Lohteå SEINÄJOKI, Ilmajoki, Lappo, Nurmo, Ylistaro, Alavus, Jalasjärvi, Kuortane, Kurikka VASA, Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Korsholm, Oravais, Lillkyro, Vörå, Maxmo KUOPIO, Karttula, Maaninka, Siilinjärvi S:T MICHEL, Hirvensalmi, Ristiina JOENSUU, Kontiolahti, Liperi, Pyhäselkä, Eno, Outokumpu, Polvijärvi TAMMERFORS, Kangasala, Lempäälä, Nokia, Orivesi, Birkala, Vesilahti, Ylöjärvi BJÖRNEBORG, Luvia, Sastmola, Nakkila, Norrmark, Påmark, Siikainen, Ulvsby TAVASTEHUS, Hattula, Hauho, Janakkala, Kalvola, Lammi, Renko, Tuulos ÅBO, Aura, S:t Karins, Lundo, Nådendal, Reso, Rusko, Vahto HELSINGFORS, Esbo, Vanda, Grankulla, Hyvinge, Järvenpää, Kervo, Kyrkslätt, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs, Sibbo, Tusby, Vihtis BORGÅ, Askola, Mörskom, Pernå LAHTIS, Asikkala, Hollola, Hämeenkoski, Kärkölä, Nastola, Orimattila, Artsjö, Hartola, Heinola, Padasjoki, Sysmä LAPPEENRANTA, Joutseno, Lemi, Taipalsaari, Luumäki, Savitaipale, Suomenniemi, Ylämaa KOUVOLA, Anjalankoski, Elimäki, Iitti, Jaala, Kuusankoski, Valkeala KOTKA, Fredrikshamn, Pyttis, Strömfors, Miehikkälä, Virolahti CENTRALORT SAMARBETSKOMMUNER Nämns i ramlagen Annan Grundkarta AffectoGenimap Finland Oy, L7017/07 10

11 Förutsättningar för en lyckad reform En livskraftig kommun Kommunens livskraft är en nödvändig förutsättning för en sund kommunal ekonomi och en fungerande service för invånarna. Enligt ramlagen är målet för kommun- och servicestrukturreformen en livskraftig, handlingskraftig och enhetlig kommunstruktur (se 1 i ramlagen) Faktorer som ökar livskraften är bl.a. att infrastrukturen fungerar, att förutsättningar skapas för näringslivet, att miljön är trivsam och att den lokala demokratin fungerar. Kommunens livskraft beror inte enbart på vad kommunen gör. Kommunen behöver fungerande partnerskapsstrukturer som förenar parternas mål och resurser. Organisering av reformen Vid genomförandet av kommun- och strukturreformen är det vettigt att kommunerna bildar en projektorganisation. Kommunerna kan organisera sig till exempel så att ordförandena för kommunstyrelserna och kommunfullmäktige på grund av sin ställning bildar en regional styrgrupp. I gruppens 11

12 sammansättning beaktas också de olika politiska grupperingarnas representation. Kommundirektörerna och de redan existerande organisationerna i regionen eller landskapet bistår med sakkunskap. På så vis kan de kommuner som går i spetsen för reformen redan i beredningsskedet engagera de kommunala och regionala organisationernas mest kompetenta aktörer i projektet. I kommunen utgör beredningen av genomförandet ett led i förändringsledningen. De förtroendevalda har en viktig uppgift i detta eftersom de har ledningsansvaret. Eftersom fullmäktige beslutar om utredningen och genomförandeplanen, intar fullmäktigegruppernas ordförande och fullmäktiges presidium en nyckelposition tillsammans med styrelsen. Det är viktigt med politiskt ledarskap, särskilt i början av processen. Det handlar ju om att ta initiativ, peka på förändringsbehov och formulera mål. Professionellt ledarskap är av avgörande betydelse för genomförandet av reformerna. Fastän planerna och strategierna är i sin ordning, kan reformer inte genomföras utan fungerande tillvägagångssätt. Personalledning En förutsättning för att reformen ska lyckas är förändringsledning med tyngdpunkt på personalledning och kommunikation. Hur reformen genomförs beror på de anställdas motivation och förmåga till förnyelse. Genom kommun- och servicestrukturreformen eftersträvas bättre produktivitet och effektivitet, som inte kan nås utan resultatrikt personalarbete. I genomförandeplanen ska ingå en plan för tillräckliga personalresurser och utvecklande av dem när reformen genomförs. Vid bedömningen av tillräckliga personalresurser behövs kunskap om kommunernas gemensamma personal styrka, personalens kompetens och pensionering. Personalutvecklingen baserar sig på en kompetens som ändringarna av serviceproduktionen förutsätter. Beredning av genomförandeplanen Strategisk utvärdering av tidigare samarbete och projekt Strategiskt informationsunderlag Verksamhetsförutsättningar, samarbetsbehov och resurser Sonderingsskedet Gemensam syn på regionens framtid Möjlighet att tillämpa tillgängliga metoder Strategiska val och nödvändiga beslut Utvärdering 12

13 Personalomorganiseringarna och beredningen av utredningen och genomförandeplanen görs i samarbete med företrädare för kommunernas och samkommunernas personal (se 13 i ramlagen). Kommunikation Ett lyckat reformgenomförande kräver information, öppenhet och samspel redan i beredningsfasen. Kommunernas sätt att informera om ändringarna påverkar genomförandet. Kommunikationen kan i hög grad minska osäkerheten och vända motståndet till en positiv förändringskraft. I centrum för förändringsinformationen står kommunens invånare, förtroendevalda och personal. Alla parter måste få in formation om vad man vill nå med förändringen. Det är viktigt att informera om förändringen i tid, i tillräcklig omfattning och på ett begripligt sätt. Kommunens intressentgrupper vill veta hur reformer och förändringar som gäller kommunen bereds och framskrider. För att ta ett exempel är församlingarna i sin egen verksamhet beroende av kommu nerna, bland annat av kommunindelningen. Kommunerna ska aktivt hålla kontakt med församlingarna när de inleder och genomför planering som gäller kommun- och servicestrukturerna. De lokala församlingarna ska informeras t.ex. när utredningen om en kommunsammanslagning inleds så att de kan förbereda sig på de förändringar som ändringarna i kommunindelningen oundvikligen medför. styrningen och närdemokratin. Kommun- och servicestrukturreformen bygger på demokratiskt beslutsfattande, eftersom det är fullmäktige som beslutar om utredningen och genomförandeplanen. Det är också bra att kommunen i valet av medel kommer ihåg att ge rum för deltagande demokrati. Kommuninvånarna måste informeras och reformförslagen måste diskuteras med dem. Genomförandet av reformen förutsätter alltid växelverkan. Kommunen har goda möjligheter att öka den demokratiska styrningen när den ser över servicestrukturerna. Genom att gallra bort komplicerade organisationsmodeller ökar man insynen i verksamheten och de förtroendevaldas verkliga beslutanderätt. En översyn av kommunstrukturerna och övergång till större kommuner kräver åtgärder som stärker närdemokratin, till exempel införande av regionala delegationer och nämnder. En fungerande lokaldemokrati är en resurs för det sociala kapitalet och ansvarstagandet. Demokrati och ledning Element i en livskraftig och handlingskraftig kommun En livskraftig och handlingskraftig kommun Näringsgrenar och sysselsättning Demokrati Ett av de viktigaste målen för kommun- och servicestrukturreformen är att stärka den demokratiska styrningen. När kommunen planerar reformer lönar det sig att dryfta vilka verkningar besluten har för den demokratiska Service och kunder Samhälle och miljö Ekonomi och personal 13

14 Staten och kommunerna i kommun- och servicestrukturreformen Ekonomiska bidrag för reformen Sammanslagningsunderstöden till kommunerna är som störst åren 2008 och 2009, varefter de minskar stegvis. Det är inte längre säkert om sammanslagningsunderstöd betalas efter Med sammanslagningsunderstöden vill man i högre grad än tidigare sporra till uppkomsten av stora kommuner med fler än invånare och till sammanslagningar som förenar fler än två kommuner. (se i kommunindelningslagen) Om sammanslagningarna leder till förlust av statsandelar kommer de i fortsättningen att ersättas till fullt belopp under fem års tid. Dessutom ska kommuner med svag ekonomi göras mer attraktiva som 14

15 Kommunernas sammanslagningsunderstöd (grund- och tilläggsdel, mn ) vid olika stora ändringar i kommunindelningen som verkställs åren Den översta siffran på raden avser 2008 och 2009, den mellersta 2010 och 2011 och den understa beskriver jämförelsenivån, dvs och (Källa: RP 155/ ) Kommunens invånarantal efter ändringen i kommunindelningen och det sammanlagda invånarantalet i de andra kommunerna utom den största över ,20 8,46 9,72 10,98 12,24 13,50 14,76 16,02 17,28 18,54 över ,60 6,58 7,56 8,54 9,52 10,50 11,48 12,46 13,44 14,42 4,00 4,70 5,40 6,10 6,80 7,50 8,20 8,90 9,60 10,30 över ,48 7,74 9,00 10,26 11,52 12,78 14,04 15,30 16,56 17, ,04 6,02 7,00 7,98 8,96 9,94 10,92 11,90 12,88 13,86 3,60 4,30 5,00 5,70 6,40 7,10 7,80 8,50 9,20 9,90 över ,76 7,02 8,28 9,54 10,80 12,06 13,32 14,58 15,84 17,10 under ,48 5,46 6,44 7,42 8,40 9,38 10,36 11,34 12,32 13,30 3,20 3,90 4,60 5,30 6,00 6,70 7,40 8,10 8,80 9,50 under ,40 6,66 7,92 9,18 10,44 11,70 12,96 14,22 15,42 16,74 över ,20 5,18 6,16 7,14 8,12 9,10 10,08 11,06 12,04 13,02 3,00 3,70 4,40 5,10 5,80 6,50 7,20 7,90 8,60 9,30 under ,50 5,76 7,02 8,28 9,54 10,80 12,06 13,32 14,58 15, ,50 4,48 5,46 6,44 7,42 8,40 9,38 10,36 11,34 12,32 2,50 3,20 3,90 4,60 5,30 6,00 6,70 7,40 8,10 8,80 under ,60 4,86 6,12 7,38 8,64 9,90 11,16 12,42 13,68 14,94 under ,80 3,78 4,76 5,74 6,72 7,70 8,68 9,66 10,64 11,62 2,00 2,70 3,40 4,10 4,80 5,50 6,20 6,90 7,60 8, det antal med vilket kommunerna minskar vid ändringen i kommunindelningen partner vid sammanslagningar genom att under 2008 och 2009 höja grunddelen för sådana kommuner med 100 euro per invånare. Denna höjning är som störst en miljon euro. I samband med strukturreformen ger staten ekonomiskt stöd för många redan pågående projekt i kommunerna. Det är en fördel om kommunen ser till att målen för dessa utvecklingsprojekt är att skapa en kommun- och servicestruktur som är förenlig med kommunernas gemensamma intressen och att förbättra verksamhetens produktivitet. Utvärdering av reformen Den första utvärderingen av hur strukturreformen har fortskridit gör statsrådet och Finlands Kommunförbund senast , då kommunerna lämnar sina genomförandeplaner och stadsregionerna sina samarbetsplaner. Den andra utvärderingen gäller kommuner vars situation är särskilt svår. Statsrådet kommer att överväga om det i början av 2009 överlämnar till riksdagen en regeringsproposition med förslag till lag om ändring av kommunindelningslagen. Lagändringen skulle ge statsrådet rätt att, på förslag av kommunindelningsutredaren, genomföra tvångssammanslagningar av kommuner vars situation är särskilt svår. Den tredje och viktigaste bedömningen infaller år Då kommer statsrådet att avlåta en redogörelse till riksdagen för 15

16 genomförandet av kommun- och strukturreformen och uppnåendet av målen för ramlagen. Med tanke på reformprocessen, ledningen och inriktningen av reformen samt för projektets trovärdighet är det viktigt att man systematiskt utvärderar hur reformen fortskrider. Tätare samarbete mellan kommunerna och staten Basserviceprogrammet som reglerar kommunens uppgifter och finansieringen av dem utvecklas och görs till en permanent del av den lagbaserade förhandlingsprocessen mellan kommunerna och staten. Också kommunernas finansierings- och statsandelssystem förnyas med ett enkelt och genomskådligt system som mål. (se 11 i ramlagen) De viktigaste punkterna: i reformen beslutar man att stärka kommunernas skatteunderlag genom att överföra skatteavdrag på staten. hinder för sammanslagningar och samarbete mellan kommunerna undanröjs i finansieringssystemet målet är att slå samman statsandelarna för de olika förvaltningsområdena kommunernas olika förhållanden och servicebehov kommer att beaktas även i fortsättningen utjämningssystemet bör vara neutralt i förhållandet mellan staten och kommunerna kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna förändras inte till följd av omställningarna (se 11 i ramlagen). Organiseringen och finansieringen av tre uppgiftsområden kommer att överföras från kommunerna till staten senast : konsumentrådgivning, uppgifter som anges i lagen om underhållstrygghet med undantag av fastställande av underhållsskyldighet intressebevakningstjänsterna i förmyndarverksamheten (se 8 i ramlagen) Staten övertar finansieringen av: kostnaderna för hälso- och sjukvård av utlänningar till den del som finska staten är ansvarig för dem med stöd av EU:s lagstiftning eller internationella avtal som Finland ingått utredningar i anslutning till sexuellt utnyttjande av barn rättspsykiatriska utredningar. Staten och kommunerna utvecklar tillsammans kompatibla informationssystem och främjar införandet av elektroniska tjänster. Dessutom kommer staten och kommunerna att utveckla sin samservice. De nya närservicekoncepten (t.ex. distansläkare och webbundervisning) och den vidare utvecklingen av dem kommer att vara en väsentlig del av reformarbetet. (se 12 i ramlagen) 16

17 Kommunförbundet som partner till kommunerna Finlands Kommunförbund stödjer tillsammans med sina egna bolag kommunerna i arbetet med att bereda, genomföra och utvärdera reformen. De informations-, utbildnings- och konsulttjänster som tillhandahålls av Kommunförbundet och dess bolag fokuserar på kommun- och servicestrukturreformen. År 2007 ordnas flera temaseminarier. Tider och ämnen för seminarierna finns på kommunerna.net under Evenemang och utbildning. 17

18 Sök information och följ hur reformen fortskrider riktlinjer för kommun- och servicestrukturreformen och ramlagen. Fråga gratis om strukturprojektet. redskap för dem som förnyar kommunernas service och strukturer. Stöd för utarbetande av planer för stadsregionerna. > förändringsledning stöd för den mest krävande ledningsuppgiften under de närmaste åren. stödpaket för sammanslagningar, sammanslagningsläget och kommunindelningslagen. samkommun, värdkommun, regionalt samarbete och hela samarbetet som överskrider kommungränserna. exempel på förändringar av serviceproduktionen och förvaltningen och på mellankommunalt samarbete på olika områden. information om mellankommunalt samarbete inom vård och omsorg, frågor och svar, avgiftsfri rådgivning. nyhetsbrev sektorvis. nyheter frän Finlands Kommuntidning och prenumerationer. Online-nyheter ur Kuntalehti och prenumerationer. utbildning på svenska. Bland annat strukturseminarium för Svenskfinland. Efeko Ab och Suunnittelukeskus Oy betjänar som en del av Finnish Consulting Group. ledning och planering av förändring konsulttjänster i anslutning till kommunsammanslagningar nya sätt att producera och tillhandahålla tjänster utveckling av produktivitet och kostnadseffektivitet. ett av landets största konsultföretag inom samhällsplanering erbjuder tjänster inom områdesanvändning och områdesplanering, trafik och trafikleder, vattenoch miljöteknik, husteknik och bygg- och underhållstjänster. Audiator Balance -ekonomiska analyser öppnar åskådligt ekonomins delområden i tillräcklig omfattning både för de förtroendevaldas och för tjänsteinnehavarnas ledning. Handböcker om Strukturreformen Det lönar sig att bekanta sig även med Kommunförbundets övriga handböcker om Strukturreformen. Puitelain toteuttaminen Toimeenpanon tietopaketti kunnille (januari 2007 i sam arbete med Efeko Ab) Närservicen förnyas Strukturreform för kommuninvånarnas bästa (mars 2007) Dessutom utkommer en handbok om demokrati i maj. Handböckerna finns på 18

19 Begrepp Ramlagen Ramlagen anger kommunernas planerings- och genomförandeskyldigheter i strukturreformen och tidtabellen för uppfyllandet av skyldigheterna. Genomförandet av de strukturella reformerna enligt ramlagen inleds i kommunerna redan innan ramlagen träder i kraft. Kommun En kommun består av ett pendlingsområde eller någon annan funktionell helhet. Den är livskraftig och har ekonomiska och andra förutsättningar för att trygga servicen för invånarna. Samarbetsområde Ett samarbetsområde är en regional organisation som bildas för att stärka samarbetet mellan kommunerna. Förvaltningsformen kan vara antingen en samkommun eller, om samarbetsområdets uppgifter anförtros en enskild kommun, ett gemensamt organ för kommunerna inom området. Kommunens utredning och genomförandeplan Åtgärder som kan ingå i den utredning som varje kommun ska göra: 19

20 ändringar i kommunindelningen bildande av ett samarbetsområde som ansvarar för primärvården och anknytande uppgifter inom socialvården bildande av ett samarbetsområde för grundläggande yrkesutbildning och organisering av servicen inom den specialiserade sjukvården och specialomsorgen för utvecklingsstörda. Dessutom ska det av utredningen framgå vilka andra serviceuppgifter kommunen tänker överföra till de organisationer som ansvarar för samarbetet. I den genomförandeplan som varje kommun ska utarbeta anger kommunen hur den tänker se till att servicen tillhandahålls i framtiden. Eftersom de frågor som förpliktar kommunerna till samarbete är så omfattande ska utredningarna och genomförandeplanerna beredas i nära samarbete mellan kommunerna. De färdiga utredningarna och genomförandeplanerna ska lämnas till statsrådet senast I statsrådets förordning fastställs närmare hurdan struktur utredningarna och genomförandeplanerna ska ha och hur de ska överlämnas till statsrådet. Planeringsskyldighet för stadsregionerna Huvudstadsregionen och 16 andra stadsregioner ska utarbeta en plan för hur de kan förbättra samordningen av markan- vändningen, trafiken, boendet och servicen över kommungränserna. Planen ska vara färdig senast Kommuner i en svår ekonomisk situation I statsrådets förordning definieras kriteri erna för bedömning av nyckeltalen i kommunernas ekonomi och de gränsvärden genom vilka statsrådet på basis av separata utredningar, bedömningar och åtgärder kan besluta om ändringar i kommunindelningen. En regeringsproposition om detta utfärdas vid behov i början av år Statens kommunpolitik I reformen beslutar man att stärka kommunernas skatteunderlag genom att överföra skatteavdrag på staten. Detta innebär en förändring i kommunernas inkomststruktur, eftersom reformen som helhet inte medför förändringar i kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Basserviceprogrammet och ministergruppen som bereder programmet Inom statsrådet leds kommun- och servicestrukturreformen av den ministerarbetsgrupp som bereder basserviceprogrammet. Arbetsgruppen drar under projektets gång nödvändiga politiska slutsatser. Basserviceprogrammet bygger på statsminister Matti Vanhanens regeringsprogram, enligt vilket regeringen för en långsiktig och stabil kommunpolitik. 20

21 Lagar och förordningar Lag om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007, RP 155/2006 rd) Given i Helsingfors den 9 februari 2007 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde 1 Lagens syfte Syftet med denna lag är att skapa förutsättningar för en kommun- och servicestrukturreform. Syftet med reformen är att utgående från den kommunala demokratin stärka kommun- och servicestrukturen, utveckla sätten att producera och organisera servicen, revidera kommunernas finansierings- och statsandelssystem samt se över uppgiftsfördelningen mellan kommunerna och staten så att det finns en stark strukturell och ekonomisk grund för ordnandet och produktionen av den service som kommunerna ansvarar för samt för kommunernas utveckling. Syftet är att förbättra produktiviteten och dämpa utgiftsökningen i kommunerna samt att skapa förutsättningar för att utveckla styrningen av den service som kommunerna ordnar. Lagens mål är en livskraftig och funktionsduglig samt enhetlig kommunstruktur. Dessutom är lagens mål att i hela landet säkerställa service av hög kvalitet som är tillgänglig för invånarna. Servicestrukturen skall vara heltäckande och ekonomisk och den skall möjliggöra en effektiv användning av resurserna. När arrangemangen enligt denna lag planeras och genomförs skall beaktas 1) tillgången till service, dess kvalitet och finansieringen av den i landets alla delar, 2) de grundläggande fri- och rättigheterna samt jämlikhet i fråga om erhållandet av service, 3) förutsättningarna för kommuninvånarnas självstyrelse, 4) kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka, 5) den finsk- och svenskspråkiga befolkningens rättigheter att använda sitt eget språk och att få service på detta språk, samt 6) samernas språkliga rättigheter samt samernas rätt att såsom urfolk bevara och utveckla sitt språk och sin kultur samt självstyrelsen när det gäller samernas språk och kultur inom samernas hembygdsområde. 2 Tillämpningsområde Lagen tillämpas i landets samtliga kommuner. I de kommuner som hör till tillämpningsområdet för lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland (343/2003) tillämpas dock endast 8, 9 och i denna lag. 3 Förhållandet till regionindelningarna Kommunerna kan utarbeta de utredningar och planer som avses i denna lag så att de avviker från indelningen i sjukvårdsdistrikt enligt 7 i lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989) och den indelning i specialomsorgsdistrikt som statsrådet beslutat om med stöd av 6 i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977). Kommunerna kan utarbeta de utredningar och planer som avses i denna lag så att de avviker från den landskapsindelning som statsrådet beslutat om med stöd av 1 2 mom. i lagen om landskapsindelning (1159/1997). 2 kap. Genomförandet av reformen 4 Metoder Kommunstrukturen stärks genom att kommuner sammanslås och genom att delar av kommuner ansluts till andra kommuner. Ändringar i kommunindelningen verkställs och stöds på det sätt som bestäms i kommunindelningslagen (1196/1997). Servicestrukturerna stärks genom att den service som förutsätter ett större befolkningsunderlag än en kommun sammanförs och genom att samarbetet mellan kommunerna utökas. Verksamhetens produktivitet förbättras också genom att kommunernas verksamhet effektiviseras vid ordnandet och produktionen av service samt genom att stärka verksamhetsförutsättningarna för huvudstadsregionen och andra stadsregioner med problematisk samhällsstruktur. 21

22 5 Bildandet av kommuner och samarbetsområden En kommun skall bestå av en pendlingsregion eller någon annan sådan funktionell helhet som har ekonomiska förutsättningar och på personella resurser grundade förutsättningar att ansvara för ordnandet och finansieringen av servicen. För att stärka samarbetet mellan kommunerna kan kommunerna inrätta ett samarbetsområde enligt 3 och 4 mom. som består av en funktionell helhet. Kommunerna kan komma överens om att samarbetsområdets uppgifter i enlighet med 76 2 mom. i kommunallagen (365/1995) anförtros en kommun inom området att sköta, varvid det för skötseln av uppgifterna inrättas ett i 77 i kommunallagen avsett gemensamt organ för kommunerna inom området, eller att samarbetsområdets uppgifter sköts av en samkommun. I en kommun eller inom ett samarbetsområde som sköter primärvården och sådana uppgifter inom socialväsendet som är nära anslutna till primärvärden skall det finnas åtminstone ungefär invånare. En kommun eller ett samarbetsområde som har tillstånd att ordna grundläggande yrkesutbildning enligt lagen om yrkesutbildning (630/1998) skall åtminstone ha ungefär invånare. Från de villkor som i 3 och 4 mom. föreskrivs för bildandet av en kommun eller ett samarbetsområde kan avvikas, om 1) det på grund av skärgård eller långa avstånd inte är möjligt att bilda en funktionell helhet på det sätt som bestäms i 1 och 2 mom., 2) det är nödvändigt för att trygga de finskeller svenskspråkiga invånarnas språkliga rättigheter, eller 3) det är nödvändigt för att trygga de rättigheter som gäller samernas språk och kultur. 6 Service som förutsätter ett brett befolkningsunderlag För att trygga den service som förutsätter ett brett befolkningsunderlag indelas landet i de sam kommuner som uppräknas i 7 i lagen om specialiserad sjukvård. Varje kommun skall höra till en samkommun. Angående röstetalet i samkommunen gäller vad som bestäms i 17 i lagen om specialiserad sjukvård, om inte kommunerna kommer överens om något annat. Samkommunen skall 1) i den omfattning som kommunen anger ansvara för den service som föreskrivs i lagen om specialiserad sjukvård och lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda, 2) inom sitt område främja beaktandet av hälsa, funktionsförmåga och social trygghet, samt 3) sköta de andra uppgifter som åläggs den genom lag. Kommunen kan också ge samkommunen andra uppgifter. Tvåspråkiga och enspråkiga svenskspråkiga kommuner är dessutom medlemmar i en samkommun som har till uppgift att trygga ordnandet av svenskspråkig service för medlemskommunerna i enlighet med den arbetsfördelning som särskilt skall beslutas. En del av de åtgärder och den vård som hör till den högspecialiserade sjukvården centraliseras till något specialupptagningsområde på riksnivå. En proposition med förslag till ändring av lagen om specialiserad sjukvård bereds och föreläggs riksdagen så att genom förordning av statsrådet bestäms vilka undersökningar och åtgärder samt vilken vård som hör till den högspecialiserade sjukvården samt vilka av dessa som centraliseras på riksnivå. 7 Planeringsskyldighet för vissa stadsregioner Städerna Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda (huvudstadsregionen) skall senast den 31 augusti 2007 utarbeta en plan för hur samordningen av markanvändningen, boendet och trafiken samt användningen av service över kommungränserna skall förbättras i regionen med beaktande av de projekt i syfte att utveckla samarbetet som redan pågår. Städerna Åbo, Borgå, Björneborg, Tavastehus, Tammerfors, Lahtis, Kotka, Villmanstrand, S:t Michel, Kuopio, Joensuu, Jyväskylä, Seinäjoki, Vasa, Karleby och Uleåborg skall tillsammans med de kommuner som nämns i 3 mom. senast den 31 augusti 2007 utarbeta en plan för hur samordningen av markanvändningen, boendet och trafiken samt användningen av service över kommungränserna skall förbättras i de i 3 mom. avsedda regionerna, om inte de berörda kommunerna enhälligt konstaterar att det är onödigt att utarbeta en plan. Planer som avses i 2 mom. skall utarbetas tillsammans med följande kommuner: 1) Åbo stad tillsammans med Aura, S:t Karins, Lundo, Nådendal, Reso, Rusko och Vahto, 2) Borgå stad tillsammans med Askola, Mörskom och Pernå, 3) Björneborgs stad tillsammans med Luvia, Sastmola, Nakkila, Norrmark, Påmark, Siikainen och Ulvsby, 4) Tavastehus stad tillsammans med Hattula, Hauho, Janakkala, Kalvola, Lammi, Renko och Tuulos, 5) Tammerfors stad tillsammans med Kangasala, Lempäälä, Nokia, Orivesi, Birkala, Vesilah- 22

23 ti och Ylöjärvi, 6) Lahtis stad tillsammans med Asikkala, Hollola, Hämeenkoski, Kärkölä, Nastola och Orimattila, 7) Kotka stad tillsammans med Fredrikshamn, Pyttis och Strömfors, 8) Villmanstrands stad tillsammans med Joutseno, Lemi och Taipalsaari, 9) S:t Michels stad tillsammans med Hirvensalmi och Ristiina, 10) Kuopio stad tillsammans med Karttula, Maaninka och Siilinjärvi, 11) Joensuu stad tillsammans med Kontiolahti, Liperi och Pyhäselkä, 12) Jyväskylä stad tillsammans med Jyväskylä landskommun, Korpilahti, Laukaa, Muurame, Petäjävesi och Toivakka, 13) Seinäjoki stad tillsammans med Ilmajoki, Lappo, Nurmo och Ylistaro, 14) Vasa stad tillsammans med Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Maxmo, Korsholm, Oravais, Lillkyro och Vörå, 15) Karleby stad tillsammans med Kronoby och Kelviå, samt 16) Uleåborgs stad tillsammans med Karlö, Haukipudas, Kempele, Kiiminki, Limingo, Lumijoki, Muhos, Oulunsalo, Tyrnävä och Ylikiiminki. 8 Uppgifter som överförs från kommunerna till staten Staten övertar ordnandet och finansieringen av de uppgifter som ålagts kommunerna i 1) lagen om anordnande av konsumentrådgivning i kommunerna (72/1992), 2) lagen om underhållstrygghet (671/1998), inte dock åtgärderna för fastställande av underhållsskyldighet, samt 3) lagen om ordnande av intressebevakningstjänster i förmyndarverksamheten (443/1999). Staten övertar finansieringen av de kostnader som åsamkas kommunerna som en del av uppgifterna enligt folkhälsolagen (66/1972), lagen om specialiserad sjukvård eller mentalvårdslagen (1116/1990) 1) för hälso- och sjukvård för sådana personer som finska staten skall lämna hälso- och sjukvård eller bekosta hälso- och sjukvård för med stöd av Europeiska unionens lagstiftning eller internationella avtal som Finland ingått, 2) för utredningar i anslutning till sexuellt utnyttjande av barn, samt 3) för rättspsykiatriska utredningar. Ordnandet och finansieringen av ovan nämnda uppgifter överförs på staten senast den 1 januari Kommuner som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning Om de nyckeltal för kommunens ekonomi som beskriver finansieringens tillräcklighet eller soliditeten är väsentligt och upprepade gånger sämre än motsvarande nyckeltal för hela landet och två år efter varandra har underskridit de gränsvärden som anges genom förordning av statsrådet, skall kommunen och staten tillsammans reda ut kommunens möjligheter att garantera sina invånare den service som lagstiftningen förutsätter samt vidta åtgärder för att trygga förutsättningarna för servicen. Den utredning som avses i 1 mom. görs i en utvärderingsgrupp där en av medlemmarna utses av inrikesministeriet och en av den berörda kommunen. Dessutom utser inrikesministeriet efter att ha hört den berörda kommunen till ordförande för utvärderingsgruppen en person som är oavhängig av de nämnda instanserna. Utvärderingsgruppen lägger fram ett förslag till åtgärder som behövs för att trygga servicen till invånarna. Kommunfullmäktige skall behandla utvärderingsgruppens åtgärdsförslag och delge inrikesministeriet beslutet om dem för eventuella fortsatta åtgärder. Inrikesministeriet avgör utgående från utvärderingsgruppens åtgärdsförslag och kommunfullmäktiges beslut om det är nödvändigt med en sådan särskild utredning som avses i kom - munindelningslagen i syfte att ändra kommunindelningen. Om de åtgärder som nämns i 1 3 mom. inte är tillräckliga, kan regeringen i början av 2009 till riksdagen överlämna en proposition med förslag till lag om ändring av kommunindelningslagen så att statsrådet på förslag av utvärderingsgruppen eller en kommunindelningsutredare som tillsatts i enlighet med 3 mom. kan besluta att ändra kommunindelningen. 3 kap. Särskilda bestämmelser 10 Kommunens utredning och genomförandeplan för reformen Kommunen skall senast den 31 augusti 2007 lämna statsrådet en utredning om de åtgärder som kommer att vidtas i kommunen med stöd av 5 och 6 samt en plan för genomförandet av reformen (genomförandeplan). Beslut om utredningen och genomförandeplanen fattas av kommunfullmäktige. Den genomförandeplan som avses i 1 mom. skall innehålla 1) en befolkningsanalys och en analys av 23

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om en kommun- och servicestrukturreform Given i Helsingfors den 9 februari 2007 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde 1 Lagens syfte Syftet med denna

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2007 Utgiven i Helsingfors den 20 februari 2007 Nr 169 173 INNEHÅLL Nr Sidan 169 Lag om en kommun- och servicestrukturreform... 595 170 Lag om ändring av kommunindelningslagen...

Läs mer

RP 110/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen

RP 110/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att kollektivtrafiklagen ändras så

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

RP 234/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 234/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 234/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ett utredningsförfarande i syfte att främja samarbetet i vissa stadsregioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

KOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR TILL KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET 2010

KOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR TILL KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET 2010 Finlands Kommunförbund 3.2.2011 KOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR TILL KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET 2010 Koefficient för invånarantal: 0,352147 Koefficient för beskattningsbara inkomster: 0,00002308 1) Beskattningsbara

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att bestämmelserna i vallagen om indelningen i valkretsar

Läs mer

Kommunikationsministeriets förordning

Kommunikationsministeriets förordning Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för radiofrekvenser Utfärdad i Helsingfors den 5 juni 2012 I enlighet med kommunikationsministeriets

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 26 oktober 2011 1089/2011 Justitieministeriets förordning om rättshjälpsdistrikten samt om ernas verksamhetsställen och intressebevakningsområden

Läs mer

Landskap 2013. Kommuner 2013

Landskap 2013. Kommuner 2013 Kommuner 2013 (31.12.2012) Landskap 2013 (Statsrådets beslut om landskap 799/2009) 020 Akaa 06 Birkaland 005 Alajärvi 14 Södra Österbotten 009 Alavieska 17 Norra Österbotten 010 Alavus 14 Södra Österbotten

Läs mer

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården Alla skall ha rätt till ett hälsosamt och tryggt liv Utgångspunkten för kommun- och servicestrukturreformen

Läs mer

Fullmaktsstadgande 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001. Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare

Fullmaktsstadgande 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001. Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare FÖRESKRIFT 31.12.2001 Fullmaktsstadgande Dnr. 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001 Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare Upphäver Social- och hälsovårdsministeriets föreskrift 181/411/95 Ärende Fastställande

Läs mer

RP 206/2010 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2011. valkretsarna, eftersom båda kommunerna hör. hör till Birkalands valkrets.

RP 206/2010 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2011. valkretsarna, eftersom båda kommunerna hör. hör till Birkalands valkrets. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att vallagens bestämmelser om valkretsindelningen ändras

Läs mer

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015.

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kommunstrukturlagen och om upphävande av 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning 3. 2 Grundlagen 4. 3 Språklagen 5. 4 Sektorlagstiftning 7. 5 Bildande av samarbetsområden 8. 6 Ändringar i kommunindelningen 9

Innehåll. 1 Inledning 3. 2 Grundlagen 4. 3 Språklagen 5. 4 Sektorlagstiftning 7. 5 Bildande av samarbetsområden 8. 6 Ändringar i kommunindelningen 9 Kommun- och servicestrukturreformen och nationalspråken Innehåll 1 Inledning 3 2 Grundlagen 4 3 Språklagen 5 4 Sektorlagstiftning 7 5 Bildande av samarbetsområden 8 6 Ändringar i kommunindelningen 9 7

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

Hur motsvarar planerna lagens mål?

Hur motsvarar planerna lagens mål? 4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional

Läs mer

Kommunernas sammanslagningsutredningar. förslag 5.1.2015

Kommunernas sammanslagningsutredningar. förslag 5.1.2015 Kommunernas sammanslagningsutredningar och - förslag 5.1.2015 Nyland: utredningskriterierna Kommunens befolkningsunderlag < 20 000 Pendlingskriteriet Metropolkriteriet Samhällsstrukturkriteriet Kriteriet

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 13 maj 2011 433/2011 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av 4 och 5 i kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för

Läs mer

Polisens servicenätverk

Polisens servicenätverk Polisens servicenätverk SM 418/2013 11 huvudpolisstationer Helsingfors Esbo Vanda Åbo Lahtis Kouvola Vasa Tammerfors Kuopio Uleåborg Rovaniemi Huvudpolisstationer Polisstationer vars ersättande med övervägs

Läs mer

Kommunförbundet och servicestrukturreformen

Kommunförbundet och servicestrukturreformen Kommunförbundet och servicestrukturreformen Tarja Myllärinen Direktör, social och hälsovåd Finlands Kommunförbund Kommunreformen och strukturreformen i samma takt Ansvaret för ordnandet av uppgifter och

Läs mer

Programmet för utvärdering av strukturreformen ARTTU

Programmet för utvärdering av strukturreformen ARTTU Programmet för utvärdering av strukturreformen ARTTU ARTTU-kommunerna I forskningsprogrammet för utvärdering av strukturreformen deltar 40 kommuner. Det är fråga om kommuner som har gått samman, samarbetskommuner,

Läs mer

Regionförvaltningsreformen

Regionförvaltningsreformen Regionförvaltningsreformen Lägesöversikt januari 2016 9.2.2016 1 Juha Sipiläs regeringsprogram Ett separat beslut som förenklar organiseringen av den offentliga regionförvaltningen (staten, regionerna

Läs mer

Nr Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet

Nr Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet Nr 434 1269 Bilaga 1. Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet 1.3 Digital televisionsverksamhet Stationens namn 1) Kanal MAX ERP Knippe A Knippe B Knippe C (kw) 1) Av praktiska

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

RP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti

Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen understatssekreterare 1 Hörnstenarna i det nya social- och hälsovårdssystemet 1. Stark organisation 18 landskap 2. Integration av tjänster tjänsterna formas

Läs mer

Åldersgrupper som får kallelse till bröstcancerscreening per kommun år 2009

Åldersgrupper som får kallelse till bröstcancerscreening per kommun år 2009 020 AKAA X X X X X X X 005 ALAJÄRVI X X X X X X X 009 ALAVIESKA X X X X X X 010 ALAVUS X X X X X X X X X X 015 ARTSJÖ X X X X X X X 016 ASIKKALA X X X X X X X X X X 018 ASKOLA X X X X X X X X X X 019 AURA

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 mars 2012 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för radiofrekvenser Utfärdad

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 53/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen, upphävande

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM 1(11) Begäran om utlåtande SHM Anvisningar: I den elektroniska enkäten kan man röra sig fram och tillbaka genom att trycka på Föregående- och Nästa-knapparna. Det är möjligt att gå framåt i enkäten utan

Läs mer

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna 90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna F ö r k l a r i n g : I fråga om statens kommunpolitik har finansministeriet till uppgift att ha hand om utvecklingen av den kommunala självstyrelsen samt

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om försök med regionfullmäktige och om ändring av lagen om försök med samarbete inom regioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 11 i vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att vallagen I de andra valkretsarna

Läs mer

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008. RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen

Läs mer

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:

Läs mer

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om utkastet till regeringens förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården Hänvisning:

Läs mer

RP 107/2008 rd. kommunalval som kommunerna kommer överens om. Minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna

RP 107/2008 rd. kommunalval som kommunerna kommer överens om. Minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna RP 107/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 25 i kommunindelningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kommunindelningslagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 61/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om tillämpning av vissa förpliktelser i enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform och lag om upphävande av 2 a i socialvårdslagen

Läs mer

Forskarperspektiv på kommunoch servicestrukturreformen

Forskarperspektiv på kommunoch servicestrukturreformen ACTA plus Pentti Meklin, Marianne Pekola-Sjöblom (red.) Forskarperspektiv på kommunoch servicestrukturreformen i Finland Undersökning nr 23 inom forskningsprogrammet för utvärdering av strukturreformen

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2014 1350/2014 Lag om försök som gäller minskning av kommunernas förpliktelser och styrning samt stöd för sektorsövergripande verksamhetsmodeller

Läs mer

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga

Läs mer

Kommunsystemens variation och Finland?

Kommunsystemens variation och Finland? Kommunsystemens variation och Finland? Förvaltningspolitik 29.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Kommunstrukturen påverkas av omvärldsberoende i många riktningar 1. Övernationellt omvärldsberoende

Läs mer

PROMEMORIA 1 (8) 28.3.2006 PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER

PROMEMORIA 1 (8) 28.3.2006 PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER PROMEMORIA 1 (8) PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER Beredningen av kommun- och servicestrukturreformen är i full gång, men vad reformen kommer att få för

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen Social och hälsovårds och landskapsreformen I enlighet med regeringens proposition om vård och landskapsreformen och riktlinjerna om klientens valfrihet 1 31.3.2017 Ansvaret på en aktör 2 31.3.2017 Hörnstenarna

Läs mer

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8 Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1

Läs mer

Pensioner i siffror 2012

Pensioner i siffror 2012 Pensioner i siffror 2012 Bekanta dig med pensioner på webben www.fpa.fi Fråga mer genom att ringa servicenumret må fre kl. 8 18 Pensionsärenden 020 692 222 Efterlevandepensioner 020 692 228 Innehåll Folkpension

Läs mer

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Av de stora åldersklasserna arbetade 16 procent år 2012

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Av de stora åldersklasserna arbetade 16 procent år 2012 Befolkning 2013 Sysselsättning 2012 Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter Av de stora åldersklasserna arbetade 16 procent år 2012 Enligt de preliminära uppgifterna för Statistikcentralens

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Kommunförbundets och Egentliga Finlands förbunds kommundag, Åbo Aktuell översikt. Timo Kietäväinen vice verkställande direktör

Kommunförbundets och Egentliga Finlands förbunds kommundag, Åbo Aktuell översikt. Timo Kietäväinen vice verkställande direktör Kommunförbundets och Egentliga Finlands förbunds kommundag, Åbo 17.3.2011 Aktuell översikt Timo Kietäväinen vice verkställande direktör 1 Bakgrunden till den oväntat positiva ekonomiska utvecklingen i

Läs mer

RP 23/2009 rd. som ska väljas i Finland och deras mandattid föreslås bli upphävda. Dessutom görs det vissa tekniska ändringar i lagen.

RP 23/2009 rd. som ska väljas i Finland och deras mandattid föreslås bli upphävda. Dessutom görs det vissa tekniska ändringar i lagen. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att vallagen ändras så att indelningen i valkretsar

Läs mer

SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser

SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser Ledningsgruppens möte 16.5.2008 Stefan Sjöblom Svenska social- och kommunalhögskolan Organisering Samarbetsprojekt SSKH Åbo Akademi i Åbo och Vasa

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

1. Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet

1. Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet 3608 Nr 1310 Bilaga FREKVENSPLAN 1. Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet 1.1 Analog televisionsverksamhet: Rundradion Ab Ort 1 Kanal ERP Anm. (kw) 1 Av praktiska skäl

Läs mer

SKA FINSTRÖM, GETA OCH SUND BLI EN KOMMUN 2019?

SKA FINSTRÖM, GETA OCH SUND BLI EN KOMMUN 2019? SKA FINSTRÖM, GETA OCH SUND BLI EN KOMMUN 2019? Sammanfattning av innehållet i den frivilliga kommunindelningsutredningen maj-oktober 2017 VARFÖR OCH HUR GJORDES UTREDNINGEN? Utredningen kom till på kommunernas

Läs mer

SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN

SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN SLUTRAPPORT 30 november 2011 Vaasa, Vähäkyrö ja Mustasaari Väestö: syyskuu 2011 Vasa, Lillkyro och Korsholm Befolkningen:

Läs mer

Till förvaltningsutskottet

Till förvaltningsutskottet GRUNDLAGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 37/2006 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om en kommun- och servicestrukturreform samt om ändring av kommunindelningslagen och av lagen om överlåtelseskatt

Läs mer

Offentliga sektorn står inför reformer

Offentliga sektorn står inför reformer Offentliga sektorn står inför reformer Valkretsstämma i Helsingfors 5.9.2017 Arto Sulonen direktör för juridiska ärenden Finlands Kommunförbund De viktigaste reformprojekten inom offentliga sektorn Vård-

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 8 december 2010 Nr 1034 1038 INNEHÅLL Nr Sidan 1034 Lag om handläggningen av brottmål som gäller personer som i samband med Europeiska unionens

Läs mer

Pensioner i siffror 2013

Pensioner i siffror 2013 Pensioner i siffror 2013 Bekanta dig med pensioner på webben www.fpa.fi Fråga mer genom att ringa servicenumret må fre kl. 8 18 Pensionsärenden 020 692 222 Efterlevandepensioner 020 692 228 Innehåll Folkpension

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Kriterier för pilotförsöken med valfrihet

Kriterier för pilotförsöken med valfrihet Kriterier för pilotförsöken med valfrihet 1) Kriterier för deltagande i pilotförsöket med social- och hälsocentraler I projektplanen för den som ansöker om pilotförsök ges det en beskrivning av hur kriterierna

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Kristina Wikberg, direktör Finlands Kommunförbund Finlands Kommunförbund Kommunförbundet är en tvåspråkig intresseorganisation för

Läs mer

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen Mittnordenkommitténs höstmöte 16.-17.11.2016

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 2 december 2002 Nr 118 119 INNEHÅLL Nr Sidan 118 Statsrådets förordning om användningsplan i landskapet Åland för frekvensområden i televisionsoch

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

Lag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen

Lag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen Lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) 3 4 punkten, ändras 39 1 och 3 mom., det inledande stycket i 40 1 mom. och 1

Läs mer

Dnr A72/200/2016. FÖRTECKNING över kommunernas och församlingarnas inkomstskattesatser år 2017

Dnr A72/200/2016. FÖRTECKNING över kommunernas och församlingarnas inkomstskattesatser år 2017 Dnr A72/200/2016 FÖRTECKNING över kommunernas och församlingarnas inkomstskattesatser år 2017 Skatteförvaltningen har med stöd av 91 a 3 mom. i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995), sådant det lyder

Läs mer

207MN INTÄKTER 8,7MN ÅRET 2015 VID MIGRATIONSVERKET ANTALET ANSTÄLLDA INLEDDA ÄRENDEN VARAV 203 BESLUT NYA ANSTÄLLDA BESVARADE KUNDSAMTAL

207MN INTÄKTER 8,7MN ÅRET 2015 VID MIGRATIONSVERKET ANTALET ANSTÄLLDA INLEDDA ÄRENDEN VARAV 203 BESLUT NYA ANSTÄLLDA BESVARADE KUNDSAMTAL +2 nya öppnades i början av 2016 5 ANTALET ANSTÄLLDA 508 VARAV 203 NYA ANSTÄLLDA VERKSAMHETS- STÄLLEN 31.12.2015 UTGIFTER 207MN INTÄKTER 8,7MN I SEPTEMBER ÖPPNADES EN FLYKTINGSLUSS I TORNEÅ 88 273 INLEDDA

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av universitetslagen

Beslut. Lag. om ändring av universitetslagen RIKSDAGENS SVAR 60/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen och till lag om införande av en lag om ändring av universitetslagen Ärende Regeringen

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 5 december 2014 1012/2014 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av 3 och 4 i kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Närpes stad 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Hans-Erik Lindqvist 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning i

Läs mer

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna RP 74/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

'049 ESBO x x x x x x x x x x '989 ETSERI x x x x x '050 EURA x x x x x '051 EURAÅMINNE x x x x x

'049 ESBO x x x x x x x x x x '989 ETSERI x x x x x '050 EURA x x x x x '051 EURAÅMINNE x x x x x Åldersgrupper som får kallelse till bröstcancerscreening per kommun år 2006 004 ALAHÄRMÄ x x x x x '005 ALAJÄRVI x x x x x x '006 ALASTARO x x x x x x x x '009 ALAVIESKA x x x x x x '010 ALAVUS x x x x

Läs mer

27.6.2014. Lag om försök som gäller minskning av kommunernas förpliktelser och styrning samt stöd för sektorsövergripande verksamhetsmodeller

27.6.2014. Lag om försök som gäller minskning av kommunernas förpliktelser och styrning samt stöd för sektorsövergripande verksamhetsmodeller 1(11) 27.6.2014 LAGFÖRSLAG Lag om försök som gäller minskning av kommunernas förpliktelser och styrning samt stöd för sektorsövergripande verksamhetsmodeller 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Lagens syfte

Läs mer

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

HELSINGFORS- REGIONEN 2050 HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.

Läs mer

Andel gårdar som lämnat in e-ansökan, per ELY-central och kommun, Antal ansökningar Andel e-ansökningar (%)

Andel gårdar som lämnat in e-ansökan, per ELY-central och kommun, Antal ansökningar Andel e-ansökningar (%) Andel gårdar som lämnat in e-ansökan, per, 30.4.2012 e- Andel e- Nylands 3901 1128 28,92 % Egentliga Finlands 6449 2590 40,16 % Satakunta 3858 1549 40,15 % Tavastlands 4350 1684 38,71 % Birkalands 4520

Läs mer

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Behandlad: i infogruppen 3.9.2008 och 22.9.2008 i beredningsgruppen 23.9.2008 i den interimistiska organisationskommissionen 30.9.2008 Allmän vision

Läs mer

Demokrati, representation och deltagande efter en kommunsammanslagning och lite om kommunindelningsutredningar i allmänhet

Demokrati, representation och deltagande efter en kommunsammanslagning och lite om kommunindelningsutredningar i allmänhet Demokrati, representation och deltagande efter en kommunsammanslagning och lite om kommunindelningsutredningar i allmänhet ÅLANDS LAGTING 13.6.2017 KOMMUNINDELNINGSUTREDARE SIV SANDBERG SIV.SANDBERG@ABO.FI

Läs mer

Enkät till begäran om utlåtande

Enkät till begäran om utlåtande Enkät till begäran om utlåtande 1. Respondentens officiella namn Namn - Kronoby kommun 2. Namn på den person som antecknat svaret Namn - Inger Bjon 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Namn

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla KASTE-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga

Läs mer

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning Landskapsprogram för Österbotten 2018 2021 Program för deltagande och bedömning Godkänd av landskapsstyrelsen 30.1.2017 Innehåll 1 Landskapsprogrammets utgångspunkter... 3 2 Landskapsprogrammets syfte

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Utkast till lag 21.12.2016: Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och

Läs mer