Helsingfors 2007 ISBN (pdf)

Transkript

1 Kommun- och servicestrukturreformen Kommunerna genomför reformen 2 upplagan Helsingfors 2007 ISBN (pdf)

2 Kommunerna visar vägen Förord till andra upplagan Sedan ramlagen som styr kommun- och servicestrukturreformen trädde i kraft har ansvaret för genomförandet av reformen överförts på kommunerna, de förtroendevalda och tjänsteinnehavarna i kommunerna. Publikationen presenterar i komprimerad form de uppgifter som kommunerna ansvarar för och som är viktigast för genomförandet av projektet. Publikationen ger råd om hur projektet drivs som en långsiktig process. På kort sikt bör kommunerna inleda processen genom att utarbeta en plan för genomförandet av strukturreformen. Reformen tar flera år i anspråk och dess mål sträcker sig fram till 2015 och Lagstiftningen anger minimimålen för reformen. Det är fråga om den andra reviderade upp lagan av publikationen Kommunerna genomför reformen. Den första upplagan publicerades hösten 2006 i samband med seminarierna som presenterade projektet. I den här upplagan uppmärksammas de få ändringar som införts i ramlagen. 2

3 Följande författningar ingår i andra upplagan: Lagen om en kommun- och servicestrukturreform Kommunindelningslagen Lagen om ändring av lagen om överlåtelseskatt Statsrådets förordning om vissa gränsvärden för de nyckeltal som gäller för kommunens ekonomi Statsrådets förordning om lämnande av uppgifter om kommun- och servicestrukturreformen till statsrådet. Omvärlden förändras Vid beredningen av reformen är det nödvändigt att identifiera befolknings- och servicebehovet för och 2020-talen. I kommunerna bör en bred diskussion föras om hur de framtida förändringarna ska tacklas. Kraven på att den offentliga ekonomin ska vara i balans i den allt mer globaliserade omvärlden möter på det lokala planet en allt kärvare kommunalekonomi och ett omfattande ansvar för tillhandahållandet av tjänster. Det blir allt svårare att förutse verkningarna av den internationella omvärlden. Befolkningen blir äldre och därigenom ökar servicebehovet i synnerhet inom vården och omsorgen. På motsvarande sätt minskar antalet åldersklasser bland barn och elever. Kraven på servicen växer i takt med att servicetagarnas utbildningsnivå stiger och deras förmögenhet ökar. De diversifierade och allt effektivare sätten och modellerna för serviceproduktion där man tar även privata och tredje sektorns service och modeller till hjälp, kräver ett nytt kunnande. På grund av migrationen centraliseras samhällsstrukturen och befolkningsökningen koncentreras i första hand till några få bosättningscentrum. Skillnaderna mellan kommunerna ökar både i fråga om ekonomin och försörjningskvoten. Befolkningsstrukturen bibehålls i balans bara på områden där invånarantalet ökar. Flyttningsrörelsen, pendlingstrafiken och behovet av att effektivera samarbetet mellan kommunerna minskar kommungränsernas betydelse. Demografisk (= befolkningsmässig) försörjningskvot Kommunerna 2006 (Hur många yngre än 15-åringar och minst 65-åringar finns det per varje årig invånare) 2020 Koko maa 0,64 Koko maa 0,50 0,49 (33) 0,50 0,59 (193) 0,60 0,69 (170) 0,70 0,79 (33) 0,80 (2) 0,49 (1) 0,50 0,59 (11) 0,60 0,69 (91) 0,70 0,79 (136) 0,80 0,89 (131) 0,90 0,99 (53) 1,00 (8) Källa: Statistikcentralen Grundkarta AffectoGenimap Finland Oy, L7017/07 3

4 Den förändrade åldersstrukturen som beror på att befolkningen åldras återspeglas också i tillgången på arbetskraft. Konkurrensen om kompetent arbetskraft skärps när de stora åldersklasserna går i pension. Utöver problemen med finansieringen är bristen på arbetskraft ett hot mot tillgången på service. Arbetskraftsinvandringen ökar uppenbarligen även på områden som förlorar invånare och i centrumen blir kulturen mångsidigare till följd av att andelen av befolkningen som talar främmande språk ökar. Kommunerna är på väg mot en situation där efterfrågan på service överstiger servicesystemets bärkraft. Om kommunsektorn inte förnyas står vi inför en söndervittring av välfärdssamhällets tjänster och redan efter några år kan vi ställas inför en okontrollerbar nedmontering av servicenätet. Kommun- och servicestrukturreformen är en utvecklingsprocess som hjälper kommunerna att trygga välfärdstjänsterna. Reformen ger kommunerna möjlighet att blicka framåt och att fördomsfritt dryfta sätten att tillhandhålla kommunal service både med tanke på ekonomin och med tanke på hur demokratin genomförs. Synliga resultat säkerställer kommunernas ställning som förändringsledare också efter 2009, då statsrådet utvärderar reformgenomförandet. Samverkan är en grundförutsättning Målet för reformen är kommungrupper som baseras på arbetspendling och kundservice och på andra funktionella helheter. Endast så går det att hitta hållbara lösningar när man ser till kommuninvånarnas vardagsliv och företagens och kommunens olika intressegrupper. Dagens av göranden fastslår regionens och områdets attraktionskraft inte bara för hela landet utan också internationellt. För att nå målen krävs att kommunerna har en stark gemensam ambition det må sedan gälla kommunernas samarbete eller kommunsammanslagningar. En gemensam ambition och likartade mål för grannkommunerna är en grundförutsättning för en lyckad omställning i regionen och området. Utöver de egna behoven och målen måste kommunen uppmärksamma grannkommunernas behov och mål. I detta sammanhang måste de mer omfattande regionala målen sättas i prioritetsordning. Planeringen måste vara strategisk Enligt ramlagen har kommunerna utredningsuppgifter som ligger till grund för kommun- och servicestrukturreformen. Kommunens och särskilt kommunernas gemensamma plan måste vara en strategisk helhet. Strategisk planering är grunden för förståelsen av hur nödvändiga förändringarna är, för ett engagemang och för en genomgripande utveckling. När planer utarbetas är det värt att beakta redan befintliga utredningar och strategier. Flera kommuner har tillsammans utarbetat region- eller samarbetsstrategier, näringspolitiska strategier och servicestrategier och utvecklingsprogram för flera verksamhetsområden. Kommunerna har fått en omfattande gemensam erfarenhet av strategisk planering och har tillgång till en stor mängd färdigt planeringsmaterial. I praktiken är planeringen av strukturreformen ofta redan till hälften genomförd. Planerna utarbetas för kommunens och partnerkommunernas behov. I planeringen går kommunerna från utredningar om nuläget och analyser av trycket på förändring av befolkningsstrukturen och servicebehovet till planer om organisering av kommunens viktigaste funktioner. 4

5 Utgående ifrån en tillräckligt genomtänkt bred och genomförbar strategisk plan är det lätt att informera staten i enlighet med kraven i förordningen om lämnande av uppgifter. Man kan använda utsagor och slutsatser, mål och tidsscheman ur en tekniskt god plan i statens blanketter. Tjänster tillhandahålls på flera nivåer Strukturella metoder för att trygga servicen är kommunsammanslagningar och samarbetsområden. Samarbetsområdets uppgifter sköts av samkommunen eller en kommun, en s.k. värdkommun, och då inrättas ett organ som är gemensamt för kommunerna för skötseln av uppgifterna. (se 5 i ramlagen) Utöver strukturella metoder kan också funktionella metoder användas för att tillhandahålla service. De funktionella metoderna innebär förnyelse av produktionsformerna. Det lönar sig för kommunerna att ta in dem i planerna efter att de strategiska valen har gjorts (med vem och med vilka strukturella metoder). Det finns många metoder som gäller produktionsformerna och olika kombinationer av dessa kan användas. Kommunerna kan med fördel ta fram ett eget urval av metoder tillsammans med sina kommunpartners med beaktande av de regionala särdragen. Plan för genomförande av strukturreformen 1. Strategiska mål och analyser 1. Vision 2015 och strategiska riktlinjer 2. Analyser av befolknings-, serviceoch personalbehov 2015 och Analyser av närings- och samhällsstrukturen 2015 och Utveckling av kommunernas livskraft 1. Näringsgrenar och sysselsättning 2. Markanvändning och boende 3. Trafikleder och kollektivtrafik 3. Tryggande av ekonomin 1. Utgifts- och inkomstutveckling 2. Egendoms- och fastighetsarrang - emang 3. Åtgärder för att balansera ekonomin 4. Tryggande av personalresurserna 1. Personalens ställning vid omställning 2. Personalens kompetens säkerställs 3. Samverkan med personalen 5. Ändringar i förvaltningsstrukturen och tryggad demokrati 1. Kommunsammanslagningar 2. Samarbetsområde 3. Område med brett befolkningsunderlag 6. Täckande servicenät 1. Tillgång och tillgänglighet till tjänster 2. Förbättring av produktiviteten och sätten att tillhandahålla service 3. Effektivering av serviceprocesserna och utnyttjande av tekniken 7. Organisering av genomförandet 1. Faser, ansvar och tidsplan 2. Organisering av genomförandet i kommunen och tillsammans med samarbetskommunerna 3. Uppföljning, rapportering och utvärdering Staten får delrapporter om den här planeringen på separata blanketter. 5

6 Ramlagen som grund för reformerna Tre lagar styr För genomförandet av kommun- och servicestrukturreformen har utfärdats tre lagar (RP 155/2006): lagen om en kommun- och servicestrukturreform (ramlagen) (169/2007) lagen om ändring av kommunindelningslagen (170/2007) och lagen om ändring och temporär ändring av lagen om överlåtelseskatt (171/2007). Ramlagen är en tidsbestämd planeringslag. I enlighet med sitt namn ger lagen ramarna för de reformer kommunerna ska genomföra och inleder en mer detaljerad planering. Ramlagen är i kraft fram till slutet av år (se 16 i ramlagen) Lagpaketet innehåller tre typer av bestämmelser: lagstiftningsuppdrag planeringsskyldigheter och mål för planeringen samt direkt tillämpliga bestämmelser. 6

7 Lagstiftningsuppdraget anger de frågor för vilka en ny lagstiftning ska beredas. Dessa är till exempel basserviceprogrammet, statsandelsreformen och uppgifter som ska överföras till staten och bestämmelser om finansieringen av dessa. Planeringsskyldigheter och mål för planeringen är till exempel att omdefiniera kommunen samt målen för befolkningsunderlaget i samarbetsområdet. Direkt tillämpliga är till exempel de nya bestämmelserna i kommunindelningslagen. Tre viktiga beredningsuppgifter Ramlagen förpliktar kommunerna till följande beredningsuppgifter: utredning och genomförandeplan (samtliga kommuner), samarbetsplan (stadsregioner), tryggande av tjänster (kommuner i en svår ekonomisk situation). Genom statsrådets förordning utfärdas närmare bestämmelser om planer för alla kommuner och stadsregioner och om överlämnandet av planerna till statsrådet. Inrikesministeriet bereder de blanketter som används vid rapporteringen av pla- nerna. I övrigt får kommunerna själva överväga beredningsprocessen och innehållet i planerna. Stadsregionernas samarbetsplaner och kommunernas genomförandeplaner kan utarbetas i en gemensam process, om kommungruppen i de bägge planerna är ungefär den samma. Kommunens utredning och genomförandeplan Senast ska samtliga kommuner överlämna en utredning till statsrådet över de åtgärder som kommer att vidtas i kommunerna och en plan över genomförandet av reformen. Kommunfullmäktige beslutar om utredningen och genomförandeplanen. Av utredningen ska framgå bland annat anordnandet av primärhälsovård, yrkesutbildning och specialiserad sjukvård. (se 10 och 5-6 i ramlagen) Primärvården och socialväsendet En kommun eller ett samarbetsområde med minst invånare sköter med vissa undantag primärvården och de upp gifter inom socialvården som är nära an slutna till den. Eftersom endast en fjärdedel av hälsocentralerna för närvarande Lag om en kommun- och servicestrukturreform I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Given i Helsingfors den 9 februari kap. Lagens syfte och tillämpningsområde 1 Lagens syfte Syftet med denna lag är att skapa förutsättningar för en kommun- och servicestrukturreform. Syftet med reformen är att utgående från den kommunala demokratin stärka kommun- och servicestrukturen, utveckla ätten att producera och organisera servicen evidera kom 1) tillgången till service, dess kvalitet oc finansieringen av den i landets alla delar, 2) de grundläggande fri- och rättighetern samt jämlikhet i fråga om erhållandet av ser vice, 3) förutsättningarna för kommuninvånarna självstyrelse, 4) kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka, 5) den finsk- och svenskspråkiga befolkningens rättigheter att använda sitt eget språk och att få service på detta språk, samt 6) samernas språkliga rättigheter samt samernas rätt att såsom urfolk bevara och utveckla sitt språk och sin kult 7

8 uppfyller kravet på ett befolkningsunderlag på invånare är detta en viktig faktor för inledningen av reformerna. (se 5 i ramlagen) Det är bra att bilda en enhetlig och väl avvägd helhet av primärvården och uppgifterna inom socialvården. Över hälften av landets befolkning bor till exempel i kommuner där vården och omsorgen finns inom samma organisation. Det är viktigt att utveckla kommunens och kommunernas inom samarbetsområdet gemensamma omfattande välfärdspolitiska ansvar som förutsätter en nära koppling till kommunernas andra funktioner, till exempel markanvändningen, boendet, undervisningen och kultur- och ungdomstjänsterna. När samarbetsområden bildas lönar det sig att avtala om tillhandahållandet av uppgifterna inom socialvården på ett enhetligt sätt mellan kommunerna. Det är förnuftigt att i samarbete med flera samarbetsområden organisera de regionala övervakningsenheter som håller på att inrättas inom miljö- och hälsoskyddet. Yrkesutbildning En kommun eller ett samarbetsområde som har tillstånd att anordna grundläggande yrkesutbildning ska med vissa undantag ha ett befolkningsunderlag på minst invånare. Kommunerna ansvarar också för igångsättandet av denna planering. Till exempel genom kommunsammanslagningar är det möjligt att uppnå ett befolkningsunderlag på invånare och att förenkla förvaltningen. (se 5 i ramlagen) Befolkningsmålen gäller per utbildningsanordnare, så samma kommuns invånarantal kan beaktas i flera samkommuner. De nuvarande tillstånden att ordna utbild ning fortfar också att gälla, även om anordnaren av yrkesutbildning inte uppfyller det invånarantal som krävs. Avvikelse från kravet på befolkningsunderlag Det går att avvika från befolkningsmålen för primärvården och den grundläggande yrkesutbildningen enbart på grund av Strukturprojektet genomförs i olika faser Beredning av genomförandet, skede I (7 mån) förandet, skede II (4 mån) förandet, skede III (7 mån) förandet, skede IV (9 mån) Beredning av genom- Beredning av genom- Beredning av genom- X/06 IV/07 V/07 VIII/07 IX/07 I/09 III/08 IV/08 XII/08 Genomförandeskedet I/09 XII/12 Genomförandeplan del I Statsrådet Genomförandeplan del II Beredning av överkommunalt servicearbete i samarbetsområden och samkommuner med brett befolkningsunderlag Utabetande av en samarbetsplan för huvudstadsregionen Utarbetande av samarbetsplaner för de stora städerna Utveckling av kommunernas interna serviceprocesser Ev. folkomröstningar Kommunernas och IM:s utvärdering Kommunernas och IM:s utvärdering Förslag till kommunindelning 2008 Genomförande av ändrad kommunindelning Förslag till kommunindelning 2009 Statsrådet Inrikesministeriets särskilda kommunindelningsutredningar Statsrådet Statsrådet 8

9 skärgård och långa avstånd eller för att trygga språkliga rättigheter. Undantagsbestämmelserna innebär inte automatisk avvikelse från skyldigheten att bilda ett samarbetsområde. Kommunerna ska försöka nå befolkningsmålet i stället för att försöka motivera att kravet på ett visst befolkningsunderlag inte gäller dem. Service när befolkningsunderlaget är brett Regionala samkommuner för social-, hälso- och sjukvård producerar specialiserad sjukvård och annan service som förutsätter ett brett befolkningsunderlag, såsom specialservice inom vården av utvecklingsstörda och inom socialvården. I lagen om specialiserad sjukvård och lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda föreskrivs om uppgifterna för en samkommun med ett brett befolkningsunderlag. Samkommunen kan enligt lagen också ges andra uppgifter. Samkommunerna främjar också inom sitt område hälsa, funktionsförmåga och social trygghet (se 5 i ramlagen). Det är viktigt att samordna denna regionala uppgift med kommunernas likartade uppgift för att främja hälsa och välfärd i enlighet med socialvården och folkhälsoarbetet. I planeringen som gäller samkommunen kan man avvika från de nuvarande i lag definierade regionindelningarna (se 3 i ramlagen). Kommunen kan också ge samkommunen andra uppgifter än de som fastställs i lagen. Så kan man göra med de övriga medlemskommunernas samtycke och genom att ändra grundavtalet för samkommunen. Det kan gälla uppgifter inom primärvården och socialväsendet. Det lönar sig för kommunerna i samkommunerna att i sina avtal eftersträva en Skärgårdskommuner och kommuner med långa avstånd (RP 155/2006) Skärgårdskommuner (10) Kommuner med långt avstånd (25) Skärgårdskommuner med långa avstånd (3) Kommuner med långa avstånd som är underordnade förvaltningsförsöket i Kajanaland (3) Med långt avstånd avses en sträcka på över 40 kilometer mellan centrumen i olika kommuner långs med allmänna vägar. Grundkarta AffectoGenimap Finland Oy, L7017/07 enhetlig servicehelhet som sköts av en samkommun för ett brett befolkningsunderlag. Kommunerna kan alltså med fördel ge samkommunerna i uppgift att enhetligt sköta social- och hälsovårdens uppgifts- och servicehelheter. Tvåspråkiga och helt svenskspråkiga kom muner säkerställer de svenskspråkiga tjänster som kräver ett brett befolk ningsunderlag genom att ingå i ett sjukvårdsdistrikt som producerar svenskspråkiga tjänster. Stadsregioner Kommunerna inom stadsregioner ska utarbeta en samarbetsplan före Av planen framgår hur man kommer att förbättra samordningen av markanvändningen, boendet och trafiken och servicen över kommungränserna. I planen beaktas redan pågående projekt om utveckling av samarbetet. Centralorten inleder samarbetet. (se 7 i ramlagen) 9

10 Om kommunerna inom stadsregionen inte tillhandahåller basservicen i samarbete, förutsätter samarbetsplanen åtminstone en utredning av hur kommuninvånarna ges bättre möjligheter att anlita tjänsterna i en annan kommun över förvaltningsgränserna. Målet är att underlätta användningen av tjänster genom att samordna dem med arbetspendling och kundservice. I ramlagen finns en förteckning över de kommuner som ska ingå i stadsregionerna. Också andra stadsregioner än de som anges i lagen kan utarbeta en motsvarande samarbetsplan. Kommuner i en svår ekonomisk ställning De kommuner som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning måste tillsammans med staten utreda kommunens möjligheter att trygga de tjänster för sina invånare som lagstiftningen förutsätter och vidta åtgärder för att trygga förutsättningarna för servicen (se 9 i ramlagen). Kriterierna för ekonomins gränsvärden har fastställts genom statsrådets förordning. Utredningarna görs i utvärderingsgrupper som består av tre personer, med en företrädare för kommunen, en för inrikesministeriet och en utomstående som är ordförande för utvärderingsgruppen. Gruppen lägger fram ett förslag till åtgärder som behövs för att trygga servicen till invånarna. Kommunfullmäktige behandlar förslagen och beslutar om de fortsatta åtgärderna. Utifrån utvärderingsgruppens förslag och kommunfullmäktiges beslut överväger inrikesministeriet behovet av att inleda en särskild utredning om kommunindelningen. Kommuner som utarbetar planer för stadsregioner ULEÅBORG, Karlö, Haukipudas, Kempele, Kiiminki, Limingo, Lumijoki, Muhos, Oulunsalo, Tyrnävä, Ylikiiminki, Yli-Ii JYVÄSKYLÄ, Jyväskylän mlk, Korpilahti, Laukaa, Muurame, Petäjävesi, Toivakka, Hankasalmi, Uurainen KARLEBY, Krnoby, Kelviå, Lohteå SEINÄJOKI, Ilmajoki, Lappo, Nurmo, Ylistaro, Alavus, Jalasjärvi, Kuortane, Kurikka VASA, Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Korsholm, Oravais, Lillkyro, Vörå, Maxmo KUOPIO, Karttula, Maaninka, Siilinjärvi S:T MICHEL, Hirvensalmi, Ristiina JOENSUU, Kontiolahti, Liperi, Pyhäselkä, Eno, Outokumpu, Polvijärvi TAMMERFORS, Kangasala, Lempäälä, Nokia, Orivesi, Birkala, Vesilahti, Ylöjärvi BJÖRNEBORG, Luvia, Sastmola, Nakkila, Norrmark, Påmark, Siikainen, Ulvsby TAVASTEHUS, Hattula, Hauho, Janakkala, Kalvola, Lammi, Renko, Tuulos ÅBO, Aura, S:t Karins, Lundo, Nådendal, Reso, Rusko, Vahto HELSINGFORS, Esbo, Vanda, Grankulla, Hyvinge, Järvenpää, Kervo, Kyrkslätt, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs, Sibbo, Tusby, Vihtis BORGÅ, Askola, Mörskom, Pernå LAHTIS, Asikkala, Hollola, Hämeenkoski, Kärkölä, Nastola, Orimattila, Artsjö, Hartola, Heinola, Padasjoki, Sysmä LAPPEENRANTA, Joutseno, Lemi, Taipalsaari, Luumäki, Savitaipale, Suomenniemi, Ylämaa KOUVOLA, Anjalankoski, Elimäki, Iitti, Jaala, Kuusankoski, Valkeala KOTKA, Fredrikshamn, Pyttis, Strömfors, Miehikkälä, Virolahti CENTRALORT SAMARBETSKOMMUNER Nämns i ramlagen Annan Grundkarta AffectoGenimap Finland Oy, L7017/07 10

11 Förutsättningar för en lyckad reform En livskraftig kommun Kommunens livskraft är en nödvändig förutsättning för en sund kommunal ekonomi och en fungerande service för invånarna. Enligt ramlagen är målet för kommun- och servicestrukturreformen en livskraftig, handlingskraftig och enhetlig kommunstruktur (se 1 i ramlagen) Faktorer som ökar livskraften är bl.a. att infrastrukturen fungerar, att förutsättningar skapas för näringslivet, att miljön är trivsam och att den lokala demokratin fungerar. Kommunens livskraft beror inte enbart på vad kommunen gör. Kommunen behöver fungerande partnerskapsstrukturer som förenar parternas mål och resurser. Organisering av reformen Vid genomförandet av kommun- och strukturreformen är det vettigt att kommunerna bildar en projektorganisation. Kommunerna kan organisera sig till exempel så att ordförandena för kommunstyrelserna och kommunfullmäktige på grund av sin ställning bildar en regional styrgrupp. I gruppens 11

12 sammansättning beaktas också de olika politiska grupperingarnas representation. Kommundirektörerna och de redan existerande organisationerna i regionen eller landskapet bistår med sakkunskap. På så vis kan de kommuner som går i spetsen för reformen redan i beredningsskedet engagera de kommunala och regionala organisationernas mest kompetenta aktörer i projektet. I kommunen utgör beredningen av genomförandet ett led i förändringsledningen. De förtroendevalda har en viktig uppgift i detta eftersom de har ledningsansvaret. Eftersom fullmäktige beslutar om utredningen och genomförandeplanen, intar fullmäktigegruppernas ordförande och fullmäktiges presidium en nyckelposition tillsammans med styrelsen. Det är viktigt med politiskt ledarskap, särskilt i början av processen. Det handlar ju om att ta initiativ, peka på förändringsbehov och formulera mål. Professionellt ledarskap är av avgörande betydelse för genomförandet av reformerna. Fastän planerna och strategierna är i sin ordning, kan reformer inte genomföras utan fungerande tillvägagångssätt. Personalledning En förutsättning för att reformen ska lyckas är förändringsledning med tyngdpunkt på personalledning och kommunikation. Hur reformen genomförs beror på de anställdas motivation och förmåga till förnyelse. Genom kommun- och servicestrukturreformen eftersträvas bättre produktivitet och effektivitet, som inte kan nås utan resultatrikt personalarbete. I genomförandeplanen ska ingå en plan för tillräckliga personalresurser och utvecklande av dem när reformen genomförs. Vid bedömningen av tillräckliga personalresurser behövs kunskap om kommunernas gemensamma personal styrka, personalens kompetens och pensionering. Personalutvecklingen baserar sig på en kompetens som ändringarna av serviceproduktionen förutsätter. Beredning av genomförandeplanen Strategisk utvärdering av tidigare samarbete och projekt Strategiskt informationsunderlag Verksamhetsförutsättningar, samarbetsbehov och resurser Sonderingsskedet Gemensam syn på regionens framtid Möjlighet att tillämpa tillgängliga metoder Strategiska val och nödvändiga beslut Utvärdering 12

13 Personalomorganiseringarna och beredningen av utredningen och genomförandeplanen görs i samarbete med företrädare för kommunernas och samkommunernas personal (se 13 i ramlagen). Kommunikation Ett lyckat reformgenomförande kräver information, öppenhet och samspel redan i beredningsfasen. Kommunernas sätt att informera om ändringarna påverkar genomförandet. Kommunikationen kan i hög grad minska osäkerheten och vända motståndet till en positiv förändringskraft. I centrum för förändringsinformationen står kommunens invånare, förtroendevalda och personal. Alla parter måste få in formation om vad man vill nå med förändringen. Det är viktigt att informera om förändringen i tid, i tillräcklig omfattning och på ett begripligt sätt. Kommunens intressentgrupper vill veta hur reformer och förändringar som gäller kommunen bereds och framskrider. För att ta ett exempel är församlingarna i sin egen verksamhet beroende av kommu nerna, bland annat av kommunindelningen. Kommunerna ska aktivt hålla kontakt med församlingarna när de inleder och genomför planering som gäller kommun- och servicestrukturerna. De lokala församlingarna ska informeras t.ex. när utredningen om en kommunsammanslagning inleds så att de kan förbereda sig på de förändringar som ändringarna i kommunindelningen oundvikligen medför. styrningen och närdemokratin. Kommun- och servicestrukturreformen bygger på demokratiskt beslutsfattande, eftersom det är fullmäktige som beslutar om utredningen och genomförandeplanen. Det är också bra att kommunen i valet av medel kommer ihåg att ge rum för deltagande demokrati. Kommuninvånarna måste informeras och reformförslagen måste diskuteras med dem. Genomförandet av reformen förutsätter alltid växelverkan. Kommunen har goda möjligheter att öka den demokratiska styrningen när den ser över servicestrukturerna. Genom att gallra bort komplicerade organisationsmodeller ökar man insynen i verksamheten och de förtroendevaldas verkliga beslutanderätt. En översyn av kommunstrukturerna och övergång till större kommuner kräver åtgärder som stärker närdemokratin, till exempel införande av regionala delegationer och nämnder. En fungerande lokaldemokrati är en resurs för det sociala kapitalet och ansvarstagandet. Demokrati och ledning Element i en livskraftig och handlingskraftig kommun En livskraftig och handlingskraftig kommun Näringsgrenar och sysselsättning Demokrati Ett av de viktigaste målen för kommun- och servicestrukturreformen är att stärka den demokratiska styrningen. När kommunen planerar reformer lönar det sig att dryfta vilka verkningar besluten har för den demokratiska Service och kunder Samhälle och miljö Ekonomi och personal 13

14 Staten och kommunerna i kommun- och servicestrukturreformen Ekonomiska bidrag för reformen Sammanslagningsunderstöden till kommunerna är som störst åren 2008 och 2009, varefter de minskar stegvis. Det är inte längre säkert om sammanslagningsunderstöd betalas efter Med sammanslagningsunderstöden vill man i högre grad än tidigare sporra till uppkomsten av stora kommuner med fler än invånare och till sammanslagningar som förenar fler än två kommuner. (se i kommunindelningslagen) Om sammanslagningarna leder till förlust av statsandelar kommer de i fortsättningen att ersättas till fullt belopp under fem års tid. Dessutom ska kommuner med svag ekonomi göras mer attraktiva som 14

15 Kommunernas sammanslagningsunderstöd (grund- och tilläggsdel, mn ) vid olika stora ändringar i kommunindelningen som verkställs åren Den översta siffran på raden avser 2008 och 2009, den mellersta 2010 och 2011 och den understa beskriver jämförelsenivån, dvs och (Källa: RP 155/ ) Kommunens invånarantal efter ändringen i kommunindelningen och det sammanlagda invånarantalet i de andra kommunerna utom den största över ,20 8,46 9,72 10,98 12,24 13,50 14,76 16,02 17,28 18,54 över ,60 6,58 7,56 8,54 9,52 10,50 11,48 12,46 13,44 14,42 4,00 4,70 5,40 6,10 6,80 7,50 8,20 8,90 9,60 10,30 över ,48 7,74 9,00 10,26 11,52 12,78 14,04 15,30 16,56 17, ,04 6,02 7,00 7,98 8,96 9,94 10,92 11,90 12,88 13,86 3,60 4,30 5,00 5,70 6,40 7,10 7,80 8,50 9,20 9,90 över ,76 7,02 8,28 9,54 10,80 12,06 13,32 14,58 15,84 17,10 under ,48 5,46 6,44 7,42 8,40 9,38 10,36 11,34 12,32 13,30 3,20 3,90 4,60 5,30 6,00 6,70 7,40 8,10 8,80 9,50 under ,40 6,66 7,92 9,18 10,44 11,70 12,96 14,22 15,42 16,74 över ,20 5,18 6,16 7,14 8,12 9,10 10,08 11,06 12,04 13,02 3,00 3,70 4,40 5,10 5,80 6,50 7,20 7,90 8,60 9,30 under ,50 5,76 7,02 8,28 9,54 10,80 12,06 13,32 14,58 15, ,50 4,48 5,46 6,44 7,42 8,40 9,38 10,36 11,34 12,32 2,50 3,20 3,90 4,60 5,30 6,00 6,70 7,40 8,10 8,80 under ,60 4,86 6,12 7,38 8,64 9,90 11,16 12,42 13,68 14,94 under ,80 3,78 4,76 5,74 6,72 7,70 8,68 9,66 10,64 11,62 2,00 2,70 3,40 4,10 4,80 5,50 6,20 6,90 7,60 8, det antal med vilket kommunerna minskar vid ändringen i kommunindelningen partner vid sammanslagningar genom att under 2008 och 2009 höja grunddelen för sådana kommuner med 100 euro per invånare. Denna höjning är som störst en miljon euro. I samband med strukturreformen ger staten ekonomiskt stöd för många redan pågående projekt i kommunerna. Det är en fördel om kommunen ser till att målen för dessa utvecklingsprojekt är att skapa en kommun- och servicestruktur som är förenlig med kommunernas gemensamma intressen och att förbättra verksamhetens produktivitet. Utvärdering av reformen Den första utvärderingen av hur strukturreformen har fortskridit gör statsrådet och Finlands Kommunförbund senast , då kommunerna lämnar sina genomförandeplaner och stadsregionerna sina samarbetsplaner. Den andra utvärderingen gäller kommuner vars situation är särskilt svår. Statsrådet kommer att överväga om det i början av 2009 överlämnar till riksdagen en regeringsproposition med förslag till lag om ändring av kommunindelningslagen. Lagändringen skulle ge statsrådet rätt att, på förslag av kommunindelningsutredaren, genomföra tvångssammanslagningar av kommuner vars situation är särskilt svår. Den tredje och viktigaste bedömningen infaller år Då kommer statsrådet att avlåta en redogörelse till riksdagen för 15

16 genomförandet av kommun- och strukturreformen och uppnåendet av målen för ramlagen. Med tanke på reformprocessen, ledningen och inriktningen av reformen samt för projektets trovärdighet är det viktigt att man systematiskt utvärderar hur reformen fortskrider. Tätare samarbete mellan kommunerna och staten Basserviceprogrammet som reglerar kommunens uppgifter och finansieringen av dem utvecklas och görs till en permanent del av den lagbaserade förhandlingsprocessen mellan kommunerna och staten. Också kommunernas finansierings- och statsandelssystem förnyas med ett enkelt och genomskådligt system som mål. (se 11 i ramlagen) De viktigaste punkterna: i reformen beslutar man att stärka kommunernas skatteunderlag genom att överföra skatteavdrag på staten. hinder för sammanslagningar och samarbete mellan kommunerna undanröjs i finansieringssystemet målet är att slå samman statsandelarna för de olika förvaltningsområdena kommunernas olika förhållanden och servicebehov kommer att beaktas även i fortsättningen utjämningssystemet bör vara neutralt i förhållandet mellan staten och kommunerna kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna förändras inte till följd av omställningarna (se 11 i ramlagen). Organiseringen och finansieringen av tre uppgiftsområden kommer att överföras från kommunerna till staten senast : konsumentrådgivning, uppgifter som anges i lagen om underhållstrygghet med undantag av fastställande av underhållsskyldighet intressebevakningstjänsterna i förmyndarverksamheten (se 8 i ramlagen) Staten övertar finansieringen av: kostnaderna för hälso- och sjukvård av utlänningar till den del som finska staten är ansvarig för dem med stöd av EU:s lagstiftning eller internationella avtal som Finland ingått utredningar i anslutning till sexuellt utnyttjande av barn rättspsykiatriska utredningar. Staten och kommunerna utvecklar tillsammans kompatibla informationssystem och främjar införandet av elektroniska tjänster. Dessutom kommer staten och kommunerna att utveckla sin samservice. De nya närservicekoncepten (t.ex. distansläkare och webbundervisning) och den vidare utvecklingen av dem kommer att vara en väsentlig del av reformarbetet. (se 12 i ramlagen) 16

17 Kommunförbundet som partner till kommunerna Finlands Kommunförbund stödjer tillsammans med sina egna bolag kommunerna i arbetet med att bereda, genomföra och utvärdera reformen. De informations-, utbildnings- och konsulttjänster som tillhandahålls av Kommunförbundet och dess bolag fokuserar på kommun- och servicestrukturreformen. År 2007 ordnas flera temaseminarier. Tider och ämnen för seminarierna finns på kommunerna.net under Evenemang och utbildning. 17

18 Sök information och följ hur reformen fortskrider riktlinjer för kommun- och servicestrukturreformen och ramlagen. Fråga gratis om strukturprojektet. redskap för dem som förnyar kommunernas service och strukturer. Stöd för utarbetande av planer för stadsregionerna. > förändringsledning stöd för den mest krävande ledningsuppgiften under de närmaste åren. stödpaket för sammanslagningar, sammanslagningsläget och kommunindelningslagen. samkommun, värdkommun, regionalt samarbete och hela samarbetet som överskrider kommungränserna. exempel på förändringar av serviceproduktionen och förvaltningen och på mellankommunalt samarbete på olika områden. information om mellankommunalt samarbete inom vård och omsorg, frågor och svar, avgiftsfri rådgivning. nyhetsbrev sektorvis. nyheter frän Finlands Kommuntidning och prenumerationer. Online-nyheter ur Kuntalehti och prenumerationer. utbildning på svenska. Bland annat strukturseminarium för Svenskfinland. Efeko Ab och Suunnittelukeskus Oy betjänar som en del av Finnish Consulting Group. ledning och planering av förändring konsulttjänster i anslutning till kommunsammanslagningar nya sätt att producera och tillhandahålla tjänster utveckling av produktivitet och kostnadseffektivitet. ett av landets största konsultföretag inom samhällsplanering erbjuder tjänster inom områdesanvändning och områdesplanering, trafik och trafikleder, vattenoch miljöteknik, husteknik och bygg- och underhållstjänster. Audiator Balance -ekonomiska analyser öppnar åskådligt ekonomins delområden i tillräcklig omfattning både för de förtroendevaldas och för tjänsteinnehavarnas ledning. Handböcker om Strukturreformen Det lönar sig att bekanta sig även med Kommunförbundets övriga handböcker om Strukturreformen. Puitelain toteuttaminen Toimeenpanon tietopaketti kunnille (januari 2007 i sam arbete med Efeko Ab) Närservicen förnyas Strukturreform för kommuninvånarnas bästa (mars 2007) Dessutom utkommer en handbok om demokrati i maj. Handböckerna finns på 18

19 Begrepp Ramlagen Ramlagen anger kommunernas planerings- och genomförandeskyldigheter i strukturreformen och tidtabellen för uppfyllandet av skyldigheterna. Genomförandet av de strukturella reformerna enligt ramlagen inleds i kommunerna redan innan ramlagen träder i kraft. Kommun En kommun består av ett pendlingsområde eller någon annan funktionell helhet. Den är livskraftig och har ekonomiska och andra förutsättningar för att trygga servicen för invånarna. Samarbetsområde Ett samarbetsområde är en regional organisation som bildas för att stärka samarbetet mellan kommunerna. Förvaltningsformen kan vara antingen en samkommun eller, om samarbetsområdets uppgifter anförtros en enskild kommun, ett gemensamt organ för kommunerna inom området. Kommunens utredning och genomförandeplan Åtgärder som kan ingå i den utredning som varje kommun ska göra: 19

20 ändringar i kommunindelningen bildande av ett samarbetsområde som ansvarar för primärvården och anknytande uppgifter inom socialvården bildande av ett samarbetsområde för grundläggande yrkesutbildning och organisering av servicen inom den specialiserade sjukvården och specialomsorgen för utvecklingsstörda. Dessutom ska det av utredningen framgå vilka andra serviceuppgifter kommunen tänker överföra till de organisationer som ansvarar för samarbetet. I den genomförandeplan som varje kommun ska utarbeta anger kommunen hur den tänker se till att servicen tillhandahålls i framtiden. Eftersom de frågor som förpliktar kommunerna till samarbete är så omfattande ska utredningarna och genomförandeplanerna beredas i nära samarbete mellan kommunerna. De färdiga utredningarna och genomförandeplanerna ska lämnas till statsrådet senast I statsrådets förordning fastställs närmare hurdan struktur utredningarna och genomförandeplanerna ska ha och hur de ska överlämnas till statsrådet. Planeringsskyldighet för stadsregionerna Huvudstadsregionen och 16 andra stadsregioner ska utarbeta en plan för hur de kan förbättra samordningen av markan- vändningen, trafiken, boendet och servicen över kommungränserna. Planen ska vara färdig senast Kommuner i en svår ekonomisk situation I statsrådets förordning definieras kriteri erna för bedömning av nyckeltalen i kommunernas ekonomi och de gränsvärden genom vilka statsrådet på basis av separata utredningar, bedömningar och åtgärder kan besluta om ändringar i kommunindelningen. En regeringsproposition om detta utfärdas vid behov i början av år Statens kommunpolitik I reformen beslutar man att stärka kommunernas skatteunderlag genom att överföra skatteavdrag på staten. Detta innebär en förändring i kommunernas inkomststruktur, eftersom reformen som helhet inte medför förändringar i kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Basserviceprogrammet och ministergruppen som bereder programmet Inom statsrådet leds kommun- och servicestrukturreformen av den ministerarbetsgrupp som bereder basserviceprogrammet. Arbetsgruppen drar under projektets gång nödvändiga politiska slutsatser. Basserviceprogrammet bygger på statsminister Matti Vanhanens regeringsprogram, enligt vilket regeringen för en långsiktig och stabil kommunpolitik. 20

21 Lagar och förordningar Lag om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007, RP 155/2006 rd) Given i Helsingfors den 9 februari 2007 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde 1 Lagens syfte Syftet med denna lag är att skapa förutsättningar för en kommun- och servicestrukturreform. Syftet med reformen är att utgående från den kommunala demokratin stärka kommun- och servicestrukturen, utveckla sätten att producera och organisera servicen, revidera kommunernas finansierings- och statsandelssystem samt se över uppgiftsfördelningen mellan kommunerna och staten så att det finns en stark strukturell och ekonomisk grund för ordnandet och produktionen av den service som kommunerna ansvarar för samt för kommunernas utveckling. Syftet är att förbättra produktiviteten och dämpa utgiftsökningen i kommunerna samt att skapa förutsättningar för att utveckla styrningen av den service som kommunerna ordnar. Lagens mål är en livskraftig och funktionsduglig samt enhetlig kommunstruktur. Dessutom är lagens mål att i hela landet säkerställa service av hög kvalitet som är tillgänglig för invånarna. Servicestrukturen skall vara heltäckande och ekonomisk och den skall möjliggöra en effektiv användning av resurserna. När arrangemangen enligt denna lag planeras och genomförs skall beaktas 1) tillgången till service, dess kvalitet och finansieringen av den i landets alla delar, 2) de grundläggande fri- och rättigheterna samt jämlikhet i fråga om erhållandet av service, 3) förutsättningarna för kommuninvånarnas självstyrelse, 4) kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka, 5) den finsk- och svenskspråkiga befolkningens rättigheter att använda sitt eget språk och att få service på detta språk, samt 6) samernas språkliga rättigheter samt samernas rätt att såsom urfolk bevara och utveckla sitt språk och sin kultur samt självstyrelsen när det gäller samernas språk och kultur inom samernas hembygdsområde. 2 Tillämpningsområde Lagen tillämpas i landets samtliga kommuner. I de kommuner som hör till tillämpningsområdet för lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland (343/2003) tillämpas dock endast 8, 9 och i denna lag. 3 Förhållandet till regionindelningarna Kommunerna kan utarbeta de utredningar och planer som avses i denna lag så att de avviker från indelningen i sjukvårdsdistrikt enligt 7 i lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989) och den indelning i specialomsorgsdistrikt som statsrådet beslutat om med stöd av 6 i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977). Kommunerna kan utarbeta de utredningar och planer som avses i denna lag så att de avviker från den landskapsindelning som statsrådet beslutat om med stöd av 1 2 mom. i lagen om landskapsindelning (1159/1997). 2 kap. Genomförandet av reformen 4 Metoder Kommunstrukturen stärks genom att kommuner sammanslås och genom att delar av kommuner ansluts till andra kommuner. Ändringar i kommunindelningen verkställs och stöds på det sätt som bestäms i kommunindelningslagen (1196/1997). Servicestrukturerna stärks genom att den service som förutsätter ett större befolkningsunderlag än en kommun sammanförs och genom att samarbetet mellan kommunerna utökas. Verksamhetens produktivitet förbättras också genom att kommunernas verksamhet effektiviseras vid ordnandet och produktionen av service samt genom att stärka verksamhetsförutsättningarna för huvudstadsregionen och andra stadsregioner med problematisk samhällsstruktur. 21

22 5 Bildandet av kommuner och samarbetsområden En kommun skall bestå av en pendlingsregion eller någon annan sådan funktionell helhet som har ekonomiska förutsättningar och på personella resurser grundade förutsättningar att ansvara för ordnandet och finansieringen av servicen. För att stärka samarbetet mellan kommunerna kan kommunerna inrätta ett samarbetsområde enligt 3 och 4 mom. som består av en funktionell helhet. Kommunerna kan komma överens om att samarbetsområdets uppgifter i enlighet med 76 2 mom. i kommunallagen (365/1995) anförtros en kommun inom området att sköta, varvid det för skötseln av uppgifterna inrättas ett i 77 i kommunallagen avsett gemensamt organ för kommunerna inom området, eller att samarbetsområdets uppgifter sköts av en samkommun. I en kommun eller inom ett samarbetsområde som sköter primärvården och sådana uppgifter inom socialväsendet som är nära anslutna till primärvärden skall det finnas åtminstone ungefär invånare. En kommun eller ett samarbetsområde som har tillstånd att ordna grundläggande yrkesutbildning enligt lagen om yrkesutbildning (630/1998) skall åtminstone ha ungefär invånare. Från de villkor som i 3 och 4 mom. föreskrivs för bildandet av en kommun eller ett samarbetsområde kan avvikas, om 1) det på grund av skärgård eller långa avstånd inte är möjligt att bilda en funktionell helhet på det sätt som bestäms i 1 och 2 mom., 2) det är nödvändigt för att trygga de finskeller svenskspråkiga invånarnas språkliga rättigheter, eller 3) det är nödvändigt för att trygga de rättigheter som gäller samernas språk och kultur. 6 Service som förutsätter ett brett befolkningsunderlag För att trygga den service som förutsätter ett brett befolkningsunderlag indelas landet i de sam kommuner som uppräknas i 7 i lagen om specialiserad sjukvård. Varje kommun skall höra till en samkommun. Angående röstetalet i samkommunen gäller vad som bestäms i 17 i lagen om specialiserad sjukvård, om inte kommunerna kommer överens om något annat. Samkommunen skall 1) i den omfattning som kommunen anger ansvara för den service som föreskrivs i lagen om specialiserad sjukvård och lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda, 2) inom sitt område främja beaktandet av hälsa, funktionsförmåga och social trygghet, samt 3) sköta de andra uppgifter som åläggs den genom lag. Kommunen kan också ge samkommunen andra uppgifter. Tvåspråkiga och enspråkiga svenskspråkiga kommuner är dessutom medlemmar i en samkommun som har till uppgift att trygga ordnandet av svenskspråkig service för medlemskommunerna i enlighet med den arbetsfördelning som särskilt skall beslutas. En del av de åtgärder och den vård som hör till den högspecialiserade sjukvården centraliseras till något specialupptagningsområde på riksnivå. En proposition med förslag till ändring av lagen om specialiserad sjukvård bereds och föreläggs riksdagen så att genom förordning av statsrådet bestäms vilka undersökningar och åtgärder samt vilken vård som hör till den högspecialiserade sjukvården samt vilka av dessa som centraliseras på riksnivå. 7 Planeringsskyldighet för vissa stadsregioner Städerna Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda (huvudstadsregionen) skall senast den 31 augusti 2007 utarbeta en plan för hur samordningen av markanvändningen, boendet och trafiken samt användningen av service över kommungränserna skall förbättras i regionen med beaktande av de projekt i syfte att utveckla samarbetet som redan pågår. Städerna Åbo, Borgå, Björneborg, Tavastehus, Tammerfors, Lahtis, Kotka, Villmanstrand, S:t Michel, Kuopio, Joensuu, Jyväskylä, Seinäjoki, Vasa, Karleby och Uleåborg skall tillsammans med de kommuner som nämns i 3 mom. senast den 31 augusti 2007 utarbeta en plan för hur samordningen av markanvändningen, boendet och trafiken samt användningen av service över kommungränserna skall förbättras i de i 3 mom. avsedda regionerna, om inte de berörda kommunerna enhälligt konstaterar att det är onödigt att utarbeta en plan. Planer som avses i 2 mom. skall utarbetas tillsammans med följande kommuner: 1) Åbo stad tillsammans med Aura, S:t Karins, Lundo, Nådendal, Reso, Rusko och Vahto, 2) Borgå stad tillsammans med Askola, Mörskom och Pernå, 3) Björneborgs stad tillsammans med Luvia, Sastmola, Nakkila, Norrmark, Påmark, Siikainen och Ulvsby, 4) Tavastehus stad tillsammans med Hattula, Hauho, Janakkala, Kalvola, Lammi, Renko och Tuulos, 5) Tammerfors stad tillsammans med Kangasala, Lempäälä, Nokia, Orivesi, Birkala, Vesilah- 22

23 ti och Ylöjärvi, 6) Lahtis stad tillsammans med Asikkala, Hollola, Hämeenkoski, Kärkölä, Nastola och Orimattila, 7) Kotka stad tillsammans med Fredrikshamn, Pyttis och Strömfors, 8) Villmanstrands stad tillsammans med Joutseno, Lemi och Taipalsaari, 9) S:t Michels stad tillsammans med Hirvensalmi och Ristiina, 10) Kuopio stad tillsammans med Karttula, Maaninka och Siilinjärvi, 11) Joensuu stad tillsammans med Kontiolahti, Liperi och Pyhäselkä, 12) Jyväskylä stad tillsammans med Jyväskylä landskommun, Korpilahti, Laukaa, Muurame, Petäjävesi och Toivakka, 13) Seinäjoki stad tillsammans med Ilmajoki, Lappo, Nurmo och Ylistaro, 14) Vasa stad tillsammans med Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Maxmo, Korsholm, Oravais, Lillkyro och Vörå, 15) Karleby stad tillsammans med Kronoby och Kelviå, samt 16) Uleåborgs stad tillsammans med Karlö, Haukipudas, Kempele, Kiiminki, Limingo, Lumijoki, Muhos, Oulunsalo, Tyrnävä och Ylikiiminki. 8 Uppgifter som överförs från kommunerna till staten Staten övertar ordnandet och finansieringen av de uppgifter som ålagts kommunerna i 1) lagen om anordnande av konsumentrådgivning i kommunerna (72/1992), 2) lagen om underhållstrygghet (671/1998), inte dock åtgärderna för fastställande av underhållsskyldighet, samt 3) lagen om ordnande av intressebevakningstjänster i förmyndarverksamheten (443/1999). Staten övertar finansieringen av de kostnader som åsamkas kommunerna som en del av uppgifterna enligt folkhälsolagen (66/1972), lagen om specialiserad sjukvård eller mentalvårdslagen (1116/1990) 1) för hälso- och sjukvård för sådana personer som finska staten skall lämna hälso- och sjukvård eller bekosta hälso- och sjukvård för med stöd av Europeiska unionens lagstiftning eller internationella avtal som Finland ingått, 2) för utredningar i anslutning till sexuellt utnyttjande av barn, samt 3) för rättspsykiatriska utredningar. Ordnandet och finansieringen av ovan nämnda uppgifter överförs på staten senast den 1 januari Kommuner som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning Om de nyckeltal för kommunens ekonomi som beskriver finansieringens tillräcklighet eller soliditeten är väsentligt och upprepade gånger sämre än motsvarande nyckeltal för hela landet och två år efter varandra har underskridit de gränsvärden som anges genom förordning av statsrådet, skall kommunen och staten tillsammans reda ut kommunens möjligheter att garantera sina invånare den service som lagstiftningen förutsätter samt vidta åtgärder för att trygga förutsättningarna för servicen. Den utredning som avses i 1 mom. görs i en utvärderingsgrupp där en av medlemmarna utses av inrikesministeriet och en av den berörda kommunen. Dessutom utser inrikesministeriet efter att ha hört den berörda kommunen till ordförande för utvärderingsgruppen en person som är oavhängig av de nämnda instanserna. Utvärderingsgruppen lägger fram ett förslag till åtgärder som behövs för att trygga servicen till invånarna. Kommunfullmäktige skall behandla utvärderingsgruppens åtgärdsförslag och delge inrikesministeriet beslutet om dem för eventuella fortsatta åtgärder. Inrikesministeriet avgör utgående från utvärderingsgruppens åtgärdsförslag och kommunfullmäktiges beslut om det är nödvändigt med en sådan särskild utredning som avses i kom - munindelningslagen i syfte att ändra kommunindelningen. Om de åtgärder som nämns i 1 3 mom. inte är tillräckliga, kan regeringen i början av 2009 till riksdagen överlämna en proposition med förslag till lag om ändring av kommunindelningslagen så att statsrådet på förslag av utvärderingsgruppen eller en kommunindelningsutredare som tillsatts i enlighet med 3 mom. kan besluta att ändra kommunindelningen. 3 kap. Särskilda bestämmelser 10 Kommunens utredning och genomförandeplan för reformen Kommunen skall senast den 31 augusti 2007 lämna statsrådet en utredning om de åtgärder som kommer att vidtas i kommunen med stöd av 5 och 6 samt en plan för genomförandet av reformen (genomförandeplan). Beslut om utredningen och genomförandeplanen fattas av kommunfullmäktige. Den genomförandeplan som avses i 1 mom. skall innehålla 1) en befolkningsanalys och en analys av 23