Föreläggande enligt 6 kap. 13 lagen (1998 :531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område BESLUT. Socialstyrelsen.

Transkript

1 BESLUT ii Socialstyrelsen Regionala tillsynsenheten i Stockholm Byrådirektör Ann Fagerlind Tel Dnr 1(11) , Stockholms läns landsting Box STOCKHOLM En org.nr Föreläggande enligt 6 kap. 13 lagen (1998 :531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Beslut Socialstyrelsen förelägger med stöd av 6 kap. 13 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS, Stockholms läns landsting vid äventyr av vite om kronor att för Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge senast den 15 november 2009 Aggärda de brister i bemanning, på lokaler och i den utrustning som behövs för att kunna bedriva god vård. Upprätta och tillföra verksamheten rutiner för att identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten i samband med brist på akut- och intensivvårdsplatser. Vidare ska det finnas rutiner för att åtgärda orsakerna till dessa patientsäkerhetsrisker. Upprätta och i verksamheten tillföra rutiner som säkerställer att personalen har den kompetens som krävs för att i förekommande fall vårda patienter utanför den egna specialiteten. Upprätta och i verksamheten tillföra rutiner för att följa upp tbtjsamheten. även nattetid, av basala hygienrutiner. Socialstyrelsen förelägger dessutom Stockholms läns landsting att senast den I december 2009 inkomma med en redovisning över ovan vidtagna åtgärder. Tillämpliga bestämmelser 2 a hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2 e hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) SOCIALSTYRELSEN Telefon växel Fax Stockhalm Texttelefon Telegram $oualslyret Resale Rålamesvägen 3 E-post soualstyre[5en@socalstyrelsen se Org nr Internet wwwsacialstyrelsen se Postgiro

2 44-134/2009 2(11) 6 kap. 13 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område 4 kap. 3 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 4 kap. 5 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 3 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:19) om basal hygien inom hälso- och sjukvården. Ärendet Bedömning Till grund för detta föreläggande ligger de bedömningar som Socialstyrelsen gjort efter det att myndigheten granskat hälso- och sjukvårdsverksamheten vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och i samband med granskningen utfört flera inspektioner. Socialstyrelsen konstaterade då ett antal brister vilka nu måste rättas i enlighet med vad som angetts i de fyra punkterna i föreläggandet. Vid neurologavdelningen fanns brister i bemanning vid överbeläggningar då personalen inte hann med att utföra trycksårsförebyggande åtgärder på immobiliserade patienter. Avdelningens patientliftar räckte inte till vid hög vårdtyngd vilket ledde till att en del patienter inte kunde mobiliseras varje dag. Vidare medförde lokalbristen vid överbeläggningar att svårt sjuka och döende patienter fick ligga bakom skärmar i ett fullbelagt vårdrum med anhöriga runt bädden. Även vid geriatrikavdelningarna fanns brister i bemanningen under helgerna vilket ledde till att bara hälften av patienterna kunde komma upp och mobiliseras. Lokalerna vid geriatrikavdelningarna var tränga då de tidigare hade varit barnavdelningar och inte var anpassade till vårdkrävande patienter med rullatorer och andra hjälpmedel. Tillståndet med överbeläggningar har av allt att döma accepterats som ett normaltillstånd. Bedömningar för att identifiera och analysera patientsäkerhetsrisker i samband med överbeläggningar görs inte. Vidare

3 (11) saknades rutiner för att identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten i samband med brist på akut- och intensivvårdsplatser. Därutöver saknadesrutiner för att åtgärda orsakerna till dessa patientsäkerhetsrisker. En förutsättning för att kunna ta emot patienter från andra medicinska specialiteterår att personalen på den mottagande enheten har den kompetens som krävs för att ge den "utlokaliserade" patienten adekvat vård. Socialstyrelsen kunde vid sin inspektion konstatera att personal på den mottagande enheten saknade adekvat kompetens. Rutiner som säkerställer att personalen har den kompetens som krävs för att vårda patienter utanför den egna specialiteten saknades. Basala hygienrutiner följdes upp regelbundet, men endast för dagpersonalen. Vid inspektionstillfället uppmärksammade SocialstyTelsen att brister i basala hygienrutiner förekom nattetid. Rutiner för att, även nattetid, följa Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården saknades. De beskrivna bristerna enligt ovan är var för sig av sådan beskaffenhet att risken för att patienterna ska drabbas av vårdskador är betydande. Bakgrund Tidigare granskningar Socialstyrelsen har i två rapporter Överbeläggningar - Utlokaliserade patienter - Rapport från en nationell tematisk verksamhetstillsyn vid 36 sjukhus tisdagen den I1 mars 2003; Överbeläggningar - utlokaliserade patienter - Rapport från en nationell tematisk verksamhetstillsyn vid 6 sjukhus tisdagen den 5 augusti 2008) påtalat patientsäkerhetsrisker vid brist på vårdplatser. Av rapporterna framgår att de senaste årens utveckling med överbeläggningar och utlokalisering av patienter har kommit att accepteras som ett normaltillstånd av personalen, varför återkommande riskfyllda händelser inte identifieras som avvikelser. Socialstyrelsen ser mycket allvarligt på tillståndet inom slutenvården med frekventa överbeläggningar och utlokalisering av patienter. Särskilt anmärkningsvärt är att utlokaliseringen av patienter har ökat till att nu vara vanligt under hela året och inte endast under helger och sommarperioden. Socialstyrelsen har i tidigare tillsynsärendenkonstaterat att allt fler patienter drabbats av bakterier med en förvärvad antibiotikaresistens som kan ha sitt ursprung i överbeläggningar och utlokalisering av patienter.

4 , (11) Tidigare tillsyn tyder också på att vården själv uppfattar systemet med utlokaliserade patienter som riskfyllt samt att dessa patienter riskerar att få en sämre omvårdnad, medicinsk diagnostik och behandling samt även förlängd vårdtid. Brister i personalens kompetens att vårda patienter utanför den egna specialitetenökar risken för vårdskador. En förutsättning för att minska patientsäkerhetsriskema vid överbeläggningar och vård av utlokaliserade patienter är att göra riskbedömningar och vidta åtgärder för att minimera eller eliminera riskerna innan de inträffar. Socialstyrelsen vill även understryka vikten av att olika kliniker samverkar för att öka kompetensen och förutsättningarna för personalen att vårda patienter utanför den egna specialiteten. Några av grundvillkoren för att kunna utföra en god och säker vård är att det finns den personal. de lokaler och den utrustning som behövs för ändamålet. Aktuella ärenden Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Stockholm tog emot två anmälningar om brist på akut- och intensivvårdsplatser på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge (november 2008 och januari 2009) från Läkarförbundets huvudskyddsombud på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och från en läkare från samma sjukhus. Av anmälningarna framgick att antalet patienter som söker sig till akutmottagningen ansågs ha ökat och att det ofta rörde sig om äldre patienter med komplicerade multipla sjukdomstillstånd. Samtidigt har de senaste årens kontinuerliga effektiviseringskrav inneburit allt färre vårdplatser. Följande patientsäkerhetsrisker påtalades i de inkomna anmälningarna: Inom den medicinska akutverksamheten harpatienter som behövt läggas in i stället skickats hem, och vårdtiderna för patienter som kunnat beredas plats har, ur medicinsk synvinkel, blivit orimligt korta. Bristen på vårdplatser har inneburit att patienter har lagts in på avdelningar som saknat de resurser som fordras för att erbjuda den vård som deras sjukdomstillstånd krävt. Patienter med livshotande tillstånd. t.ex. diabetes med grav ketoacidos, respiratorisk insufficiens och allvarliga intoxikationer, har lagts in på avdelningar som saknat både den kompetens och de resurser som krävs för att tillgodose deras vårdbehov.

5 SOCLALSTYRELSEN Dnr /2009 5(l1) Särskilt bristen på intermediär- och intensivvårdsplatser har gjort att patienter har blivit liggande i timmar på akutmottagningen i väntan på vårdplatser vilket har lett till att utredning och behandling har fördröjts. Bristen på vårdplatser har tvingat läkarna att fatta beslut som inte varit patientsäkra. Utskrivning av patienter nattetid på grund av platsbrist har förekommit flera gånger i månaden. På grund av platsbrist och överbeläggningarharinneliggande patienter flyttats runt flera gånger samma natt till följd av omprioriteringar. Brist på hjärtintensivvårdsplatser har inneburit attläkare tvingats göra avkall på den vårdövervakning som ska ges till patienter i Sverige i dag tör att vm förenlig med hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). En stor del av läkarnas jourarbetstid har gått åt till att leta vårdplatser åt nyinkomna patienter. En inläggning har ofta tagit en timme och krävt fyra till sex telefonsamtal av läkaren. Detta är i sig en risk då det kan leda till en senareläggning av medicinska åtgärder. Utredning Yttranden Socialstyrelsen begärde ett yttrande från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning över innehållet i anmälningarna, och frågade om det fanns några patientsäkerhetsrisker i sammanhanget. Av yttrandet framgick att det är reglerat i det vårdavtal som finns mellan Hälso- och sjukvårdens förvaltning och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge att vården ska bedrivas enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), Socialstyrelsens föreskrifter och utifrån behovsprinciperna. Av yttrandet framgick vidare att det i vårdavtalet inte regleras hur många vårdplatser som ska finnas inom olika medicinska specialiteter, utan att det är sjukhusledningens ansvar att prioritera och omfördela sina resurser. Enligt vårdavtalet ska sjukhusledningen följa upp och redovisa sin verksamhet samt informera Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning vid extraordinära situationer. Sjukhusledningen har vidare rått att omstrukturera och effektivisera sin inre verksamhet utan att beställarnavidtalas. så länge det inte riskerar att drabba patienterna. Nämnden uppgav vidare att 2008 års julhelg innebar många helgdagar och fa vardagar. Trycket var därför extra

6 44-134/2009 6(11) stort på befintliga vårdplatser. Stockholms län var hart drabbat av vinterkräksjukan. vilket av nämnden bedömdes kunna ha bidragit till de svårigheter att hitta vårdplatser som beskrivs i anmälan. Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge har även haft en besvärlig spridning av vancomycinresistenta enterokocker (VRE) vilket också ökat behovet av enkelrum. Inga patientsäkerhetsrisker fanns omnämnda i }itrandet. Socialstyrelsen begärde därefter att sjukhusdirektören skulle yttra sig över inkomna anmälningar. Chefläkaren, som svarade på uppdrag av sjukhusdirektören, uppgav därvid att bristen på beläggningsbana vårdplatser troligen varit orsakad av att dimensioneringen inte anpassats till befolkningsökningen och att antalet personer över 65 års ålder har ökat. Bristen på intensivvårdsplatser avsåg framför allt brist på specialistutbildade sjuksköterskor. Socialstyrelsen begärde svar på följande: 1. 1-lur många patienter med behov av intensiv- och intermediärvårdsplatser som hade vårdats på avdelningar med andra resurser under tiden den 1 oktober 2008 till den 28 februari Sjukhusledningen uppgav att det inte fanns någon statistik för det. 2. Vilka åtgärder som hade vidtagits för att åtgärda pl atsbristproblem et. Sjukhusledningen svarade att en uppdragsutbildning hade skapats för att utbilda fler intensivvårdssjuksköterskor. Denna hade pågått under några år och möjliggjort öppnandet av ett mindre antal platser. 3. Hur återrapporteringen och uppföljningen av problemet rapporterades till Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Sjukhusledningen ansåg att den varit välinformerad om problemet och hade stöttat sjukhusets planer på att utbilda fler intensivvårdssjuksköterskor. Socialstyrelsens Jdranmalda inspektion Som ett led i utredningen inspekterade Socialstyrelsen, tillsammans med Arbetsmiljöverket, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge den 25 maj

7 44-134/2009 7(11) Socialstyrelsen hade etablerat ett samarbete med Arbetsmiljöverket i frågan, då även vårdpersonalens arbetssituation vid överbeläggningar kunde påverka patientsäkerheten. Syftet med inspektionen var att förtydliga de yttranden kopplade till patientsäkerhet som hade inkommit från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning och från sjukhusledningen. Vid inspektionen deltog representanter för Kommunalarbetarförbundet, Vårdförbundet, SKTF. Läkarförbundet, Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, chefläkare, verksamhetschefer från Lungallergikliniken, Anestesi- operations- intensivvårdskliniken. Akutkliniken, enhetschef för Akutmedicin samt sjukhusdirektör. Från Arbetsmiljöverket deltog två arbetsmiljöinspektörer och från Socialstyrelsen deltog chefen för myndighetens regionala tillsynsenhet i Stockholm samt två byrådirektörer. Efter inspektionen beslutade Socialstyrelsen i samråd med Arbetsmiljöverket att gemensamt utföra ett antal oanmälda inspektioner under sommaren, både dagtid och nattetid, på olika enheter inom Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Syftet med inspektionerna var att få en överblick över situationen med bristen på akut- och intensivvårdsplatser ur ett patientsäkerhetsperspektiv vilket innefattade - samverkan och samarbete - kompetens - förebyggande åtgärder avseende smittspridning. Del prioriterade området var att genom samtal med olika professioner (läkare, sjuksköterskor och undersköterskor) och med hjälp av egna observationer bedöma patientsäkerhetsrisker i samband med brist på akutoch intensivvårdsplatser. Socialstyrelsens oanmälda inspektioner tillsammans reed Arbetsmiljäverket Den 17 juni 2009 inspekterades K 41 och K43 akutvårdsavdelningar, intensivvårdsavdelningen, K 72 mediein,kirurgavdelning, K 84 lungmedicinavdelning, M 82 och M 84 hjärtmedicinavdelningar, hjärtintensivvårdsavdelning samt R 82 neurologavdelning. Socialstyrelsen konstaterade att överbeläggningar förekom regelbundet vid de inspekterade avdelningarna, och att bedömningar för att identifiera och analysera patientsäkerhetsriskema i samband med överbeläggningar inte genomfördes. Inte heller fanns rutiner för att åtgärda orsakerna till dessa risker.

8 44-134/2009 8(11) På frågan om avdelningarna hade några överbeläggningar för tillfället, meddelades att chefläkaren hade beslutat om att alla avdelningar skulle ha två överbeläggningar. Skulle tillströmningen av patienter öka var det brukligt att chefläkaren faxade ett beslut om att alla avdelningar skulle beläggas med fler patienter. Vid extremt hög vårdtyngd förekom det att personalen i samråd med läkare/verksamhetschef kontaktade chefläkaren och meddelade att avdelningen trots ovanstående chefläkarbeslut, inte kunde ansvara för fler patienter. De tillfrågade läkarna ansåg att det fanns rutiner för samverkan och samarbete mellan andra vårdgivare, sjukhus, kliniker, avdelningar och berörd personal, medan sjuksköterskor och undersköterskor hade delade meningar om detta. Personalen på kliniken uppgav att de upplevde sig sakna nödvändig kompetens för att kunna vårda patienter utanför den egna specialiteten. På frågan om förebyggande åtgärder hade vidtagits avseende eventuell ökad risk för smittspridning vid överbeläggningar och utlokaliserade patienter, svarade de flesta läkare och undersköterskor ja, medan sjuksköterskorna på flera av enheterna svarade nej. Den 22 juni 2009 inspekterades B 72, B 74,och R 71 geriatrikavdelningar, R 84 neurologavdelning, 162 och 164 infektionsavdelningar, M 82 och M 84 hjärtmedicinavdelningar samt hjärtintensivvårdsavdelningen. Socialstyrelsen konstaterade även här att överbeläggningar förekom regelbundet vid de inspekterade avdelningarna, och att bedömningar för att identifiera och analysera patientsäkerhetsriskema i samband med överbeläggningar inte genomfördes. Inte heller fanns rutiner för att åtgärda orsakerna till dessa risker På frågan om avdelningarna hade några överbeläggningar för tillfället, meddelades att chefläkaren hade beslutat om att alla avdelningar skulle ha två överbeläggningar. Skulle tillströmningen av patienter öka var det brukligt att chefläkaren faxade ett beslut om att alla avdelningar skulle beläggas med fler patienter. Socialstyrelsen fick vid inspektionen uppgift om att de geriatriska avdelningarna och neurologavdelningen oftast hade hög vårdtyngd med multisjuka patienter och patienter med kognitiv svikt. Tidigare hade riskanalyser med fokus på patientsäkerhet gjorts. Dessa hade resulterat i högre personaltäthet, men på grund av besparingar hade den extra personalen nu tagits bort.

9 & (11) De tillfrågade läkarna och undersköterskornansåg att det fanns rutiner för samverkan och samarbete mellan andra vårdgivare, sjukhus, kliniker, avdelningar och berörd personal, medan sjuksköterskorna hade delade meningar om detta. Personalen på kliniken uppgav även här att de upplevde sig sakna nödvändig kompetens för att kunna vårda patienter utanför den egna specialiteten. På frågan om förebyggande åtgärder hade vidtagits avseende eventuell ökad risk för smittspridning vid överbeläggningaroch utlokaliserade patienter, svarade de flesta läkare, sjuksköterskor och undersköterskorja. Natten mellan den 2 och 3 juli 2009 inspekterades akutmottagningen, M 81 och M 83 akutvårdsavdelningar, intensivvårdsavdelning, M 82 hjärtmedicinavdelning, R 82 och R 84 neurologavdelningar, B 72 och B 74 geriatrik av delning ar. Det var hårt tryck på akutmottagningen vid tillfället och speciellt på medicinkliniken. Chefläkaren hade under dagen meddelat via fax att alla avdelningar skulle ta tre överbeläggningar. Vid övriga avdelningar kunde Socialstyrelsen konstatera att överbeläggningar förekom. Patienter låg även i korridoren för att kunna övervakas på grund av fallrisk. En avdelning hade en "isolerad" V REpositiv patient, som delade toalett med två icke-vre-positiva patienter. Denna situation utgjorde därmed risk tör smittspridning. Gemensamt för de inspekterade avdelningarna, kunde även här noteras att överbeläggningar förekom regelbundet och att bedömningar för att identifiera och analysera patientsäkerhetsriskema i samband med överbeläggningar inte genomfördes. Inte heller fanns rutiner för att åtgärda orsakerna till dessa risker Den 30 juli 2009 inspekterades akutmottagningen. intensivvårdsavdelningen, R 82 och R 84 neurologavdelningar, B 72, B 74, B 81 och B 83 geriatrikavdelningar. Chefläkaren hade sedan tidigare beslutat att alla avdelningar skulle ta tre överbeläggningar. Det framkom vid inspektionen att inga riskbedömningar för att identifiera, analysera och åtgärda patientsäkerhetsriskema i samband med överbeläggningar gjordes - med ett undantag. För avdelning B 72

10 (11) gjordes en riskbedömning innan en överbeläggning lades in, och patientsäkerhetsbefrämjande åtgärder vidtogs i samråd med personalen. Det förekom att vårdtyngden var så stor att varken patientliftarna eller personaltillgången räckte till för att alla patienter skulle kunna komma upp för mobilisering. Vid vissa av de inspekterade avdelningarna hade vårdrummen tidigare varit anpassade till barnavdelningar. Patientrummen var därför mindre jämfört med rummen på andra vuxenavdelningar. Gånghjälpmedel och annan patientutrustning upptog en stor del av golvutrymmet och medförde fallrisker. Vid intervjuerna med vårdpersonalen framkom att det förekom att patienter som låg som överbeläggning inte kunde få någon ringklocka för att kunna kalla på personalen vid behov. Kompetensbrister förekom eftersom relativt få ordinarie personal var i tjänst som kunde handleda mindre erfarna kollegor. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektörenlars Erik Holm. I den slutliga handläggningen haravdelningschefen Per-Anders Sunesson, enhetschefen Staffan Blom och t.f. chefsjuristen Eleonore Källstrand Nord deltagit. Byrådirektören Ann Fagerlind har varit föredragande. SOCIALSTYRELSEN Lars-Erik Holm ---` r4nn Fagerli d Kopia Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Box 6909, Stockholm Sjukhusledningen, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Huvudskyddsombuden för kommunal, Vårdförbundet, SKTF och Läkarföreningen/SACO, Blindhemmet, Stockholm Arbetsmiljöverket Box 12295, Stockholm

11 liac 4A-II il(l