Kulturmiljö runt sjön Maren

Transkript

1 RAPPORT UV ÖST 2006:23 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Kulturmiljö runt sjön Maren RAÄ108, 109 och 96, samt UV3-38, Västerviks socken Västerviks och Törnfalls socknar, Västerviks kommun, Kalmar län Dnr: Clas Ternström

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, Linköping Tel Fax Fig 1. Karta över Kalmar län med platsen för utredningen markerad. Text Clas Ternström, med bidrag av Alf Ericsson Grafik Clas Ternström Layout Magnus Rolöf Framsida Utdrag ur Generalstabskartans blad över Västervik med utredningsområdet markerat. Utskrift UV Öst, Linköping 2006 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/ Riksantikvarieämbetet Rapport UV Öst 2006:23 ISSN

3 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 6 Syfte 6 Kulturmiljö 6 Topografi 6 Skyddad kulturmiljö 7 Fornlämningsmiljö 7 Metod och genomförande 8 Resultat 10 Åtgärdsförslag 11 Referenser 14 Administrativa uppgifter 14 Bilagor 15 Bilaga 1. Objektsbeskrivningar 15

4 Fig 2. Topografiska kartan med utredningsområdet markerat. Skala 1: UV Öst Rapport 2006:23

5 Kulturmiljö runt sjön Maren Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst har på uppdrag av Västerviks kommun tagit fram ett kulturhistoriskt underlag som motsvarar en särskild arkeologisk utredning, etapp 1 vid Västervik 3:1 m fl, Västerviks och Törnfalls socknar, Västerviks kommun, Kalmar län. Syftet med utredningen var att ge en översiktlig bild av områdets historia och kulturhistoriska karaktärsdrag, beskriva samtliga synliga fornoch kulturlämningar, avgränsa områden som bedöms innehålla lagskyddade lämningar utan synlig markering ovan mark samt lämna förslag på eventuella fortsatta arkeologiska insatser. Målsättning är att resultatet ska kunna användas som underlag för detaljplaneläggning. Området kännetecknas av storblockig moränmark och bergryggar som löper i nord-sydlig riktning. Möjligheterna till jordbruk är högst begränsade. Dagens markanvändning domineras av produktionsskog. Området genomkorsas av ett flertal vandringsleder och stigar och förefaller utnyttjas flitigt till rekreation. Historiskt ligger området till största delen inom Västerviks stadsjord. Den östra delen ligger inom Källsåkers ägor och Törnsfalls socken. Utredningen genomfördes med en inledande kart- och arkivgenomgång. Därefter genomfördes en specialinventering i fält med syfte att lokalisera ej tidigare kända lämningar, samt områden där dolda fornlämningar kunde förväntas finnas. Vid utredningens inledning var tre lämningar registrerade inom området, varav en utgör fast fornlämning och två utgör övrig kulturhistorisk lämning. Vid utredningen framkom ytterligare 36 lämningar, varav 6 utgör fast fornlämning, en utgör bevakningsobjekt och 29 utgör övrig kulturhistorisk lämning. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst anser efter utförd utredning att exploatering är möjlig inom stora delar av området. Av de lämningar som framkommit utgör majoriteten inte fast fornlämning. Lämningar som inte är fast fornlämning kan trots allt ha ett stort kulturhistoriskt värde. Riksantikvarieämbetet UV Öst föreslår att dessa lämningar inordnas i eventuella kommande exploateringar på lämpligt sätt. Beträffande de stora sammanhängande områdena med gruvhål/stenbrott bör samråd ske med länsstyrelsen innan eventuell exploatering. Källarholmen bör helt undantas från exploatering, men lyftas fram för sina kulturhistoriska värden. En kartering och skyltning skulle höja områdets upplevelsevärde. Kulturmiljö runt sjön Maren 5

6 Bakgrund Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst har efter beställning från Västerviks kommun tagit fram ett kulturhistoriskt underlag som motsvarar en särskild arkeologisk utredning, etapp 1 enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m (KML) över området kring sjön Maren, Västervik 3:1 m fl, Västerviks och Törnsfalls socknar, Västerviks kommun, Kalmar län. Området, vilket ligger norr om Västerviks tätort, ska detaljplaneläggas. Det aktuella området omfattar ca 115 ha och ansluter till ett tidigare utrett område (Nilsson 2005). Syfte Syftet med utredningen var att: ge en översiktlig bild av områdets historia och kulturhistoriska karaktärsdrag beskriva samtliga synliga forn- och kulturlämningar, samt markera dessa på karta avgränsa områden som bedöms innehålla lagskyddade lämningar utan synlig markering ovan mark lämna förslag på eventuella fortsatta arkeologiska insatser Målsättning har varit att resultatet ska kunna användas som underlag vid detaljplanearbete och som underlag för Länsstyrelsen i Kalmar län vid en kommande ansökan om tillstånd till exploatering. Det är länsstyrelsen som fattar beslut i ärendet, och avgör vilka fortsatta arkeologiska åtgärder som kan komma att krävas. Kulturmiljö Topografi Området är beläget omedelbart norr om Västerviks tätort. Det kännetecknas av storblockig, blockrik moränmark och bergryggar som löper i nordsydlig riktning. Möjligheterna till jordbruk är högst begränsade. Området som helhet har karaktären av en krater med sjön Maren i mitten kringgärdad av bergryggar. Dagens markanvändning domineras av produktionsskog. Området genomkorsas av ett flertal vandringsleder och stigar och förefaller utnyttjas flitigt till rekreation. Historiskt ligger området till största delen inom Västerviks gamla stadsjord. Trots områdets lantliga karaktär tillhörde det i en formell, juridisk mening staden Västervik. Den östra delen ligger inom Källsåkers ägor och Törnsfalls socken. Gränsen däremellan har varit omtvistad och fastställdes relativt sent, år 1749 (lantmäteriakt G111-1:6). I dag markeras gränsen av helt raka stenmurar, UV14 och 15. Dessa är av stort kulturhistorisk värde. För ytterligare beskrivning av närområdet hänvisas till rapport från tidigare utförd undersökning, vilken kan hämtas på htm rapport nummer 2005:27. 6 UV Öst Rapport 2006:23

7 Skyddad kulturmiljö Området ingår delvis i Riksintresse för kulturmiljövården, nummer 91 Källsåker, i Kalmar län. Kriterierna för skyddet är fornlämningar, bebyggelse och odlingslandskap. Motiveringen för skyddet är: Fornlämningsrikt område med gravar från bronsålder och järnålder med en påfallande variationsrikedom och monumentalitet. Inga av dessa värden kommer att direkt påverkas av en eventuell exploatering inom området. Samråd bör dock ske med länsstyrelsen, då området är beläget inom riksintresseområdet och det enligt länsstyrelsens registerblad för riksintresset heter att fornlämningsområdena ska vårdas och ny bebyggelse anpassas till befintlig. Fornlämningsmiljö Inom området finns tre sedan tidigare kända lämningar: RAÄ 96, 108 och 109. Dessa utgörs av två lokaler med röjningsrösen (fossil åker) och en bebyggelselämning (husgrund, historisk tid). De båda röjningsröseområdena är sentida och har sannolikt tagits med i Fornminnesregistret för att de inte ska förväxlas med gravar. Förhistoria Området gränsar mot rika bronsålderslämningar och området ingår i riksintresse 91 (se ovan). Inom området har dock inga förhistoriska lämningar påträffats. Gravarna belägna söder om området är exponerade mot Källsåker och inte mot Marnäs och sjön Maren. Detta talar för att bronsålderns centralbygd ligger söder om dessa fornlämningar och inte norr om. Medeltid Inom området finns bebyggelselämningarna RAÄ 96. Dessa ligger på en udde i sjön Maren och utgörs av flera husgrunder, gropar och ett fåtal röjningsrösen. Platsen benämns Källarholmen. Exakt vad lämningen utgör är inte klarlagt, men Christian Lovén framför teorin att det är läget för en medeltida sätesgård, vilket förefaller mycket trolig (Lovén 1996). Läget och karaktären på lämningarna är typiska för sådana. Vid utredningen påträffades ytterligare lämningar i form av ytterligare en husgrund, fyra båtlänningar, en väg och en röjd yta. Det uppmärksammades även att udden eventuellt har skiljts från fastlandet genom en grävd ränna. Det konstaterades vid utredningen att hela udden Källarholmen utgör en sammanhängande miljö med stora kulturhistoriska värden som helt bör undantas från framtida exploatering. En kartering och skyltning av området förefaller lämpligt. Historisk tid Kulturhistoriskt kännetecknas området av bergshantering och av jordbruket kring förra sekelskiftet. Stora områden är ianspråktagna för stenbrott, vilka varit i drift fram på 1900-talet. En del av området, företrädesvis i väster och i söder utgörs av sentida fossil åkermark, åkrar som odlades under 1940-tal. I anslutning av denna fossila åkermark finns enstaka röjningsrösen, stentippar och stenmurar. Denna åkermark är idag oftast utdikad och i många fall igenplanterad. De många stenmurarna markerar dock åkrarnas ursprung- Kulturmiljö runt sjön Maren 7

8 liga begränsning och är av stort kulturhistoriskt värde. Den fossila åkermarken ansluter till bebyggelseenheter varav vissa tomter är bebyggda idag. De stenmurar som redovisas i rapporten är sådana som ligger skilda från dagens bebyggelse. Inom området ligger gården Tjockentorp. Det finns representerat som torp i kartmaterialet från år Tomten är dock bebyggd idag. Fig 3. Foto av muren, UV15, som utgör gränsen mellan Västerviks stad och Törnsfalls socken. Mot: Sydöst. Foto: Clas Ternström Metod och genomförande Utredningen genomfördes med en inledande kart- och arkivgenomgång. Litteraturen utgjordes främst av topografisk litteratur. Kartmaterialet utgjordes företrädesvis av lantmäteriakter. Därefter genomfördes en specialinventering i fält. Syftet härvid var att eventuellt lokalisera ej tidigare kända lämningar, samt områden där dolda fornlämningar kunde förväntas finnas. Den senare bedömningen utgick bl a från kulturhistorisk miljö, topografi, markslag och jordart. 8 UV Öst Rapport 2006:23

9 Fig 4. Utdrag ur primärkarta med utredningsområdet och samtliga RAÄ- och UV-nummer markerade. Skala 1: Kulturmiljö runt sjön Maren 9

10 Att lämningar är dolda kan bero på att de synliga delarna odlats bort, eroderat, täckts över, eller att lämningen saknat markering ovan mark. Dokumentationen av lämningar genomfördes med GPS, fotografering och upprättande av korta beskrivningar. Resultaten förvaras i Riksantikvarieämbetets digitala dokumentationssystem Intrasis. Resultat Vid utredningens inledning var tre lämningar registrerade inom området, varav en utgör fast fornlämning och två utgör övrig kulturhistorisk lämning. Vid utredningen framkom ytterligare 36 lämningar, varav 6 utgör fast fornlämning, en utgör bevakningsobjekt och 29 utgör övrig kulturhistorisk lämning (se tabell nedan). De lämningar som har bedömts utgöra fast fornlämning är fyra båtlänningar, d v s uppdragsrännor för båtar, en fossil åker och en färdväg. Samtliga lämningar som utgör fast fornlämning är belägna på Källarholmen i anslutning till RAÄ 96. Vidare påträffades två lämningar av typen lägenhetsbebyggelse, d v s torp eller backstuga. Den ena, UV 19, är klart sentida då den inte finns med i kartmaterialet från 1700-talet, men väl från ekonomiska kartan från talet. Den andra, UV 35, finns inte med i kartmaterialet överhuvudtaget och ger ett äldre intryck. Den senare bör utredas vidare. Inom området påträffades en stor mängd stenbrott. Dessa är sentida, men återfinns inte i kartmaterialet. De södra brotten är kända under namnet Ljungebo stenbrott, Källsåker, där råblock (byggnadssten, diorit) bröts på 1800-talet ( De norra brotten är kända under Fig 5. Registrering av källare vid lägenhetsbebyggelse, UV35. Foto mot söder. Foto: Clas Ternström 10 UV Öst Rapport 2006:23

11 namnet Marsbäckens stenbrott, Källsåker, där råblock (byggnadssten, diorit) bröts. Stenbrottet öppnades år 1890 och verksamheten lades ner år 1965 ( Utbredningen av stenbrotten är inte helt klarlagd, samt att det norra brottet ej är avgränsat mot norr. Vidare påträffades en stor mängd hägnader i form av stenmurar i området. Dessa har inte närmare beskrivits. Fig 6. Registrering av en båtlänning, UV7. Foto mot väster. Foto: Alf Ericsson Åtgärdsförslag Riksantikvarieämbetet, UV Öst anser efter utförd utredning att exploatering är möjlig inom stora delar av området. Av de lämningar som framkommit utgör majoriteten inte fast fornlämning, varför åtgärdsförslaget i de flesta fall blir hänsyn/annan lagstiftning (tabell nedan). Lämningar som inte är fast fornlämning kan ändock ha ett stort kulturhistoriskt värde. Vi föreslår att dessa lämningar inordnas i eventuella kommande exploateringar på lämpligt sätt. De hägnader som utgör gränsen mellan Västerviks stad och Törnfalls socken är ett bra exempel på sådana lämningar. Beträffande de stora sammanhängande områdena med gruvhål/stenbrott är dessa sentida, dvs är ej att betrakta som fast fornlämning, men besitter ändå ett stort kulturhistoriskt värde. Här bör samråd ske med länsstyrelsen innan eventuell exploatering. Källarholmen, där RAÄ96 och UV6-13 är belägna, bör helt undantas från exploatering, men lyftas fram för sina kulturhistoriska värden. Fast fornlämning skyddas enlig Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen mm. Åtgärden i dessa fall blir arkeologisk förundersökning. Övriga kulturhistoriska lämningar faller inte under lag som ovan, men kan rymmas inom andra lagrum. Bevakningsobjekt är lämningar vars status vid utredningstill- Kulturmiljö runt sjön Maren 11

12 Objekt nr Typ Status Åtgärd UV3 Brunn/kallkälla Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV4 Hägnad Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV5 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV6 Båtlänning Fast fornlämning Kvarligga/förundersökning UV7 Båtlänning Fast fornlämning Kvarligga/förundersökning UV8 Båtlänning Fast fornlämning Kvarligga/förundersökning UV9 Båtlänning Fast fornlämning Kvarligga/förundersökning UV10 Hägnad Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV11 Fossil åker Fast fornlämning Kvarligga/förundersökning UV12 Husgrund, historisk tid Fast fornlämning Kvarligga/förundersökning UV13 Färdväg Fast fornlämning Kvarligga/förundersökning UV14 Hägnad Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV15 Hägnad Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV16 Gränsmärke Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV17 Hägnad, stenmur Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV18 Hägnad, stenmur Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV19 Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV20 Hägnad Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV21 Gränsmärke Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV22 Hägnad Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV23 Hägnad Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV24 Hägnad Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV25 Hägnad Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV26 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV27 Hägnad Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV28 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV29 Hägnad Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV30 Hägnad Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV31 Hägnad Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV32 Hägnad Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV33 Hägnad Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV34 Hägnad Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV35 Lägenhetsbebyggelse Bevakningsobjekt Kvarligga/utredning, etapp 2 UV36 Stenindustri Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV37 Stenindustri Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning UV38 Stenindustri Övrig kulturhistorisk lämning Hänsyn/annan lagstiftning RAÄ96 Husgrund, historisk tid Fast fornlämning Kvarligga/förundersökning RAÄ108 Fossil åker Övrig kulturhistorisk lämning Kvarligga/utredning, etapp 2 RAÄ109 Fossil åker Övrig kulturhistorisk lämning Kvarligga/utredning, etapp 2 Fig 6. Tabell över UV- och RAÄ nummer med lämningstyp, status och föreslagen åtgärd. Utförligare beskrivningar av UV-nummer finns i bilagorna. 12 UV Öst Rapport 2006:23

13 fället inte har kunnat fastställas. Vid dessa behöver man gå vidare med en arkeologisk utredning, etapp 2, för att fastställa om det rör sig om en fast fornlämning. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till Länsstyrelsen i Kalmar län, vilka beslutar i ärendet. Linköping i april 2006 Clas Ternström Kulturmiljö runt sjön Maren 13

14 Referenser Litteratur Lovén C Borgar och befästningar i det medeltida Sverige. Avhandling i konstvetenskap vid Uppsala universitet. Stockholm. Nilsson P Gertrudsvik Sjöstad. Arkeologisk utredning, etapp 1. Rapport RAÄ UV Öst 2005:27. Kartor G111-1:3, Västerviks stad, G111-1:5, Västerviks stad, G111-1:6, Västerviks stad, Rågångsbestämning. Generalstabskartan, blad Västervik. Övriga referenser Administrativa uppgifter Län: Kalmar Landskap: Småland Kommun: Västervik Socken: Törnsfall och Västervik Plats: Vid sjön Maren Fornlämning: RAÄ 96, 108 och 109, Västerviks socken. Läge: Ekonomiskt kartblad: 7G1i, 7G1j Undersökningens mittpunkt: X , Y Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V Höjdsystem: - Riksantikvarieämbetet dnr: Projektnummer: Intrasisprojekt: O Rapportnummer: 2006:23 Ansvarig arkeolog: Clas Ternström Personal: Alf Ericsson Beställare: Västerviks kommun, Kommunledningskontoret Kostnadsansvarig: Som ovan Undersökningstid: Undersökningsområde: ca 115 ha Dokumentationshandlingar: Utredningsmaterialet förvaras på RAÄ UV Öst Fynd: Inga fynd 14 UV Öst Rapport 2006:23

15 Bilagor Bilaga 1. Objektsbeskrivningar UV3 Terräng: Krön av skogklädd moränhöjd. Brunn/kallkälla, ca 3 m i diameter med tydliga, skarpa kanter. Vattenförande. UV4 Terräng: Skogsmark, f d åkermark. Hägnad. Stenmur, längd ca 300 m. UV5 Husgrund, historisk tid, ca 20x 8 m. Delvis i bruk. UV6 Terräng: Strandkant mot SÖ. Båtlänning, ca 4x2-3 m (NV-SÖ) bestående av en grund ränna i strandkanten med tydliga vallar på sidorna. Beroende på förändringar på vattenståndet i Maren är dateringen oklar. Det sannolika är dock att den ha anknytning till bebyggelselämningarna på Källarholmen, RAÄ96. UV7 Terräng: Strandkant mot SÖ. Båtlänning, ca 4x2-3 m (NV-SÖ) bestående av en grund ränna i strandkanten med tydliga vallar på sidorna. Beroende på förändringar på vattenståndet i Maren är dateringen oklar. Det sannolika är dock att den ha anknytning till bebyggelselämningarna på Källarholmen, RAÄ96. UV8 Terräng: Strandkant mot SÖ. Båtlänning, ca 4x2-3 m (NV-SÖ) bestående av en grund ränna i strandkanten med tydliga vallar på sidorna. Beroende på förändringar på vattenståndet i Maren är dateringen oklar. Det sannolika är dock att den ha anknytning till bebyggelselämningarna på Källarholmen, RAÄ96. Kulturmiljö runt sjön Maren 15

16 UV9 Terräng: Strandkant mot SÖ. Båtlänning, ca 4x2-3 m (NV-SÖ) bestående av en grund ränna i strandkanten med tydliga vallar på sidorna. Beroende på förändringar på vattenståndet i Maren är dateringen oklar. Det sannolika är dock att den ha anknytning till bebyggelselämningarna på Källarholmen, RAÄ96. UV10 Hägnad. Stenmur, längd ca 80 m. UV11 Terräng: V-sluttning av moränudde. Skogsmark. Fossil åker, oregelbundet rund, ca 30 m i diameter, bestående av en röjd yta med ett mindre antal röjningsrösen. UV12 Terräng: Krön av moränudde. Skogsmark. Husgrund, historisk tid, 7x5 m (Ö-V) och ca 0,3-0,4 m h. På S långväggen ett spismursröse, ca 3 m i diameter och 0,4 m högt. Lämningen innehåller inget tegel. Beväxt med en björk och något lövsly. Har sannolikt samband med RAÄ 96. UV13 Terräng: Moränudde. Skogsmark. Färdväg, ca 120 m lång (NV-SÖ) och 3-4 m bred. Vägen utgörs av en tydligt avröjd vägbana. UV14 Terräng: Skogsmark. Hägnad. Stenmur, längd ca 95 m. UV15 Terräng: Skogsmark. Hägnad. Stenmur, längd ca 340 m. 16 UV Öst Rapport 2006:23

17 UV16 Terräng: Skogsmark Gränsmärke, bestående av en rest stenflisa 0,4 m hög, 0,3 bred 0,2 m tjock (NNÖ-SSV) i ett flackt röse, ca 3 m i diameter. Skadad av dikning i NÖ. UV17 Hägnad. Stenmur, längd ca 60 m. UV18 Hägnad. Stenmur, längd ca 125 m. UV19 Terräng: S-sluttande skogsmark Lägenhetsbebyggelse, ca 85x40 m stor (NNV-SSÖ), bestående av två husgrunder, och en hägnad. Källargrunden är belägen i söder är grund efter boningshuset och är 7x5 m stor (N-S) och intill 0,6 m hög bestående av en kallmurad syll. I grunden finns ett spismursröse, ca 3 m i diameter och 0,6 m högt. Husgrunden är kraftigt raserad och överväxt med sly, varför noggrannare beskrivning inte låter sig göras. Den norra grunden är ca 10x5 m stor och utgör grund efter en ekonomibyggnad. Den består delvis av betong. Tomten är beväxt med fruktträd. Lämningen är skyltad som torpet Nyborg, nr 114, av Tjustbygdens kulturhistoriska förening och bebyggelse finns på platsen på ekonomiska kartan från 1940-talet. UV20 Terräng: Skogsmark, f d åkermark. Hägnad. Stenmur, längd ca 20 m. UV21 Terräng: Hygge, f d åkermark. Gränsmärke, bestående av en rest stenflisa 0,5 m hög, 0,4 bred 0,2 m tjock (NÖ-SV) i ett flackt röse, ca 1 m i diameter och intill 0,3 m h. UV22 Terräng: Skogsmark, f d åkermark. Hägnad. Stenmur, längd ca 95 m. Kulturmiljö runt sjön Maren 17

18 UV23 Terräng: Skogsmark, f d åkermark. Hägnad. Stenmur, längd ca 110 m. UV24 Terräng: Skogsmark, f d åkermark. Hägnad. Stenmur, längd ca 70 m. UV25 Terräng: Skogsmark, f d åkermark. Hägnad. Stenmur, längd ca 10 m. UV26 Terräng: F d åkermark. Husgrund, historisk tid. Sentida ladugårdsgrund av betong, ca 17x8 m (NV- SÖ), delvis på plintar. UV27 Terräng: Skogsmark, f d åkermark. Hägnad. Stenmur, längd ca 60 m. UV28 Terräng: Impediment med röjsten i f d åkermark. Husgrund, historisk tid, ca 7x5 m (NV-SÖ) och intill 1 m hög, kallmurad av 0,2-0,8 m st sten UV29 Terräng: Skogsmark, f d åkermark. Hägnad. Stenmur, längd ca 40 m. UV30 Terräng: Skogsmark, f d åkermark. Hägnad. Stenmur, längd ca 50 m. 18 UV Öst Rapport 2006:23

19 UV31 Terräng: Skogsmark Hägnad. Stenmur, längd ca 25 m. UV32 Terräng: Skogsmark, vägkant Hägnad. Stenmur, längd ca 35 m. UV33 Terräng: Skogsmark, vägkant. Hägnad. Stenmur, längd ca 120 m. UV34 Terräng: Skogsmark Hägnad. Stenmur, längd ca 75 m. UV35 Terräng: SÖ-sluttande hagmark Lägenhetsbebyggelse, ca 90x65 m (N-S) stor, bestående av en källargrund, en källargrop, fossil åkermark och fruktträd. Källargrunden är belägen i väster och är 5x4 m stor (V-Ö) och 1 m djup. Insidan har kallmurade väggar. Källargropen är nedgrävd i en moränrygg i öster och är ca 4 5 m i diam. och 0,8 m djup. Den fossila åkermarken består av oregelbundet formade odlingsytor, varav några är terrasserade. I anslutning till dessa finns röjningsrösen av sentida typ med löst liggande stenar. Fruktträden utgörs av körsbär och apel. Någon grund efter boningshuset har inte identifierats, men ett möjligt läge är under dumpmassorna längst i norr. UV36 Terräng: Krön och platå av bergrygg (NV-SÖ) Stenindustri. Stenbrott, ca 550x4-500 m (N-S), bestående av en okänd mängd brottytor och gråbergsvarpar. Inom området finns även vägar och husgrunder. Brottytorna är ca 5-30 m i diameter, med betoning på 5-10 m. Vissa är vattenfyllda. Gråbergsvarparna är företrädesvis 5-15 m stora. Känt som Marbäckens stenbrott, anlagt 1890 och nedlagt Här bröts råblock (byggnadssten, diorit). Kulturmiljö runt sjön Maren 19

20 UV37 Terräng: Bergrygg (NV-SÖ) Stenindustri. Stenbrott, ca 80x30 m (NV-SÖ), bestående av en okänd mängd brottytor och gråbergsvarpar. Brottytorna är företrädesvis 5-10 m stora. Gråbergsvarparna är företrädesvis 5-10 m stora. Känt som Ljungebo stenbrott, Källsåker, där råblock (byggnadssten, diorit) bröts på 1800-talet. UV38 Terräng: Bergrygg (NV-SÖ) Stenindustri. Stenbrott, ca 330x80 m (NV-SÖ), bestående av en okänd mängd brottytor och gråbergsvarpar. Brottytorna är företrädesvis ca 5-10 m i diameter. Gråbergsvarparna är företrädesvis 5-10 m stora. Känt som Ljungebo stenbrott, Källsåker, där råblock (byggnadssten, diorit) bröts på 1800-talet. 20 UV Öst Rapport 2006:23