Uppföljning av forskning och utbildning på forskarnivå vid Malmö högskola 2012

Transkript

1 årsarbeten Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 212. Dnr Mahr /414 Uppföljning av forskning och utbildning på forskarnivå vid Malmö högskola 212 I föreliggande redogörelse presenteras en uppföljning av vissa aspekter av Malmö högskolas forskning och forskarutbildning. 1 I Årsredovisningen för 212 beskrevs de stora dragen i utvecklingen av högskolans forskning och utbildning på forskarnivå. Vissa delar av resultaten i årsredovisningen för 212 förekommer här tillsammans med en mer detaljerad redogörelse av: 1. forskningsvolym; 2. publicering; 3. Utbildning på forskarnivå samt 4. Intäkter, ansökningar om externa medel samt in kindfinansiering. I slutet finns ett urval av nyckeltal. 1. Forskningsvolym Ett sätt att kvantifiera omfånget av forskning är att skatta den tid som läggs ner på forskning; denna forskningsvolym 2 mäts följaktligen i årsarbeten. Under 212 registrerades totalt 267 årsarbeten, lika många som Figur 1 visar den storskaliga utvecklingen för olika vetenskapsgrenar under H-S T-N M-H Figur 1. Malmö högskolas forskningsvolym uppdelad på: H-S = humaniora och samhällsvetenskap, T-N = teknik- och naturvetenskap och M-H = medicin och hälsovetenskap. 1 Motsvarande uppföljningar finns tillgängliga från och med Forskningsvolymen inkluderar doktoranders avhandlingsdel, men inte lektorers kompetensutvecklingstid. Statistiska Centralbyrån utför skattning av forskningsvolymen för högskolesektorn på lärosätesnivå vartannat år med hjälp av enkätsvar som ger delvis annat resultat (se deras Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn 211; UF 13 SM 121). 3 Fakulteten för lärande och samhälles forskningsvolym har blivit nerjusterad eftersom inrapporteringen för de åren felaktigt innehöll doktoranders kursdel. 1

2 årsarbeten Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 212. Dnr Mahr /414 Utvecklingen av forskningsvolymen bland högskolans enheter skiljer sig till viss del också åt (se Figur 2). Under senare år har i princip alla enheter bidragit till ökningen av forskningsvolymen. Eftersom forskningsvolymen räknas på den enhet där anställningen finns, kommer i enlighet med centrumbildningarnas nya matrisorganisation den forskningsvolym som hittills registrerats på centrumbildningarna hädanefter att tillräknas berörd fakultet HS KS LS OD TS CEN Figur 2. Forskningsvolym vid Malmö högskolas fakulteter/motsvarande HS = Fakulteten för hälsa och samhälle; KS = Fakulteten för kultur och samhälle; LS = Fakulteten för lärande och samhälle; OD = Odontologiska fakulteten; TS = Fakulteten för teknik och samhälle; CEN = centrumbildningarna. Forskningsvolymen registreras även på personalkategori vilket bland annat visar att andelen forskning som utförs av disputerad personal varierar avsevärt inom högskolan (Figur 3). Andelen forskningsvolym som disputerad personal står för är 46 %, resten utförs av doktorander eller övrig personal. HS KS LS OD TS Figur 3. Andel forskningsvolym som utförs av professorer (mörkgrå), annan disputerad personal (ljusgrå), doktorander (prickad) samt övrig personal (oftast tekniskadministrativ personal vit) vid respektive fakultet

3 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 212. Dnr Mahr / Publicering Malmö högskolas vetenskapliga produktion i form av publikationer i tidskrifter med referentförfarande både internationella och nationella samt andra publikationer, registreras i högskolans system för elektronisk publicering; Malmö University Electronic Publishing (MUEP). Web of Science och PubMed har från och med 28 respektive 29 kompletterat MUEP som insamlingsverktyg. Eftersom efterregistrering kan ske, är tidigare inrapporterade siffror inte fixerade. Publikationer som ingår i Web of Science utgör beräkningsgrund för den nationella kvalitetsindikatorn vetenskaplig produktion och citeringar vilken en del av forskningsanslaget till Sveriges universitet och högskolor (om)fördelas med hjälp av. 4 Tack vare att Malmö högskolas bibliometriska index har ökat relativt andra lärosäten i landet, förstärktes Malmö högskolas forskningsanslag för år 213 med 248 tkr. I ett längre tidsperspektiv har den vetenskapliga produktionen i form av vetenskapliga artiklar i tidskrifter med referentförfarande ökat stadigt (Figur 4). Ökningen mellan 27 och 28 förklaras emellertid till stora delar av att det var då som även Web of Science började användas för insamlingen. De senaste två åren har antalet artiklar i tidskrifter med peer review-granskning ökat från 312 (211) till 368 (212). Av dessa är 95 % (eller 351 artiklar) publicerade i internationella tidskrifter. Av de artiklar som publicerades 212 (211) kan 52 % (49 %) hänföras till medicin och hälsovetenskap, 35 % (39 %) till humaniora och samhällsvetenskap och 12 % (12 %) till teknik- och naturvetenskap. En stark ökning av antalet artiklar inom humaniora och samhällsvetenskap har registrerats under den senaste femårsperioden H-S TN M-H Figur 4. Antal vetenskapliga artiklar i tidskrifter med referentförfarande uppdelade på: H-S = humaniora och samhällsvetenskap, TN = teknik- och naturvetenskap samt M-H = medicin och hälsovetenskap. 4 För vidare information, se Forskningsbloggen: Kvalitetsindikatorn vetenskaplig produktion och citeringar i ett nötskal (publicerad 2 november 212). 3

4 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 212. Dnr Mahr /414 Utvecklingen av artikelproduktionen fördelat på Malmö högskolas fakulteter syns i Figur 5. Internationell publicering är mest framträdande vid Odontologiska fakulteten samt Fakulteten för hälsa och samhälle HS KS LS OD TS Nationella artiklar Internationella artiklar Figur 5. Antal nationella och internationella artiklar i tidskrifter med peer review granskning fördelade på Malmö högskolas fakulteter Till MUEP inrapporteras även monografier, bok-kapitel, konferensbidrag och övriga publikationer (se Figur 6). Granskade forskningsresultat bör också föras ut till intressenter utanför högskolesektor Övriga publikationer Konferensbidrag Monografier eller bokkapitel Nationella artiklar Internationella artiklar Figur 6. Malmö högskolas totala vetenskapliga produktion inom olika publikationstyper enligt MUEP. 4

5 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 212. Dnr Mahr /414 Förbättrad datakvalitet i MUEP genom en mer noggrann granskning och återkoppling av den egenrapporterade bibliografiska informationen har sedan 21 bland annat inneburit att antalet accepterade konferensbidrag har minskat. Forskningsverksamheten vid Malmö högskola täcker in stora delar av det vetenskapliga fältet. Fakulteternas publiceringstraditioner tenderar därför att skilja sig åt (Figur 7). Vid Fakulteten för kultur och samhälle samt Fakulteten för lärande och samhälle presenteras forskningsresultat ofta i monografier eller i bokkapitel. Kategorin övriga publikationer består till övervägande del av rapporter av olika slag Övriga publikationer Konferensbidrag Bokkapitel Monografier Nationella artiklar Internationella artiklar HS KS LS OD TS Figur 7. Antal publikationer 212 uppdelade på Malmö högskolas fakulteter samt olika publikationstyper. Fakulteternas effektivitet beträffande den nationella indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar har i stigande omfattning belönats i resursfördelningen sedan år 21 genom att en del av forskningsanslaget fördelas i proportion till fakulteternas bidrag till Malmö högskolas bibliometriska index (Se Tabell 1). Andelen Open Access publicering ökade med en procentenhet mellan 211 och 212; från 35 % till 36 %. Tabell 1. Bibliometriskt index per fakultet i den interna resursfördelningen HS KS LS OD TS SUMMA 21 46,5 4,3 11,9 77, 17,7 193, ,4 3, 13,2 63,4 49,6 212,6 212/ ,8 43,8 38,5 99,1 4,7 236, ,2 79,3 27,4 81,2 6,4 262,6 5 Detta index användes vid resursfördelningarna 212 och

6 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 212. Dnr Mahr / Utbildning på forskarnivå Ladok är informationskälla för uppgifter om antal doktorander, aktivitetsgrad och examina. Även doktorander som är antagna vid andra lärosäten anses som verksamma här om de studiefinansieras av Malmö högskola eller om Malmö högskola på annat avgörande sätt bidrar till utbildningens genomförande. 3.1 Doktorander Sammanlagt var 215 doktorander aktiva 6 vid Malmö högskola 212, en ökning med åtta i förhållande till 211. Figur 8 visar antalet doktorander som har varit aktiva vid respektive fakultet Fördelningen av doktorander på forskarutbildningsämnen inom respektive område för examenstillstånd syns i Tabell 2 (nästa sida). Odontologi är det i särklass största forskarutbildningsämnet vid Malmö högskola HS KS LS OD TS Figur 8. Antal aktiva doktorander vid Malmö högskolas fakulteter De nya examenstillstånden har inneburit att antagning kan ske vid Malmö högskola av såväl nya doktorander som doktorander som tidigare har påbörjat sin utbildning vid det lärosäte som stått värd för samarbetet i forskarutbildningen (övergång). Nyantagningen till forskarutbildningen var 212 lika stor som under rekordåret 211: 54 antagna. Utökade examenstillstånd betyder att vissa forskarutbildningsämnen utanför medicin i Tabell 2 (nästa sida) kan ha en blandning av doktorander som är antagna vid Malmö högskola och vid andra lärosäten (se fotnoter i Tabell 2). Vid utgången av 212 var 16 (eller 74 %) av doktoranderna som är aktiva vid Malmö högskola också antagna här vilket är en ökning med 17 procentenheter jämfört med 211. Föreliggande indelning av forskarutbildningen vid Malmö högskola i områden för examenstillstånd är ett sätt att beskriva verksamheten på. Den tidigare nationella indelningen av forskarutbildningen baserad på vetenskapsområden upphörde 211. För flera av Malmö högskolas forskarutbildningsämnen är för övrigt gränserna mellan vetenskapsområden inte relevanta. 6 Med aktiv doktorand avses doktorand med minst en procents aktivitet. Samma kriterium används nationellt. 6

7 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 212. Dnr Mahr /414 Tabell 2. Antal aktiva och nyantagna doktorander inom respektive forskarutbildningsämne (parentesen anger antal kvinnor). Kursiverade siffror för 21 och 211 innebär att en del av antalet aktiva och nyantagna är antagna vid andra lärosäten. ODONTOLOGI Aktiva Nyantagna Odontologi 5 (29) 49 (28) 46 (29) 1 (5) 8 (4) 2 () BIOMEDICINSK VETENSKAP Biomedicinsk vetenskap*) 12 (8) 1 (7) 1 (7) 3 (2) 1 (1) 3 (2) HÄLSA, VÅRD OCH VÄLFÄRD Hälsa och samhälle 17 (15) 15 (15) 13 (13) 3 (1) 3 (3) 3 (3) Socialt arbete 1 (5) 7 (4) 4 (2) 3 (1) 3 (2) 2 (2) Vårdvetenskap 13 (12) 13 (13) 9 (9) 2 (1) 4 (4) 3 (3) IDROTTSVETENSKAP Idrottsvetenskap med inriktning samhällsvetenskap och humaniora 14 (7) 11 (4) 6 (1) 7 (4) 6 (2) () Anslutande ämne vid annat lärosäte 1 () - - () - - NYA MEDIER, OFFENTLIGHETER OCH GESTALTNINGSFORMER Datavetenskap 3 (1) 2 (1) - 1 () 2 (1) - Interaktionsdesign 6 (2) 8 (3) 4 (4) () 7 (2) 3 (1) Medie- och kommunikationsvetenskap 3 (2) 6 (3) 6 (4) () 4 (2) 2 (2) Anslutande ämnen vid andra lärosäten 2 (1) - - () - - UTBILDNINGSVETENSKAP Historia och historiedidaktik 6 (2) 16 (6) 17 (5) 4 (1) 2 (1) () Naturvetenskapernas och matematikens didaktik 11 (9) 6 (5) 5 (4) 9 (7) 2 (2) () Pedagogik 12 (12) 27 (22) 42 (33) 8 (8) 3 (3) 4 (3) Svenska med didaktisk inriktning 3 (3) 13 (8) 16 (11) 1 (1) 2 (2) () Anslutande ämnen vid andra lärosäten 3 (18) () - - MIGRATION, URBANISERING OCH SAMHÄLLSOMVANDLING Internationell migration och etniska relationer () 5 (4) 6 (5) () () () Urbana studier () 5 (3) 5 (3) () () () Anslutande ämnen vid andra lärosäten 16 (9) (1) - - Övrigt, humaniora och samhällsvatenskap - 14 (7) 14 (2) - 7 (4) 1 () Övrigt, teknikvetenskap 6 (2) - - () - - TOTALT 215 (137) 27 (133) 22 (132) 54 (32) 54 (33) 23 (16) 7 Varav 17 i pedagogik vid Lunds universitet; sex i historia och historiedidaktik vid Lunds universitet; fyra i svenska med didaktisk inriktning vid Lunds universitet och två i naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Linköpings universitet. 8 Varav sex i statsvetenskap vid Lunds universitet; tre i infrastruktur vid Kungliga Tekniska högskolan och tre i arkitektur vid Lunds universitet. 7

8 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 212. Dnr Mahr /414 Studietakten i utbildning på forskarnivå i Sverige är ofta 8 % (med 2 % så kallad institutionstjänstgöring ; oftast undervisning som är relevant för utbildningen), vilket innebär att utbildningen får en bruttotid på fem år. Delar av Malmö högskolas utbildning på forskarnivå har emellertid lägre studietakt än så, eftersom vissa doktorander under studietiden parallellt utför kompetensupprätthållande praxisarbete (se Tabell 3). Studietakten får emellertid aldrig vara lägre än att doktoranden kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år (för licentiatexamen) och åtta år (för doktorsexamen); vilket betyder en lägsta aktivitetsgrad på i genomsnitt 5 %. Från och med 213 tilldelas fakulteterna en del av forskningsanslaget i proportion till den doktorandaktivitet inom utbildning på forskarnivå som registreras i Ladok (se Mahr Dnr 2-212/319). Tabell 3. Antal aktiva doktorander vid högskolans fakulteter 212 och olika mått på aktivitetsgrad i utbildning på forskarnivå. Förändringen i procentenheter jämfört med 211 inom parentes. HS KS LS OD TS SUMMA Antal aktiva doktorander 52 (+7) 3 (-2) 77 (+3) 5(+1) 6 (-1) 215 (+8) Antal doktorander med 5 % aktivitet under 212 Estimerad medelaktivitetsgrad (%) och differens i förhållande till (+9) 23 (±) 56 (+11) 24 (-2) 4 (-1) 14 (+17) 56 (+8) 61 (-4) 6 (+5) 45 (-3) 59 (-8) 54 (±) Kvinnor dominerar i utbildning på forskarnivå vid Malmö högskola, framför allt på grund av att vissa professioner i anslutning till forskarutbildningen av tradition är kvinnodominerade. Nästan två av tre aktiva doktorander 212 är kvinnor och kvinnor stod för 6 % av antalet nyantagningar under Examina I utbildning på forskarnivå registrerades under doktors- och 1 licentiatexamina; det är minus 15 respektive minus 5 examina jämfört med 211. Även de examina som i den officiella statistiken räknas till det värdlärosäte där doktoranden är antagen via överenskommelse redovisas. Utvecklingen av examina på forskarnivån i ett treårsperspektiv (Tabell 4, nästa sida) visar att examinationsfrekvensen var exceptionellt hög 211 och att de två första doktoranderna utanför det tidigare medicinska vetenskapsområdet examinerades 212. Den genomsnittliga studietiden för en licentiat- respektive doktorsexamen var 212 2,6 år respektive 3,5 år. Den senare siffran får anses som för låg. 8

9 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 212. Dnr Mahr /414 Tabell 4. Antal utfärdade examina i utbildning på forskarnivå per område för examenstillstånd samt sådana examina som formellt utfärdats av andra lärosäten (Källa: Ladok). Doktorsexamen räknas som en examen. Licentiatexamen och doktorsexamen som har föregåtts av en licentiatexamen, räknas vardera som en halv examen Odontologi 2,5 1 6,5 Biomedicinsk vetenskap 2,5,5 1 Hälsa, vård och välfärd 6 4,5 1,5 Idrottsvetenskap,5 Nya medier, offentligheter och gestaltningsformer 1 Utbildningsvetenskap Migration, urbanisering och samhällsomvandling - - Examina vid andra lärosäten 6, SUMMA Studiefinansiering Utbildning på forskarnivå kan studiefinansieras på olika sätt. Doktorandanställning (som utgjorde 79 årsarbetskrafter 212; tio fler än 211) är tillsammans med finansiering av annan arbetsgivare än Malmö högskola de två vanligaste sätten att studiefinansiera forskarutbildningen. Drygt 8 % av doktoranderna finansieras på dessa vis. Studiefinansiering genom stipendier förekom inte 212. Egenfinansieringen motsvarade 593 tkr Malmö högskola redovisade cirka 4 miljoner kronor i studiefinansiering 212, ungefär jämt fördelat mellan anslag och bidrag 9, det är nio miljoner kronor mer än 211. Annan arbetsgivare än Malmö högskola 1 står därutöver för en studiefinansiering som motsvarar 22 miljoner kronor (en ökning med en miljon kronor jämfört med 211). Denna typ av finansiering förekommer särskilt vid Fakulteten för lärande och samhälle samt Odontologiska fakulteten (se Figur 9, nästa sida). Ungefär en fjärdedel av statsanslaget för forskning 212gick till studiefinansiering. Denna andel varierar emellertid betydligt mellan fakulteterna (Figur 9). Fakulteten för lärande och samhälle viker ungefär hälften av sitt anslag till studiefinansiering av forskarutbildningen. De senaste fem årens variation i fördelning av studiefinansieringen per huvudsaklig finansieringskälla visas i Figur 1 (nästa sida). Annan arbetsgivare än Malmö högskola stod nästan för lika stor studiefinansiering som anslaget. 9 Datakvaliteten kan variera eftersom högskolans fakulteter inte använder sig av identiska inrapporteringsrutiner. 1 Studiefinansieringen av annan arbetsgivare än Malmö högskola skattas enligt schablon. 9

10 miljoner kronor Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 212. Dnr Mahr / % 23 % 5 % 18 % 3 % HS KS LS OD TS Annat Externa medel Anslag Figur 9. Studiefinansiering 212 uppdelad på Malmö högskolas fakulteter samt källa för finansiering; anslag, externa medel och annat (annan arbetsgivare än Malmö högskola plus egenfinansiering). Procentandelen anger hur stor del av respektive fakultets totala forskningsanslag som användes till studiefinansiering Anslag Externa medel Annan arbetsgivare Figur 1. Studiefinansiering (kronor) uppdelad på finansieringskälla. 4. Intäkter, ansökningar om externa medel samt in kind-finansiering 4.1 Intäkter Högskolans ekonomiska medel för forskning och utbildning på forskarnivå utgörs i stort sett av anslag, bidrag och uppdrag (bidrag + uppdrag = externa medel). Malmö högskolas totala forskningsintäkter ökade med 13 miljoner kronor mellan 211 och 212 och uppgick 212 till 236 miljoner kronor. 11 Uppdragen stod i stort sett för hela denna ökning. Under 212 kom 56 % av intäkterna från externa medel (se Figur 11, nästa sida) tio procentenheter högre än 28. Externa medel är en av två nationella kvalitetsindikatorer för forskning (vetenskaplig produktion och citeringar är den andra) som en del av forskningsanslaget till landets lärosäten (om)fördelas med hjälp av. Genom att Malmö högskolas externa medel 11 Summan inkluderar 814 tkr. finansiella intäkter som inte ingår i de externa medlen. 1

11 61 % 46 % miljoner kronor 53 % 63 % 54 % 2 % miljoner kronor Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 212. Dnr Mahr /414 ökade relativt andra lärosäten i landet, betydde det att Malmö högskolas forskningsanslag år 213 förstärktes med 263 tkr Summa Externa medel Anslag Figur 11. Intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå uppdelat på anslag och externa medel. Även om Malmö högskolas samlade intäkter från anslag och externa medel är ungefär lika stora, finns i det avseendet skillnader inom högskolan (se Figur 12). Fakulteten för hälsa och samhälle har den högsta andelen externfinansiering. Betydande externfinansiering registreras också vid centrumbildningarna (som ingår i stapeln övrigt i Figur 12). Centrumbildningarnas nya matrisorganisation innebär att forskningsintäkterna kommer att kunna följas på såväl institutionsnivå som på berört centrum. 5 4 Uppdrag 3 2 Externa bidrag Anslag 1 HS KS LS OD TS ÖVR Figur 12. Forskningsintäkter 212 vid högskolans enheter uppdelat på anslag, externa bidrag och uppdrag. Andel externfinansiering är markerad. Fakulteternas effektivitet beträffande den nationella kvalitetsindikatorn externa medel har belönats i stigande grad i den interna resursfördelningen sedan år 21 genom att en del av forskningsanslaget fördelas i proportion till fakulteternas bidrag till denna indikator. 11

12 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 212. Dnr Mahr /414 Långtidsutvecklingen för varje fakultet visas nedan i Figur HS 3 2 KS LS 4 3 OD TS Externa medel Anslag Figur 13. Forskningsintäkter (miljoner kronor) för Malmö högskolas fakulteter , uppdelat på anslag respektive externa medel. Figur 14 (nästa sida) visar hur intäkterna från externa medel fördelas på grupper av finansiärer. Malmö högskolas största enskilda externfinansiärer 212 var Vetenskapsrådet (24 miljoner kronor) och Region Skåne (12 miljoner kronor). Det är samma externfinansiärer som låg i topp 211, då tillsammans med KK-stiftelsen. Bidragsintäkterna från Vetenskapsrådet motsvarade 19 % av de externa intäkterna, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med 211. Andra stora finansiärer (mer än fyra miljoner kronor) 212 var Formas (övriga forskningsråd) och Nutek, Skolverket och svenska universitet och högskolor (alla dessa tre tillhör gruppen övriga statliga finansiärer) samt KK-stiftelsen (tillhör gruppen stiftelser). 12

13 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 212. Dnr Mahr /414 Intäkter från EU:s ramprogram är fortfarandet små och denna andel av de externa intäkterna minskade från två till en procent mellan 211 och 212. I intäkterna från EU i Figur 15 ingår flera Interreg- med gemensamt mål att gynna Öresundsregionens integration. Kommun och landsting 15% Företag 4% Andra EU utländska 4% 2% Stiftelser 15% Övriga 4% Vetenskapsrådet 19% Övriga forskningsråd 5% Övriga statliga finansiärer 32% Figur 14. Externa intäkter för forskning 212 fördelade på grupper av finansiärer. 4.2 Inlämnade ansökningar om externa forskningsmedel Från och med 29 insamlas information om inlämnade ansökningar om externa forskningsmedel som är minst 1 kronor för att få en bild av högskolans ansökningsmönster och -framgångar. De första åren visade det sig att även om ansökningar om externa medel är allmän handling så diariefördes inte alltid dessa. Även om denna situation har blivit betydligt bättre så kräver framtagningen av de efterfrågade uppgifterna en manuell arbetsinsats. Redovisningen (se Tabell 5, nästa sida) kan därför inte ännu göra anspråk på att ge en heltäckande bild av Malmö högskolas ansökningsmönster och -framgångar. Detaljerad efterkontroll har inte alltid kunnat göras vilket medför att försiktighet vid jämförelser mellan fakulteterna rekommenderas. De ansökningar som registrerats av centrumbildningarna, men som inte förekommer i fakulteternas rapportering, återfinns under CEN i Tabell 5 (nästa sida). Av tillgänglig information kan vi sluta oss till att minst 28 ansökningar om externa medel på 1 kronor har inlämnats 212 (Tabell 6, sidan 15); sex fler än 211. Ansökningsbeloppen motsvarar minst 64 miljoner kronor (cirka 95 miljoner kronor mindre än 211). Detta ansökningsarbete har säkrat externa medel i en omfattning av cirka 12 miljoner kronor under 212 (ungefär 15 miljoner kronor mer än 211). Beviljningsgraden varierar mellan olika grupper av finansiärer (se Tabell 6). Den samlade beviljningsgraden på de inrapporterade ansökningsbeloppen är 19 %; fem procentenheter högre än

14 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 212. Dnr Mahr /414 Tabell 5. Inlämnade och varav beviljade ansökningar (utjämnade belopp i tkr. samt antal) för Malmö högskolas fakulteter och centrumbildningar 212 fördelat på olika grupper av finansiärer. Beviljat belopp/ antal beviljade Ansökt belopp/antal ansökta Beviljat belopp/ antal beviljade Ansökt belopp/antal ansökta Beviljat belopp/ antal beviljade Ansökt belopp/antal ansökta Beviljat belopp/ antal beviljade Ansökt belopp/an tal ansökta Beviljat belopp/ antal beviljade Ansökt belopp/antal ansökta Beviljat belopp/ antal beviljade Ansökt belopp/antal ansökta HS KS LS OD TS CEN Vetenskapsrådet 1 34/ / / /11 95/ /8 4 6/ / / /3 18 / /7 Övriga forskningsråd 49/ /15 / 38 41/5 / /3 3 58/ /1 / / 14 81/ /13 Övriga statliga finansiärer 8 1/ /14 381/ /1 / 2 927/5 / / / / 2 76/ /5 KK-stiftelsen 6 687/ /4 / / / / 6 145/ /3 997/1 997/1 5/1 36 5/2 Riksbankens Jubileumsfond 4 718/ /7 / 1 12/1 45/ /7 / / / / / 2 694/2 Övriga stiftelser 76/ /19 / 6 743/ / /5 75/ /8 1/1 1 93/5 /1 5 5/2 Företag / / / 445/1 / / / / / / 16/ / Kommun och landsting 196/3 1 48/11 / / / 835/1 / / / / / / EU 2 23/1 6 18/2 / / / 4 /1 / / / / 3 174/ /5 Andra utländska finansiärer / / / / / 7 / / /2 / / 4 875/ /5 Övrigt / / / / 15/1 4381/1 / / / / 1 2/1 1 2/1 SUMMA 33 44/ / / / / / / / / / / /42 Träffprocent; belopp/antal ansökningar 16,9 % / 29,4% 9,6 % / 2,% 5,9 % / 15,6 % 49, %/ 57,9 % 34, % / 33,3 % 25,8 % / 33,3 % 14

15 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 212. Dnr Mahr /414 Tabell 6. Beviljade ansökningar (belopp och antal) som registrerats 212 fördelade på olika finansiärer. Finansiär Beviljat belopp (tkr.) Ansökt belopp (tkr.) Beviljade ansökningar Inlämnade ansökningar Beviljningsgrad, belopp Beviljningsgrad, ansökningar Vetenskapsrådet % 26 % Övriga forskningsråd % 22 % Övriga statliga finansiärer % 4 % KK-stiftelsen % 73 % Riksbankens Jubileumsfond % 12 % Övriga stiftelser % 25 % Företag % % Kommun och landsting % 25 % EU % 5 % Andra utländska finansiärer % 38 % Övrigt % 1 % Summa % 3 % 4.3 In kind-finansiering För att visa även den forskningsfinansiering som inte är synlig i Malmö högskolas ekonomisystem, tillfrågas fakulteterna/områdena i samband med årsredovisningen om vilka belägg de hade för in kind-finansiering, det vill säga sådan medverkan i samarbets där samarbetspartnern bidrar med pengar som inte redovisas av Malmö högskola, till exempel genom att partnern ger tillgång till apparatur eller, vilket är mer vanligt, bidrar med tjänster i stället för reda pengar i ett. Dessa insatser in natura brukar värderas i kronor på ett eller annat sätt i avtal mellan högskolan och partnern (och eventuella andra medfinansiärer). Kultur och samhälle samt Lärande och samhälle konstaterar att de inte har samarbetsavtal med in kind-finansiering, medan övriga fakulteter samt centrumbildningarna tillsammans redovisar 31 miljoner kronor (lika mycket som 211). Figur 15 (nästa sida) visar hur detta viktiga tillskott till tidigare redovisade forskningsintäkter är fördelat inom Malmö högskola, tillsammans med sådan studiefinansiering in natura av utbildning på forskarnivå som annan arbetsgivare än Malmö högskola och egenfinansiering står för och som tidigare har visats i Figurerna 9 och 1. 15

16 miljoner kronor Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 212. Dnr Mahr / In kind, forskarutbildning In kind, forskning 4 2 HS KS LS OD TS ÖVR Figur 15. In kind-finansiering 212 fördelat på Malmö högskolas enheter och på forskning respektive forskarutbildning. 5. Nyckeltal och sammanfattning Nyckeltal kan bildas som en kvot mellan produktion (täljare) och de resurser som står till buds (nämnare) för att få fram en indikator för effektivitet som därigenom kan underlätta jämförelser. Följande enkla nyckeltal erhålls om produktionen mäts i antal internationella artiklar respektive externa medel och resurserna är antal disputerade (Tabell 7). Notera att det finns en tidsfördröjning mellan publicering och finansiering. Tabell 7. Fakulteternas prestationer och nyckeltal i forskning enligt SILA, Årsredovisningen och MUEP. HS KS LS OD TS Antal disputerade Intäkter, anslag (mnkr) Intäkter, externa medel (mnkr) Forskningsvolym (helår) Antal internationella artiklar 14,7 16, ,9 16,1 18,8 22,4 21,2 23,3 37,9 35,3 35,7 6,2 5,8 5,3 21,5 25,3 32,7 12,8 18,7 21,6 27, 33,7 27,3 1,8 1,3 8,8 5,7 4,8 4,5 43,4 47,1 52,9 4,2 48,3 5,6 68,3 66,2 61,5 65,2 66,9 67,8 11,4 12,3 1 85, , Externa medel per disputerad (mnkr) Antal internationella artiklar per disputerad Andel externfinansiering,2,21,28,11,15,17,26,28,21,22,19,18,21,17,12,79,86,99,29,2,39,39,31,27 1,61 1,69 2,5,72,66,79 59 % 61 % 63 % 45 % 54 % 53 % 55 % 61 % 54 % 22 % 23 % 2 % 48 % 45 % 46 % 16

17 Uppföljning av forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 212. Dnr Mahr /414 Antalet internationella publikationer per disputerad är högt vid Odontologiska fakulteten, men förhållandevis lågt vid Fakulteten för kultur och samhälle. Externa medel per disputerad är högst 212 vid Fakulteten för hälsa och samhälle. 6. Avslutning Insamlingen av data för att möjliggöra en redovisning som denna innebär ett stort arbete, särskilt på fakultets- och institutionsnivå. Av denna anledning ska det inte i onödan samlas in information som inte kommer till användning. En relativt liten del av den information som samlas in rörande forskning och forskarutbildning finns angiven i regleringsbrev eller i andra instruktioner för årsredovisningen. Högskolan kan därför i hög grad själv välja vilka variabler som ska redovisas i uppföljningssyfte. En fråga, främst för Forskningsberedningen, är hur relevanta befintliga mätserier är. För att underlätta den vissa gånger mödosamma framtagningen av underlag till uppföljningen av ansökningsarbetet kan en databas vara användbar för att hantera informationskedjan från ansökan (inklusive kalkylering och diarieföring) till beviljning/kontraktsförhandling, start, genomförande och slutrapportering vilket också underlättar beräkning av högskolans samfinansieringsbehov. Om underlagsmaterialet till denna sammanställning görs tillgängligt i SILA kan ingående data hanteras utan mellanhänder. Därför ska det fortsatt undersökas vilka delar av datamaterialet som ska vara först i kön till att kopplas till SILA. 17