januari 2016 Företagsklimatet nu än viktigare

Transkript

1 januari 2016 ULF JAKOBSSON Företagsklimatet nu än viktigare

2 Författare Ulf Jakobsson Ulf Jakobsson är docent i nationalekonomi och arbetar som konsult i nationalekonomiska frågor. Han har varit chef för Industriens Utredningsinstitut, numera Institutet för Näringslivsforskning. Svenskt Näringslivs vision är: Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Vi representerar 50 medlemsorganisationer och omkring svenska företag, varav 98 procent utgörs av små och medelstora företag. Medlemsföretagen sysselsätter cirka 1,6 miljoner arbetstagare. Detta motsvarar 70 procent av den svenska privata sektorn. Organisationens roll är att verka för företagens intressen samt skapa ett brett folkligt stöd för värdet och betydelsen av företagande. Grundläggande är att företagande är avgörande för ökad tillväxt och välstånd i Sverige. Svenskt Näringsliv har sitt huvudkontor i Stockholm, 21 regionala kontor över hela Sverige och ett kontor i Bryssel.

3 Företagsklimatet nu än viktigare

4 företagsklimatet nu än viktigare Innehåll 1. Inledning Marknadsekonomisk utveckling med tydliga vändpunkter Mätningar av Sveriges internationella konkurrenskraft Undersökning av företags- och ekonomiskt individklimat i Sverige Sammanfattning och slutsatser Bilaga innehåll

5 företagsklimatet nu än viktigare 1. Inledning Den svenska ekonomin har i ett internationellt perspektiv haft en god utveckling sedan mitten av 1990-talet. Grunden till detta lades genom politiska reformer som genomfördes i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet, samt under alliansregeringens första regeringsperiod. Dessa reformer bidrog till ett förbättrat företagsklimat och därmed också till en bättre ekonomisk utveckling. Denna goda utveckling är nu hotad från flera håll. Vi kan konstatera att återhämtningen i de europeiska ekonomierna är mycket svag. Detta gör att vi kan komma att få behålla den extrema lågräntepolitiken under lång tid. På sikt har denna potential att skapa stora problem i ekonomin. På många håll byggs det också upp ett kostnadstryck gentemot den offentliga sektorn, som om det möts av en passiv politik kan komma att leda till stora skattehöjningar. Det nu mycket stora inflödet av flyktingar kommer också i det medellånga perspektivet att skapa stora problem på en rad olika områden, inte minst genom att servicenivån i den offentliga sektorn inte är dimensionerad för den situation som nu byggs upp. Därtill kommer att den ekonomiska politiken nu på viktiga områden går i en riktning som är motsatt den reformpolitik som utgjort grunden för den goda ekonomiska utvecklingen. I denna situation är det särskilt viktigt att studera utvecklingen av företagsklimatet. Såväl studier som erfarenhet visar att det finns en stark samvariation mellan företagsklimatet och utvecklingen av BNP och sysselsättning. Det har ett betydande värde att finna tidiga indikatorer på om politiken är på väg åt rätt eller fel håll när det gäller ekonomins funktionssätt. Numera finns ett antal sådana indikatorer med internationellt perspektiv. Även underlag med svenskt fokus är värdefullt. Det är mot denna bakgrund som Svenskt Näringsliv har uppdragit åt Opticom att genomföra en studie av det svenska företagsklimatet. Dessa studier har gjorts under lång tid. Under flera år gjordes de för det statliga Invest in Sweden. Åren 2008 och 2013 har motsvarande studier gjorts för Svenskt Näringsliv. Eftersom många frågor är återkommande ges en möjlighet till intressanta jämförelser över tid. Begreppet företagsklimat är något lösligt och kan ha flera aspekter. En aspekt är marknadsmässigheten i ekonomin och i vilken utsträckning miljön är gynnsam för de företag som verkar i den inhemska ekonomin. En annan aspekt är hur attraktiv miljön är ur lokaliserings synpunkt när företaget står i ett val mellan olika länder när det gäller lokalisering av investeringar och expansion. Dessa aspekter har givetvis ett nära samband. Tonvikten i den analys vi presenterar här ligger dock på den senare aspekten. Ett genomgående drag för de företag som intervjuats är att de arbetar med ett internationellt perspektiv därigenom att de har verksamheter i flera olika länder. En stor andel av företagen är sålunda utlandsägda. En utförlig redovisning av metod och resultat ges i Opticoms bilagda studie. inledning 5

6 företagsklimatet nu än viktigare I denna rapport presenteras huvudresultaten. Här förs också en diskussion om vilka ekonomiskpolitiska slutsatser som kan dras av de resultat som rapporten ger. Dessförinnan sätts studien in i ett vidare sammanhang. I avsnitt 2 diskuteras sambandet mellan ekonomisk politik företagsklimat och ekonomisk utveckling. Diskussionen förs mot bakgrund av de senaste decenniernas utveckling i den svenska ekonomin. Det finns en rad olika institutioner som löpande analyserar företagsklimat och internationell konkurrenskraft i ett världsomspännande perspektiv. Resultaten i dessa studier utgör en naturlig jämförelsepunkt för den undersökning som Opticom genomfört. Några av dessa studier och deras resultat ur ett svenskt perspektiv presenteras i avsnitt 3. 1 Huvudresultaten av Opticoms studie presenteras i avsnitt 4. I det femte och sista avsnittet finns en sammanfattning och en diskussion av de politiska slutsatser som kan dras. 1 En utförligare redovisning av dessa studier ges i Företagandets villkor i internationell belysning En jämförelse av nio internationella index, Ratio (2015). 6 inledning

7 företagsklimatet nu än viktigare 2. Marknadsekonomisk utveckling med tydliga vändpunkter Ett oundvikligt problem inom den ekonomiska politiken är att det tar tid innan de ekonomiskpolitiska åtgärder som vidtas ger effekt på ekonomins funktionssätt. Detta medför bland annat att den politiker eller den regering som genomför en viss politik, sällan själv kan skörda frukterna av politiken. Åtgärder som i ett längre tidsperspektiv borde genomföras, blir inte gjorda därför att den politiska kalkylen fram till nästa val ger ett minus. Åtgärder som ger kortsiktiga politiska vinster och långsiktiga ekonomiska ekonomiska förluster kan däremot allt för ofta komma att genomföras. Tidseftersläpningarna gör också att även objektiva bedömningar av politikens effekter blir svåra att göra när man befinner sig mitt uppe i ett ekonomiskt skeende. Därför kan en politik som går i fel riktning hålla på länge innan det blir uppenbart att kursen måste läggas om. Omvänt kan det vara svårt att omedelbart identifiera vilken politik som ligger bakom en gynnsam ekonomisk utveckling. I Sverige har dessa förhållanden bidragit till att vi fått ett antal tydliga vändpunkter i den ekonomiska utvecklingen. En period av god tillväxt har avlösts av en period av svag ekonomisk utveckling som i sin tur har följts av en period av god ekonomisk tillväxt. Dessa skiften har i hög grad drivits av den ekonomiska politiken på ett sätt som blivit tydligt först i efterhand. Sedan mitten av förra seklet har vi haft tre sådana perioder. 1.Efterkrigstidens tillväxtunder Sverige som hade undgått andra världs kriget kunde i stort sett hänga med i den tillväxttakt som övriga europeiska länder hade i återhämtningen efter kriget. Även om det socialdemokratiska partiet dominerade och var regeringsparti under hela denna period kan man knappast säga att den politik som fördes påtagligt avvek från den som fördes i övriga OECDländer. Däremot fanns det en idéutveckling inom partiet som lade grunden till den politik som kom att föras under framför allt 1970-talet. Sverige var vid ingången av 1970-talet ett av världens allra rikaste länder. Detta i kombination med den idéutveckling som skett under tidigare decennier gjorde att det kommande 1970-talet sågs som arbetarerörelsens skördetid. 2. Svag tillväxt och makroekonomisk instabilitet Från och med 1970-talets början blev den internationella utvecklingen svagare än tidigare. Man talade om stagflation. Det vill säga låg tillväxt i kombination med relativt hög inflation. Detta påverkade givetvis också den svenska ekonomin. Till detta kom dock en inhemsk politik som bidrog till att Sverige under den period vi nu diskuterar fick en lägre tillväxt än omvärlden. På det mikroekonomiska planet fjärmade sig Sverige i många avseenden från en marknadsinriktad ekonomisk politik. Den offentliga sektorn växte kraftigt, vilket drog med sig ett ökat skattetryck och ofta stora budgetunderskott. I början av 1970-talet genomfördes en stor reform av den personliga inkomstbeskattningen. Bland annat innefattade denna en kraftig skärpning av progressiviteten. Denna Marknadsekonomisk utveckling med tydliga vändpunkter 7

8 företagsklimatet nu än viktigare skärpning förstärktes därefter under hand genom täta skatteomläggningar. Därtill kom att många bidrag trappades av, vilket ledde till att den enskilde individen ofta fick ut endast några få procent av en inkomstökning. Regleringarna på arbetsmarknaden utökades med bland annat de så kallade LASreglerna, som av näringslivet bedömdes minska flexibiliteten på arbetsmarknaden. Lönebildningen blev starkt centraliserad, med centralt bestämda, detaljerade utläggningsregler på individ- och företagsnivå. Ofta föregicks löneavtalen av mer eller mindre omfattande konflikter på arbetsmarknaden. De totala löneökningarna blev vanligtvis så höga att konkurrenskraften hotades, vilket ledde till att Sverige kom in i en devalveringscykel, med återkommande devalveringar. Till detta bidrog också att finanspolitiken hela tiden var expansiv. Vi fick sålunda under denna period en dåligt fungerande mikroekonomi och en betydande makroekonomisk instabilitet. Den politiska osäkerheten i näringslivet underblåstes av att arbetarrörelsens stora projekt under denna tid var införandet av löntagarfonderna. Sammantaget kan man med professor Erik Lundberg 2 förundras över att det i ekonomin inte gick värre än det gick. Internationellt fick vi under 1980-talet se en renässans för marknadsekonomin. Till detta bidrog det alltmera påtagliga ekonomiska sammanbrottet för Sovjetunionen och en idéutveckling som vi politiskt förknippar med namnen Thatcher och Reagan. Med USA och Storbritannien som ledare lades den ekonomiska politiken i land efter land om i marknadsekonomisk riktning. Detta skedde också i Sverige. Tre faktorer bidrog till denna utveckling. För det första den internationella strömning som just berörts. För det andra innebar kravet på en anpassning till EU-reglerna, som Sverige inte kunde undgå, en förflyttning i marknadsekonomisk inriktning över ett brett fält. För det tredje var erfarenheterna av 1970-talets interventionistiska politik så uppenbart dåliga att det uppstod ett politiskt utrymme för en mera marknadsinriktad ekonomisk politik. Den naturliga slutpunkten för den period vi nu diskuterar blev den stora krisen Den innefattade så chockartade faktorer som 500 procents ränta, en spontan depreciering med cirka trettio procent. Sektorvis drabbades finanssektorn, bostads- och fastighetssektorn hårdast. 3. God ekonomisk utveckling i hägnet av omfattande mikroekonomiska reformer och ett regelverk för markoekonomisk stabilitet efter Som redan påpekats påbörjades under slutet av 1980-talet ett omfattande strukturellt reformarbete i den svenska ekonomin. Detta pågick också under 1990-talets första år. En utförlig beskrivning av detta återfinns i exempelvis Henrekson (2012). Här kan det räcka att punktvis peka på de olika områden där viktiga reformer gjordes. 2 Nationalekonomisk nestor som ingick i Stockholmsskolan och bl.a. blivit känd för sin konjunkturteori. 8 Marknadsekonomisk utveckling med tydliga vändpunkter

9 företagsklimatet nu än viktigare Avreglering av inhemska finansiella marknader. Slopande av valutaregleringen. Prisstabilitet operationaliserad genom riksbankens inflationsmål. Reform av bolagsbeskattning och kapitalbeskattningen. Reform av den personliga inkomstbeskattningen (genomgående innebar skattereformerna att baserna för skatteuttaget breddades samtidigt som skattesatserna sänktes. Viktiga inslag i reformerna var att den högsta marginalskattesatsen i den personliga inkomstbeskattningen sattes till 50 procent och att kapitalinkomster beskattades separat efter en skattesats på procent.) Avreglering av flera viktiga produktmarknader. Till detta kom att parterna på arbetsmarknaden i praktiken kom att reformera lönebildningen, så att ett väsentligt större utrymme än tidigare lämnades åt den lokala lönebildningen. Genomgående innebar de angivna förändringarna en omfattande förstärkning av marknadsinriktningen i den svenska ekonomin. Också på den makroekonomiska sidan gjordes viktiga reformer som bidrog till att skapa makroekonomisk stabilitet under perioden. Dessa reformer var: Riksbanken fick självständighet gentemot regering och riksdag Etablering av utgiftstak för statens primära utgifter samt balanskrav för kommunsektorn. Ett överskottsmål för den offentliga sektorns finansiella sparande infördes. Därtill ändrades riksdagsordningen så att riksdagen har att anta eller förkasta regeringens budget i dess helhet. Den kan vidare endast förkastas genom att riksdagen röstar på ett enskilt motförslag till regeringens budgetproposition. I efterhand kan konstateras att reformarbetet föll väl ut. Sett till de allra flesta ekonomiska indikatorer har den ekonomiska utvecklingen i Sverige varit gynnsam, sedan reformerna genomfördes. Figur 1 visar Sveriges BNP utveckling i förhållande till EU under perioden fram till Figur 2 visar motsvarande utveckling under perioden efter Vi ser ett tydligt omslag efter Också när det gäller makroekonomisk stabilitet har utvecklingen varit gynnsam. Inflationsutvecklingen har varit låg, budgetsaldot har varit stabilt, bytesbalansen har visat stora överskott. 3 Ett viktigt styrkeprov för den svenska ekonomin var att vi klarade 2008 års stora finanskris bättre än de flesta andra utvecklade länder. 3 Stabiliteten i överskottet är gynnsam. Det hade dock varit bättre om Sverige hade haft en stabil bytesbalans som rört sig kring nollstrecket. Marknadsekonomisk utveckling med tydliga vändpunkter 9

10 företagsklimatet nu än viktigare Figur 1. BNP Sverige och EU EU-15 Sverige Figur 2. BNP Sverige och EU EU-15 Sverige Källa: Ekonomifakta/OECD. Statistiken baseras på fasta priser, fasta PPP. För merparten av länderna gäller att värden före 1995 är mer osäkra än värden för senare år. I många fall är det uppskattade värden från OECD. Data utgår från beräkningsmetodiken SNA Övriga länder utgår från SNA Marknadsekonomisk utveckling med tydliga vändpunkter

11 företagsklimatet nu än viktigare I den allmänna debatten framstår ofta reformerna på den makroekonomiska sidan som den viktigaste förklaringsfaktorn till den goda ekonomiska utvecklingen. Inte minst har budgetmålet framstått som något som till varje pris måste vårdas. De mikroekonomiska reformerna har däremot hamnat i skuggan. Exempelvis har kraven på att vårda den stora skattereformen inte varit särskilt starka. Här är vi också på väg att bevittna en upplösning, med bland annat betydande höjningar av marginalskatterna i årets budgetförslag. Det finns dock klara belägg för att de mikroekonomiska reformerna har varit betydelse - fulla för den goda ekonomiska utveckling som vi haft sedan Henrekson et al (2012) visar sålunda att man med utgångspunkt i forskningslitteraturen kan förvänta sig att de reformer som gjordes ska ge den typ av positiva effekter på ekonomin som vi faktiskt har sett. Heyman et al (2015) 4 visar också genom studier av utvecklingen på det mikroekonomiska planet att vi där fått en gynnsam utveckling i Sverige efter En tydlig indikator på en förbättrad mikroekonomi är att Sverige under denna period haft den högsta produktivitetsutvecklingen bland OECD länderna. En tydlig indikator på en dynamisk ekonomi är också att de mest produktiva företagen har haft den snabbaste tillväxten. Detta var inte fallet under den tidigare perioden. Utvecklingen under de senaste fem åren och framtidsutsikter. Som vi har sett skedde huvuddelen av reformarbetet strax före och strax efter den stora krisen Många av de viktigaste reformerna genomfördes av socialdemokratiska regeringar. Alliansregeringen genomförde under sin första regeringsperiod flera viktiga reformer. Till dem hör skärpningar av regelverken för flera transfereringssystem, Rut- och rotavdragen samt jobbskatteavdragen. De senare bidrog till en sänkning av det totala skattetrycket. Genom en stram utgiftspolitik kunde dessa genomföras utan att budgetunderskottet ökade. Både jobbskatteavdragen och rut- och rot avdragen har givit viktiga bidrag till en positiv ekonomisk utveckling. Ur ett snävt perspektiv kunde dessa reformer beskrivas som specialregler på skatteområdet, åtminstone i så måtto att de kunde anses bryta emot principen om likformig beskattning, som var en av hörnpelarna i års skattereform. Men sett i ett större sammanhang och med facit i hand kan konstateras att skattesänkningarna varit en viktig del av lösningen på ett dilemma, där skattesänkningar på vissa områden ter sig nödvändiga, samtidigt som det åtminstone på kort sikt skulle uppstå svåra påfrestningar för finansieringskraven från den offentliga sektorn vid generella skattesänkningar. Under Alliansens andra regeringsperiod stannade reformarbetet av. Den andra mandatperioden kan ses som en period av förvaltning, där siktet främst var inställt på att kontrollera budgetunderskottet. 4 Heyman, Fredrik, Per-Johan Norbäck och Lars Persson The Turnaround of Swedish Industry: Reforms, Firm Diversity and Job and Productivity Dynamics. IFN Working Paper 79, (2015). Marknadsekonomisk utveckling med tydliga vändpunkter 11

12 företagsklimatet nu än viktigare Med den nuvarande regeringen har det marknadsekonomiska reformarbetet definitivt brutits. Istället för att fortsätta arbetet i denna riktning går regeringen i motsatt riktning. Sålunda höjs marginalskatterna kraftigt i relativt vanliga inkomstlägen. Begränsningar i sjukförsäkringsreglerna tas bort. Rut- och rotavdragen begränsas. Skatten för arbetande pensionärer skärps, liksom arbetsgivaravgiften för unga. Flera av åtgärderna torde leda till minskad sysselsättning. Den slopade skattenedsättningen för unga innebär dock en ökad likformighet i beskattningen. På energiområdet etableras en ny princip om automatisk uppräkning, utöver prisutvecklingen, av energi- och koldioxidskatter. En specialregel som därtill skärpts är en höjning av beskattningen på produktion av kärnkraftsel. Detta bidrar till en förtida avveckling av befintliga kärnkraftverk, med en omfattande kapitalförstöring som följd. Det totala skattetrycket höjs. Regeringen har därtill aviserat ytterligare skatteskärpningar under mandatperioden. Flera utredningsdirektiv pekar i riktning mot skärpt beskattning, något som bland annat gäller för finanssektorn, transportsektorn och för fåmansbolag. Här behöver viktiga frågor ställas beträffande vilka snedvridningar sådana skatter kan leda till samt vilka grupper som kan väntas få bära dessa skatter i slutänden. Vi har sett att den ekonomiska politiken är betydelsefull för den ekonomiska utveckling vi får på några års sikt. Skullen regeringen fullfölja politiken, efter den väg på vilken man slagit in kan man därför förvänta sig att den goda ekonomiska utveckling som vi haft sedan 1992 års kris nu kommer till en slutpunkt. Som alltid finns det en tidseftersläpning mellan åtgärder och resultat. Därför kan vi fortfarande få se en bra utveckling under ett par år samtidigt som politiken ytterligare fjärmar sig från vad som kan kallas en marknadsinriktad politik. I nuvarande instabila ekonomiska läge kan det vara svårt att med utgångspunkt i den senaste budgetpropositionen spekulera i vilka riksdagsbeslut som kommer att fattas under de närmaste åren. Däremot är det lätt att se att det byggts upp stora finansieringsbehov för den offentliga sektorn. Utan genomgripande finansieringsreformer så kan detta väntas leda till kraftiga skattehöjningar under de närmaste åren. Några av de faktorer som ger växande finansieringsbehov är: Sjukförsäkringen. Sedan 2009 har antalet sjukskrivna ökat med 50 procent och ökningen beräknas fortsätta. Detta leder till kostnadsökningar i motsvarande grad. Utvecklingen kommer att drivas på av att regeringen har bestämt att den bortre gränsen för hur länge man får ersättning från försäkringskassan tas bort. Försvaret. En stor del av den besparingspolitik som Alliansen drev, innebar minskade kostnader för försvaret. Grunden för detta var en bedömning av det säkerhetspolitiska läget som visat sig överoptimistisk, för att inte säga naiv. Det är nu uppenbart att försvarsutgifterna under de närmaste åren måste höjas. Sannolikt kan det komma att krävas höjningar som i varje fall för oss tillbaka till tidigare nivåer. 12 Marknadsekonomisk utveckling med tydliga vändpunkter

13 företagsklimatet nu än viktigare Flyktingmottagningen. Sverige har i bred politisk enighet beslutat att Sverige ska ha väsentligt mera generösa regler för flyktingmottagning än övriga EU-länder med ett möjligt undantag för Tyskland. Detta innebär att en stor del av till Europa inkommande flyktingar söker sig hit. Det ter sig alltmer uppenbart att den flyktingström vi kan förvänta oss under de närmaste åren ligger långt över den kapacitet som vi har för att ta emot dessa flyktingar. Den utveckling vi nu ser kommer att förändra vårt samhälle på många sätt. Kritiska faktorer för den framtida utvecklingen är huruvida reformer kan genomföras som ger ekonomin den flexibilitet och anpassningsförmåga som krävs för att fånga upp och integrera de nyanlända på arbetsmarknaden. Om detta misslyckas kommer stora kostnadsökningar att uppstå i bland annat kommunsektorn. Därtill kommer de kostnader som faller på polisväsen, rättsvårdande myndigheter och socialförsäkringssystem. Behovet av stram utgiftspolitik blir enormt, samtidigt som pressen på skattehöjningar riskerar öka. Den allmänna demografiska utvecklingen. Det är ett välbekant förhållande att den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning kommer att leda till ökade kostnader i framför allt vård och omsorg, vilket med nuvarande finansieringssystem skulle öka pressen på högre skatter. Många faktorer påverkar storleken på sammanlagda skattehöjningar som kan drivas fram av de ovan nämnda faktorerna. Riskerna för omfattande höjningar är dock stora. Omfattande skattehöjningar skulle ha förödande effekter på företagsklimat och på ekonomisk utveckling. En huvuduppgift för den ekonomiska politiken under de närmaste åren måste därför vara att kraftigt begränsa eller eliminera det hot om skattehöjningar som ges av ovanstående lista. För att lyckas med detta måste politiken arbeta över hela det offentliga utgiftssystemet. En del av de höjningar som ligger i ovanstående lista torde vara oundvikliga. Marknadsekonomisk utveckling med tydliga vändpunkter 13

14 företagsklimatet nu än viktigare 3. Mätningar av Sveriges internationella konkurrenskraft Vi såg i förra kapitlet att den ekonomiska politik som förts har haft stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Detta är relativt lätt att se i det historiska perspektiv som vi tagit här. Effekten av omläggningar av politiken kan dock komma med betydande tidseftersläpning. I vissa fall kan det till och med vara så att den initiala effekten av långsiktigt positiva åtgärder är negativa. Därmed blir det svårare att se kopplingen mellan politik och utfall när man befinner sig mitt uppe i den ekonomiska utvecklingen. Ett tydligt exempel på detta är det reformarbete som bedrevs under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Framför allt när det gällde skattepolitiken ville tillskyndarna framhäva reformernas dynamiska effekter. Förekomsten av sådana var motståndarna ytterst skeptiska till. När en stor del av de mikroekonomiska reformerna var genomförda gick Sverige in i den värsta ekonomiska kris vi hade haft under efterkrigstiden. Till viss del hade krisen internationella orsaker, men till viss del kan den jämföras med de övergångskriser vi såg i de forna öststaterna när de gick från planekonomi till marknadsekonomi. Det var framför allt avregleringen av de finansiella marknaderna som hade denna effekt. Utvecklingen tolkades av reformernas motståndare som ett tecken på att reformerna inte gav några positiva dynamiska effekter på ekonomin. Som vi såg i det tidigare avsnittet är dock de positiva effekterna tydliga i efterhand. Detta innebär att det har ett betydande värde om det går att finna tidiga indikatorer på om polititiken är på väg åt rätt eller fel håll när det gäller ekonomins funktionssätt. Numera finns ett antal sådan indikatorer med ett internationellt perspektiv att tillgå. 5 Vi ska gå igenom de viktigaste av dessa med en särskild blick på Sveriges placering. Vi börjar med indexet som publiceras av det kanadensiska Fraser institutet i rapporten Economic Freedom in the World. Indexet avser att mäta i vilken utsträckning länders politik och institutioner bidrar till ekonomisk frihet. Generellt sett innebär detta att indexet mäter i vilken grad ekonomierna är marknadskonforma och i vilken utsträckning ekonomins aktörer kan agera efter fasta spelregler. Detta är inte exakt detsamma som internationell konkurrenskraft, även om man kan förvänta sig att en ekonomi med en god placering i Economic Freedom indexet också har en god internationell konkurrenskraft. Ser vi till indexets roll som en indikator på om ett land för en tillväxtbefrämjande politik eller ej, så finner man att detta index har ett starkt samband med BNP-nivå i ett tvärsnitt och BNP-tillväxt när vi ser till tidsserier. 6 Indexet är konstruerat så att det för varje land görs 42 observationer inom 5 Ett välkänt exempel är det index över World Competitiveness som varje år publiceras av World Economic Forum i Davos. 6 Bergh, Andreas och Magnus Henrekson Varför går det bra för Sverige?, FORES och IVRIG förlag, (2012). 14 Mätningar av Sveriges internationella konkurrenskraft

15 företagsklimatet nu än viktigare 5 huvudområden. Alla observationer avser existerande regelsystem. Fraser Institute använder sig sålunda, till skillnad från andra index, inte av utfallsdata eller av enkäter. 7 Dessa är: 1. Storlek för offentlig sektor: utgifter, skatter och företagsägande. 2. Rättssystem och skydd för äganderätten. 3. Tillgång till sound money. 4. Regler för internationell fri handel. 5. Reglering av krediter, arbetsmarknad och företag. Indexet mäter graden av ekonomisk frihet inom dessa områden och graderar resultaten i en skala från 1 till. Därefter vägs observationerna samman till ett enda indextal. För år 2013 kom Hong Kong först med index 8,97. Därefter kom Singapore och Nya Zeeland. Sverige kom på plats 42 med indextal 7,33. Beståndsdelarna i Sveriges index ser ut på följande sätt inom parentes anges rangordningen bland de 157 ingående länderna: 1. Offentlig sektor, skatter 3,4 (157) 2. Rättssystem 7,9 (16) 3. Sound money 9,8 (4) 4. Fri handel 7,7 (37) 5. Regleringar 7,9 () a. kreditmarknad 9,9 (13) b. arbetsmarknad 6,9 (71) c. företagsregleringar 6,9 (38) När det gäller utgifter i offentlig sektor och skatter placerar sig Sverige sålunda sist bland de 157 länderna. Sverige har en dålig placering vad det gäller reglering av arbetsmarknaden. I övrigt är det bra eller hyggliga resultat. Dåliga svenska resultat för skattetryck, skattesystem och arbetsmarknadsreglering är ett mönster som går igen också i övriga mätningar, där dock totalresultatet ofta har varit bra. Ser vi till Sveriges utveckling över tiden i Fraser institutets mätningar så ansluter sig profilen relativt väl till den skiss över Sveriges ekonomiska utveckling under de senaste decennierna som presenterats tidigare. Detta framgår av nedanstående tabell. 7 Detta är en fördel såtillvida att man i mätningar undviker falska korrelationer. Å andra sidan får man inte med tillämpningen av reglerna. Många länder kan ha regler som ter sig utmärkta samtidigt som länderna är djupt korrumperade. Mätningar av Sveriges internationella konkurrenskraft 15

16 företagsklimatet nu än viktigare Tabell 1. Tidigare placeringar för Sverige i Fraser institutets mätningar Vi ser att den svenska reformpolitiken ledde till en påtaglig klättring i rangordningen mellan länderna. Detta berodde i huvudsak på att indextalet steg kraftigt var indextalet 6,3 och toppåret 2003 var det 7,6. Därifrån har indextalet som vi sett sjunkit till 7, Nedgången i rangordning beror därför i stor utsträckning på att andra länder rört sig uppåt. Bilden av ett Sverige som gått från en aktiv reformpolitik till stagnation på detta område är tydlig. IMD World Competitiveness Yearbook. World Competitiveness Yearbook studerar konkurrenskraften i 61 länder baserat på 331 kriterier, varav 2/3 är hårddata och 1/3 utgör enkätresultat. Empiriska data för länderna grupperas inom fyra huvudområden, vilka i sin tur delas upp i ett antal underliggande faktorer. Economic performance innehåller data om tillväxt, inkomsten per capita, handelns och investeringarnas utveckling, sysselsättningen och prisutvecklingen. Government efficiency studerar skatters och offentliga utgifters nivå och utveckling, budgetsaldo, räntenivå uppgifter om den offentliga sektorns effektivitet. Business legislation väger samman uppgifter om produktivitetsnivå och produktivitetsutveckling, öppenheten mot omvärlden, arbetsmarknadsregleringar, kompetensnivå hos arbetskraften. Infrastruktur mäter satsningar på fysisk infrastruktur, forskning och utveckling, utbildning och kompetens samt hälsa och miljö. Dessa faktorer vägs samman och sammantaget placerade sig Sverige på nionde plats bland de 61 länder som var med i undersökningen. Samtidigt som Sverige i IMD:s undersökningar uppvisat flera styrkefaktorer har placeringarna varit relativt låga i andra avseenden. Bland styrkefaktorer märks låg korruption, förhållandevis effektiv byråkrati, jämförelsevis starka offentliga finanser och god kreditrating för landet. Bland nackdelarna framhålls negativa incitamentseffekter från transfereringssystemen, begränsade rekryteringsmöjligheter och en rad skatterelaterade faktorer inklusive skattetrycket som helhet, incitamentseffekter och sociala avgifternas omfattning. Sett över tid uppvisar de sammantagna mätningarna samma stagnation och nedgång som vi såg i det tidigare indexet. Detta framgår av figur Mätningar av Sveriges internationella konkurrenskraft

17 företagsklimatet nu än viktigare Figur 3. Sveriges rangordning i IMD:s mätningar The Global Competitiveness Report. En liknande rankning av konkurrenskraft görs av World Economic Forum som varje år anordnar Davos-seminariet. I sin Global Competitiveness Yearbook gör man en omfattande årlig studie av 134 länder. Rapporten som gjorts under drygt år belyser tillväxtens drivkrafter. Man försöker också besvara frågan varför vissa länder är mera framgångsrika än andra när det gäller att höja välfärden för invånarna i landet. Ett Global Competitiveness Index vägs samman på basis av både hårddata och enkätdata. I detta index ingår 12 huvudfaktorer. Dessa är i sin tur en sammanvägning av ett antal underfaktorer. Huvudfaktorerna vägs samman till ett totalindex. Där hamnar Sverige det senaste året på plats 9 bland 134 länder som är med i undersökningen. Variationen är stor vad gäller rangordningen enligt de olika kriterierna. Sverige placerar sig högt, när det gäller kvalitet på institutioner, teknologisk nivå, finansiella marknader och företagseffektivitet. Låga placeringar ser vi när det gäller arbetsmarknadens flexibilitet samt marknadens storlek. Mätningar av Sveriges internationella konkurrenskraft 17

18 företagsklimatet nu än viktigare Figur 4. Negativa faktorer för Sveriges konkurrenskraft enligt WEF. Tax rates Tax regulations Restrictive labour regulations Acces to financing Inadequately educated workforce Inefficient government bureaucracy Insufficient capacity to innovate Inadequate supply of infrastructure Poor work ethic in national labour force Foreign currency regulations Policy instability Corruption Inflation Government instability/coups Poor public health Crime and theft Från listan över faktorer har respondenterna valt ut de fem mest problematiska och rankat dem från 1 till 5. Staplarna visar svaren vägda utifrån ranking. WEF Sveriges styrkefaktorer och svagheter framkommer i denna studie på ungefär samma områden som IMD:s studie. Återigen hamnar de faktorer som sammanhänger med skattetryck och skattestruktur högt på listan över det som är mest negativt. Detta framgår av tabell 4 som på undergruppsnivå anger de mest negativa faktorerna för svensk konkurrenskraft som de framkommer i WEF:s rapport. I figur 5 ges en bild av den svenska utvecklingen över tid i WEF:s index. Utvecklingen påminner om den som vi fann i de båda tidigare indexarna. 18 Mätningar av Sveriges internationella konkurrenskraft

19 företagsklimatet nu än viktigare Figur 5. Rangordning för Sverige i WEF:s mätningar av Global Competitiveness Mätningar av Sveriges internationella konkurrenskraft 19

20 företagsklimatet nu än viktigare 4. Undersökning av företagsoch ekonomiskt individklimat i Sverige 2015 För att få en så aktuell bild som möjligt av det svenska företagsklimatet har vi låtit göra en enkät med företag verksamma i Sverige som respondenter. Enkäten är framför allt inriktad på frågan om Sverige som lokaliseringsort för ekonomisk verksamhet i konkurrens med andra länder. Därmed kan vi belysa frågan om vilken roll de styrkor och svagheter som finns i det svenska investeringsklimatet spelar för valet om en verksamhet ska lokaliseras till Sverige eller ej. Urvalet har gjorts bland utlandsägda företag verksamma i Sverige och bland forskningsintensiva företag. Det är av särskild vikt att kunna följa utvecklingen noga över tid. Det är därför en särskild styrka att enkäten är upplagd efter samma linjer som de enkäter Invest in Sweden Agency (ISA) under en följd av år lät genomföra om det svenska investeringsoch företagsklimatet. Enkäten har gjorts av företaget Opticom som också gjorde huvuddelen av ISA:s enkäter. Åren 2008 och 2013 utförde Opticom enkäter efter dessa riktlinjer för Svenskt Näringsliv. De långa serierna ger oss möjligheter att göra jämförelser över tid när det gäller företagens syn på Sverige som investeringsland och lokaliseringsland. Till skillnad från ISA har Svenskt Näringsliv i sina enkäter, utöver utlandsägda företag i Sverige, också tillfrågat FoU-företag med svensk verksamhet. I denna grupp återfinns såväl utlandsägda som svenska företag. Utfrågningen har skett i telefonintervjuer med företagens ledning. Huvudsakligen har enkäten besvarats av företagets VD. En närmare redogörelse för hur enkäten lagts upp, ges i en särskild bilaga till denna skrift. Där återfinns också en fullständig resultatredovisning. Det svenska företagsklimatet Inledningsvis redovisas företagens syn på det svenska företagsklimatet. Jämförelsenormen är klimatet i andra EU/EES länder för att ge en viss precision, och för att kunna stämma av mot tidigare enkäter. Detta innebär en begränsning. De tillfrågade företagen pekar ofta på länder utanför EU/EES området när man vill ge exempel på länder med bra företagsklimat. Som framgår av figur 6 är huvudbilden fortfarande positiv. Det har dock skett en tillbakagång i jämförelse med resultatet i undersökningen Vi kan notera att de utlandsägda har en något mindre positiv bild än de svenskägda. Detsamma gäller de forskningsintensiva i jämförelse med de icke forskningsintensiva. 20 Undersökning av företags- och ekonomiskt individklimat i Sverige 2015

21 företagsklimatet nu än viktigare Figur 6. Övergripande bild av företagens syn på Sveriges företagsklimat Total 2015 (162) Forskningsintensiva (132) Icke forskningsintensiva () Utlandsägda (98) Svenskägda (64) Total 2013 (161) Total 2008 (200) Andel respondenter % Mycket positiv Positiv Neutral Negativ Mycket negativ Vet ej Bilden av viss försämring framkommer här som ett resultat av jämförelser med mätningar från tidigare år. Frågan om man anser att företagsklimatet har försämrats eller ej har också ställts direkt till företagen som deltagit i årets enkät. De har då fått ange hur de ser på förändringen i ett ettårsperspektiv och i ett femårsperspektiv. Svaren på dessa frågor återges i figur 7. Undersökning av företags- och ekonomiskt individklimat i Sverige

22 företagsklimatet nu än viktigare Figur 7. Hur har företagsklimatet förändrats i ett ettårsperspektiv och i ett femårsperspektiv. Total 2015 förändring det senaste året (162) Total 2015 förändring de senaste 5 åren (162) Andel respondenter % Förbättrats påtagligt Förbättrats något Ungefär oförändrat Försämrats något Försämrats påtagligt Vet ej Bilden i figur 7 är konsistent med den som framkom i figur 6. Vi ser också att det finns en påtaglig skillnad mellan bedömningen i ett femårsperspektiv och ett ettårsperspektiv. Försämringen det allra senaste året är påtaglig. Frågan om förbättring och försämring har varit en återkommande fråga i alla tidigare enkäter. Därför kan vi sätta in den bild som framkommer i figur 7 i ett längre tidsperspektiv. Detta görs i figur Undersökning av företags- och ekonomiskt individklimat i Sverige 2015

23 företagsklimatet nu än viktigare Figur 8. Förändringar i företagsklimatet i Sverige % 90% 80% 70% 60% 50% 40% % 20% % 0% Ungefär oförändrat Vet ej/ej svar Förbättrats något Förbättrats påtagligt Försämrats något Försämrats påtagligt Som framgår av figuren har företagen sett en förbättring i företagsklimatet sedan år Uppenbarligen bryts denna trend i och med årets undersökning. Detta ligger i linje med de resultat som framkom i de internationella undersökningar som vi presenterade i föregående kapitel. Också profilen när det gäller styrkor och svagheter påminner om de internationella undersökningarna. Detta framgår av figurerna 9 och. De bygger på enkätfrågor där företagen i en öppen fråga, utan svarsalternativ fått ange, vilka de anser vara de främsta styrkefaktorerna respektive svagheterna i det svenska företagsklimatet. Undersökning av företags- och ekonomiskt individklimat i Sverige

24 företagsklimatet nu än viktigare Figur 9. De främsta styrkefaktorerna i det svenska företagsklimatet. Andel respondenter % Arbetskraften 8 16 Politisk stabilitet Skatter Pålitlig/ öppen/ förutsägbar marknad Stark ekonomi 9 6 Samhället (kulturell/ trygghet/ stabilitet) Innovationskraften Företagsledning & organisation Infrastruktur Tydligt regelverk Samarbete mellan myndigheter/ näringsliv Fungerande banksystem Entreprenörskap/ företagsandan Figur. De främsta svagheterna i det svenska företagsklimatet. Andel respondenter % Regelverk Skatter 7 22 Icke konkurrenskraftigt kostnadsläge Osäkert politiskt läge Brist på Geografiskt riskkapital/ läge investeringsstöd Rekrytera/ behålla utländsk arbetskraft Brist på långsiktig företagarpolitik Liten hemmamarknad Dålig infrastruktur Undersökning av företags- och ekonomiskt individklimat i Sverige 2015

25 företagsklimatet nu än viktigare Som framgår av figur 9 är arbetskraften Sveriges största styrka. Så har det också varit under hela den tid som dessa undersökningar har gjorts. En förändring över tiden är dock att fram till och med 2008 låg denna faktor över 50 procent i enkäterna. Efter 2008 är storleksordningen 35 procent. Vad denna nedgång beror på är svårt att säga utan ytterligare undersökningar. När det gäller svagheter ligger regelverk och skatter i topp, vilket de också har gjort under de senaste undersökningarna. Eftersom det har varit en öppen fråga framgår inte tydligt vilka regelverk som avses. Av bakgrundsdiskussioner framgår dock att regelverken på arbetsmarknaden spelar en stor roll här. Detta stämmer också med de internationella undersökningar som vi gått igenom tidigare. Liksom de senaste åren finns skatterna med på både den positiva och den negativa sidan. År 2015 är dock övervikten för den negativa effekten betydande. De specialundersökningar som gjorts när det gäller skatter visar att den negativa bedömningen främst hänför sig till individbeskattningen och arbetsgivaravgiften. Bolagsskatten bedöms genomgående positivt, liksom naturligtvis att Sverige, låt vara som ett av de allra sista länderna i världen, avskaffat förmögenhetsskatten samt även arvs- och gåvoskatterna. Politisk stabilitet är en växande positiv faktor, samtidigt som politisk osäkerhet finns med på den negativa sidan. Detta kan bero på att företagen gör olika bedömningar men också att det här finns många dimensioner. I en värld med växande korruptionsproblem och rättsosäkerhet i många länder, framstår Sverige med relativt låg korruption, förhållandevis välfungerande myndigheter och rättssäkerhet som ett politiskt stabilt land. Detta torde ha förstärkts i takt med ett allt mer anstängt geopolitiskt läge på t.ex. Krimhalvön, Mellanöstern och flera andra delar av världen. Samtidigt är det så att det oklara parlamentariska läge som Sverige har sedan valet 2014 skapar en osäkerhet om vilken politik som kommer att föras i landet under de kommande åren. Man kan förvänta sig att ett bättre företagsklimat leder till att företagen ökar sina investeringar medan ett sämre klimat ger motsatt effekt. Vi har försökt konkretisera detta samband genom att ställa frågan om det krävs några enskilda åtgärder för att företagen ska välja att expandera i Sverige. Undersökning av företags- och ekonomiskt individklimat i Sverige

26 företagsklimatet nu än viktigare Figur 11. Krävs några enskilda åtgärder för att ditt företag ska expandera i Sverige? 2015 (161) (160) (200) Andel respondenter % Vet ej Nej Ja Andel respondenter % Regelverk Förbättra skattesystemet Bättre infrastruktur Lägre kostnadsläge Mer förutsägbar/ stabil politik Bättre tillgång till utbildad/ kompetent arbetskraft Bättre energipolitik Bättre utbildningssatsningar Bättre FoUsatsningar Som framgår av figur 11 svarar 80 procent av företagen ja på denna fråga. Det är en betydande ökning från undersökningarna 2008 och Detta kan vara en följd av att man nu generellt sett upplever ett sämre företagsklimat i Sverige än tidigare. Det kan också bero på att man rent allmänt känner en ökad osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen än tidigare. Detta leder i sin tur till att det nu kan krävas starkare incitament för att investera för en expansion. När det gäller frågan om vilka åtgärder som önskas så speglar de öppna svaren att åtgärder på ett stort antal områden krävs för att stärka det svenska investeringsklimatet. Vi har också ställt frågan om det finns åtgärder som företagen absolut inte vill se. Som framgår av figur 12 svarar 90 procent av företagen ja på denna fråga. Av dessa pekar 60 procent av företagen ut ökat skattetryck som den mest avskräckande åtgärden. Detta är oroväckande eftersom det är just denna inriktning som politiken nu är på väg att ta. Att svaret blivit så tydligt, kan bero på att företagen inser just detta. Av materialet framgår också att de mindre företagen är särskilt oroliga för ett förhöjt skattetryck. Här är det 80 procent som anger detta som den mest avskräckande åtgärden. 26 Undersökning av företags- och ekonomiskt individklimat i Sverige 2015

27 företagsklimatet nu än viktigare Figur 12. Finns det någon ekonomisk politik som du absolut inte vill se under de närmaste åren. % Nej Ja 90% Andel respondenter % Ökat skattetryck Tuffare regelverk/ mer byråkrati Ökat kostnadsläge/ lönenivå Försämrad energipolitik Förstärka den stela arbetsmarknaden Orimlig miljöpolitik Bromsad Instabilt/ tillväxt/ osäkert konkurrenskraft (inkl. politiskt läge generellt budgetförslag) Det svenska individklimatet Ett bra svenskt företagsklimat kan som vi sett leda till ökade investeringar från företag som verkar i Sverige. Det kan också leda till att företag som verkar internationellt väljer att investera och expandera verksamheter just i Sverige. För att detta ska kunna ske är det viktigt att det finns möjlighet att rekrytera kvalificerad arbetskraft med en internationell arbetsmarknad till Sverige. För att kartlägga Sveriges attraktivitet i detta avseende har vi också ställt frågor till företagen om hur de bedömer det svenska individklimatet. Det generella svaret redovisas i figur 13. Undersökning av företags- och ekonomiskt individklimat i Sverige

28 företagsklimatet nu än viktigare Figur 13. Hur bedöms svenska ekonomiska individklimatet. Total 2015 (162) Utlandsägda (98) Svenskägda (64) Forskningsintensiva (132) Icke forskningsintensiva () 3 57 Total 2013 (161) Total 2008 (200) Andel respondenter % Mycket attraktivt Attraktivt Neutralt Oattraktivt Mycket oattraktivt Vet ej Av figuren framgår att företagen upplevde en betydande förbättring i individklimatet mellan 2008 och År 2015 konsolideras denna förbättring. Den senare förbättringen är relativt liten och som vi ska se betyder det inte att företagen anser att det blivit lättare att rekrytera utländsk arbetskraft till Sverige. Figurerna 14 och 15 visar vad företagen betraktar som styrkor respektive svagheter i det svenska individklimatet. 28 Undersökning av företags- och ekonomiskt individklimat i Sverige 2015

29 företagsklimatet nu än viktigare Figur 14. Sveriges främsta styrkefaktorer när det gäller att attrahera kvalificerad utländsk arbetskraft. Andel respondenter % Livskvaliteten Bra arbetsklimat 6 13 Bra kompetensutvecklings-/ utbildningssystem Innovativitet/ framsynthet Lönenivå 9 Hög kompetensnivå Språkkunskaper Högutvecklade företag med högteknisk nivå 13 3 Gott företagsklimat Figur 15. Sveriges främsta svagheter när det gäller att attrahera utländsk arbetskraft. Andel respondenter % Skatter Låg lönenivå Geografiskt Samhället läge/klimat (trygghet/ integration/ social livskvalitet) Byråkrati/ Regelverk Infrastruktur Liten marknad Stel arbetsmarknad Utbildningssystem Höga levnadskostnader Undersökning av företags- och ekonomiskt individklimat i Sverige

30 företagsklimatet nu än viktigare Figurerna visar att bilden av såväl styrkor som svagheter på detta område är relativt konstant över tiden. Mjuka värden dominerar på styrkesidan, medan skatterna är det dominerande problemet på den negativa sidan. Det kan synas egendomligt att låg lönenivå uppträder som en ledande negativ faktor efter att företagen tidigare beklagat sig över det höga kostnadsläget. En förklaring torde vara att frågan här gäller rekrytering av kvalificerad arbetskraft med en internationell marknad. Hög arbetsgivaravgift i kombination med höga marginalskatter gör det svårt att ge denna kategori internationellt konkurrenskraftiga löner efter skatt. Detta försvåras ytterligare av den internationellt sett kraftigt sammanpressade lönestrukturen i Sverige. Sammantaget kan det alltså vara svårt att ge kvalificerad personal internationellt gångbar ersättning trots att det generella kostnadsläget kan upplevas som högt. Ett viktigt skäl till att vi studerar individklimatet är att det säger något om hur lätt eller svårt det är att rekrytera internationell spetskompetens till Sverige. Som ett komplement till ovanstående frågor har vi också frågat företagen direkt om de upplever det som lättare eller svårare att rekrytera utländsk spetskompetens till Sverige än till andra länder. Svaren redovisas i figur 16. Figur 16. Är det lättare eller svårare att rekrytera utländsk spetskompetens till Sverige än till andra länder där ni etablerat er. 12% Total 2015 (43) % Total 2013 (53) % Total 2008 (84) Andel respondenter % Svårare Ingen skillnad Vet ej Svårare Ingen skillnad Lättare Vet ej Bilden visar dels att en majoritet anser det svårare att rekrytera spetskompetens från andra länder än från Sverige. Dessutom har svårigheten tilltagit mellan 2013 och Det är inte självklart hur man ska gifta ihop denna bild med den ljusa bild av individklimatet som företagen givit i tidigare frågor. Undersökning av företags- och ekonomiskt individklimat i Sverige 2015

31 företagsklimatet nu än viktigare Företagens syn på skatterna och skattesystemet Vi har kunnat konstatera att skatterna upplevs ha en stor effekt på företagsklimatet och en ännu större effekt på individklimatet. Detta mönster har varit tydligt under hela den tid som dessa enkäter har gjorts. Därför är det motiverat att i enkäten gå in mera i detalj på företagen syn på det svenska skattesystemet i relation till företagsklimat och individklimat. Den första frågan i denna grupp gäller hur företagen bedömer den svenska individbeskattningens attraktivitet i ett internationellt perspektiv. Frågan och svaret redovisas i figur 17. Figur 17. Hur attraktiv är den svenska individbeskattningen när det gäller att rekrytera och behålla kvalificerad arbetskraft i Sverige. Total 2015 (162) Forskningsintensiva (132) Icke forskningsintensiva () 3 37 Total 2013 (161) Total 2008 (200) Andel respondenter % Mycket attraktivt Attraktivt Neutralt Oattraktivt Mycket oattraktivt Vet ej Som framgår av figuren blev företagens syn mera positiv mellan 2008 och År 2015 har den åter blivit mera negativ. Frågan har också ställts om var företagen finner de främsta styrkorna och de främsta svagheterna i skattesystemet. Frågorna och svaren på dessa redovisas i figur 18 och i figur 19. Undersökning av företags- och ekonomiskt individklimat i Sverige

32 företagsklimatet nu än viktigare Figur 18. Vilka är Sveriges styrkor när det gäller individbeskattning. Andel respondenter % Får välfärd Inga styrkor Enkelt och tydligt system/ regelverk Alla betalar Ingen Expertskatt förmögenhetsskatt/ arvsskatt Progressiv Transparens skatteskala Bra pensionssystem jämfört med andra länder Inte högst jämfört med andra länder Figur 19. Vilka är Sveriges svagheter när det gäller individbeskattningen. Andel respondenter % Hög marginalskatt Hög individbeskattning Högt skattetryck generellt Dåligt rykte/ påverkar utländsk rekrytering negativt Ineffektivt välfärdssystem Begränsar egna valmöjligheter Höga arbetsgivaravgifter Inget incentive för utbildning/ insats Komplicerat/ otransparent system Värnskatt 32 Undersökning av företags- och ekonomiskt individklimat i Sverige 2015

33 företagsklimatet nu än viktigare Av figur 18 framgår att företagen ser skatternas finansiering av den svenska offentliga sektorn som den främsta styrkan. Detta är ett genomgående svar sedan Från gång till gång har det dock växt i betydelse. Eftersom finansieringen av offentlig sektor är det huvudsakliga syftet med beskattningen i alla länder, torde denna styrka knappast var något särskiljande för Sverige. Figur 19 visar att de främsta svagheterna är de höga marginalskatterna och den höga individbeskattningen. Den sammantagna kritiken på dessa punkter är liksom tidigare undersökningar omfattande. Ett stort antal studier 8, senast Ekonomisk Debatt 2015:5 9, visar att sänkningar av de högsta marginalskatterna inte leder till något inkomstbortfall alls, eftersom det får kraftiga positiva effekter för skattebasen. Den höga självfinansieringen i sänkta marginalskatter i det svenska systemet medför att det är möjligt att genomföra relativt omfattande sänkningar av individbeskattningen med relativt måttliga effekter för offentligt sparande. Dessa behöver i första hand hanteras genom stram utgiftspolitik och i den mån skattesidan kan komma i fråga bör det främst vara på konsumtionsområdet. En skattereform med denna inriktning skulle innebära att det som företagen ser som de främsta svagheterna i systemet kan åtgärdas utan att finansieringen av välfärden drabbas. Här finns sålunda potential att med relativt enkla medel åstadkomma en väsentlig förbättring i företagsklimatet. Värdet av en sådan reform för företagsklimatet understryks av företagens svar på frågan om de ser några åtgärder som skulle förbättra det svenska skattesystemet. Svaren redovisas i figur 20. Svaren kan sägas vara en spegelbild av svaren på frågan om vad företagen ser som de främsta svagheterna i skattesystemet. 8 Se t.ex. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU (2008:28), Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO (20:4), Långtidsutredningen (2011), Finanspolitiska rådet (2011), OECD Sweden survey (2011) och SNS (2013). 9 Se Lennart Floods artikel Skatter räknas, räkna med skatter. Undersökning av företags- och ekonomiskt individklimat i Sverige

34 företagsklimatet nu än viktigare Figur 20. Vilka åtgärder skulle förbättra det svenska skattesystemet. Andel respondenter % Sänkt marginalskatt Effiktivisera/ ändra skattesystem Förbättra Sänkt incitamentsprograbeskattning individ- (inkl. beskattning) Sänkt skattetryck Sänkta arbetsgivaravgifter Internationell/ EUanpassning Ändra på bolagsskatt Avskaffa värnskatt Ändra på kapitalskatt De höga marginalskatterna framträder sålunda som en tydlig svaghet i det svenska företagsklimatet. Ett av problemen med dessa är som vi sett att de försvårar rekryteringen av spetskompetens från utlandet. Sverige har en särskild så kallad expertskatt som syftar till att lösa just de problem med rekrytering av utländsk arbetskraft som de höga marginalskatterna ger upphov till. I enkäter från 2008 och tidigare har företagen genomgående varit negativa till expertskatten och få företag använde sig i praktiken av den. År 2012 ändrades regelverket i syfte att förenkla, bl.a. genom att införa en lönegräns ( i månadsinkomst år 2015). När dessa kriterier är uppfyllda får den individ som anställs i Sverige en nedsättning av inkomstskatten under tre år. Som framgår av figur 21 är dock entusiasmen även nu relativt dämpad, andelen som anser att systemet fungerar har t.o.m. sjunkit en aning men framför allt har andelen som inte vet ökat kraftigt. 34 Undersökning av företags- och ekonomiskt individklimat i Sverige 2015

35 företagsklimatet nu än viktigare Figur 21. Fungerar den utländska expertskatten väl som den är utformad idag. Om nej, varför (161) För krånglig (161) 2008 (200) Andel respondenter % Ja Nej Vet ej Borde gälla längre Funkar inte för lokalbefolkning Gör ingen skillnad/ icke relevant Inte tillräckligt attraktivt Inte tillräckligt konkurrenskraftig Den är på för hög nivå Borde omfatta fler 4 % av respondenter: (65) 2013 (35) 2015 (28) De allra flesta som är negativa anger att regelverket är för krångligt. Reglerna skulle förmodligen uppfattas som enklare om beloppsgränsen vore lägre. Kanske kan man även tolka svaren så att företagen inte anser att det är värt besväret för att få en nedsättning av skatten för en enskild anställd under kortare tid. Den stora svagheten ur företagens synvinkel torde vara treårsbegränsningen. Denna medför att reglerna inte kan läggas till grund för en verksamhet i Sverige som kräver tillgång till en internationell arbetsmarknad. Typfallet där expertskattesystemet skulle kunna ge nytta är när ett teknikintensivt företag under en kortare period behöver hyra in en eller ett par utländska experter, vilket ur lokaliseringssynpunkt har en begränsad betydelse. Å andra sidan vore det knappast rimligt att ta bort tidsbegränsningen helt. Detta skulle ju innebära att vi permanent hade en särskild beskattning av utländska höginkomsttagare. Den rimliga åtgärden som säkerligen också skulle få stor betydelse ur lokaliseringssynpunkt är att genomföra en permanent sänkning av marginalskatterna för alla. Undersökning av företags- och ekonomiskt individklimat i Sverige

36 företagsklimatet nu än viktigare Höga marginalskatter orsakar problem i många länder, även om problemen blir särskilt allvarliga när skatterna är mycket höga, som i Sverige. I brist på generella lösningar tillämpas ofta olika särregleringar. Således finns expertskattesystem i ett större antal länder. Många länder har därutöver selektiva skattelättnader för incitamentsprogram. I Sverige har för närvarande en offentlig utredning uppdrag att analysera detta. I årets enkätundersökning ställdes för första gången en fråga på det området, se figur 22. Figur 22. Sveriges skatteklimat idag för incitamentsprogram/nyckelpersoner. 14% 9% 1% 5% Vet ej Neutralt Mycket attraktivt Oattraktivt 27% Attraktivt Mycket oattraktivt 44% Andel respondenter % För hög beskattning (som lön/ marginalskatt) Inte tillräckligt insatt i frågan Komplicerat/ otydligt regelverk Icke relevant/ gör ingen skillnad För dyrt för arbetsgivare Oattraktivt/ dåligt rykte 36 Undersökning av företags- och ekonomiskt individklimat i Sverige 2015

37 företagsklimatet nu än viktigare Sammanfattningsvis kan konstateras att företagen har en kritisk syn på skatterna och skattesystemet. Särskilt gäller detta individbeskattningen och kritiken avser i synnerhet de höga marginalskatterna. Dock går inriktningen för skattepolitiken på det området för närvarande i motsatt riktning. Från årsskiftet 2016 höjs marginalskatten genom att jobbskatteavdraget minskas ju mer man jobbar och tjänar och för de som jobbat ihop en riktigt hög inkomst avskaffas jobbskatteavdraget helt. Marginalskattehöjningar sker också genom att fler personer kommer att träffas av höga marginalskatter när brytpunkten (inkomstnivån över vilken marginalskatten höjs) försämras. Mot den bakgrunden är undersökningsresultaten illavarslande; företagsklimatet tycks i denna del utvecklas i negativ riktning. Undersökning av företags- och ekonomiskt individklimat i Sverige

38 företagsklimatet nu än viktigare 5. Sammanfattning och slutsatser Ett resultat av den studie (gjord av Opticom) som presenterats i denna skrift är att det svenska företagsklimatet är på väg att försämras om än från en god nivå. Orsaken till detta är den ekonomiska politik som förs, och i stor utsträckning den politik som man fruktar kommer att föras. Samma bild av försämring ges i en rad internationella studier av vilka de viktigaste har presenterats här. Man kan tycka att Sverige just nu har mera pressande problem än utvecklingen av företagsklimatet, särskilt som den ekonomiska utvecklingen fortfarande ter sig god. I olika studier har det dock belagts att en försämring av företagsklimatet är en förelöpare till en långsiktigt sämre ekonomisk utveckling och vice versa. Också de erfarenheter vi har i Sverige pekar i denna riktning talet präglades av en starkt marknadsfientlig ekonomisk politik, som gav ett mycket dåligt företagsklimat. Effekten blev också en ekonomisk utveckling som blev väsentligt sämre än i omvärlden. Mot slutet av 1980-talet och början av 1990-talet lades politiken om i marknadsekonomisk riktning. Från mitten av 1990-talet har vi också fått en ekonomisk utveckling i Sverige som varit väsentligt bättre än i vår omvärld. I de studier av företagsklimatet som gjorts av Opticom, har företagen ända sedan millennieskiftet år från år ansett att företagsklimatet förbättrats. Den senaste av dessa tidigare undersökningar gjordes I 2015 års undersökning anser man dock att företagsklimatet försämrats. I en internationell jämförelse är de svaga punkterna i det svenska företagsklimatet regelverken på arbetsmarknaden och på skatteområdet. Detta är den samlade bilden från både Opticoms undersökning och de internationella studier som vi refererat till. När företagen har tillfrågats om vilka åtgärder som nu skulle vara de sämsta för företagsklimatet anger man i öppna frågor höjningar av skattetrycket, höjningar av marginalskatterna och höjningar av individbeskattningen som de mest destruktiva åtgärderna vad gäller företagsklimatet. Det är mycket oroväckande att det är just en sådan inriktning som politiken är på väg att få. Nu höjs skattetrycket genom skärpningar på många områden, inte minst inom individbeskattningen där marginalskatten höjs på arbetsinkomster. Till detta kommer att vi nu ser ett stort kostnadstryck byggas upp i olika delar av den offentliga sektorn. Detta kan relativt snart väntas resultera i ytterligare höjningar av skattetrycket. Vid en passiv utgiftspolitik kan dessa bli betydande. Med denna utveckling kan vi förvänta oss en fortgående ytterligare försämring av det svenska företagsklimatet. Därmed kan vi också förvänta oss en långsiktigt sämre ekonomisk utveckling än den vi varit vana vid sedan mitten av 1990-talet. Då kommer vi också få väsentligt svårare att klara de utmaningar vi nu står inför, än vad nuvarande kalkyler kan ge vid handen. Inte minst erfarenheterna från slutet av 1980-talet och det tidiga 1990-talet har lärt oss hur svårt det kan vara att vända en dålig ekonomisk utveckling. Många av de svåra 38 Sammanfattning och slutsatser

39 företagsklimatet nu än viktigare politiska beslut som togs under denna tid, togs av socialdemokratiska regeringar. Det borde därför vara naturligt för den regering vi nu har att ta vara på det arbete som gjordes då och utveckla denna politik istället för att avveckla den. De närmaste åren kommer att kräva omfattande åtgärder över ett mycket brett fält. Detta är inte platsen för att diskutera hur ett sådant helhetsgrepp skall se ut. Istället vill vi peka på den möjlighet som finns att genomföra dessa åtgärder inom ramen för en ekonomi med ett gott företagsklimat och därmed också en god ekonomisk utveckling. Med utgångspunkt i svaren på den enkät som redovisats här kan man se tre åtgärdsområden av stigande svårighetsgrad som kan konsolidera och till och med utveckla företagsklimatet. 1. Slopa de marginalskattehöjningar som försämrat jobbskatteavdrag innebär. Alla insatta, inklusive finansminstern och hennes medhjälpare, vet att marginalskattehöjningar på högre arbetsinkomster inte bidrar till ökade intäkter till statskassan. Därför borde det sakligt sett vara mycket lätt att vända på klacken när det gäller denna destruktiva symbolpolitik. 2. Genomför en skattereform med den begränsade inriktningen att sänka skattesatserna i den statliga inkomstskatten. På lite längre sikt ger även omfattande åtgärder som ett borttagande av den statliga inkomstskatten en relativt liten förlust i statsinkomster. Därför borde även omfattande sänkningar av skattesatserna i första hand kunna finansieras inom skattesystemets ram. En uppenbar kandidat är konsumtionsskatteområdet. 3. Se till att det kostnadstryck som nu byggs upp inte resulterar i en höjning av det totala skattetrycket. Detta är det svåraste och mest komplicerade åtgärdspaketet. För att det ska kunna fungera måste det sträcka sig långt utanför de områden som nu svarar för kostnadsuppbyggnaden. På många områden bör det inte bli fråga om rena nedskärningar utan om effektivisering och nya finansieringsmodeller för den offentliga sektorns verksamheter. Därtill kommer att vi måste utveckla en integrationspolitik som gör det möjligt för de flyktingar som nu kommer till Sverige att komma in i arbetslivet. Det är välkänt att effekterna av en given ekonomisk politik blir tydliga med en viss tidseftersläpning. Det är därför angeläget att studera tidiga indikatorer på förbättringar eller försämringar i det ekonomiska klimatet. De undersökningar som vi presenterat här visar med större eller mindre tydlighet att det svenska företagsklimatet är på väg att försämras. Alla krafter behöver inriktas på att finna vägar att möta de svåra utmaningar vi står inför utan att försämra företagsklimatet. Ett bra företagsklimat är i själva verket en viktig förutsättning för att vi ska klara dessa utmaningar. Sammanfattning och slutsatser 39

40 40

41 Bilaga 1 Företagsklimatet i Sverige 2015 Rapport Europe Americas Africa Asia Australia Innehållsförteckning I> Introduktion Bakgrund Syfte II> Bakgrundsvariabler Inledning, storlek & ursprungsländer Branscher & Positioner III> Resultatredovisning per område Företagsklimatet generellt Rekrytering & kompetens Skatter IV> Sammanfattning Sveriges styrkor & svagheter per område Alla GAP- kriterier efter viktighet vs. Sveriges prestation sedan Opticom International Research AB. All rights reserved. 2 41

42 I. Introduktion Bakgrund > Denna rapport är resultatet av en undersökning som Opticom International Research AB genomfört på uppdrag av Svenskt Näringsliv, under perioden augusti oktober Undersökningen omfattar totalt 162 genomförda kvalitativa telefonintervjuer med personer i ledande positioner, främst på VD- nivå, i svensk- och utlandsägda företag verksamma i Sverige. Undersökningen är en uppföljning av studierna som gjordes 2008 och > Majoriteten av intervjuerna genomfördes på svenska och ett mindre antal på engelska. Beroende på respondenternas önskemål gjordes intervjuerna antingen vid den första kontakten eller så bokades en tid för en intervju vid ett senare tillfälle. > De allra flesta personer som kontaktades visade ett stort intresse för att delta i studien. Längden på intervjuerna varierade mellan 16 och 47 minuter. Respondenterna blev enbart informerade om att studien omfattade Sveriges företagsklimat generellt och inga ämnesområden betonades specifikt vid förfrågan. > Respondenterna kommer som utlovats att tackas för sitt deltagande i studien i ett tackbrev med en generell sammanfattning av de viktigaste resultaten Opticom International Research AB. All rights reserved. 4 42

43 Syfte & ämnen > Huvudsyftet med studien: Att få en bättre och djupare kunskap om främst individbeskattningens betydelse ur lokaliserings- och rekryteringssynpunkt samt att kartlägga det svenska företagsoch investeringsklimatet ur ett bredare perspektiv. > Övergripande syfte: Att skapa ett relevant underlag för en omfattande debatt om det svenska företagsklimatet i allmänhet, och om skattesystemet i synnerhet, ur ett globaliseringsperspektiv > Ämnen för studien: 1. Företags- och investeringsklimatet i Sverige generellt 2. Kompetensförsörjning och rekrytering av kvalificerad utländsk arbetskraft till Sverige 3. Skatter 4. Jämförelser med resultaten från studier gjorda 2008 och Opticom International Research AB. All rights reserved. 5 II. Bakgrundsvariabler Data om respondentföretag 43

44 Indelning, storlek & ursprungsländer 2015 Totalt (162) Forskningsintensiva 132 (81%) Icke Forskningsintensiva (19%) Stor (>500) Mellan (50-499) Liten (<50) Utlandsägda Svenskägda Kanada:1 Norge: 4 Finland:14 Danmark:7 Fördelning 98 utlandsägda USA:20 Frankrike:9 UK: 6 Italien:1 Benelux: Tyskland:6 Schweiz: 5 Österrike: 3 Polen: 1 Indien: 2 Japan: 3 Kina: 1 Hong Kong: 1 Sydkorea: Opticom International Research AB. All rights reserved. 7 Indelning, storlek & ursprungsländer 2008 & 2013 Indelning Antal svar 2008 Antal svar 2013 Icke forskningsintensiva 118 (59%) 61 (38%) Forskningsintensiva 82 (41%) 0 (62%) Antal anställda Antal svar 2008 Antal svar (8%) 9 (6%) (40%) 70 (43%) >500 4 (52%) 82 (51%) Ägande Antal svar 2008 Antal svar 2013 Utlandsägda 152 (76%) 6 (66%) Svenskägda 48 (24%) 55 (34%) Bas 2008: 200 företag / Bas 2013: 161 företag Land Antal intervjuer 2008 Antal intervjuer 2013 USA 34 (22%) 21 (20%) Finland 21 (14%) 16 (15%) Frankrike 14 (9%) 13 (12%) Tyskland 13 (9%) 6 (6%) Storbritannien 13 (9%) 13 (11%) Schweiz 11 (7%) 5 (5%) Nederländerna 11 (7%) 11 (%) Norge 5 (3%) 7 (7%) Österrike 4 (3%) 3 (3%) Luxemburg 4 (3%) 5 (5%) Japan 4 (3%) - Danmark 4 (3%) 2 (2%) Italien 3 (2%) - Kanada 2 (1%) 1 (1%) Indien 2 (1%) 1 (1%) Andra länder 7 (5 %) 2 (2%) 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 8 44

45 Branscher & Position 2015 Bransch Antal intervjuer Holding 20 Biovetenskap/Läkemedel 20 Skogsindustri Kanada:1 15 IT & Telekommunikation 14 USA:22 Byggindustri/Konstruktion Service/Tjänstesektor 9 Livsmedels- och dryckesindustri 9 Fordonsindustri 9 Metallindustri 8 Kemisk industri 8 Elektronik & Teknik 8 Managing Director 2% Andra Personalchef 12% 2% CFO 4% Vice VD 3% VD 77% 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 9 Branscher & Position 2008 & 2013 Bransch Antal intervjuer 2008 Antal intervjuer 2013 Läkemedel & Biotech 36 (18%) 28 (17%) Fordonsindustri 20 (%) 12 (7%) Kanada:1 Byggindustri 15 (8%) 13 (8%) USA:22 Tillverkningsindustri 14 (7%) 13 (8%) Pappers & förpackningsindustri 14 (7%) 14 (9%) Kemisk industri 13 (7%) 13 (8%) Verkstadsindustri (5%) - Service & Tjänstesektor (5%) 1 (1%) Metallindustri (5%) 9 (6%) IT & Telecom (5%) 16 (%) Elektronik & Teknikföretag (5%) (6%) Andra branscher 11 (< 5% 32 (< 6% vardera) vardera) Position Antal intervjuer 2008 Antal intervjuer 2013 VD 142 (71%) 139 (86%) Ekonomichef 35 (18%) 5 (3%) Personalchef 9 (5%) 6 (4%) Vice VD 4 (2%) - Forskningschef 3 (2%) - Informationschef 3 (2%) - Styrelseordförande 1 (1%) - Inköpschef 1 (1%) - Marknadschef 1 (1%) 3 (2%) IT-chef 1 (1%) - Sverigechef Director Business Development Site Manager Senior Project Manager Personaldirektör Ordinarie ledamot Bas 2008: 200 svensk- och utlandsägda företag Bas 2013: 161 svensk- och utlandsägda företag - 2 (1%) var - 1 (1%) var 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 45

46 III. Resultatredovisning per område Företagsklimatet generellt Kompetens & rekrytering - Skatter Nyckel till att förstå resultatpresentationen På sidor där resultaten presenteras grafiskt finns längst ner statistisk information om den ställda frågan och svaren. Bas: antalet respondenter som ställts frågan samt vilken målgrupp de tillhör. Öppen fråga: frågan är ställd helt öppet, d v s utan att några svarsalternativ presenterats. Sluten fråga: respondenten har getts ett antal fasta svarsalternativ att välja mellan. Enstaka svar: respondenten får bara ange ett svar på frågan. Multipla svar: respondenten får ange fler svar på frågan. Summa svar: det totala antal svar som framkommit vid en multipel fråga. Vet ej: antalet respondenter som inte kunnat ge svar på frågan. Inget svar: antalet respondenter som avböjt att ge svar på frågan Opticom International Research AB. All rights reserved

47 Nyckel till att förstå den grafiska presentationen Rubrik/sammanfattning eller tolkning av resultaten Frågorna såsom de ställts till respondenten Resultat Statistisk information om frågan och resultaten 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 13 GAP-analys: exempel GAP-analysmodellen används för att identifiera skillnader mellan respondenternas förväntningar och deras bedömning av t ex en leverantörs konkurrenskraft. Grafen visar tre dimensioner: Hur viktiga olika faktorer är för respondenterna samt hur bra Sverige presterar inom dessa områden. Storleken på gapen (positiva eller negativa), illustrerade genom de gröna respektive röda staplarna, visar de diskrepanser som finns mellan viktighet och prestation. Mycket hög Hög Medel Låg Mycket låg Viktighet Prestation Sverige 1. Marknadspotential 2. Tillgång på kvalificerade kunder 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved

48 Investeringsklimatet generellt Resultatpresentation per fråga Neutralare inställning till Sveriges företagsklimat jämfört med 2013, tillbaka på 2008 års nivå Vad är din övergripande spontana inställning till Sveriges företagsklimat jämfört med övriga EU/EES-länder? Är du: Share of respondents % Total 2015 (162) Forskningsintensiva (132) Icke forskningsintensiva () Utlandsägda (98) Svenskägda (64) Total 2013 (161) Total 2008 (200) Mycket positiv Positiv Neutral Negativ Mycket negativ Vet ej Bas:162. Sluten fråga. Vet ej: 0. Inget svar: Opticom International Research AB. All rights reserved

49 Den svenska arbetskraften fortsatt största styrkan men den försvagas Vilka anser du spontant är Sveriges styrkor vad gäller investeringsklimatet? Respondents in % Arbetskraften Politisk stabilitet Skatter Pålitlig / Stark ekonomisamhället öppen / (kulturell/ förutsägbar trygghet/ marknad stabilitet) Innovationskraften Företagsledning & organisation Infrastruktur Tydligt regelverk 21 Samarbete mellan myndigheter/ näringsliv Fungerande banksystem Entreprenörskap / Företagsandan 2015: Bas:162. Öppen fråga:324. Vet ej:3. Ej svar:0-24 andra svar gavs 1-9 gånger 2013: Bas:161. Öppen fråga:342. Vet ej:7. Ej svar:1-18 andra svar gavs 1-18 gånger 2008: Bas: 200. Öppen fråga:454. Vet ej:1. Ej svar:0-31 andra svar gavs 1-31 gånger 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 17 Sveriges styrkor vad gäller investeringsklimatet Citat Vi har låga räntor och så, det är en av framgångsfaktorerna. Vi har bra priser på energi jämfört med till exempel England, våra energikostnader här är 50% av dem i England. Vi har bra initiativ vad gäller anställningsstöd av yngre och äldre personer, lite rabatter på arbetsgivaravgifter av sånt, så det är lite smått och gott. (CFO, Stor Fordonindustri, utlandsägt) Vi har ju en bra, låg företagsbeskattning. Vi har en internationell utblick som man kanske inte har i andra länder. Bland befolkningen i Sverige finns en medvetenhet om att vi är internationellt beroende och att vi är en del i ett internationellt sammanhang. (Sven Björck, VD, Parker Hannifin AB) Styrkorna är, i förhållande till Sveriges storlek, att vi har förhållandevis stabila banker och ett förhållandevis vänligt företagsklimat för medelstora och stora företag. (VD, stort återvinningsföretag, svenskägt) Det är en god nivå på välutbildad personal i Sverige och det råder en flexibilitet på arbetsmarknaden som är positiv. Jämfört med många länder är skattebördan på företag dessutom relativt låg i Sverige vilket är positivt när infrastrukturen generellt runt det du håller på med är dessutom är god. (Magnus Welander, VD, Thule Group AB) Biggest strength is the flexibility with the workforce. I come from France and there it is much more difficult. It is reasonably easy to decrease or increase the workforce according to how the business is moving on. (Pierre Decroix, VD, Coca-Cola AB) Bra ledarskapskultur, management. Det finns en öppenhet och rätt så mycket delaktighet. (Håkan Samuelsson, Volvo Personvagnar AB) 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved

50 Det osäkra politiska läget ett växande bekymmer 2015 Vilka anser du spontant är Sveriges svagheter vad gäller investeringsklimatet? Respondents in % Regelverk Skatter Icke konkurrenskraftigt kostnadsläge Osäkert politiskt läge Brist på Geografiskt riskkapital / läge investeringsstöd Rekrytera/ behålla utländsk arbetskraft Brist på långsiktig företagarpolitik Liten hemmamarknaden Dålig infrastruktur 2015: Bas:162. Öppen fråga:253. Vet ej:3. Ej svar: andra svar gavs 1-9 gånger 2013: Bas:161. Öppen fråga:8. Vet ej:6. Ej svar: andra svar gavs 2-14 gånger 2008: Bas:200. Öppen fråga:335. Vet ej:1. Ej svar: andra svar gavs 1-12 gånger 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 19 Sveriges svagheter vad gäller investeringsklimatet Citat En del bra människor flyttar ut för att det är höga skatter, sen är arbetsmarknaden lite för stel, det finns gott om lågutbildade som inte får jobb för att det blir för dyrt att anställa. (VD, stort läkemedelsföretag, utlandsägt) Skatt på privatpersoner, det är svårt att få tag i tyska tekniker, dvs utländsk arbetskraft, på grund av skattetrycket. (VD, stort kemiföretag, utlandsägt) Det är ganska svårt framför allt för mindre företag att få vettiga finansieringslösningar på bankmarknaden. Den är helt inriktad på att finansiera bostäder i stället för företag, vilket jag tycker är lite märkligt. Nu är kanske inte vi i den situationen, för man kan säga att vi får vår finansiering via moderföretaget i mångt och mycket. (VD, mellan Metalvaruindustri, utlandsägt) Det finns en osäkerhet med hur utvecklingen ser ut. Vad händer med skatterna? Hur blir tillgången på utbildad arbetskraft? Löneläget, hur kommer det utvecklas? Lite osäkert. (VD, litet läkemedelsföretag, svenskägt) Svagheterna tycker jag är en lite instabil politisk situation. En förutsättning för att man ska ha ett bra investeringsklimat i Sverige är att det finns en förutsägbarhet kring lagar och regler. Sedan finanskrisen 2008 så tycker jag att det har varit lite ombytligt, inte minst nu under senare tid. Jag tror att det mycket väl kan hämma investeringsklimatet i Sverige. (Joakim Tilly, VD, Swedish Match North Europe) För min del så är den största svagheten just nu att svenska gemene man och hela den offentliga sektorns alla anställda, då menar jag lärarkår osv och familjer, har mer och mer fått en sämre kunskap och känsla om den näringscykel som måste finnas kring hur företagen bidrar till välfärden. Den näringscykeln tycker jag att många brister i i sin kunskap helt enkelt. Det gör att det inte finns en förståelse i samhället för vad det är för slags klimat som företagare måste ha. (Mari-Katharina Kadowaki, VD, Saft AB) 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved

51 GAP Investeringsklimatet generellt ,6 8 8,4 8,2 7,7 7,7 7,6 7,6 7,3 7 6,7 6,7 7,4 7,1 6,2 6 5,5 6,1 5 Viktighet (162) Prestation (162) Tillgång på kvalificerade kunder Goda telekommunikationer Marknadspotential Kvalitet på transportinfrastruktur Livskvalitet 5,1 Generellt kostnadsläge Kvalitet på Närvaro av andra (lågt) underleverantörer företag i samma bransch 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 21 GAP Investeringsklimatet generellt sedan Viktighet Prestation Goda Tillgång på Kvalitet på Generellt Kvalitet på Närvaro av andra företag telekommunik kvalificerade Marknadspotential transportinfra kostnadsläge underleve- i samma ationer kunder struktur Livskvalitet (lågt) rantörer bransch 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved

52 Försvagning av företagsklimatet sedan 2013 Hur har, enligt din mening, företagsklimatet i Sverige förändrats de senaste 5 åren, jämfört med innan? Share of respondents % Total 2015 (162) Total 2013 (161) Total 2008 (200) Förbättrats påtagligt Förbättrats något Ungefär oförändrat Försämrats något Försämrats påtagligt Vet ej Bas:162. Sluten fråga. Vet ej: 1. Inget svar: Opticom International Research AB. All rights reserved. 23 Mest positiva och negativa förändringar i Sveriges företagsklimat de senaste 5 åren Vilken enskild förändring av företagsklimatet i Sverige de senaste 5 åren har varit mest positiv och mest negativ för er verksamhet? Mest positiva förändringar 161 resp. gav 202 svar. Skatter (%) Mest negativa förändringar 162 resp. gav 190 svar. Inte märkt någon förändring (43%) Inte märkt någon förändring (29%) Skatter (12%) Ekonomi/låg inflation (8%) Regelverk/arbetsmar knad/eu (%) Generellt företagsvänligare klimat (6%) Kostnadsläge (7%) Förenklad byråkrati / regelverk (6%) Regeringsskiftet (osäkerhet / svag regering) (7%) Satsning på ungdomar (6%) Osäkert / ovänligt företagsklimat (6%) 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved

53 Åsikter kring utvecklingen de senaste 5 åren Citat En drivkraft att försöka skapa kostnadseffektiva lösningar för att få in arbetskraft i marknaden till en mer attraktiv kostnadsbild. Det öppnar upp fler möjligheter som vi ser kanske inte kommer att finnas kvar. (VD, Stort transportsföretag, svenskägt) Jag tycker att man har gjort mycket bra, som exempelvis att sänka bolagsskatten till en väldigt konkurrenskraftig nivå. Dessutom tycker jag att man har underlättat rörligheten på arbetsmarknaden och gjort en del förändringar på privatbeskattningsområdet som har också hjälpt när det gäller att attrahera personal från andra länder. (Jonas Abrahamsson, VD, E.ON Sverige AB) Jag tycker att Sverige har generellt sett hanterat den tidigare finanskrisen väldigt bra, man har varit väldigt tydliga och det är den tydligheten jag har saknat det sista året. Jag tycker även att det har varit positivt att ha stått utanför EMU, man har använt sin penningpolitik på ett smart sätt. (VD, Mellan Fordonindustri, utlandsägt) Citat Trots att den förra regeringen var marknadsdriven och företagsvänlig så gick det inte i rätt riktning. (VD, stort kemiföretag, utlandsägt) Att vi inte hängt med digitalt och på webben generellt jämfört med de andra och inte haft samma muskler att spela med. Men vi just i år har lanserat en ny site och en ny bokningsmaskin som gör att vi kommer i fatt våra konkurrenter. (Christian Nissen, VD, Solresor i Sverige AB) The governmental support for some industries, which we can see in countries surrounding Sweden where the government is trying to protect the industry. That is not the case in Sweden at all. (Matthias Fischer, VD, Toyota Industries Europe AB) 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 25 Förändringar i företagsklimatet det senaste året jämfört med de senaste 5 åren. Share of respondents % Total förändring det senaste året (162) Total förändring de senaste 5 åren (162) Förbättrats påtagligt Förbättrats något Ungefär oförändrat Försämrats något Försämrats påtagligt Vet ej 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved

54 Förändringar i företagsklimatet det senaste året Hur har, enligt din mening, företagsklimatet i Sverige förändrats det senaste året, jämfört med innan? Share of respondents % Total 2015 (162) Forskningsintensiva (132) Icke forskningsintensiva () Utlandsägda (98) Svenskägda (64) Stor (89) Mellan (62) Liten (11) Förbättrats påtagligt Förbättrats något Ungefär oförändrat Försämrats något Försämrats påtagligt Vet ej Bas:162. Sluten fråga. Vet ej: 4. Inget svar: Opticom International Research AB. All rights reserved. 27 Mest positiva och negativa förändringar i Sveriges företagsklimat det senaste året Vilken enskild förändring av företagsklimatet i Sverige det senaste året har varit mest positiv och mest negativ för er verksamhet? Mest positiva förändringar 161 resp. gav 167 svar. Inte märkt någon förändring (63%) Mest negativa förändringar 162 resp. gav 209 svar. Skatter (36%) (varav höjd arbetsgivaravgift för unga 15%) Svag valuta (7%) Regeringsskiftet (osäkerhet / svag regering) (22%) Skatter (4%) Inte märkt någon förändring (20%) Låg räntenivå; Ökat intresse för industrin; Miljöregler / avgifter/ energipolitik; Satsning på FoU (2%) Energipolitik (11%) 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved

55 Åsikter kring utvecklingen det senaste året Citat För oss specifikt så är tillförseln av specifika medel inom t.ex. behandlingen av kronisk hepatit C, ett viktigt och positivt tillskott. (Jacob Tellgren, VD, Merck Sharp & Dohme AB) Bibehållen exportkraft skulle jag säga. Att exportkraften är på samma nivå som tidigare. (Managing Director & VP, Stort IT-företag, utlandsägt) Det är positivt för oss att den svenska kronan är svag. (VD, Stort Transportindustri, svenskägt) Ja för oss är det de ökande investeringarna inom Försvarsmakten. (Tommy Gustafsson Rask, VD, BAE Systems Hägglunds AB) 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 29 Åsikter kring utvecklingen det senaste året Citat Det är väl förslagen om höjda energiskatter och att man tagit bort subventionen på sociala avgifterna för ungdomar. (Styrelseordförande, stort, tillverkningsindustri, utlandsägt) Den har inte trätt i kraft ännu, den träder i kraft vid årsskiftet och det är reduceringen utav det här med ROT och RUT. Vi är direkt insyltade i den med våra produkter, så att det kommer bli negativt nästa år. (VD, Mellan byggindustri, utlandsägt) Något som riskerar att bli det, är stängning av kärnkraftverk, innan Sverige försäkrat sig om hållbara alternativ. De sker ju inte i år men det kommer att ske längre fram. Att inte återinvestera gör att vi får risk för effektbrist i framtiden och därmed en osäkerhet gällande industrins konkurrenskraft och investeringar. (Lennart Albertsson, VD, Kemira Kemi AB) Det är väl stödet som man förändrar nu för ungdomar under 26 år, tidigare hade vi en kraftig rabatt på arbetsgivaravgiften men nu ökar man den, vi har över 0 ungdomar som är födda -89 eller yngre och vi har satsat medvetet på ungdomar innan, men nu kanske man tar någon med mer erfarenhet eftersom det ändå kostar ungefär lika mycket. (VD, stort återvinningsindustri, svenskägt) Den politiska osäkerheten tycker jag har varit en begränsande faktor. (VD, Mellan Fastighetsföretag, svenskägt) Regeringsskiftet kanske inte alltid är helt optimalt för näringslivet. (Senior VP, Mellan Elektroniksföretag, svenskägt) 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 55

56 Klart fler kräver åtgärder för att expandera i Sverige, främst kring regelverk på olika områden 2015 (161) 2013 (160) 2008 (200) Krävs det några enskilda åtgärder för att öka ert företags vilja att expandera i 60 Sverige? Vet ej Nej Ja Bas:162. Sluten fråga. Vet ej: 0. Inget svar: 1. Share of respondents % Respondents in % Regelverk Förbättra skattesystemet Vilka enskilda åtgärder krävs för att öka ert företags vilja att expandera i Sverige? Långsiktiga / tydligare regler (18%) Mer flexibel arbetsmarknad (13%) Bättre infrastruktur Lägre kostnadsläge Mer förutsägbar/ stabil politik Bättre tillgång till utbildad/ kompetent arbetskraft 2015: Bas:1. Öppen fråga:206. Vet ej:0. Ej svar: andra svar gavs 1-7 gånger 2013: Bas:94. Öppen fråga:142. Vet ej:0. Ej svar: andra svar gavs 1-7 gånger 2008: Bas:121. Öppen fråga:165. Vet ej:0. Ej svar: andra svar gavs 1-14 gånger Bättre energipolitik Bättre Bättre utbildningssatsningar FoU satsningar 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 31 Vilka åtgärder vill man se för att expandera? Citat Jag skulle gärna se en effektivare miljötillståndsprocess och även en mer företagsvänlig energipolitik. (VD, Mellan Kemiindustri, utlandsägt) Generellt sett så skulle jag säga långsiktiga lösningar, oberoende av om det handlar om elförsörjning eller transportkostnader, det behöver vara långsiktigt så att man ser att det inte kommer att förändras om två år. Om man till exempel ska lägga en extra skatt på diesel vilket i norra Sverige orsakar mer kostnader i och med att det är långa transportsträckor och vi transporterar mycket. De motsvarande extra kostnaderna kommer inte i våra konkurrerande länder, så man måste ha en långsiktig politik som håller över mandatperioder. (Anders Ek, VD, Metsä BoardSverige AB) Skattetrycket är ju ganska tufft, det påverkar. Vi har ju faktiskt outsourcat en del folk till Indien och det gör man av en anledning, kostnaderna är för höga här för vissa funktioner. Det är klart att vi hade etablerat oss mer om det hade varit mer attraktivt här, men det hänger ihop med livskvalitet också. Men ska jag peka på något är det skatterna. (VD, Mellan Transportindustri, utlandsägt) 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved

57 Ökat skattetryck största hotet mot företagsklimatet Finns det några åtgärder eller beslut som kan påverka det svenska företagsklimatet som du absolut inte vill se? 70,00 60,00 60 Om ja, vilka åtgärder eller beslut som kan påverka det svenska företagsklimatet vill du absolut inte se? 90% 50,00 Respondents in % 40,00,00 % 20, , Nej Ja 0,00 Ökat skattetryck Tuffare regelverk / mer byråkrati Ökat kostnadsläge / lönenivå Försämrad energipolitik Förstärka den stela arbetsmarknaden Orimlig miljöpolitik Bromsad tillväxt / konkurenskraft generellt Instabilt / osäkert politikt läge (inkl. budgetförslag) Bas:162. Sluten fråga. Vet ej: 6. Inget svar: 2. Bas:146. Öppen fråga:213. Vet ej:0. Ej svar:0. 18 andra svar gavs 1-5 gånger 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 33 Sannolikheten att FoU läggs i Sverige i stort på samma nivå som 2013 Kompetens är bristvara Antag att ert företag vill anlägga en forsknings- och utvecklingsavdelning till ett EU/EES-land, hur sannolikt anser du att det är att den skulle hamna i Sverige? (i %) Share of respondents % (Om sannolikhet under 50%) Vilka är huvudorsakerna till detta? (160) 2013 (159) Bas:162. Sluten fråga. Vet ej: 7. Inget svar: Under 25 Vet ej Respondents in % Brist på HQ lokal utomlands utbildad / kompetent arbetskraft För liten marknad Högt Finns Historisk kostnadsläge redan i anledningar Sverige (finns redan nån annanstans) 5 11 Under 50% men bra placerat framför andra länder 9 Ingen konkurrensfördel Högt Geografiskt skattetryck läge / Klimat 2015: Bas:81. Öppen fråga:132. Vet ej:0. Ej svar: andra svar gavs 1-3 gånger 2013: Bas:83. Öppen fråga:123. Vet ej:0. Ej svar: andra svar gavs 1-4 gånger 23 6 För lite satsning på FoU 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved

58 Investeringar växer i Väst- och Centraleuropa 2015 (161) 2013 (161) Har ni riktat era investeringar till något annat land på grund av det svenska regelverket/andra näringslivsfaktorer i Sverige? Share of respondents % 35 Om ja, vart? 0% % 20% % 40% 50% % av respondenter 33% Asien 32% Västeuropa 28% Centraleuropa 2015 (57) 25% 2013 (44) Nordeuropa 2008 (65) USA 12% 2008 (200) Baltikum 12% Vet ej Nej Ja Östeuropa 9% Bas:162. Sluten fråga. Vet ej: 0. Inget svar: 1. Bas:57. Öppen fråga:92. Vet ej:0. Ej svar:0. 6 andra svar gavs 1-2 gånger 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 35 Bäst företagsklimat 2015 Sverige i topp 3 Vilket land anser du har bäst företagsklimat? Motivering? Land (Topp 3) USA (38% - 45 svar) Tyskland (25% - 29 svar) Sverige (13% - 15 svar) Motivering Företagsvänligt Flexibelt / enkelt regelverk Stor marknad Kompetens Flexibel arbetsmarknad Entreprenörsandan Kompetens Företagsvänligt Långsiktigt industri-politik Politiskt läge Tillväxande marknad Flexibel arbetsmarknad Kompetens Flexibel arbetsmarknad Företagsvänligt Rimliga skatter Infrastruktur Bas:162. Öppen fråga: 153 länder. Vet ej: 59. Ej svar: 0. Andra länder 2015 Storbritannien Schweiz Singapore; Kanada Polen Danmark; Finland; Nordeuropa (exkl. Sverige) 11 svar 8 svar 4 svar 3 svar 2 svar 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved

59 Sverige tappar mot andra länder 50 % respondenter USA (21 svar) USA Flexibelt regelverk för företagande Entreprenörs anda Stor marknad Kompetens Riskvilligt kapital Skatter Lönenivåe r Klimat (21 svar) Motivering 2013 Sverige (17 svar) Motivering 2008 Sverige (17 svar) Bra generellt Högre disponibel inkomst Språket Utbildning sväsende Tyskland (11 svar) Företagsvänl ig politik Kompetens Stor marknad Infrastruktur Tyskland (11 svar) Bra lönenivåer Attraktiva jobb Bra för medföljan de 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 37 Kompetens & Rekrytering Resultatpresentation per fråga 59

60 Individklimatet något förbättrat sedan 2013 Vad anser du om Sveriges individklimat jämfört med övriga EU/EES länder, dvs. hur bedömer du Sveriges möjligheter att attrahera och behålla personal som är attraktiv på arbetsmarknaden? Bedömer du Sverige som: Share of respondents % Total 2015 (162) Utlandsägda (98) Svenskägda (64) Forskningsintensiva (132) Icke Forskningsintensiva () 3 57 Total 2013 (161) Total 2008 (200) Mycket attraktivt Attraktivt Neutralt Oattraktivt Mycket oattraktivt Vet ej Bas:162. Sluten fråga. Vet ej: 0. Inget svar: Opticom International Research AB. All rights reserved. 39 Livskvalitet och arbetsklimat fortsatt Sveriges främsta styrkor Vilka anser du spontant är Sveriges styrkor vad gäller att rekrytera/behålla kvalificerad arbetskraft? Respondents in % Livskvaliteten Bra arbetsklimat Bra kompetensutvecklings-/ utbildningssystem Hög kompetensnivå Språkkunskaper Innovativitet/ Framsynthet Lönenivå Högutvecklade företag med högteknisk nivå Gott företagsklimat 2015: Bas:162. Öppen fråga:273. Vet ej:0. Ej svar: andra svar gavs 1-4 gånger 2013: Bas:161. Öppen fråga:287. Vet ej:2. Ej svar: andra svar gavs 1-7 gånger 2008: Bas:200. Öppen fråga:0. Vet ej:3. Ej svar: andra svar gavs 1-5 gånger 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved

61 Sveriges styrkor vid rekrytering och behålla arbetskraft Citat Det är ju dels den livskvaliteten, alltså klimatet på arbetsplatsen, vi har våra skyddsnät och system som tar tillvara anställdas intressen. Vi har generellt sett bra anställningsvillkor. (Per Strand, Mill Manager, SCA Packaging AB) I think the salary and benefits are strengths. I also think there is a lot of opportunities because of the low unemployment rate, it means that people can switch jobs, if they don't like something they can quite quickly change into something else. (CFO, Stort Logistiksföretag, utlandsägt) Livskvalitetsdimensionen kommer in, det är positivt laddat av många medarbetare som kommer till oss, vi är alltid med i de globala traineeprogrammen, det är alltid en grupp människor som passerar här och kommer in, runt nationaliteter. Där kan styrkor vara sånt som vi tar för givet, som ren luft, rent vatten och att vi har gott om plats. Det ställs ju i relation till var man kommer ifrån, Kina till exempel. Det är också lätt att kommunicera. (Klas Wåhlberg, VD, Bombardier Transportation Sweden AB) Det är dels vår arbetsmarknad och vårt arbetsklimat generellt, det vill säga att man har en struktur där alla kommer till tals och där man känner att man kan komma till sin rätt oavsett vad man är för typ av person, det tror jag spelar roll. Sedan tror jag också att det är det i kombination med att vi är ett land som erbjuder en helt fantastisk livskvalitet. (Hans Brobäck, HRM, Roche AB) Språkkunskaper hos landets befolkning, fri sjukvård och fri utbildning. (VD, Stort Transportindustri, svenskägt) Det är ett bra land att leva i, det är livskvalitet och säkerhet för den enskilde. Det är därför jag är kvar i Sverige, även om det låter som om jag gnäller lite i den här intervjun så flyttar jag inte gärna ändå för det är här jag och min familj bor. Jag tror att vi kan behålla folk som har flyttat hit eller redan bor i Sverige genom vårt samhällssystem, vårt sociala system. (VD, Stort Pappers- & Förpackningsföretag, utlandsägt) 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 41 Skatter, ersättningsnivåer och geografiskt läge behåller position som främsta svagheter Vilka anser du spontant är Sveriges svagheter vad gäller att rekrytera/behålla kvalificerad arbetskraft? Respondents in % Skatter Låg lönenivå Geografiskt läge / klimat Samhället (trygghet / integration / social livskvalitet) Byråkrati / Regelverk Infrastruktur Liten marknad Stel arbetsmarknad Utbildningssystem Höga levnadskostnader 2015: Bas:162. Öppen fråga:297. Vet ej:1. Ej svar: andra svar gavs 1-9 gånger 2013: Bas:161. Öppen fråga:284. Vet ej:5. Ej svar: andra svar gavs 1-12 gånger 2008: Bas:200. Öppen fråga:325. Vet ej:5. Ej svar: andra svar gavs 1-6 gånger 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved

62 Sveriges svagheter vid rekrytering och att behålla arbetskraft Citat De höga skatterna och reallönerna i Sverige blir löjliga jämfört med de i Tyskland. Vi har ganska låga löner för hög kompetens i Sverige. Finns ett sätt att parera expertskatten men det är inte applicerbart på ett bryggeri. Men det är som att försöka fixa något som är fel i grunden. Det är svårt att rekrytera kompetens utanför Sverige därför reallönerna är för låga. Vi har höga reallöner för lastbilschaufförer eller maskinoperatörer men ser man på högt utbildade specialister, från exempelvis Tyskland är det mycket lägre reallöner i Sverige. (Fredrik Spendrup, VD, Spendrups Bryggeriaktiebolag) I visa fall löner och i andra fall att Sverige ligger lite avsides geografiskt, till exempel för folk som gillar storstadsliv. (Joakim Sandberg, VD, Componenta Wirsbo AB) Ocentralt, geografiskt läge dvs. i Europas utkant med få stora städer. Ett högt skatteläge, alltså att ens disponibla inkomst inte är så hög om man tittar på riktigt kvalificerad arbetskraft. (Lars Lindström, VD, Paroc AB) For employees the main point is high income taxes. For southern Europeans I might say climate, but because I am Finnish I wouldn t say it s a weakness. (Antti Rokala, VD, Schindler Hiss AB) Jag tror att det är för lite entreprenörskap generellt sett. Det känns som utbildningarna är bra med klassisk skolning men däremot entreprenörskapet, där kan man göra mycket mer. Det är inte så jättestor utströmning av ingenjörer. Om personer ifrån Sverige är riktigt attraktiva på världsmarknaden så är det något som är positivt för svenska företag och Sverige. Sen att vi blir av med personal ett tag, men de kommer ju tillbaka med erfarenhet. Jag tror att det skulle vara positivt med utströmning på det sättet. (VD, Mellan Service/tjänstesektor, utlandsägt) I think where we have a problem is that one thing people don t get used to is the climate, second is also the interaction with Swedish community. I don't have that problem but I have seen it, it's a bit cultural. But as you can see not big weaknesses. (Ronnie Leten, VD, Atlas Copco AB) 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 43 GAP - Kompetens & Rekrytering Viktighet Prestation Tillgång på kvalificerad arbetskraft Nivå och kvalitet Språkkunskaper Organisation & på högre utb företagsledning och forskning Tillgång på kvalificerade tjänster Möjlighet att Möjlighet att rekrytera rekrytera arbetskraft från arbetskraft från andra länder utlandet (regelverk) 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved

63 Små förändringar överlag förutom kring utlandsrekrytering som blir viktigare men även svårare 9 8 Ny Viktighet Prestation Tillgång på kvalificerad arbetskraft Nivå & kvalitet på högre utb och forskning Språkkunskaper Organisation & företagsledning Tillgång på kvalificerade tjänster Möjlighet att rekrytera arbetskraft från andra länder (tillgång på kvalificerad arbetskraft i utlandet) Möjlighet att rekrytera arbetskraft från utlandet (regelverk) 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 45 Negativ utveckling vad gäller hur rekryteringsbehov tillgodoses sedan 2013 Hur bedömer du att ert företags rekryteringsbehov av kvalificerad personal tillgodoses idag? Share of respondents % Total 2015 (161) Utlandsägda (98) Svenskägda (63) Forskningsintensiva (132) Icke Forskningsintensiva (29) Total 2013 (161) Total 2008 (200) Mycket tillfredsställande Neutral Inte alls tillfredsställande Tillfredsställande Inte så tillfredsställande Vet ej Bas:162. Sluten fråga. Vet ej: 0. Inget svar: Opticom International Research AB. All rights reserved

64 Rekrytering av spetskompetens från utlandet har blivit svårare Är det lättare eller svårare att rekrytera utländsk spetskompetens till Sverige än till andra länder där ni har etablerat er? Svårare 74% Ingen skillnad 14% Vet ej 12% Bas:46. Sluten fråga. Vet ej: 5. Inget svar: Opticom International Research AB. All rights reserved. 47 Rekrytering av spetskompetens från utlandet har blivit svårare Är det lättare eller svårare att rekrytera utländsk spetskompetens till Sverige än till andra länder där ni har etablerat er? Share of respondents % Total 2015 (43) Total 2013 (53) Total 2008 (84) Svårare Ingen skillnad Lättare Vet ej Bas:46. Sluten fråga. Vet ej: 5. Inget svar: Opticom International Research AB. All rights reserved

65 Rekrytering av spetskompetens från utlandet 2015 A Till 162 respondenter: Rekryterar ni idag spetskompetens från utlandet? B Till 69 respondenter: Har ni behov/önskemål att rekrytera personal från utlandet? 69 respondenter 57% 43% 19% 81% C Till 4 respondenter: Upplever ni några problem med rekrytering i utlandet (till Sverige)? Är det lättare eller svårare att rekrytera utländsk spetskompetens till Sverige än till andra länder där ni har etablerat er? 33% 44% 46 respondenter Svårare 74% 3% Ingen skillnad 14% Vet ej 12% Bas:46. Sluten fråga. Vet ej: 5. Inget svar: Opticom International Research AB. All rights reserved. 49 Lättare att rekrytera än i Sverige 2015 I vilka länder är det lättare än i Sverige och varför? % respondenter USA (15 svar) UK (14 svar) Tyskland (7 svar) Fördelar vid rekrytering Bättre lönenivå, lägre skatter Mer attraktivt / populärt Språket Lägre skatter Språket Mer attraktivt / populärt Mer attraktivt / populärt Bättre lönenivå, lägre skatter Geografiskt läge : Bas:32. Öppen fråga:67 länder. Vet ej:0. Ej svar: Opticom International Research AB. All rights reserved

66 Svårare att rekrytera än i Sverige 2015 I vilka länder är det svårare än i Sverige och varför? Östeuropa (4 svar) Indien (3 svar) Nackdelar vid rekrytering Livskvalité (inkl. infrastruktur) Politisk instabilitet Ekonomi, geografiskt läge Lågt löneläge Livskvalité Socioekonomi % respondenter Ryssland; Kina (2 svar) Politisk instabilitet Kulturella skillnader, språket Livskvalité : Bas:32. Öppen fråga:25 länder. Vet ej:0. Ej svar: Opticom International Research AB. All rights reserved. 51 Fördelar vid rekrytering sedan I vilka länder är det lättare än i Sverige? Fördelar vid rekrytering 2013 %respondenter Skatter Lönenivåer Klimat USA (21 svar) England (17 svar) Högre disponibel inkomst Språket Utbildning sväsende Tyskland (11 svar) Fördelar vid rekrytering 2008 Bra lönenivåer Attraktiva jobb Bra för medföljan de Skatter Språk Kompensat USA (21 svar) ionsnivå Geografisk t läge Språk Kompensat ionsnivå England (17 svar) Skatter Tyskland (11 svar) Geografisk t läge Kompensat ionsnivå Skatter Stort land/mark nad 2015: Bas:32. Öppen fråga:67 länder. Vet ej:0. Ej svar: : Bas:55. Öppen fråga:83 länder. Vet ej:0. Ej svar: : Bas:84. Öppen fråga:140 länder. Vet ej:0. Ej svar: Opticom International Research AB. All rights reserved

67 Nackdelar vid rekrytering sedan I vilka länder är det svårare än i Sverige? Nackdelar vid rekrytering 2013 %respondenter Östeuropa Indien Ryssland Kina Finland Finland Östeuropa Språk Klimat (7 svar) Språk Livskvalitet / levnadsstandard Osäkra framtidsutsikter Finland Östeuropa (5 svar) Språk Klimat Geografiskt läge Litet land /marknad Språk Kultur Asien Kultur Språk Kina; Indien & Afrika (4 svar) Nackdelar vid rekrytering 2008 Kultur Språk Ryssland Språk Politisk instabilitet 2015: Bas:32. Öppen fråga:25 länder. Vet ej:0. Ej svar: : Bas:55. Öppen fråga:55 länder. Vet ej:0. Ej svar: : Bas:84. Öppen fråga:70 länder. Vet ej:0. Ej svar: Opticom International Research AB. All rights reserved. 53 Den förenklade arbetskraftinvandringen har haft liten betydelse för de allra flesta företag Regeringen har lagt fram ett förslag om förenklad arbetskraftinvandring som kommer att träda i kraft i december i år (2008). Kommer ni som ett resultat av detta, att öka er rekrytering utomlands? Sedan 2008 finns ett regelverk för förenklad arbetskraftinvandring. Har ni som ett resultat av detta ökat er rekrytering utanför EU/EES? Andel respondenter % (200) Vet ej 12% 2015 (162) Nej 63% Ja 25% 2013 (157) Vi har försökt, det har inte gått så bra. Utöver skatter och lönenivåer efter skatt, vilka är fundamentala, så är det så att på Migrationsverket så hamnar man i en väldigt lång kö. Det bör finnas en "fast track" för arbetskraftsinvadring som är helt separat och snabb. (Torbjörn Kronander, VD, Sectra) Ja Nej Vet ej Bas: 200. Sluten fråga. Vet ej: 23. Inget svar: 0 Bas:162. Sluten fråga. Vet ej:. Inget svar: Opticom International Research AB. All rights reserved

68 Skatter Resultatpresentation per fråga Mer negativ attityd till utvecklingen av individbeskattningen sedan 2013 Hur bedömer du Sveriges möjligheter att attrahera och behålla personal som är attraktiv på arbetsmarknaden i relation till individbeskattningen? Bedömer du Sverige som: Share of respondents % Total 2015 (162) Forskningsintensiva (132) Icke Forskningsintensiva () 3 37 Total 2013 (161) Total 2008 (200) Mycket attraktivt Attraktivt Neutralt Oattraktivt Mycket oattraktivt Vet ej Bas:162. Sluten fråga. Vet ej: 0. Inget svar: Opticom International Research AB. All rights reserved

69 Välfärd i topp sedan 2008 Vilka anser du spontant är Sveriges styrkor vad gäller individbeskattning? Respondents in % Får välfärd Inga styrkor Enkelt och tydligt system / regelverk Alla betalar Ingen förmögenhetskatt / arvsskatt 1 4 Expertskatt Progressiv skatteskala 2015: Bas:162. Öppen fråga:189. Vet ej:0. Ej svar: andra svar gavs 1 gång 2013: Bas:161. Öppen fråga:142. Vet ej:31. Ej svar: : Bas:200. Öppen fråga:220. Vet ej:14. Ej svar: andra svar gavs 1-3 gånger Transparens Bra pensionssytem jämfört med andra länder 2 Inte högst jämfört med andra länder 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 57 Samma topp-3 svagheter sedan 2008: marginalskatt, individbeskattning och skattetryck generellt Vilka anser du spontant är Sveriges svagheter vad gäller individbeskattning? Respondents in % Hög marginalskatt Hög individbeskattning 8 Högt skattetryck generellt Dåligt rykte / påverkar utländsk rekrytering negativt Ineffektivt välfärdsystem Begränsar egna valmöjligheter Höga arbetsgivaravgifter 2015: Bas:162. Öppen fråga:219. Vet ej:0. Ej svar: andra svar gavs 1 gång var 2013: Bas:161. Öppen fråga:195. Vet ej:2. Ej svar: andra svar gavs 1-12 gånger 2008: Bas:200. Öppen fråga:266. Vet ej:2. Ej svar: andra svar gavs 1-13 gånger Inget incentive för utbildning / insats Komplicerat / otransparent system 1 Värnskatt Opticom International Research AB. All rights reserved

70 Gap skatter Viktighet Prestation Bolagsbeskattning Arbetsgivaravgifter Individbeskattning Skatteregler för incitamentsprogram 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 59 Gap skatter sedan Viktighet Prestation Bolagsbeskattning Individbeskattning Arbetsgivaravgifter Skatteregler för incitaments program 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved

71 Expertskatten sedan 2008 Fungerar den utländska expertskatten väl som den är utformad idag? Om nej, varför? Andel respondenter % % av respondenter För krånglig (161) Borde gälla längre 21 Funkar inte för lokalbefolkning (161) Gör ingen skillnad / icke relevant 11 Inte tillräckligt attraktivt (65) 2013 (35) 2008 (200) Inte tillräckligt konkurrenskraftig Den är på för hög nivå (28) Ja Nej Vet ej Borde omfatta fler 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 1 En tredjedel nöjda med den nuvarande expertskatten Men den blir fortfarande kritiserad Fungerar den utländska expertskatten väl som den är utformad idag? Fungerar den utländska expertskatten väl som den är utformad idag? Om nej, varför? Ja, 29% Nej, 17% Vet ej, 50% Bas:162. Slut fråga. Vet ej: 86. Ej svar: 1. Bas:28. Öppen fråga:37. Vet ej:0. Ej svar: Opticom International Research AB. All rights reserved

72 Oattraktivt skatteklimat för incitamentsprogram Vad anser du om Sveriges skatteklimat i dag för nyckelpersoner/incitamentsprogram? Är det: Vad anser du om Sveriges skatteklimat i dag för nyckelpersoner/incitamentsprogram? Varför? 70 Mycket oattraktivt 14% Vet ej 9% Mycket attraktivt 1% Attraktivt 5% Respondents in % 40 Oattraktivt 44% Neutralt 27% Bas:162. Slut fråga. Vet ej: 14. Ej svar: 2. 0 För hög beskattning (som lön / marginalskatt) Inte tillräckligt insats i frågan Komplicerat / Icke relevant / För dyrt för otydligt regelverk gör ingen skillnad arbetsgivare Bas:162. Öppen fråga:183. Vet ej:0. Ej svar:2. Oattraktivt / dålig rykte 6 andra svar gavs 1-3 gånger 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 63 Sänkta marginalskatter fortsatt högst på förbättringslistan Ser du några åtgärder som skulle kunna förbättra det svenska skattesystemet? Respondents in % Sänkt marginalskatt Effektisera / Förbättra Sänkt ändra incitamentsprogram individbeskattning skattesystem (inkl. beskattning) Sänkt skattetryck Sänkta arbetsgivaravgifter Internationell / EU anpassning Ändra på bolagsskatt Avskaffa värnskatt Ändra på kapitalskatt Bas:162. Öppen fråga:232. Vet ej:16. Ej svar: Opticom International Research AB. All rights reserved andra svar gavs 1-3 gånger 72

73 VI. Sammanfattning GAP- kriterier Sammanfattning Sveriges styrkor per ämnesområde i undersökningen Investeringsklimat Rekrytering & Kompetens Individbeskattning Respondents in % Livskvaliteten Får Arbetskraften Bra Politisk Enkel och välfärd arbetsklimatstabilitet / tydlig ingen system / korruption regelverk Skatter Pålitlig / öppen / förutsägbar marknad Stabil / stark ekonomi Bra Hög Innovations-Samhällekraften kompetensutvecklings- / tensnivå kompe- utbildningssystem (kultur / trygghet / stabilitet) 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved

74 Sammanfattning Sveriges svagheter per ämnesområde i undersökningen Investeringsklimat Rekrytering & Kompetens Individbeskattning Respondents in % Skatter Hög marginalskatt Låg lönenivå Högt skattetryck generellt Skatter Geografiskt läge / klimat Hög individbeskattning Icke konkurrenskraftigt kostnadsläge Osäkert politiskt läge Samhället (trygghet / integration / social livskvalitet) Dåligt rykte / påverkar utländsk rekrytering negativt Byråkratiskt / Komplicerad regelverk 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 67 Förändringar i procent Gap 2015 Viktighet 2015 Gap 2013 Gap 2008 Individbeskattning -3,1 7,5-2,9-3,4 Arbetsgivaravgifter -2,6 7,6-2,4-2,5 Generellt kostnadsläge (lågt) -2,3 7,4-2,5-2,1 Skatteregler för incitamentsprogram -2,2 6,6 Nytt Nytt Marknadspotential -2,1 7,7-2,7-2, Opticom International Research AB. All rights reserved

75 Sammanställning av alla GAP- kriterier efter viktighet vs. Sveriges prestation 2008 till 2015 Viktighet 2015 Gap 2015 Gap 2013 Gap 2008 Tillgång på kvalificerad arbetskraft 8,7-1,5-1,5-1,4 Nivå och kvalitet på högre utbildning och forskning 8,6-1,4-1,6-1,3 Språkkunskaper 8,5-0,1-0,2-0,3 Organisation & företagsledning 8,5-0,6-0,6-0,5 Goda telekommunikationer 8,4 0,3 0,2 0,4 Tillgång på kvalificerade tjänster 7,8-0,2-0,4-0,3 Tillgång på kvalificerade kunder 7,7-1,0-1,0-0,9 Bolagsbeskattning 7,7-0,5-0,9-0,8 Marknadspotential 7,7-2,1-2,7-2,1 Kvalitet på transportinfrastruktur 7,6-0,9-0,9-0,8 Arbetsgivaravgifter 7,6-2,6-2,4-2,5 Livskvalitet 7,6 0,6 0,4 0,5 Möjlighet att rekrytera arbetskraft från andra länder (arbetskraft) 7,6-0,7-1,1 Nytt Individbeskattning 7,5-3,1-2,9-3,4 Generellt kostnadsläge (lågt) 7,4-2,3-2,5-2,1 Kvalitet på underleverantörer 7,3-0,2-0,4-0,4 Möjlighet att rekrytera arbetskraft från utlandet (regelverk) 7,0-1,5-1,1-1,1 Skatteregler för incitamentsprogram 6,6-2,2 Nytt Nytt Närvaro av andra företag i samma bransch 6,1 0,1 0,4 0,3 Större gap jämfört med 2013 = försämring Mindre gap jämfört med 2013 = förbättring 2015 Opticom International Research AB. All rights reserved. 69 Sammanfattande kommentarer > Den övergripande inställningen till näringslivs- och investeringsklimatet i Sverige är fortfarande relativt god men har försämrats sedan 2013 och är tillbaka på 2008 års nivå. > Sveriges styrkor är fortsatt god livskvalitet, välfärd och en välutbildad och initiativrik arbetskraft som verkar i en god arbetsmiljö. Ställningen för arbetskraften har dock försvagats något sedan 2013 och påtagligt sedan 2008, där finns en tydlig negativ trend. Den politiska stabiliteten, som ses som en svaghet, uppfattas paradoxalt nog som en styrka av vissa men där inkluderas även låg korruption. > Jämfört med många andra länder är det svenska politiska systemet relativt stabilt men den politiska turbulensen efter riksdagsvalet för drygt ett år sedan har skapat en ökad osäkerhet om vart Sverige är på väg och vad den nuvarande regeringen egentligen vill med företagarpolitiken. Speciellt skattehöjningar, höjd arbetsgivaravgift för ungdomar, försämring av ROT och RUT, skärpta regler kring miljö och transporter samt Sveriges energiförsörjning nämns som främsta orosmoment. > Mycket av det man ser som positivt är reformer som den förra regeringen genomförde vad gäller just billigare anställning av unga, sänkt bolagsskatt och jobbskatteavdrag etc. och också att ekonomin har varit relativt välskött jämfört med de flesta länder i Europa och att Sverige klarade finanskrisen bra. > Det finns kvar en del kritik mot att den förra regeringen inte passade på att reformera mer när det gäller t.ex. LAS likaså att man från statsmakterna inte försvarar svensk industri mer aktivt, vilket man ser i andra länder. Andra uppskattar dock den mer konsekventa frihandelslinjen Opticom International Research AB. All rights reserved

76 Sammanfattande kommentarer forts. > Inställningen till utvecklingen under det senaste året är avvaktande negativ. Den politiska oron har spelat in och perioden av avvaktan har förlängts av att den nya regeringen har regerat med en Alliansbudget under större delen av året men de förslag som lagts i samband med vårbudgeten och den nya höstbudgeten får ett svalt mottagande. > Många tycker att det inte har hänt mycket medan andra ser negativt på vad som hittills framkommit. Vissa respondenter inom ett fåtal branscher, som läkemedel och försvarsindustri, ser dock mer positivt på utvecklingen under det senaste året eftersom det aviserats om resurstillskott på dessa områden. > Man ser dock att Sverige behöver reformer på många områden för att öka viljan att investera och det gäller först och främst regelverk inom arbetsmarknad, transporter samt inom bygg- och infrastruktursektorerna men beskattningen är också ett område som borde reformeras och absolut inte försämras. Man vill se långsiktiga och hållbara lösningar och ha klara och tydliga spelregler. > Andra områden som måste förbättras är vårdsektorn, som många vill ha mer konkurrensutsatt, inte mindre. Även utbildningsväsendet måste förbättras, det gäller främst inom naturvetenskap som kemi och fysik. Vidare behöver intresset för studier inom dessa ämnen öka redan i grundskolan, Sverige behöver också förbättra den högre utbildningen och få fler ingenjörer. > Flera tar också upp integrationen: Sverige behöver snabbare och enklare vägar för att nyanlända ska komma in i både utbildning och arbete, både för enklare och mer kvalificerade arbeten och samtidigt måste Sverige underlätta för invandring av efterfrågad arbetskraft. Det geografiska läget är inte mycket att göra åt men med marknadsföring av fördelar som välfärd, ren natur och god arbetsmiljö samt genom att erbjuda kompetensutveckling och attraktiva tjänster, löner och skattenivåer kan Sverige öka sin attraktionskraft och stå sig väl i konkurrensen Opticom International Research AB. All rights reserved. 71 Kontaktinformation Carl Michael Bergman Mats Nygård CEO Qualitative Research Manager Direct : +46 (0) (0) Mobile : +46 (0) (0) carl.michael@opticom.se mats@opticom.se Cecilia Vassal Nyholm OPTICOM INTERNATIONAL Research Supervisor RESEARCH AB +46 (0) Humlegårdsgatan (0) SE Stockholm cecilia@opticom.se SWEDEN 76