Salutogenes. Utveckling mot hälsa
|
|
- Kjell Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Salutogenes Utveckling mot hälsa
2 Vad kan vi lära oss av longitudinell forskning? En behandlare kan aldrig bortse från familjens roll. Olika föräldrautvecklingsprogram. Familjestödsåtgärder och familjeterapi får ett starkt stöd. Man kan aldrig veta. Complexiteten är stor - man kan aldrig utgå från enkla förklaringsmodeller. Många saker samvarierar. Det behövs ofta insatser av olika slag (multimodala program) och samverkan t ex mellan skolhälsovård, socialtjänst och BUP. Stress - sårbarhetsteorin. Individer har olika förmåga att hantera stress. Minska stress/sårbarhet, öka hanterandet och in med mer skyddsfaktorer. Utvecklingen låter sig bara delvis förutsägas. Oddsen är sämre ju mer belastad miljön och individen är, men situationen är aldrig hopplös. Det finns därför skäl för en behandlare att ha en hoppfull och optimistisk inställning till sitt arbete. Cederblad, M. (2003). Från barndom till vuxenliv. En översikt a av longitudinell forskning. Gothia. Stockholm
3 Den integrativa Salutogena modellen Psykolog Läkare Ungdomen och familjen Kurator Avdelning Icke verbala tekniker (bild t ex)
4 Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa - Övergång i ny u.v.-fas - Stora krav - liten kontroll - Överengagemang - Separationer - Traumatiska upplevelser hälsa - Relationsstörning - Kritik, fientlighet Låg SÅRBARHET - Personliga sårbarhetsfaktorer ( Biologiska och Psykologiska) - Sammanhangsberoende sårbarhetsfaktorer Hög Broberg, A., Almqvist, K. & Tjus, T. (2003). Klinisk barnpsykologi. Utveckling på avvägar.
5 SAMMANHANGSBEROENDE SÅRBARHETSFAKTORER -anknytningsproblematik -brist på intellektuell stimulans -auktoritär uppfostran -tillåtande uppfostran, brist på regler och normer -försummande uppfostran (omsorgssvikt) -inkonsekvent uppfostran -tidig exponering för problem i familjen -psykologiska problem hos föräldrarna -föräldrar med alkohol- och/eller drogmissbruk -kriminalitet hos föräldrar -oenighet/missämja i äktenskapet eller våld/misshandel -skilsmässa eller separation -desorganiserad familj familj i upplösning -avvikande syskon -stor familj och att vara mellanbarn Carr, A. (2006) The handbook of Child and Adolescent Clinical Psychology
6 Stress- sårbarhetsmodellen STRESS ohälsa Salutogena faktorer Friskfaktorer Skyddande faktorer KASAM hälsa - Begriplighet - Hanterbarhet - Meningsfullhet SÅRBARHET
7 PATOGENT PERSPEKTIV Vad menar vi med ohälsa och sjukdom? Vilka faktorer (riskfaktorer) och processer influerar sjukdom och ohälsa? Vilka negativa egenskaper, problem och brister har denna patient? Vad är det som gör att människor inte kan hantera sina problem? Vilka brister har personen, såväl individuellt som i sin omgivning? Varför har du dessa problem? Vilka problem och motgångar har lett dig hit? SALUTOGENT PERSPEKTIV Vad menar vi med hälsa? Vilka faktorer (skyddsfaktorer) och processer influerar hälsa i positiv riktning? Vad är det som gör att vissa inte har problem eller tycks hantera de problem de har på så sätt som mildrar konsekvenserna? Vilka resurser har personen, såväl individuellt som i sin omgivning? Varför överlever vi trots alla problem och umbäranden?
8 Persons influencing this perspective: Professor Aaron Antonovsky Professor Emmy Werner Professor Sir Michael Rutter Professor Froma Walsh Professor Marianne Cederblad
9 KASAM Känsla Av SAManhang (sence of coherence) Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet
10 SALUTOGENES Känsla Av SAManhang (Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet) Patogenesen Teorier Metoder Salutogen teori Utvecklingspsykologi Kommunikationsteori Systemteori Psykosocialteori Kognitivteori Salutogen miljöterapi Salutogen kommunikation Nätverksarbete Familjeterapi Marte Meo Reflexivt frågande Lösningsfokuserad terapi Hälsopromotion Samverkan
11 Hälsa Hälsa föreligger då alla delar av kroppen fungerar utifrån vad som anses normalt Medin, J. & Alexandersson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande - en litteraturstudie. Studentlitteratur. Lund
12 Hälsa WHO:s definition, 1948 Ett tillstånd av fullständig fysisk, psykisk och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp
13 Hälsa Love well Work well Play well Expect well Werner, E. E. & Smith, S. R. (1992). Overcomming the odds. High Risk Children from Birth to Adulthood Cornell University Press Hansson, K., Olsson, M. & Cederbl(2004). A salutogenic investigation and treatment of conduct disorder (CD). Results from a long-term follow-up of youths diagnosed with CD investigated and treated in inpatient psychiatric care. NORD J PSYCHIATRY, VOL 58, NO 1, 5-16.
14 Hälsa Hälsa är att ha tillräckligt med resurser, utifrån de givna förutsättningar, för att kunna förverkliga sina vitala mål Nordenfelt, L. (1991). Livskvalitet och hälsa. Teori och kritik. Almqvist & Wiksell. Falköping.
15 Hälsa Hälsa är förmågan att motstå påfrestningar av fysisk, psykisk och social natur så att de inte medför nedsatt funktion, utveckling eller välbefinnande Barn och ungdomars psykosociala hälsa Hälso- och sjukvårdsprogram Region Skåne, Kommunförbundet i Skåne
16 Hälsa Psykisk hälsa är ett tillstånd hos den enskilde, som påverkas i ett kontinuerligt växelspel med omgivningen i livets olika situationer. Detta tillstånd bygger på följande fyra förutsättningar: Att kunna utveckla och hävda en egen integritet Att kunna upprätta och bibehålla sociala relationer Att ha tillgång till varierande psykiska förhållningssätt, (som kan användas beroende på omgivande krav och som möjliggör en för individen positiv utveckling) Att ha medvetenhet om och tilltro till egna resurser Bergsten Brucefors, A., Cederström, A. & Michélsen, H. (2003). Inbjudan till debatt. Psykisk hälsa. 1, s6-11.
17 Hälsa HÄLSA OHÄLSA Hög KASAM GMR Låg KASAM GMB Upplevelse av BEGRIPLIGHET Upplevelse av - Ordning - kaos - Konsistens - oordning - Struktur - slumpmässighet - Klarhet Upplevelse av att HANTERBARHET Upplevelse av att ha tillräckliga resurser för att sakna tillräckliga resurser kunna möta olika situationer för att kunna möta olika I livet situationer i livet Upplevelse av MENINGSFULLHET Upplevelse av att Delaktighet i det som sker se sig själv som en utanförstående betraktare i det som sker
18 Hälsomedvetenhet Träning hjälper mot 27 sjukdomar Amerikansk studie på Fetma Hivinfektion sjuksköterskor Parkinsons Hjärtsvikt promenad tre kilometer tre ggr i Ledbesvär Kärlkramp veckan minskar risken för Kol Högt blodtryck hjärt- och kärlsjukdomar Cancer Infektioner med 25-30%. Cystisk fibros Slaganfall Fönstertittarsjuka Astma Diabetes typ 1-2 Njursvikt Lägg till tre lika långa joggingrundor Insulinresistens Benskörhet i lite högre tempo så minskar Ryggont Gikt risken med ytterligare 30% Mag- och tarmsjukdomar Kroniska trötthetssyndrom Höga blodfetter Klarlund-Pedersen, B. & Saltin, B. (2003) Fibromyalgi FYSISK AKTIVITET - håndbog om MS forebyggelse og behandling Sundhedsstyrelsen, Center for Forebyggelse. Köpenhamn.
19 KASAM i ett samhälleligt perspektiv Complexity Conflikt Coherence Chaos Civility Coercion Antonovsky, A. (1993). Complexity, Conflikt, Coherence, Coercion and Civility. Social Science and Medicine, 37,
20 KASAM och fysisk hälsa hos 71-åringar Mycket starkt samband mellan KASAM och totalt antal symtom. - Depression - Hjärtsymtom - Muskler, ben och leder etc. Rennemark, M. (1999). Wellbeeing in old age. Life history evaluations, sense of coherence and social networks in relations to health. Department of Psychology. Lund University. Samband mellan KASAM och depression Korrelation mellan KASAM och BDI Carstens, J. A. & Sprangenberg, J. J. (1997). Major depression a breakdown in sense of coherence. Psychological reports, 80, Samband mellan KASAM och utbrändhet KASAM - Utbrändhet ( låg KASAM - hög Utbrändhet ) KASAM - Empati ( hög KASAM - hög Empati ) Empati - Utbrändhet ( låg Empati - hög Utbrändhet ) Pålsson, M-B., Hallberg, I., Nordberg, A. & Björvell, H. (1996). Burnout, Empathy and Sence of Coherence among Swedish District Nurses. Before and after systematic clinical supervision. Scandinavian Journal of Caring science, 10:
21 Hög KASAM skyddar mot utbrändhet Gallagher, T. J., Wagenfeld, M. O., Baro, F. & Haepers, K. (1994). Sense of coherence, coping and caregiver role overload. Soc Sci Med 39, 12, Lewis, S. L., Becktell, P. J., Bonner, P. N., Cambell, M. A., Cooper, C. L. & Hunt, W. C. (1992). Work stress, burnout, and sense of coherence among dialysis nurses. ANNA Journal 19, 6,
22 Salutogen utredning och behandling - en kvasiexperimentell studie Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Utredning Salutogen Absolut utredning Salutogenes Uppföljning Uppföljning Metodutveckling Uppföljning Hansson, H., Olsson, M. & Cederblad. M. (2004). A salutogenic investigation and treatment of conduct disorder (CD). NORD J PSYCHIATRY, VOL 58, NO 1.
23 Varför är Salutogenes intressant? KASAM har starkt samband med hälsa för både unga och gamla KASAM är en klart skyddande faktor i högrisksituation KASAM är inte genetiskt utan omgivningsberoende KASAM går att förändra
24 Anknytningsteorin Trygg bas Inre arbetsmodell Bowlby, J. (1988). A Secure Base: Clinical Applications of Attachment Theory. London: Routledge. Bowlby, J. (1994). En trygg bas. Natur och kultur
25 Begrepp besläktade med KASAM Superkids de osårbara barnen Stresståliga barn Garmezy. N. (1987). Stress, competence and development. Continuities in the study of schizophrenic adults, children vulnerable to psychopathology, and the search for stressresistant children. Am J Orthopsychiatry 57(2):
26 Resilience motståndskraft återhämtningsförmåga förmåga att komma igen Werner, E. E. & Smith S. R. (1982). Overcoming the Odds. High Risk Children from Birth to Adulthood. Cornell University Press.
27 Maskrosbarn Cederblad, M., Dahlin, L., Hagnell, O. & Hansson, K. (1994). Salutogenic childhood factors reported by middle-aged individuals. Follow up og the children from the Lundby study grown up in families experiencing three or more childhood psychiatric risk factors. Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci,244, 1-11.
28 Frisk / Skyddande / Protektiva / Salutogena -faktorer De som reducerar påverkan av olika risker De som minskar risken för negativa kedjereaktioner De som främjar självförtroende och prestationsförmåga De som öppnar för nya möjligheter Rutter, M. (1987). Psychosocial recilience and protective mechanismes. American journal of Orthopsychatry, 57,
29 Individ -God social kapacitet -Humor -Planering, framförhållning -Positivt självförtroende -Vill prestera, göra sitt bästa -Erfarenhet från framgång i skolan -Framgångsrik Coping -Intelligens och Kreativitet -Hög aktivitet och energi -Hobbys och intressen -Inre locus of control -God impulskontroll -Optimism och framtidstro Omgivning och familj -Hjälpa andra -Significant other -Tillitsfulla och intima relationer -Klara gränser och subsystem -Positiv föräldra- barn relation -Stöd från mor- och farföräldrar -Stöd från syskon -Stöd från lärare och andra vuxna -Kompetenta kompisar -Klara regler i hemmet -Delade värderingar, traditioner
30 Föräldrar skall skaffa sig kunskap om vad deras barn gör utanför hemmet Det viktiga är hur föräldrarna för denna kunskap a) Föräldrar frågar b) Föräldrarnas kontroll c) Barnets spontana berättande Det ungdomarna berättar hemma är den viktigaste källan till föräldrars kunskap om vad de gör utanför hemmets väggar Kerr, M., Stattin, H. & Trost, K. (1999). To know you is to trust yoy: parents trust is rooted in child disclosure of information. J Adolesc, 22, Kerr, M. & Stattin, H. (2000). What parents know, how they know it, and several forms of adolescent adjustment: Further evidence for a reinterpretation of monitoring. Dev Psychol, 36,
31 Vad främjar eller motverkar att ungdomar berättar om sig själva och sina liv utanför hemmet? Vad föräldrar inte skall göra Vara sarkastiska Att barnet blir bestraffat för något han eller hon spontant berättar Att utnyttja det barnet berättar emot honom / henne Att om och om igen dra fram något barnet berättar i förtroende Att de gör sig lustiga eller gör narr av sådant barnet råkar berätta Stattin, H. & Kerr, M. (2000). Parental monitoring. A reinterpretation. Child Development Stattin, H. (2001). Öppna, inte övervakade, barn löper mindre risk att bli kriminella. Läkartidningen. Nr 25, volym 98, s
32 Barn berättar gärna om sig själv och om sitt liv utanför familjen i ett hem där föräldrarna är: Varma Berömmer utan någon speciell orsak Visar med ord och gester att de tycker om barnet Gör små saker som får barnet att känna sig speciell Visar hur stolta de är över barnet Oftast tar fram de positiva och sällan de negativa sakerna barnet berör Stattin, H. & Kerr, M. (2000). Parental monitoring. A reinterpretation. Child Development Stattin, H. (2001). Öppna, inte övervakade, barn löper mindre risk att bli kriminella. Läkartidningen. Nr 25, volym 98, s
33 Föräldrars kunskap om sina barn hänger samman med god anpassning hos barnet Mindre av antisocialt beteende Bättre skolanpassning Bättre lärarrelationer Barnet har mindre depressiva symtom Bättre självkänsla De har i mindre utsträckning kamrater som klarar sig dåligt i skolan, hänger ute på stan på kvällarna och har åkt fast för polisen Föräldrarna har också bättre relationer till sina barn Stattin, H. & Kerr, M. (2000). Parental monitoring. A reinterpretation. Child Development Stattin, H. (2001). Öppna, inte övervakade, barn löper mindre risk att bli kriminella. Läkartidningen. Nr 25, volym 98, s
34 Skyddande/salutogena faktorer(1) LÅG ORO OCH EMOTIONALITET AKTIV SOCIAL TILLDRAGANDE (LÄTT ATT TYCKA OM) SJÄLVSTÄNDIG, SOCIALT MOGEN INTELLIGENT VILL PRESTERA, GÖRA SITT BÄSTA SPECIELLA FÄRDIGHETER POSITIV SJÄLVBILD INTERN LOCUS OF CONTROL IMPULSKONTROLL PLANERING FRAMFÖRHÅLLNING KÄNSLA AV SAMMANHANG HJÄLPA ANDRA VID BEHOV (VARA BEHÖVD) HUMOR
35 Skyddande/salutogena faktorer(2) LITEN FAMILJ (< 4 BARN) HÖG KOMPETENS HOS MAMMA NÄRA BAND TILL PRIMÄR UPPFOSTRARE STÖD FRÅN MOR-OCH FARFÖRÄLDRAR STÖD FRÅN SYSKON KOMPETENTA KOMPISAR STÖD FRÅN LÄRARE ERFARENHET FRÅN FRAMGÅNG I SKOLAN STÖD FRÅN ANDRA VUXNA MED I SOCIALA FÖRENINGAR TRADITIONER GUD
36 Friskfaktorer friskfaktorer - en företeelse som förekommer i den enskildes arbets- och/eller totala livsmiljö och levnadsmönster och ger denne förutsättningar för att fungera optimalt, utvecklas och må bra i arbetslivet. Abrahamsson, K., Bradley, G., Brytting, T., Eriksson, T., Forslin, J., Miller, M., Söderlund, B., & Trollestad, C. (2003). Friskfaktorer i arbetslivet. Prevent. Stockholm.
37 Friskfaktorer i arbetslivet, livsmiljön och samhällsnivå Tid (eftertanke, reflektion, relationer,utbyta erfarenheter, tid för patienter och att göra ett kvalitativt bra arbete) Känslor och tankar (det skall kännas kul att gå till jobbet, vara på jobbet och att tänka på jobbet) Balans (mellan kropp och själ, arbete och fritid, krav och resurser) Fungerande minsta enhet (att den minsta enheten som man ingår i för tillfället fungerar - arbetsgruppen, familjen och de närmaste vännerna) Väl fungerande samhällsfunktioner (daghem, skola, värdig vård och omsorg för de äldre, tillgänglig och bra sjukvård, tillförlitliga kommunikationer) Bostad (billiga och bra bostäder) Söderlund, B. (2003) I Friskfaktorer i arbetslivet. På spaning efter friskfaktorer. Sammanfattning av pilotstudier i sju företag Prevent.
38 Friskfaktorer i arbetsuppgiften Delaktighet, påverkan och eget ansvar Varierande arbetsuppgifter, utmaningar där erfarenheter och kunskaper tas till vara Meningsfullhet i och stolthet över det arbete man utför Söderlund, B. (2003) I Friskfaktorer i arbetslivet. På spaning efter friskfaktorer. Sammanfattning av pilotstudier i sju företag.prevent
39 Friskfaktorer i arbetsgruppen Rak och ärlig kommunikation Ställa upp för varandra och hjälps åt Humor Att trivas ihop Att kunna umgås även utanför arbetet Känna förtroende för varandra, ärlighet och arbetsdisciplin Söderlund, B. (2003) I Friskfaktorer i arbetslivet. På spaning efter friskfaktorer. Sammanfattning av pilotstudier i sju företag.prevent
40 Friskfaktorer i organisationen Ledare som är lyhörda Ledare som har förståelse för medarbetarnas arbetssituation Ledare som är synliga och närvarande i det dagliga arbetet Positiv feed-back från närmaste chef Tydliga riktlinjer, tydliga mål Möjlighet till utbildning och utveckling Söderlund, B. (2003) I Friskfaktorer i arbetslivet. På spaning efter friskfaktorer. Sammanfattning av pilotstudier i sju företag.prevent
41 Långtidsfrisk Positiva hälsobefrämjande faktorer som främjar hälsa Öppen kommunikation Tydliga mål Kreativ miljö Trygghet Johnsson, J., Lugn, A. & Rexhed, B. (2003). Långtidsfrisk. Så skapas hälsa, effektivitet och lönsamhet. Stockholm: Ekerlids Förlag.
42 Friskfaktorer Tydliga mål Fritidsmotion Positiv feed-back från chefen Låga psykologiska krav Bra arbetsställningar Nöjd med arbetstiden Tydlig rollfördelning Lindberg, P. (2006). The work ability continuum. Epidemiological studies of factors promoting sustainable work ability. Akademisk avhandling. Karolinska institutet. Stockholm.
43 Vad är viktigt för den Salutogena utvecklingen? Föräldrar - barn Emotionell tillgänglighet Ett ömsesidigt samspel Belastningsbalans av olika krav och gensvar Kvalitet på dem krav som ställs Att visa engagemang och intresse Arr ha en förmåga att tona in Att visa att man delar en känsla Stabilt beteende Ge barnen en adekvat upplevelse av delaktighet Ge utrymme för eftertanke och egna initiativ GMR KASAM Den preventiva Meningsfullhet hälsoorienteringen, Begriplighet hälsomedvetenhet Hanterbarhet Psykosociala Materielle Biologiska Orsak till Hälsa Skyddande faktorer
44 En organisation behöver medarbetare som vill, kan och orkar arbeta Motivation vilja KASAM Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Kompetens kunna Välbefinnande orka
45 Ett attraktivt ledarskap attraktiva strategier attraktiva teorier KASAM MENINGSFULLHET HANTERBARHET BEGRIPLIGHET nätverk, empowerment resurser, kontroll struktur, förståelse delaktighet, mål bemästra, kunskap förutsägbarhet framtidstro, relation belastningsbalans information, lust / intresse påverka, ställtid självkännedom positiva upplevelser lyhörd Välbefinnande Motivation Kompetens Hult, S. & Waad, T. (2004). Det salutogena ledarskapets betydelse. Vårdfacket, 8,
Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com
Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa
Läs mer2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman
MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET 1 MÄNSKLIGA RELATIONER 2 1 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET... FÖR ATT JAG..., SKA MÅ BRA... 3 SALUTOGENES Främjande av hälsa
Läs merAtt arbeta med sociala nätverkskartor i ett salutogent perspektiv
Att arbeta med sociala nätverkskartor i ett salutogent perspektiv En beskrivning av nätverkskartan, som utredningsinstrument i öppen och sluten vård. Stefan Hult, Tommy Waad Stefan Hult, leg. sjukskötare,
Läs merGun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University
FFT - SVERIGE Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University Reg. Varumärke: nr. 382134 APOCRYPHES: EN GOD VÄN ÄR DEN BÄSTA
Läs merSalutogen miljöterapi på Paloma
Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på
Läs merStöd för barn och familjen
Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj
Läs merHÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?
HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det
Läs merHur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014
Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk
Läs merSalutogent förhållningssätt
Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer
Läs merKan tillit och tilltro påverkas politiskt?
Kan tillit och tilltro påverkas politiskt? Margareta Kristenson, Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings
Läs merSET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Läs merPsykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
Läs merLedarskap och medarbetarskap
Ledarskap och medarbetarskap Innehåll i vårt avsnitt Våra tankar om ledarskap Hur kvalitetssäkrar vi individuell vård- och omsorg på natten Sveriges bästa äldreboende Vår vision: Ditt val, ditt hem, ditt
Läs merVälkomna tillbaka Hälsoinspiratörsutbildning Dag 2
Välkomna tillbaka Hälsoinspiratörsutbildning Dag 2 Hålltider dag 2 08.30 Stretch för onda kroppar 10.00 Fika 10.20 Repetition dag 1 10.45 Hälsa på arbetsplatsen. Arbetsmiljörond 1 12.00 Lunch 13.00 Arbetsmijlörond1
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merHjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011
Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet
Läs merPerspektiv på prevention
Perspektiv på prevention Torbjörn Forkby, Docent i socialt arbete Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR Bild: Pia Schmidtbauer Utbildning? Metoder? Teorier? Målgrupper? Varför? När? Var? Ett arbete i en
Läs merHälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi
Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Anders Hanson Anders Hanson 1 Det finns en tradition. 1946 WHO bildas och förespråkar en helhetssyn på hälsan. 1974 Marc
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merSödra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera
Visualisera Traumamedveten Omsorg Hälsopedagoger Andrea Ramos Da Cruz Therese Eklöf BUP Asylmottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Agenda Salutogent förhållningssätt Migrationsprocessen och insatser Vad är
Läs merSeminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo
Perspektiver - Mestring og folkehelse Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Nils Söderman, universitetsadjunkt Högskolan Väst i Trollhättan, Institutionen för omvårdnad, hälsa
Läs merAngående arbetsmiljöfrågor.
Angående arbetsmiljöfrågor. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/03/11/hysteriskt-om-flytt-pa-karolinska/ Arbetsmiljö vid socioekonomiskt utsatta kliniker? Del av studie om arbetsmiljö i Folktandvården
Läs merHälsofrämjande ledarskap
Hälsofrämjande ledarskap eller? med 1 globaliserat it-samhälle Kunskapssamhälle? 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Annorlunda Samhälle Arbetsliv Organisationer Livspussel Hälsoutmaning då behövs ett annat
Läs mer2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Läs mer2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?
2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena
Läs merSalutogent förhållningssätt och ledarskap
Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merEtt Salutogent perspektiv
Ett Salutogent perspektiv Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen, Lunds Universitet Sören Kierkegaard Samlade
Läs merModerna organisationers struktur och kultur
Salutogen kultur och ledarskap Den goda arbetsplatsen från lydnadskultur till ansvarskultur Anders Hanson Anders Hanson 1 Moderna organisationers struktur och kultur 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Salutogen
Läs merTEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,
Läs merSalutogen demensomsorg
Salutogen demensomsorg Skånes demensdagar Peter Westlund Salutogenes En positiv hälsoteori formulerad av Aaron Antonovsky baserad på avvikande fall i en livskvalitetsundersökning Det salutogena perspektivet
Läs merAtt främja hälsa vid psykisk sjukdom
Att främja hälsa vid psykisk sjukdom Henrika Jormfeldt, PhD Petra Svedberg, PhD Hur främjas individens hälsa? Intervention Vad är hälsofrämjande arbete? Resultat Vad är hälsa? Grunden för det hälsopromotiva
Läs merHÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande
HÄLSA - HÄLSOARBETE Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande Fokus: Hälsofrämjande Förebygga ohälsa Främja hälsa: Två olika värdemässiga utgångspunkter Målet med förebyggande arbete: - Att ohälsa inte
Läs merAngered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa
Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att
Läs merHälsofrämjande arbete på BVC
Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnets hälsa och välbefinnande påverkas av många
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merStockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande
Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning
Läs merKontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen
Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet
Läs merSFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Läs merEffekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner
Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner Ann-Sofie Bergman, FD universitetslektor i socialt arbete & Elizabeth Hanson, professor i vårdvetenskap http://www.anhoriga.se/publicerat/rapporter-och-publikationer-barn-somanhoriga/kunskapsoversikter/
Läs merEskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand
Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,
Läs merBurnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Läs merUtvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?
Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,
Läs merSalutogent ledarskap en investering
Salutogent ledarskap en investering Ett värdegrundsbaserat, hälsobefrämjande ledarskap med syfte att öka gruppens känsla av sammanhang och stärka kompetensen, motivationen, lusten och välbefinnandet. Det
Läs merSalutogent ledarskap en investering
Salutogent ledarskap en investering Text: Stefan Hult om man tänker sig en flod som någon fallit i, så räddar man personen från att drunkna. Detta kan man säga är analogt med hur sjukvården generellt hanterar
Läs merEskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne
Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merForskningsläget nationell och internationell utblick
Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on
Läs merTraumamedveten omsorg
Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i
Läs merPolicy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och
Läs merFrämja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011.
Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011. Villkor för framgång i arbetet för hållbar utveckling Kronisk stress och dåligt hanterad stress
Läs merFrågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som
Läs merHälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1
Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,
Läs merÄr arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala
Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Arbetsmiljölagen (1977:1160): Arbetsgivaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att förebygga
Läs merwww.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE
Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.
Läs merIntensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren
Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Ungdomsbehandlaren Planering för dagen 9-12 Vi pratar och diskuterar kring ungdomsbehandlarrollen 12-13 Lunch på egen hand 13-15.15 Vi jobbar vidare med ungdomsbehandling
Läs merVilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar
Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar Rosensalen 3 nov 2009 ? ? Hur mycket kan föräldrar orka? Vad är sjukvårdens ansvar? Vad kan vi? Vad bör vi kunna? Vad kan andra bättre? Vad
Läs merFilmen Hotell Vistet.
Filmen Hotell Vistet https://www.youtube.com/watch?v=cog3brzm9vm Patienthotell- framtidens nya vårdform som tar tillvara på det friska Bedrivs utifrån ett traditionellt hotellkoncept Erbjuder medicinsk
Läs merMeningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt
Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt Enköpings kommun Enköpings kommun, vård- och omsorgsförvaltningen 2013. Reviderad oktober 2014. Ett salutogent syn- och förhållningssätt
Läs merHÄLSA på wikipedia. Välkomna! 1948 WHO:s definition av HÄLSA. HÄLSA ur biomedicinskt perspektiv. Antingen är du frisk eller så är du sjuk!
Välkomna! Jämställt föräldraskap Hälsa Folkhälsa Folkhälsoarbete Faktorer som påverkar vår hälsa Margareta Berglund, Distriktssköterska, MPH Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne 11 och 12 oktober
Läs merBRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Läs merBurnout in parents of chronically ill children
Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn
Läs merUtsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk
Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,
Läs merVad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna
Läs merATT TÄNKA OCH ARBETA SALUTOGENT - HÄLSOFRÄMJANDE
ATT TÄNKA OCH ARBETA SALUTOGENT - HÄLSOFRÄMJANDE Monica Eriksson PD, Lektor, Föreståndare Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER Peltonen & Kannas,
Läs merMÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?
MÖTESPLATS HÄLSA Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Finns det facit för ett lyckat hälsoarbete? NEJ! Men det finns erfarenheter och kunskaper som kan vägleda TANKE och HANLING Jan Winroth Frågor med
Läs merAnknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se
Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Viktiga företeelser n Barn utvecklas i relation n Barns hjärna utvecklas i relation n Omsorgssvikt
Läs merHälsa & Friskvård Friskfaktorer
Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen
Läs merFamiljen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet
Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet Martin Forster Karolinska Institutet Risk- och skyddsfaktorer för suicidalitet Individuella riskfaktorer Depression/ångest (1,5,8,10-12,14,15) Missbruk eller
Läs merBetydelsen av social och mental stimulans under hela livet
Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet Anita Karp, L Fratiglioni, Stuart MacDonald, S Paillard-Borg, B Winblad HX Wang Risk faktorer Genetisk sårbarhet Demensrisk sett i ett livsloppsperspektiv
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs merAktivitet Relation - Identitet
Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll
Läs merCerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)
Living in transition to adulthoodadolescents with cerebral palsy and their parents experiences of health, wellbeing and needs Elisabet Björquist Cerebral pares CP är idag den vanligaste orsaken till rörelsehinder
Läs merVarför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Läs merDansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor
Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Presentation på p konferensen Kulturen har en plats i vård v och behandling 13 oktober 2009 Professor Erna
Läs merPsykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar
Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs merTILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER
TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA
Läs merUngdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv
CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs
Läs merAnknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merERI och Krav-Kontroll-Stöd
ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merNu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29. Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg
Nu är det läge..... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29 Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg Det finns bara två bestående gåvor vi kan ge våra barn. Den ena är rötter,
Läs merKURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
Sida1(5) KURSPLAN VÅ3050 Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Child Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Kursens övergripande mål är att den
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merFrämjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp
Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Anna K. Forsman Docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet Åbo Akademi, hälsovetenskaper,
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merBarn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?
Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder
Läs merMål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde
2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och
Läs merAtt utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete
Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap
Läs merBemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog
Välkommen! Bemötande av patienter med särskilda behov Samarbete mellan tandsköterska och psykolog Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Katarina Edentorp Eriksson, tandsköterska Tandvårdspsykologi sida ki.se/dentmed/kbt
Läs merVår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012
Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande
Läs mer(O)Hälsan bland unga
(O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska
Läs merMedarbetar- och ledarpolicy
www.hassleholm.se S Medarbetar- och ledarpolicy Policy Innehåll Medarbetar- och ledarpolicy 3 Tillsammans skapar vi Hässleholms kommun 3 Hässleholms kommun som arbetsgivare 3 Medarbetarskap 3 Ledarskap
Läs mer2015-06-14. Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? Fråga först varför du gör så mot dig själv!
Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? För att veta var våra gränser går måste vi känna efter, och lyssna på våra inre signaler även de svaga. Djupanding Yogaövningar Massage Skäm bort
Läs merMEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm
#mitthässleholm Bilderna är hämtade från Hässleholms kommuns Instagram-konto. Medarbetare har fotograferat och publicerat bilder från sin arbetsvardag. Dela gärna dina historier, bilder och filmer och
Läs merKommunförbundets nätverksverksdag Perspektiv på ACE (Adverse Childhood Experienses) och dess påverkan på barn, familjer och behandling Liv
Kommunförbundets nätverksverksdag 20190910 Perspektiv på ACE (Adverse Childhood Experienses) och dess påverkan på barn, familjer och behandling Liv Nilhede Liv Nilhede Socionom Leg Psykoterapeut Handledare
Läs mer